Årsredovisning för ett renare hav

Transkript

1 Årsredovisning 2006 för ett renare hav

2

3 Foto: Jan Töve Årsredovisning 2006 Gryaab AB Postadress Norra Fågelrovägen Göteborg Organisationsnr Bankgironr Plusgironr Tel Expeditionen Fax Expeditionen E-post info@gryaab.se Hemsida Vid brådskande ärende utom expeditionstid, ring som sätter dig i förbindelse med vår beredskapsgrupp.

4 Gryaab är ett företag som aktivt verkar för en bättre miljö och ett renare hav Gryaab är ett kommunalt bolag som ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Bolaget har två huvuduppgifter. Den första är att via ett eget tunnelsystem leda avloppsvatten från tätortsbefolkningen till bolagets reningsverk, Ryaverket. Genom att all tätortsbebyggelse utom Lerum sedan länge är ansluten till Ryaverket har utsläpp av avloppsvatten till lokala sjöar och vattendrag eliminerats. Vår andra huvuduppgift är att behandla avloppsvattnet när det har kommit till Ryaverket. Behandlingen sker med avseende på nedbrytbart organiskt material, fosfor och kväve. Vi avskiljer också gallerrens (skräp) och sedimenterbart material. Behandlat avloppsvatten leds via tunnel ut till Göta älvs mynning. Till Gryaabs verksamhet hör även bergrummen vid Syrhåla. Där finns utrustning för avvattning av slam och möjlighet till deponering i bergrum. Verksamhetsidé Gryaab säkrar god vattenkvalitet i lokala sjöar och vattendrag och i Göta älv och dess mynningsområde genom att bygga och driva system som kostnadseffektivt omhändertar Göteborgsregionens avloppsvatten. Avloppsvattnets innehåll av energi, näringsämnen och andra nyttigheter ska tillvaratas och avloppet ska inordnas i ett kretslopp. Gryaab ska vara inriktat på att målen för utsläpp och annan miljöpåverkan fortlöpande kommer att höjas och att allt mindre resurser, relativt sett, får tas i anspråk för att nå målen. Aktieägare Antal aktier Aktier % Ale 307 3,4 Göteborg ,4 Härryda 256 2,8 Kungälv 498 5,5 Lerum 435 4,8 Mölndal 720 7,9 Partille 384 4, Innehåll VD har ordet...6 Gryaabs mål...8 Mål 1 Vatten...8 Mål 2 Restprodukter...8 Mål 3 Kostnadseffektivitet...8 Mål 4 Information...8 Mål 5 Kunskap och utveckling...9 Pågående projekt...10 Materialbalans för Ryaverket Vattenbehandling...14 Förutsättningar och resultat...14 Utveckling...19 Aktiviteter Slambehandling och slamdisponering...22 Förutsättningar och resultat...22 Utveckling...22 Aktiviteter Kvalitet och miljö...24

5 Foto: Stefan Eliasson Säkerhetsarbete...24 Anslutning av Lerums kommun...25 Information...25 Filmprojekt...26 Konstprojekt...27 Personal och organisation...28 Ekonomi...29 Nyckeltal...30 Förvaltningsberättelse...33 Resultaträkning Balansräkning...38 Kassaflödesanalys 5 år i sammandrag...39 Tilläggsupplysningar...40 Resultaträkningar 5 års översikt...43 Balansräkningar 5 års översikt...44 Revisionsberättelse...45 Styrelsens sammansättning

6 VD har ordet Det blev ett händelserikt år för Gryaab. Vi fick äntligen en liten mildring av våra miljövillkor vilket innebär att vi slipper investera i överkapacitet när vi bygger ut. Gryaabs länge planerade utbyggnad har också påbörjats och Lerums kommun har beslutat att ansluta till Gryaab. Vi kommer därmed att genomföra investeringar på storleksordningen en miljard kronor under de närmaste åren. Det blir en tuff utmaning att bygga dessa anläggningar och att klara upprättade tidplaner och kostnader. Men ändå känns det tryggt. Gryaab har ju en mångårig erfarenhet att genomföra komplicerade projekt tillsammans med många duktiga medarbetare och samarbetspartners. Ett sådant här extremt år med över mm regn och rekordstora flöden in till Gryaab känns det extra angeläget att tacka alla medarbetare för fina insatser. Det är många som har ställt upp i regn och rusk, ofta på kvällar och nätter. De mesta av regnet och de största flödena kom på senhösten. Stora mängder vatten kom vid en tidpunkt då vitala anläggningsdelar hade mycket begränsad kapacitet på grund av pågående byggarbeten. Men ställer vi upp för varandra så kan vi hantera och lösa även besvärliga situationer. Gryaabs verksamhet och resultat är beroende av alla medarbetares samlade arbetsinsats, kompetens och engagemang. Det är därför mycket glädjande att ta del av den medarbetarundersökning som genomfördes under Undersökningen visar att vi fortsätter att utvecklas på ett positivt sätt. Affärsmässig samhällsnytta är ett bra sätt att beskriva och sammanfatta Gryaabs verksamhet som ett kommunägt företag. Under hösten har ägarna kommit överens om ett nytt aktieägaravtal och ägardirektiv som tydligare anger Gryaabs uppdrag. Jag tycker att det nya ägardirektivet ger Gryaabs styrelse och VD en bra och tydlig vägledning för verksamheten. Det stärker också Gryaabs möjligheter och ambition att utvecklas som ett av Göteborgsregionens ledande miljöföretag. Gryaab ska enligt det nya aktieägaravtalet medverka i en långsiktigt hållbar samhällsutveckling genom att införa och driva system som kostnadseffektivt samlar in och behandlar avloppsvatten från ägarkommunerna. Det nya aktieägaravtalet ger också möjlighet för nya kommuner att bli delägare. Stig Hård, VD Gryaab Det tycker jag är bra, eftersom det skapar förutsättningar för en fortsatt dialog och diskussion kring utökat regionalt samarbete inom va-området. Gryaab har länge arbetat tillsammans med experter och forskare för att dokumentera de mycket komplexa förhållanden som råder i Göta älvs mynningsområde och i havet utanför Göteborg. Det känns därför mycket bra att Gryaab till slut fick miljövillkor som är bättre anpassade till de faktiska förhållanden som råder i recipienten. Äntligen beslutade myndigheterna att föreskriva miljövillkor som följer intentionerna i Miljöbalken som infördes I de allmänna hänsynsreglerna i Miljöbalken anges bland annat att verksamhetsutövaren ska skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda miljön och människors hälsa. Bästa möjliga teknik ska användas och nyttan av de skyddsåtgärder som genomförs, ska särskilt beaktas och jämföras med kostnaderna för åtgärderna. Jag tycker att de allmänna hänsynsreglerna i Miljöbalken ligger väl i linje med Gryaabs uppdrag att använda va-abonnenternas pengar på ett kostnadseffektivt och miljöriktigt sätt. Nu när vi har en bättre samsyn med myndigheterna kring dessa frågor känns det mycket stimulerande att arbeta vidare för ett renare hav. Efter vi fick besked om de mildare miljövillkoren fattade styrelsen det formella beslutet att påbörja den sedan länge planerade utbyggnaden. De byggarbeten som nu pågår omfattar en anlägg-

7 Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Nu när vi har en bättre samsyn med myndigheterna känns det mycket stimulerande att arbeta vidare för ett renare hav ning för bättre kväverening och en filteranläggning för bättre fosforrening. Filteranläggningen blir unik eftersom det blir världens största anläggning av detta slag. Teknikvalet har gjorts efter omfattande tester med skivfilter. Skivfilter är en maskin med roterande silar, med finmaskiga filterdukar, som ska filtrera bort de mycket små partiklar som innehåller fosfor. Merparten av testarbetet, utvecklingsarbetet och dimensioneringen av den nya anläggningen har gjorts av Gryaabs medarbetare i nära samarbete med konsulter och leverantörer. Det känns tillfredställande att vi fortsätter med traditionen att ta vara på den kunskap och de erfarenheter som finns hos många av våra duktiga medarbetare och hos våra samarbetspartners. Som vanligt blir det en mycket komplex utbyggnad som kommer att ställa mycket stora krav på både projekt- och driftsorganisation under flera år. Det vill till ett bra samarbete och respekt för varandras arbetsuppgifter och roller om vi ska lyckas med uppgiften och få en bra fungerande anläggning, som vi kommer att leva med under mycket lång tid. Ibland funderar jag på om vi inte snart är klara med utbyggnaderna på Gryaab. Det här är den femte större utbyggnaden i Gryaabs historia. Och ska man försöka sig på en gissning, så tror jag inte att det blir några ytterligare skärpningar avseende fosforkravet. De fastställda miljökraven kan knappast bli högre med hänsyn till den effekt man skulle få i recipienten med ytterligare fosforrening. Däremot kan vi inte utesluta att kvävekravet skärps i framtiden. Bättre kväverening kommer att kosta pengar men kommer sannolikt inte att kräva några större utbyggnader. Den anläggning som nu byggs kan modifieras och kompletteras för att klara ett framtida kvävekrav som ligger långt under nuvarande EU-krav. För övrigt kan jag konstatera att det finns frågetecken och osäkerheter kring en eventuell ombyggnad av befintlig slamhanteringsanläggning och eventuellt nya reningskrav, till exempel rening av avloppsvattnet från läkemedelsrester eller andra organiska ämnen. Tekniker för rening har redan utvecklats till viss del. Sedan är det som vanligt en fråga om nya anläggningar får plats på Gryaabs nuvarande verksamhetsområde, utanför Rya skog. Under 2006 bestämde sig Lerums kommun för en anslutning till Gryaab. Att bygga en tunnel kan vara både svårt och lätt, det har inte minst historien visat. Rent bergtekniskt har det inte varit några större svårigheter att bygga tunnlar i Göteborgsområdet. Men erfarenheterna från Hallandsåsen visar att det är oerhört viktigt att hantera informations- och miljöfrågor på ett professionellt sätt för att nå framgång med projektet. Ett omfattande arbete och dokumentation av förhållandena har genomförts ända sedan mitten av år Då började undersökningar och provtagningar i brunnar i området där tunneln ska gå fram. Undersökningarna har genomförts för att vi ska ha ett så bra underlagsmaterial som möjligt innan tunneln börjar byggas. Jag känner ett stort ansvar för tunnelprojektet och har en stark förhoppning att vi ska kunna bygga tunneln på ett bra sätt, men även att kunna ha en öppen och konstruktiv dialog med alla som berörs eller är intresserade av projektet. När tunneln är klar ska både människor och miljö kunna vara nöjda med Gryaabs arbete. Tunneln mellan Lerum och Partille kommer att vara klar i slutet av Vid denna tidpunkt har vi byggt de nya anläggningarna för bättre kväve- och fosforrening. Vi har också fått skärpta miljövillkor från den 1 januari 2010, vilket medför att våra marginaler för att klara miljövillkoren blir allt mindre. För att lyckas med vårt uppdrag tror jag Gryaab och dess medarbetare måste fortsätta att utvecklas. Vi måste utveckla både teknik och medarbetare. Gryaabs organisations- och medarbetarutveckling måste ske parallellt med att vi utvecklar våra reningsprocesser och tar ny teknik och nya anläggningar i drift. Vi måste skapa fortsatt intressanta arbeten och kunna erbjuda spännande arbetsuppgifter för att locka till oss kvalificerade och motiverade medarbetare. Om vi lyckas kommer vi även 2010 att ha bland landets lägsta kostnad för avloppsvattenrening och för de tjänster som ingår i vårt uppdrag.

8 Gryaabs mål Mål 1 Vatten Avloppsvattnet ska samlas upp och behandlas till skydd för miljön. Måluppfyllelse Extremt höga flöden, i kombination med driftomläggningar i samband med utbyggnaden av verket, har lett till att Gryaab ligger på gränsen till att uppnå gällande miljökrav. Görs beräkningen av utsläppshalter utifrån en summering av massflödena under året överskrids gränsvärdet för fosfor (P), 0,4 mg per liter, och gränsvärdet för organiskt material (BOD 7 ), 10 mg per liter, medan riktvärdet för kväve (N), 10 mg per liter, uppnås. Görs däremot beräkningen utifrån det dagliga medelvärdet uppnås kraven för fosfor och BOD 7, men kravet för kväve överskrids. Den pågående utbyggnaden i projektet NP 2004 kommer att skapa marginaler för att uppnå alla krav på reningen. Det höga flödet och driftomläggningarna ledde också till att direktfällningen fick användas mycket. Cirka 12 procent av det vatten som kom till verket direktfälldes. En processtrategi för att förbättra kvävereningen provades under våren med framgång, men den påverkade borttagningen av BOD 7 negativt. Processtrategin förfinades och mot sommaren var problemen åtgärdade. Mål 2 Restprodukter Slam och andra restprodukter ska nyttiggöras inom ramen för ett uthålligt samhälle. Måluppfyllelse Gryaabs slam är produktcertifierat av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP). Den certifierade produkten benämns biomull. SP:s revisioner bekräftar att Gryaab arbetar på ett trovärdigt och systematiskt sätt med att ständigt förbättra slamkvaliteten. Kvaliteten på Gryaabs biomull överträffar med goda säkerhetsmarginaler de myndighetskrav som ställs för att den ska få användas som gödsel i jordbruket, oavsett det faktiska användningsområdet. Gryaabs slam komposteras och används huvudsakligen till att tillverka anläggningsjord. Gryaab verkar för att så lite främmande ämnen som möjligt ska tillföras avloppssystemet. Bolaget medverkar bland annat vid tillstånds- och anmälningsärenden enligt Miljöbalken och vid bygglovs- och bygganmälningsärenden. Gryaab lägger också ner avsevärda resurser på information till industrier och allmänhet för att minska de föroreningar som kommer till verket. Gryaab har under året deltagit i expertgruppen för biomull. Syftet med gruppen är att vidareutveckla produktcertifieringen så att den anpassas till fler användningsområden än enbart jordbruk. Det gäller till exempel nya krav och önskemål från marknader som är eller i framtiden kan bli mottagare av slammet. Gryaab har deltagit i branschföreningen Svensk Vattens arbete med att möjliggöra att näringen från slammet återigen återförs till odlad mark. Gryaab deltar i en studie där man undersöker böndernas inställning till slam och deras drivkraft att odla energigrödor. En storskalig odling av energigrödor i Sverige gör näringen i slammet mer attraktiv. För att komposteringen av slam ska fungera bra krävs en hög avvattningsgrad. Två av Gryaabs centrifuger uppfyllde inte de prestandakrav som fanns i upphandlingen, men under året åtgärdade leverantören problemet har inget gallerrens gått till deponi. Efter tvättning och pressning har allt rens gått till förbränning. Den anläggning för avskiljning och tvätt av sand och grus som togs i drift 2005 har haft mekaniska problem. Under året har arbete pågått för att få utrustningen att fungera optimalt. Fler försök ska göras var Gryaabs icke brännbara avfallsmängd 40,1 (39,5) ton. Anledningen till att bolaget inte lyckats minska mängden är troligen att ett stort antal interna projekt pågått som alstrat mycket restmaterial. Mål 3 Kostnadseffektivitet Gryaab ska vara kostnadseffektivt i förhållande till jämförbara verksamheter. Måluppfyllelse Översiktliga nyckeltal används sedan flera år för att på en övergripande nivå jämföra kostnadseffektiviteten med motsvarande verksamheter i Sverige togs även översiktliga nyckeltal fram för 15 reningsverk i Norden inom ramen för ett pågående samarbete inom flera områden. Biogasproduktionen var fortsatt hög under 2006 tack vare optimering av rötningsprocessen och ökad mottagning av organiskt avfall. Biogasproduktionen ökade till 60,3 (51,0) GWh och mängden organiskt avfall Gryaab tog emot ökade till (8 721) ton. Gryaab deltar i Svenskt Vattens pågående energieffektiviseringsprogram. För att få bättre grepp om elkostnader och energieffektivisering har elkostnader fördelats per anläggning vilket ger mycket bättre möjligheter till uppföljning. De områden som har störst besparingspotential har identifierats i en utredning som avslutades Vissa driftstrategier har ändrats för att minska interna recirkulationer och optimera syresättningen vilket har lett till stora besparingar. Elförbrukningen totalt minskade något till 34,2 (35,4) GWh. Gryaab har uppdaterat långtidsplanen och samarbetar med finansgruppen i Göteborgs stad för att säkra den långsiktiga finansieringen för pågående investeringsprojekt. Ränteexponeringen har ökats mot längre ränteexponeringsintervall. Drygt 200 mkr av Gryaabs totala lånevolym har bundits till en räntenivå på 3,7 procent fram till Mål 4 Information Gryaabs målgrupper ska erbjudas saklig information om företagets verksamhet och resultat. Måluppfyllelse Syftet med Gryaabs externa information är att informera om bolagets verksamhet och resultat och att påverka allmänhetens beteende för att undvika att skadliga ämnen hamnar i avloppet. För att nå ut med det används olika kanaler. På hemsidan, gryaab.se, kan alla som söker få information. Hemsidan är upplagd så att den passar olika målgrupper och syften. Gryaab tog 2006 emot (3 691) personer på studiebesök,

9 varav (2 362) var elever och lärare från grundskolans årskurs 4-6. Mellanstadieklasser är en prioriterad målgrupp och bolaget har ett väl utvärderat skolprogram som även innehåller bland annat ett egenproducerat studiematerial och filmvisning lades stort fokus på produktionen av en ny informationsfilm som hade premiär i oktober. Gryaabs verksamhet har synts mycket i media under året, mest i samband med den stora utbyggnaden, vår målade kulvert, Lerumstunneln och den nya filmen. Vi har annonserat i Kretsloppskontorets GP-bilaga Rent ut sagt och i Chalmers USA Summer trainee program. Vi deltar i utställningen på Ekocentrum och har framställt en broschyr för projektet Bukt med lukt som Gryaab är med i. Internt förmedlas information till alla medarbetare på en övergripande nivå via samverkansavtal och på avdelningar och i grupper via arbetsplatsträffar. Fyra gånger per år är det personalmöte då även en rapport om bolagets olika verksamheter produceras. Gryaabs ledningshandbok och verksamhetshandböcker finns tillgängliga för alla medarbetare i våra interna system har en ny säkerhetshandbok utvecklats som också finns tillgänglig för alla. Under året har en mycket omfattande kurs, Känn ditt Ryaverk, hållits så att alla medarbetare ska lära känna hela bolagets verksamhet. Resultatet från medarbetarenkäten 2006 visar på en fortsatt förbättring inom frågeområdet information. Mål 5 Kunskap och utveckling Gryaab ska vara ett ledande företag inom miljöområdet och utvecklas på ett sätt som är positivt för kunder, medarbetare och ägare. Måluppfyllelse Gryaab arbetar systematiskt för att förbättra arbetsmiljön genomfördes en riskinventering där samtliga medarbetare fick bedöma ett antal olika arbetsmiljöfaktorer. Resultatet har diskuterats i företagets grupper och avdelningar och håller nu på att utvärderas av arbetsmiljögruppen. En arbetsgrupp har kartlagt miljöer och arbetsmoment där det kan finnas mikrobiologiska arbetsmiljörisker. En slutrapport håller på att sammanställas. Ett stort utbildningspaket inom arbetsmiljöområdet påbörjades under året i samarbete med Feelgood. Skyddsombud och ledare har gått utbildningar i psykosocial arbetsmiljö, belastningsergonomi och rehabilitering. Alla anställda har erbjudits kurser i hjärtlungräddning och allmän arbetsmiljöutbildning, en del har också gått kurs i Första hjälpen. Alla grupp- och avdelningschefer har haft en halv dags utbildning i jämställdhetsfrågor med föreläsare från Göteborgs kommun. Gryaab deltar i Göteborgs stads nätverk för bolags-, förvaltnings- och verksamhetschefer för att stärka ledarskapet på alla nivåer i företaget. Gryaab deltar i en medarbetarundersökning vartannat år. Resultatet för 2006 visar att Gryaab utvecklas åt rätt håll. Nöjd medarbetarindex (NMI) har fortsatt att öka och ligger nu på NMI 59 jämfört med NMI 57 för år 2004 och NMI 50 för år Utvecklings-, uppföljnings- och lönesamtal genomförs varje år. En personlig utvecklingsplan upprättas i dialog med medarbetarna. Gryaab har också en förslagsverksamhet där förbättringsförslag premieras. Gryaab har 79 anställda. Genomsnittsåldern är 44 (44) år. 28 (24) procent av de anställda är kvinnor och andelen med utländsk härkomst är 18 (16) procent. Gryaab har ingen ofrivillig deltid. Sjukfrånvaron 2006 minskade till 2,6 (5,5) procent. Hantering av miljöfrågor utvecklas inom ramen för bolagets TQM-arbete, som en del av ett integrerat ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. En arbetsgrupp har gjort en översyn av bolagets miljöinverkan för att ta fram förslag till inriktning för Gryaabs fortsatta miljöarbete. Ledningens genomgång av kvalitetssystemet har genomförts två gånger 2006 som planerat. När det gäller avvikelsehanteringen anser ledningen att den fortfarande fungerar tillfredsställande, men att det finns ett behov att tydliggöra hur avvikelser ska hanteras. Internrevisionen sker med niomånadersintervaller har den även omfattat för Gryaab strategiskt viktiga delar av en leverantörs verksamhet. Gryaab deltar i det Nordiska samarbetet där de största reningsverken i Norden är med för att utbyta erfarenheter. Medarbetare på Gryaab är med i många olika nätverk och har deltagit i möten för chefs-, processingenjörs- samt drift- och underhållsgrupper. Gryaab har deltagit i revideringen av miljömål för Länsstyrelsen i Västra Götaland, deltar i framtagandet av miljömålet Giftfri miljö i Göteborgs stad och deltar i EUREAU:s arbete i Europa för att få bort produkter från marknaden som lanseras som spolbara fast de inte är det. Gryaab deltar också i Svenskt Vattens arbete med att ta fram en ersättning till den gamla gränsvärdeslistan från 1983 och i ett projekt som drivs av Miljösamverkan Väst och som har till uppgift att ta fram ett stöd för tillsynsmyndigheterna när det gäller tillsyn av fjärrvärmeanläggningar. Gryaab bidrog till två presentationer på IWA Water World Congress i Beijing i september. Gryaab har tagit emot (1 329) vuxna på studiebesök, en stor del av dem är studenter. En föreläsning om biologiska reningsmetoder hölls för 50 chalmerister. Fyra examensarbeten med anknytning till Gryaab har redovisats under året. Försök bedrivna i samarbete med högskolor och universitet har under året resulterat i två nya doktorer och en teknologie licentiat. En internutbildning om Ryaverket för alla anställda pågår och många medarbetare har deltagit som föreläsare och guider. Arbetet med att utveckla en strategisk kompetensplan ska fortsätta Förkortningar p=fysisk person. pe=personekvivalent. Vattenförbrukningen omräknat till motsvarande antal fysiska personer. BOD 7 =Biochemical Oxygen Demand. Biokemisk syreförbrukning mätt under 7 dygn, ett mätetal på biologiskt nedbrytbart organiskt material. COD=Chemical Oxygen Demand. Kemisk syreförbrukning, ett mätetal på total mängd organiskt material. OCP=Oxygen Consumption Potential. Syreförbrukningspotential, ett försök att få ett mått på den totala potentiella syreförbrukning ett avloppsvatten skulle kunna ge upphov till i en recipient. Beräknas som BOD +100 x totalfosfor + 18 x totalkväve. TS=Torrsubstans. N=Kväve. P=Fosfor. ( )= Siffror inom parentes är föregående års siffror, om inte annat anges.

10 Pågående projekt Världens största anläggning med roterande skivfilter och bassänger med plastbitar som ser ut som pastahjul. Det är vad som krävs för att Gryaab ska kunna uppfylla nuvarande krav på kväve- och framtida krav på fosforrening. Den 4 september 2006 började den stora ombyggnaden i årsskiftet 2009/2010 beräknas den stå klar. Reningen Projektledaren kommentera Våren 2006 fastställde Miljöprövningsdelegationen de nya kraven för Gryaabs fosforrening (se sid 21). Från och med år 2010 får det renade vattnet innehålla max 0,3 mg fosfor per liter. Det, tillsammans med att bolaget bara under gynnsamma förhållanden klarar kravet på 10 mg kväve per liter, gör en nybyggnad nödvändig. Under året har det märkts på framför allt tre platser inom Ryaverkets område. Den första är mellan eftersedimenteringsbassängerna och Rya skog där den nya anläggningen med roterande skivfilter ska stå. Den andra är mellan aktivslambassängerna och eftersedimenteringen där denitrifikationsbassängerna ska ligga. Denitrifikation är det andra och sista steget i kvävereningen där nitrat omvandlas till ofarlig kvävgas. För att denitrifiera kvävet krävs särskilda bakterier som i det här fallet kommer att växa på bärare av plast som ser ut som pastahjul. Både kväve och fosfor är näringsämnen som bidrar till övergödningen i havet om de släpps ut i för stor mängd. Det tredje stället där bygget har märkts är mellan eftersedimenteringen och slambyggnaden där en kulvert byggs för att kunna transportera slam från skivfiltren till slambehandlingen. Bygget är en jättesatsning som kommer att kosta cirka en halv miljard kronor. Resultatet blir ett renare hav. Det här händer 2007 Projektledare för bygget är Ulf Gingsjö. På det här och nästa uppslag beskiver han hur bygget växte fram under året. När Ulf talar om ES menar han eftersedimenteringsbassängerna. Förfrågningsunderlag på denitrifikationsbassängerna skickas ut i början av februari. Resterande delar av skivfilteranläggningen går ut som förfrågan i mars. Grundläggningsjobben blir klara under våren. Skivfilteranläggningen kommer att börja växa uppåt, centrumdelen börjar gjutas på våren. Nuvarande skivfilterentreprenad kommer att vara klar i augusti-september då nästa entreprenad inträder och fortsätter med gjutarbetet. Om drygt ett år kommer skivfilteranläggningen att vara klar betongmässigt. Därefter kommer överbyggnaden, sedan pelare och balkar och så fasaden. Grundarbetet för denitrifikationsreaktorn ska vara klart före semestern, sedan går nästa entreprenad på och gjuter bassänger. Sommaren 2008 ska denitrifikationsreaktorn vara klar byggmässigt, men då har uppförandet av försörjningsbyggnaden just startat. Den ska innehålla elförsörjning, ventilation och provtagning. Kulverten kommer att vara klar i mars Skivfilteranläggningen Det enda som är gjort är att vi har städat för att ge plats för bygget. Arbetet med järnvägsövergången pågår Gjutning av bottenplattan till stödmuren Påfyllning av vatten efter det provisoriska utloppet. Efter att läckan tätats släpptes vattnet på igen. Den här gången fungerade det. 10

11 kommer att bli riktigt bra r bildsvepet från utbyggnaden av fosfor- och kvävereningen Det byggs en provisorisk järnvägsövergång för att klara transporterna till och från arbetsplatsen För att kunna använda biogasen medan vi bygger var vi tvungna att göra en provisorisk ledning förbi arbetsplatsen. Den kommer sen att gå under vägen vid skivfilterbyggnaden Här pågår schaktning för stödmuren mot Rya skog. Stödmuren byggdes för att kunna flytta vägen till tomtgränsen och lämna plats för den nya skivfilterbyggnaden Under några veckor var den ordinarie utloppskanalen avstängd. Det var nödvändigt när vattenturbinen skulle tas bort för att ge plats åt skivfilterbyggnaden. Det här är efter vi monterat avstängningsluckan och kört igång igen. Det visade sig att luckan inte höll tätt, samtidigt som tidernas regnande pågick. Vi fick tömma systemet och täta läckan. Räddningen blev direktfällningen, som fick köras 14 dagar i sträck för att ta hand om vattnet. Direktfällningen är den kemiska rening Gryaab normalt kör vid extremt höga vattenflöden Schaktarbeten vid centraldelen av skivfilterbyggnaden Här ser man sponten som möjliggör schakten för skivfilteranläggningen. Den är förankrad med stag i bergrunden under skogen. Stödmuren mot skogen är färdiggjuten. Foto sidorna 10-12: Ulrika Wahlström, Tomas Bjelke, Lennart Ekfjorden, Ellinor Günther, Ola Fredriksson samt Ulf Gingsjö (alla Gryaab) Den här ledningen leder förbi vattnet under hela byggtiden. Det här är det ställe där vattnet ska strömma in i skivfilteranläggningen Man ser nästan inget av turbinbyggnaden, den är i det närmaste bortbilad. Kvävereningen Det är schaktning här också som pågår. Polybyggnaden är riven och de har precis börjat schakta det översta lagret. Spontningen mot ES kommer snart att påbörjas. Fortsättning på sidan 12 11

12 Pågående projekt Fortsättning från sidan 11 Kvävereningen Här slås sponten i norra delen av efterdenitrifikationen för att säkra recirkulationskanalen och järnvägen under schaktarbetet Byggjobb är inte alltid en dans på rosor, det är klafs i lera också. En del av sponten mot ES är slagen Man har kommit längre ner i schakten och berget som ska sprängas har kommit i dagen De håller på att borra för sprängningen. Man ser sponten mot ES åt vänster, den är till för att inte ES ska rasa ut när vi ska schakta djupare än vad ES är grundlagt. Hade vi haft mer mark hade vi kanske inte grävt så djupt. Kulverten Här syns den provisoriska utloppsledningen och schakten för kulverten. Utloppsledningen användes för att leda ut det renade vattnet när den vanliga utloppskanalen var stängd Här pågår schaktning. Man kan se stöttarna som är till för att lägga upp den provisoriska ledningen över schaktet. Sen ser vi att de fått upp hålet mot slamhallen och oljeavskiljningsapparaten för avloppsvattnet från Gryaabs biltvätt. Nu börjar den växa fram, man börjar se kulverten. Rörstödet har blivit gångbana. och så här ska skivfilteranläggningen se ut när den är klar 12 Illustration: KUB Arkitekter

13 Materialbalans för Ryaverket 2006 Avloppsvatten Inkommande och recirkulerat vatten ton SS ton BOD ton COD ton Kväve 485 ton Fosfor 12 ton Zink kg Koppar 625 kg Nickel 570 kg Bly 480 kg Krom 19 kg Kadmium kg Kvicksilver PAC ton Polymer 8 ton Rejektvatten 1,2 ton BOD 2,6 ton COD 5 ton Kväve 0,24 ton Fosfor 0,2 kg Zink 2 kg Koppar 0,13 kg Nickel 0,10 kg Bly 0,25 kg Krom <0,01 kg Kadmium <0,01 kg Kvicksilver Polymer 133 ton Avvattnat slam ca ton ton TS 530 ton Kväve 370 ton Fosfor kg Zink kg Koppar 310 kg Nickel 470 kg Bly 430 kg Krom 14 kg Kadmium 11 kg Kvicksilver Slamavvattning Polymer 101 ton Markbyggnad 0 ton Kompostering ton Jordbruk 0 ton Bergrum 0 ton Lager ca ton Försök m m 0 ton Slambehandling Direktfällning Primärslam Bioslam Försedimentering Kolkälla ton Polymer 0 ton Biosteg Eftersedimentering Järnsulfat ton FeSO kg Zink 260 kg Nickel 25 kg Krom 15 kg Bly 7 kg Koppar Förbilett vatten (försedimenterat och kemiskt behandlat) 480 ton BOD ton COD 206 ton Kväve 17 ton Fosfor 0,8 ton Zink 520 kg Koppar 56 kg Nickel 37 kg Bly 37 kg Krom 2 kg Kadmium 2 kg Kvicksilver Göta älv Utgående vatten ton SS ton BOD ton COD ton Kväve 44 ton Fosfor 2,9 ton Zink kg Koppar 530 kg Nickel 50 kg Bly 70 kg Krom 2 kg Kadmium 2 kg Kvicksilver 13

14 Vattenbehandling Förutsättningar och resultat Anslutning Anslutningen från hushåll till Ryaverket har ökat något under året och var vid årets utgång ( ) personer. Vattenförbrukningen i anslutna hushåll var 39 (41) miljoner m³, vilket motsvarar 170 (181) liter per person och dygn. Om vattenförbrukningen i industrier och andra anslutna verksamheter på 12,4 (10,0) miljoner m³ räknas om till personekvivalenter (pe) genom att dividera med den specifika vattenförbrukningen, innebär det en övrig anslutning på ( ) pe. Den totala anslutningen blir alltså ( ) pe. I beräkningen för 2006 har vattenförbrukningen per person justerats från 181 till 170 liter per person och dygn, vilket stämmer bättre med verkligheten. Det gör att det ser ut som att industrianslutningen ökat med cirka pe sedan 2005, fast den i själva verket varierat ganska lite de senaste åren. Tillrinning Den totala tillrinningen till Ryaverket är starkt avhängig av meteorologiska förhållanden då i genomsnitt mer än hälften av tillrinningen är dräneringsvatten, inläckande vatten och dagvatten (regnvatten). Kortvariga flödestoppar kan utjämnas genom magasinering i tunnlarna men i stort sett måste inpumpningen till Ryaverket följa variationerna i tillrinningen. Pumpat flöde under 2006 framgår av figur 1. Det högsta dygnsmedelflödet inträffade den 12 december med 13,1 m 3 /s, det lägsta uppmättes den 17 juli med 1,9 m 3 /s. Medeltillrinningen var 4,30 (3,58) m 3 /s var ett mycket nederbördsrikt år, (747) mm, varför även tillrinningen var mycket högre än normalt speciellt i slutet av året. Det ledde till att stora mängder delvis behandlat avloppsvatten (enbart mekaniskt eller direktfällt) fick förbiledas resten av vattenbehandlingsprocessen. Avloppsflödet mäts vid Ryaverket och vid 14 stationer i avrinningsområdet. Det gör det möjligt att beräkna tillrinningen från varje enskild kommun. I tabell 2 visas tillrinningen från de anslutna kommunerna. Avloppskvalitet Anslutna personer Övrig anslutning, personekvivalenter Total anslutning personekvivalenter Pumpad mängd vatten vid Ryaverket 135,6 112,7 Beräknad mängd inläckande vatten i tunnlarna 3,2 3,2 På Ryaverket recirkulerat vatten 0,30 0,30 Mekaniskt renat vatten i % av reningen 2,1 1,7 Direktfällt vatten i % av reningen 12,0 0,6 Spillvatten från hushåll, m 3 38,9 41,0 Övrigt spillvatten, m 3 12,4 9,9 Dag- och dräneringsvatten 77,9 57,6 Total tillrinning, m 3 129,2 108,6 Tabell 1. Anslutning och tillrinning till Ryaverket i miljoner m 3. Kommun Medeltillrinning m 3 /år Procent av total tillrinning Ale 2,8 2,1 Göteborg 102,8 79,5 Härryda 4,0 3,1 Kungälv 3,3 2,6 Mölndal 11,9 9,2 Partille 4,4 3,4 Totalt 129,2 100 Tabell 2. Tillrinning till Ryaverket från anslutna kommuner år 2006 (miljoner m 3 och procent av tillrinningen). Avloppskvalitetsenhetens ordinarie verksamhet har gått enligt plan och har bland annat resulterat i medverkan i 50 ärenden enligt Miljöbalken vid industrier i Gryaab-regionen, cirka 170 industribesök, behandling av 80 bygglovsärenden samt uppföljning av 13 utsläppsincidenter. Vid en av utsläppsincidenterna kunde vi också som bonus rapportera en spillvattenledning som gått av och en vattenledning i ett rivningshus som läckte stora mängder vatten. Bygglovs - och bygganmälningshanteringen har utförts på ett mer systematiskt sätt än tidigare och de regelbundna kontakterna Figur 1. Pumpat flöde till Ryaverket samt förbilett avloppsvatten (dygnsmedelvärde under 2006). 14

15 Tillförd mängd ton/år Tillförd mängd g/p.d (p = ) Tillförd mängd g/pe.d (pe = ) (13 991) 67 (62) 51 (50) CODCR (33 803) 157 (149) 118 (120) Suspenderad substans (21 780) 91 (96) 69 (77) Totalfosfor 485 (479) 2,1 (2,1) 1,6 (1,7) Totalkväve (3 083) 14,0 (13,6) 10,6 (11,0) BOD7 Tabell 3. Föroreningstillförsel till Ryaverket I suspenderad substans ingår recirkulerat vatten. Foto: Fredrik Davidsson, Gryaab med Stadsbyggnadskontoret i Göteborg har kunnat återupptas på grund av att Avloppskvalitetsenheten haft personalförstärkning med en person under året. Ett urval från årets övriga verksamhet presenteras nedan. I ett tillståndsärende för Räkor & Laxgrossisten AB har en viktig principfråga seglat upp. Länsstyrelsen föreslår att Miljöprövningsdelegationen beslutar att Göteborg Vatten ska styra tillverkningen hos Räkor & Laxgrossisten AB utifrån om bräddning från det kombinerade avloppssystemet i området sker eller inte sker. Att via tillstånd till en verksamhet styra en annan verksamhet är enligt vår mening inte möjligt. Gryaabs Ateljéprojekt om föroreningar i konstnärsfärger som genomfördes 2005 har bland annat resulterat i två seminarier hos Miljöförvaltningen där Gryaab deltagit och informerat om problemen. Intresset från konstnärer var stort. Under året har stadens hockeytempel Scandinavium målats om. Eftersom den gamla färgen innehöll tungmetaller, bland annat bly och zink, ansåg vi att vattnet från vattenblästringen av fasaden inte skulle avledas till spillvattennätet. Miljöförvaltningen godtog inte heller att vattnet avleddes till recipienten Mölndalsån. Det ledde till att vattnet från vattenblästringen samlades upp och togs omhand som farligt avfall. Diskussioner kring Lerumsföretaget BIM Kemi AB:s utredningar, som krävdes i deras senaste miljötillstånd, har fortsatt un- När Scandinavium skulle målas om togs vattnet från blästringen om hand som farligt avfall. der året. Det finns gott hopp om att de kommer att kunna leva upp till moderna miljökrav. I ärendet Mjuk Biltvätt AB biföll miljödomstolen Gryaabs och Miljöförvaltningen i Göteborgs överklagande av länsstyrelsens beslut. Länsstyrelsen ändrade ett beslut från miljöförvaltningen där ett miljöskadligt avfettningsmedel förbjöds. Miljödomstolen gick således på Gryaabs och miljöförvaltningens linje och änd- Arendal Diagrammet visar sambandet mellan höga vattenstånd och hög konduktivitet i spillvattnet i pumpstationen. 15

16 Vattenbehandling Järnsulfat Inloppspumpar Sandfång Fingaller Försedimentering Externt kol Aktivt slam Polymer Eftersedimentering Turbin Grovgaller Kompressor Värmepump Renspress Deoxbassäng Sandtvätt Primärslam Direktfällning Bräddning Nitrifierad biobädd Fackla Renspress Fettavskiljare Biogas Gasklocka El och värme Stadsgasnätet Polymer Bältgravitationsförtjockare Silo för förtjockat slam Rötkammare Rötslamssilo Polymer Centrifug Tankstation Polymer Slampress Mottagning av organiskt material SYRHÅLA Bergrum Ryaverket processchema. rade länsstyrelsens beslut så som vi ville. Mjuk biltvätt är numera Svanenmärkt. Diskussionerna med Göteborg Energi AB angående larm från bolaget till Gryaab vid utsläpp av olja har resulterat i att de utarbetat väl fungerande rutiner. Vi har även haft diskussioner med Göteborg Energi AB angående utsläpp av sotvatten. Gryaabs åsikt är att denna typ av vatten generellt inte ska avledas till spillvattennätet. Under de tre senaste åren har ökningar i konduktiviteten (= förhöjd salthalt) på inkommande vatten förekommit mer frekvent än tidigare och spårningsinsatser har gjorts för att spåra det som antagits vara inläckage av havsvatten i spillvattensystemet vid högt havsvattenstånd. Fluktuationerna i konduktivitet i inkommande vatten beror på flera saker som gör det svårt att spåra källan. Framförallt innebär regn och höga flöden att avloppsvattnet späds ut vilket i sin tur innebär svårigheter att se några direkta samband mellan högt havsvattenstånd och hög konduktivitet på inkommande vatten eftersom hård vind med högt havsvattenstånd och regn ofta sammanfaller. Spårningsinsatserna under de senaste åren har pekat på att orsaken finns på ledningsnätet västerut från Tankgatans provtagningsstation. Den 6 och 7 november i samband med hög konduktivitet på inkommande vatten på Ryaverket och högt havsvattenstånd samt hårda västliga vindar spårade avloppskvalitetsenheten den förhöjda konduktiviteten till före detta Arendalsvarvet. Figur 2. Organisk substans (BOD 7 ), totalfosfor och totalkväve i utgående vatten Obs! Angivna värden inkluderar förbilett vatten. 16

17 Rening % Samlade utsläppet mg/l Behandlat vatten mg/l Samlade utsläppet ton/år Behandlat vatten ton/år BOD 7 90 (93) 11 (8) 10* 9 (7) (933) (804) COD 82 (86) 48 (41) 47* 42 (40) (4 716) 4780 (4 370) Fosfor 87 (91) 0,5 (0,4) 0,4* 0,38 (0,4) 61 (45) 44 (41) Kväve 57 (62) 10 (11) 11* 10 (11) 1375 (1179) 1170 (1145) Tabell 4. Total rening för Ryaverket under 2006 med hänsyn tagen till förbilett vatten och intern recirkulation samt utsläpp i halt och mängd. * Aritmetiska medelvärden. Merparten av avloppsvattnet från området går via en huvudpumpstation. Det kunde konstateras att det förmodade inläckaget av havsvatten antagligen fanns någonstans mellan pumpstationen och cirka hundra meter uppströms stationen. Pumpstation och ledningsnät ligger under havsvattennivån. Arendalsvarvets torrdockor har fyllts ut med sprängsten och havsvattnet rör sig fram och tillbaka under området. Konduktivitetsmätningsutrustning placerades i pumpstationen och en tydlig överensstämmelse mellan konduktivitet och havsvattenstånd kunde konstateras. Vissa perioder består merparten av vattnet i pumpstationen av havsvatten. En mycket grov uppskattning ger vid handen att cirka m 3 havsvatten om året kan ha läckt in. Danafjord Fastigheter AB som äger och driver vatten- och avloppsledningarna på Arendalsområdet avser att filma ledningen och därefter vidta nödvändiga åtgärder. Avloppskvalitetsenheten har deltagit i revideringen av miljömål för Länsstyrelsen i Västra Götaland och deltar i framtagandet av miljömålet Giftfri miljö i Göteborgs Stad under hösten 2006 och våren Avloppskvalitetsenheten deltar i EUREAU:s (europeisk branschförening för va-frågor) arbete med att bearbeta pappersbranschen för att få bort produkter som lanseras som spolbara fast de inte är det. En nyligen utförd enkät bland Europas va-verksamheter visade att dessa produkter orsakar mycket problem och stora kostnader i form av igensatta pumpar och ledningar. I Sverige tog vi strid för ett par år sedan (Procter & Gambles våtservett Kandoo ) och har därefter varit relativt förskonade från problemen. Avloppskvalitetsenhetens arbete med Svenskt Vatten för att ta fram en ersättning för den gamla gränsvärdeslistan från 1983 har fortskridit enligt plan. Avloppskvalitetsenheten deltar i ett projekt som drivs av Miljösamverkan Väst och som har till uppgift att ta fram ett stöd för tillsynsmyndigheterna när det gäller tillsyn av fjärrvärmeanläggningar. Arbetet med att uppdatera den 18 år gamla provtagningen av hushållsspillvatten har fortsatt enligt plan. Två provomgångar är genomförda och två återstår till våren Cirka 150 olika parametrar analyseras. Undersökningen görs på samma sätt och vid samma årstider som den tidigare undersökningen från Orsaken till dessa studier är att hushållsspillvatten är referensen för vad kommunen har åtagit sig att ta emot enligt ABVA (Allmänna Bestämmelser för Brukande av kommunens allmänna Vatten- och Avloppsanläggning). Ett problem som återuppstått är Samsungs återlansering av tvättmaskiner som avger silverjoner till vattnet. Skälet uppges vara att förhindra dålig lukt på tvätten genom att desinficera med silver när man tvättar vid låga temperaturer. Ungefär som att skjuta mygg med luftvärnskanon. Silver är giftigare för vattenmiljön än kvicksilver, förorenar slammet, är ett ämne som alltmer börjat diskuteras i slamsammanhang på senare år och kan också ge upphov till resistenta bakterier. Enligt expertis räcker normal klädtvätt utmärkt för att hålla kläderna rena. Om tvättmaskinen luktar illa så bör konstruktionen av denna ändras, att istället tillsätta gifter i vattnet är inte någon miljömässigt bra lösning. Svenskt Vatten har tidigare diskuterat frågan med Samsung och tydligt avrått från lanseringen. Något som Samsung helt har bortsett ifrån. Svenskt Vatten har KO-anmält Samsung för vilseledande reklam, NORVAR (Norges va-branschförening) har bett Samsung att sluta med försäljningen av silvertvättmaskiner och EPA (USA:s naturvårdsverk) har ifrågasatt metoden att desinficera med silverjoner. Avloppskvalitetsenhetens nya industriregister (GRIND) börjar nu ta sin slutliga form. Tunnlar och ledningar I ett tunnel- och ledningsnät som är cirka tolv mil långt leds spillvatten från Göteborg och kringliggande kommuner till Ryaverket. Det är till största delen tunnlar men även dykarledningar under vattendrag samt ledningar som binder ihop de olika tunnelavsnitten. Det är viktiga anläggningar för Gryaab. För att säkerställa statusen på Gryaabs tunnlar görs kontinuerliga besiktningar av tunnelsystemet. Spillvattentunnlarna besiktigas normalt vart femte år och tillfartstunnlarna vart annat år. De flesta anmärkningar som noteras vid besiktningarna gäller att det finns behov av skrotning av partier där lösa stenar håller på att lossna från berget. Under 2006 har skrotningsarbeten bland annat genomförts på sträckan mellan Partille och Slamby. Söndagen den 25 juni 2006 inträffade ett haveri på Gryaabs spillvattenledning vid Agnesbergsvägen. Det var på ledningssträckan mellan tunneln vid Hjällbo och Björnåsen som två stycken betongrör havererade. Följderna av haveriet blev ganska allvarliga då ledningarna betjänade hela Angeredsområdet med cirka anslutna personer. Avloppsvattnet rann ut i Göta älv med påföljd att Göteborgs dricksvattenintag vid Alelyckan fick stänga. Anledningen till att betongrören havererade var att den övre delen av röret som låg ovan vattenlinjen hade frätt sönder. Att dessa skador uppstått beror troligtvis på den slamtömningsstation som ligger vid Hjällbo strax uppströms olycksplatsen. I det slam som töms där har rötningsprocessen redan kommit igång. I avloppsvatten med låg syrehalt bildas svavelväte som avgår som gas. Svavelvätet har sedan anfrätt betongen. Olyckan vid Agnesberg har inneburit att Gryaab nu har inlett en kartläggning av möjliga riskområden där en liknande olycka 17

18 Vattenbehandling Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Järnsulfat Polyaluminiumklorid Natriumhypoklorit (12%) 0 41 Polymer (vattenbehandling) 0 57 Polymer (slambehandling) Extern kolkälla Tabell 5. Kemikalieförbrukning i ton vid Ryaverket. Labingenjör Safa Hadi lämnar rapport till operatör Sven-Arne Tapper. skulle kunna inträffa. Samtliga betongledningar ska filmas för att spåra eventuella skador. Kontinuerliga kontroller av ledningssystemet kommer att genomföras. En utredning har också inletts kring slamtömningsstationernas framtid. Under rensades Gryaabs tunnlar från sand som sedimenterat i tunnlarna var det åter dags att rensa bort sand ur tunnelsystemet. Sanden gör att tunnelarean minskar så att flödet begränsas (vid höga flöden) och det är svårt att komma åt att besiktiga tunnlarna. Sanden kommer med dagvattnet via brunnar och avloppsledningar ner i Gryaabs tunnelsystem. Den sand man samlat upp har körts till Torsviken för deponi. Drift och reningsresultat Inkommande avloppsvatten behandlas genom mekanisk avskiljning (grovgaller, grovrenstvättning och -pressning, sandfång, sandtvätt, fingaller, finrenstvättning och -pressning samt sedimentering), biologisk (aktivslam, nitrifierande biobäddar) och kemisk (simultanfällning och direktfällning av fosfor) rening. Året präglades av aktiviteter kring projektet NP 2004 och den höga tillrinningen under kvartal fyra. Under hösten har flera driftomläggningen gjorts för att ge förutsättningar för byggentreprenören att göra ingrepp i befintliga anläggningsdelar som kommer att anslutas till nya anläggningsdelar. Omläggningarna har tidvis kraftigt begränsat reningsprocessen och inneburit mycket passning av verket. Tyvärr sammanföll mycket av omläggningsarbetet med en period med extrem mycket nederbörd för regionen och mycket hög tillrinning till verket som konsekvens. Det ledde till svårigheter att uppfylla kraven för fosfor, kväve och BOD 7. Olika beräkningssätt kan tyda på uppfyllelse eller överskridande. Mängden gallerrens var (1 916) ton. Minskningen beror på drifttagning av renstvätt och renspressar för både grov- och finrens. Tvättat och pressat rens har gått till förbränning. Maskinerna för tvättning och pressning av rens har krävt mycket stora insatser under året ofta på grund av krångel med transport av renset igenom pressarna och intilliggande skruvar samt bekymmer med att hantera mycket fett. Halten av nedbrytbart organiskt material (BOD 7 ) i utgående vatten har varit hög under 2006 jämfört med tidigare år. Till stor del beror det på det driftsätt som provades från hösten 2005 till våren 2006 där kvävereningen gynnades. Konsekvensen blev att utsläppet av BOD 7 blev högre. Driftsättet ändrades och utsläppet av BOD 7 reducerades till normala nivåer för årstiderna. Den höga tillrinningen under det sista kvartalet bidrog åter igen till ökat utsläpp av BOD 7. Vid fosforreningen tillsätts järnsulfat till avloppsvattnet. Järnet fäller ut praktiskt taget all löst fosfor. Den utfällda fosforn återfinns inbakad i aktivslamflockarna. Det är därför avskiljningen av dessa flockar i eftersedimenteringen som avgör fosforhalten i det behandlade vattnet. Belastningen på eftersedimenteringen utgörs av tillrinningen plus det flöde som recirkuleras till kvävereningen. Vid hög tillrinning kan därför kväve- och fosforrening stå i ett motsatsförhållande. För att klara kvävekravet har recirkulationen vid varje tillfälle varit så hög som möjligt. Slammets sedimenteringsegenskaper har varit ganska bra under året och möjligheten att recirkulera vatten för kväverening har överlag varit god. Eftersedimenteringsbassängerna har varit konstant högt belastade. Den höga reningsgraden medför höga driftkostnader för kemikalier och el (recirkulationspumpning). Under 2003 utvecklades två sätt att förbättra prestandan på biobäddarna: kraftiga spolningar för att skölja bort både organiskt material och en del skadedjur, samt anpassning av spridarehastigheten för att behålla sköljningseffekten. Utrustning för att automatisera dessa spolningar samt styra spridarehastigheten har vidareutvecklats under 2006 med tillfredställande resultat. Det kommer att innebära större möjlighet att optimera processen, underlätta genomförandet av spolningar samt förbättra arbetsmiljön. Direktfällningen har använts flitigt under fjärde kvartalet i samband med driftomläggningar och vid höga tillflöden till Ryaverket. Det har dock inte alltid varit lätt att uppnå önskat resultat och många driftsätt har provats. Interna störningar har också påverkat direktfällningseffekten. Arbetet har intensifierats för att utveckla en robustare strategi för direktfällning som kan ge bättre effekt och spara på kemikalier. I och med den höga tillrinningen, driftomläggningar och svårigheter att bemästra direktfällningen har fosforkraven på 0,4 mg P/l varit svårare att uppfylla under Som alltid är processoptimering ett viktigt inslag i driften av verket. Några områden som fick extra fokus under 2006 var optimering av syrehalten i aktivslamprocessen för att spara energi och främja bra slamegenskaper samt optimering av returslamflödet för att bättre styra aktivslamprocessen och eftersedimenteringen. Det ledde till minskad elförbrukning och bättre kväverening. I samband med fågelinfluensans spridning under våren vidtogs särskilda hygienrutiner, bland annat stöveltvätt efter arbete vid eftersedimenteringen där de flesta fåglar brukar samlas samt rutiner för hantering av döda fåglar. Inga fall av fågelinfluensa kunde konstateras. 18

19 Det är viktigt att internkontrollen fungerar på ett tillfredsställande sätt så att de komplexa reningsprocesserna kan optimeras för att minska utsläppet. För att mäta sig med andra laboratorier deltar Gryaabs laboratorium i flera provningsjämförelser ordnade av bland annat danska Eurofins och svenska ITM. Labbet har i gengäld fått mycket goda resultat i jämförelseomgångar. I avsnittet Nyckeltal finns olika mått på reningen som är lämpliga att använda vid jämförelser med andra reningsverk. En detaljerad redogörelse för reningsresultaten finns i Gryaabs miljörapport för Kemikalieförbrukning Vatten- och slambehandlingen sker bland annat med hjälp av kemikalier. Kostnaden för kemikalier har ökat till 19,5 (14,8) mkr. Ökningarna beror till stor del på ökade kemikaliekostnader samt den stora mängd polyaluminiumklorid som gick åt för att direktfälla avloppsvatten under driftomläggningar och vid höga tillflöden. Underhållsinsatser Översyn av inloppspump fyra har skett under året. Även gallret och ventiler har fått översyn och vissa modifieringar. Efter drygt ett års leveransförseningar har den stora elektromagnetiska flödesmätaren till en annan av inloppspumparna installerats under våren. Dessa stora flödesmätare kalibreras fyra gånger per år med en spårämnesmetod som använder sig av litiumklorid. Även de stora ventilerna och ställdonen vid Röda sten har fått en grundlig översyn. De är den viktigaste styrpunkten i tunnelsystemet utanför Ryaverket. Ventilerna reglerar flödet från sydsidan av tunnelsystemet till Ryaverket och kan styras i en överordnad modellbaserad realtidsstyrstrategi. Flera reparationer har utförts på skraporna i försedimenteringen. I eftersedimenteringen har skraporna garantibesiktigats och fått nya glidskor. Spolventiler på sydsidan har bytts ut. I biobädden har en omrörare i en av deoxzonerna renoverats efter ett lagerhaveri. Ett åskskydd till övertonsfiltern i biobäddens ställverk har installerats. Processtyrningssystemet DeltaV har uppgraderats och nya serverdatorer har installerats. Uppgraderingen har rättat till en del tidigare kända fel och begränsningar i systemet. Nya funktioner har tillkommit, bland annat ett bättre system för hantering av terminaler på verket och en mer mobil lösning för beredskapsstyrkor. Utveckling Utvecklingsbehov De av Miljööverdomstolen fastställda utsläppsvillkoren är 10 mg N/l (som riktvärde på årsbasis), 0,4 mg P/l (som riktvärde för tremånadersperioderna mars-maj samt juni-augusti och gränsvärde på årsbasis) från Från och med 2010 gäller 0,3 mg P/l som riktvärde på årsbasis och för tremånadersperioderna mars-maj och juni-augusti samt 0,4 mg P/l som gränsvärde på årsbasis. I och med färdigställandet av direktfällningsanläggningen, som fungerar som ett parallellt kemiskt reningsverk när kapaciteten för den ordinarie biologiska och kemiska reningen överskrids, finns förutsättningar för att uppnå det nuvarande villkoret med avseende på fosfor. För att uppnå villkoret för fosfor från 2010 och för kväve kommer dock ytterligare åtgärder att krävas. Arbetet med att förbättra fosforavskiljningen bedrivs på flera fronter. På kort sikt optimeras driften, med ständigt förbättrade driftstrategier för att förbättra fällningen av löst fosfor och minska utsläppet av partikelbunden fosfor genom bättre kontroll av sedimenteringsbassängerna. Studier av processfaktorers påverkan på slammets sedimenteringsegenskaper genomförs för att uppnå varaktigt förbättrad sedimentering. En fällningsanläggning har byggts för att även vid höga tillflöden kunna rena allt vatten med avseende på fosfor. För att uppfylla villkoret 0,3 mg P/l måste dessutom huvuddelen av vattnet filtreras i tillägg till dagens sedimentering. Det kommer att genomföras i en skivfilteranläggning som byggs i anslutning till dagens eftersedimenteringsbassänger. Långtgående utredningar och omfattande försök resulterade i ett förslag på om- och tillbyggnad av Ryaverket som kommer att genomföras för att tas i drift under hösten Anläggningen inkluderar en efterdenitrifikationsanläggning, vilket behövs för att uppnå dagens krav på kväverening och i än högre utsträckning för eventuella framtida strängare villkor. När det gäller kväveutsläppen har det diskuterats att konsekvensen av EU-direktivet kan bli att ytterligare strängare villkor kan gälla framöver. Andra faktorer som kan påverka villkoren för kvävereningen framöver är utsläppsavgifter och höjda energipriser. Det som begränsar möjligheterna att sänka kvävehalterna i avloppsvattnet i dagens anläggning är främst möjligheten att utnyttja biobäddens nitrifikationskapacitet fullt ut eftersom det styrs av eftersedimenteringsbassängernas kapacitet. Även kvävereningen gynnas av bättre sedimentering. Om reningsresultat med marginal till det ställda villkoret ska uppnås är nitrifikationskapaciteten i biobäddarna begränsande. Aktiviteter för att förbättra kvävereningen på kort och lång sikt inkluderar förbättrad drift av biobäddarna för att öka tillgängligheten, ökad kunskap om villkoren för nitrifierande biofilmer samt en utredning av hur reningsverket kan byggas till för att uppnå fastställda och eventuella framtida utsläppsvillkor. Användning av energi och andra resurser i reningsprocessen belastar såväl driftbudgeten som miljön. På kort sikt behövs insatser för att kartlägga och minimera resursåtgången i anläggningen, på längre sikt studeras hela systemet för att välja långsiktigt hållbara lösningar. Både när det gäller reningsresultat och resurshushållning bedöms stora vinster kunna göras med hjälp av ökad kunskap om behandlingsprocesserna i sig samt styrning och drift av dessa. Aktiviteter 2006 Utveckling av dagens reningsprocess En modell över tillrinningen har tagits fram som kan visa flödena i tunnlarna till Ryaverket. Modellen har vidareutvecklats med nederbördsprognoser som överförs automatisk varje timme från SMHI och som ligger till grund för flödes- och nivåprognoser i realtid. Även ett utbyte av realtidsdata mellan Göteborgs va-verk (Göteborg Vatten) och Gryaab har byggts upp där relevant data 19

20 Vattenbehandling (flöde, nivå, nederbörd med mera) från varje system skickas till motparten var tionde minut. Modellen och datautbytet har utnyttjats mycket under Arbetet med modellen rapporterades vid en stor internationell konferens i Beijing i september. Samarbetet med Chalmers tekniska högskola fortsatte under året med syfte att fördjupa kunskaperna kring mikrobiologi och mikrobiologisk ekologi, fosforavskiljning samt styrning av denitrifikationsprocessen. Slammets sedimenteringsegenskaper har en avgörande roll i den biologiska processen och påverkar såväl partikelavskiljning och därmed fosforutsläpp som recirkulationsgrad för kväverening. Flera intensivundersökningar av slamegenskaper och hydraulik i sedimenteringsbassänger har gjorts under året där bland annat mikroskopering och bestämning av solids flux har ingått. En del av arbetet är summerat i en vetenskaplig artikel som presenterades på konferensen i Beijing. Ett flertal andra artiklar har skrivits till kommande konferenser och till tidskrifter. Det är intressant att ta vara på det organiska material som finns i primärslammet och som kan frigöras genom så kallad hydrolys. Under året har försök med testat hydrolys i fullskala i en av försedimenteringsbassängerna fortsatt. Resultaten ska användas för att avgöra hur en hydrolysanläggning skulle kunna utformas. I samarbete med Högskolan i Borås och Chalmers har hydrauliken i en aktivslambassäng modellerats med CFD (Computational Fluid Dynamics). Med ledning av modelleringarna kunde de flödesmässiga problemen med bassängen identifieras och ett system av bafflar utformas och installeras i inloppsänden av en aktivslambassäng. Spårämnesförsök bekräftade den förutspådda förbättringen av hydrauliken i aktivslambassängen, varför bafflar kommer att installeras även i de två återstående aktivslamlinjerna. Att påvisa resultatmässiga förbättringar är svårare än att visa på de flödesmässiga förbättringarna. Arbetet med det pågick under 2006 och fortsätter under 2007, eventuellt i samarbete med andra stora reningsverk. Nitrifikationen i biobäddarna är avgörande för kvävereningen. Processförutsättningarna för dessa studeras i en pilotanläggning i samarbete med Göteborgs universitet, Linköpings universitet och Chalmers. Kunskap om nitrifikationsbakteriernas tillväxt och effektivitet under olika driftförhållanden ska leda till förbättrad driftekonomi och förbättrade reningsresultat. Försöken ledde till en VA-forsk-rapport som publicerades under året. Försöken i pilotanläggningen avslutades under året. Utvärderingen av resultaten av pilotförsöken fortsätter under 2007 samt analys av Ryaverkets biobäddsanläggning. Modelleringen av biologiska processer har utvecklats mycket under de senaste två decennierna. Gryaab har ambitionen att bygga upp en modell av Ryaverkets processer som kan användas för processoptimering, processutveckling och i utbildningssyfte. Gryaab arrangerade en användarträff i april i syfte att bygga ett aktivt nätverk för att främja användningen av processmodeller. Det är önskvärt att bättre förstå hur inloppet, utloppet och slamtransport i eftersedimenteringsbassängerna fungerar. Flera mätkampanjer har gjorts under året som har ökat förståelsen, men underbassängerna i Ryaverkets tvåvåningsbassänger är mycket svåråtkomliga för provtagning eller direkta mätningar. Därför planeras det att under våren 2007 modellera dessa med en CFD (Computational Fluid Dynamics)-modell. Tillsammans har de stora reningsverken i Sverige (Stockholm Vatten, Käppala, SYVAB, Malmö Va-verk och Gryaab) haft ett långt samarbete kring system för mätvärdesbearbetning och rapportering. Då det är dags att förnya det gemensamma verktyget har arbetsgruppen varit aktivt under 2006 och förfrågningsunderlag för ett nytt system har tagits fram. Planen är att det nya verktyget, som har arbetsnamnet ewaste, ska handlas upp och implementeras under Den vanligaste snabbanalysen för COD (kemisk syreförbrukning, Chemical Oxygen Demand) kommer att fasas ut på grund av att kvicksilver används i metoden. Gryaabs laboratorium utreder lämpliga metoder och utrustning baserat på TOC (Total Organic Carbon). Planen är att införskaffa TOC-analysutrustning under Gryaab medverkar i en kartläggning av förekomsten av virus och antibiotikaresistenta bakterier i avloppsvattnet. En utredning kring hanteringen av dricksvatten inom Gryaab har fortsatt under Man har kartlagt behovet av återströmningsskydd för att minimera ofrivillig återsugning av föroreningar via dricksvattensystemet baklänges ut på Göteborgs dricksvattennät. Genomförda och pågående uppgraderingar av anläggningen Under året har beslut fattats om utbyggnad av Ryaverket för förbättrad kväve- och fosforrening, Projekt NP Projekteringen och utbyggnaden har startat under året. Projektet beskrivs på annan plats i årsredovisningen. Beslut om utbyggnad av tunnelsystemet för anslutning av Lerum fattades under året. Anbud på byggnadsarbetena har infordrats och arbetet kommer att starta under våren Upphandling av tjänster för byggledning pågår inför byggstarten. Bakgrund och beskrivning av projektgenomförandet finns på annan plats i årsredovisningen. Huvuddelen av Bräddvattenprojektet BVR 2003 avslutades under Under året har anläggningen trimmats in men ännu återstår åtgärder för att åstadkomma en tillräckligt hög torrsubstanshalt på det pressade renset. Det kommer att fortsätta under Installationen av ytterligare två grovrenspressar har slutförts vid inloppsgallren som skyddar inloppspumparna. I samband med det har lokalerna vid inloppsgallren rustats upp för att åstadkomma en bättre arbetsmiljö genom att golvytor har belagts med klinker och nya traverser har installerats. Lokalerna i gatuplanet och utrustningen för containerhanteringen har börjat byggas om för att skapa en bättre arbetsmiljö. Dessa arbeten kommer att slutföras under våren I samband med bytet av slamskraporna i eftersedimenteringsbassängerna har det under 2006 installerats arbetsplattformar för att förbättra arbetsvillkoren vid drift- och underhållsarbeten. Projektet kommer att avslutas under 2007 genom att en viss del av elkonstruktionen kommer att kompletteras. För att förbättra säkerheten i elförsörjningen har det beslutats att en ny elförsörjning för reservdrift ska dras från Göteborg Energis värmepumpsanläggning. En inloppspump kan då tas i drift 20