Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning"

Transkript

1 (8) Anders Åström Ryaverket Projekt EN 2013, utökad kväverening Ärende Gryaabs AB har under 2011 och 2012 utrett i vilken utsträckning företagets anläggningar har kapacitet att möta framtida krav för rening av avloppsvatten från ägarkommunerna. Framtida krav utgörs av kommunernas prognostiserade befolkningsökning fram till och med år 2030 men även de kommande kravskärpningar som är nödvändiga för att Sverige ska klara sina åtagande i Baltic Sea Action Plan. Utredningen har tydliggjort att för att klara såväl befolkningsökning som ytterliggare krav på utökad rening det är nödvändigt att utöka Gryaabs kapacitet för avskiljning av kväve. Under 2012 har Gryaab, med hjälp av extern teknisk expertis, utarbetat olika möjliga förslag för att uppnå den önskade framtida kapaciteten. Dessa förslag har sedan noggrant utvärderats utifrån ekonomiska, tekniska och driftsmässiga konsekvenser. I samråd med Gryaabs styrelse har ett alternativ utvalts för mer detaljerad projektering. På styrelsemötet presenterades en preliminär analys av projekteringen och Gryaabs styrelse beslutade att investeringen var av sådan art att samråd med ägarna måste ske. Framtida befolkningsökning För närvarande är ca personer anslutna till Ryaverket utöver industrianslutningar. I den prognos som gjorts i samarbete med ägarkommunerna bedöms siffran växa till i storleksordningen år Kvävebelastningen till Ryaverket är en direkt konsekvens av antalet anslutna personer samt i viss mån människors konsumtionsbeteende. Gryaabs kapacitet för avskiljning av kväve är för närvarande i stort begränsad till den mängd personer som nu är ansluten. Mer information om framtida befolkningsökning finns att läsa i bilaga 1 (Gryaab Rapport 2012:1). Baltic Sea Action Plan Bakgrunden är den preliminära överenskommelse i november 2007 om en gemensam Aktionsplan för Östersjön (BSAP), då Sverige åtog sig att reducera landets övergödande utsläpp till Östersjön, samt behovet av att klara av miljökvalitetsnormerna. I BSAP- överenskommelsen ingår Öresund och Kattegatt i Östersjön. Regeringen fördelade Sveriges BSAP-åtagande mellan branscherna som bidrar till övergödningen; främst jordbruket, avloppsreningsverken och industrin. Det gjordes i skrivelsen Åtgärder för levande hav (2009/10:213) till riksdagen. Avloppsreningsverken förväntades att som branschbeting minska belastningen på havet med ton kväve och 15 ton fosfor till senast 2021 räknat från år Reningsverken har klarat av fosforbetinget. Nu återstår det betydligt svårare kvävebetinget.

2 (8) Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag utrett olika styrmedel för att öka reningsgraden vid kommunala reningsverk. Naturvårdsverket föreslår ett system med handel av certifikat för att nå kvävebetinget. Fördelen med detta styrmedel är att det är kostnads- och resurseffektivt, liten administration och god möjlighet att nå målet i tid. Förslag med certifikat kommer ursprungligen från va-branschen och Gryaab AB ställer sig bakom Naturvårdsverket förslag. I utredningen föreslås Naturvårdsverket fastställa takten, så kallad målbana, på reduktion av kväve för varje år, för att år 2021 nå kvävebetinget på 3000 ton. Beroende på om reningsverken har nått kvävenivån enligt målbanan eller inte, kan reningsverket köpa ej tillräcklig kvävereduktion- alternativ sälja klarat kvävereduktion med råge- certifikat. Det innebär att reningsverken kan välja att bygga ut sin kväverening och få delvis finansiering via certifikatssystemet eller att inte bygga ut kväverening om det är mer fördelaktigt att köpa certifikat. Om det blir brist på certifikat innebär det att branschen inte håller målbanan för kvävereduktionen och då inträder en sanktionsavgift, straffavgift, som Naturvårdsverket hanterar. Sanktionsavgiften föreslås vara så kännbar att det tvingar vabranschen att nå målbana genom att investera i kväverening. Naturvårdsverket föreslås administrera systemet och all information om kväverening föreslås finnas i de miljörapporter som va-huvudmännen redan idag ställer samman. Rent praktiskt innebär Naturvårdsverkets förslag att Gryaab bör öka sin kapacitet för avskiljning av kväve från dagens nivå på % till över 80 % för att undvika framtida kostnader för inköp av certifikat eller sanktionsavgifter. För ett reningsverk av Gryaabs storlek bedöms det bli mycket svårt, alternativt mycket dyrt, att köpa certifikat jämfört med att investera i förhöjd kapacitet.

3 (8) Föreslagen utökning av Ryaverket Kvävebelastningen till Ryaverket ökar på grund av att folkmängden ökar med ungefär 1 % per år. Antalet anslutna personer antas fortsätta öka. Kommunernas prognoser för befolkningsutvecklingen fram till och med år 2030 har använts vid beräkning av antalet anslutna personer till Ryaverket. Det innebär att ca personer är anslutna till Ryaverket år 2020 och ca personer år Varje person bidrar också med mer kväve till avloppsvattnet, eftersom det äts mer, framför allt mer kött. En prognos för framtida kvävebelastning visas i Figur 1, där ett ökat kvävereningskrav på 80 % har antagits infalla år Dagens kvävereningskapacitet på ca 2000 ton per år behöver utökas till ca 3300 ton per år till år 2030 för att klara framtida krav och belastning Prognos N - krav 80 % år ton N per år Nin Nred N till hav N till slam Figur 1. Inkommande kväve till Ryaverket markerat i blått, biologiskt borttaget kväve i brunt, kväve i utgående vatten i grönt och kväve avskiljt till slam i svart. För närvarande sker nitrifikationen, första steget i kvävereningen, i biobäddarna. Dessa har inte förändrats sedan de togs i drift Kapaciteten räcker inte till för att säkert klara nuvarande utsläppsvillkor på 10 mg N/l de närmaste åren. Det är inte heller möjligt att med nuvarande utformning av biobäddarna förbättra nitrifikationskapaciteten på Ryaverket för att klara det krav på minst 80 % kväverening som krävs för att Baltic Sea Action Plan (BSAP) skall uppfyllas. Under 2012 har alternativa sätt att utöka kvävereningskapaciteten utretts i samarbete med fyra mycket kompetenta konsultgrupper. Projektgruppen på Gryaab, som har inkluderat medarbetare från utveckling-, drift-, process- och projektgrupperna, har valt fyra principiellt olika lösningar bland de av konsulterna föreslagna lösningarna och gjort en jämförande utvärdering med avseende på framförallt investering- och driftkostnader samt reningsresultat på kort och lång sikt. Även miljöaspekter, resursåtgång, arbetsmiljö och driftsäkerhet har tagits i beaktande vid gallring. En annan viktig parameter har varit att vald lösning är flexibel för framtida krav, processförändringar och

4 (8) teknikutveckling. Utöver projektgruppen på Gryaab har en workshop hållits med experter från andra stora reningsverk, där de valda lösningarna utvärderades. De fyra huvudförslagen beskrivs kort nedan. A) En nitrifikationsreaktor med rörliga bärare, MBBR (Moving Bed Biofilm Reactor) byggs. Den kommer att likna den efterdenitrifikationsanläggning som togs i drift 2010, men vara luftad istället för att enbart ha omrörning. Förslaget kan senare kompletteras med rejektvattenbehandling för ytterligare utökad kapacitet. B) Rörliga bärare som ger extra nitrifikation integreras i aktivslamprocessen. Tre av de nio zonerna i aktivslambassängerna byggs om med silar och annat som behövs för att bärarna skall stanna kvar i bassängerna. Separat rening av rejektvatten, vattnet från slambehandlingen, behövs för att inte förlora för mycket kapacitet under ombyggnadstiden. C) Nya aktivslambassänger byggs där nuvarande slambehandling är placerad. Detta innebär att slambehandlingen först måste flyttas. Separat rening av rejektvatten behövs för att inte förlora för mycket kapacitet under ombyggnadstiden. D) Aktivslamsteget och försedimenteringsbassängerna byggs om så att det blir två aktivslamsteg efter varandra. Separat rening av rejektvatten behövs för att inte förlora för mycket kapacitet under ombyggnadstiden. Förslagen har för- och nackdelar. De punkter som skiljer förslagen sammanfattas i tabellen nedan. Vad gäller driftkostnader och resursförbrukning är utfallen tämligen lika. Även vid bästa utfall motiverar inte enbart driftkostnadsbesparingar de högre investeringar som framför allt alternativ C och D innebär. A) Ny reaktor med bärare B) Bärare i aktivt slam C) Fler aktivslambassänger D) Aktivt slam i två steg. Uppfyller 10 mg N/l Osäkert Osäkert Osäkert Osäkert Uppfyller 10 mg N/l 2016 Ja Osäkert Nej Nej Uppfyller 80% N-rening 2018 Ja Troligen Nej Nej Uppfyller 80% N-rening 2030 Ja Troligen Ja Ja Investering Måttlig Stor Mycket stor Mycket stor Rejektvattenrening behövs Ej före 2020 Före 2016 Före 2016 Före 2016 Störningar under ombyggnad Små Stora Måttliga Mycket stora Ökad känslighet för höga flöden Nej Osäkert Troligen Troligen Osäkerheter om dimensionering Små Stora Måttliga Stora Tabell 1. Jämförelse av utredda alternativ Inga alternativ innebär högre kapacitet än idag för att rena högre flöden biologiskt. Om flödena ökar ytterligare är risken stor att det kommer att behövas ny sedimenteringskapacitet för att hantera de höga flödena. Eftersom alternativ A bygger på ungefär samma teknik som idag kan det dock förutsättas att detta alternativ kommer att fungera lika bra som idag vid höga flöden. Inga övriga väsentliga skillnader vad gäller miljöeffekter har identifierats.

5 (8) Sammanfattningsvis är det enbart alternativ A som kan förväntas uppfylla reningskraven i närtid. Alternativ A innebär samtidigt den lägsta investeringen och har små övriga osäkerheter. Denna bör vara lätt att driva eftersom kunskap om MBBR finns sedan tidigare på Gryaab. Det finns dessutom gott om referenser. Tekniken är mogen och dimensionering bör vara förutsägbar. Flexibiliteten för framtida krav är god. Den bassäng som byggs ligger strategiskt i anläggningen så att vattenvägarna blir relativt enkla. Byggnation av reaktorn påverkar inte heller reningsresultaten under alltför lång tid under ombyggnadstiden. Urvalsprocessen är noggrannare beskriven i Gryaab Rapport 2013:1 (Bilaga2).

6 (8) Förslag till utformning av anläggning Det valda alternativet har utretts mer detaljerat, vilket utmynnat i nedanstående förslag. Nitrifikation med rörliga bärare Hjärtat i anläggningen är ett nytt efternitrifikationssteg (EN) baserat på rörliga bärare och placerat på parkeringsplatsen invid eftersedimenteringsbassängerna (ES). Se Figur 2. EN Efternitrifikationsbassänger SB Slambyggnad CB Centralbyggnad ED Efterdenitrifikationsbassänger AS Aktivslambassänger ES Eftersedimenteringsbassänger KU Ny kulvert Figur 2. Översikt placering av efternitrifikationsanläggning på Ryaverket EN planeras vara indelat i sex behandlingslinjer med en total volym om ca m 3. Grundläggningsnivån är vald så att vattnet från södra ES-kanalen kan ta sig in och igenom reaktorerna med självfall. Detta medför att stora mängder berg måste sprängas bort, då grundläggningen måste ske djupt för att åstadkomma tillräcklig volym.

7 (8) I slambyggnadens källardel kan befintliga lokaler byggas om för att inrymma kompressorer, ställverk och transformatorer. Dessa är till för att försörja reaktorerna med luft. Installerad effekt blir i storleksordningen kw. I utrymmet mellan EN och befintliga anläggningsdelar byggs en ny kulvert, som ansluter till befintlig kulvert. I den nya kulverten placeras kontrollstationen och pumparna som skall pumpa det nitrifierade vattnet till den befintliga efterdenitrifikationsreaktorn (ED). El-utrustningen placeras i utrymmen i den befintliga försörjningsbyggnaden vid ED. Ytterligare en viktig funktion för den nya kulverten är att skapa plats för de vattenvägar som kan behövas för framtida reningsanläggningar. Genom ombyggnad av en av aktivslambassängerna (AS) med tillhörande utrustning får man dessutom möjlighet att ställa av en biobädd för service och framtida ombyggnader med bibehållen kapacitet för aktivslamblocket. Den befintliga efterdenitrifikationsanläggningen (ED) kompletteras med ytterligare rörliga bärare för att höja kapaciteten. Tidplan Projektet planeras starta med mark- och schaktarbeten i augusti 2013 för att kunna tas i drift under För att detta skall kunna genomföras förutsätts att ägarnas fortsatta beslutsprocess är klar senast i maj Värt att notera är att Naturvårdsverket föreslår att certifikatssystemet för kväve skall gälla från januari Förseningar jämfört med tidplanen kan därför komma att resultera i att Gryaab måste köpa certifikat för att kompensera utebliven kväverening. Uppskattade kostnader Investeringskostnader Projektets kostnader är i nuläget bedömda till 360 mkr. I denna summa finns 20 mkr avsatta för att täcka indexutvecklingen från dagens kostnadsnivå fram till projektets färdigställande. Kostnaden ryms inom Gryaabs ekonomiska långtidsplan. Årliga kostnader Avskrivningar (genomsnitt under 20 år) Räntekostnader (3,5 %) Energi Kemikalier Personal & övrigt Totalt Eventuell inkomst N-certifikat 18 mkr 12,6 mkr 9,7 mkr 6,4 mkr 2,0 mkr 48,7 mkr ( ) 0-10 mkr

8 (8) Ärendehantering Gryaabs styrelse har för avsikt att fatta beslut om investeringen på styrelsemötet och önskar därför att frågan behandlats hos respektive ägare i god tid innan dess. Gryaab AB önskar svar senast från ägarna per För att underlätta inför ägarnas beslutsprocess inbjuder Gryaab till ett seminarium om investeringen , kl Anmälan till seminariet senast till: eller Gryaab AB Att: Ulla-Maria Wibeck Box Göteborg Gryaab AB Anders Åström VD Bilagor Gryaab Rapport 2012:1 Gryaab Rapport 2013:1 Belastning historiskt på Ryaverket och prognos för framtiden Vad är reningskapaciteten på Ryaverket och hur kan den öka?

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav Lars-Gunnar Reinius Arbetsgruppen På initiativ av Vasrådet bildades i början på året en arbetsgrupp bestående

Läs mer

Haninge går mot strömmen i Stockholm - och bygger om Fors ARV

Haninge går mot strömmen i Stockholm - och bygger om Fors ARV Haninge går mot strömmen i Stockholm - och bygger om Fors ARV Johanna Blomberg VA-chef, Haninge kommun 2016-10-04 1 Berätta om vår resa om Fors vara eller inte vara 2003 2023 Ämne 2016-10-04 2 HANINGE

Läs mer

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Jonas Grundestam Teknikansvarig Process Stockholms Framtida Avloppsrening Marie Berg Processingenjör Himmerfjärdsverket,

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,

Läs mer

Miljöpåverkan från avloppsrening

Miljöpåverkan från avloppsrening Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och

Läs mer

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger) RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN Seth Mueller (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger) 1 BOLIDEN TEKNIK I FOKUS Teknik är nyckeln till Bolidens framgång som företag (1924-2014) Samarbeta med utrustningsleverantörer

Läs mer

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun

Läs mer

OMBYGGNATION AV GAMLEBY AVLOPPSRENINGSVERK

OMBYGGNATION AV GAMLEBY AVLOPPSRENINGSVERK OMBYGGNATION AV GAMLEBY AVLOPPSRENINGSVERK Västervik är centralort i Västerviks kommun i Kalmar län. Västervik ligger vid Gamlebyvikens mynning Fakta om Gamlebyviken 21 km lång tröskelvik Yta: ca 27 km².

Läs mer

Varför byggde vi skivfilter och MBBR?

Varför byggde vi skivfilter och MBBR? Varför byggde vi skivfilter och MBBR? Disc filters Secondary settlers MBBR Upplägg 35 kompakta år på Ryaverket Vad hade vi för alternativ? Varför valde vi MBBR och skivfilter? Kompakt byggande 1972-2010

Läs mer

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521)

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521) 1 (5) 2013-02-21 Dnr SU 524-3263-12 Regeringskansliet (Miljödepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets

Läs mer

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav.

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. PROMEMORIA VAS-kommittén Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. Under 2009 slogs två av VAS arbetsgrupper samman i projektet Genomförande av vattenförvaltning

Läs mer

Yttrande över Stockholm Vatten VA AB:s ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals reningsverk, Mål nr M

Yttrande över Stockholm Vatten VA AB:s ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals reningsverk, Mål nr M 2016-07-13 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr MSN 2016/2311 Dnr M16-558 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Yttrande över Stockholm Vatten VA AB:s ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Komplettering Bilaga 5 Tekniska och ekonomiska förutsättningar för andra begränsningsvärden Stockholm 2016-02-05 PROMEMORIA Till: Avdelning Nacka Tingsrätt

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20 Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden

Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalanda län Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden 2015-2021 Bakgrund VIVAB har tillfrågats om synpunkter

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Läkemedel i avloppsvatten Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Rester av läkemedel i avloppsvatten Svårnedbrytbara Oftast vattenlösliga Kan vara biologiskt aktiva Kan

Läs mer

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning Peter Balmér och Daniel Hellström peter.balmer@telia.com daniel.hellstrom@svensktvatten.se Är svenska avloppsreningsverk energieffektiva?

Läs mer

Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk

Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk Linda Gårdstam Naturvårdsverket / Swedish Environmental Protection Agency Miljörättsavdelningen / Implementation and Enforcement Department Uppdraget

Läs mer

Styrmedel för ökad rening i kommunala avloppsreningsverk Ert dnr. M2012/2665/Nm

Styrmedel för ökad rening i kommunala avloppsreningsverk Ert dnr. M2012/2665/Nm 1(7) Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Styrmedel för ökad rening i kommunala avloppsreningsverk Ert dnr. M2012/2665/Nm Länsstyrelsen i Västra Götalands län yttrar sig över Naturvårdsverkets

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Skandinavisk Ecotech Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Om Ecotech Systemutvecklare med över 20 års erfarenhet Ansvarar för hela produktkedjan - Utveckling - Produktion

Läs mer

Metodik för att identifiera behandlingsbehov av industriellt avloppsvatten före vidare rening i kommunalt avloppsreningsverk.

Metodik för att identifiera behandlingsbehov av industriellt avloppsvatten före vidare rening i kommunalt avloppsreningsverk. Metodik för att identifiera behandlingsbehov av industriellt avloppsvatten före vidare rening i kommunalt avloppsreningsverk Eva Tennander ÅF Orientering På industriområdet Boländerna i Uppsala har två

Läs mer

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.

Läs mer

anders.finnson@svensktvatten.se

anders.finnson@svensktvatten.se Vattendirektivet - Svenskt Vattens syn på åtgärdsprogram och prispolitik KSLA 2010-06-0101 anders.lind@svensktvatten.se se anders.finnson@svensktvatten.se Generella synpunkter om Vattenmyndigheternas arbete

Läs mer

Nytt avloppsreningsverk i Lidköping

Nytt avloppsreningsverk i Lidköping Nytt avloppsreningsverk i Lidköping presentation av teknisk förstudie, oktober 2016 Bakgrund Lidköpings kommuns vision om att växa och utvecklas kräver ett nytt avloppsreningsverk. Det nuvarande reningsverket

Läs mer

Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet

Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet Avloppsreningsanläggning Avloppsreningsanläggningen består av processanläggningen i Utanbergsvallarna samt infiltrationsanläggningen i

Läs mer

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 114-119 Ekonomisk analys Ekonomisk analys inom vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Införande av kväverening i Örebro

Införande av kväverening i Örebro Införande av kväverening i Örebro V-kluster Mälardalen, workshop Henriksdals reningsverk 2011-12-14 Jan Rönnkvist, utvecklingsingenjör Nytt tillstånd 2009-03-20 Skärpta krav BOD och P Nya krav på N och

Läs mer

Driftordning och skötselanvisning

Driftordning och skötselanvisning Driftordning och skötselanvisning INNEHÅLL: 1. Användning.....3 2. Teknisk beskrivning.....3 3. Typer, storlekar och dimensioner....3 3.a) De olika typernas konstruktionsdimensioner....4 4. Reningsverkets

Läs mer

Rent vatten nu och i framtiden

Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Vi bygger om vårt reningsverk. Miljön och livskvaliteten är de stora vinnarna! Nu är beslut taget i reningsverksfrågan. Kommunfullmäktige tog

Läs mer

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Samrådsmöte för Dalälven 19 februari 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten och rena sjöar

Läs mer

Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18

Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Projektplan KK08/317 Anneli Carlén Utmaning Rädda Östersjön Projektstart Projektavslut Avslutat Sign. Anneli Carlén 2009-01-21 Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Innehåll 1. Mål... 3 2. Östersjön...

Läs mer

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat 1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk

Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk Miljönämnden 2007 10 18 67 1 Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, Luleå kommun har till länsstyrelsen inkommit med en ansökan om nytt tillstånd på

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Reningsverk Kungshamn

Reningsverk Kungshamn Reningsverk Kungshamn Teknisk beskrivning December 2014 Teknisk Beskrivning Reningsverk 2014-12-22 1 Beställare Konsult Författare Granskad av Rena Hav Sverige AB Solus AB Joel Oresten Bengt Gunnarsson,

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun

Avloppsinventering i Haninge kommun Avloppsinventering i Haninge kommun - Resultat inventeringen 2013 - Slutrapportering inventeringen 2010-2013 2014-11-24 Stefan Engblom 1 Inledning 1:1. Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra

Läs mer

anna.calo@telge.se 08 550 221 26

anna.calo@telge.se 08 550 221 26 anna.calo@telge.se 08 550 221 26 Avlopp i kretslopp Nationell problematik 30 000 enskilda anläggningar i Mälarregionen 6000 enskilda anläggningar i kommunen 530 enskilda anläggningar inom Stavbofjärdens

Läs mer

Ekonomiska styrmedel för hållbar vattenresursförvaltning. Mikael Olshammar

Ekonomiska styrmedel för hållbar vattenresursförvaltning. Mikael Olshammar Ekonomiska styrmedel för hållbar vattenresursförvaltning Sveriges bredaste miljökompetens Grundat 1966 cirka 200 medarbetare 28 % forskarutbildade, 62 % med annan akademisk utbildning ingenjörer, ekonomer,

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

VÄSTRA ORUST AVLOPPSRENINGSVERK

VÄSTRA ORUST AVLOPPSRENINGSVERK VÄSTRA ORUST AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅD MED ALLMÄNHETEN FÖR NYBYGGNATION ANLEDNING TILL NYBYGGNATION 1. Avloppsvattenrening i Västra Orust sker idag i åldersstigna anläggningar i Hälleviksstrand, Barrevik

Läs mer

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning KILENE AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2007-01-15 I Innehållsförteckning

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm

Läs mer

Ministermötet i Köpenhamn

Ministermötet i Köpenhamn HELCOM, BSAP och BSAP vad innebär vårt senaste åtagande på Ministermötet i Köpenhamn Ministermötet i Köpenhamn Anders Alm, KSLA Seminarium Stockholm 12 februari 2014 Baltic Sea Action Plan (BSAP) Utsläppsmålen

Läs mer

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK VATTEN Journal of Water Management and Research 68:69 74. Lund 2012 FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK Flow design at wastewater treatment plants av HANS CARLSSON, Tyréns AB, Isbergs gata 15, 205 19 Malmö,

Läs mer

Helhetsperspektiv och kostnadseffektivitet är A och O i åtgärdsarbetet. KSLA 12 februari 2014 Ingrid Haglind, Skogsindustrierna

Helhetsperspektiv och kostnadseffektivitet är A och O i åtgärdsarbetet. KSLA 12 februari 2014 Ingrid Haglind, Skogsindustrierna Helhetsperspektiv och kostnadseffektivitet är A och O i åtgärdsarbetet KSLA 12 februari 2014 Ingrid Haglind, Skogsindustrierna Skogsindustrierna Bransch- och arbetsgivarorganisation för massa-, pappers-

Läs mer

Förslag till höjning av VA-taxan 2017

Förslag till höjning av VA-taxan 2017 SIDAN: 1 (9) Förslag till höjning av VA-taxan 2017 FÖRSLAG TILL BESLUT att att att Österåkersvatten föreslår till kommunfullmäktige att besluta om höjning av anläggningstaxan med 10 % från och med 1 januari

Läs mer

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå WC och fosforfilter - Klarar hög skyddsnivå I det här avloppssystemet behandlas avloppsvattnet i en filterbädd med fosforbindande material. Vanlig WC kan användas.

Läs mer

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012 Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

ECOMOTIVE A02 BIOLOGISK RENING FÖR BDT-VATTEN

ECOMOTIVE A02 BIOLOGISK RENING FÖR BDT-VATTEN JETS VACUUM SANITARY SYSTEMS VILLA OCH FRITIDSHUS ECOMOTIVE A02 BIOLOGISK RENING FÖR BDT-VATTEN KÄLLSEPARERING FRÅN JETS VARFÖR BÖR VI KÄLLSEPARERA AVLOPPSVATTNET? KOMPAKT, ENKEL, TRYGG OCH FRAMTIDSINRIKTAD

Läs mer

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R M I N I R E N I N G S V E R K P R O D U K T FA K TA 1-0 6 Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. Enskilda avlopp - problem och

Läs mer

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Kemisk fällning av avloppsvatten kan Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten

Läs mer

Avloppslösningar för samlad bebyggelse

Avloppslösningar för samlad bebyggelse Avloppslösningar för samlad bebyggelse Innehåll Skräddarsydda lösningar för varje behov... 4 Kvalitet i utförande och detaljer... 6 Biovac SBR-process... 8 Användningsområden... 10 Service och underhåll...

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

Certifieringssystem för återföring av växtnäring med avloppsfraktioner

Certifieringssystem för återföring av växtnäring med avloppsfraktioner Svenskt Vatten Anders Finnson Box 47607 117 94 Stockholm Certifieringssystem för återföring av växtnäring med avloppsfraktioner Hushållningssällskapens Förbund har getts möjlighet och lämna synpunkter

Läs mer

ÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK

ÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK ÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅD FÖR OM- OCH NYBYGGNATION PROGRAM 1. Bakgrund 2. Lokaliseringsalternativ 3. Lägesbeskrivning 4. Utformning av reningsverket, idag och i framtiden 5. Planförhållanden,

Läs mer

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN VISION Svensk forskning, innovation och samverkan mellan vattensektorns aktörer ska skapa uthålliga och globalt konkurrenskraftiga vattentjänster, produkter

Läs mer

Borgensåtagande för lån till SYVAB

Borgensåtagande för lån till SYVAB Utlåtande 2006:76 RI (Dnr 132-1089/2006) Borgensåtagande för lån till SYVAB Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Stockholms stad tecknar borgen för SYVAB:s lån upp till ett belopp

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster 2 3 Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster renar avloppsvattnet för de 1,2 miljoner invånarna i Helsingforsregionen

Läs mer

Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk

Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk Mål Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk Efter att ha genomfört denna uppgift ska du ha lärt dig att bygga mera komplexa dynamiska modeller och att simulera dessa med hjälp av Matlab

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening Tid: 21 oktober 2011 kl 8.00-13.00 Plats: Bergsbrunnagatan 15 Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Uppbyggnad av provningsplats för små avloppsanläggningar enligt Europastandard

Uppbyggnad av provningsplats för små avloppsanläggningar enligt Europastandard Uppbyggnad av provningsplats för små avloppsanläggningar enligt Europastandard Stockholm Västra Götaland Skåne Uppbyggnad av provningsplats för små avloppsanläggningar enligt Europastandard För mer information

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

2013 23 Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt 12 114)

2013 23 Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt 12 114) 2013 23 Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt 12 114) Kvävgas bildas vid denitrifikation och stängs in i slamflockar som sjunker sämre Avgasning av aktivt

Läs mer

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

BAGA Easy. Avloppsanläggningar för hög skyddsnivå. Kretsloppsanpassat

BAGA Easy. Avloppsanläggningar för hög skyddsnivå. Kretsloppsanpassat BAGA Easy Avloppsanläggningar för hög skyddsnivå Kretsloppsanpassat Enkelt och driftsäkert Bästa miljö och hälsoskydd 10 års process- och funktionsgaranti CE-certifierad i Sverige under svenska klimatförhållanden

Läs mer

Kungsbacka vattenrike

Kungsbacka vattenrike Grönt: Våtmarksanläggning avsedd att ytterligare rena det utgående avloppsvatten från reningsverket Rött: Tillsammans med natura 2000-området Kungsbackafjorden kan det bilda ett Kungsbacka vattenrike Kungsbacka

Läs mer

biogasanläggningar WR20

biogasanläggningar WR20 Förädling av rötrest t från storskaliga biogasanläggningar WR20 Sören Gotthardsson Purac/Läckeby Water Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se FRÅGESTÄLLNING Värdering av alternativ

Läs mer

Motion om att rena vattnet från läkemedelsrester. KS

Motion om att rena vattnet från läkemedelsrester. KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2016-08-23 247 Motion om att rena vattnet från läkemedelsrester. KS 2016-243 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget Nicklas Paxéus, Gryaab AB Läkemedel i avloppsvatten URIN FEKALIER LÄKEMEDEL, intag LÄKEMEDEL, utsöndring Ursprungligt läkemedel + metaboliter

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer