Årsredovisning för ett renare hav

Transkript

1 Årsredovisning 2005 för ett renare hav

2

3 FOTO: JAN TÖVE Årsredovisning 2005 Gryaab AB Postadress Karl IX:s väg Göteborg Organisationsnr Bankgironr Plusgironr Tel Expeditionen Fax Expeditionen E-post Hemsida Vid brådskande ärende utom expeditionstid, ring som sätter dig i förbindelse med vår beredskapsgrupp.

4 Gryaab...5 VD har ordet...6 Gryaabs mål...8 Mål 1 Vatten...8 Mål 2 Restprodukter...8 Mål 3 Kostnadseffektivitet...9 Mål 4 Information...10 Mål 5 Kunskap och utveckling...10 Gryaabs nya direktfällning invigd...12 Materialbalans för Ryaverket Vattenbehandling...15 Förutsättningar och resultat...15 Utveckling...19 Aktiviteter Recipientkontroll...22 Slambehandling och slamdisponering...24 Förutsättningar och resultat...24 Utveckling...24 Aktiviteter Kvalitet och miljö...26 Anslutning av Lerums kommun...26 Information...27 Personal och organisation...28 Ekonomi...29 Nyckeltal...31 Förvaltningsberättelse...33 Resultaträkning...37 Balansräkning...38 Kassaflödesanalys 5 år i sammandrag...39 Tilläggsupplysningar...40 Resultaträkningar 5 års översikt...43 Balansräkningar 5 års översikt...44 Revisionsberättelse...45 Styrelsens sammansättning

5 Foto: Glen Äijälä, Gryaab Gryaab är ett miljöföretag som aktivt verkar för en bättre miljö och ett renare hav. Gryaab är ett kommunalt bolag som ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Bolaget har två huvuduppgifter. Den första är att via ett eget tunnelsystem leda avloppsvatten från tätortsbefolkningen till bolagets reningsverk, Ryaverket. Genom att all tätortsbebyggelse utom Lerum sedan länge är ansluten till Ryaverket har utsläpp av avloppsvatten till lokala sjöar och vattendrag eliminerats. Vår andra huvuduppgift är att behandla avloppsvattnet när det har kommit till Ryaverket. Behandlingen sker med avseende på nedbrytbart organiskt material, fosfor och kväve. Vi avskiljer också gallerrens (skräp) och sedimenterbart material. Behandlat avloppsvatten leds via tunnel ut till Göta älvs mynning. Till Gryaabs verksamhet hör även bergrummen vid Syrhåla. Där finns utrustning för avvattning av slam och möjlighet till deponering i bergrum. Aktieägare Antal aktier Aktier % Ale 307 3,4 Göteborg ,4 Härryda 256 2,8 Kungälv 498 5,5 Lerum 435 4,8 Mölndal 720 7,9 Partille 384 4, Verksamhetsidé Gryaab säkrar god vattenkvalitet i lokala sjöar och vattendrag och i Göta älv och dess mynningsområde genom att bygga och driva system som kostnadseffektivt omhändertar Göteborgsregionens avloppsvatten. Avloppsvattnets innehåll av energi, näringsämnen och andra nyttigheter ska tillvaratas och avloppet ska inordnas i ett kretslopp. Gryaab ska vara inriktat på att målen för utsläpp och annan miljöpåverkan fortlöpande kommer att höjas och att allt mindre resurser, relativt sett, får tas i anspråk för att nå målen.

6 VD har ordet Ett regionalt samarbete kring avloppsvattenrening har pågått sedan början av 1970-talet. Det hade föregåtts av en intensiv diskussion om hur frågan om avloppsbehandlingen skulle lösas på bästa sätt. De flesta insåg att miljösituationen i regionens vattendrag var ohållbar. Det var helt nödvändigt att genomföra kraftfulla åtgärder för att rädda vattenmiljön i Göteborgsregionen. En regional samverkan inleddes och på kort tid avlastades övergödda sjöar, vattendrag, Göta älvs mynningsområde och havet där utanför. Det har snart gått 40 år sedan samarbetet inleddes och kommunerna åtog sig att samverka inom ramen för Gryaabs verksamhetsidé har hållit över tiden. De anslutna kommunerna har landets lägsta kostnad för avloppsvattenrening. det konsortialavtal som undertecknades av fjorton kommuner Genom kommunsammanslagningar blev det till slut sju kommuner som sedan dess har samarbetat inom Gryaab. Kungsbacka hade möjlighet till anslutning fram till 1975 men valde att tacka nej och Lerum tvekade länge innan man i slutet av 1990-talet bestämde sig för att en anslutning till Gryaab var det bästa alternativet. Konsortialavtalet ska nu skrivas om och en grupp personer har utsetts av ägarna som ska hantera frågan. Vem vet, kanske Kungsbacka kan vara intresserade den här gången om de får frågan. Gryaabs verksamhetsidé Att säkra god vattenkvalitet i lokala sjöar, vattendrag och i Göta älvs mynningsområde genom att bygga och driva system som kostnadseffektivt omhändertar Göteborgsregionens avloppsvatten har hållit över tiden. De anslutna kommunerna har landets lägsta kostnad för avloppsvattenrening. För varje m 3 vatten som fastighetsägaren betalar enligt vattenräkningen, går endast 3,62 kr till Gryaab. Även efter nödvändiga utbyggnader kommer Gryaabs nyckeltal att vara mycket konkurrenskraftiga i jämförelse med de flesta andra jämförbara anläggningar i landet. Internationellt sett har Sverige också mycket låga kostnader för VAtjänster, cirka halva kostnaden om man jämför med många andra länder i Västeuropa. Under de senaste åren har regional VA-samverkan diskuterats intensivt på olika håll i landet. Trenden mot ökat regionalt samarbete i olika former är tydlig, både i Sverige och internationellt. I norra Storstockholm pågår förutsättningslösa diskussioner kring ökat samarbete för abonnenternas bästa mellan Norrvatten, Käppala och Roslagsvatten. Lund och Malmö har långt gångna planer på att bilda en gemensam VA-organisation. I Norrland har Timrå och Sundsvall gått ihop och bildat Mittvatten. Förslaget till ändring av VA-lagen och uppluckringen av den kommunala lokaliseringsprincipen kommer nu också att ge ökade möjligheter till regionalt samarbete mellan kommunerna. I Göteborgsregionen finns samarbete inom avloppsrening men samarbetet är begränsat inom det övriga VA-området, trots att ledningsnäten till många delar är sammankopplade och vattenverken ligger granngårds. Visst diskuteras en gemensam reservvattentäkt i Gråbo men diskussionerna tar lång tid och endast några kommuner deltar i diskussionen. Det vore mycket synd om intresset för grusbrytning segrar i Gråbo. Det skulle hindra en regional samverkan kring en mer långsiktig utveckling av en bra reservvattentäkt, vilket för närvarande saknas i Göteborg. Jag är lite orolig för att VA-frågorna inte verkar ha någon större prioritet på den politiska agendan i Västsverige även om man har visat ett visst intresse för Gryaabs miljövillkor. Under 2005 har miljösituationen i Östersjön stått i fokus i debatten. Trots en kraftfull utbyggnad för bättre kväverening under många år har miljösituationen i Östersjön snarare blivit sämre under de senaste åren. En av Naturvårdsverket anlitad internationell expertgrupp har kommit fram till att det i första hand är fosfor som är problemet i Östersjön och inte kväve. I Västerhavet anser expertgruppen att man i första hand ska minska kvävetillförseln. Det är därför med stor tillfredställelse vi kan konstatera att Gryaabs planerade men ännu inte påbörjade utbyggnad av Ryaverket ligger helt i linje med expertgruppens slutsatser. Vi måste förbättra kvävereningen och när vi väl har gjort det är det också positivt att ytterligare förbättra fosforreningen genom att filtrera vattnet. Jag hoppas att styrelsen inom kort kan fatta beslut om Gryaabs planerade utbyggnad. Utbyggnaden behövs inte bara för att klara framtida miljökrav utan även för att klara de miljökrav som fastställdes redan 2001 av miljödomstolen. Det känns lite bekymmersamt att inte få tillgång till den utrustning och de anläggningar som behövs för att genomföra Gryaabs uppdrag och för att legalt kunna uppfylla fastställda miljövillkor.

7 Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Stig Hård, VD Gryaab Vi har dock fått förutsättningar och skapat handlingsberedskap för att snabbt kunna påbörja en utbyggnad. Den planerade anläggningen tar lite mark i anspråk och vi bygger inom befintligt verksamhetsområde utanför Rya skog vilket har varit uppdraget allt sedan början av 1990-talet. Vi kommer att använda ny kompakt teknik. Vi förbättrar både kväverening och fosforrening. Vi får ökad säkerhet för planerat underhåll och oplanerade driftstopp. Vi skapar bättre arbetsmiljö för våra medarbetare som dagligen ska driva och underhålla anläggningen. Framför allt får vi en anläggning med stor flexibilitet för olika driftförhållanden och framtida reningskrav. Under det gångna året har Gryaab tagit en anläggning för bräddvattenrening i drift. Anläggningen ger bättre fosforrening vid stor nederbörd och höga flöden till verket. Den har dessutom ett antal andra funktioner som innebär väsentliga förbättringar av verksamheten. Med den nya anläggningen i drift kommer vi att kunna minska fosforutsläppen till havet med ytterligare cirka ton per år vilket innebär en ytterligare reduktion av utgående fosfor motsvarande cirka 30 procent. Vi har därmed ökat möjligheterna att uppnå det skärpta fosforkrav med gränsvärdesvillkor som gäller från den 1 januari I årsredovisningen 2003 noterade jag att Gryaab hade lagt den långa miljöprövningsprocessen bakom sig och att det nu gällde att se framåt. Sedan dess har det varit en omfattande och intensiv debatt i media kring nyttan av både kväverening och fosforrening. SMHI har genomfört en utvärdering av hydrografiska data för 18 mätstationer längs västkusten för perioden Utvärderingen visar att halten av kväve och framförallt fosfor uppvisar positiva trender. Förhållandena i havet anses vara goda i förhållande till de referensvärden som preliminärt har diskuterats inom ramen för Vattendirektivet. Gryaab har bidragit till att få fram ny kunskap om miljöförhållandena i Västerhavet genom att låta fyra oberoende expertgrupper utreda effekten av ett minskat fosforutsläpp från Ryaverket. Experternas slutsatser är att effekten kan tänkas uppgå till storleksordningen några procents förbättring i havet, men att effekten inte går att mäta med de mätmetoder som finns tillgängliga idag. Experternas slutsatser har medfört att Gryaab har lämnat in en ansökan och en begäran om mildring av fosforvillkoren till länsstyrelsen. Något beslut har ännu inte fattats i frågan. När beslutet väl kommer hoppas jag att det är väl avvägt och tillfredställer alla parter som har visat intresse för frågan. Personligen tycker jag det finns skäl att ha en ödmjuk inställning beträffande Ryaverkets påverkan på havsmiljön eftersom förhållandena är mycket dynamiska och komplexa. Avslutningsvis vill jag tacka alla medarbetare för en mycket gedigen och bra arbetsinsats under det gångna året. Gryaabs utveckling avgörs av alla medarbetares samlade arbetsinsats, kompetens och engagemang. Vi har en tekniskt sett mycket avancerad anläggning med unika processlösningar som kräver hög kompetens hos medarbetarna. Med den nya anläggningen för bräddvattenrening och den planerade utbyggnaden kommer det att ställas ytterligare krav på Gryaabs medarbetare. Vi fortsätter därför att utveckla samarbetet inom alla delar av den organisation som infördes Vi fortsätter också att satsa på kompetensutveckling, förbättrade arbetsmiljövillkor, friskvård och ledarutveckling. Sammantaget bedömer jag att vi har goda förutsättningar till en fortsatt god utveckling av Gryaab. Tillsammans med mina medarbetare ser jag fram mot ett spännande 2006 då avgörande beslut kommer att fattas kring Gryaabs utbyggnad och anslutningen av Lerums kommun.

8 Gryaabs mål Mål 1 Vatten Mål 2 Restprodukter Avloppsvattnet ska samlas upp och behandlas till skydd för miljön Slam och andra restprodukter ska nyttiggöras inom ramen för ett uthålligt samhälle. Delmål 1.1 Delmål 1.2 Delmål 1.3 Delmål 1.4 Måluppfyllelse Myndighetskrav ska vara uppfyllda. Gryaab ska verka för att förbättra drift- och processtrategier. Inkommande vatten ska inte innehålla främmande substanser i sådan mängd att avloppsvattenbehandlingen påverkas negativt. Anläggningarnas funktion ska säkras genom förbättrat förebyggande underhåll. 1.1 Medelhalterna i det samlade utgående avloppsvattnet blev för organiskt material 8 (8) mg BOD 7 /l, för fosfor 0,4 (0,4) mg P/l och för kväve 11 (10) mg N/l. Gryaab uppfyller därmed gällande miljövillkor för BOD 7 (gränsvärde) och fosfor (riktvärde kvartalsmedelvärde som gällde under andra halvåret) men överskrider riktvärdet för kväve. Drifttagningen av direktfällningsanläggningen som ingick i projektet BVR 2003 gjorde det möjligt att behandla en större del av det inkommande avloppsvattnet, vilket bidrog till det goda resultatet för fosforreningen. Från och med 2006 gäller 0,4 mg P/l som gränsvärde och årsmedelvärde samt riktvärde och kvartalsmedelvärde. Kvävereningen däremot hamnade något över riktvärdet, till stor del på grund av sämre kvävereningskapacitet än normalt under de tre första kvartalen. Den planerad utbyggnaden i projektet NP 2004 för fosfor- och kväverening kommer att skapa marginal för att kunna uppnå kraven. 1.2 Delmålet uppfylldes. Processtrategier uppdateras efter behov. Se även delmål Inkommande vatten har inte innehållit främmande substanser i sådan mängd att avloppsbehandlingen påverkats negativt. Målet har uppfyllts Framsteg har uppnåtts för delmålet. En plan för förebyggande underhåll (FU) har tagits fram och ska fastställas under Där ingår planer för cirka 340 större objekt. Cirka FU-åtgärder har dokumenterats i verkets Anläggningsinformationssystem (AIS). Den allmänna användningen av felanmälningar i AIS ökar och uppföljning och dokumentation av felanmälningar blir bättre. Delmål 2.1 Delmål 2.2 Delmål 2.3 Delmål 2.4 Delmål 2.5 Måluppfyllelse Gryaab ska aktivt verka för att slam på sikt kan återföras till odlad mark. Slammets hantering, innehåll och egenskaper ska optimeras och ständigt förbättras så att de miljömässigt mest gynnsamma användningsmöjligheterna kan utnyttjas. Gallerrens ska inte deponeras. Gryaab ska utveckla metoder för nyttiggörande av sand och grus som avskiljs från avloppsvattnet. Gryaabs icke brännbara avfall ska minskas. 2.1 och 2.2 Gryaabs slam är produktcertifierat av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Den certifierade produkten benämns biomull. Certifikatet innebär att SP genomför revisioner av Gryaabs verksamhet en gång per år. Kvaliteten på slammet uppfyller normalt alla villkor för användning i jordbruk och Gryaab kan leverera biomull som uppfyller alla myndighetskrav. Vi lägger avsevärda belopp på ständig förbättring och bevakning av slamkvaliteten. Merparten av slammet har under året nyttiggjorts då det har använts till markbyggnad i form av kompostjord. Inget slam har återförts till odlad mark på grund av den debatt som förs av LRF (Lantbrukarnas riksförbund) och livsmedelsindustrin. För att på lång sikt öka möjligheterna att använda slammet på odlad mark informerar Gryaab industri och allmänhet om vilka ämnen som är miljöstörande för avloppssystemet. Den främsta målgruppen för information till allmänheten är mellanstadieelever inom regionen. De bjuder vi in på studiebesök till Ryaverket. Övergripande information till andra allmänna grupper finns på vår hemsida. Industrin informerar vi genom rådgivning, uppföljning och kontroll. Gryaabs nuvarande anläggning för kompostering kommer att behöva flyttas om några år eftersom den ligger i expansionsområdet för Göteborgs Hamn. Diskussioner pågår med Göteborgs stadsbyggnadskontor och fastighetskontoret. En lokaliseringsstudie kommer att starta 2006 för att utreda alternativa lägen för komposteringen. Under året har fortsatta utredningar genomförts där olika möjligheter till slamdisponering redovisas. Utredningarna utgör ett underlag för fortsatt diskussion av slamdisponeringsstrategi för Gryaab. De olika alternativen är jordtillverkning och markbyggnad, bergrumsdisponering vid Syrhåla, förbränning och återföring till jordbruket. Provförbränning av slam har genomförts vid Sävenäs avfallsförbränningsanläggning i samarbete med Renova. Förkortningar p=fysisk person. pe=personekvivalent. Vattenförbrukningen omräknat till motsvarande antal fysiska personer. BOD 7 =Biochemical Oxygen Demand. Biokemisk syreförbrukning mätt under 7 dygn, ett mätetal på biologiskt nedbrytbart organiskt material. COD=Chemical Oxygen Demand. Kemisk syreförbrukning, ett mätetal på total mängd organiskt material. OCP=Oxygen Consumption Potential. Syreförbrukningspotential, ett försök att få ett mått på den totala potentiella syreförbrukning ett avloppsvatten skulle kunna ge upphov till i en recipient. Beräknas som BOD +100 x totalfosfor + 18 x totalkväve. TS=Torrsubstans. N=Kväve. P=Fosfor. ( )= Siffror inom parentes är föregående års siffror, om inte annat anges.

9 Resultatet visar att det är tekniskt möjligt att förbränna slammet tillsammans med den vanliga avfallshanteringen. 2.2 Handlingsplanen för slammet uppdaterades under året. Automatiseringen av förtjockningsprocessen har förfinats under året vilket leder till tjockare slam till rötning och mindre kemikalieåtgång. Två nya centrifuger har installerats för att öka avvattningskapaciteten. Prestandakravet har dock inte uppnåtts än och leverantören ska vidta åtgärder under En hög avvattningsgrad är önskvärt för att uppnå bra kompostering. 2.3 Under året har två anläggningar för tvättning och pressning av grov- och fingallerrens tagits i drift vilket möjliggör förbränning av gallerrenset. Fingallerrens har gått till förbränning sedan halvårsskiftet Första etappen av grovgallerrenshantering togs i drift till årsskiftet och den andra halvan ska installeras under första kvartalet Länsstyrelsen beviljade dispens för gallerrens som har gått till deponi under En anläggning för avskiljning och tvätt av sand och grus togs i drift under Det tvättade materialet har använts som schaktmassa. Det planeras att undersöka metoder för att förädla materialet så att det kan användas för andra användningsområden. 2.5 Vårt icke brännbara avfall uppgick till 38,3 ton 2000 och 39,5 ton Mål 3 Kostnadseffektivitet Gryaab ska vara kostnadseffektivt i förhållande till jämförbara verksamheter. Delmål 3.1 Gryaab ska verka för att öka biogasproduktionen. Delmål 3.2 Bättre uppföljning av kostnadseffektivitet. Delmål 3.3 Energi- och kemikalieanvändningen effektiviseras. Delmål 3.4 Säkra verksamhetens finansiering. Måluppfyllelse 3.1 Under året har det producerats mer gas än någonsin. Till stora delar beror det på bättre uppföljning och korrigering av gasflödesmätarna och att mer organiskt material har tagits emot. Mottagningen av organiskt avfall ökade till (8 262) ton. Biogasproduktionen ökade till 51,0 (42,5) GWh. På grund av ett haveri kunde bara 47,8 GWh levereras. 3.2 Sedan 2001 används översiktliga nyckeltal för att jämföra Gryaabs verksamhet med motsvarande organisationer. Jämförelser görs varje år mellan Gryaab, Käppala och SYVAB. Organisationerna har valts ut eftersom de har avledning av avloppsvatten och avloppsvattenrening som huvudverksamhet. De tre organisationerna äger och förvaltar tunnlar och ekonomin särredovisas på ett tydligt sätt. Målet är uppnått på en övergripande nivå men arbete återstår för en mer detaljerad nyckeltalsjämförelse. De översiktliga nyckeltalen från 2004 visar att Gryaab har en av de lägsta kostnaderna för avloppsrening i landet men reningsresultatet är inte lika bra som andra jämförbara verksamheter. Gryaabs anläggningsinformationssystem (AIS) har utvecklats vidare. Under 2005 har inrapportering av all tid införts. 3.3 Under 2005 har ett flertal insatser gjorts för att kartlägga energianvändningen. En utredning av huvudpumpstationen, som står för nästa en fjärdedel av Ryaverkets elförbrukning, gjordes. Den visade att körsättet och verkningsgraden är ganska bra men att det finns en viss potential för energibesparingar. Två andra energiutredningar inleddes hösten 2005 för att undersöka resten av anläggningen samt vilken förbättringspotential det finns på teknisk utrustning. Reningsresultat och kemikalieanvändning studeras veckovis på processuppföljningsmötet och leder ofta till justering av driftstrategin. Tester har gjorts med alternativa externa kolkällor med blandat resultat. Kloranvändningen skulle minskas i samband med drifttagningen av UV-anläggningen för spolvatten men vissa driftbesvär har tillkommit som ännu inte är lösta. Intermittent dosering av hypoklorit testas som ett komplement till UV-doseringen. Gryaab levererar biogas till Göteborg Energi som producerar el och värme via en kraftvärmeanläggning med biogasmotorer som är lokaliserad i anslutning till Gryaab. Producerad el i kraftvärmeanläggningen täcker nästan hälften av Gryaabs elbehov. Dessutom genererar Gryaab el i en egen turbin som har installerats efter vattenreningsprocesserna ökade produktionen av biogas. Elförbrukningen minskade med 2,7 GWh till 35,4 (38,1) GWh. För att öka möjligheterna till el-effektivisering på längre sikt har separat elmätning anordnats för Gryaabs olika anläggningsdelar. Denna ändring genomfördes i samband med en investering i nya lågspänningsställverk som avslutades Gryaab har ett avtal med Göteborg Energi om leverans av renat avloppsvatten till Göteborg Energis stora värmepumpsanläggning. Gryaab levererar vatten med ett värmeinnehåll motsvarande cirka 475 GWh. Efter tillsats av el till värmepumparna kan Göteborg Energi leverera värme till cirka lägenheter anslutna till fjärrvärmenätet hade Gryaab externa intäkter på tillsammans 22,4 mkr vilket innebär att driftkostnaderna nettomässigt blev 15 procent lägre än vad annars skulle ha varit fallet. Intäkterna kommer VAabonnenterna tillgodo genom lägre avgift från Gryaab till ägarkommunernas VA-organisationer 3.4 Gryaab har säkrat den långsiktiga finansieringen genom att lägga om korta lån till långa lån. Refinansieringen har skett via Göteborgs kommun. Målet är uppnått.

10 Mål 4 Delmål 4.1 Delmål 4.2 Delmål 4.3 Måluppfyllelse Information Gryaabs målgrupper ska erbjudas saklig information om företagets verksamhet och resultat. Öka kunskapen om Gryaabs verksamhet. Öka kunskapen om korrekt användning av avloppssystemet. Medarbetarna ska ha tillgång till den information som behövs för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter på ett motiverat, engagerat och utvecklande sätt. 4.1 För att öka kunskapen om Gryaabs verksamhet använder vi oss av flera olika kanaler. På vår hemsida, gryaab.se, kan man pedagogiskt följa vår reningsprocess, ta del av våra mål och varför vi finns och få kunskap om olika delar av vår verksamhet och våra resultat. Hemsidan är tillgänglig och lätt att hitta på. Olika sorters information är formulerad på olika sätt för att passa olika målgrupper. Vi tog år 2005 emot personer på studiebesök. Drygt hälften är mellanstadieklasser, övriga är studenter, kollegor, grupper med anknytning till miljö eller vatten, företag, utländska besökare med flera. Det här är ett mycket bra sätt att verkligen nå fram med informationen. Invigningen av vår nya direktfällning var ett evenemang där vi kunde nå ut till utvalda grupper och informera om förändringen på ett trevligt och konkret sätt. Vi framställde också en broschyr om direktfällningen som alla som är intresserade kan ta del av. Vi kontaktade också media för att nå ut med informationen, vilket gav resultat. Radio och tidningar rapporterade om vår nya rening. Vi arbetar för att vår årsredovisning även ska ge en allmän information om Gryaabs verksamhet. Vi framställde 2005 en vikfolder som vi gör vartannat år där de viktigaste uppgifterna om Gryaabs verksamhet och resultat finns med. Vi har en stående utställning på Ekocentrum där intresserad allmänhet får veta mer om vår verksamhet. 4.2 Vi prioriterar målgruppen mellanstadieelever när det gäller att nå ut med informationen om rätt användning av avloppssystemet. Det är bra att få med sig kunskapen tidigt i livet, mellanstadieelever är öppna och mottagliga och sprider kunskapen till sina föräldrar. Under året tog vi emot elever och lärare på studiebesök. Vi har ett väl upplagt program som även innehåller ett bildspel, en egenproducerad lärobok och presenter. Under året utvärderades verksamheten och resultatet visar att skolinformationens upplägg fortfarande fungerar mycket bra. Fler har besökt vår hemsida och den är populär bland barnen. Vår lärobok Vattenhjältarna Elias och Emelie på Gryaab utvärderades för första gången och reaktionerna är positiva både från lärare och elever. Vi har under året påbörjat arbetet med en ny informationsfilm. Ett av syftena är att få tittarna att agera avloppsvänligt. Filmen beräknas ha premiär till hösten Vi informerar på hemsidan om vad som bör och inte bör spolas ner på toaletten eller hällas ut i handfatet. Vi har en särskild sida som riktar sig till barn. På utställningen på Ekocentrum där vi deltar får man veta mer om hur man kan bidra till ett levande kretslopp genom att slänga rätt sak på rätt plats. Vi annonserade i GP-bilagan Rent ut sagt med budskapen: spola bara ner toapapper och det som gått genom kroppen på toa, använd lite tvättmedel och lämna kemikalier till en miljöstation. Vi bidrog till kampanjen Rätt skit som fördes av SVT:s barnprogram Hjärnkontoret. 4.3 Från och med 2005 gäller Gryaabs övergripande ledningshandbok tillsammans med ett antal andra handböcker som införts under året. Informationen finns tillgängligt för alla på Gryaab. På vårt intranät lämnas information som är intressant för de flesta av oss. Vi har regelbundna personalmöten där övergripande information om bolaget tas upp. Under 2005 har samverkan skett inom ramen för ett nytt samverkansavtal. Samverkan sker vid arbetsplatsträffar där information som ligger nära de egna arbetsuppgifterna tas upp. Mer övergripande och principiella frågor hanteras på bolagsnivå inom samverkansgrupp Gryaab Medarbetare från olika avdelningar och med olika bakgrund deltar i våra projekt och vår utvecklingsverksamhet. På så sätt skapas delaktighet och viktiga informella informationskanaler. Mål 5 Delmål 5.1 Delmål 5.2 Delmål 5.3 Delmål 5.4 Delmål 5.5 Kunskap och utveckling Gryaab ska vara ett ledande företag inom miljöområdet och utvecklas på ett sätt som är positivt för kunder, medarbetare och ägare. Gryaab ska ha en bra arbetsmiljö. Gryaab ska skapa förutsättningar för en positiv personlig utveckling för alla medarbetare. Gryaab ska strukturera ansvar och organisation för alla miljörelaterade frågor. Gryaab ska utveckla ledarskapet inom företaget. Sjukfrånvaron minskas. Delmål 5.6 Ofrivillig deltid minskas. Delmål 5.7 Gryaabs bemanning ska spegla befolkningssammansättningen i Göteborgsregionen. Delmål 5.8 Kvalitets- och ledningsdokument ska uppdateras. Delmål 5.9 Gryaab ska utveckla nätverk med motsvarande företag och organisationer, universitet samt högskolor i Sverige och i andra länder. Delmål 5.10 Gryaab bidrar till utbildning av studenter med inriktning på miljö, process eller anläggning. Delmål 5.11 Gryaab ska ha goda interna kunskaper om reningsprocesser och slambehandling. 10

11 Måluppfyllelse 5.1 Arbetet har fortsatt inom ramen för Gryaabs handlingsplan för förbättrad arbetsmiljö och organisationsutveckling. Planen innehåller förbättringsområden som med jämna mellanrum följs upp med åtgärder och olika aktiviteter. Särskilda insatser har gjorts för att ytterligare förbättra arbetsmiljön. Vägledning har lämnats om vilka regler och normer som ska gälla på arbetsplatsen. Kommunikationen mellan Gryaabs arbetsmiljögrupp och ledningen har ytterligare utvecklats under året. Nya riktlinjer för förslagsverksamheten har införts. Satsningen på friskvård och hälsoundersökningar i samarbete med Feelgood har gått vidare under året. Målsättningen är att genom olika aktiviteter öka medarbetarnas arbetsglädje, stimulera till en livsstil och vanor som främjar hälsan samt att hjälpa medarbetarna att hitta en personlig balans i tillvaron. Ett mycket uppskattat seminarium hölls av Christer Olsson från utvecklingspoolen som föreläste om organisationsutveckling genom individutveckling och det personliga ledarskapet. Alla medarbetare får motionera en timme i veckan på arbetstid. Gryaab subventionerar också de anställdas träningskort. Syftet är att minska sjukskrivningen, öka medarbetarnas engagemang i företagets och idrottsföreningens friskvårdsverksamhet och få en förbättrad hälsoprofil för bolaget som helhet. 5.2 En personlig utvecklingsplan har upprättats för alla medarbetare efter utförda utvecklingssamtal. Samtalen har man med sin närmaste chef och under samtalen läggs planer upp för fortsatt utveckling och utbildning. En ny medarbetarundersökning kommer att genomföras Gryaabs nya organisation innebär ett tydligare ansvar för olika verksamhetsområden. Särskilda insatser har genomförts för att beakta miljöfrågor i samband med Gryaabs projektverksamhet. Bolagets kvalitetssystem har utvecklats vidare liksom arbetet kring miljöledning och arbetsmiljö. En ansvarig person har utsetts till miljöledare och samordnare av arbetsmiljöfrågor. 5.4 Under 2005 har fortsatt utveckling skett av ett mer processinriktat kvalitets- och ledningssystem. En ny ledningshandbok har tagits i drift. Ledningshandboken förmedlar en gemensam syn på Gryaabs totala verksamhet och utgör ett övergripande styrdokument för verksamheten för att nå uppsatta resultat och mål. Ledningshandboken finns tillgänglig för alla medarbetare. Ytterligare ett antal handböcker har tagits i drift, bland annat handböcker för avtal, IT, personal, ekonomi och administration samt projekt. Fortsatt utbildning har genomförts för Gryaabs ledare. De flesta ledare har genomgått en tredagarskurs i personlig planering och effektivitet. 5.5 Gryaabs sjukfrånvaro minskade från 5,9 procent till 5,5 procent. Under 2005 hade Gryaab långtidssjukskrivningar för en heltidstjänst och två halvtidstjänster vilket förklarar en stor del av den höga sjukfrånvaron för kvinnor. 5.6 Gryaab har inte några tjänster med ofrivilliga deltider sedan Gryaab arbetar med frågan inom ramen för bolagets jämställdhetsoch mångfaldsplan. Antalet medarbetare med utländsk härkomst uppgår till 12 personer vilket innebär att andelen medarbetare med utländsk härkomst uppgår till 16 procent. Några könsrelaterade löneskillnader förkommer inte på Gryaab vilket framgår av genomförd lönekartläggning. 5.8 Kvalitetshandboken är uppdaterad i sin helhet. Ledningshandboken infördes i januari Gryaab driver forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med Chalmers tekniska högskola, andra universitet och högskolor. Ytterligare ett treårigt samarbetsavtal har tecknats tillsammans med Chalmers. Arbetet förbättrar och fördjupar kunskaperna kring Gryaabs nuvarande reningsprocesser och planerade nyanläggningar. Inom de flesta yrkeskategorier deltar Gryaabs anställda i olika nationella och internationella nätverk. Under 2005 har erfarenhetsutbyte genomförts tillsammans med de största reningsverken i Norden. Vi har också deltagit och presenterat ett flertal föredrag på konferenser i Sverige och utomlands. Tre examensarbeten kring Gryaabs processer har publicerats. Gryaab stod som värd för det årliga Nordiska drift- och underhållsmöte som samlar de största avloppsreningsverken i Norden för att byta erfarenheter. Gryaab har även deltagit i möten för chefs- och processingenjörsgruppen. Tillsammans med Föreningen Vatten arrangerades ett seminarium om bräddvattenrening och visning av den nya bräddvattenreningen och mekaniska förbehandlingen där 84 personer med anknytning till vattenvård och VA i västra Sverige deltog. Gryaab hade tre presentationer på den Nordiska avloppsreningskonferensen i Stockholm Gryaab har tagit emot vuxna på studiebesök, framförallt studerande vid universitet och högskolor. Vi har sett till så att besökarna fått en guide som är insatt i just det område som de studerar. Tre examensarbeten på högskolenivå har avslutats under året och ett har påbörjats. En föreläsning hölls om biologiska reningsmetoder för 50 chalmerister En internutbildning om Ryaverket för hela personalen har förberetts och planeras att genomföras under

12 Gryaabs nya direktfällning invigd Nu kan Gryaab effektivt ta bort fosfor även när det kommer extremt mycket vatten till verket. Upp till 15 ton fosfor per år avskiljs med den nya direktfällningen. Och det utan att nya bassänger behövt byggas eller ny mark tas i anspråk. Den 17 november vajade flaggorna från Gryaabs alla ägarkommuner. Man skålade i champis, lyssnade på föreläsningar, fick en rundvandring i de nya delarna och bjöds på tal av länsöverdirektör Göran Bengtsson. Det var dags att inviga Gryaabs nya direktfällning. Tack vare den kan reningskapaciteten för fosfor höjas med 50 procent i samband med höga flöden och chanserna att klara det nya kravet på max 0,4 mg fosfor per liter utgående vatten är mycket god. Utvecklingschef Ann Mattsson är nöjd. Det här är en kostnadseffektiv lösning som ger mycket fosforrening för pengarna och samtidigt en god arbetsmiljö, säger hon. Varför behövdes då en utökad fosforrening? När det regnar mycket eller snön smälter kommer mer vatten än normalt till Gryaabs anläggning Ryaverket. De vanliga reningsstegen har då inte kapacitet nog att ta emot allt vatten. Tidigare var man då tvungen att släppa ut en del vatten i stort sett orenat efter det första reningssteget, försedimenteringen. Det största problemet med det var att vattnet innehöll höga halter av fosfor, ett näringsämne som bidrar till övergödningen. Lösningen blev direktfällning. När flödet är högt avsätts upp till hälften av försedimenteringsbassängerna till direktfällning. Med hjälp av propellerpumpar förs en kontrollerad mängd av vattnet dit. Kemikalier tillsätts så att fosforn fälls ut och sjunker till botten som slam, som sedan avlägsnas och behandlas. Propellerpumparna är bra för att de effektivt blandar in fällningskemikalien och gör det lätt att kontrollera hur mycket vatten som leds till direktfällningen. Utvecklingschef Ann Mattsson var spindeln i nätet när den nya direktfällningen kom till. Här visar hon en grupp intresserade besökare under invigningsdagen. Det krävdes mycket studier, insamlande av andras erfarenheter och en egen testanläggning innan Gryaab fann den lösning som passade bäst för Ryaverket. Ann Mattsson var spindeln i nätet och har inte haft anledning att ångra valet. Direktfällningen har fungerat ännu bättre än beräknat. Ännu mindre vatten kommer att behöva släppas ut utan kemisk rening än vad vi trodde, säger hon. För att bättre utnyttja sedimenteringsbassängerna sattes en extra avdragsränna för det renade vattnet in i varje bassäng och de tre sista rännorna fick ett eget utlopp. Det gjorde det även möjligt för Gryaab att samtidigt införa fingaller och sandfång. Fingallren är ett komplement till de grovgaller som redan fanns och gör det möjligt att avskilja även mindre skräp (rens) som bomullspinnar, portionssnus och plåster. Sådant som aldrig borde hamnat i avloppet från början. Att ta bort sanden är bra för att skydda utrustningen i verket och få en bättre kvalitet på slammet. För Ann Mattsson har arbetet med direktfällningen varit positivt på flera sätt. Projektet har engagerat väldigt många på Ryaverket. Det har blivit ett lyckat resultat tack vare små och stora bidrag från många personer. Driftchef Douglas Lumley berättar hur det nya sandfånget fungerar. 12

13 Länsöverdirektör Göran Bengtsson klipper bandet och inviger därmed den nya anläggningen. Han assisteras av Gryaabs styrelseordförande Kjell Mårtensson. Invigningsfotograf: Fredrik Davidsson, Gryaab Gryaabs styrelsesuppleanter Kerstin Ekman och Maria-Luisa Vega var naturligtvis på plats. Efter mycket arbete från Gryaabs personal och många andra stod äntligen den nya anläggningen klar. Många kom för att se och fira. 13

14 Materialbalans för Ryaverket 2005 Avloppsvatten Inkommande och recirkulerat vatten ton SS ton BOD ton COD ton Kväve 479 ton Fosfor 11 ton Zink kg Koppar 608 kg Nickel 464 kg Bly 525 kg Krom 16 kg Kadmium kg Kvicksilver 14 ton AOX ton Polära kv ton Opolära kv Recirkulerat vatten 7 ton BOD 14 ton COD 4,6 ton Kväve 0,3 ton Fosfor < 0,1 ton Zink 2,3 kg Koppar 0,3 kg Nickel 0,2 kg Bly 0,2 kg Krom <0,1 kg Kadmium <0,1 kg Kvicksilver Polymer 89 ton Avvattnat slam ton ton TS 580 ton Kväve 453 ton Fosfor kg Zink kg Koppar 358 kg Nickel 511 kg Bly 443 kg Krom 15 kg Kadmium 13 kg Kvicksilver Polymer 95 ton Slamavvattning Slambehandling Markbyggnad 0 ton Kompostering ton Jordbruk 0 ton Bergrum 0 ton Lager ton Försök 214 ton Primärslam Bioslam Försedimentering Etanol ton Polymer 57 ton Biosteg Eftersedimentering Förbilett biosteg 129 ton BOD 346 ton COD 34 ton Kväve 4 ton Fosfor 0,2 ton Zink 132 kg Koppar 11 kg Nickel 11 kg Bly 11 kg Krom <1,0 kg Kadmium <1,0 kg Kvicksilver Järnsulfat ton FeSO kg Zink 250 kg Nickel 21 kg Krom 18 kg Bly Göta älv Utgående vatten ton SS ton BOD ton COD ton Kväve 41 ton Fosfor 0,9-3,7 ton Zink kg Koppar 543 kg Nickel kg Bly kg Krom 1-11 kg Kadmium 0,7-11 kg Kvicksilver 7,8 ton AOX 115 ton Polära kv ton Opolära kv 14

15 Vattenbehandling Förutsättningar och resultat Anslutning Anslutningen från hushåll till Ryaverket 9 har ökat något under året och var vid årets utgång ( ) personer. Vattenförbrukningen i anslutna hushåll var 41 mil- 6 joner m³, vilket motsvarar 181 (181) liter per 3 person och dygn. Om vattenförbrukningen i industrier och andra anslutna verksamheter 0 på 9,9 miljoner m³ räknas om till personekvivalenter (pe) genom att dividera med den specifika vattenförbrukningen, innebär detta en övrig anslutning på ( ) pe. Den totala anslutningen blir alltså ( ) pe. Tillrinning Den totala tillrinningen till Ryaverket är starkt avhängig av meteorologiska förhållanden då i genomsnitt mer än hälften av tillrinningen är dräneringsvatten, inläckande vatten och dagvatten (regnvatten). Kortvariga flödestoppar kan utjämnas genom magasinering i tunnlarna men i stort sett måste inpumpningen till 12 Jan Feb Figur 1. Pumpat flöde till Ryaverket samt bräddat försedimenterat avloppsvatten (dygnsmedelvärde under 2005) Anslutna personer Övrig anslutning, personekvivalenter Total anslutning personekvivalenter Pumpad mängd vatten vid Ryaverket 112,7 121,5 Beräknad mängd inläckande vatten i tunnlarna 3,2 3,7 På Ryaverket recirkulerat vatten 0,30 0,34 Mekaniskt renat vatten i % av reningen 1,7 2,4 Direktfällt vatten i % av reningen 0,6 - Spillvatten från hushåll, m 3 41,0 41,0 Övrigt spillvatten, m 3 9,9 10,0 Dag- och dräneringsvatten 57,6 66,4 Total tillrinning, m 3 108,6 117,4 Tabell 1. Anslutning och tillrinning till Ryaverket i miljoner m 3. Kommun Medeltillrinning m 3 /år Procent av total tillrinning Ale 2,5 2,3 Göteborg 88,1 81,1 Härryda 3,2 2,9 Kungälv 2,8 2,6 Mölndal 8,6 7,9 Partille 3,4 3,2 Totalt 108,6 100 Tabell 2. Tillrinning till Ryaverket från anslutna kommuner år 2005 (miljoner m 3 och procent av tillrinningen). Mars April Maj Inkommande m 3 /s Juni Ryaverket följa variationerna i tillrinningen. Pumpat flöde under 2005 framgår av figur 1. Det högsta dygnsmedelflödet inträffade den 19 januari med 11,0 m 3 /s, det lägsta uppmättes den 9 mars med 1,9 m 3 /s. Medeltillrinningen var 3,58 m 3 /s var ett år med något mindre nederbörd än normalt, 747 (845) mm, varför även tillrinningen var något lägre än normalt. I början av året var den mycket hög. Trots det var bräddningen av delvis behandlat vatten måttlig. Avloppsflödet mäts vid Ryaverket och vid 14 stationer i avrinningsområdet. Det gör det möjligt att beräkna tillrinningen från varje enskild kommun. I tabell 2 visas tillrinningen från de anslutna kommunerna. Avloppskvalitet Juli Aug Bräddat m 3 /s Avloppskvalitetsgruppens ordinarie verksamhet har gått enligt plan och har bland annat resulterat i medverkan i ett 50-tal ärenden enligt Miljöbalken vid industrier i Gryaab-regionen, cirka 170 industribesök, behandling av ett 70-tal bygglovsärenden, uppföljning av ett 15-tal utsläppsincidenter samt två projekt, Provtagning av hushållsspillvatten och Framtagning av riktlinjer för industriavloppsvatten i Sverige i Svenskt Vattens regi. Ett urval från årets verksamhet presenteras nedan. Gryaabs Ateljéprojekt som innebar att förhöjda tungmetallhalter, främst kadmium och bly, påvisades i avloppssystemet utanför konstskolor och som genomfördes under 2004 har under 2005 rönt ett stort intresse i media. Projektet har bland annat resulterat i att vissa konstutbildningar förbjudit kadmiumhaltiga färger i sina lokaler. Uppmärksamheten i media har förhoppningsvis medfört att de flesta konstnärer fått upplysning om att deras färger innehåller mycket höga tungmetallhalter och att en utfasning av sådana färger är positiv för både deras egen hälsa och för den yttre miljön. SAS vid Landvetter flygplats har installerat rening för sitt avloppsvatten som tidigare innehöll förhöjda halter kadmium. Luftfartsverket, som uppmanats vidta ett antal åtgärder av samma art, har däremot inte agerat alls under sju månader. Möjligen för att de varit fullt upptagna med att argumentera i en infekterad debatt om Sept Okt Nov Dec 15

16 Tillförd mängd ton/år Tillförd mängd g/p.d (p= ) Tillförd mängd g/pe.d (pe= ) BOD (13 872) 62 (61) 50 (49) COD CR (33 800) 149 (149) 120 (120) Suspenderad substans (21 850) 96 (96) 77 (77) Totalfosfor 479 (500) 2,1 (2,2) 1,7 (1,7) Totalkväve (3 120) 13,6 (13,7) 11,0 (11,0) Tabell 3. Föroreningstillförsel till Ryaverket I suspenderad substans ingår recirkulerat vatten. vilka inflygningsvägar till flygplatsen som egentligen är tillåtna. Mjuk Biltvätt Sverige AB är hittills bara etablerade i en av Gryaabs delägarkommuner, Partille. Mjuk Biltvätt överklagade Miljöförvaltningen i Göteborgs beslut till länsstyrelsen i samband med en anmälan om ytterligare en etablering i Göteborg. Miljöförvaltningens beslut innebar att de inte accepterade ett av Mjuk Biltvätts föravfettningsmedel eftersom det inte uppfyller de miljökriterier som tillämpats av Gryaab och miljöförvaltningen sedan Såvitt Gryaab kunnat bedöma motiverade Mjuk Biltvätt sitt behov av ett föravfettningsmedel, som innehåller ämnen som klassas som giftiga för vattenlevande organismer, kan orsaka långtidseffekter i vattenmiljön och inte är lättnedbrytbart, med att de behöver tvätta osedvanligt snabbt och att deras kundkrets har extra höga krav eftersom de har dyra bilar. Länsstyrelsen gick på företagets linje och upphävde delar av miljöförvaltningens beslut. Gryaab och miljöförvaltningen har överklagat länsstyrelsens beslut till Miljödomstolen i Vänersborg. Argumenten för överklagandet är att det handlar om en viktig principfråga eftersom alla andra biltvättar i Gryaabs delägarkommuner klarar att tvätta bilar med de medel som accepterats av Gryaab och miljöförvaltningen. Gryaab har också reagerat på att Mjuk Biltvätt i sin reklam hävdat att de enbart använder av Gryaab och Miljöförvaltningen i Göteborg accepterade kemikalier. Dessa återfinns i Kemikaliesvepets lista som kontinuerligt uppdateras av miljöförvaltningen på deras webbsida och där finns inte det föravfettningsmedel med som används av Mjuk Biltvätt Sverige AB. I maj utbröt en kraftig industribrand i Provexa AB:s lokaler i Gamlestaden. Provexas verksamhet är galvanisk ytbehandling och lokalerna innehöll således stora mängder bad med mycket höga tungmetallhalter. Lyckligtvis hade Gryaab vid en tidigare prövning enligt Miljöbalken inte längre accepterat att bolagets processavloppsvatten avleddes till avloppsnätet. Av denna orsak var den aktuella lokalen inte ansluten till avlopp och risken för utsläpp dit mycket små. Räddningstjänsten gjorde också en mycket lyckad insats eftersom man spolade en begränsad mängd vatten vilket innebar att släckvattnet kunde innehållas i befintliga invallningar och inte spreds i omgivningen. 16 Avloppskvalitetsgruppens chef Lars Nordén ute i verkligheten. Mycket diskussioner har förekommit mellan Gryaab, miljöförvaltningen och Göteborg Energi AB kring Göteborg Energis nya kraftvärmeverk vid Rya Nabbe. Resultatet, som av Gryaab anses som principiellt viktigt eftersom kraftvärmeverket har samma recipient som Ryaverket, blev att Göteborg Energi själva tar hand om och behandlar allt processavloppsvatten. Endast hushållspillvatten avleds till Ryaverket. Diskussioner har också förekommit kring Göteborg Energi AB:s tillståndsansökan för en panncentral i Tynnered. Stora mängder olja läckte ut till avloppssystemet i samband med ett haveri 2003 och diskussionerna har rört de säkerhets- och reningsanordningar som finns eller bör finnas. Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Diskussionerna kring lerumsföretaget BIM Kemi AB:s utsläpp till avlopp har fortsatt under året. BIM ålades efter kraftiga påtryckningar från Gryaab och länsstyrelsen ett omfattande utredningskrav av miljödomstolen Utredningarna har presenterats löpande för Gryaab och länsstyrelsen under 2005 och tycks leda mot ett allt bättre reningssystem hos BIM. Lerum är ännu inte anslutet till Ryaverket utan Gryaab har agerat på uppdrag av Lerums tekniska kontor men under den tid som BIM:s tillstånd kommer att gälla så kommer Lerum sannolikt att anslutas till Ryaverket. Därav Gryaabs intresse. Ett dieselutsläpp som upptäcktes i Gryaabs tunnelnät vid Gråberget under våren spårades under en längre tid till Göteborgs Spårvägars garage i Majorna. Under hösten lokaliserades källan till en läckande dieselledning under mark mellan Spårvägens bränsledepå och tankstället för bussar. En ny typ av brott har tyvärr dykt upp och resulterat i utsläpp av eldningsolja 1 (= dieselolja) till avlopp och omgivningar. Vid två inbrott vid Göteborg Energi AB:s anläggningar i Sisjön och Högsbo har tjuvarna stulit eldningsolja och inte bekymrat sig över att olja runnit ut i både spill- och dagvattensystem. Denna typ av utsläpp är mycket svåra att förhindra då alla säkerhetssystem bygger på att närvarande personer har en vilja att skydda miljön. De aktuella tjuvarna förefaller inte tro på att någon morgondag kommer att infalla och än mindre på att jorden kommer att uppleva några framtida generationer av människor och djur. Två industrier i Gryaab-regionen med relativt stora processav-

17 Järnsulfat Inloppspumpar Sandfång Fingaller Försedimentering Externt kol Aktivt slam Polymer Eftersedimentering Turbin Grovgaller Kompressor Värmepump Renspress Deoxbassäng Sandtvätt Primärslam Direktfällning Bräddning Nitrifierad biobädd Fackla Renspress Fettavskiljare Biogas Gasklocka El och värme Stadsgasnätet Polymer Bältgravitationsförtjockare Silo för förtjockat slam Rötkammare Rötslamssilo Polymer Centrifug Tankstation Polymer Slampress Mottagning av organiskt material SYRHÅLA Bergrum Ryaverket processchema. loppsmängder har drastiskt dragit ner sin verksamhet under året. Klippan AB lade ner hela sin pappers- och kartongproduktion i Mölndal (f d Papyrus) efter 150 års verksamhet och EKA i Bohus lade ner sin klor-alkaliproduktion som pågått under större delen av 1900-talet och ytterligare ett antal verksamheter baserade på produktionen av klor och lut. Tunnlar och ledningar Vi har genomfört skrotningsarbeten på sträckorna Helenevik Flöjelbergsgatan, Hjällbo Gårdsten och hela Balltorps transporttunnel där också bultning utfördes. Samtliga våra 25 transporttunnlar har försetts med nya sektionsskyltar (längdmarkering). Miljöerna kring våra påslag har snyggats upp genom betonglagningar och genom att sly och buskar rensats bort. Figur 2. Organisk substans (BOD 7 ), totalfosfor och totalkväve i utgående vatten Obs! Angivna värden inkluderar bräddning. Nödavledning vid eventuellt ras/stopp i Gryaabs utloppstunnel Ryaverkets utloppstunnel är idag cirka 40 år gammal. Eftersom den alltid är vattenfylld är inspektion och normalt underhållsarbete inte möjligt att utföra. Efter ett ras 1997 i utloppstunnelns vertikalschakt vid Ryaverket har tunneln besiktigats med hjälp av videokamera monterad på fjärrstyrd miniubåt. Besiktning har gjorts vid två tillfällen (1998 och 2003) men det är svårt att med säkerhet bedöma tunnelns skick med utgångspunkt från den dokumentation som är möjlig att göra. Inga betydande förändringar har noterats mellan besiktningarna. Risken för ras bedöms som mycket liten av anlitade experter men kan inte helt uteslutas. Under de senaste åren har olika lösningar för nödavledning diskuterats och utretts. I rapporten Det regionala tunnelnätet för spillvatten säkerhetsanalys gjordes bedömningen att risken för ett större ras i utloppstunneln var mycket liten. Även om risken för ras i utloppstunneln bedömdes som liten skulle konsekvenserna vid ett eventuellt ras bli mycket stora med risk för omfattande bräddning av orenat avloppsvatten till Göta älv och andra vattendrag. Av denna anledning utredde Gryaab under år 2003 flera olika möjligheter att nödavleda behandlat avloppsvatten. I rapporten Nödutlopp Ryaverket belystes åtta olika alternativ till nödavledning. Kostnaden för de olika alternativen uppskattades till storleksordningen mkr. Den mest realistiska lösningen bedömdes vara att förbereda en framtida nödavledning mot öster. Tekniskt sett skulle en nödavledning motsvarande cirka 5 m 3 /s kunna ordnas genom pumpning via Göteborg Energi AB:s värmepumpsanläggning som är lokaliserad direkt öster om Rya- 17

18 Rening % Samlade utsläppet mg/l Behandlat vatten mg/l Samlade utsläppet ton/år Behandlat vatten ton/år BOD 7 93 (93) 8 (8) 7 (7) 933 (1005) 804 (850) COD 86 (86) 41 (39) 40 (38) 4716 (4 888) 4370 (4 470) Fosfor 91 (91) 0,4 (0,4) 0,4 (0,3) 45 (46) 41 (40) Kväve 62 (60) 11 (10) 11 (10) 1179 (1250) 1145 (1210) Tabell 4. Total rening för Ryaverket under 2005 med hänsyn tagen till bräddning och intern recirkulation samt utsläpp i halt och mängd. verket. Från befintliga ledningar efter värmepumpsanläggningen skulle sedan självavledning kunna ske via Gryaabs och Statoils fastighet ned till älven strax väster om Älvsborgsbron. För att förbereda en framtida expansion mot öster och även en framtida nödavledning mot öster fattade Gryaabs styrelse 2004 beslut om att bygga en kulvert under Fågelrovägen. Arbetet samordnades med Göteborg Energis byggande av en ny högtrycksledning för naturgas i Fågelrovägen. Kulverten förbinder Gryaabs nuvarande verksamhetsområde med fastigheten Färjenäs 20:1 som Gryaab köpte av Statoil Kulverten blev klar i början av Därmed finns nu förutsättningar för att i framtiden kunna utveckla Gryaabs verksamhet inom industriområdet mot öster, utanför Gryaabs nuvarande verksamhetsområde. Det går också att relativt snabbt (troligtvis några veckor) att anordna en nödavledning österut. Under slutet av 2005 har arbetet fortsatt med vidare utredningar och förprojektering av nödutloppsledningen. Målsättningen är att visa hur och var ledningen ska läggas från den befintliga kulverten ned till Göta älv, dimension på ledningen, typ av ledning, var material kan anskaffas, kostnad och tidsåtgång från start till färdig ledning. I arbetet ingår dimensioneringsberäkning på befintliga pumpar och ledningar till kulverten. Ledningen planeras så att närliggande verksamhetsutövare Statoil, Göteborgs Hamn AB, Räddningsverket och Göteborg Energi AB ska störas så lite som möjligt. I händelse av ras i utloppstunneln ska den tekniska lösningen för nödavledning vara klarlagd och förprojekterad så att tiden för stillestånd på Ryaverket kan hållas så kort som möjligt. Drift och reningsresultat Inkommande avloppsvatten behandlas genom mekanisk avskiljning (grovgaller, sandfång, fingaller och sedimentering), biologisk (aktiv slam, nitrifierande biobäddar) och kemisk (simultanfällning och direktfällning av fosfor) rening. Mängden gallerrens har varit 1916 (1917) ton. Den nya renstvätten och -pressen kommer att minska mängden rens vilket Järnsulfat Natriumhypoklorit (12%) Polymer (vattenbehandling) Polymer (slambehandling) Extern kolkälla Polyaluminiumklorid Tabell 5. Kemikalieförbrukning i ton vid Ryaverket lär märkas tydligare Reningen med avseende på nedbrytbart organiskt material (BOD 7 ) har liksom tidigare år förlöpt väl och ligger under kraven på 10 mg BOD 7 /l. Vid fosforreningen tillsätts järnsulfat till avloppsvattnet. Järnet fäller ut praktiskt taget all löst fosfor. Den utfällda fosforn återfinns inbakad i aktivslamflockarna. Det blir därför avskiljningen av dessa flockar i eftersedimenteringen som avgör fosforhalten i det behandlade vattnet. Belastningen på eftersedimenteringen utgörs av tillrinningen plus det flöde som recirkuleras till kvävereningen. Vid hög tillrinning kan därför kväve- och fosforrening stå i ett motsatsförhållande. För att klara kvävekravet har recirkulationen vid varje tillfälle varit så hög som möjligt. Slammets sedimenteringsegenskaper var något sämre under årets första nio månader och förbättrades under sista kvartalet. Därför har möjligheten att recirkulera vatten för kväverening överlag varit något mindre än 2004 och kvävehalten i behandlat vatten har varit något högre. Eftersedimenteringsbassängerna har varit konstant högt belastade. Den höga reningsgraden medför höga driftkostnader för kemikalier och el (recirkulationspumpning). Under 2003 utvecklades två sätt att förbättra prestanda på biobäddarna: kraftiga spolningarna för att skölja bort både organiskt material och en del skadedjur, samt anpassning av spridarehastigheten för att behålla sköljningseffekten. Arbete för att automatisera spolningarna samt styra spridarehastigheten påbörjades 2005 på en av biobäddarna och kommer att testas våren Detta kommer att innebära större möjlighet att optimera processen, underlätta genomförandet av spolningar samt förbättra arbetsmiljön. Direktfällning har används ett par gånger under hösten för att minska fosfor i avloppsvatten som annars skulle ledas förbi biologisk/kemisk rening. Anläggningen visar större kapacitet än vad som kunde testas under försöken. Direktfällning är mycket effektivt men har en relativ hög driftkostnad, cirka 140 kronor per kilogram avlägsnad fosfor. Kostnaden är i samma storleksordning som de utsläppsavgifter som idag finns i Danmark. Direktfällningen är avgörande för att kunna uppnå det utsläppskrav som gäller från och med 2006 (0,4 mg P/l som årsmedelvärde och gränsvärde samt kvartalsmedelvärde och riktvärde) då den kommer att avlägsna cirka 5-15 ton fosfor per år. Det är viktigt att internkontrollen fungerar på ett tillfredsställande sätt så att de komplexa reningsprocesserna kan optimeras för att minska utsläppet. För att mäta sig med andra laboratorier deltar Gryaabs laboratorium i flera provningsjämförelser ordnade bland annat av danska Eurofins och svenska ITM. Labbet har fått mycket goda resultat i jämförelseomgångar. I avsnittet Nyckeltal finns olika mått på reningen som är lämp-