Årsredovisning för ett renare hav

Transkript

1 Årsredovisning 2007 för ett renare hav

2 1972: Ryaverket invigs den 7 september. Verket har då varit igång sedan december personekvivalenter (pe) är anslutna. Gryaab har 17 anställda. 1973: Naturvårdsverket ger dispens till bygge av en anläggning som ska torka slammet. 1974: Näsetverket läggs ner i december och antalet anslutna till Ryaverket ökar till pe. Stora problem med torkningsanläggningen. 1975: Kalkning av slam påbörjas. De flesta tunnlar är klara. Problemen med torkningsanläggningen fortsätter. Latrintömningen startar. 1976: Vattendomstolen beslutar om nya reningskrav: 80 procents BOD-reduktion och procents rening av fosfor. Avsättningen av kalkat slam till jordbruket är god. Torkningsanläggningen stängs. Rya IF bildas. 1977: Vattendomstolens dom överklagas av Naturvårdsverket, Kammarkollegiet och Gryaab. Stor slamdeponering vid Välen. Torkningsanläggningen brinner upp. Gryaab har 31 anställda. 1978: Det finns perioder då slammet inte kan avsättas till nyttiga ändamål. Därför skapas en lagerplats för kalkat slam på Ryaverket. Första silbandspressen installeras. 1980: Ny vattendom i januari. Vattendomens nya krav som ska börja gälla 1984 är max 30 mg BOD per liter och 2,5 mg fosfor per liter. Bygget av försedimenteringsbassänger och luftningsanläggningar startar. 1981: En värmepump installeras som tas i drift i januari Den reducerar uppvärmningskostnaderna avsevärt. 1982: Anläggningarna för försedimentering och ökad luftning tas i drift i september. De räcker för att uppfylla Vattendomstolens reningskrav. Gryaab har 34 anställda. 1983: En principutredning om biogasproduktion genomförs. Gryaab har ansökt om att få senarelägga bygget av en filtreringsanläggning, senareläggningen beviljas. 1984: Alla Gryaabs ägarkommuner utom Lerum är nu anslutna till Ryaverket. Försök med kemisk fällning i full skala. Ett nytt processtyrsystem installeras. Kalkslamdagar arrangeras och en ny kalkslambroschyr skickas ut till lantbrukare och kommunala intressenter. Chefen för Göteborgs va-verk blir chef även för Gryaab. 1985: Slamdebatten i media intensifieras. Chalmers arrangerar ett seminarium på temat Slam på odlad mark, hot eller resurs?. Bygget av tunneln mellan Bråta och Mölnlycke påbörjas. Gryaab levererar renat avloppsvatten till Energiverkets nya värmepumpsanläggning. 1986: Koncessionsnämnden för miljöskydd beslutar om nya utsläppsvillkor. Från och med juli 1987 får det renade vattnet innehålla max 15 mg BOD per liter och från och med 1990 får det innehålla max 0,5 mg fosfor per liter. Målet att huvuddelen av slammet ska gå till jordbruk uppfylls inte, främst på grund av LRF:s bojkott. 1987: Gryaab får åter en egen direktör. Greenpeace-aktion. Stora problem att få avsättning för slammet. Kväverening börjar diskuteras. Gryaab har 37 anställda. 1988: En stor slamutredning genomförs. Styrelsen förordar att slammet rötas i en biogasanläggning och att slammet därefter pumpas till Syrhåla och deponeras i bergrum. Bråtatunneln är klar. Ett GC-MS-system installeras som kan analysera mycket låga koncentrationer av organiskt material. 1989: Kravet på max 0,5 mg fosfor per liter i det renade vattnet uppfylls tack vare att Gryaab infört kemisk fällning med järnsulfat. Styrelsen beslutar att en biogasanläggning ska byggas. Fösök med kväverening startar. 1990: Biogasanläggningen invigs. 1991: Ledningen till Syrhåla är klar. I Syrhåla finns en anläggning för slamavvattning och bergrum där slammet kan deponeras. Försök med eftersedimentering i tvåvåningsbassänger. 1992: Gryaab lämnar in en koncessionsansökan. Bolaget är berett att öka den biologiska reningskapaciteten från cirka sex till åtta kubikmeter i sekunden. Gryaab är även villig att öka kvävereningen från 15 till 30 procent. Naturskyddsföreningen med flera genomför manifestationer mot intrång i den del av Rya skog som är avsatt för Ryaverkets utbyggnad. Göteborgs kommunfullmäktige behandlar en motion om bevarandet av Rya skog. En demonstrationsanläggning för rening av biogas byggs upp. Gryaab har 49 anställda. 1993: Koncessionsnämndens beslut går i allt väsentligt på Gryaabs linje. Beslut om utbyggnad för ökad kapacitet fortsättning på omslagets bakre insida

3 Omslagsbild En grupp hydroider omgivna av ekblading (en rödalg) och fingerkorall (död mans hand). Det röda på berget är kalkalger. Bilden är tagen vid Lilla knappen, Väderöarna på cirka 20 meters djup. Foto: Ulf Gingsjö, Gryaab Uppslagsbild sid Gullmarsanemon vid Ormestad i Gullmarsfjorden på cirka 30 meters djup. Årsredovisning 2007 Gryaab verkar aktivt för en bättre miljö och ett renare hav...4 VD har ordet...4 Det här händer efter att du har spolat...6 Från avlopp till klimatvänligt fordonsbränsle...8 Nytt certifieringssystem kan återföra slam till odlad mark...9 Gryaab bygger för ett renare hav...10 Noterat...12 Vattenbehandling...14 Tillrinning...16 Tunnlar och ledningar...17 Drift och reningsresultat...18 AKG...19 Utveckling...21 Aktiviteter...22 Slambehandling och slamdisponering...25 Drift och resultat...26 Utveckling...26 Säkerhet...28 Arbetet med att ansluta Lerum till Gryaab pågår...29 Personal...30 Ekonomi Årsredovisning Förvaltningsberättelse...33 Resultaträkning...37 Balansräkning...38 Kassaflödesanalys 5 år i sammandrag...39 Tilläggsupplysningar...40 Resultaträkningar 5 års översikt...43 Balansräkningar 5 års översikt...44 Revisionsberättelser...45 Styrelsens sammansättning Gryaab AB Postadress Organisationsnr Bankgironr Plusgironr Norra Fågelrovägen Göteborg Tel Expeditionen Fax Expeditionen E-post Hemsida info@gryaab.se Vid brådskande ärende utom expeditionstid, ring som sätter dig i förbindelse med vår beredskapsgrupp.

4 Gryaab verkar aktivt för en bättre miljö och ett renare hav Antal aktier Aktier % Ale 307 3,4 Göteborg ,4 Härryda 256 2,8 Kungälv 498 5,5 Lerum 435 4,8 Mölndal 720 7,9 Partille 384 4, Gryaab är ett kommunalt bolag som ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Bolaget har två huvuduppgifter. Den första är att via ett eget tunnelsystem leda avloppsvatten från tätortsbefolkningen till bolagets reningsverk, Ryaverket. Genom att all tätortsbebyggelse utom Lerum sedan länge är ansluten till Ryaverket har utsläpp av avloppsvatten till lokala sjöar och vattendrag eliminerats. Vår andra huvuduppgift är att behandla avloppsvattnet när det har kommit till Ryaverket. Behandlingen sker med avseende på nedbrytbart organiskt material, fosfor och kväve. Vi avskiljer också gallerrens (skräp) och sedimenterbart material. Behandlat avloppsvatten leds via tunnel ut till Göta älvs mynning. Till Gryaabs verksamhet hör även bergrummen vid Syrhåla. Där finns utrustning för avvattning av slam och möjlighet till deponering i bergrum. Gryaabs uppdrag Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa och driva system som kostnadseffektivt samlar in och behandlar avloppsvatten från ägarkommunerna. Bolaget ska begränsa förorening till recipient från tillfört avloppsvatten samt i möjligaste mån även tillvarata avloppsvattnets innehåll. Bolagets utveckling ska ske med långsiktighet. Gryaabs avloppsrening ska drivas kostnadseffektivt i syfte att erbjuda ägarna låga avgifter. Övriga produkter och tjänster ska erbjudas till marknadsmässiga priser och positivt bidra till en låg kostnadsnivå för brukarkollektivet. Investeringar och utvecklingsarbete ska kunna motiveras från såväl ekonomiska som ekologiska utgångspunkter som av förändrade beteendemönster. Bolaget ska aktivt samarbeta med berörda verksamheter i syfte att underlätta arbeten med att begränsa utsläppen vid källan. Gryaab ska, där så är miljömässigt och kommersiellt motiverat, kunna ingå olika former av samarbete med andra aktörer. Sådant samarbete ska genomföras som ett led i att uppfylla bolagets uppdrag. Bolaget ska vara ett kompetensorgan och medverka till forskning och utveckling inom avloppsrening ur såväl ekologiskt, ekonomiskt som beteendeperspektiv. Bolaget ska i sin ekonomiska planering tillse att låga avgifter går hand i hand med en tillfredsställande soliditet. VD har ordet Under 2007 fick Gryaab ett nytt aktieägaravtal och även ett nytt ägardirektiv. Aktieägaravtalet ersätter det gamla avtalet från 1969 som ägarna kom överens om några år innan verksamheten startade Det ursprungliga uppdraget gick ut på att säkra vattenkvaliteten i lokala sjöar, vattendrag, Göta älv och dess mynningsområde. Uppdraget skulle utföras genom att bygga och driva system som kostnadseffektivt renar Göteborgsregionens avloppsvatten. Efter 35 års verksamhet kan vi konstatera att verksamhetsidén har hållit över tiden. Gryaab har fortfarande landets lägsta kostnad för regionens avloppsvattenrening. Vattenkvaliteten har radikalt förbättrats i berörda vattenområden inom regionen sedan början av talet. Vi har ännu inte lika bra miljöprestanda som andra motsvarande anläggningar i landet. Men om några år har Gryaab äntligen nått en nivå som prestandamässigt kan jämföras med andra stora anläggningar i landet. När den nya anläggningen för bättre kväve- och fosforrening står klar framåt 2010 hoppas jag att vi har en anläggning som har en bra teknisk funktion, en bra arbetsmiljö och som klarar Gryaabs nya miljövillkor med lagom stor marginal. Det blir tuffare men inte omöjligt framåt när det kanske finns 1,5 miljoner invånare i Göteborgsregionen och upp emot arbetsplatser. Då kanske vi också ska ha anläggningar för rening av läkemedelsrester och andra farliga ämnen. Men det får nog bli en senare fråga. När Gryaab startade sin verksamhet så förbättrades förhållandena snabbt i vattendragen och i havet utanför Göteborg. Gryaab har hittills minskat utsläppen av fosfor och organiskt material med över 90 procent och kväveutsläppen med cirka 60 procent. Med de nya anläggningar som nu håller på att byggas ska vi rena vattnet ännu bättre för att uppfylla de nya miljövillkor som börjar gälla En stor förändring som pågår just nu är att EU:s vattendirektiv håller på att implementeras. Äntligen tar man ett helhetsgrepp för att uppnå en god vattenstatus för alla vattenförekomster i Sverige och för övrigt i hela Europa.

5 Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Jag är övertygad om att det nya ägardirektivet stimulerar medarbetare och styrelse att vidareutveckla Gryaab som ett av regionens ledande miljöföretag Redan 2008 ska det beslutas om vilka miljökvalitetsnormer som ska gälla. År 2009 ska beslut fattas kring lämpliga åtgärdsprogram och förvaltningsplaner som krävs för att uppnå god vattenstatus år Det är ingen liten uppgift som ligger framför oss och det är fortfarande oklart hur nödvändiga åtgärder ska finansieras. Det är många organisationer som kommer att beröras och jag hoppas verkligen att man kan finna formerna för en bra samverkan och en bra dialog inom de vattenråd som nu håller på att bildas men även inom den vattenförvaltning som nu är i full gång sedan några år tillbaka. Jag hoppas också att vi får det planerade havsmiljöinstitutet till Göteborg och västkusten. Det skulle skapa ännu bättre förutsättningar för en fortsatt god samverkan och kompetensuppbyggnad inom de företag, institutioner och organisationer som deltar i arbetet för en bättre havsmiljö. Havsmiljön är i fokus framför allt när det gäller Östersjön men även Västerhavet har problem som måste lösas för att få bättre förhållanden i kustzonen och i havet. Vi får se vad de internationella experter som nu har anlitats kommer fram till. De ska göra en ny och kompletterande utvärdering för att belysa och bedöma miljösituationen i Västerhavet. Det ska bli mycket spännande att ta del av resultaten från detta arbete eftersom Gryaab för närvarande håller på med en omfattande utbyggnad för bättre rening av både kväve och fosfor. Min bedömning är att vi inte kommer att få högre krav på fosforrening. Här ligger ju de nordiska länderna i topp. Sverige, Finland och Danmark har nationella krav på reningsnivåer som är två till fem gånger bättre än det EU-krav som de flesta andra länder i Europa har som mål att klara. Tidigare har experterna angett att det för Västerhavet är viktigast med kväverening. Och kväverening kommer Gryaab att klara till rätt så låga nivåer med de nya anläggningar som nu håller på att byggas. Bekymret är dock att det kostar en hel del pengar med långt gående kväverening. Det är mycket glädjande att Gryaab har fått ett nytt ägardirek- tiv under året. Ägardirektivet anger och preciserar vilken uppgift bolaget har och vilka strategiska frågor som ägarna tycker är väsentliga. Med det nya ägardirektivet har Gryaabs uppdrag utvidgats i flera avseenden. Uppdraget ryms enligt min mening inom ramen för den nya lag om allmänna vattentjänster som riksdagen beslutade att införa Enligt den nya lagen ska både vattenförsörjning och avlopp säkerställas men även miljön ska skyddas, vilket är helt nytt i den nya lagen. Flera av Gryaabs ägarkommuner har mycket höga ambitioner när det gäller miljöfrågor och en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Och det tycker jag är helt rätt med tanke på de mycket omfattande och allvarliga globala miljöproblem som nu är uppenbara för de flesta. Det kommer att bli en stor utmaning att utföra det utvidgade uppdraget på ett kostnadseffektivt sätt samtidigt som vi ska uppfylla övriga krav och kraven i den nya vattentjänstlagen. Jag är dock övertygad om att det nya ägardirektivet stimulerar Gryaabs medarbetare och styrelse att vidareutveckla Gryaab som ett av regionens ledande miljöföretag. Avslutningsvis vill jag tacka alla medarbetare för en mycket bra arbetsinsats under det gångna året. Gryaabs resultat och utveckling beror på alla medarbetares arbetsinsats, motivation och engagemang. Jag tänker ibland på Christer Olssons ord när han föreläste på Gryaab för några år sedan. Man måste vilja, man måste vara intresserad av att utvecklas. Det är summan av de små detaljerna som avgör om du lyckas eller inte. Tillsammans med mina medarbetare ser jag med tillförsikt fram emot en fortsatt god utveckling av Gryaab. Vi är angelägna om att ha en bra och utvecklande dialog mellan Gryaabs medarbetare, med styrelsen och med alla andra samarbetsparters som Gryaab arbetar tillsammans med.

6 Allt vatten du använder hemma rinner ner i rör i huset och under gatan och hamnar sedan i Gryaabs tunnelsystem. Där hamnar även vatten från industrier, men det vattnet får inte innehålla mer föroreningar än det från hushållen. Gryaabs tunnelsystem är nästan 13 mil långt. Det här händer efter att du har spolat Hushåll Tunnel Försedimentering Biobädd VATTENBEHANDLING Grovgaller } Det är två centimeter mellan gallerstavarna i grovgallret. Här fastnar papper och större skräp som en del människor tyvärr spolar ner i toaletten. På reningsverket kallas det rens. Järnsulfat } För att få bort näringsämnet fosfor tillsätter Gryaab fällningskemikalien järnsulfat. Järnsulfaten får den lösta fosforn att klumpa ihop sig så att den längre fram i processen kan sjunka till botten och tas bort. Hamnar för mycket fosfor i havet kan det orsaka övergödning. Sandfång } Här sjunker sand och grus till botten och kan tas bort så att det inte skadar pumpar och utrustning i verket. Sanden tvättas och kan sedan användas som utfyllnadsmassa. Fingaller } I fingallren är det bara två millimeter mellan gallerstavarna. Här fastnar papper och mindre skräp. Renset från grov- och fingallren pressas och finfördelas och går sedan att bränna. Det blir då till el och värme. Försedimentering } Här sjunker partiklar som är tyngre än vatten till botten och bildar ett slam, som sedan kan skrapas bort och behandlas. Fett är lättare än vatten och hamnar på ytan där det kan skrapas bort. Aktivt slam } Aktivslambassängerna är uppdelade i luftade och oluftade zoner. Vattnet rinner först till de oluftade zonerna. Där börjar bakterier bryta ner organiskt material, men framför allt sker här den andra delen av kvävereningen. I de luftade zonerna pumpas luft in. Då blir bakterierna mer effektiva när de ska bryta ner det organiska materialet. Hamnar för mycket organiskt material i havet kan det orsaka syrebrist. Eftersedimentering } Här sjunker bakterier och den utfällda fosforn till botten och bildar ett slam. Eftersom att det här slammet innehåller mycket bakterier som är bra för reningen pumpas det mesta av slammet tillbaka till aktivslambassängerna. Men bakterier växer till sig och därför pumpas en liten del av slammet till slambehandlingen. Efter eftersedimenteringen går en del av det renade vattnet ut i Göta älvs mynning och vidare ut i havet. En del går till biobäddarna. Biobädd } Här växer bakterier på ett svart plastmaterial (nitrifierande biobädd). Plastmaterialet är konstruerat för att få en mycket stor yta som bakterierna kan växa på. När vattnet strilar över bakterierna sker den första delen i kvävereningen, den så kallade nitrifikationen, där ammoniumkväve blir till nitrat.

7 Järnsulfat Drivmedel Grovgaller Fingaller Sandfång Gasklocka Näringsrik jord Aktivt slam Förtjockning Biogasanläggning Centrifug Biomull Göta Älv Eftersedimentering Illustration: Pontus Andersson SLAMBEHANDLING Aktivt slam igen } Nu rinner vattnet till aktivslambassängerna igen där det samsas med vatten från försedimenteringen. I de oluftade zonerna sker så den andra delen av kvävereningen, denitrifikationen, då nitratet omvandlas till kvävgas och hamnar i luften. Luften består redan till 78 procent av kvävgas. Kväve är ett näringsämne precis som fosfor och hamnar det i för stora mängder i havet kan det orsaka övergödning. Nu rinner vattnet genom resten av reningsverket igen. Göta älv } I Göta älvs mynning vid Rya Nabbe, 850 meter väster om Älvsborgsbron, släpps det renade vattnet ut. Nu är mycket av föroreningarna borta och vi kan njuta av sköna bad och fiske. Förtjockning } Slammet innehåller från början cirka 99 procent vatten och är väldigt rinnande. Därför måste det förtjockas. I bandgravitationsförtjockare transporteras slammet på en silduk som släpper igenom vattnet. Efter förtjockningen innehåller slammet cirka 95 procent vatten. Drivmedel } Biogasen säljs till Göteborg Energi som sedan uppgraderar/ renar den till procent metan. Göteborg Energi komprimerar sedan gasen och säljer den som fordonsbränsle. Gryaab producerar cirka 60 GWh biogas om året, det räcker för att en personbil ska kunna köra varv runt jorden. Biogasanläggning } I biogasanläggningen finns rötkamrar där slammet rötas i cirka 20 dagar. I syrefri miljö, 37 graders värme och under ständig omrörning bryter bakterier ner slammet. I processen bildas biogas. Centrifug } I centrifuger avvattnas det rötade slammet så att det till slut bara innehåller procent vatten (28-32 procent TS). Nu återstår bara cirka hälften av slammets ursprungliga volym. Det färdigbehandlade slammet liknar fuktig jord och får efter kontroll kallas biomull. Gasklocka } En gasklocka ser till att biogassystemet håller ett konstant tryck. Biomull } Biomull har stora halter närings- och mullbildande ämnen. Biomullen komposteras och används som anläggningsjord.

8 Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Utvecklingsingenjör Ola Fredriksson vid en av Göteborgs gastankstationer. Gryaab producerar fem procent av Sveriges biogas. Från avlopp till klimatvänligt fordonsbränsle varv runt jorden. Så långt kan en anpassad personbil köra på den biogas Gryaab producerade Gryaab är en av Sveriges tre största biogasproducenter. Och bolaget har möjlighet att producera mer. Om du tankar din bil med fordonsgas i Göteborgsregionen kan du vara rätt säker på att den biogas den innehåller är producerad av Gryaab. Det som från början var lösningen på ett avfallsproblem har visat sig bli ett verktyg i arbetet mot klimatförändringen. Om all biogas Gryaab producerar under ett år används som fordonsbränsle innebär det ton mindre utsläpp av fossil koldioxid till atmosfären i jämförelse med om man använer bensin togs Gryaabs biogasanläggning i drift. I anläggningen rötas slammet. Syftet var att slammängden och lukten skulle minska, på köpet fick man den biogas som bildas under rötningen. Biogasen köps av Göteborg Energi och fram till 2007 användes den framför allt till el och värme. På våren 2007 invigde Göteborg Energi sin uppgraderingsanläggning som har kapacitet att rena all biogas Gryaab producerar och göra den likvärdig med naturgas. Det innebär att den kan skickas ut på naturgasnätet och användas som fordonsbränsle. Gryaab har kapacitet att producera mer biogas i framtiden. Vi är kompetenta att producera biogas i och med att vi började tidigt. Vi har byggt upp redundans och säkerhet, så där kan vi bidra mycket, säger utvecklingsingenjör Ola Fredriksson. Ett sätt att öka produktionen skulle vara att effektivisera rötningen ytterligare. Slammet innehåller två tredjedelar organiskt material, det är det som kan omvandlas till gas. Nu är det bara hälften av det organiska materialet som bryts ner i rötningsprocessen. Det andra sättet skulle vara att ta emot mer organiskt material utifrån. Kan ta emot mer i rötkamrarna Göteborg Energi och Renova driver ett projekt som Gryaab deltar i där man tittar på möjligheten att röta källsorterat biologiskt avfall från hushållen till biogas. Ett alternativ är att bygga en helt ny biogasanläggning. Gryaab tar redan emot fett och matrester från restauranger och livsmedelsindustrier och för in i rötkamrarna och bolaget har kapacitet att ta emot mer. Ola Fredriksson anser att den samhällsekonomiskt och miljömässigt bästa lösningen är att det komposterbara hushållsavfallet går till Gryaabs biogasanläggning, åtminstone under en övergångsperiod. Jag hoppas att det blir så tills vi slår i taket och inte kan ta emot mer. Då vet man att tillgången på material som kan bli biogas finns och då är det dags för en ny anläggning, säger han.

9 Nytt certifieringssystem kan återföra slam till odlad mark Snart kan slammet börja användas som gödsel på odlad mark igen. Ett nytt certifieringssystem ska säkerställa kvaliteten. Det handlar om att få in näringen i kretsloppet. Foto: Matton Jag tror att man inom några år börjar värdesätta de resurser vi har i avloppet och då tänker jag på slammet, säger Gryaabs utvecklingsingenjör Ola Fredriksson. Idag används Gryaabs färdigbehandlade slam som anläggningsjord efter att först ha komposterats. När det gäller strategin för vad slammet ska användas till i framtiden står bolaget på tre ben: Odlad mark. Anläggningsjord. Deponi i Gryaabs bergrum. Förbränning kan också eventuellt vara ett alternativ. Deponering är ett reservalternativ om det inte går att få avsättning för slammet på annat sätt eller om kvaliteten vid något tillfälle skulle vara för dålig. I regeringens miljömål står att 60 procent av fosforn i avloppet ska återföras till produktiv mark. För att det ska bli möjligt har branschföreningen Svenskt Vatten utvecklat ett certifieringssystem tillsammans med bland andra livsmedelsbranschen, lantbrukarnas representanter, miljö- och konsumentorganisationer. Gryaab har deltagit aktivt i arbetet som remissinstans. Jag hoppas vi kan leverera det första certifierade slammet i början av 2009, säger Ola Fredriksson. Kommer att klara kraven Gryaab har länge och målinriktat arbetat för att få ett slam av hög kvalitet. Slammet är redan certifierat av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) och får därmed kallas biomull. Ola är övertygad om att Gryaabs slam kommer att klara de nya kvalitetskraven. Vi ligger långt fram, säger han. Att slammet ska ut på odlad mark behöver inte bara betyda att det används i matproduktion, det kan också handla om gödning till energigrödor till exempel, något Ola Fredriksson tror mycket på. Systemstudie avlopp Hur näringen i avloppet ska tillbaka i kretsloppet är något som länge diskuterats på olika håll. Ska man till exempel separera disk- och tvättvatten från toavatten och ta hand om det på olika sätt eller ska vi utveckla det system vi har nu? I Göteborg har Kretsloppskontoret tillsammans med Gryaab och Göteborg Vatten utrett frågan i Systemstudie avlopp som blev klar 2007 (läs mer på sidan 23). Där kom man fram till att det mest hållbara ur miljösynpunkt och Slammet är på väg tillbaka till kretsloppet. ekonomiskt är att utveckla det system vi har nu. Det känns som en bekräftelse på att vi är på rätt väg, säger Ola Fredriksson. Att utveckla systemet handlar om att reningen kan bli ännu bättre, men det handlar också om att stoppa föroreningarna vid källan. Att arbeta för att det vatten som kommer till reningsverket innehåller så lite farliga ämnen som möjligt kallas uppströmsarbete. På Gryaab bedrivs det arbetet på två sätt. En grupp anställda jobbar med industrierna för att se till att det vatten som kommer därifrån är ungefär lika rent som hushållsvatten. De arbetar även med att stoppa produkter som får till följd att giftiga ämnen kommer till reningsverket (läs mer om gruppens arbetet på sidan 19). Gryaab satsar också på att informera allmänheten om att de inte ska hälla ut farliga ämnen i avloppet och bara spola ner kiss, bajs och toapapper på toaletten. Ola Fredriksson tror att uppströmsarbetet kommer att få än större betydelse när slammet används på odlad mark. Och han tror att det kommer att göra människor mer mottagliga för budskapet. Den förmodade ökade efterfrågan på slam kan bli en drivkraft för oss och samhället att tänka på vad vi spolar ner, säger Ola Fredriksson.

10 Gryaab bygger för ett renare Årsskiftet 2009/2010 ska den vara klar. Gryaabs stora utbyggnad för bättre fosfor- och kväverening. Mycket hände För att klara framtida krav på rening av fosfor och nuvarande på kväve bygger Gryaab världens största skivfilteranläggning (läs mer om Gryaabs reningskrav på sidan 21). Men det är trångt, den ska tillsammans med en väg pressas Grunden lagd för världens största skivfilteranläggning in mellan eftersedimenteringsbassängerna och Rya skog. Gryaab får därför bygga på djupet och höjden, grundläggningen startar 10 meter under marknivå och taket ska nå 15 meter över. Det är spännande att se den nya byggnaden växa fram och känna att det blir verklighet av allt som ritas, säger Gryaabs projektledare Ulf Gingsjö. En stor del av schakt- och spontarbetena var klara har schaktningen färdigställts och grundläggning med grävpålar har utförts under byggnadens mittdel. Grundläggningen under de två filterhallarna norr och söder om mittdelen har också utförts, men med slagna betongpålar. I mittdelen har betongarbetena pågått sedan i Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab våras och var vid årsskiftet nästan uppe i marknivå. Betongarbetena i den södra delen har precis startat. För att kunna leda slam från skivfiltren till slambehandlingen byggdes en kulvert mellan södra eftersedimenteringsblocket och slambyggnaden. Både kulverten och slamledningen blev klara Denitrifikationsbassänger Den andra stora delen i utbyggnaden är denitrifikationsbassängerna. De är viktiga för att Gryaab ska klara kravet på kväverening. Schakt- och spontarbetena i början av året fungerade bra, men under våren var det dags för grundläggning av den del som måste grundläggas på grävpålar. Siltig jord i kombination med stora mängder grundvatten gjorde arbetet svårbemästrat, berättar Ulf Gingsjö. Arbetet försenades, men blev klart innan sommaren. Efter semestern kunde nästa entreprenör starta betongarbetena som planerat. September 2008 kommer denitrifikationsbassängerna att vara klara. Arbetet med försörjningsbyggnaden till bassängerna kommer att starta i april 2008 och vara klart i början av Ny anläggning för sla 2008 kommer den nya anläggningen för förtjockning av slam att tas i drift blev byggnadsarbetena klara. Det har lagts stort fokus på att arbetsmiljön ska bli bra. Projektledare Ulf Gingsjö i en av rörkulvertarna under den blivande filteranläggningen. Orötat slam luktar illa. Därför genomför Gryaab i samband med ombyggnaden av förtjockningen även en stor ombyggnad av ventilationssystemet. Ett arbete som nästan blev klart Samtidigt har man också byggt byggnaden till den nya kontrollstationen för utgående vatten. Arbetet med inredningen kommer att påbörjas Polymer behövs för att förtjocka slam. Gryaab har byggt tre rum för polymerbehandling: ett för pumpar, ett för tankar eller behållare och ett för förvaring. Rummen kräver helt olika förhållanden. Polymer kommer först som pulver och i rummet för förvaring av pulvret måste det vara snustorrt, annars kan pulvret bli som ett klister som suger åt sig damm. Det rummet har placerats i övre förtjockarhall. I behållarna som finns mellan undre och övre förtjockarhall blandas pulvret med vatten. I pumprummet längst ner måste det vara lätt att göra rent, annars kan det bli rejält halt. Det har varit lite av ett ledord att det måste vara lätt att göra rent, säger projektledare Bo Enström. Det är något man tänkt på i hela bygget bland annat för att hanteringen av slam innebär mikrobiologiska risker. 10

11 hav Här pågår schaktning för den nya denitrifikationsanläggningen. mförtjockning snart klar att tas i drift I förvaringsrummet har man gjort tre stora hål i väggen och satt upp vikportar. Det är tre gamla portar som återanvänds för att spara på miljön. I förtjockarhallen har en av de tidigare förtjockningsbassängerna byggts om. Bassängen har fått ett lock och så har det byggts fyra tråg, integrerade med locket, som samlar upp rejektvattnet. Maskinerna som förtjockar slammet och är specialbyggda för Gryaab går ner en bit i trågen. Slammet trillar rakt ner i silon och trågen gör att det blir lätttare att göra rent maskinerna. Än så länge är två maskiner monterade och det är förberett för att flytta hit två befintliga maskiner. Ett manöverrum har byggts i anslutning till förtjockarna. Vacker och spännande miljö Ventilationen är en viktig fråga och där har vi tänkt till ordentligt för den var dålig tidigare, säger Bo Enström. Nu kommer luften att sugas ut ur silon där det är sämsta tänkbara luft och ledas ut i den nya ventilationsanläggningen. Luften in i förtjockarhallen kommer att komma utifrån. Vi är väldigt nyfikna på hur det ska fungera, vi tror att vi har fått till det ganska bra, säger Bo Enström. Andra saker som skett 2007 är att en hiss installerats, tre elrum har byggts och ett reservkraftsaggregat har flyttats till en mer skyddad miljö. Mitt i hallen finns nu en trappa och i taket har en vacker spetslanternin byggts. Den är jätteviktig för att släppa in ljus, säger Bo Enström. En arkitekt har varit med i utarbetningen av lokalen. Här finns inga gråa bunkerrum, det är starka färger och ljuset släpps in. Jag tycker att förtjockarhallen var den tråkigaste miljön vi hade och folk höll för näsan när de gick här. Jag tycker att den har blivit fantastiskt vacker och spännande och lyckas vi med ventilationen blir det skoj. Morgondagens människor ska ju vilja jobba här, säger Bo Enström. Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Färg och ljus finns det gott om i förtjockarhallen. 11

12 Vikan Gryaab 8 Gryaabs vd i Västerhavets Vattendelegation 2015 ska det råda en god ekologisk och kemisk status i alla vatenförekomster. Det är målet i EU:s så kallade vattendirektiv. I Sverige har regeringen delat in landet i fem vattendistrik där en vattenmyndighet har ansvar för att målet uppnås. Besluten fattas av vattendelegationer. Hösten 2007 utsåg regeringen Gryaabs vd Stig Hård att ingå i Västerhavets vattendelegation. Där samsas han med representanter från Göteborgs universitet, LRF samt länsstyrelser och kommuner i distriktet. De viktigaste uppgifterna för delegationen är att fatta beslut om vilka vattenkvalitetsnormer som ska gälla, åtgärdsprogram och att utforma en förvaltningsplan. 8 Vikan kan bli ny plats för kompostering Idag blir Gryaabs slam anläggningsjord efter att ha komposterats. Det är en verksamhet bolaget vill fortsätta med även i framtiden. Från och med 2011 kan Gryaab inte använda nuvarande plats för kompostering. För att hitta en ny plats genomfördes därför 2007 en lokaliseringsutredning som visade att Vikan på Hisingen är ett lämpligt område. En samrådsprocess med berörda myndigheter för en kommande tillståndsansökan har startat. 8 Lysimeterförsök med kalkat slam För att studera den långsiktiga utlakningen av metaller, närsalter och organiskt material från slam påbörjades 1988 lysimeterförsök med kalkat slam. De består av att slam lagts upp i behållare utomhus där de utsatts för väder och vind, men där lakvattnet samlats upp och analyserats. Under togs de sista proven på lakvatten varefter slammet i behållarna kunde studeras för att se hur slammets struktur påverkar utlakningsprocesserna och vice versa. Försöken redovisades i en doktorsavhandling i början av 2007 och visar att slammets struktur kan påverkas kraftigt med tiden genom krympning, sättningar samt biologisk aktivitet. Strukturen i sin tur påverkar lakningen, främst med avseende på kväve och organiskt material. Även ph och alkalinitet förändras med tiden. Av fosfor och metaller lakades huvudsakligen förhållandevis små mängder under perioden. Konstnären Pål Svensson har gjort Gryaabs Vattenporten. 8 Vattenporten på kulturkalaset Om du någon gång besökt Ryaverket kanske du har lagt märke till konstverket Vattenporten. Det är en port av sten med ett vackert vattenfall. Konstnären heter Pål Svensson. När han för flera år sedan skulle skapa Vattenporten gjorde han först en prototyp. På Göteborgs kulturkalas i augusti 2007 fanns prototypen med i skulpturparken utanför operan. Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab 12

13 Gryaabs vd Stig Hård, tidigare ordföranden Gösta Lange och USA:s ambassadör Michael Wood. 8 USA:s ambassadör en av över på studiebesök 2007 kom personer till Ryaverket på studiebesök. Av dem var elever och lärare från grundskolans årskurser 4-6. Besökarna får lära sig om reningsprocessen och se vår underhållande film var också året då vi invigde Sveriges längsta väggmålning. Den finns nämligen nere i en kulvert här på Ryaverket och alla som gör studiebesök har möjlighet att se den. Konstverket är målat av Pontus Andersson och visar en del av Göta älv och det som ligger längs stranden. Här kan du verkligen gå på älven i sandaler. Väggmålningen har rönt stort intresse och lockat många besökare, faktiskt så många att vi inte kan ta emot alla som vill se den. 8 Nu är vår hemsida tillgänglig för alla Om du är van att gå in på Gryaabs hemsida har du antagligen inte märkt någon större skillnad det senaste året, mer än att ny information läggs ut. Men bakom kulisserna har det hänt saker. Vi har framför allt ändrat i kodningen vilket gör att människor med funktionshinder har lättare att hitta på hemsidan och ta del av det som står där. Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab 8 Tack till Gösta och Kjell Vid årsstämman 2007 avtackades Gryaabs nestor Gösta Lange och Kjell Mårtensson. De två har sedan 1993 växlat som ordförande och vice ordförande i Gryaabs styrelse och har haft en avgörande betydelse för utvecklingen av bolaget. Gösta har varit med sedan starten 1972 och Kjell sedan 1993 när det var dags att införa kväverening. Båda har haft ett genuint intresse för Gryaabs verksamhet men de har också visat ett mycket starkt engagemang inom hela va-området. De har med stor kunskap och klokhet bidragit till utvecklingen av Gryaab som ett ledande miljöföretag. Ett stort tack till Er båda! Stig Hård vd 8 Prisbelönt poster Hur kan man spara kolkälla i den framtida kvävereningsanläggningen? Svaret på den frågan behandlas i en poster som Gryaab med samarbetspartners presenterade på den internationella konferensen om drift av stora avloppsreningsverk i Wien i september. Syre kan tas bort genom nitrifikation i en del av den planerade anläggningen istället för genom att använda metanol. Beroende på hur reningsverket drivs i övrigt kan man spara ton metanol per år. På den mängden skulle en metanolbil kunna köra varv runt jorden. Idén kläcktes av Gryaabs förre vd Peter Balmér för flera år sedan. Inom ett examensarbete i Chalmers tekniska högskolas regi har försök nu kunnat göras på Gryaab som visar hur det kan genomföras tekniskt. Resultaten presenterades i form av en så kallad poster, en vetenskaplig affisch, för världsledande forskare och experter med specialintresset att driva stora avloppsreningsverk effektivt. Affischen föll tydligen i smaken eftersom den tilldelades publikens tredjepris! 8 Gryaabs Jan Mattsson representerar Svenskt Vatten i Havsmiljörådet Regeringen har inrättat ett Havsmiljöråd. Branschorganisationen Svenskt Vattens representant är Jan Mattsson. Han är miljöingenjör på Gryaab. Havsmiljörådet har sin hemvist hos Naturvårdsverket och ska vara rådgivande till samordningsgruppen för havsmiljöfrågor. Syftet är att utveckla och arbeta vidare med åtgärder inom ramen för havsmiljöstrategin. Rådet träffades fyra gånger 2007 och består av representanter från bland annat bransch- och intresseorganisationer, forskarsamhälle och näringsliv. Det jag är mest nöjd med under året är att Naturvårdsverket beslutat att tillsätta en utvärdering av tillståndet i Västerhavet, säger Jan Mattsson. 13

14 14 Foto: Ulf Gingsjö, Gryaab

15 Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Avloppsvattnet ska samlas upp och behandlas till skydd för miljön 15

16 Tillrinning Mycket vatten från himlen till verket Det regnade mycket 2007, den totala nederbörden var 903 mm. Det är i och för sig inte lika mycket som rekordåret 2006 (1 222 mm), men mer än normalt. Eftersom att mer än hälften av det vatten som kommer till Ryaverket är dräneringsvatten, inläckande vatten och dagvatten (regn) innebar det också mycket vatten till verket. Den dag Ryaverket fick ta hand om mest vatten var den 27 juni då dygnsmedelflödet var 12,0 m 3 /s, liter per sekund! Minst vatten kom den 1 maj då dygnsmedelflödet var 2,0 m 3 /s. Medeltillrinningen 2007 var 4,13 (4,30) m 3 /s. Hög tillrinning ledde till att stora mängder vatten inte kunde genomgå fullständig rening. Det mesta av det vatten som fick ledas förbi ordinarie biologisk och kemisk rening direktfälldes, vilket innebär att det renades kemiskt från fosfor. Avloppsflödet mäts vid Ryaverket och vid 14 stationer i avrinningsområdet. Det gör det möjligt att beräkna tillrinningen från varje enskild kommun. I tabell 2 visas tillrinningen från de anslutna kommunerna Anslutna personer Övrig anslutning, personekvivalenter Total anslutning personekvivalenter Pumpad mängd vatten vid Ryaverket 130,1 135,6 Beräknad mängd inläckande vatten i tunnlarna 3,2 3,2 Enbart mekaniskt renat vatten i % av reningen 0,9 2,1 Enbart direktfällt vatten i % av reningen 8,7 12,0 Spillvatten från hushåll, m 3 38,9 38,9 Övrigt spillvatten, m 3 11,8 12,4 Dag- och dräneringsvatten 75,5 77,9 Total tillrinning, m 3 126,2 129,2 Tabell 1. Anslutning och tillrinning till Ryaverket i miljoner m 3. Kommun Medeltillrinning Procent av Mm 3 /år total tillrinning Ale 2,2 1,7 Göteborg 102,5 81,2 Härryda 4,0 3,1 Kungälv 3,1 2,5 Mölndal 10,2 8,1 Partille 4,2 3,4 Totalt 126,2 100 Tabell 2. Tillrinning till Ryaverket från anslutna kommuner år 2007 (miljoner m 3 och procent av tillrinningen). ( ) = siffror inom parentes är föregående års siffror om inte annat anges. I Gryaabs försedimenteringsbassänger sjunker fasta partiklar blir det i bland så här vackert. 8 Ny lag kräver ny organisation för beredskapen Gryaabs anläggningar är endast bemannade dagtid på normala arbetsdagar. Övriga tider finns olika beredskapsgrupper som har i uppgift att säkra reningsresultatet samt anläggningen. Då Ryaverket är en komplicerad anläggning att driva är insatstiden ganska hög. På grund av lagändringen om arbetstider uppfyller inte det tidigare upplägget för beredskap kraven om dygnsvila. Därför har den ordinarie beredskapsstyrkan (så kallad Helvecka) kompletterats med en beredskapsstyrka som täcker halva dagen på helger och andra röda dagar (så kallat Helgpass). Det innebär att beredskapsinnehavare har beredskap oftare men att under beredskapstiden får man nödvändig dygnsvila. 16

17 Tillförd mängd Tillförd mängd Tillförd mängd ton g/p*d (p= ) g/pe*d (pe= ) BOD (15 490) 71 (67) 55 (51) COD Cr (36 010) 159(157) 122(118) Suspenderad substans (20 880) 102 (91) 78 (69) Fosfor 485 (485) 2,1 (2,1) 1,6 (1,6) Kväve (3 210) 13,9 (14,0) 10,7 (10,6) Tabell 3. Föroreningstillförsel till Ryaverket till botten och bildar ett slam. Eftersom vattnet är näringsrikt och tillgången på ljus är god så Foto: Jarl Dahlberg, Gryaab 8 Gryaab tar hand om avloppsvatten från över personer Visste du att personer har sitt avlopp anslutet till Ryaverket? Det är något mer än 2006 ( ). De anslutna hushållen förbrukade 39 miljoner kubikmeter vatten, lika mycket som året innan. Det motsvarar 168 (169) liter per person och dygn. Industrier och andra anslutna verksamheter förbrukade 11,8 miljoner kubikmeter vatten. Räknar man om det till personekvivalenter (pe) genom att dividera det med vad varje person förbrukar innebär det en övrig anslutning på pe. Den totala anslutningen blir alltså ( ) pe, en liten minskning från Tunnlar och ledningar Över 1000 ton sand togs bort ur tunnlarna I ett tunnel- och ledningsnät som är cirka tretton mil långt leds spillvatten från Göteborg och kringliggande kommuner till Ryaverket. Det är till största delen tunnlar men även dykarledningar under vattendrag samt ledningar som binder ihop de olika tunnelavsnitten. Det är viktiga anläggningar för Gryaab. Under 2007 har ett omfattande arbete lagts ner på att ta upp sand ur tunnelsystemet. Det är sand, stenflis och sediment som kommer in via dagvattenbrunnar. Sanden samlas främst i tunnelsystemet i närheten av Ryaverket men även i svackor som finns i tunnelsystemet. Om det blir för mycket sand orsakar det dels problem för de skrapor vid grovgallren som finns vid inkommande tunnel till Ryaverket och dels omöjliggör sanden att underhållsarbete i tunnelsystemet kan genomföras. Det är fordonen som används vid besiktning och bergsskrotning som inte kan köra i tunnlarna om det blir för mycket sand. I området kring Ryaverket, tunnelsträckorna Färjenäs- Rya och Toredal-Rya, har det under 2007 tagits upp 650 ton sand. Vid svackor som finns på tunnelsträckorna mellan Carlanderplatsen-Barlastplatsen samt Skansberget-Carlanderplatsen har det under samma period tagits upp 450 ton sand. Arbetet har utförts av entreprenörer som Gryaab anlitat. Att det finns svackor i tunnelsystemet kring Carlanderplatsen där sand kan samlas beror på att det vid tidpunkten när tunnlarna byggdes gjordes en bedömning att det var för dålig bergtäckning där. Tunneln sprängdes då något djupare för att få mer berg mellan tunneltaket och marknivå. Svackorna orsakar idag problem framförallt eftersom att det är mycket sand i tunnlarna med en areaminskning som följd. Vid höga flöden blir tunneln full och det kan då trycka upp luktstötar via brunnar uppströms svackorna. 17

18 Gryaabs utsläppsvillkor Till och med 2010 BOD 7 10 mg per liter som riktvärde per kalenderår. Fosfor 0,4 mg per liter som riktvärde per kalenderår och under perioderna mars-maj och juni-augusti. Kväve 10 mg per liter som riktvärde per kalenderår. Från och med 2011 Utbyggnad och regn gör det svårt att klara kraven Gryaab ligger på gränsen till att klara kraven på kväverening och får 2011 hårdare krav på fosforreningen. Därför pågår just nu ett stort projekt där vi bygger ut anläggningen, projektet heter NP2004 (läs mer på sidan 10). Ombyggnaden i kombination med de stora mängder vatten som kom till verket har präglat året uppfyllde BOD 7 10 mg per liter som gränsvärde per kalenderår. Fosfor 0,4 mg per liter som gränsvärde per kalenderår. 0,3 mg per liter som riktvärde per kalenderår och under perioderna mars-maj och juni-augusti. Kväve 10 mg per liter som riktvärde per kalenderår. Värdena gäller medelvärdet av totalfosfor, totalkväve och BOD 7 i det samlade avloppsvattnet. Ett gränsvärde får aldrig överskridas. Om ett riktvärde överskrids måste Gryaab vidta åtgärder som gör att kravet kan uppfyllas. Drift och reningsresultat Gryaab gällande miljökrav när det gäller rening av BOD 7, men inte när det gäller kväve och bara delvis för fosfor. Under våren fick driften läggas om för att byggentreprenören skulle kunna göra ingrepp i befintliga anläggningsdelar. Under tiden kunde även stora underhållsinsatser göras för att uppgradera anläggningsdelen. Avställningarna, tillsammans med det driftsätt som fick tilllämpas när sediment skulle tas upp från tunnelsystemet under andra halvåret, har lett till att reningen inte fungerat lika bra som vanligt och inneburit mycket extraarbete. Gryaab har därför haft svårt att uppfylla kraven för kväve. Mängden gallerrens var (1 190) ton. Sedan 2006 tvättar och pressar Gryaab renset som sedan går till förbränning. Maskinerna för tvättning och pressning har krånglat och krävt stora insatser. Gryaab tillsätter järnsulfat till avloppsvattnet för att fälla ut löst fosfor. Den utfällda fosforn hamnar i aktivslamflockarna, som sedan avskiljs i eftersedimenteringsbassängerna. Hur väl sedimenteringen fungerar avgör alltså fosforhalten i det behandlade vattnet. Eftersedimenteringsbassängerna belastas av både inkommande vatten och vatten som recirkulerats till kvävereningen. Det gör att man ibland måste välja att prioritera kväve- eller fosforreningen. För att klara kvävekravet måste recirkulationen vid varje tillfälle vara så hög som möjligt. Slammets sedimenteringsegenskaper har varit ganska måttliga under året och möjligheten att recirkulera vatten för kväverening har inte varit lika bra som tidigare år. Eftersedimenteringsbassängerna har konstant varit hårt belastade. Den höga reningsgraden medför höga driftskostnader för kemikalier och el (recirkulationspumpning). Direktfällningen har använts flitigt under året i samband med flera tillfällen med hög tillrinning till verket, bland annat en mycket regnig inledning på sommaren. Mycket möda har lagts ner på att utnyttja kemikalier på ett effektivt sätt. Processoptimering är alltid ett viktigt inslag i driften av verket. Fokus har varit att främja bra slamegenskaper genom bland annat optimering av returslamflödet för att kunna styra aktivslamprocessen och eftersedimenteringen bättre. Det ledde till minskad elförbrukning och bättre kväverening. Det är viktigt att internkontrollen fungerar tillfredsställande så att de komplexa reningsprocesserna kan optimeras för att minska utsläppet. För att mäta sig med andra deltar Gryaabs laboratorium i flera provningsjämförelser ordnade av bland annat danska Eurofins och svenska ITM. Gryaabs laboratorium har fått mycket goda resultat i jämförelserna. En detaljerad redogörelse för reningsresultaten finns i Gryaabs miljörapport för Elförbrukning och kostnaden för kemikalier har minskat Elenergiförbrukningen uppgick till 32,4 (34,5) GWh vilket är 2,1 GWh lägre än Gryaabs processutformning är energikrävande och elförbrukningen ökar med ökade inkommande vattenflöden och ökad cirkulationspumpning för kväverening. Att elförbrukningen har minskat förklaras av lägre cirkulationspumpning för kväverening, ändrade drifts- Figur 1. Inkommande flöde till Ryaverket samt förbilett flöde (dygnsmedelflöde). Förbilett vatten innebär direktfällt samt enbart mekaniskt renat vatten. 18 m 3 /s Förbilett vatten Inkommande vatten jan-07 feb-07 mar-07 apr-07 maj-07 jun-07 jul-07 aug-07 sep-07 okt-07 nov-07 dec-07

19 strategier samt effekter av arbetet med energieffektivisering. Vatten- och slambehandlingen sker bland annat med hjälp av kemikalier. Kostnaden för kemikalier minskade till 15,6 (19,5) mkr. Minskningen beror dels på mindre inköpt kolkälla för denitrifikation dels mindre polyaluminiumklorid för direktfällning av avloppsvatten och dels mindre polymer till slambehandling Järnsulfat Polyaluminiumklorid Natriumhypoklorit (12 %) 5 0 Polymer (vattenbehandling) 6 0 Polymer (slambehandling) Extern kolkälla Tabell 4. Kemikalieinköp i ton vid Ryaverket och Syrhåla. Förbrukning kan variera beroende på lagerhållning. Underhållsarbete 2007 Många modifieringar av både grov- och finrenshanteringssystemen har resulterat i en viss förbättring, men vidare utredningar och testning krävs för att åstadkomma en tillfredsställande funktion. Modifiering av sandupptagningsutrustning har också skett men även här behövs förbättringar under Motor till inloppspump 4 visade samma typ av slitage på lagerbanan till det övre rotorlagret som har noterats tidigare. Modifiering av upphängning på motor har gjorts och slitaget ska bevakas efter reparationen. En ny industriluftkompressor har installerats för att försörja inloppspumpstationen och kringutrustning. Då mer och mer utrustning manövreras med hjälp av tryckluft är det planerat att komplettera med ytterligare en industriluftkompressor som centralt kan mata tryckluft till de olika anläggningsdelarna. Skrapdrivningen i försedimenteringsbassängerna har bytts ut på grund av slitage. I samband med avställningen av en av aktivslambassängerna under våren kunde flera underhållsinsatser göras, bland annat byte av luftare, översyn av omrörare och översyn av styrdon i luftningssystemet. I eftersedimenteringen har kvarstående garantibesiktningar av skraporna gjorts och glidskor har bytts på flera skrapor. Spolventiler på norrsidan har bytts ut. De flesta in- och utloppspumpar i biobädden har renoverats under året och kvarstående kommer att renoveras under Många pumpar hade korrosionsskador och därför kommer tillsynsfrekvensen av dessa pumpar att höjas. Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Miljöingenjör Fredrik Davidsson är ute för att ta prov på hushållsspillvatten. AKG Gruppen ser till att vattnet som kommer in till verket är så bra som möjligt Avloppskvalitetsgruppen (AKG) har kontakt med abonnenter med utsläpp av avloppsvatten som inte är hushållsspillvatten, till exempel industrier och andra verksamheter i Gryaabs delägarkommuner. Gruppen representerar då också respektive kommuns va-enhet. AKG är remissinstans för miljömyndigheterna när verksamheter prövas enligt Miljöbalken, spårar utsläpp i avloppssystemet, står för bevakning av det inkommande vattnets kvalitet och bedömer bygglovsansökningar i Göteborg. AKG samarbetar huvudsakligen med va-enheterna och miljöförvaltningarna i delägarkommunerna, Stadsbyggnadskontoret i Göteborg, länsstyrelsens miljöskyddsenhet och Svenskt Vatten. De huvudsakliga skyddsobjekten är personal, ledningssystem, anläggningar, reningsverk och recipient. AKG deltar också i projekt rörande avloppskvalitetsfrågor regionalt, nationellt och internationellt. Här är ett urval ur årets verksamhet: Bim Kemi Sweden AB i Lerum har fått sitt slutgiltiga tillstånd enligt Miljöbalken av miljödomstolen efter flera år av utredningar, undersökningar och upprepade miljödomstolsförhandlingar. Miljödomstolen kunde informeras om att det nu står klart att Lerums spillvattensystem kommer att anslutas till Ryaverket, vilket var orsaken till att Gryaab engagerades i ärendet. 19

20 30 Beräknat utsläpp , mg/l 3,0 25 2,5 20 Totalkväve 2,0 7, mg/l 15 1,5 BOD 7 Totalkväve, 10 BOD Totalfosfor 1,0 Totalfosfor, m 5 0, ,0 Organisk substans (BOD 7 ), totalfosfor och totalkväve i utgående vatten En miljöbesiktning på Göteborg City Airport (Säve Flygplats) indikerade att det fanns förbättringspotential för miljöarbetet. Göteborg City Airport har redovisat en handlingsplan för att åtgärda problemen. Ett samarbetsorgan har bildats och här deltar förutom Göteborg City Airport även länsstyrelsen, miljökontoren i Göteborg, Kungälv och Öckerö samt Gryaab. Vi har drivit frågan om vad som ska ledas till spillvattensystemet från fjärrvärmeanläggningar vidare och fått gehör för våra åsikter i de ärenden som varit aktuella Vi har även medverkat i Miljösamverkan i Västra Götalands projekt som resulterat i rapporten Vägledning för miljötillsyn vid fjärrvärmeanläggningar. Frågan om lagring av de cirka 250 ton kvicksilver som kvarstår efter den nedlagda kloralkalifabriken vid Eka Chemicals i Bohus ligger hos Miljööverdomstolen för avgörande. Vi tillstyrkte miljödomstolens beslut att Eka ska utreda andra alternativ än den lagring på fastigheten i Bohus som företaget föreslagit. I yttrande över remiss om miljömål för Västra Götaland efterlyste vi referenser till miljömål 7 Ingen övergödning. Nedfallet av luftburet kväve över Kattegatt och Skagerrak är större än tillförseln från land till dessa vattenområden. För delmål 7.2 Minskade utsläpp av fosforföreningar föreslår vi en fördjupad utvärdering av vilka effekter redan genomförda reduktioner av fosforutsläppen haft. Resultatet av vår provtagningskampanj på ett antal miljöstörande ämnen har redovisats till länsstyrelsen. Under ett år har antimon, tenn, perfluoroktansulfonat (PFOS), perfluoroktansyra (PFOA), linjära alkylbensensulfonater (LAS), bromerade difenyletrar (PBDE) och tetrabrombisfenol A (TBBP A) analyserats i avvattnat slam. PDBE och TBBP A är de mindre trevliga ämnena som ingår i bromerade flamskyddsmedel. Analysresultaten har i sammanställningen jämförts med analyser från andra avloppsreningsverk. Sammanställning av resultatet: Antimon Tenn PFOS LAS PBDE Höga halter Låga halter Höga halter Höga halter Låga halter Vi konstaterade också att det finns betydande osäkerheter i analysresultaten då de organiska föreningarna analyseras med icke ackrediterade analyser. Provtagningen av hushållsspillvatten är nu klar och ska sammanställas. Hushållspillvatten är den referens vi använder för vad som är normal ämnesförekomst i avloppsvatten varför det är viktigt att då och då uppdatera denna kunskap. Vårt deltagande i EUREAU:s (Europeiska va-branschföreningen) kamp mot spolbara produkter i avloppet går vidare. EDANA/INDA (europeisk respektive amerikansk branschförening för papperstillverkarna) presenterade ett förslag till definition av begreppet spolbart som EUREAU inte tyckte var relevant. Projektet med syftet att ta fram miljömålet Giftfri Miljö för Göteborgs stad där Gryaab deltagit avslutades Det resulterade i ett förslag som ska fastställas av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Gryaabs deltagande i Svenskt Vattens projekt för framtagande av hjälpmedel för kommuner när det gäller anslutning av industri och verksamheter har fortsatt under 20