Gryaabs verksamhet 2010

Transkript

1 för ett renare hav Gryaabs verksamhet 2010 Premiär för världsledande kväve- och fosforrening Publikrekord på Öppet Hus Sveriges finaste arkitekturpris till Gryaab Genombrott för ny skivfilterteknik

2 Gryaabs verksamhetsberättelse och årsredovisning i korthet Innehåll Sida 2010 i korthet / Det här är Gryaab...3 VD har ordet...4 Adjö Stig Hård...5 Reningsprocessen....6 Världens största skivfilteranläggning....8 Rening med finess frågor till Ann Mattsson Gryaab fick Kasper Salin-priset Hallå där! underhållstekniker Dennis Carlsson. 13 Invigning och Öppet hus Förbättrad rening gav effekt i havet Vattenbehandling Tillrinning, Tunnlar och Drift Hallå där! utvecklingsingenjör Ola Fredriksson. 19 Underhållsinsatser och Uppströmsenheten Framtida utmaningar Genomförda och pågående uppgraderingar Hallå där! processingenjör Maria Neth Slambehandling Drift och Underhållsinsatser Framtida utmaningar och Utveckling...28 Hallå där! laboratorieingenjör Iryna Camp Miljökemi Säkerhet Kvalitetsarbete Lerum Personal Hallå där! chef för ekonomi och administration Agneta Hassling Ekonomi Årsredovisning Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys 5 år i sammandrag Tilläggsupplysningar Resultaträkningar 5 års översikt Balansräkningar 5 års översikt Revisionsberättelse/Granskningsrapport Styrelse och delegationer Hjälp Gryaab jobba för ett renare hav Skivfilteranläggningen ser ut att sväva mellan skogen och vattnet. Gryaab AB Postadress Box Göteborg Besöksadress Norra Fågelrovägen Göteborg Tel växel Fax receptionen E-post info@gryaab.se Organisationsnr Bankgironr Plusgironr Hemsida Vid brådskande ärende efter öppettider, ring tel som sätter dig i förbindelse med vår beredskapsgrupp. Utbyggnad för bättre fosfor- och kväverening Efter fyra års intensivt arbete stod världens största skivfilteranläggning och en nydanande kväverening klar. Gryaab klarar nu utsläppsvillkoren och kan fokusera på att rena vattnet med låga kostnader och liten miljöpåverkan. Det här är Gryaab Gryaab verkar aktivt för en bättre miljö och ett renare hav Gryaab är ett kommunalt bolag som ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Bolaget har två huvuduppgifter. Den första är att via ett eget tunnelsystem leda avloppsvatten från tätortsbefolkningen till bolagets reningsverk, Ryaverket. Genom att all tätortsbebyggelse utom Lerum sedan länge är ansluten till Ryaverket har utsläpp av avloppsvatten till lokala sjöar och vattendrag eliminerats. Gryaabs uppdrag Gryaab AB medverkar till en hållbar samhälls utveckling genom att införa och driva system som kostnadseffektivt samlar in och behandlar avloppsvatten från ägarkommunerna. Bolaget ska begränsa förorening från tillfört avloppsvatten till recipient, samt i möjligaste mån även tillvarata avloppsvattnets innehåll. Bolagets utveckling ska ske med långsiktighet. Gryaabs avloppsrening ska drivas kostnadseffektivt i syfte att erbjuda ägarna låga avgifter. Övriga produkter och tjänster ska Foto: Peter Magnusson Foto: Peter Magnusson Arkitekturpris till skivfilteranläggningen Sveriges finaste arkitekturpris, Kasper Salinpriset, tillföll 2010 Gryaabs nya skivfilteranläggning en byggnad som, enligt juryn, har en formmässig skärpa och arkitektonisk klarhet. Vår andra huvuduppgift är att behandla avloppsvattnet när det har kommit till Ryaverket. Behandlingen sker med avseende på nedbrytbart organiskt material, fosfor och kväve. Vi avskiljer också gallerrens (skräp) och sedimenterbart material. Behandlat avloppsvatten leds via en tunnel ut till Göta älvs mynning. Till Gryaabs verksamhet hör även bergrummen vid Syrhåla. Där finns utrustning för avvattning av slam och möjlighet till deponering i bergrum. erbjudas till marknadsmässiga priser och positivt bidra till en låg kostnadsnivå för brukarkollektivet. Investeringar och utvecklingsarbete ska kunna motiveras från såväl ekonomiska och ekologiska utgångspunkter som av förändrade beteendemönster. Bolaget ska aktivt samarbeta med berörda verksamheter i syfte att underlätta arbeten med att begränsa utsläppen vid källan. Gryaab ska, där så är miljömässigt och kommersiellt motiverat, kunna ingå olika former Öppet hus och invigning Över personer kom till Gryaabs Öppet hus i juni för att se de nya anläggningarna. Några dagar innan var det invigning med tal av landshövdingen Lars Bäckström och Göteborgs kommunstyrelses ordförande Anneli Hulthén. Antal aktier Aktier % Ale 307 3,4 Göteborg ,4 Härryda 256 2,8 Kungälv 498 5,5 Lerum 435 4,8 Mölndal 720 7,9 Partille 384 4, av samarbete med andra aktörer. Sådant samarbete ska genomföras som ett led i att uppfylla bolagets uppdrag. Bolaget ska vara ett kompetensorgan och medverka till forskning och utveckling inom avloppsrening ur såväl ekologiskt, ekonomiskt som beteendeperspektiv. Bolaget ska i sin ekonomiska planering se till att låga avgifter går hand i hand med en tillfredsställande soliditet. 2 3

3 VD har ordet Adjö Stig Hård Nu gäller det att både visa världsklass och hålla nere kostnaderna. Äntligen har Gryaab fått en anläggning som innebär att vi kan utföra vårt uppdrag på ett bra och effektivt sätt. Det har kanske tagit lite lång tid med en utdragen miljöprövningsprocess och en försenad byggstart men slutresultatet blev fantastiskt bra, både vad det gäller anläggningens gestaltning, funktion och ekonomi. Vi är redo för framtidens utmaningar. Att projektet genomfördes till en kostnad som ligger mer än 50 miljoner kronor under budget gör inte saken sämre. Göran Johansson tyckte att Gryaab slängde pengarna i sjön när vi byggde ut för bättre fosforrening. Men Göran, vi slängde inte alla pengarna i sjön, det blev två spårvagnar över! (En spårvagn kostar 25 miljoner kronor.) Dessutom har vi fått en kväverening som verkligen kan förbättra havsmiljön. Det har varit en rejäl utmaning för medarbetare, ledning och styrelse. Men tillsammans klarade vi det. I stort sett alla medarbetare på Gryaab har bidragit med sitt engagemang och sin kunskap till projektet. De ska ha ett stort och varmt tack för ett fantastiskt bra arbete. Att både bygga och upprätthålla drift och under håll och dessutom klara miljövillkoren har varit en rejäl utmaning för medarbetare, ledning och styrelse. Men tillsammans klarade vi det. Under sommaren avslutade vi projektet med en uppskattad invigning och ett Öppet hus för allmänheten. När kommunstyrelsens ordförande Anneli Hulthén blev kär i skivfilterbyggnaden och landshövdingen Lars Bäckström på stående fot utnämnde sig själv till Havshövding ja, då kan det inte bli bättre! Skivfilterbyggnaden fick också Sveriges finaste arkitekturpris, Kasper Salin-priset. Priset delas årligen ut till ett svenskt byggnadsverk av hög arkitektonisk klass. Att en industribyggnad för vattenrening får priset känns mycket hedrande för oss va-människor. Och som vanligt har Rya skog haft ett avgörande inflytande på Gryaabs processer, utveckling och verksamhet. Arkitektens visionära utformning av filterbyggnaden har fått stort utrymme i media. För oss på Gryaab gäller det nu att visa att anläggningarnas teknik, processer och arbetsmiljö är i världsklass och att vi kan uppnå styrelsens mål om att ha landets lägsta kostnader för det uppdrag vi utför. Visst, kostnaden blev någon procent högre för själva filterbyggnaden, i förhållande till kalkylen, men jag är helt övertygad om att satsningen på bra materialval, bra maskiner, innovativa processer, god gestaltning och en bra arbetsmiljö är viktig, lönsam och beständig. Men vi kanske inte ska ha den lägsta kostnaden i landet. Nu när vi kan minska utsläppen av övergödande ämnen långt under de miljövillkor som gäller idag får det bli en ny utmaning för Gryaabs ledning och styrelse att väga kostnaderna för reningen mot effekten och nyttan i havet. Själv är jag övertygad om att det inom några år kommer en skärpning av kvävekraven och att utsläppsavgifter införs. I det perspektivet känns det tryggt att veta att medarbetarna på Gryaab har kompetens och goda möjligheter att klara denna utmaning med hjälp av den nybyggda anläggningen. Om styrelsen vill kan Gryaab också bidra till att uppfylla Göteborg stads och regionens ambitiösa miljömål om att vara en av världens mest progressiva städer inom miljöområdet. När jag kom till Gryaab som vd för snart elva år sedan fanns en mycket tydlig förväntan och uppdragsbeskrivning från den dåvarande styrelsen. Organisationen skulle moderniseras och föryngras. Ansvar och befogenheter skulle delegeras. Personalvård, anställningsvillkor och arbetsmiljö skulle utvecklas för att få en mer attraktiv arbetsplats. Verksamhetssystem och ekonomistyrning skulle utvecklas och implementeras. En omfattande miljöprövning skulle avslutas och arbetet med att ansluta Lerums kommun via en åtta kilometer lång bergtunnel skulle påbörjas. Investeringsprojekt i storleksordningen en miljard skulle genomföras inom den närmaste tioårsperioden. Ibland funderar man, vad har jag gjort, hur långt har vi kommit? Under 2010 gick jag igenom uppdrags- och kravspecifikationen från år 2000 och konstaterade att uppdraget i stort sett var genomfört. Det känns därför som en lämplig tidpunkt att sluta under 2011 och lämna över stafettpinnen till min efterträdare Anders Åström som tillträder som vd på Gryaab under våren. Mina elva år på Gryaab har varit mycket intressanta och utvecklande. Många av medarbetarna har visat ett fantastiskt engagemang och inspiration för sina arbetsuppgifter. Kompetensen i organisationen har varit långt utöver det jag förväntade mig när jag kom till bolaget. Visst har det funnits perioder då det har känts tungt och problemen har hopat sig. Men efter en lång löprunda så finner man möjligheter i stället för svårigheter och konstruktiva lösningar faller på plats, nästan av sig själva. Gryaab sökte en ledare och vd med miljöoch samhällsengagemang där huvuduppgiften var att utveckla och anpassa arbetssätt och organisation för att möta de krav som ställdes på verksamheten. Ett av de viktigaste målen var att tillsammans med medarbetarna se till att bolagets tätposition inom teknikområdet bibehölls. Jag behöver kanske boka ett möte med de tidigare styrelseledamöterna Gösta och Kjell för att sluta cirkeln och diskutera dessa frågor! Gryaab kan bidra till att göra Göteborg till en av världens mest progressiva städer inom miljö. Nu tar vi nya tag inför Vi ska se till att de nya anläggningarna fungerar bra och kostnadseffektivt. Det finns en rad nya arbetsuppgifter som Anders får ta tag i tillsammans med Gryaabs duktiga medarbetare. Jag själv ser fram emot att följa Gryaab lite på distans och vill avslutningsvis tacka alla medarbetare och styrelsen för ett fantastiskt bra arbete under mina år på Gryaab. Jag hoppas på en fortsatt god utveckling för bolaget och dess medarbetare och ett fortsatt bra samarbete med såväl ägare som styrelse. Nu väntar nya intressanta arbetsuppgifter utanför Gryaab och kanske lite mer tid för fiske och andra aktiviteter med familjen. Stig Hård Stig Hård ser fram emot mer tid för hummerfiske på västkusten. Adjö Stig Hård, som slutar som vd för Gryaab i mars 2011 Efter elva år på Gryaab slutar du som vd för bolaget. För att ta en klassisk sportfråga: Hur känns det? Vemodigt och lite konstigt. Gryaab har varit en central del av livet under lång tid. Samtidigt är det spännande med nya möjligheter. Om jag längtar tillbaka kan jag ju alltid titta ut genom fönstret hemma. Därifrån ser jag Gryaabs rötkammare och översta våningen på huvudbyggnaden. Du är bara 60 år varför väljer du att sluta redan nu? Jag tror att det är bra för organisationen och medarbetarna att en ny chef tar vid. När jag började som vd var det med ett tydligt uppdrag: att modernisera organisationen, delegera ansvar och befogenheter, utveckla ekonomistyrning och administrativa system, genomföra omfattande miljöprövningar, bygga ut anläggningen för skärpta miljökrav samt ansluta Lerums kommun. Uppdraget är genomfört. Därför är det lämpligt att sluta nu. Vad har varit roligast under din tid som vd? Det är svårt att peka ut något enskilt, men det jag är mest tillfredsställd med är att vi tillsammans har utvecklat Gryaab till ett modernt företag som är ett föredöme för andra, såväl lokalt som nationellt och internationellt. Gryaabs teknik och processer, arbetssätt, administrativa rutiner och hantering av stora investeringar får mycket beröm. Vad har varit tråkigast? Det tråkiga har vi hanterat på ett konstruktivt sätt och jag har lagt det bakom mig. Jag är ingen person som grottar ner mig i ledsamheter. Jag ser hellre framåt. Vad ska du göra nu? Jag ska fortsätta att arbeta med vattenoch miljöfrågor inom gamla och nya nätverk. Dessutom sitter jag i några styrelser, bland annat Vattendelegationen och en mindre va-samfällighet i Hamburgsund där jag vill utöka mitt engagemang. Den kustnära havsmiljön är viktig. Förhoppningsvis får jag också lite mer tid till att fiska hummer, dyka och sporta och umgås med barn och barnbarn. Men projektlistan är lång. Om du ska ge några ord på vägen till den nya vd:n Anders Åström som börjar i mars vad skulle det vara? Jag vill egentligen inte ge några råd. Jag tror på att han tillsammans med medarbetare och styrelse skapar sin egen vision för en fortsatt bra utveckling av Gryaab. Kort om stig hård Antal år på Gryaab: 11 Ålder: 60 år Bor: på Tångudden i Göteborg Familj: fru, två barn och två barnbarn Intressen: havsmiljö, fågelskådning, fiske, dykning, löpning och skidåkning 4 5

4 Reningsprocessen Reningsprocessen Det här händer när du har spolat Allt vatten du använder hemma rinner ner i rör i huset och under gatan och hamnar sedan i Gryaabs tunnelsystem. Där hamnar även vatten från industrier, men det vattnet får inte inne hålla mer föroreningar än det från hushållen. Tunnelsystemet är 12 mil långt. Illustration: Pontus Andersson Vattenbehandling Grovgaller Försedimentering Aktivt slam Eftersedimentering Förtjockning Centrifug Det är två centimeter mellan gallerstavarna i grovgallret. Här fastnar papper och större skräp som en del människor tyvärr spolar ner i toaletten. På reningsverket kallas det rens. Här sjunker partiklar som är tyngre än vatten till botten och bildar ett slam som skrapas bort och behandlas. Fett är lättare än vatten och flyter därför på ytan där det kan skrapas bort. Aktivslambassängerna är uppdelade i luftade och oluftade zoner. I de oluftade zonerna sker den andra delen av kvävereningen, denitrifi kationen, då nitratet omvandlas till kvävgas och hamnar i luften. I de luftade zonerna pumpas luft in. Då blir bakterierna mer effektiva när de ska bryta ner det organiska materialet. Här sjunker bakterier och utfälld fosfor till botten och bildar ett slam. Eftersom slammet innehåller bakterier som är bra för reningen pumpas det mesta tillbaka till aktivslam bassängerna. Men bakterier växer till sig och därför pumpas en liten del av slammet till slambehandlingen. Slammet innehåller från början cirka 99 procent vatten. Därför måste det förtjockas. I bandgravitationsförtjockare transporteras slammet på en silduk som släpper igenom vattnet. Efter förtjockningen innehåller slammet cirka 95 procent vatten. Slammet avvattnas i centrifuger så att det till slut bara innehåller procent vatten. Nu återstår bara cirka hälften av slammets ursprungliga volym. Skivfilter Efterdenitrifikation I Gryaabs nya skivfilteranläggning finns 32 skivfilter (med plats för 40). De filtrerar bort mycket små partiklar (15 my) som fortfarande finns kvar i vattnet. Partiklarna innehåller bland annat fosfor. Slammet rötas i syrefri miljö i 37 grader under cirka 20 dagar. När bakterierna bryter ner slammet bildas biogas som säljs till Göteborg Energi. Gryaab producerar cirka 60 GWh biogas om året. Det räcker för att en person bil ska kunna köra varv runt jorden. Järnsulfat För att få bort näringsämnet fosfor tillsät ter Gryaab fällningskemikalien järnsulfat. Järnsulfaten får den lösa fosforn att klumpa ihop sig så att den, längre fram i processen, kan sjunka till botten och tas bort. Fingaller I fingallren är det bara två millimeter mel lan gallerstavarna. Här fastnar papper och mindre skräp. Renset pressas och finfördelas och går sedan att bränna. Det blir då till el och värme. 6 Slambehandling Biobädd Här växer bakterier på ett svart plastmaterial (nitrifierande biobädd). Plastmaterialet är kon struerat för att få en mycket stor yta som bakterierna kan växa på. När vattnet strilar över bakterierna omvandlas ammoniumkväve till nitrat, så kallad nitrifikation. Det här är ett av våra nya reningssteg. Här sker den andra delen av kvävereningen för en del av vattnet. De bakterier som gör om nitrat till kvävgas växer i de här bassängerna på små plastbitar, så kallade rörliga bärare. Biogasanläggning Rötat slam Det färdigbehandlade slammet liknar fuk tig jord och innehåller höga halter näringsoch mullbildande ämnen. Det rötade slam met komposteras och används framför allt som anläggningsjord. En liten del används som gödsel. Göta älv I Göta älvs mynning, 850 meter väster om Älvsborgsbron, släpps det renade vattnet ut. Det mesta av föroreningarna är borta och vi kan njuta av ett rent hav. 7

5 Världens största skivfilteranläggning Världens största skivfilteranläggning Världens största skivfilteranläggning klar att bidra till ett renare hav I september 2006 togs det första spadtaget. Fyra år senare står världens största skivfilteranläggning och en innovativ kväverening klar. Gryaab är nu redo att möta de skärpta kraven på rening. Gryaabs utbyggnad, projekt NP 2004, är det största projekt jag någonsin hållit i, säger projektledaren Ulf Gingsjö som själv varit med och byggt cirka 200 reningsverk i Skandinavien. Vi står i skivfilteranläggningen som symboliserar en vattendroppe precis innan den brister. Det är ljust, högt i tak och förvånansvärt tyst. Här finns 32 skivfilter, med plats för åtta till, med vardera 112 kvadratmeter filterarea. Det gör Gryaabs skivfilteranläggning till världens största. Den näst största har tolv stationer. De röda kåporna som skyddar de roterande skivfiltren är inte bara estetiskt tilltalande, de hindrar också fukt, lukt och ljud från att tränga ut i lokalen. Förutom att tekniken ska fungera är det också viktigt med en bra arbetsmiljö. Människor ska tycka om att arbeta här, säger Ulf Gingsjö. Fakta Utbyggnaden, projekt NP 2004 Totalkostnad: 650 miljoner kronor Personer som arbetat med projektet: cirka 300 Antalet konsulttimmar: = 55 års heltidsarbete Bakgrunden till NP 2004 (N=kväve och P=fosfor) är nya utsläppskrav från Länsstyrelsen. Från och med 2011 har kravet på fosforrening skärpts från 0,4 till 0,3 mg fosfor per liter i utgående vatten. Dessutom hade Gryaab sedan tidigare svårt att uppfylla kravet på kväverening, det vill säga 10 mg per liter i utgående vatten, så en utbyggnad av kvävereningen var också nödvändig. Med den nya anläggningen klarar vi alla nya krav på fosfor- och kväverening. Med den nya anläggningen klarar vi båda dessa krav, säger Ulf Gingsjö och öppnar en av de röda kåporna för att visa hur tekniken fungerar. Skivfiltren består av en roterande röraxel med uppspända sildukar med mikroskopiskt små hål, närmare bestämt 0,015 mm. Vattnet strömmar genom sildukarna och de partiklar som fastnar spolas ner i en ränna och leds vidare till en slampumpstation. Hela processen är automatiserad och bara de Längden armeringsjärn: motsvarar sträckan från Gryaab till London filter som behövs för att klara aktuell belastning är igång. Endast kontroll och underhåll sker manuellt. Förutom de röda kåporna verkar skivfilterbyggnaden vara relativt tom. Ventilation, el och annan installation ligger gömd i golv, tak och väggar. I första hand är det en funktionsfråga, man vill inte ha en massa installationer i vägen när man ska hantera skivfiltren, säger Ulf Gingsjö. Men sedan är det givetvis snyggare också. Kabelstegar är inte vackert. Parallellt med byggnationen av skivfilteranläggningen förbättrades Gryaabs kväverening med 18 nya denitrifikationsbassänger. På grund av den begränsade ytan var man tvungen att anlägga djupa bassänger och för att undvika sättningar grundsattes en del av bassängerna med grävpålar den stabilaste grundsättningen. Tack vare de djupa bassängerna och de vertikala, stora omrörarna som långsamt rör om bärarna har vi fått en energisnål anläggning. Vi klarar omrörning med endast tre watt per kubikmeter, istället för watt som är normalt. Under byggtiden har ett antal komiska incidenter inträffat. En av dessa var när en av byggjobbarna hittade en granat i jorden. I alla fall trodde han det. Det blev fullt säkerhetspådrag med polis, militär och räddningstjänst. Mitt i skottlinjen stod Gryaabs ledning och följde dramat. Klockan fyra på eftermiddagen visade det sig att det var en bergdubb, berättar Ulf Gingsjö och ler åt minnet. Projektet NP 2004 invigdes i juni 2010 allt enligt planerna. Det slutgiltiga priset hamnade under det budgeterade och anläggningarna har gått klockrent ända sedan starten. Efter fyra års intensivt arbete kan Ulf Gingsjö, tillsammans med Gryaabs övriga personal och åtskilliga konsulter, glädjas över en utbyggnad som lyckats förena estetik, teknik och funktion allt för ett renare hav. På dukarna i skivfiltren fastnar små partiklar som innehåller fosfor. Foto: Överst: Ulrika Naezer, Underst till vänster: Ulrika Naezer, Underst till höger: Peter Magnusson 8 9

6 Rening med finess Rening med finess Teknik och estetik i skön förening. Rening med finess Tack vare den nya kvävereningen har utsläppet till havet minskat med 180 ton kväve per år. Tidigare kämpade Gryaabs anställda för att uppfylla reningskraven. Idag kan man istället fokusera på kostnader och miljö. Innan utbyggnaden kunde vi rena vattnet. Nu kan vi också göra det med finess, säger Glen Nivert, chef för processgruppen. Det första Glen Nivert gör när han kommer till jobbet på morgonen är att slå på datorn och öppna Ryaverkets hjärna styrsystemet. Här ser han och de andra i processgruppen hur reningsverket har gått. Och allt sedan utbyggnaden av efterdenitrifikation och skivfilter har det gått mycket bra. Tidigare lade vi all vår energi på att klara kraven på kväverening, berättar Glen Nivert. Idag har vi en liten överkapacitet, därför kan vi fokusera på att optimera processen. Vi vill ju inte bara att vattnet ska bli rent. Vi vill också minimera kemikalieanvändningen och elförbrukningen, två stora kostnader både ekonomiskt och miljömässigt. Från sitt rum på fjärde våningen har Glen Nivert utsikt över både de nya efterdenitrifikationsbassängerna och den stora skivfilteranläggningen som invigdes sommaren Som processansvarig är han tacksam över att hans arbetsgrupp fick vara med under hela projektet, från planering och pilottester till byggnation. Vi kunde ha fått en färdig lösning i knät, men istället fick vi vara med och påverka besluten från början. Vi har, till exempel, varit med och konstruerat världens första automatiska syrarengöring av skivfiltren. Dessutom har vi bidragit till smörjningen av maskinerna och att ljudnivån hålls nere i skivfilterhallen. Vid driftstarten av de båda anläggningarna var många spända. Trots år av tester och delaktighet från alla berörda arbetsgrupper Foton: Ulrika Naezer kan man aldrig vara helt säker på hur en ny anläggning kommer att fungera. Glen drar en parallell till bilbranschen. Bilarna som rullar ut från bandet på fabriken innehåller få överraskningar, de görs efter en bestämd prototyp. På Gryaab gör man istället en ny bilmodell varje gång. Vi kan inte vara hundra procent säkra på hur anläggningen fungerar innan vi testkört den, säger Glen Nivert. Fakta Reningen efter utbyggnaden Med efterdenitrifikation och skivfilter kan Gryaab rena avloppsvattnet så att utsläppen endast blir: 9 mg per liter för kväve 0,3 mg per liter för fosfor 10 mg per liter för BOD 7 (Biochemical Oxygen Demand) När man, som Gryaab, använder biologisk rening finns det också en viss osäkerhet kring hur bakterierna kommer att agera. Glen säger att det är som med alla sociala grupper ta in en ny person och dynamiken förändras. Bakterierna som sköter efterdenitrifikationen i de nya bassängerna verkar dock gilla både sina arbetskamrater (de andra bakterierna), sin arbetsmiljö (de 4,6 miljarder bärare av plast där bakterierna växer) och lunchmaten (den metanol som tillsätts). Kvävereningen har förbättrats från ett årssnitt på 10,5 mg per liter till 9 mg per liter. Det kan låta lite, men innebär en minskning med cirka 180 ton kväve per år. Nu har vi en anläggning som kommer att klara dagens krav på rening. Som vid alla nya processer har vi haft en inkörningsperiod, men det har gått förvånansvärt lätt, säger Glen Nivert. Det vi gör idag är finlir. För att ta bilmetaforen en gång till: Vi kör redan i 110 km/h. Nu strävar vi efter att komma upp i 115 km/h. Därför valde Gryaab skivfilter och efterdenitrifikation Sex frågor till Ann Mattsson, chef för utveckling, kvalitet och miljö Varför valde Gryaab skivfilter (SF) och efterdenitrifikation (ED) för att förbättra reningen? När det gäller kväverening hade vi uttömt möjligheten att recirkulera vattnet från biobäddarna till aktivslambassängerna. Sedimenteringsbassängerna var inte heller tillräckligt stora för våra vattenflöden och det organiska materialet räckte inte till för bak terierna i aktivslambassängerna. Den bästa lösningen blev därför en separat efterdenitrifikation efter biobäddarna. Nu har vi mer frihet att välja hur vi vill cirkulera vattnet. Vi har också ersatt etanol med metanol, vilket är billigare. När det gäller skivfilter stod valet mellan att filtrera bort små partiklar genom vanligt sandfilter eller genom skivfilter. Att valet föll på det senare beror på att det var en kompakt lösning. Vi kunde bygga anläggningen på vår mark och slapp ta av Rya skog. Varför använder man rörliga bärare i efterdenitrifikationen? Det är volymeffektivt. Bakterierna som utför denitrifikationen växer på de rörliga bärarna, vilket gör att man kan ha fler bakterier i varje kubikmeter vatten. Dessutom stannar de kvar i bassängerna när vattnet rinner vidare. Varför måste man fortfarande tillsätta en kolkälla, numera metanol? Bakterierna behöver organiskt material som energi och byggstenar. Eftersom efterdenitrifikationen kommer sent i reningsprocessen har mycket av det organiska materialet redan sedimenterats eller ätits upp av andra bakterier. Varför måste man filtrera vattnet i skivfilteranläggningen? Kraven på fosforrening har ökat. En del fosfor finns i små partiklar som inte sjunker till botten i sedimenteringsbassängerna. Andra partiklar kommer från efterdenitrifikationen. Skivfiltren tar bort par tiklarna genom att filtrera vatt net genom dukar med 0,015 mm små hål. Hur kom ni fram till att hålen skulle vara 0,015 mm? I pilottesterna såg vi att större hål släppte igenom för många partiklar, medan mindre hål gjorde det svårt för vattnet att gå igenom sil duken. Om man ökar vattentrycket så går dukarna lätt sönder. Mindre hål ökade också risken för igensättning. Foto: Ulrika Wahlström Hur väl rustat är nu Gryaab för framtiden? Idag har vi en anläggning som klarar av såväl dagens reningskrav som högre flöden. Vi kan öka kapaciteten i både efterdenitrifikationen och skivfilteranläggningen. Nästa steg blir förmodligen att bygga ut nitrifikationen i biobäddarna. Exakt när detta kommer att behövas beror på hur snabbt befolkningen ökar och hur stränga krav som ställs i framtiden

7 Kasper Salin-priset Notiser Notiser Hallå där! Foto: Louise Alfredson Gryaab vann prestigefyllt arkitekturpris Populärt studiebesök kom 2670 personer på studiebesök på Gryaab. Av besökarna var 1234 elever och lärare från grundskolans årskurs 4 6. Att antalet är lägre än tidigare år, beror på att invigning och Öppet hus tog mycket tid. Alla som besöker Gryaab får se vår film och lära sig mer om hur vi renar vattnet. Hallå där! Dennis Carlsson, underhållstekniker Skivfilteranläggningen har den formmässiga skärpa och arkitektoniska klarhet som man ibland kan finna i kategorin storskaliga industribyggnader. Så löd motiveringen till Kasper Salin-priset, Sveriges finaste arkitekturpris. Fakta Vi är jättestolta över priset, säger vd Stig Hård. Det är fantastiskt att ett avloppsreningsverk kan ha en vacker byggnad som också innehåller teknik, processer och arbetsmiljö i världsklass. Och inte att förglömma som ytterligare minskar övergödningen i havet. PerEric Persson, ansvarig arkitekt på KUB arkitekter, utgick från en vision om en transparent byggnad vars ena sida skulle sväva ovanför bassängerna, medan den andra reflekterade Rya skog. Till formen skulle skivfilteranläggningen likna en vatten droppe precis innan den brister. I mitten av byggnaden finns ett vattenrum som vetter mot skogen. Här forsar det renade vattnet ut genom en snäcka, formgiven av konstnären Pål Svensson. Vattenrummet är också avslutningen på Gryaabs alla studiebesök. Tanken är att besökaren ska kliva ut i det sakrala rummet och möta naturens ljus, ljud och dofter, samt det mäktiga bruset från vattenfallet, säger PerEric Persson. Gryaab tar hand om avlopps vatten från personer Visste du att personer har sitt avlopp anslutet till Ryaverket? Det är fler än 2009 ( ). De anslutna hushållen förbrukade 38,0 miljoner kubikmeter vatten. Det motsvarar 158 (165) liter per person och dygn. Industrier och andra anslutna verksamheter förbrukade 11,9 miljoner kubikmeter vatten. Räknar man om det till personekvivalenter (pe) genom att dividera det med vad varje person förbrukar innebär det en övrig anslutning på pe. Den totala anslutningen blir alltså ( ) pe, en ökning från Världens största krockkudde Gryaabs nya skivfilteranläggning blev en succé. Det enda bakslaget upptäcktes då personalen hittade döda fåglar runt anläggningen. Förvillade av glaset hade de flugit rakt fram och kolliderat med fasaden. Detta löstes med ett nät mot den del av byggnaden som vetter mot fåglarnas hemvist, Rya skog. Världens största skivfilteranläggning fick således världens största krockkudde. Utsläpp var Gryaabs tub Den 4 oktober upptäckte en helikopter som letade efter en förvunnen person, bubblor i älven. Man misstänkte att de kom från ett utsläpp från ett fartyg på platsen. Kustbevakningen kontrollerade saken bubblorna kom inte från fartyget. De kontaktade Gryaab som konstaterade att de sannolikt hittat tuben där det renade vattnet släpps ut. Eftersom den legat där sedan 1970-talet så avskrevs ärendet. Svenskt Vatten KO-anmälde Polygiene Naturskyddsföreningen och Svenskt Vatten anmälde företaget Polygiene AB till Konsumentombudsmannen för vilseledande marknads föring. Produkten Polygiene Active Odour Control Impregnering skulle hålla sport- och fritidskläder fräscha och fria från lukt! Företaget angav att den innehöll mineralsalt istället för silversalt. Anmälarna anser också att Polygiene AB ska åläggas att ange silverjoners negativa miljöeffekter i vattendrag. Vad ville du bli när du var liten? Jag minns inte, men det var säkert polis eller brandman. Hur ser dina arbetsdagar ut? På morgonen kollar vi nya arbetsordrar. Om driften upptäckt att något läcker eller är trasigt gör de en felanmälan och vi får en arbetsorder. Just nu drar vi en luftledning med torkad luft till inloppspumparna. Om det är mindre reparationer löser vi problemen själva, vid större jobb följer chefen med och tillsammans diskuterar vi hur vi ska lösa problemet. Vad är roligast i ditt arbete? Jag tycker allt är roligt. Tidigare arbetade jag inom tillverkningsindustrin där det bara handlade om att jobba snabbt och producera. På Gryaab arbetar vi med fokus på att det ska fungera och vara driftsäkert. Här får man stanna upp och tänka till innan man utför ett arbete. Om det fungerar och ser bra ut när man är färdig är det ingen som är nöjdare än man själv. Jag är en person som strävar efter att alltid lära mig något nytt det var därför jag sökte mig till Gryaab. Vilka egenskaper behöver man som underhållstekniker på Gryaab? Praktiskt tänkande. Själv målar jag ofta upp en bild av hur det ska se ut när reparationen är klar. Om den inte fungerar hittar jag en ny lösning eller frågar en kollega. Man måste testa olika lösningar. Är det något du använder dig av på din fritid också? Ja, jag har, till exempel, lagat sonens snowracer som jag körde sönder. Pappa är lite för tung... Jag fixar även andra saker i hemmet. Slit och släng-samhället gillar jag inte. Det är bättre att köpa kvalitet och vårda sina saker. Om du skulle byta jobb, vad skulle du vilja arbeta med då? Jag vet inte. Jag har ju det jobb som jag strävat efter. I så fall skulle det vara att utföra samma jobb inom underhåll och service på en oljeplattform. Kort om dennis carlsson Antal år på Gryaab: 0,5 Ålder: 33 år Bor: i Kungälv Familj: sambo och son på 3,5 år Intressen: jakt och fiske 12 13

8 Invigning Öppet hus Invigningen Öppet hus Foton sidan 14: Peter Olsson Nu är det klippt. Annelie Hulthén och Lars Bäckström håller i saxarna personer hittade till Ryaverket den soliga lördagen 5 juni Foton sidan 15: Peter Magnusson Många ville vara med och fira den nya anläggningen. Konferencier Peter Apelgren underhåller gästerna. Miljöingenjör Jan Mattsson visar de nya anläggningarna för Sara Malmroth och Mats Andersson Styrtekniker Peter Brülls står redo att visa besökarna tillrätta. Flaggorna vajade, solen sken och människorna log. Den 3 juni 2010 var det äntligen dags att inviga den stora utbyggnaden av kväve- och fosforreningen. Landshövding Lars Bäckström invigningstalade. Han sa att skivfilteranläggningen är en världssuccé som bidrar till att uppfylla flera miljömål. Göteborgs kommunstyrelses ordförande Anneli Hulthén ville i sitt tal att alla ska komma och se byggnaden. Efter att de tillsammans klippt bandet fylldes salen av fantastisk skönsång när sångaren Dardan Bakraqi framförde Till havs från balkongen i skivfilterhallen. Dagen avslutades med en god ekologisk lunch och för dem som ville en rundvandring i de nya delarna med kunniga guider. Tio minuter innan grindarna öppnades stod människor utanför och väntade på att få komma in. Det var en härligt solig försommarlördag och personer valde att spendera den på Ryaverket när Gryaab hade Öppet hus. Gryaabs personal fanns på hela anläggningen för att hjälpa besökarna till rätta. I den nya skivfilterbyggnaden rullade också en film där man kunde följa hur de nya anläggningarna växt fram. Det största evenemanget under dagen var poängpromenaden som ringlade sig över hela Ryaverket. 617 personer deltog och svarade på frågor om vatten och miljö

9 Havsmiljön Vattenbehandling Ammonium, före och efter kväverening 2 Danafjord 3 Skalkorgarna Klorofyll, före och efter kväverening 4 Danafjord 6 Skalkorgarna Avloppsvattnet renas för att minska övergödningen 5 Bathymetry [m] Above Below Karta över Göta älvs mynningsområde Förbättrad rening gav tydlig effekt i havet De nya reningsstegen gav omedelbar respons i havet. Kväve och klorofyll minskade påtagligt. Det inger hopp övergödning går att påverka. Framförallt kväve, men även fosfor minskade påtagligt. I april var koncentrationen av kväve i utgående vatten 13,7 mg per liter och i juni hade den minskat till 7,2. Fosfor minskade från 0,35 till 0,19 och BOD 7 från 11,6 till 5,9 mg per liter. Dessa låga koncentrationer i utgående vatten bestod sedan sommaren ut. Det gav en omedelbar effekt i Rivöoch Danafjorden utanför älvmynningen. Det kväve som släpps ut från Ryaverket är huvudsakligen i form av ammoniumkväve. Koncentrationen av ammoniumkväve minskade med 12 procent vid Skalkorgarna i Rivöfjorden och med 23 procent i Danafjorden. Man såg en liknande minskning när den första etappen av kväverening infördes Då minskade ammoniumkoncentrationen med cirka 25 procent i fjordarna. Mängden totalfosfor minskade däremot inte. Där är trenden till och med något ökande trots minskade utsläpp från Ryaverket. Helt oväntat minskade också mängden växtplankton i en betydligt större omfattning än förväntat. Sommaren 2010 uppmättes de lägsta koncentrationerna av klorofyll någonsin. De modellberäkningar och andra utvärderingar som utförts tidigare har tydligt visat att det är tillgången på fosfor som är avgörande för tillväxten av växtplankton i det område som påverkas av Ryaverkets utsläpp. Men nu har det skett en tydlig minskning trots att fosfatmängden är oförändrad. Sannolikt har därför minskningen i växtplankton att göra med minskad tillgång på ammonium. Jämfört med åren innan ( ) är minskningen nästan 40 procent både vid Skalkorgarna och Danafjord. Det är en anmärkningsvärd och glädjande stor skillnad. Allt talar för att minskade utsläpp från Ryaverket spelar en viktig roll i detta. Men man måste samtidigt komma ihåg att förhållandena i älvmynningen är mycket komplexa. Transporten av näringsämnen med Göta älv har stor betydelse och även där ser man en tydlig minskning sedan mitten av 1990-talet. Sammantaget har tillförseln av kväve via Göta älv minskat lika mycket som tillförseln från Ryaverket. Cirka ton per år från vardera källan, med något större minskning i älven än från Ryaverket. Skillnaden mellan älvtransporten och utsläppen från Ryaverket är att älven transporterar kväve huvudsakligen som nitrat medan Ryaverkets utsläpp är i form av ammonium. En annan viktig faktor för tillväxten av växtplankton är blandningsförhållandena mellan älvens vatten och söderifrån kommande Kattegattvatten. Kattegattvattnet är näringsfattigare. Pressar det undan älvvattnet minskar också tillväxten av växtplankton vid mätstationerna Skalkorgarna och Danafjord. Läs mer om förhållandena i Göteborgs skärgård i Lars Rydbergs rapport Kväveoch fosforomsättningen i Göta älvs mynningsområde som finns att ladda ner på Foto: Per Hanstorp 16 17

10 Vattenbehandling Hallå där! Tillrinning 2010 var nederbörden något över det normala, 868 (834) mm. Ryaverket fick ta hand om mest vatten den 24 oktober då dygnsmedelflödet var 14,6 m 3 /s. Minst vatten kom den 26 juni då dygnsmedelflödet var 2,2 m 3 /s. Medeltillrinningen 2010 var 3,88 m 3 /s. Avloppsflödet mäts vid Ryaverket och vid 14 stationer i avrinningsområdet. Det gör det möjligt att beräkna tillrinningen från varje enskild kommun. I tabell 2 visas tillrinningen från de anslutna kommunerna. ( ) = siffror inom parantes är föregående års siffror om inte annat anges Anslutna personer Övrig anslutning, personekvivalenter Total anslutning personekvivalenter Pumpad mängd vatten vid Ryaverket 122,3 118,3 Beräknad mängd inläckande vatten i tunnlarna 3,2 3,2 Enbart mekaniskt renat vatten i % av reningen 0,5 0,1 Enbart direktfällt vatten i % av reningen 5,8 3,8 Spillvatten från hushåll 38,0 39,5 Övrigt spillvatten 11,9 10,9 Dag- och dräneringsvatten 68,3 63,8 Total tillrinning 118,3 114,2 Tabell 1. Anslutning och tillrinning till Ryaverket i miljoner m³. Kommun Medeltillrinning Mm 3 /år Procent av total tillrinning Ale 2,2 1,9 Göteborg 98,3 83,0 Härryda 3,3 2,8 Kungälv 2,8 2,4 Mölndal 8,5 7,2 Partille 3,2 2,7 Totalt 118,3 100 Tabell 2. Tillrinning till Ryaverket från anslutna kommuner år Tunnlar och ledningar Avloppsvattnet från Göteborg och kringliggande kommuner leds till Ryaverket i ett 12 mil långt tunnelnät. Det finns också dykarledningar under vattendrag och andra ledningar som binder samman tunnelsystemet. Tunnlarna lutar en promille och avloppsvattnet rinner med självfall hela vägen till Ryaverket där det kommer fram cirka 20 meter under markytan. Fyra inloppspumpar lyfter sedan, i genomsnitt, cirka fyra kubikmeter avloppsvatten i sekunden upp till marknivå. Under 2009 inleddes arbetet med att kartlägga statusen på de dykarledningar som binder ihop tunnelnätet under, bland annat, Göta älv, Nordre älv och Mölndalsån. Arbetet har fortsatt under Vid Agnesberg finns ledningar som ansluter till tunneln från Angered. En av dessa ledningar var helt igensatt med fett. Dessutom var betongen i ledningen kraftigt angripen av svavelväte som kan bildas i ledningssystemet. Ledningen är nu rensad och relinad (försedd med invändig förstärkning). En incident inträffade i en tunnel när en entreprenör som höll på med underhållsarbete svimmade på grund av syrebrist/avgasförgiftning. Med hjälp av sina kamrater kom han ut och kvicknade så småningom till. Incidenten kunde ha slutat mycket allvarligt och visar på att arbeten i Gryaabs tunnelsystem är riskfyllda. En genomgång har gjorts av de säkerhetsrutiner som gäller för arbeten i tunnlarna. De hade bara delvis följts vid den aktuella incidenten. Det har funnits indikationer på att något inträffat i tunnelsystemet närmast Ryaverket. Den besiktning av tunneln som var planerad till 2012 tidigarelades därför till På grund av höga avloppsvattenflöden närmast Ryaverket genomfördes besiktningen i samråd med Göteborg Vatten som stoppade tillrinningen vid en av sina inkopplingspunkter (Kodammarna). Besiktningen genomfördes sedan med inhyrda amfibiefordon. Man kunde inte notera något onormalt. Tillförd mängd ton Tillförd mängd g/p*d (p= ) Tillförd mängd g/pe*d (pe= ) BOD (16 356) 73 (69) 56 (54) COD Cr (36 639) 168 (155) 128 (121) Suspenderad (21 226) 103 (90) 78 (70) substans Fosfor 435 (432) 1,8 (1,8) 1,4 (1,4) Kväve (3 355) 14,2 (14,2) 10,8 (11,1) Tabell 3. Föroreningstillförsel till Ryaverket Drift och reningsresultat Gryaabs nya anläggning för kemikaliehantering. Historiskt sett har Ryaverket haft svårt att klara kraven på kväverening och 2011 får vi även hårdare krav på fosforrening. Utbyggnaden av kväve- och fosforreningen, NP 2004, har pågått under sju års tid och togs i drift i maj månad. Redan under 2010 har dessa processkompletteringar bidragit till att Gryaab uppfyllt gällande miljökrav när det gäller rening av fosfor, kväve och BOD 7. Mängden gallerrens var (837) ton. Sedan 2006 tvättar och pressar Gryaab renset som sedan går till förbränning. Maskinerna för tvättning och pressning har modifierats mycket och fungerar bättre nu. Under 2010 har varmt, brutet vatten blivit tillgängligt, vilket underlättar när mycket fett samlas i maskinerna. Även transportrörsystemet har modifierats för att minimera de stopp i ledningarna som inträffar då och då. Direktfällningen har använts vid flera tillfällen med hög tillrinning, speciellt under hösten, och när kapaciteten i den biologiska delen var begränsad. Direktfällningen har varit en stor bidragande faktor till att fosforkraven kunde uppfyllas. Gryaab tillsätter järnsulfat till avloppsvattnet för att fälla ut löst fosfor, så kallad simultanfällning. Den utfällda fosforn hamnar i aktivslamflockarna, som sedan avskiljs i eftersedimenteringsbassängerna. Hur väl sedimenteringen fungerar avgör alltså fosforhalten i det behandlade vattnet. Eftersedimenteringsbassängerna belastas av både inkommande vatten och vatten som recirkuleras till kvävereningen. Detta tvingar tyvärr fram en prioritering av kväve- eller fosforrening. För att klara kvävekravet måste recirkulationen vid varje tillfälle vara så hög som möjligt för att nå upp till önskad nitrifikationsgrad. Hallå där! Ola Fredriksson, utvecklingsingenjör Vad ville du bli när du var liten? Jag ville bli lokförare eller astronaut. Har ditt arbete på Gryaab någon likhet med din barndomsdröm? Nej, det tror jag inte. Däremot var jag redan som liten intresserad av miljö och det får jag utlopp för här på Gryaab. Jag tyckte och tycker fortfarande mycket om att vara ute i skogen runt sommarstugan i Småland. Hur ser dina arbetsdagar ut? Mitt jobb som utvecklingsingenjör går ut på att ta in och värdera nya kunskaper inom va-teknik och miljö, att initiera utredningar och driva projekt vid sidan av den dagliga driften. Min uppgift är också att hålla mig à jour med kommande miljökrav från myndigheterna. På senare år har mitt arbete inriktats mot slamhantering och biogasproduktion. Internt samarbetar jag mycket med driften, externt med konsulter och experter inom va-teknik. För närvarande driver jag, bland annat, utredningar som handlar om emissionsmätning vi mäter hur mycket metangas och lustgas som läcker från reningen och om hygienisering av slammet. Därtill kommer arbete med att öka biogasproduktionen. Vad är roligast i ditt arbete? Det är att få vara med och påverka driften av företaget och staden, att få använda sin ingenjörskunskap till något samhällsnyttigt. Dessutom är det givande att arbeta på ett bolag som ligger i fronten vad gäller va- och miljöteknik och samarbeta med duktiga konsulter och experter inom universitet och högskolor, samt kollegor från andra reningsverk. Om du skulle byta jobb, vad skulle du vilja arbeta med då? Jag skulle fortfarande arbeta inom vatten- och miljöteknik, fast kanske utomlands. När jag var 12 år bodde jag ett år i Etiopien och som 19-åring var jag safariguide i Zambia. Jag drabbades då av Afrika-febern. Det skulle vara roligt att få komma tillbaka dit och arbeta. Om jag var tvungen att välja en helt ny bana skulle jag bli bonde inom lantbruk eller skogsbruk. Har du något spännande minne från Afrika? Som safariguide bodde vi i små gräshyddor utan inhägnad. En natt vandrade ett lejon rakt igenom vårt läger. Jag såg ingenting, men kunde känna lejonets lukt när det gick förbi hyddan. Kort om ola fredriksson Antal år på Gryaab: 12 Ålder: 42 år Bor: i Mölndal Familj: fru och två pojkar Intressen: friluftsliv och skogsbruk 18 19

11 Vattenbehandling Vattenbehandling I och med drifttagningen av de nya anläggningsdelarna efterdenitrifikation och skivfilter skapas nya möjligheter att hantera denna balans gång. Efterdenitrifikation förbättrar kvävereningen samtidigt som eftersedimenteringen belastas mindre. Det avslutande skivfiltersteget tar bort större delen av de kvarstående partiklar som innehåller fosfor. Under den första tredjedelen av året var förhållandena för processen inte bra och koncentrationerna i utgående vatten var höga. Efter drifttagningen av de nya anläggningsdelarna påbörjades intrimningsarbetet med att få dem att fungera bra. Vid många tillfällen gick reningen mycket bra och med tiden minskade årsmedelvärdena under riktvärdena. Dock är processen komplex och svårbemästrad. Optimeringsarbetet kommer att fortsätta under Att eftersträva en hög reningsgrad medför höga driftskostnader för kemikalier och el då processen bygger på recirkulationspumpning och lyft mellan olika anläggningsdelar. Fortsatt fokus har varit på effektivisering av anläggningen. En kombination av modernare och effektivare utrustning - oftast pumpar - och modifierade driftstrategier har bidragit till minskad energianvändning inom många områden, till exempel recirkulationen till biobädden, returslampumpning och rejektvattenpumpning. Det är viktigt att internkontrollen fungerar tillfredsställande så att de komplexa reningsprocesserna kan optimeras för att minska ut Fakta Gryaabs utsläppsvillkor Till och med 2010 BOD 7 10 mg per liter som riktvärde och årsmedelvärde. Fosfor 0,4 mg per liter som riktvärde och årsmedelvärde och som medelvärde under perioderna mars-maj och juni-augusti. Kväve 10 mg per liter som riktvärde och årsmedelvärde. Från och med 2011 BOD 7 10 mg per liter som gränsvärde och årsmedelvärde. Fosfor 0,4 mg per liter som gränsvärde och årsmedelvärde. 0,3 mg per liter som riktvärde och årsmedelvärde och som medelvärde under perioderna mars-maj och juni-augusti. Kväve 10 mg per liter som riktvärde och årsmedelvärde. Värdena gäller totalfosfor, totalkväve och BOD 7 i det samlade avloppsvattnet. Ett gränsvärde får aldrig överskridas. Om ett riktvärde överskrids måste Gryaab vidta åtgärder som gör att kravet kan uppfyllas. Figur 1. Inkommande flöde till Ryaverket samt förbilett flöde (dygnsmedelflöde). Förbilett vatten inne bär direktfällt samt enbart meka niskt renat vatten. m 3 /s m 3 /s släppet. För att mäta sig med andra deltar Gryaabs laboratorium i flera provningsjämförelser ordnade av bland annat danska Eurofins och svenska ITM. Gryaabs laboratorium fortsätter att få mycket goda resultat i jämförelserna. Detaljerade redogörelser för reningsresultaten finns i Gryaabs miljörapporter för Elförbrukning och kostnad för kemikalier Totalelenergiförbrukningen uppgick till 36,2 (32,8) GWh vilket är 3,4 GWh mer än Ryaverkets processutformning är energikrävande och generellt ökar elförbrukningen med ökade inkommande vattenflöden och ökad cirkulationspumpning för kväverening. Under 2010 har nya anläggningsdelar tagits i drift vilket svarar för cirka 1,5 GWh av ökningen. Kostnaden för kemikalier har ökat till 14,4 (12,6) mkr. Den ökade nederbördsmängden, samt intensiv tillrinning, innebar ökad användning av polyaluminiumklorid för direktfällning. Järnsulfatförbrukningen kunde minskas genom processoptimering. Polymerlagret för slambehandlingen var stort vid årsskiftet. Användning av nya processkemikalier, fosforsyra och saltsyra, har tillkommit med de nya anläggningsdelarna och den externa kolkällan har under året ändrats från en etanolbaserad produkt till metanol Järnsulfat Polyaluminiumklorid Natriumhypoklorit (12 %) 43,5 19 Polymer (vattenbehandling) 31,5 32 Polymer (slambehandling) Extern kolkälla Saltsyra 5,5 Fosforsyra 24 Tabell 4. Kemikalieinköp i ton vid Ryaverket och Syrhåla. Förbrukning kan variera beroende på lagerhållning. Rening % Utsläpp, halt mg/l Utsläpp mängd ton BOD (10) (1 150) COD Cr (40) (4 752) Fosfor 92 0,3 (0,3) 33 (36) Kväve (13) (1 560) Tabell 5. Total rening för Ryaverket 2010 samt utsläpp i halt och mängd. Inkommande vatten Inkommande vatten Förbilett Förbilett vatten vatten jan/10 feb/10 mar/10 apr/10 maj/10 jun/10 jul/10 aug/10 sep/10 okt/10 nov/10 dec/10 jan/10 feb/10 mar/10 apr/10 maj/10 jun/10 jul/10 aug/10 sep/10 okt/10 nov/10 dec/10 Elektrikern Jan Axelsson reparerar en motor. Underhållsinsatser Under året har grovrenspressarna kompletterats med varmt, brutet vatten. Det gör att man nu lättare kan förebygga fettproppar. Skador på pressarna har dock ökat. Troligen beror det på att renset blir bättre urtvättat och mer kompakt vid pressning, vilket leder till stora påfrestningar på skruvarna och växlarna. Sandupptagningsutrustningen har inte fungerat på många år och en omfattande ombyggnad är planerad för Två av katastrofluckorna som kan stänga av vattnet från tunnelsystemet har renoverats. Två är kvar att renovera framöver. Oljeläckaget som drabbade inloppspump 1 åtgärdades under våren. Det var en förutsättning att pumpen var pålitlig innan inloppspump 2 kunde börja revideras. Revision av pump 2 kom igång i maj. Den stora avstängningsklaffventilen byttes till samma typ som tidigare provades på inloppspump 1. Pump 2 var tillbaka i ordinarie drift i början av oktober. Elmotorn till inloppspump 4 har visat tecken på mycket slitage i lagerbanan till det övre rotorlagret. En ny motor upphandlades under 2010 och levererades strax före jul. Motorn installerades och pumpen tas åter i drift Pumpen och tillhörande grovgaller har haft svårt att starta ibland och kanalen framför grovgallret slamsögs för att få bort sand som hade samlats framför gallret. Drivningen till skraporna i fem av försedimenteringsbassängerna har under året bytts till plastkedjor och plastdrivhjul, dels för att minska underhållet, dels för att slippa oljeläckage som kommer från tråget. Den nya drivningen har fungerat bra. De kvarstående sex bassängerna ska renoveras under Sättluckor har installerats på ledningarna som leder vattnet till direktfällningsbassängerna för att lättare kunna underhålla dessa i framtiden. Luftkompressorerna till aktivslamsystemet fick storservice under året och byte av styrskåpen påbörjades i slutet av året. Renovering av skrapor på eftersedimenteringen pågick planenligt. Samtidigt installeras säkerhetsutrustning för CE-märkningen av anläggningsdelen. Samtliga överskrapor har fått nya växlar. Utloppspumparna från biobädden har kavitationsskador och leverantören undersöker orsaken till dessa. Håkan Wingårdh, underhållstekniker, testar skivfilterspolningen. En ny permanent doseringsanläggning för natriumhypoklorit placerades i den nya byggnaden för kemikaliehantering som byggts inom projektet NP Den togs i drift under våren. Uppströmsenheten Foto: Louise Alfredson Luftfartsverket har anmält hur de tänker hantera och rena den glykol som kommer att ledas till spillvattennätet. Gryaab hade inga principiella invändningar, men dock en del åsikter om funktionen i det tänkta reningssystemet. Gryaab kunde heller inte acceptera att Luftfartsverket testar olika reningssystem vintern Glykolen finns idag och genom att ta prover från den kan man göra labtester. Kungälvs sjukhus har efter ett års intensivt arbete lyckats ta ett prov på sitt spillvatten och dessutom, till slut, analyserat rätt parametrar. Värdena visade sig tack och lov vara bra. De ska nu försöka att, som Gryaab krävt, ta prover två gånger per år. Sahlgrenska sjukhuset har lämnat en utredning om kvicksilver i spillvatten och slam. Gryaab anser att rapporten ger en bra bakgrund till förekomst, pågående undersökningar och möjliga åtgärder för att minska utsläppen av kvicksilver. Gryaab har påpekat att den nya förordningen om slam föreslår sänkt maximal kvicksilverhalt i slam. Utsläppen från Sahlgrenska är betydande och bör fastställas genom mätning av spillvattenmängden och utökad provtagning. Föreslagen tidsperiod för sanering av kvicksilver och silver i avloppsrör bör motiveras. Under saneringsperioden bör avrapportering ske årligen. Eka Chemicals har efter många år av miljöprövningar och utredningar fått slutgiltiga villkor angående den förorenade marken i Bohus. I december beslutade Miljööverdomstolen att delar av industrifastigheten ska saneras. Det gäller ett område i den södra delen och ett i den norra delen. Här kan jorden forslas bort utan alltför stora ingrepp i pågående verksamhet. De områden som ska saneras utgör cirka en tredjedel av den totala industrifastigheten och saneringen ska vara klar om senast 15 år. Gryaab har sagt nej till att ta emot förorenat vatten från saneringen. Ett samarbete pågår mellan Kretsloppskontoret, Miljöförvaltningen och Gryaab för att upprätta ett register över alla oljeavskiljare i Göteborg. Ansvaret ligger framförallt på Kretsloppskontoret. Syftet är att säkerställa att oljeavskiljarna (som är fler än 1 000) töms och 20 21

12 Vattenbehandling Vattenbehandling Jenny Eriksson, laboratorieingenjör, tar prover på bärare. kontrolleras och att reningsfunktionen bibehålls. Kretsloppskontoret har lagt upp ett register och startar med ett försök med inrapportering via hemsidan. Rapporter om oönskade ämnen respektive prioriterade spårämnen enligt slamcertifieringssystemet REVAQs regler är nu sammanställda. Nästa område är mindre verksamheter. En handbok, Karaktärisering av industriellt utsläpp, KIU, har tagits fram av Naturvårdsverket. Handboken ger en metodik för bedömning av avloppsvattnets miljöfarlighet. Gryaab har fått handboken för yttrande och har lämnat synpunkter och förslag till kompletteringar. Gryaab har deltagit i referensgruppen till ett projekt som kallas SoFi (Source Finder) där en examensarbetare från Uppsala universitet, med hjälp av Käppalaförbundet och Urban Water, har byggt upp ett excelsystem som laddas med kända fakta för att kunna prioritera åtgärder i uppströmsarbetet. Projektet är slutrapporterat men har återuppstått under det fyndiga namnet SoFi II. Projektet vidareutvecklas av Urban Water med finansiering av Svenskt Vatten Utveckling. Gryaab deltar i den nya referensgruppen tillsammans med Käppalaförbundet, Norrköping Vatten, Stockholm Vatten, Eslövs va-verk, Svenskt Vatten och Chalmers. Diskussionerna om spolbara produkter i Europa har fortsatt. Storbritannien har gjort egna försök och tagit fram metoder för bedömning av spolbarhet med hjälp av företaget WRc. Den 8 oktober samlades 22 personer från Europa i Swindon, och tre personer från USA per telefon, i en workshop för att bedöma om detta var något som EUREAU och Edana/Inda (europeisk respektive amerikansk branschorganisation för nonwoventillverkare) kunde tänka sig att godta. WRc hade tagit fram relativt enkla testmetoder i tio steg, cirka 30 sidor. Detta kan jämföras med mastodontguidelinen från Edana/Inda på 186 tättskrivna sidor. Gryaabs hemsida är uppdaterad med nya riktlinjer för olje- och fettavskiljare och nytt Råd vid mottagande av avloppsvatten från industri och annan verksamhet från Svenskt Vatten. Provtagning har återigen genomförts på Gryaabs Mottagning Organiskt material. Detta är ytterligare ett led i att uppfylla det spårbarhetskrav som anges i REVAQ. Inga problem noterades. Framtida utmaningar Ett drygt decennium av arbete har resulterat i att Gryaab nu har en världsunik skivfilteranläggning för att ta bort små partiklar. Fosforhalten i utgående vatten är nu 0,2 0,3 mg per liter. Dessutom har vi en direktfällningsanläggning som vid höga flöden reducerar fosfor till 0,3 0,5 mg per liter i det vatten som inte kan genomgå biologisk rening. Vi tror att stora förändringar av utsläppsvillkor för fosfor kommer att dröja - därför riktar vi nu in oss på utvecklingsarbete som optimerar avskiljningen av fosfor med hänsyn till resurser och ekonomi. I detta ligger, till exempel, optimerad styrning av fällningskemikalier så att fosfor finns där den behövs i processen, utan att riskera att överstiga utsläppsvillkoren. Sedimenteringsegenskaperna hos slammet från aktivslamsteget är fortfarande centrala och förståelsen av dessa egenskaper är viktig. Därtill kommer utvecklingsarbete/driftoptimeringsarbete av skivfilteranläggningen. Hur sällan kan vi rengöra sildukarna med hypoklorit eller syra och ändå upprätthålla en effektiv rening? Vad är det för skillnad mellan att avskilja partiklar från eftersedimentering och partiklar från den nya efterdenitrifikationsanläggningen? Utmaningarna är många. En sak som inte kunde studeras i förväg var hur det slam som skivfiltren avskiljer ska hanteras. Vi antog, efter många diskussioner, att det skulle räcka med att pumpa tillbaka slammet till reningsverket. Detta antagande kommer att verifieras i framtida drift. Ett drygt decennium av tankeverksamhet över hur kvävereningen ska uppfylla kraven, har nu resulterat i en efterdenitrifikationsanläggning. Förståelse av hur processen fungerar i detalj och vilken kapacitet som faktiskt kan uppnås, är de kommande årens utmaningar. Olika driftförfaranden kommer att undersökas, bland annat ska biobäddarna studeras för att öka tillgänglighet och kunskap om villkoren för nitrifierande och denitrifierande biofilmer. När det gäller kväveutsläppen i ett längre perspektiv kan inte ytterligare skärpningar uteslutas. För såväl fosfor som kväve utreds möjligheten att införa utsläppsavgifter nationellt. Andra faktorer som kan påverka villkoren för reningen framöver är befolkningstillväxten i regionen, klimatförändringar och prisutvecklingen för energi och kemikalier. Det som begränsar möjligheterna att sänka kvävehalterna nu när utbyggnaden är klar blir troligen biobäddarnas kapacitet för nitrifikation, men kanske också ytterligare denitrifikationskapacitet. Aktiviteter för att förbättra kvävereningen på lång sikt inkluderar strategier för hur reningsverket kan byggas till för att uppnå fastställda och eventuella framtida utsläppsvillkor. Möjliga lösningar är att rena kvävet i slamvattnet separat eller att byta ut materialet i biobäddarna till ett effektivare material. Underlag för en strategi för att hantera framtida behov av ytterligare kväverening kommer att medföra flera aktiviteter under de närmaste åren: En översiktlig studie av olika metoder för att rena slamvattnet med avseende på kväve. Ska kväve renas till kvävgas och släppas ut i luften eller ska processer för att ta hand om kväve och producera gödsel väljas? Vilka processer passar bäst ihop med nuvarande reningsverk? Hur vägs ekonomiska och miljömässiga aspekter samman? En fördjupad studie av Anammox i samarbete med Chalmers och KTH. Anammox är en nyligen upptäckt biologisk process, där mindre energi än normalt används för kvävereningen. En genomgång över hur nitrifikationen kan öka genom olika möjligheter att bygga om eller till reningsverket. Ska biobädden byggas om för effektivare nitrifikation? Är det bättre att bygga en ny reaktor vid sidan om eller kan man införa nitrifikation i aktivslamsteget? Användning av energi och andra resurser i reningsprocessen belastar såväl driftbudget som miljö. På kort sikt behövs insatser för att mer i detalj kartlägga resursåtgången för reningen. Ett viktigt fokus är förvaltningen av den energi som tillförs reningsverket i form av organiskt material. Genomförda studier visar att det inkommande organiska materialet kan göras mer tillgängligt för denitrifikation genom hydrolys. Det finns planer på att införa en sådan process. Men man behöver ta hänsyn till att processen är integrerad med slamsidan. Möjligheter att använda en billigare, och mindre miljöbelastande, kolkälla till efterdenitrifikationen kommer att följas upp i samarbete med industrier som producerar energirika restprodukter. Både när det gäller reningsresultat och resurshushållning bedöms stora vinster kunna göras med hjälp av ökad kunskap om behandlingsprocesserna i sig samt styrning och drift av dessa. Arbetet med att skapa en modell över reningsverket är nu klart och har använts för att studera alternativ för optimal driftekonomi. De ökade tillflöden som på sikt kan bli ett resultat av förväntade klimatförändringar riskerar att orsaka överinvesteringar vid framtida utbyggnader. Det gäller särskilt vid skärpta utsläppskrav. Samarbeten med Göteborg Vatten och Kretsloppskontoret i Göteborg pågår med syfte att gemensamt finna styrmedel för att få en god avvägning mellan insatser på ledningsnätet och på reningsverket. Även ett nationellt samarbete i Svenskt Vattens regi pågår. Utmaningarna är många och för att klara av en del av dessa kommer en biträdande utvecklingsingenjör att projektanställas under Foto: Ulf Gingsjö Foto: Louise Alfredson Foto: Louise Alfredson Figur 2: Organisk substans (BOD 7 ), totalfosfor och totalkväve i utgående vatten De nya anläggningarna är både vackra och funktionella

13 Vattenbehandling Hallå där! Genomförda och pågående uppgraderingar Förbättrad kväve- och fosforrening, projekt NP 2004 Anläggningen för förbättrad kväve- och fosforrening har under året färdigställts och tagits i drift. Under intrimningsfasen har ett fåtal brister i anläggningen observerats. De har justerats under senare delen av 2010, resten kommer att åtgärdas under våren Brutet vatten för säker dricksvattenförsörjning För att förbättra skyddet mot att processvatten bakvägen kan tränga in i dricksvattensystemet, och i värsta fall spridas in i dricksvattensystemet i Göteborg, fortsätter arbetet med att skilja systemen åt. Detta projekt har fått extra aktualitet genom Östersunds problem med dricksvattendistribution. Distributionssystemen dubbleras därför för dricksvatten och processvatten, så kallat brutet vatten, i en stor del av anläggningen. Pumpstationen för brutet vatten togs i drift under året. Arbetet kommer att vara färdigt under våren I samma projekt har ett nytt sprinklersystem installerats, för att skydda de omfattande installationerna av kraftkablar i kulvertarna och kyla kemikalielagret, om brand skulle uppstå. Övrigt Signalhantering av mätinstrument En modul för autojustering av brytpunktskurvor till on-linemätinstrument har implementerats i processtyrningssystemet DeltaV. Modulen kan automatiskt justera en brytpunktskurva när analysresultatet från ett stickprov registreras i systemet. Autojusteringsmodulen blev installerad på alla kvarstående lämpliga mätsignaler under System för att upptäcka tunnelras I Gryaabs tunnlar kan ras inträffa, trots inspektioner och regelbundet underhåll. För att snabbt upptäcka detta och förhindra stopp och översvämningar, har antalet givare i tunnelsystemet utökats. Syftet är att man ska märka om nivåerna ändras på ett onormalt sätt. Överföringen av data från mätplatserna till Ryaverket sker med ett nyinstallerat radiokommunikationssystem som även hämtar data från Göteborg Vattens regnvattenmätare som finns installerade i regionen. Systemet gör det också möjligt att direkt överföra data till några av medlemskommunerna som redan har samma typ av utrustning för sin egen verksamhet. Mätsystemet kommer att utvecklas genom att bearbeta de data som samlas in och därefter skapa matematiska modeller för att kunna förutse hur vattennivåerna varierar beroende på flöden vid olika väderlekssituationer och larma vid eventuella ras i systemet. Forskning och utveckling Forsknings- och utvecklingsprojekt drivs i nära samarbete med universitet, högskolor och andra institutioner, bland annat med Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Lunds tekniska högskola, Högskolan i Borås och va-forskning. Samarbetet med Chalmers kring Gryaabs processer har nu pågått i åtta år med mycket gott resultat. Nuvarande avtal gäller till och med halvårsskiftet Gryaabs stöd till Chalmers uppgår till kronor per år. Under 2010 publicerades fem examensarbeten baserade på material från Gryaab. Resultaten av forsknings- och utvecklingsarbetet har redovisats i form av fyra vetenskapliga artiklar i facktidskrifter eller som föredrag eller posters vid konferenser. Ett antal projekt bedrivs också i olika former för att studera processdetaljer i samarbete med Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Lunds tekniska högskola samt Högskolan i Borås. En del av Gryaabs forsknings- och utvecklingsarbete inriktas på att skaffa kunskap om läkemedelsrester och andra organiska föroreningar i avloppsvatten och slam. Gryaabs utvecklingsarbete bedrivs vanligtvis i projektform och projekten är ofta externt finansierade. Samarbete sker i första hand med andra specialister i Sverige, men även internationellt samarbete förekommer. Gryaabs samarbete med Stockholm Vatten inom ramen för ett fyraårigt projekt finansierat genom den så kallade Miljömiljarden avslutades Resultaten, inklusive kvaliteten på mätdata (interkalibrering av laboratorier) och tester av olika reningstekniker återges i slutrapporten för hela projektet och i ett antal mer detaljerade rapporter för olika delprojekt. En slutsats är att ozonbehandling av utgående vatten är en effektiv metod för att bryta ner läkemedelsrester. Modelleringen av Ryaverkets biologiska processer har fortsatt under året. Ambitionen är att bygga upp en modell av Ryaverkets processer som kan användas för processoptimering, processutveckling och i utbildningssyfte. Professor Paul Lessard från Université Laval i Québec, Kanada, som tillbringat sitt sabbatsår hos Gryaab och Chalmers skolåret , fortsätter att hjälpa Gryaab med processmodellering nu på distans. Uppbyggnaden av vattenbehandlingsmodellen blev färdig under 2010 och modellen används nu för processoptimering. De organisationer som driver de stora reningsverken i Sverige (Stockholm Vatten, Käppalaförbundet, SYVAB, VA SYD och Gryaab) har haft ett långt samarbete kring system för mätvärdesbearbetning och rapportering. Efter några års utveckling blev ett nytt verktyg, som kallas ewaste, färdigt under hösten 2010 och kunde implementeras på reningsverken. Ett nytt samarbetsavtal har skrivits på för vidareutveckling av ewaste. Den vanligaste snabbanalysen för COD (kemisk syreförbrukning, Chemical Oxygen Demand) kommer att fasas ut på grund av att kvicksilver används i metoden. Gryaabs laboratorium utreder lämpliga metoder och utrustning baserat på TOC (Total Organic Carbon). Gryaab planerar att införskaffa ny TOC-analysutrustning under Gryaab har fortsatt att medverka i en kartläggning av förekomsten av virus och antibiotikaresistenta bakterier i avloppsvattnet i samarbete med Linköpings universitet. Hallå där! Maria Neth, processingenjör Vad ville du bli när du var liten? Jag tror inte att jag drömde om något speciellt yrke. Däremot har jag alltid tyckt om matematik. Jag minns hur mamma och pappa gav mig mattetal att lösa i bilen. Har ditt arbete på Gryaab någon likhet med din barndomsdröm? Jag hade ju inte någon riktig barndomsdröm men visst finns matematiken med. Jag gör en del beräkningar i mitt jobb här på Gryaab. studerade har jag tyckt om vattenrening, speciellt den biologiska delen. Det är fantastiskt att man kan rena vattnet med bakterier som redan finns där. Dessutom gör vi på Gryaab något bra för miljön, vilket också är viktigt för mig. Om du skulle byta jobb, vad skulle du vilja arbeta med då? I så fall skulle det vara någonting inom friskvård och träning. Något mer serviceinriktat där jag kanske kunde hjälpa och inspirera människor. Foto: Patrik Gabrielsson Foto: Louise Alfredson Gryaab arbetar för ett renare hav. Vattnet leds från eftersedimentering till skivfilter. På Gryaabs laboratorium analyseras vattnet. Hur ser dina arbetsdagar ut? På morgonen tittar jag på styrsystemet för att se hur reningsverket går. Därefter har vi möte med processgruppen där vi diskuterar reningsresultat, körsätt, eventuella fel, avvikelser med mera. En stor del av min arbetstid har också gått till model lering. Det innebär att jag bygger ett digitalt Gryaab i datorn och med hjälp av matematisk modellering testar jag att köra verket på olika sätt. Vid sidan av detta är jag handledare åt en chalmerist som gör sitt exjobb här. Vad är roligast i ditt arbete? Omväxlingen, de utmanande arbetsuppgifterna och de duktiga kollegorna. Jag älskar vatten och ända sedan jag Till sist: Under 2010 har du varit tjänstledig en dag i veckan för att läsa kursen Träning för prestation. Har du något träningstips till läsarna? Ja. Den bästa träningen är den som blir av Kort om Maria Neth Antal år på Gryaab: 3 Ålder: 30 år Bor: vid Masthuggstorget Familj: man sedan sommaren 2010 Intressen: sport och träning, framförallt multisport som innebär att man cyklar, springer och paddlar

14 Slambehandling Slambehandling Slam och andra restprodukter används för att skapa ett hållbart samhälle Foto: Ulf Gingsjö Drift och resultat Bandgravitationsförtjockningen har fungerat bra under året vilket har bidragit till långa uppehållstider i biogasanläggningen och en fortsatt hög utrötningsgrad samt mindre energiåtgång för uppvärmning av slammet. Den förbättrade förtjockningsgraden har dock lett till svårigheter att pumpa slammet vidare till biogasanläggningen. Excenterskruvpumparna har utsatts för slitage och mycket fett som sitter i rören stryper flödet. Utredningen kring pumpning (val av material, typ av pump, rensning av rören) kommer att fortsätta under Rötkammare 1 avställdes under tiden september till december för besiktning invändigt samt kontroll av betongkvaliteten. Under tiden rötades allt slam i rötkammare 2. Uppvärmningssystemet modifierades för att kunna hålla erforderlig temperatur även vid höga flöden. Man optimerade även förtjockningen för att minimera mängden slam. Dock ledde detta till mer pumpningsproblem. I övrigt har biogasanläggningen fungerat bra. Produktionen av biogas uppgick 2010 till 59,7 (60,9) GWh. Minskningen beror på att rötkammare 1 var avställd. Gryaab, i ett avtal som löper till och med 2016, säljer all producerad råbiogas till Göteborg Energi som renar biogasen till fordonsgaskvalitet i en uppgraderingsanläggning vid Arendal. Produktionen av rå- och uppgraderad biogas ingår i FordonsGas Sveriges satsning på Svanenmärkning av biogas som fordonsbränsle. Ett nytt samarbete inleddes under året med Göteborg Energi för att öka biogasproduktionen genom processoptimering, minskat metan utsläpp till atmosfären och ökad mottagning av rötbart organiskt material. Rötat slam avvattnas i fyra centrifuger på Ryaverket. I nödfall kan silbandspressarna vid Syrhåla användas men de ger en sämre TS-halt (torrsubstans). Dessutom innebär driften av dem en sämre arbetsmiljö och sämre kväverening. Avvattningen är ofta mycket bra men tidvis, speciellt när mycket kemslam produceras i direktfällningen, kan det vara svårt att hålla önskad TS-halt. Under året har (47 160) ton slam avskilts. Slammängderna mätt som TS var i år (14 081) ton. Direktfällning av avloppsvattnet har utnyttjats mycket och därmed har mycket kemslam gått till rötning. Då upphandlingen för omhändertagande av slammet inte blev färdig under 2009, deponerades slam i Syrhålaanläggningens bergrum i början av året. Den lägre TS-halt som man kan åstadkomma med Syrhålaanläggningen speglas i den ökade mängden slam som omhändertogs under Efter att nya avtal skrevs kunde de nya entreprenörerna i mars börja hämta slam från Ryaverket. Behandlingen av slammet sker hos Kuskatorpet Entreprenad & Lantbruk AB i Halmstad och Veolia Vatten AB i Wallhamn på Tjörn. Gryaabs tidigare kompostanläggning på Arendal avvecklades under januari 2010 för att ge plats åt en ny infart till hamnområdet. Mätningar av emissionsavgångar av metan och lustgas har gjorts under året. Resultaten är inte riktigt klara men de indikerar att stora avgångar av metan sker från den öppna rötslamsilon och högen med avvattnat slam. Mätmetodiken är inte helt självklar och kraft har lagts vid att få tillförlitliga resultat. Mätningarna ger dock gott stöd för täckningen av rötslamsilon. Två veckopartier med slam avskildes under vecka 33 samt vecka 34 för att gå som REVAQ-slam. Analyserna visade att partierna inte kunde godkännas på grund av att fosforhalten var för låg i förhållande till kadmiumhalten. Men fosforhalten i partierna var extremt låg, vilket indikerade analysproblem. Den 1 september började Gryaab anlita ett annat ackrediterat laboratorium med anledning av en genomförd upphandling. Prov från partierna har senare analyserats av det nya laboratoriet, vilket visade rimligare fosforhalter. Omanalyserna gav vid handen att partierna med marginal hade kunnat godkännas som REVAQ-slam. Det var dock för sent då slammet redan hade levererats för jordtillverkning. Något REVAQ-slam för spridning på åkermark har således inte producerats under året. Ett parti med REVAQ-slam som producerades under vecka har långtidslagrats på slamplattan på Syrhåla. En del av detta parti, 315 ton, har under hösten 2010 levererats för spridning på jordbruksmark. Göteborgs Hamn har sedan tidigare tagit över ansvaret för bergrum 3 och 4 på Syrhåla. Avtalet mellan Göteborgs Hamn och Gryaab uppdaterades i slutet av Under våren 2010 skrev Gryaab ett avtal med Scandinavian Tank Storage AB för upplåtelse av plats för en provtagningsstation inom Gryaabs område. Oljehanteringen till bergrum 3 började under våren Syrhålaanläggningen är klassad som en Seveso II-anläggning. Det innebär särskilda rutiner och övningar för att hålla en hög säkerhetsnivå kring anläggningen. Var fjärde år ska en säkerhetsrapport tas fram som beskriver hur anläggningen ska hanteras och vilka åtgärder som ska vidtas för att förhindra olyckor. En uppdaterad säkerhetsrapport ska lämnas in i början av Den ska, bland annat, beskriva de ändringar som är en konsekvens av Göteborgs Hamns och Scandinavian Tank Storages aktiviteter i Gryaabs område. Till kompostering/jordtillverkning Till bergrummet i Syrhåla Till jordbruk (REVAQ-godkänt) 315 producerat 2009 Uttaget som REVAQ-slam 0 Till försöksverksamhet (REVAQ godkänt) 8 producerat 2009 Lager cirka 800 Totalt cirka Tabell 6. Borttransporterad slammängd i ton Mängden avvattnat slam och disponering kan skilja något på grund av varierande mängder i lager. Underhållsinsatser Excenterskruvpumparna som pumpar förtjockat slam från förtjockningssilon till biogasanläggningen har renoverats flera gånger under året på grund av slitage på statorerna. Även ledningarna har spolats flera gånger för att avlägsna fett i rören och öka pumpningsmotståndet. Polymerberedningstankarna byggs om så att ett luftgap separerar dricksvattenledningen från tanken. Arbetet ingick i projektet Brutet Vatten Gaskompressorn som matar råbiogas till några mätinstrument samt till Gryaabs biogasmack havererade hösten En ny EXklassad kompressor är levererad och delvis installerad. Drifttagning sker i början av

15 Slambehandling Slambehandling Gryaab avvecklade under 2010 den demonstrationsuppgraderingsanläggning ( Biogasmacken ) som sedan mitten av 1990-talet försörjt Gryaabs bilar med biogas. I fortsättningen köper Gryaab biogas från FordonsGas Sverige som marknadsför den biogas som Gryaab har producerat och Göteborg Energi uppgraderat. Efter att ha varit i drift i 20 års tid besiktigades en av rötkamrarna invändigt för att kontrollera betongkvalitén samt skicket på omröraren. Det tog 12 veckor att tömma, slamsuga, rengöra, bygga ställningar, besiktiga, riva ställningar och sedan återfylla rötkammaren. Undersökningen visar att betongkvalitén var utmärkt med hänsyn till ålder och användningsområde. Större delen av takets epoxiskyddsskikt hade lossnat och ramlat av, men det verkar inte ha påverkat betongen. krävdes många akuta insatser för att hålla avvattningsmaskiner och pumpningssystem till bergrummet igång. Utrustningen slits hårt när den är i drift, men även på grund av att det kan gå flera år mellan längre körningar. Under den stillastående tiden hinner packningar, slangar i hydraulsystem med mera att torka ut och efter några dagars drift börjar de att spricka och läcka med driftstopp som följd. Framtida utmaningar Förslaget till ny slamförordning ställer krav på hygienisering av slammet, oavsett om det går till jordbruk eller annan markanvändning. Eftersom hygienisering påverkar stora delar av slambehandlingen behöver mycket utredas innan man kan fatta beslut. En större insikt i, bland annat, påverkan av hydrolys på biogasproduktionen och förtjockningen är av vikt. Dessutom måste Gryaab finna en bra värmelösning och pumpning av tjockare slam till en framtida hygienisering. Om det kan göras i kombination med bättre processmässiga förhållanden på rötningsanläggningen har dubbla värden skapats. Slamhanteringen är en viktig del att fokusera på om anläggningens totala energiprestanda ska förbättras. Förutom biogasproduktion, är värmeförbrukning och minimering av slamproduktionen för att minska transporter viktiga komponenter. Detta bör ställas mot de eventuella ekonomiska vinster som kan göras genom att utnyttja befintlig utrustning för att producera mer biogas. Möjligheter att ta emot externt, organiskt material för ökad biogasproduktion eller kolkällaproduktion genom hydrolys behöver analyseras framöver. Befintlig och kommande slambehandling ska ha en låg miljöbelastning. Avgången av metangas och lustgas måste minimeras ur miljösynpunkt. Mätningar har utförts inte bara på slam, utan också på vatten. De kommer att slutredovisas under början av En täckning av rötslamsilon är på gång och andra åtgärder kan bli aktuella i framtiden. Lagring, lastning och transport av avvattnat slam kan vara en av de mest påtagliga störningarna för omgivningen eftersom det tidvis kan lukta illa. Mycket har gjorts för att förbättra hanteringen med slamlagret och transporterna från anläggningen. Undersökningar av luktkällor visar att det finns andra, värre källor till luktstörningar i området. Det kan inte uteslutas att nybyggnation i närheten av anläggningen leder till att förväntningarna på luktminimering ökar. Det kan leda till stora investeringar för slam- och vattenbehandlingen. Utveckling och uppgradering Polymerberedning pågår. Under tömningen upptäckte man att de övre propellerbladen på omröraren hade ramlat av på grund av metallutmattning intill svetsarna. De reparerades, konstruktionen förstärktes och återmonterades. Under stoppet kunde en by pass-ledning kring gasflödesmätaren på rötkammartoppen installeras, vilket underlättar service på mätaren i framtiden och ger möjlighet att testa andra flödesmätare utan driftstopp. Service har utförts på några av centrifugerna och på transportbandssystemet för avvattnat slam. Polymerberedningstanken för avvattning har varit svår att hålla tät så tanken ställdes av och plastades invändigt under Resultatet blev bra och arbetsmiljön i området har förbättrats väsentligt. Under tiden som Syrhålaanläggningen var i drift i början av året Återvinna värme från rötkamrarna Med hänsyn till ökande värmekostnader är det önskvärt att förbättra värmeåtervinningen i samband med uppvärmningen av slammet i rötkamrarna. Gryaab kommer att avvakta med ändringar eftersom ett nytt värmeåtervinningssystem behövs i samband med slamhygienisering. Under tiden optimerar vi förtjockningen för att minimera mängden slam som måste värmas upp. Rusta upp Syrhåla Drifterfarenhet från årets körning av Syrhålaanläggningen visar att Gryaab måste investera i anläggningen om man ska uppnå önskad nivå av tillgänglighet. Under 2010 påbörjades en utredning med tre inriktningar: att rusta upp den befintliga anläggningen och intensifiera förebyggande underhållsinsatser; att bygga om anläggningen och eventuellt byta ut vissa maskiner; eller att byta processen och Oavsett årstid, är skogen alltid närvarande på Ryaverket

16 Hallå där! Slambehandling Vad ville du bli när du var liten? Jag ville arbeta i en affär och sälja saker. Har ditt arbete på Gryaab någon likhet med din barndomsdröm? Nej, det blev något helt annat. Hur ser dina arbetsdagar ut? De är väldigt varierande. På labbet har vi olika stationer som vi arbetar på. Var tredje vecka roterar vi och byter station. Vår uppgift är att ta prover på olika ställen i driften och analysera vattnet och slammet i laboratoriet. Analyserna ligger till grund för processingenjörernas inställningar och styrning av driften. En annan viktig uppgift som vi har är att göra provtagningar på utgående vatten. Detta skickar vi sedan till ackrediterade laboratorium för att tillgodose myndigheternas krav. Dessutom medverkar vi med att kalibrera och underhålla process instrumenten i driften. Det mesta gör vi under tidspress. Vad är roligast i ditt arbete? Att lära sig hela processen med vattenrening. På Gryaab byggs det alltid något nytt, vilket är lärorikt och kreativt. Vi samarbetar också mycket med chalmerister som är här för att utföra olika testförsök. Man får då nya, intressanta Hallå där! Iryna Camp, laboratorieingenjör kunskaper. Dessutom känns det bra att vårt arbete bidrar till en bättre miljö. Om du skulle byta jobb, vad skulle du vilja arbeta med då? Jag är utbildad livsmedelsingenjör. I Ukraina, där jag kommer ifrån, ar betade jag 13 år på ett ölbryggeri Slavutich. Bryggeriet köptes senare upp av ett svenskt företag. Det var så jag träffade min blivande man och hamnade i Sverige. Jag hade gärna fortsatt inom bryggeribranschen, men efter det att Pripps lade ner sin produktion i Göteborg 2002, finns det inget stort bryggeri här i Göteborg. Till sist: Vilket är ditt favoritöl? Baltica eller Staropramen. Kort om Iryna Camp Antal år på Gryaab: 8 Ålder: 42 år Bor: i Gråbo Familj: man och två barn Intressen: när barnen var små engagerade jag mig i skolan, idag gillar jag att läsa och arbeta i trädgården prova alternativa metoder att transportera slammet in i bergrummet. Utredningen fortsätter under Ombyggnad av slamplanen Två betongstödmurar har byggts på slamplanen för att skapa tre skilda fack som ska underlätta produktion av REVAQ-slam. Ett fack kan användas under produktion, ett fack kan lagra slam i väntan på analysresultat och från det tredje facket kan transporter ske. Varje fack kan hålla cirka ton slam vilket är drygt en veckas normal slamproduktion. Då passar det bra med en produktionscykel på tre veckor. Täckning av slamsilo och förberedelse för ökad produktion av biogas Efter rötning mellanlagras slammet i en stor, öppen slamsilo innan det pumpas till centrifugerna för avvattning. Då täckning saknas går biogasen, som består till över 60 procent av växthusgasen metan, till atmosfären. Gryaab har börjat utreda hur silon kan täckas för att minska metanslipp och ta tillvara energin, samt hur gassystemet ska kunna buffra och transportera större gasmängder i framtiden. Utredningen startade under senhösten och görs i samarbete med Göteborg Energi. De har beviljats ett bidrag på 1,5 miljoner kronor av Energimyndig heten. Denna miljöinsats bedrivs med stor intensitet för att, om möjligt, vara klar vintern Större gasflöden och lagrade gasvolymer kräver ett omfattande arbete med riskanalyser och kontakter med myndigheter, vilket tar tid. De ökade biogasmängder som ska hanteras, tillsammans med övriga processkemikalier som lagras på plats, innebär att Ryaverket kommer att klassas som en Seveso II-anläggning, men till skillnad från Syrhålaanläggningen, på den lägre nivån. Forskning och utveckling I väntan på den nya slamförordningen bedriver Gryaab ett utvecklingsarbete för att göra framtida investeringar så kostnadseffektiva som möjligt. Hänsyn ska tas till införande av hydrolys, effektivare biogasproduktion och minskad avgång av metan från biogasproduktionen. Ännu ett examensarbete tillsammans med Tema Vatten på Linköpings universitet har gjorts under året. Undersökningen visade att kallhydrolys inte påverkar biogasproduktionen. Den visade också att biogasproduktionen inte minskar trots att kolkällan för denitrifikation avskildes från det hydrolyserade slammet. I juni fick Gryaab tillstånd att ta emot ton organiskt material för att, tillsammans med Göteborg Energi, undersöka möjligheten att producera mer biogas. Ryaverket har tagit emot provlass av organiskt material och ytterligare ton kan tas emot utan investering. Driftkostnaderna för reningen och slamhanteringen ökar dock. Gryaab har under året fört diskussioner med Göteborg Energi för att de ökade kostnaderna ska få täckning i ökade intäkter från försäljning av biogasen. Waste Refinery-projektet, där bland annat avfallshanteringen i Göteborg har studerats ur ett systemperspektiv, avrapporterades under året. Olika slambehandlings- och slamdisponeringslösningar har undersökts ekonomiskt och miljömässigt. Projektet visar att slamdisponering genom återföring till jordbruk är, vad beträffar klimat och försurning, likvärdig med andra hanteringar. Vidare konstateras att det råder stor osäkerhet kring effekterna av övergödning från slam som läggs på åkermark. Gryaab har, på uppdrag av kretsloppskontoret, utrett effekten av införande av köksavfallskvarnar i Göteborg. Det konstaterades att driften av reningsverket blir dyrare men det är osäkert hur mycket. Gryaab bedömer att avfallskvarnar inte får så stor påverkan, varken ekonomiskt eller tekniskt. Eftersom de kommer att installeras under lång tid blir effekterna omöjliga att utvärdera. Gryaab har avtal med Vikans Kross AB och Scandinavian Distripoint AB om att få nyttja en 10 hektar stor yta i Vikan. I december 2009 fick Gryaab miljötillstånd av Länsstyrelsen för att kompostera och mellanlagra slam på denna yta. Verksamheten ska vara igång senast i december Det gäller i första skedet upp till ton per år och i nästa skede upp till ton per år. Tillträdet i Vikan är dock styrt av att Vikans Kross AB, som driver bergtäkten, först spränger bort en del av berget Hummer vid Släggö i Gullmarsfjorden. på Halvorsäng vilket bedöms vara klart under senare delen av Gryaab behöver bygga en tillfartsväg med anslutning på Sörredsvägen för att kunna köra in i Vikan. Under 2012 skulle slamverksamhet kunna påbörjas i Vikan om investeringsbeslut fattas. Utvecklingsarbetet har bedrivits med begränsade resurser under 2010 på grund av intern omfördelning av resurser i företaget föranlett av föräldraledighet inom processgruppen. Miljökemi En del av Gryaabs forsknings- och utvecklingsarbete inriktas på att få kunskap om läkemedelsrester och andra organiska föroreningar i avloppsvatten och slam. Arbetet bedrivs vanligtvis i projektform och projekten är ofta externt finansierade. Under 2010 avslutades Gryaabs samarbete med Stockholm Vatten inom ramen för ett fyraårigt projekt finansierat genom den så kallade Miljömiljarden. Resultaten, inklusive kvaliteten på mätdata (interkalibrering av laboratorier) och tester av olika reningstekniker, återges i slutrapporten för hela projektet och i ett antal mera detaljerade rapporter för olika delprojekt. En slutsats från projektet är att ozonbehandling av utgående vatten är en effektiv metod för att bryta ner läkemedelsrester. Inom ramen för ett avtal med Göteborgs universitet och Sahlgrenska Akademin pågick under 2010 ett samarbetsprojekt om effekter av läkemedelsrester på fisk. Ett resultat (publiceras under 2011) är att läkemedlet Citalopram som finns i avloppsvatten inte ger beteendestörningar hos fisk, som man tidigare befarat. Nationellt sker Gryaabs bevakning av pågående forskning och utveckling inom läkemedel och miljö genom referensgruppen för ett Mistra-finansierat projekt. Allmänhetens intresse för läkemedelsrester och andra miljögifter i avloppsvatten, rening och effekter på miljön är stort. Arbetet som bedrivs vid Gryaab uppmärksammades Foto: Ulf Gingsjö 30 31

17 Säkerhet Personal Sven-Arne Tapper släcker en brand under Gryaabs krisövning. Foto: Ulrika Wahlström Gjutning av bottenrännan i spillvattentunneln i Lerum. Foto: Mats Strandberg Säkerhet Skalskydd Gryaab har sedan slutet av 2009 ett förstärkt skalskydd med ett nytt, kraftigare staket, ny kameraövervakad inpasseringsgrind och kameror som bevakar staketet kring verket. Under 2010 har det inte noterats någon form av skada som beror på inbrottsförsök på Ryaverket. De utförda åtgärderna med förstärkt skalskydd förefaller därmed att ha fallit väl ut. Ändå lyckades några personer med mindre goda avsikter ta sig in på Gryaabs område genom grinden hösten De ville sälja tjänster och uppträdde hotfullt. De tog även med sig viss utrustning. Någon form av åtgärd beträffande problematiken ska övervägas under Brandskydd I yttre kulvert som går under Gryaabs område finns ett stråk med elkraftkablar. Vid Gryaabs riskbedömningsarbete har kablarna bedömts vara en högre risk ur brandsäkerhetssynpunkt. Parallellt med det nu pågående projektet Brutet vatten har stråket med elkraftkablar försetts med en vattensprinkleranläggning. Sprinkleranläggningen betjänar också de metanoltankar som nyligen installerats med kylvatten i händelse av en brand i närheten av tankarna. Kris- och riskhantering Under ledning av personal från Enheten för säkerhet och beredskap (Stadskansliet, Göteborg) genomfördes i mars 2010 en krisövning i två delar. Ett övningspass med Gryaabs krisledare och samordnare och ett pass med operatörer, första hjälpen-personal, stödgruppspersonal, skyddsombud och gruppchefer, totalt 25 personer. Övningen genomfördes som händelseanalyser om vardera tre timmar per grupp. När övningen genomförts fick Gryaab ett utlåtande med värdering av krishanteringsförmåga och förslag till åtgärder. Säkerhetsansvarig och ställföreträdande säkerhetsansvarig har därefter hanterat förslagen till åtgärder. På Gryaab finns en sammanställning över tänkbara risker inom verksamheten som benämns Övergripande riskbedömning. Åtgärder för att arbeta bort tänkbara risker sker kontinuerligt. Inom ramen för arbetet med Internkontroll (enligt krav från Göteborgs stad) har områdena Tunnlar och ledningar i Gryaabs övergripande riskinventeringsmodell kontrollerats under Kontrollerna har utförts av Gryaabs internrevisorer som har följt upp hur Gryaab hanterar de risker som identifierats inom området Tunnlar och ledningar. Kvalitetsarbete Gryaab har under året upprätthållit företagets REVAQ-certifikat. REVAQ är ett kvalitetssystem för slam och certifikatet är idag en förutsättning för att kunna leverera slam som gödningsmedel till jordbruksmark. I april genomförde SP (Sveriges Tekniska forskningsinstitut) en besiktning av Gryaabs REVAQ-arbete. Besiktningen gav fyra mindre avvikelser och en notering. Det operativa arbetet med att förbättra slamkvaliteten har bedrivits på det som REVAQ-reglerna föreskriver. Det har, bland annat, inneburit att kemikalielistor från anslutna verksamheter har begärts in. En dialog med de anslutna kommunernas va-verk för att kvantifiera tillskottsvattnets föroreningsbidrag har förts under året. Under 2010 har Gryaab tagit fram en intern kontrollplan och testplaner. Tester är genomförda av Gryaabs internrevisorer och resultatet är redovisat till styrelsen. Lerum Den 30 juni skedde äntligen genomslaget i Hulan i Lerums kommun. Därmed var allt sprängningsarbete klart. Tunneln förstärks nu på insidan för att slippa nedfall av sten under lång tid och den åtta kilometer långa spillvattenrännan gjuts av betong. Under sensommaren 2011 beräknas tunneln vara helt klar. Då har den försetts med påslagsportar i både Hulan och Råhult. Markytorna har återställts med jord och planteringar. En ny ventilationsanläggning kommer att byggas i Björndammen i Partille kommun. Den ska vara klar till sommaren Detta för att tvångsventilera tunneln så att luktstörningar inte ska behöva uppstå i vare sig Lerum eller Partille. Det blir Gryaabs första tunnelventilation som kan bilda skola för resten av tunnelsystemet i framtiden. Lerums kommun har börjat bygga spillvattenledningarna från Aspedalens reningsverk till tunneln. En pumpstation byggs vid Aspedalens reningsverk och allt kommer att vara klart efter sommaren Under hösten kommer Lerum att börja pumpa sitt spillvatten till tunneln och sedan kommer deras reningsverk att rivas för att ge plats åt framtida bebyggelse. Personal Verksamheten är organiserad i fem avdelningar varav de två största avdelningarna är Drift och Teknisk försörjning, som ansvarar för drift och underhåll av Gryaabs anläggningar. Dessutom finns en avdelning för ekonomi, administration och information, en avdelning för utveckling, kvalitet och miljö samt en för projekt och planering. Ryaverket är automatiserat och endast bemannat vardagar under normal arbetstid. Resten av tiden övervakas processerna och anläggningen genom ett beredskapssystem som fungerar utanför ordinarie arbetstid. Det sätt som bolaget är organiserat på fungerar relativt väl, sett ur både ledningsperspektiv och medarbetarperspektiv. Gryaab följer en upprättad rekryteringsplan som togs fram med anledning av den omfattande utbyggnaden NP nyanställdes en underhållstekniker och en processingenjör. Genomsnittsåldern på Gryaab är cirka 44 år, vilket är relativt lågt jämfört med va-branschen som helhet. Gryaab hade vid årsskiftet 80 (82) tillsvidareanställda. Antalet årsarbetare uppgick till 101 (102). Till detta kommer ett antal tillfälligt anställda praktikanter och studenter som genomför examensarbeten och projektarbeten. Antalet betalda övertidstimmar ökade med timmar till (4 373). En stor del av övertiden kan hänföras till den driftsövervakning som sker utanför ordinarie arbetstid, samt start av NP 2004, Öppet hus och invigning. Driften vid Ryaverket sker utan skiftarbete med beredskapstjänstgöring utanför ordinarie arbetstid. Beredskapen finns inom två kategorier: driftsberedskap och fastighets- och elberedskap. En liten del av övertidstimmarna beror på att snöberedskapen haft mycket arbete både i början och slutet av

18 Hallå där! Ekonomi Vad ville du bli när du var liten? När jag var sex sju år ville jag bli lastbilschaufför. Jag tänkte mig att man får resa och se sig omkring när man kör lastbil. Har ditt arbete på Gryaab någon likhet med din barndomsdröm? Nej, det kan jag inte säga. Men jag tycker om att resa på fritiden. Min son bor utomlands så vi brukar besöka hans familj, men i våras träffades vi istället på Kuba. Det var en fantastisk upplevelse. Hur ser dina arbetsdagar ut? De varierar med vilken period på året det är. Runt årsskiftet är det mycket ekonomi och arbete med bokslut. Personalärenden blir det om något händer och så har vi olika projekt som löper har vi, till exempel, tagit fram en intern kontrollplan efter nya riktlinjer från Göteborgs stad. Det är ett sätt att följa upp risker inom verksamhet och finanser. Vad det gäller dagliga sysslor så försöker jag beta av e-post varje dag. Vad är roligast i ditt arbete? Det är att jag har varierande arbetsuppgifter och att jag har möjlighet att Hallå där! Agneta Hassling, chef för ekonomi och administration planera och påverka såväl mitt eget arbete som verksamheten i stort. Dessutom har jag alltid gillat siffror och matematik. Det var nog därför jag blev civilekonom, något som min tvillingsyster också blev. Förutom oss två, har vi inga ekonomer i släkten. Om du skulle byta jobb, vad skulle du vilja arbeta med då? I detta livet eller nästa? Nej, skämt åsido, nyss fyllda 60 år är det lite för sent att sadla om. Men om jag fick ett nytt liv skulle jag kanske bli läkare. Det vore roligt att kunna göra en insats för andra människor. Kanske kommer jag att arbeta ideellt efter pensioneringen. Man kan alltid göra något gott någonstans. Kort om Agneta Hassling Antal år på Gryaab: 8 Ålder: 60 år Bor: på Näset Familj: man, två vuxna barn och två barnbarn Intressen: resor, golf, trädgårdsarbete och läsning Gryaab arbetar för att personalsammansättningen ska spegla befolkningsstrukturen i Göteborgsregionen. Arbetet görs inom ramen för Gryaabs jämställdhets- och mångfaldsplan. Andelen kvinnor uppgick till 32 (30) procent och andelen medarbetare med utländsk härkomst till 20 (20) procent. Gryaab har inga medarbetare med ofrivillig deltid. En kartläggning av löneläget för män respektive kvinnor visar inte på några könsrelaterade skillnader för likvärdig tjänst, värderad med hjälp av så kallade BAS-poäng. Arbetsplatsen är dock fortfarande präglad av en skev könsfördelning inom många av arbetsgrupperna. Den speglar de mycket typiska, könsbundna yrkesvalen på den svenska arbetsmarknaden. Sjukfrånvaron ligger kvar på en låg nivå, 1,5 (1,7) procent. Sjukfrånvaron för män uppgår till 1,5 (2,0) procent och för kvinnor till 3,1 (1,0) procent. Långtidsfrånvaron mer än 60 dagar är oförändrat 0 (0) procent. Ekonomi Investeringar och avskrivningar Årets inköp av inventarier och aktiveringar av projekt uppgår till 307,3 (366,2) miljoner kronor. Investeringarna omfattar främst maskinell utrustning och byggnadsdelar i projektet utbyggnad för bättre kväve- och fosforrening (NP 2004) där 293,4 mkr har aktiverats. Följande investeringar har också aktiverats: tunnelsignaler 4,0 miljoner kronor, kompostfilter Agnesberg 1,8 mkr, relining av ledning Agnesberg 1,2 mkr, förbättrad ventilation laboratoriet 2,6 mkr samt en liten del av projektet Brutet vatten 2,1 mkr. Pågående nyanläggningar omfattar främst projektet Tunnel Lerum och projektet Brutet vatten. Pågående nyanläggningar uppgår till 176,0 (265,3 mkr). I projektet Tunnel Lerum uppgår den upparbetade delen i projektet till 148 mkr av den kostnad på 187 mkr som ska betalas av Gryaab. Lerums kommun har betalat totalt 133,7 mkr till Gryaab enligt avtalad betalningsplan. En reglering av kostnaderna i enlighet med ingångna avtal kommer att göras vid årsskiftet Avskrivningarna uppgår till 68,1 (41,5) mkr. Anläggningarnas samlade anskaffningsvärde uppgår till (1 896) mkr. Det bokförda värdet uppgår till (981) mkr. Anläggningarnas försäkringsvärde har efter extern värdering fastställts till mkr. Nyanskaffningsvärdet för anläggningarna har uppskattats till storleksordningen mkr. Finansiering och lånepolicy Årets investeringar och pågående nyanläggningar har finansierats med internt genererade medel och upplåning hos Göteborgs stad. Gryaab har ökat upplåningen med 47 mkr under Bolaget har amorterat lån hos Europeiska investeringsbanken med 7,4 mkr vilket innebär att lånet är slutamorterat. Den samlade lånevolymen har ökat till ( 1 223) mkr. Balansomslutningen har marginellt ökat till (1 443) mkr. Gryaab eftersträvar en god samverkan med finansgruppen i Göteborgs stad när det gäller finansieringsfrågor och upplåning. Långivare och lånens belopp framgår av tabell 7. Långivare Göteborgs kommun Totalt Tabell 7. Gryaabs långivare per Gryaab följer en, av styrelsen, beslutad finanspolicy där mål och riktlinjer samt principerna för bolagets långsiktiga finansiering och skuldförvaltning har definierats. I policyn anges bland annat riktlinjer för upplåning, löptider och ränteexponering för bolagets lån. Ränterisken har begränsats genom användning av, i finanspolicyn, godkända finansiella derivat. Gryaab har nu enbart ränteswappar för att begränsa riskexponeringen i enlighet med Gryaabs finanspolicy. Under 2010 har gällande finanspolicy följts med ett undantag, då styrelsen beslutade att godkänna en avvikelse i förhållande till finanspolicyn. Avvikelsen har inneburit att Gryaab har ökat ränteexponeringen för lån med längre bindningstider med 200 mkr. Den genomsnittliga räntekostnaden för dessa 200 mkr kommer under en femårsperiod att uppgå till 2,3 procent. För övrigt har Gryaab ett checkräkningskonto på Göteborgs kommun. Saldot uppgick vid årsskiftet till 13,2 (16,3) mkr. De finansiella kostnaderna har minskat och uppgick till 28,7 (31,3) mkr och de finansiella intäkterna till 0,1 (0,8) mkr. Den genomsnittliga räntebindningstiden har uppgått till 3,5 (2,7) år och den genomsnittliga löptiden för lånen till 2,1 (3,1) år. Medelräntan uppgick under året till 2,6 (2,9) procent. Ekonomiskt resultat Resultatet för 2010 uppgår före bokslutsdispositioner och skatt till 3,7 (18,5) mkr. Efter bokslutsdispositioner och skatt redovisar Gryaab ett resultat på 0,2 ( 0,8) mkr. Övriga intäkter uppgår till 34,4 (33,1) mkr. Intäkterna för försåld biogas till Göteborg Energi uppgår till 14,9 (14,7) mkr och intäkterna för leverans av renat avloppsvatten till Göteborg Energis värmepumpar till 7,8 (4,2) mkr. Biogasintäkterna följer ett ingånget samarbetsavtal ( ) som tecknats mellan Gryaab och Göteborg Energi. Avtalet är indelat i tre perioder där förutsättningarna varierar mellan de tre avtalsperioderna. I den tredje avtalsperioden som började 2009 är den avtalade ersättningen för biogas lägre än de två tidigare perioderna. tkr Intäkterna för mottagning av externslam från trekammarbrunnar och slutna tankar från ägarkommunerna uppgår till 2,9 (2,9) mkr. Intäkterna från mottagning av organiskt avfall som rötas till biogas har marginellt ökat till 2,9 (2,7) mkr. Aktivering av eget arbete i genomförda investeringsprojekt har minskat och uppgår till 5,5 (7,6) mkr. Verksamhetens totala nettokostnader ökade med 27,1 mkr till 238,7 (211,6) mkr, en ökning med 12,8 procent. Gryaabs driftkostnader ökade med 3,7 mkr och uppgick till 176,4 (172,7) mkr vilket motsvarar en ökning med 2,2 (3,9) procent. Om de totala nettokostnaderna 238,7 (211,6) mkr slås ut på den sammanlagt debiterade spillvattenvolymen (debiterad spillvattenvolym = renvattenförbrukning) blir genomsnittskostnaden för avloppsrening 4,76 (4,20) kr/m 3. Verksamhetens totala nettokostnader, räknat per kubikmeter totalt tillrinnande avloppsvatten, var 2,01 (1,85) kr/m 3. Totalkostnaden per ansluten person var 362 (326) kr och per ansluten personekvivalent 275 (256) kr. Gryaab har fortfarande bland de lägsta driftkostnaderna och de lägsta utdebiterade avgifterna för jämförbara reningsverk i landet. För en normalvilla med en vattenförbrukning på 150 m 3 uppgår Gryaabs totala kostnader som faktureras delägarkommunerna till 714 (630) kr per år. Det motsvarar en kostnad på 1,96 (1,73) kr/dag för Gryaabs tjänster. mkr % Företagsledning, administration, utredningar och övriga gemensamma kostnader 30,5 17,3 Fastigheter, mark och data 34,8 19,7 Drift och underhåll, Ryaverket och Syrhåla 93,0 52,7 Drift och underhåll, tunnlar 4,0 2,3 Slamdisponering inklusive transport 14,1 8,0 Totalt 176,4 100,0 Tabell 8. Driftskostnader fördelade på kostnadsställe vid Gryaab år mkr % Personalkostnader 61,4 34,8 Anläggnings- och underhållsmaterial 19,8 11,2 Entreprenader och köp av verksamhet 3,7 2,1 Markhyror, fastighetsservice 6,4 3,6 Hyra av anläggningstillgångar 0,9 0,5 Bränsle, energi och vatten 42,3 24,0 Förbrukningsmaterial och reparationer 6,6 3,8 Övriga verksamhetskostnader 35,3 20,0 Totalt 176,4 100,0 Tabell 9. Verksamhetskostnader fördelade per kostnadsslag Gryaab

19 Årsredovisning 2010 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2010 Foto: Ulf Gingsjö Ägarförhållanden Styrelsen och verkställande direktören för Gryaab AB lämnar härmed följande redogörelse för verksamheten år Gryaab är ett regionalt aktiebolag som ägs av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille. Göteborgs stad är den största ägaren med cirka 71 procent av kapitalet. Lerums kommun är ännu inte ansluten till Gryaab. En anslutning av Lerums kommun planeras ske under hösten För exakta uppgifter om ägarförhållandena se not 15. Information om verksamheten Gryaab svarar för avledning och behandling av avloppsvatten från de anslutna kommunerna. Anslutningen uppgår till ( ) personer. Tillsammans med övriga anslutna verksamheter, till exempel industrier, skolor, sjukhus med mera, uppgår den totala anslutningen till ( ) personekvivalenter. Avledningen av kommunernas avloppsvatten sker via självfall i bergtunnlar som Gryaab äger och förvaltar. Rening av avloppsvattnet sker vid Ryaverket där också slam avskiljs och behandlas. Efter rening leds det renade vattnet ut till Göta älv. I verksamheten ingår dessutom en slambehandlingsanläggning vid Syrhåla där möjlighet finns att avvattna och lagra slam i bergrum. Efter rening vid Ryaverkets anläggning pumpas en del av vattnet till Göteborg Energis värmepumpsanläggning. Här utvinns värmen i det renade avloppsvattnet. Sedan återförs vattnet till Gryaab innan det leds ut till Göta älv via Gryaabs utloppstunnel. Gryaab producerar och levererar också stora mängder biogas till Göteborg Energi som renar gasen till fordonsgas. Bolaget tar emot och behandlar organiskt rötbart avfall, brunnsslam samt avloppsvatten från slutna tankar. Under senare år har Gryaab också tillhandahållit utrymme i tunnlarna för förläggning av kablage. Verksamheten finansieras genom avgifter från anslutna kommuner och intäkter från externa kunder. Gryaab har också intäkter från utvunnen energi från det renade avloppsvattnet. Avgifterna till ägarkommunerna fastställs varje år av Gryaabs styrelse. Verksamheten är tillståndspliktig enligt miljöbalken och ett antal miljökrav och villkor är fastställda för verksamheten. De viktigaste miljövillkoren gäller utsläpp av organiskt material samt näringsämnena kväve och fosfor till havet. Miljövillkoren har fastställts både som riktvärden och gränsvärden. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för verk samheten. Under pågående utbyggnad för bättre kväve- och fosforrening fick Gryaab tillfälliga miljövillkor fram till och med 2010 som innebar vissa lättnader när det gäller kraven på reningsresultat. Redogörelse för verksamheten under året, väsentliga händelser Väsentliga händelser under år 2010 kan sammanfattas enligt följande: Gryaabs nya anläggningar för bättre kväve- och fosforrening blev klara och togs i provdrift under maj månad. Invigningen skedde i början av juni med cirka 300 deltagare med efterföljande Öppet hus för allmänheten några dagar senare med cirka 1200 deltagare. Investeringskostnaden för projektet uppgick till knappt 650 mkr vilket är mer än 50 mkr lägre än budgeterad kostnad. Utsläppet av kväve minskades med cirka 300 ton under 2010 jämfört med tidigare år. Haltnivån minskades från 13 mg/totalkväve per liter till gällande miljökrav på 10 mg/totalkväve per liter. Gryaab lyckades därmed redan under 2010 uppfylla de skärpta miljökrav som börjar gälla först den 1 januari Under hösten vann Gryaabs nybyggda skivfilterbyggnad Kasper Salin-priset. Priset delas årligen ut till ett byggnadsverk eller grupp av byggnader av hög arkitektonisk klass. Gryaabs resultat uppgick till 3,7 mkr (18,5) mkr vilket är avsevärt mycket bättre än 2010 års budget. Det goda resultatet jämfört med budget kan till största del förklaras med cirka ett halvårs försening av det stora investeringsprojekt som blev klart vid halvårsskiftet. Förseningen innebar avsevärt lägre avskrivningar, driftskostnader och mindre underhållsarbete än planerat. Gryaabs kostnader blev också lägre vad gäller avvecklingen av kompostanläggningen vid Tankgatan, upphandlingen av den nya slamentreprenaden samt lägre finansiella kostnader. Gryaabs styrelse har i ett inriktningsdokument fattat beslut om Gryaabs inriktning och särskilt prioriterade mål. Inriktningsdokumentet utgår från Gryaabs uppdrag och ägardirektiv. Gryaab har certifierat verksamheten i enlighet med Svenskt Vattens nya nationella certifieringssystem för slam, REVAQ. Under året har mindre mängder slam återförts till odlad mark. Gryaabs avgifter har under 2010 uppgått till 235 (230) mkr. En planerad avgiftshöjning med 15 mkr begränsades till 5 mkr på grund av Gryaabs goda resultat 2009 samt styrelsens ambition att minska det egna kapitalet i bolaget. Lerums kommun ska anslutas till Gryaabs regionala tunnelsystem genom en bergtunnel som håller på att byggas mellan Furulund och Hulan. Vid halvårsskiftet skedde tunnelgenomslag vid Hulan vilket innebar att kontakt hade etablerats med Gryaabs befintliga tunnelsystem vid Furulund. Projektet är försenat i förhållande till upprättad tidplan. En anslutning av Lerum beräknas kunna ske under hösten Gryaabs entreprenadavtal för slamdisponering gick ut i december Upphandling av en ny slamentreprenad slutfördes i början av året och kontrakt tecknades med två nya slamentreprenörer. Under året har ett fördjupat samarbete ingåtts med Renova och Göteborg Energi för att öka produktionen av biogas. Resultat och ekonomisk ställning Gryaabs resultat uppgick till -3,7 (18,5) mkr före bokslutsdispositioner och skatt. Verksamhetens totala nettokostnader ökade med 27,1 mkr till 238,7 (211,6) mkr. Gryaabs driftskostnader ökade med 3,7 mkr till 176,4 (172,7) mkr. Avgifterna uppgick till 235 (230) mkr. Övriga intäkter ökade med 1,3 mkr och uppgick till 34,4 (33,1) mkr. Årets aktiveringar av projekt samt inventarieinköp uppgår till 307,3 (366,2) mkr. Pågående nyanläggningar omfattar främst Tunnel Lerum samt mindre projekt och uppgår till 176,0 (265,3) mkr. Under året har 305 mkr av projekten aktiverats. I projektet Tunnel Lerum har totalt upparbetats 322 mkr. Av Gryaabs kostnad på totalt 187 mkr är 148 mkr upparbetat. Lerums kommun har betalat 133,7 mkr till Gryaab enligt avtalad betalningsplan. Gryaabs avskrivningar uppgår till 68,1 (41,5) mkr, en ökning med 26,6 mkr. Anläggningarnas samlade anskaffningsvärde uppgår till mkr. Det bokförda värdet uppgår till mkr

20 Årsredovisning 2010 Årsredovisning 2010 Anläggningarnas försäkringsvärde har efter extern värdering fastställts till mkr. Nyanskaffningsvärdet för anläggningarna har uppskattats till storleksordningen tio miljarder. Under året har bolaget amorterat lån hos Europeiska Investeringsbanken med 7,4 mkr vilket innebär att lånet är slutamorterat. Den totala lånevolymen har ökat med 47 mkr till (1 223) mkr. Balansomslutningen har ökat till (1 443) mkr. Gryaab följer en av styrelsen beslutad finanspolicy där mål och riktlinjer samt principerna för bolagets långsiktiga finansiering och skuldförvaltning har definierats. I policyn anges bland annat riktlinjer för upplåning, löptider och ränteexponering för bolagets lån. Styrelsen beslutade under året att godkänna en avvikelse i förhållande till finanspolicyn. Avvikelsen har inneburit att Gryaab har ökat ränteexponeringen genom lån med längre bindningstider med 200 mkr. Den genomsnittliga räntekostnaden för dessa 200 mkr kommer under en femårsperiod att uppgå till 2,3 procent. Ränterisken har begränsats genom användning av i finanspolicyn godkända finansiella derivat. Under år 2010 har de finansiella kostnaderna uppgått till 28,7 (31,3) mkr och finansiella intäkter till 0,1 (0,8) mkr. Den genomsnittliga räntebindningstiden har uppgått till 3,5 (2,7) år och den genomsnittliga löptiden för lånen till 2,1 (3,1) år. Medelräntan under året har uppgått till 2,6 (2,9) procent. Gryaabs avgifter från ägarkommunerna har uppgått till 235 (230) mkr. Avgiften fördelas så att 80 procent eller 188 mkr belastar kommunerna proportionellt mot debiterad vattenförbrukning med avledning till Gryaab och 20 procent eller 47 mkr fördelas proportionellt mot respektive kommuns andel av den totala avledningen av spillvatten till Ryaverket. Den exakta fördelningen av avgifterna för ägarkommunerna framgår av not 1. Under året har sannolika felmätningar av avloppsvolymen uppmärksammats och utredningar pågår för att klarlägga detta. Resultatet av utredningarna kan komma att innebära en justering av kostnader mellan Göteborg och Mölndal. Foto: Per Hanstorp Bolagets obeskattade reserver har minskat och uppgår till 122,7 (126,8) mkr. Styrelsen har beslutat att de obeskattade reserverna ska minskas. Översiktliga riskanalyser har genomförts. Analyserna visar att Gryaab bör ha ett eget kapital i storleksordningen mkr för att kunna hantera de affärsmässiga risker som är förknippade med verksamheten. Soliditeten har minskat och uppgår till 6,6 (7,0) procent. För år 2011 har verksamheten budgeterats med ett underskott på 25,3 mkr. Med tanke på de stora investeringar som bolaget har genomfört under de senaste åren och därmed också ökande driftskostnader för de nya anläggningarna, synes en fortsatt höjning av Gryaabs debitering till ägarkommunerna vara nödvändig inom de närmaste åren. Verksamhet och reningsresultat Gryaabs driftsresultat påverkas i hög grad av nederbörden och tillrinnande vattenmängder uppmättes nederbörden till 868 (834) mm vilket är något högre än normalnederbörden, som uppgår till cirka 800 mm per år. Tillrinningen uppgick till 118,3 (114,2) miljoner m 3 vilket är något lägre än genomsnittsflödet som uppgår till cirka 120 miljoner m 3. Gryaab uppfyllde samtliga miljökrav under När de nya anläggningarna för bättre kväve- och fosforrening togs i drift vid halvårsskiftet förbättrades kvävereningen markant. Reningsresultatet blev så pass bra att de skärpta miljökrav som börjar gälla den 1 januari 2011 uppfylldes redan 2010, ett år tidigare än planerat. Foto: Peter Magnusson Gryaabs reningsresultat rapporteras månadsvis till Länsstyrelsen, som också håller två avstämningsmöten per år med företagsledningen. Under pågående utbyggnad ( ) har det funnits särskilda rutiner och planer upprättade för information och kommunikation mellan Gryaabs projektledning och tillsynsmyndigheten. Gryaabs utbyggnad för bättre kväve- och fosforrening påbörjades under De nya anläggningarna blev till stor del färdigställda under maj månad och togs därvid i provdrift. Invigning av de nya anläggningarna skedde i början av juni. Under det sista halvåret har ett omfattande arbete genomförts för att optimera och trimma in de nya anläggningarna med befintliga anläggningar och processer avskildes (47 160) ton slam. Kvaliteten på slammet uppfyller alla miljövillkor. Efterfrågan på anläggningsjord har varit god under året och all tillverkad kompostjord har kunnat avsättas till markbyggnadsprojekt. Mindre mängder slam har återförts till odlad mark. Efter ansökan och godkännande från tillsynsmyndigheten togs bergrummen vid Syrhåla i drift under cirka tre månader för slamlagring. Organisationen har fortsatt att utvecklas. Samverkan och samarbetet mellan olika avdelningar och grupper har förbättrats. Gryaab har arbetat för att förbättra säkerheten och arbetsmiljön. Styrelsen har beslutat om ett nytt inriktningsdokument för verksamheten. Där anges Gryaabs inriktning inom åtta olika områden, liksom nio prioriterade mål och två särskilt prioriterade mål. Styrelsens inriktningsdokument bygger på Gryaabs uppdrag och ägardirektiv. Gryaabs verksamhetsplan och budget för 2010 har utgått från styrelsens beslutade inriktningsdokument. Gryaabs verksamhetsplan har utvecklats vidare med större fokus på verksamhetsanalyser och kommentarer. Även den ekonomiska långtidsplanen har utvecklats vidare liksom strategiska frågor på längre sikt. Under 2010 deltog Gryaab i utredningen va-kostnader 2022 tillsammans med Göteborgs stad, Kretsloppskontoret och Göteborg Vatten. Utredningen har genomförts på uppdrag av Kretsloppsnämnden med syftet att nämnden ska få en mer samlad bild över alla nödvändiga åtgärder vars kostnader ska täckas av va-taxan fram till år Framtida utveckling Gryaabs verksamhet påverkas i första hand av myndighetsbeslut och prövningar i enlighet med miljöbalken och i andra hand av ägarnas och styrelsens beslut och inriktning när det gäller Gryaabs uppdrag och ambitioner. Gryaabs framtida utveckling beskrivs och analyseras varje år då Gryaab tar fram en verksamhetsplan och budget inför nästkommande verksamhetsår. I verksamhetsplanen ingår en ekonomisk långtidsplan för de närmaste fem åren. Även strategiska frågor inom den närmaste tioårsperioden och strategiska frågor på mycket lång sikt diskuteras. Verksamhetsplanen visar att bolagets utveckling, verksamhet och kostnader till största del påverkas av de miljökrav som fastställts för verksamheten och de ökade krav på rening som sannolikt kommer i framtiden. Syftet med den ekonomiska långtidsplanen är att ge Gryaabs styrelse och ägare information om Gryaabs framtida kostnadsutveckling och en indikation på vilken avgift som kan vara aktuell att debitera ägarkommunerna under de närmaste åren. Den ekonomiska långtidsplanen ingår som en del av Gryaabs budget och revideras årligen i samband med budgetarbetet. Långtidsplanen revideras också i samband med omständigheter som innebär en väsentlig påverkan på bolagets verksamhet. Gryaab deltar också i utredningar som ska belysa inriktningen för den framtida va-taxan tillsammans med Kretsloppskontoret och Göteborg Vatten. Sedan början av 2000-talet har det stått klart att Gryaabs avgift till ägarkommunerna måste öka på grund av skärpta myndighetskrav för kväve- och fosforrening. Med den genomförda utbyggnaden har Gryaab goda förutsättningar för att klara gällande reningskrav. Nu finns också förutsättningar för att kunna hantera en skärpning av reningskravet för kväve och utsläppsavgifter för övergödande ämnen som sannolikt kommer att införas. Om kvävekravet skärps så krävs ytterligare investeringar i anläggningar för ännu effektivare kväverening. Den mycket omfattande utbyggnaden för bättre kväve- och fosforrening som startade 2006 blev klar under Provdrift av de nya anläggningarna pågår sedan halvårsskiftet Med de nya anläggningarna i drift kommer Gryaab att med god marginal kunna klara de nya skärpta miljövillkor som börjar gälla När anläggningarna är i drift och aktiverade kommer såväl finansieringskostnader som driftskostnader att öka markant, jämfört med I den ekonomiska långtidsplanen som sträcker sig fram till och med 2015 prognosticeras Gryaabs avgift från ägarna till storleksordningen 300 mkr för att nå balans mellan nödvändiga kostnader och intäkter. I den ekonomiska långtidsplanen ingår investeringsprojekt för bättre kväverening samt ett antal andra investeringsprojekt som bedöms nödvändiga att genomföra, liksom anslutningen av Lerums kommun till Gryaabs regionala tunnelsystem. Lerums anslutning sker i enlighet med en överenskommelse mellan ägarna. Ägarna har beslutat att Gryaab står för 187 mkr av kostnaden för tunneln och Lerums kommun för resterande kostnader. Investeringsvolymen för de närmaste fem åren har i den ekonomiska långtidsplanen uppskattats till storleksordningen 700 mkr. Gryaabs arbete med slamdisponering har följt styrelsens beslutade inriktning som innebär att Gryaabs slamdisponering ska ske i följande prioritetsordning: 1) att återföra slam till odlad mark 2) att tillverka jord av slam 3) att bibehålla bergrummen i Syrhåla som reserv 4) att ha beredskap för eventuell slamförbränning i framtiden samt att bevaka eventuellt nya tekniker för återvinning av näringsämnen Gryaab har certifierat verksamheten i enlighet med Svenskt Vattens nya nationella certifieringssystem REVAQ. Målsättningen är att Gryaab inledningsvis ska producera cirka ton slam per år för återföring av näringsämnen till odlad mark. Under 2010 har mindre mängder slam återförts till odlad mark. Under 2012 ska REVAQ-certifieringen utvärderas. Under 2010 har avtal tecknats med två nya entreprenörer för slamhantering. Avtalen är treåriga och kan årsvis förlängas under ytterligare två år till och med Den framtida slamdisponeringen är en fråga som har stor betydelse för kostnadsutvecklingen inom bolaget eftersom slamdisponering är en av de större kostnadsposterna i driftbudgeten. För att ha en beredskap i framtiden bevakar Gryaab också andra metoder och tekniker som testas vid anläggningar i Sverige och internationellt. Även slamförbränning har testats i samverkan med Renova. I Göteborgsregionen finns höga ambitioner om tillväxt. En fråga som har aktualiserats är om Gryaab kommer att klara reningen vid de belastningsökningar som kan bli aktuella i framtiden. Det finns också förfrågningar om en eventuell anslutning till Gryaab från kommuner utanför nuvarande ägarkommuner som måste hanteras. En inledande analys har genomförts. Den visar att Gryaab sannolikt kommer att klara de belastningsökningar som kan bli aktuella. Det kommer att krävas ytterligare investeringar som resulterar i högre driftskostnader. Fortsatta utredningar och analyser kommer att genomföras både när det gäller effekter beroende på belastningsökningar och effekter kopplade till den globala uppvärmningen och klimateffekter. Ett nytt system med utsläppsavgifter kan komma att införas under de närmaste åren. Det skulle med stor sannolikhet medföra högre kostnader för Gryaab som trots hög reningsgrad är en av de större punktkällorna för utsläpp av övergödande ämnen på västkusten. Naturvårdsverket har nyligen lämnat ett förslag till sektorövergripande 38 39