Gryaabs verksamhet 2010

Transkript

1 för ett renare hav Gryaabs verksamhet 2010 Premiär för världsledande kväve- och fosforrening Publikrekord på Öppet Hus Sveriges finaste arkitekturpris till Gryaab Genombrott för ny skivfilterteknik

2 Gryaabs verksamhetsberättelse och årsredovisning i korthet INNEHÅLL SIDA 2010 i korthet / Det här är Gryaab...3 VD har ordet...4 Adjö Stig Hård...5 Reningsprocessen....6 Världens största skivfilteranläggning....8 Rening med finess frågor till Ann Mattsson Gryaab fick Kasper Salin-priset Hallå där! underhållstekniker Dennis Carlsson. 13 Invigning och Öppet hus Förbättrad rening gav effekt i havet Vattenbehandling Tillrinning, Tunnlar och Drift Hallå där! utvecklingsingenjör Ola Fredriksson. 19 Underhållsinsatser och Uppströmsenheten Framtida utmaningar Genomförda och pågående uppgraderingar Hallå där! processingenjör Maria Neth Slambehandling Drift och Underhållsinsatser Framtida utmaningar och Utveckling...28 Hallå där! laboratorieingenjör Iryna Camp Miljökemi Säkerhet Kvalitetsarbete Lerum Personal Hallå där! chef för ekonomi och administration Agneta Hassling Ekonomi Årsredovisning Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys 5 år i sammandrag Tilläggsupplysningar Resultaträkningar 5 års översikt Balansräkningar 5 års översikt Revisionsberättelse/Granskningsrapport Styrelse och delegationer Hjälp Gryaab jobba för ett renare hav Skivfilteranläggningen ser ut att sväva mellan skogen och vattnet. Gryaab AB Postadress Box Göteborg Besöksadress Norra Fågelrovägen Göteborg Tel växel Fax receptionen E-post info@gryaab.se Organisationsnr Bankgironr Plusgironr Hemsida Vid brådskande ärende efter öppettider, ring tel som sätter dig i förbindelse med vår beredskapsgrupp. Foto: Ulrika Naezer Utbyggnad för bättre fosfor- och kväverening Efter fyra års intensivt arbete stod världens största skivfilteranläggning och en nydanande kväverening klar. Gryaab klarar nu utsläppsvillkoren och kan fokusera på att rena vattnet med låga kostnader och liten miljöpåverkan. Det här är Gryaab Gryaab verkar aktivt för en bättre miljö och ett renare hav Gryaab är ett kommunalt bolag som ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Bolaget har två huvuduppgifter. Den första är att via ett eget tunnelsystem leda avloppsvatten från tätortsbefolkningen till bolagets reningsverk, Ryaverket. Genom att all tätortsbebyggelse utom Lerum sedan länge är ansluten till Ryaverket har utsläpp av avloppsvatten till lokala sjöar och vattendrag eliminerats. Gryaabs uppdrag Gryaab AB medverkar till en hållbar samhälls utveckling genom att införa och driva system som kostnadseffektivt samlar in och behandlar avloppsvatten från ägarkommunerna. Bolaget ska begränsa förorening från tillfört avloppsvatten till recipient, samt i möjligaste mån även tillvarata avloppsvattnets innehåll. Bolagets utveckling ska ske med långsiktighet. Gryaabs avloppsrening ska drivas kostnadseffektivt i syfte att erbjuda ägarna låga avgifter. Övriga produkter och tjänster ska Foto: Ulrika Naezer Foto: Peter Magnusson Foto: Peter Magnusson Arkitekturpris till skivfilteranläggningen Sveriges finaste arkitekturpris, Kasper Salinpriset, tillföll 2010 Gryaabs nya skivfilteranläggning en byggnad som, enligt juryn, har en formmässig skärpa och arkitektonisk klarhet. Vår andra huvuduppgift är att behandla avloppsvattnet när det har kommit till Ryaverket. Behandlingen sker med avseende på nedbrytbart organiskt material, fosfor och kväve. Vi avskiljer också gallerrens (skräp) och sedimenterbart material. Behandlat avloppsvatten leds via en tunnel ut till Göta älvs mynning. Till Gryaabs verksamhet hör även bergrummen vid Syrhåla. Där finns utrustning för avvattning av slam och möjlighet till deponering i bergrum. erbjudas till marknadsmässiga priser och positivt bidra till en låg kostnadsnivå för brukarkollektivet. Investeringar och utvecklingsarbete ska kunna motiveras från såväl ekonomiska och ekologiska utgångspunkter som av förändrade beteendemönster. Bolaget ska aktivt samarbeta med berörda verksamheter i syfte att underlätta arbeten med att begränsa utsläppen vid källan. Gryaab ska, där så är miljömässigt och kommersiellt motiverat, kunna ingå olika former Öppet hus och invigning Över personer kom till Gryaabs Öppet hus i juni för att se de nya anläggningarna. Några dagar innan var det invigning med tal av landshövdingen Lars Bäckström och Göteborgs kommunstyrelses ordförande Anneli Hulthén. Antal aktier Aktier % Ale 307 3,4 Göteborg ,4 Härryda 256 2,8 Kungälv 498 5,5 Lerum 435 4,8 Mölndal 720 7,9 Partille 384 4, av samarbete med andra aktörer. Sådant samarbete ska genomföras som ett led i att uppfylla bolagets uppdrag. Bolaget ska vara ett kompetensorgan och medverka till forskning och utveckling inom avloppsrening ur såväl ekologiskt, ekonomiskt som beteendeperspektiv. Bolaget ska i sin ekonomiska planering se till att låga avgifter går hand i hand med en tillfredsställande soliditet. 2 3

3 VD har ordet Adjö Stig Hård Nu gäller det att både visa världsklass och hålla nere kostnaderna. Äntligen har Gryaab fått en anläggning som innebär att vi kan utföra vårt uppdrag på ett bra och effektivt sätt. Det har kanske tagit lite lång tid med en utdragen miljöprövningsprocess och en försenad byggstart men slutresultatet blev fantastiskt bra, både vad det gäller anläggningens gestaltning, funktion och ekonomi. Vi är redo för framtidens utmaningar. Att projektet genomfördes till en kostnad som ligger mer än 50 miljoner kronor under budget gör inte saken sämre. Göran Johansson tyckte att Gryaab slängde pengarna i sjön när vi byggde ut för bättre fosforrening. Men Göran, vi slängde inte alla pengarna i sjön, det blev två spårvagnar över! (En spårvagn kostar 25 miljoner kronor.) Dessutom har vi fått en kväverening som verkligen kan förbättra havsmiljön. Det har varit en rejäl utmaning för medarbetare, ledning och styrelse. Men tillsammans klarade vi det. I stort sett alla medarbetare på Gryaab har bidragit med sitt engagemang och sin kunskap till projektet. De ska ha ett stort och varmt tack för ett fantastiskt bra arbete. Att både bygga och upprätthålla drift och under håll och dessutom klara miljövillkoren har varit en rejäl utmaning för medarbetare, ledning och styrelse. Men tillsammans klarade vi det. Under sommaren avslutade vi projektet med en uppskattad invigning och ett Öppet hus för allmänheten. När kommunstyrelsens ordförande Anneli Hulthén blev kär i skivfilterbyggnaden och landshövdingen Lars Bäckström på stående fot utnämnde sig själv till Havshövding ja, då kan det inte bli bättre! Skivfilterbyggnaden fick också Sveriges finaste arkitekturpris, Kasper Salin-priset. Priset delas årligen ut till ett svenskt byggnadsverk av hög arkitektonisk klass. Att en industribyggnad för vattenrening får priset känns mycket hedrande för oss va-människor. Och som vanligt har Rya skog haft ett avgörande inflytande på Gryaabs processer, utveckling och verksamhet. Foto: Ulrika Naezer Arkitektens visionära utformning av filterbyggnaden har fått stort utrymme i media. För oss på Gryaab gäller det nu att visa att anläggningarnas teknik, processer och arbetsmiljö är i världsklass och att vi kan uppnå styrelsens mål om att ha landets lägsta kostnader för det uppdrag vi utför. Visst, kostnaden blev någon procent högre för själva filterbyggnaden, i förhållande till kalkylen, men jag är helt övertygad om att satsningen på bra materialval, bra maskiner, innovativa processer, god gestaltning och en bra arbetsmiljö är viktig, lönsam och beständig. Men vi kanske inte ska ha den lägsta kostnaden i landet. Nu när vi kan minska utsläppen av övergödande ämnen långt under de miljövillkor som gäller idag får det bli en ny utmaning för Gryaabs ledning och styrelse att väga kostnaderna för reningen mot effekten och nyttan i havet. Själv är jag övertygad om att det inom några år kommer en skärpning av kvävekraven och att utsläppsavgifter införs. I det perspektivet känns det tryggt att veta att medarbetarna på Gryaab har kompetens och goda möjligheter att klara denna utmaning med hjälp av den nybyggda anläggningen. Om styrelsen vill kan Gryaab också bidra till att uppfylla Göteborg stads och regionens ambitiösa miljömål om att vara en av världens mest progressiva städer inom miljöområdet. När jag kom till Gryaab som vd för snart elva år sedan fanns en mycket tydlig förväntan och uppdragsbeskrivning från den dåvarande styrelsen. Organisationen skulle moderniseras och föryngras. Ansvar och befogenheter skulle delegeras. Personalvård, anställningsvillkor och arbetsmiljö skulle utvecklas för att få en mer attraktiv arbetsplats. Verksamhetssystem och ekonomistyrning skulle utvecklas och implementeras. En omfattande miljöprövning skulle avslutas och arbetet med att ansluta Lerums kommun via en åtta kilometer lång bergtunnel skulle påbörjas. Investeringsprojekt i storleksordningen en miljard skulle genomföras inom den närmaste tioårsperioden. Ibland funderar man, vad har jag gjort, hur långt har vi kommit? Under 2010 gick jag igenom uppdrags- och kravspecifikationen från år 2000 och konstaterade att uppdraget i stort sett var genomfört. Det känns därför som en lämplig tidpunkt att sluta under 2011 och lämna över stafettpinnen till min efterträdare Anders Åström som tillträder som vd på Gryaab under våren. Mina elva år på Gryaab har varit mycket intressanta och utvecklande. Många av medarbetarna har visat ett fantastiskt engagemang och inspiration för sina arbetsuppgifter. Kompetensen i organisationen har varit långt utöver det jag förväntade mig när jag kom till bolaget. Visst har det funnits perioder då det har känts tungt och problemen har hopat sig. Men efter en lång löprunda så finner man möjligheter i stället för svårigheter och konstruktiva lösningar faller på plats, nästan av sig själva. Gryaab sökte en ledare och vd med miljöoch samhällsengagemang där huvuduppgiften var att utveckla och anpassa arbetssätt och organisation för att möta de krav som ställdes på verksamheten. Ett av de viktigaste målen var att tillsammans med medarbetarna se till att bolagets tätposition inom teknikområdet bibehölls. Jag behöver kanske boka ett möte med de tidigare styrelseledamöterna Gösta och Kjell för att sluta cirkeln och diskutera dessa frågor! Gryaab kan bidra till att göra Göteborg till en av världens mest progressiva städer inom miljö. Nu tar vi nya tag inför Vi ska se till att de nya anläggningarna fungerar bra och kostnadseffektivt. Det finns en rad nya arbetsuppgifter som Anders får ta tag i tillsammans med Gryaabs duktiga medarbetare. Jag själv ser fram emot att följa Gryaab lite på distans och vill avslutningsvis tacka alla medarbetare och styrelsen för ett fantastiskt bra arbete under mina år på Gryaab. Jag hoppas på en fortsatt god utveckling för bolaget och dess medarbetare och ett fortsatt bra samarbete med såväl ägare som styrelse. Nu väntar nya intressanta arbetsuppgifter utanför Gryaab och kanske lite mer tid för fiske och andra aktiviteter med familjen. Stig Hård Stig Hård ser fram emot mer tid för hummerfiske på västkusten. Foto: Ulrika Naezer Adjö Stig Hård, som slutar som vd för Gryaab i mars 2011 Efter elva år på Gryaab slutar du som vd för bolaget. För att ta en klassisk sportfråga: Hur känns det? Vemodigt och lite konstigt. Gryaab har varit en central del av livet under lång tid. Samtidigt är det spännande med nya möjligheter. Om jag längtar tillbaka kan jag ju alltid titta ut genom fönstret hemma. Därifrån ser jag Gryaabs rötkammare och översta våningen på huvudbyggnaden. Du är bara 60 år varför väljer du att sluta redan nu? Jag tror att det är bra för organisationen och medarbetarna att en ny chef tar vid. När jag började som vd var det med ett tydligt uppdrag: att modernisera organisationen, delegera ansvar och befogenheter, utveckla ekonomistyrning och administrativa system, genomföra omfattande miljöprövningar, bygga ut anläggningen för skärpta miljökrav samt ansluta Lerums kommun. Uppdraget är genomfört. Därför är det lämpligt att sluta nu. Vad har varit roligast under din tid som vd? Det är svårt att peka ut något enskilt, men det jag är mest tillfredsställd med är att vi tillsammans har utvecklat Gryaab till ett modernt företag som är ett föredöme för andra, såväl lokalt som nationellt och internationellt. Gryaabs teknik och processer, arbetssätt, administrativa rutiner och hantering av stora investeringar får mycket beröm. Vad har varit tråkigast? Det tråkiga har vi hanterat på ett konstruktivt sätt och jag har lagt det bakom mig. Jag är ingen person som grottar ner mig i ledsamheter. Jag ser hellre framåt. Vad ska du göra nu? Jag ska fortsätta att arbeta med vattenoch miljöfrågor inom gamla och nya nätverk. Dessutom sitter jag i några styrelser, bland annat Vattendelegationen och en mindre va-samfällighet i Hamburgsund där jag vill utöka mitt engagemang. Den kustnära havsmiljön är viktig. Förhoppningsvis får jag också lite mer tid till att fiska hummer, dyka och sporta och umgås med barn och barnbarn. Men projektlistan är lång. Om du ska ge några ord på vägen till den nya vd:n Anders Åström som börjar i mars vad skulle det vara? Jag vill egentligen inte ge några råd. Jag tror på att han tillsammans med medarbetare och styrelse skapar sin egen vision för en fortsatt bra utveckling av Gryaab. KORT OM STIG HÅRD Antal år på Gryaab: 11 Ålder: 60 år Bor: på Tångudden i Göteborg Familj: fru, två barn och två barnbarn Intressen: havsmiljö, fågelskådning, fiske, dykning, löpning och skidåkning 4 5

4 Världens största skivfilteranläggning Världens största skivfilteranläggning Världens största skivfilteranläggning klar att bidra till ett renare hav I september 2006 togs det första spadtaget. Fyra år senare står världens största skivfilteranläggning och en innovativ kväverening klar. Gryaab är nu redo att möta de skärpta kraven på rening. Gryaabs utbyggnad, projekt NP 2004, är det största projekt jag någonsin hållit i, säger projektledaren Ulf Gingsjö som själv varit med och byggt cirka 200 reningsverk i Skandinavien. Vi står i skivfilteranläggningen som symboliserar en vattendroppe precis innan den brister. Det är ljust, högt i tak och förvånansvärt tyst. Här finns 32 skivfilter, med plats för åtta till, med vardera 112 kvadratmeter filterarea. Det gör Gryaabs skivfilteranläggning till världens största. Den näst största har tolv stationer. De röda kåporna som skyddar de roterande skivfiltren är inte bara estetiskt tilltalande, de hindrar också fukt, lukt och ljud från att tränga ut i lokalen. Förutom att tekniken ska fungera är det också viktigt med en bra arbetsmiljö. Människor ska tycka om att arbeta här, säger Ulf Gingsjö. Fakta Utbyggnaden, projekt NP 2004 Totalkostnad: 650 miljoner kronor Personer som arbetat med projektet: cirka 300 Antalet konsulttimmar: = 55 års heltidsarbete Bakgrunden till NP 2004 (N=kväve och P=fosfor) är nya utsläppskrav från Länsstyrelsen. Från och med 2011 har kravet på fosforrening skärpts från 0,4 till 0,3 mg fosfor per liter i utgående vatten. Dessutom hade Gryaab sedan tidigare svårt att uppfylla kravet på kväverening, det vill säga 10 mg per liter i utgående vatten, så en utbyggnad av kvävereningen var också nödvändig. Med den nya anläggningen klarar vi alla nya krav på fosfor- och kväverening. Med den nya anläggningen klarar vi båda dessa krav, säger Ulf Gingsjö och öppnar en av de röda kåporna för att visa hur tekniken fungerar. Skivfiltren består av en roterande röraxel med uppspända sildukar med mikroskopiskt små hål, närmare bestämt 0,015 mm. Vattnet strömmar genom sildukarna och de partiklar som fastnar spolas ner i en ränna och leds vidare till en slampumpstation. Hela processen är automatiserad och bara de Längden armeringsjärn: motsvarar sträckan från Gryaab till London filter som behövs för att klara aktuell belastning är igång. Endast kontroll och underhåll sker manuellt. Förutom de röda kåporna verkar skivfilterbyggnaden vara relativt tom. Ventilation, el och annan installation ligger gömd i golv, tak och väggar. I första hand är det en funktionsfråga, man vill inte ha en massa installationer i vägen när man ska hantera skivfiltren, säger Ulf Gingsjö. Men sedan är det givetvis snyggare också. Kabelstegar är inte vackert. Parallellt med byggnationen av skivfilteranläggningen förbättrades Gryaabs kväverening med 18 nya denitrifikationsbassänger. På grund av den begränsade ytan var man tvungen att anlägga djupa bassänger och för att undvika sättningar grundsattes en del av bassängerna med grävpålar den stabilaste grundsättningen. Tack vare de djupa bassängerna och de vertikala, stora omrörarna som långsamt rör om bärarna har vi fått en energisnål anläggning. Vi klarar omrörning med endast tre watt per kubikmeter, istället för watt som är normalt. Under byggtiden har ett antal komiska incidenter inträffat. En av dessa var när en av byggjobbarna hittade en granat i jorden. I alla fall trodde han det. Det blev fullt säkerhetspådrag med polis, militär och räddningstjänst. Mitt i skottlinjen stod Gryaabs ledning och följde dramat. Klockan fyra på eftermiddagen visade det sig att det var en bergdubb, berättar Ulf Gingsjö och ler åt minnet. Projektet NP 2004 invigdes i juni 2010 allt enligt planerna. Det slutgiltiga priset hamnade under det budgeterade och anläggningarna har gått klockrent ända sedan starten. Efter fyra års intensivt arbete kan Ulf Gingsjö, tillsammans med Gryaabs övriga personal och åtskilliga konsulter, glädjas över en utbyggnad som lyckats förena estetik, teknik och funktion allt för ett renare hav. På dukarna i skivfiltren fastnar små partiklar som innehåller fosfor. Foto: Överst: Ulrika Naezer, Underst till vänster: Ulrika Naezer, Underst till höger: Peter Magnusson 8 9

5 Rening med finess Rening med finess Teknik och estetik i skön förening. Foto: Ulrika Naezer Rening med finess Tack vare den nya kvävereningen har utsläppet till havet minskat med 180 ton kväve per år. Tidigare kämpade Gryaabs anställda för att uppfylla reningskraven. Idag kan man istället fokusera på kostnader och miljö. Innan utbyggnaden kunde vi rena vattnet. Nu kan vi också göra det med finess, säger Glen Nivert, chef för processgruppen. Det första Glen Nivert gör när han kommer till jobbet på morgonen är att slå på datorn och öppna Ryaverkets hjärna styrsystemet. Här ser han och de andra i processgruppen hur reningsverket har gått. Och allt sedan utbyggnaden av efterdenitrifikation och skivfilter har det gått mycket bra. Tidigare lade vi all vår energi på att klara kraven på kväverening, berättar Glen Nivert. Idag har vi en liten överkapacitet, därför kan vi fokusera på att optimera processen. Vi vill ju inte bara att vattnet ska bli rent. Vi vill också minimera kemikalieanvändningen och elförbrukningen, två stora kostnader både ekonomiskt och miljömässigt. Från sitt rum på fjärde våningen har Glen Nivert utsikt över både de nya efterdenitrifikationsbassängerna och den stora skivfilteranläggningen som invigdes sommaren Som processansvarig är han tacksam över att hans arbetsgrupp fick vara med under hela projektet, från planering och pilottester till byggnation. Vi kunde ha fått en färdig lösning i knät, men istället fick vi vara med och påverka besluten från början. Vi har, till exempel, varit med och konstruerat världens första automatiska syrarengöring av skivfiltren. Dessutom har vi bidragit till smörjningen av maskinerna och att ljudnivån hålls nere i skivfilterhallen. Vid driftstarten av de båda anläggningarna var många spända. Trots år av tester och delaktighet från alla berörda arbetsgrupper Foton: Ulrika Naezer kan man aldrig vara helt säker på hur en ny anläggning kommer att fungera. Glen drar en parallell till bilbranschen. Bilarna som rullar ut från bandet på fabriken innehåller få överraskningar, de görs efter en bestämd prototyp. På Gryaab gör man istället en ny bilmodell varje gång. Vi kan inte vara hundra procent säkra på hur anläggningen fungerar innan vi testkört den, säger Glen Nivert. Fakta Reningen efter utbyggnaden Med efterdenitrifikation och skivfilter kan Gryaab rena avloppsvattnet så att utsläppen endast blir: 9 mg per liter för kväve 0,3 mg per liter för fosfor 10 mg per liter för BOD 7 (Biochemical Oxygen Demand) När man, som Gryaab, använder biologisk rening finns det också en viss osäkerhet kring hur bakterierna kommer att agera. Glen säger att det är som med alla sociala grupper ta in en ny person och dynamiken förändras. Bakterierna som sköter efterdenitrifikationen i de nya bassängerna verkar dock gilla både sina arbetskamrater (de andra bakterierna), sin arbetsmiljö (de 4,6 miljarder bärare av plast där bakterierna växer) och lunchmaten (den metanol som tillsätts). Kvävereningen har förbättrats från ett årssnitt på 10,5 mg per liter till 9 mg per liter. Det kan låta lite, men innebär en minskning med cirka 180 ton kväve per år. Nu har vi en anläggning som kommer att klara dagens krav på rening. Som vid alla nya processer har vi haft en inkörningsperiod, men det har gått förvånansvärt lätt, säger Glen Nivert. Det vi gör idag är finlir. För att ta bilmetaforen en gång till: Vi kör redan i 110 km/h. Nu strävar vi efter att komma upp i 115 km/h. Därför valde Gryaab skivfilter och efterdenitrifikation Sex frågor till Ann Mattsson, chef för utveckling, kvalitet och miljö Varför valde Gryaab skivfilter (SF) och efterdenitrifikation (ED) för att förbättra reningen? När det gäller kväverening hade vi uttömt möjligheten att recirkulera vattnet från biobäddarna till aktivslambassängerna. Sedimenteringsbassängerna var inte heller tillräckligt stora för våra vattenflöden och det organiska materialet räckte inte till för bak terierna i aktivslambassängerna. Den bästa lösningen blev därför en separat efterdenitrifikation efter biobäddarna. Nu har vi mer frihet att välja hur vi vill cirkulera vattnet. Vi har också ersatt etanol med metanol, vilket är billigare. När det gäller skivfilter stod valet mellan att filtrera bort små partiklar genom vanligt sandfilter eller genom skivfilter. Att valet föll på det senare beror på att det var en kompakt lösning. Vi kunde bygga anläggningen på vår mark och slapp ta av Rya skog. Varför använder man rörliga bärare i efterdenitrifikationen? Det är volymeffektivt. Bakterierna som utför denitrifikationen växer på de rörliga bärarna, vilket gör att man kan ha fler bakterier i varje kubikmeter vatten. Dessutom stannar de kvar i bassängerna när vattnet rinner vidare. Varför måste man fortfarande tillsätta en kolkälla, numera metanol? Bakterierna behöver organiskt material som energi och byggstenar. Eftersom efterdenitrifikationen kommer sent i reningsprocessen har mycket av det organiska materialet redan sedimenterats eller ätits upp av andra bakterier. Varför måste man filtrera vattnet i skivfilteranläggningen? Kraven på fosforrening har ökat. En del fosfor finns i små partiklar som inte sjunker till botten i sedimenteringsbassängerna. Andra partiklar kommer från efterdenitrifikationen. Skivfiltren tar bort par tiklarna genom att filtrera vatt net genom dukar med 0,015 mm små hål. Hur kom ni fram till att hålen skulle vara 0,015 mm? I pilottesterna såg vi att större hål släppte igenom för många partiklar, medan mindre hål gjorde det svårt för vattnet att gå igenom sil duken. Om man ökar vattentrycket så går dukarna lätt sönder. Mindre hål ökade också risken för igensättning. Foto: Ulrika Wahlström Hur väl rustat är nu Gryaab för framtiden? Idag har vi en anläggning som klarar av såväl dagens reningskrav som högre flöden. Vi kan öka kapaciteten i både efterdenitrifikationen och skivfilteranläggningen. Nästa steg blir förmodligen att bygga ut nitrifikationen i biobäddarna. Exakt när detta kommer att behövas beror på hur snabbt befolkningen ökar och hur stränga krav som ställs i framtiden

6 Vattenbehandling Hallå där! Genomförda och pågående uppgraderingar Förbättrad kväve- och fosforrening, projekt NP 2004 Anläggningen för förbättrad kväve- och fosforrening har under året färdigställts och tagits i drift. Under intrimningsfasen har ett fåtal brister i anläggningen observerats. De har justerats under senare delen av 2010, resten kommer att åtgärdas under våren Brutet vatten för säker dricksvattenförsörjning För att förbättra skyddet mot att processvatten bakvägen kan tränga in i dricksvattensystemet, och i värsta fall spridas in i dricksvattensystemet i Göteborg, fortsätter arbetet med att skilja systemen åt. Detta projekt har fått extra aktualitet genom Östersunds problem med dricksvattendistribution. Distributionssystemen dubbleras därför för dricksvatten och processvatten, så kallat brutet vatten, i en stor del av anläggningen. Pumpstationen för brutet vatten togs i drift under året. Arbetet kommer att vara färdigt under våren I samma projekt har ett nytt sprinklersystem installerats, för att skydda de omfattande installationerna av kraftkablar i kulvertarna och kyla kemikalielagret, om brand skulle uppstå. Övrigt Signalhantering av mätinstrument En modul för autojustering av brytpunktskurvor till on-linemätinstrument har implementerats i processtyrningssystemet DeltaV. Modulen kan automatiskt justera en brytpunktskurva när analysresultatet från ett stickprov registreras i systemet. Autojusteringsmodulen blev installerad på alla kvarstående lämpliga mätsignaler under System för att upptäcka tunnelras I Gryaabs tunnlar kan ras inträffa, trots inspektioner och regelbundet underhåll. För att snabbt upptäcka detta och förhindra stopp och översvämningar, har antalet givare i tunnelsystemet utökats. Syftet är att man ska märka om nivåerna ändras på ett onormalt sätt. Överföringen av data från mätplatserna till Ryaverket sker med ett nyinstallerat radiokommunikationssystem som även hämtar data från Göteborg Vattens regnvattenmätare som finns installerade i regionen. Systemet gör det också möjligt att direkt överföra data till några av medlemskommunerna som redan har samma typ av utrustning för sin egen verksamhet. Mätsystemet kommer att utvecklas genom att bearbeta de data som samlas in och därefter skapa matematiska modeller för att kunna förutse hur vattennivåerna varierar beroende på flöden vid olika väderlekssituationer och larma vid eventuella ras i systemet. Forskning och utveckling Forsknings- och utvecklingsprojekt drivs i nära samarbete med universitet, högskolor och andra institutioner, bland annat med Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Lunds tekniska högskola, Högskolan i Borås och va-forskning. Samarbetet med Chalmers kring Gryaabs processer har nu pågått i åtta år med mycket gott resultat. Nuvarande avtal gäller till och med halvårsskiftet Gryaabs stöd till Chalmers uppgår till kronor per år. Under 2010 publicerades fem examensarbeten baserade på material från Gryaab. Resultaten av forsknings- och utvecklingsarbetet har redovisats i form av fyra vetenskapliga artiklar i facktidskrifter eller som föredrag eller posters vid konferenser. Ett antal projekt bedrivs också i olika former för att studera processdetaljer i samarbete med Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Lunds tekniska högskola samt Högskolan i Borås. En del av Gryaabs forsknings- och utvecklingsarbete inriktas på att skaffa kunskap om läkemedelsrester och andra organiska föroreningar i avloppsvatten och slam. Gryaabs utvecklingsarbete bedrivs vanligtvis i projektform och projekten är ofta externt finansierade. Samarbete sker i första hand med andra specialister i Sverige, men även internationellt samarbete förekommer. Gryaabs samarbete med Stockholm Vatten inom ramen för ett fyraårigt projekt finansierat genom den så kallade Miljömiljarden avslutades Resultaten, inklusive kvaliteten på mätdata (interkalibrering av laboratorier) och tester av olika reningstekniker återges i slutrapporten för hela projektet och i ett antal mer detaljerade rapporter för olika delprojekt. En slutsats är att ozonbehandling av utgående vatten är en effektiv metod för att bryta ner läkemedelsrester. Modelleringen av Ryaverkets biologiska processer har fortsatt under året. Ambitionen är att bygga upp en modell av Ryaverkets processer som kan användas för processoptimering, processutveckling och i utbildningssyfte. Professor Paul Lessard från Université Laval i Québec, Kanada, som tillbringat sitt sabbatsår hos Gryaab och Chalmers skolåret , fortsätter att hjälpa Gryaab med processmodellering nu på distans. Uppbyggnaden av vattenbehandlingsmodellen blev färdig under 2010 och modellen används nu för processoptimering. De organisationer som driver de stora reningsverken i Sverige (Stockholm Vatten, Käppalaförbundet, SYVAB, VA SYD och Gryaab) har haft ett långt samarbete kring system för mätvärdesbearbetning och rapportering. Efter några års utveckling blev ett nytt verktyg, som kallas ewaste, färdigt under hösten 2010 och kunde implementeras på reningsverken. Ett nytt samarbetsavtal har skrivits på för vidareutveckling av ewaste. Den vanligaste snabbanalysen för COD (kemisk syreförbrukning, Chemical Oxygen Demand) kommer att fasas ut på grund av att kvicksilver används i metoden. Gryaabs laboratorium utreder lämpliga metoder och utrustning baserat på TOC (Total Organic Carbon). Gryaab planerar att införskaffa ny TOC-analysutrustning under Gryaab har fortsatt att medverka i en kartläggning av förekomsten av virus och antibiotikaresistenta bakterier i avloppsvattnet i samarbete med Linköpings universitet. Hallå där! Maria Neth, processingenjör Vad ville du bli när du var liten? Jag tror inte att jag drömde om något speciellt yrke. Däremot har jag alltid tyckt om matematik. Jag minns hur mamma och pappa gav mig mattetal att lösa i bilen. Har ditt arbete på Gryaab någon likhet med din barndomsdröm? Jag hade ju inte någon riktig barndomsdröm men visst finns matematiken med. Jag gör en del beräkningar i mitt jobb här på Gryaab. Foto: Ulrika Naezer studerade har jag tyckt om vattenrening, speciellt den biologiska delen. Det är fantastiskt att man kan rena vattnet med bakterier som redan finns där. Dessutom gör vi på Gryaab något bra för miljön, vilket också är viktigt för mig. Om du skulle byta jobb, vad skulle du vilja arbeta med då? I så fall skulle det vara någonting inom friskvård och träning. Något mer serviceinriktat där jag kanske kunde hjälpa och inspirera människor. Foto: Patrik Gabrielsson Foto: Louise Alfredson Gryaab arbetar för ett renare hav. Vattnet leds från eftersedimentering till skivfilter. På Gryaabs laboratorium analyseras vattnet. Hur ser dina arbetsdagar ut? På morgonen tittar jag på styrsystemet för att se hur reningsverket går. Därefter har vi möte med processgruppen där vi diskuterar reningsresultat, körsätt, eventuella fel, avvikelser med mera. En stor del av min arbetstid har också gått till model lering. Det innebär att jag bygger ett digitalt Gryaab i datorn och med hjälp av matematisk modellering testar jag att köra verket på olika sätt. Vid sidan av detta är jag handledare åt en chalmerist som gör sitt exjobb här. Vad är roligast i ditt arbete? Omväxlingen, de utmanande arbetsuppgifterna och de duktiga kollegorna. Jag älskar vatten och ända sedan jag Till sist: Under 2010 har du varit tjänstledig en dag i veckan för att läsa kursen Träning för prestation. Har du något träningstips till läsarna? Ja. Den bästa träningen är den som blir av Foto: Ulrika Naezer KORT OM MARIA NETH Antal år på Gryaab: 3 Ålder: 30 år Bor: vid Masthuggstorget Familj: man sedan sommaren 2010 Intressen: sport och träning, framförallt multisport som innebär att man cyklar, springer och paddlar

7 Slambehandling Slambehandling Slam och andra restprodukter används för att skapa ett hållbart samhälle Foto: Ulf Gingsjö Drift och resultat Bandgravitationsförtjockningen har fungerat bra under året vilket har bidragit till långa uppehållstider i biogasanläggningen och en fortsatt hög utrötningsgrad samt mindre energiåtgång för uppvärmning av slammet. Den förbättrade förtjockningsgraden har dock lett till svårigheter att pumpa slammet vidare till biogasanläggningen. Excenterskruvpumparna har utsatts för slitage och mycket fett som sitter i rören stryper flödet. Utredningen kring pumpning (val av material, typ av pump, rensning av rören) kommer att fortsätta under Rötkammare 1 avställdes under tiden september till december för besiktning invändigt samt kontroll av betongkvaliteten. Under tiden rötades allt slam i rötkammare 2. Uppvärmningssystemet modifierades för att kunna hålla erforderlig temperatur även vid höga flöden. Man optimerade även förtjockningen för att minimera mängden slam. Dock ledde detta till mer pumpningsproblem. I övrigt har biogasanläggningen fungerat bra. Produktionen av biogas uppgick 2010 till 59,7 (60,9) GWh. Minskningen beror på att rötkammare 1 var avställd. Gryaab, i ett avtal som löper till och med 2016, säljer all producerad råbiogas till Göteborg Energi som renar biogasen till fordonsgaskvalitet i en uppgraderingsanläggning vid Arendal. Produktionen av rå- och uppgraderad biogas ingår i FordonsGas Sveriges satsning på Svanenmärkning av biogas som fordonsbränsle. Ett nytt samarbete inleddes under året med Göteborg Energi för att öka biogasproduktionen genom processoptimering, minskat metan utsläpp till atmosfären och ökad mottagning av rötbart organiskt material. Rötat slam avvattnas i fyra centrifuger på Ryaverket. I nödfall kan silbandspressarna vid Syrhåla användas men de ger en sämre TS-halt (torrsubstans). Dessutom innebär driften av dem en sämre arbetsmiljö och sämre kväverening. Avvattningen är ofta mycket bra men tidvis, speciellt när mycket kemslam produceras i direktfällningen, kan det vara svårt att hålla önskad TS-halt. Under året har (47 160) ton slam avskilts. Slammängderna mätt som TS var i år (14 081) ton. Direktfällning av avloppsvattnet har utnyttjats mycket och därmed har mycket kemslam gått till rötning. Då upphandlingen för omhändertagande av slammet inte blev färdig under 2009, deponerades slam i Syrhålaanläggningens bergrum i början av året. Den lägre TS-halt som man kan åstadkomma med Syrhålaanläggningen speglas i den ökade mängden slam som omhändertogs under Efter att nya avtal skrevs kunde de nya entreprenörerna i mars börja hämta slam från Ryaverket. Behandlingen av slammet sker hos Kuskatorpet Entreprenad & Lantbruk AB i Halmstad och Veolia Vatten AB i Wallhamn på Tjörn. Gryaabs tidigare kompostanläggning på Arendal avvecklades under januari 2010 för att ge plats åt en ny infart till hamnområdet. Mätningar av emissionsavgångar av metan och lustgas har gjorts under året. Resultaten är inte riktigt klara men de indikerar att stora avgångar av metan sker från den öppna rötslamsilon och högen med avvattnat slam. Mätmetodiken är inte helt självklar och kraft har lagts vid att få tillförlitliga resultat. Mätningarna ger dock gott stöd för täckningen av rötslamsilon. Två veckopartier med slam avskildes under vecka 33 samt vecka 34 för att gå som REVAQ-slam. Analyserna visade att partierna inte kunde godkännas på grund av att fosforhalten var för låg i förhållande till kadmiumhalten. Men fosforhalten i partierna var extremt låg, vilket indikerade analysproblem. Den 1 september började Gryaab anlita ett annat ackrediterat laboratorium med anledning av en genomförd upphandling. Prov från partierna har senare analyserats av det nya laboratoriet, vilket visade rimligare fosforhalter. Omanalyserna gav vid handen att partierna med marginal hade kunnat godkännas som REVAQ-slam. Det var dock för sent då slammet redan hade levererats för jordtillverkning. Något REVAQ-slam för spridning på åkermark har således inte producerats under året. Ett parti med REVAQ-slam som producerades under vecka har långtidslagrats på slamplattan på Syrhåla. En del av detta parti, 315 ton, har under hösten 2010 levererats för spridning på jordbruksmark. Göteborgs Hamn har sedan tidigare tagit över ansvaret för bergrum 3 och 4 på Syrhåla. Avtalet mellan Göteborgs Hamn och Gryaab uppdaterades i slutet av Under våren 2010 skrev Gryaab ett avtal med Scandinavian Tank Storage AB för upplåtelse av plats för en provtagningsstation inom Gryaabs område. Oljehanteringen till bergrum 3 började under våren Syrhålaanläggningen är klassad som en Seveso II-anläggning. Det innebär särskilda rutiner och övningar för att hålla en hög säkerhetsnivå kring anläggningen. Var fjärde år ska en säkerhetsrapport tas fram som beskriver hur anläggningen ska hanteras och vilka åtgärder som ska vidtas för att förhindra olyckor. En uppdaterad säkerhetsrapport ska lämnas in i början av Den ska, bland annat, beskriva de ändringar som är en konsekvens av Göteborgs Hamns och Scandinavian Tank Storages aktiviteter i Gryaabs område. Till kompostering/jordtillverkning Till bergrummet i Syrhåla Till jordbruk (REVAQ-godkänt) producerat Uttaget som REVAQ-slam 0 Till försöksverksamhet (REVAQ godkänt) producerat 2009 Lager cirka 800 Totalt cirka Tabell 6. Borttransporterad slammängd i ton Mängden avvattnat slam och disponering kan skilja något på grund av varierande mängder i lager. Underhållsinsatser Excenterskruvpumparna som pumpar förtjockat slam från förtjockningssilon till biogasanläggningen har renoverats flera gånger under året på grund av slitage på statorerna. Även ledningarna har spolats flera gånger för att avlägsna fett i rören och öka pumpningsmotståndet. Polymerberedningstankarna byggs om så att ett luftgap separerar dricksvattenledningen från tanken. Arbetet ingick i projektet Brutet Vatten Gaskompressorn som matar råbiogas till några mätinstrument samt till Gryaabs biogasmack havererade hösten En ny EXklassad kompressor är levererad och delvis installerad. Drifttagning sker i början av

8 Säkerhet Personal Sven-Arne Tapper släcker en brand under Gryaabs krisövning. Foto: Ulrika Wahlström Gjutning av bottenrännan i spillvattentunneln i Lerum. Foto: Mats Strandberg Säkerhet Skalskydd Gryaab har sedan slutet av 2009 ett förstärkt skalskydd med ett nytt, kraftigare staket, ny kameraövervakad inpasseringsgrind och kameror som bevakar staketet kring verket. Under 2010 har det inte noterats någon form av skada som beror på inbrottsförsök på Ryaverket. De utförda åtgärderna med förstärkt skalskydd förefaller därmed att ha fallit väl ut. Ändå lyckades några personer med mindre goda avsikter ta sig in på Gryaabs område genom grinden hösten De ville sälja tjänster och uppträdde hotfullt. De tog även med sig viss utrustning. Någon form av åtgärd beträffande problematiken ska övervägas under Brandskydd I yttre kulvert som går under Gryaabs område finns ett stråk med elkraftkablar. Vid Gryaabs riskbedömningsarbete har kablarna bedömts vara en högre risk ur brandsäkerhetssynpunkt. Parallellt med det nu pågående projektet Brutet vatten har stråket med elkraftkablar försetts med en vattensprinkleranläggning. Sprinkleranläggningen betjänar också de metanoltankar som nyligen installerats med kylvatten i händelse av en brand i närheten av tankarna. Kris- och riskhantering Under ledning av personal från Enheten för säkerhet och beredskap (Stadskansliet, Göteborg) genomfördes i mars 2010 en krisövning i två delar. Ett övningspass med Gryaabs krisledare och samordnare och ett pass med operatörer, första hjälpen-personal, stödgruppspersonal, skyddsombud och gruppchefer, totalt 25 personer. Övningen genomfördes som händelseanalyser om vardera tre timmar per grupp. När övningen genomförts fick Gryaab ett utlåtande med värdering av krishanteringsförmåga och förslag till åtgärder. Säkerhetsansvarig och ställföreträdande säkerhetsansvarig har därefter hanterat förslagen till åtgärder. På Gryaab finns en sammanställning över tänkbara risker inom verksamheten som benämns Övergripande riskbedömning. Åtgärder för att arbeta bort tänkbara risker sker kontinuerligt. Inom ramen för arbetet med Internkontroll (enligt krav från Göteborgs stad) har områdena Tunnlar och ledningar i Gryaabs övergripande riskinventeringsmodell kontrollerats under Kontrollerna har utförts av Gryaabs internrevisorer som har följt upp hur Gryaab hanterar de risker som identifierats inom området Tunnlar och ledningar. Kvalitetsarbete Gryaab har under året upprätthållit företagets REVAQ-certifikat. REVAQ är ett kvalitetssystem för slam och certifikatet är idag en förutsättning för att kunna leverera slam som gödningsmedel till jordbruksmark. I april genomförde SP (Sveriges Tekniska forskningsinstitut) en besiktning av Gryaabs REVAQ-arbete. Besiktningen gav fyra mindre avvikelser och en notering. Det operativa arbetet med att förbättra slamkvaliteten har bedrivits på det som REVAQ-reglerna föreskriver. Det har, bland annat, inneburit att kemikalielistor från anslutna verksamheter har begärts in. En dialog med de anslutna kommunernas va-verk för att kvantifiera tillskottsvattnets föroreningsbidrag har förts under året. Under 2010 har Gryaab tagit fram en intern kontrollplan och testplaner. Tester är genomförda av Gryaabs internrevisorer och resultatet är redovisat till styrelsen. Lerum Den 30 juni skedde äntligen genomslaget i Hulan i Lerums kommun. Därmed var allt sprängningsarbete klart. Tunneln förstärks nu på insidan för att slippa nedfall av sten under lång tid och den åtta kilometer långa spillvattenrännan gjuts av betong. Under sensommaren 2011 beräknas tunneln vara helt klar. Då har den försetts med påslagsportar i både Hulan och Råhult. Markytorna har återställts med jord och planteringar. En ny ventilationsanläggning kommer att byggas i Björndammen i Partille kommun. Den ska vara klar till sommaren Detta för att tvångsventilera tunneln så att luktstörningar inte ska behöva uppstå i vare sig Lerum eller Partille. Det blir Gryaabs första tunnelventilation som kan bilda skola för resten av tunnelsystemet i framtiden. Lerums kommun har börjat bygga spillvattenledningarna från Aspedalens reningsverk till tunneln. En pumpstation byggs vid Aspedalens reningsverk och allt kommer att vara klart efter sommaren Under hösten kommer Lerum att börja pumpa sitt spillvatten till tunneln och sedan kommer deras reningsverk att rivas för att ge plats åt framtida bebyggelse. Personal Verksamheten är organiserad i fem avdelningar varav de två största avdelningarna är Drift och Teknisk försörjning, som ansvarar för drift och underhåll av Gryaabs anläggningar. Dessutom finns en avdelning för ekonomi, administration och information, en avdelning för utveckling, kvalitet och miljö samt en för projekt och planering. Ryaverket är automatiserat och endast bemannat vardagar under normal arbetstid. Resten av tiden övervakas processerna och anläggningen genom ett beredskapssystem som fungerar utanför ordinarie arbetstid. Det sätt som bolaget är organiserat på fungerar relativt väl, sett ur både ledningsperspektiv och medarbetarperspektiv. Gryaab följer en upprättad rekryteringsplan som togs fram med anledning av den omfattande utbyggnaden NP nyanställdes en underhållstekniker och en processingenjör. Genomsnittsåldern på Gryaab är cirka 44 år, vilket är relativt lågt jämfört med va-branschen som helhet. Gryaab hade vid årsskiftet 80 (82) tillsvidareanställda. Antalet årsarbetare uppgick till 101 (102). Till detta kommer ett antal tillfälligt anställda praktikanter och studenter som genomför examensarbeten och projektarbeten. Antalet betalda övertidstimmar ökade med timmar till (4 373). En stor del av övertiden kan hänföras till den driftsövervakning som sker utanför ordinarie arbetstid, samt start av NP 2004, Öppet hus och invigning. Driften vid Ryaverket sker utan skiftarbete med beredskapstjänstgöring utanför ordinarie arbetstid. Beredskapen finns inom två kategorier: driftsberedskap och fastighets- och elberedskap. En liten del av övertidstimmarna beror på att snöberedskapen haft mycket arbete både i början och slutet av

9 Hallå där! Ekonomi Vad ville du bli när du var liten? När jag var sex sju år ville jag bli lastbilschaufför. Jag tänkte mig att man får resa och se sig omkring när man kör lastbil. Har ditt arbete på Gryaab någon likhet med din barndomsdröm? Nej, det kan jag inte säga. Men jag tycker om att resa på fritiden. Min son bor utomlands så vi brukar besöka hans familj, men i våras träffades vi istället på Kuba. Det var en fantastisk upplevelse. Hur ser dina arbetsdagar ut? De varierar med vilken period på året det är. Runt årsskiftet är det mycket ekonomi och arbete med bokslut. Personalärenden blir det om något händer och så har vi olika projekt som löper har vi, till exempel, tagit fram en intern kontrollplan efter nya riktlinjer från Göteborgs stad. Det är ett sätt att följa upp risker inom verksamhet och finanser. Vad det gäller dagliga sysslor så försöker jag beta av e-post varje dag. Vad är roligast i ditt arbete? Det är att jag har varierande arbetsuppgifter och att jag har möjlighet att Hallå där! Agneta Hassling, chef för ekonomi och administration Foto: Ulrika Naezer planera och påverka såväl mitt eget arbete som verksamheten i stort. Dessutom har jag alltid gillat siffror och matematik. Det var nog därför jag blev civilekonom, något som min tvillingsyster också blev. Förutom oss två, har vi inga ekonomer i släkten. Om du skulle byta jobb, vad skulle du vilja arbeta med då? I detta livet eller nästa? Nej, skämt åsido, nyss fyllda 60 år är det lite för sent att sadla om. Men om jag fick ett nytt liv skulle jag kanske bli läkare. Det vore roligt att kunna göra en insats för andra människor. Kanske kommer jag att arbeta ideellt efter pensioneringen. Man kan alltid göra något gott någonstans. KORT OM AGNETA HASSLING Antal år på Gryaab: 8 Ålder: 60 år Bor: på Näset Familj: man, två vuxna barn och två barnbarn Intressen: resor, golf, trädgårdsarbete och läsning Gryaab arbetar för att personalsammansättningen ska spegla befolkningsstrukturen i Göteborgsregionen. Arbetet görs inom ramen för Gryaabs jämställdhets- och mångfaldsplan. Andelen kvinnor uppgick till 32 (30) procent och andelen medarbetare med utländsk härkomst till 20 (20) procent. Gryaab har inga medarbetare med ofrivillig deltid. En kartläggning av löneläget för män respektive kvinnor visar inte på några könsrelaterade skillnader för likvärdig tjänst, värderad med hjälp av så kallade BAS-poäng. Arbetsplatsen är dock fortfarande präglad av en skev könsfördelning inom många av arbetsgrupperna. Den speglar de mycket typiska, könsbundna yrkesvalen på den svenska arbetsmarknaden. Sjukfrånvaron ligger kvar på en låg nivå, 1,5 (1,7) procent. Sjukfrånvaron för män uppgår till 1,5 (2,0) procent och för kvinnor till 3,1 (1,0) procent. Långtidsfrånvaron mer än 60 dagar är oförändrat 0 (0) procent. Ekonomi Investeringar och avskrivningar Årets inköp av inventarier och aktiveringar av projekt uppgår till 307,3 (366,2) miljoner kronor. Investeringarna omfattar främst maskinell utrustning och byggnadsdelar i projektet utbyggnad för bättre kväve- och fosforrening (NP 2004) där 293,4 mkr har aktiverats. Följande investeringar har också aktiverats: tunnelsignaler 4,0 miljoner kronor, kompostfilter Agnesberg 1,8 mkr, relining av ledning Agnesberg 1,2 mkr, förbättrad ventilation laboratoriet 2,6 mkr samt en liten del av projektet Brutet vatten 2,1 mkr. Pågående nyanläggningar omfattar främst projektet Tunnel Lerum och projektet Brutet vatten. Pågående nyanläggningar uppgår till 176,0 (265,3 mkr). I projektet Tunnel Lerum uppgår den upparbetade delen i projektet till 148 mkr av den kostnad på 187 mkr som ska betalas av Gryaab. Lerums kommun har betalat totalt 133,7 mkr till Gryaab enligt avtalad betalningsplan. En reglering av kostnaderna i enlighet med ingångna avtal kommer att göras vid årsskiftet Avskrivningarna uppgår till 68,1 (41,5) mkr. Anläggningarnas samlade anskaffningsvärde uppgår till (1 896) mkr. Det bokförda värdet uppgår till (981) mkr. Anläggningarnas försäkringsvärde har efter extern värdering fastställts till mkr. Nyanskaffningsvärdet för anläggningarna har uppskattats till storleksordningen mkr. Finansiering och lånepolicy Årets investeringar och pågående nyanläggningar har finansierats med internt genererade medel och upplåning hos Göteborgs stad. Gryaab har ökat upplåningen med 47 mkr under Bolaget har amorterat lån hos Europeiska investeringsbanken med 7,4 mkr vilket innebär att lånet är slutamorterat. Den samlade lånevolymen har ökat till ( 1 223) mkr. Balansomslutningen har marginellt ökat till (1 443) mkr. Gryaab eftersträvar en god samverkan med finansgruppen i Göteborgs stad när det gäller finansieringsfrågor och upplåning. Långivare och lånens belopp framgår av tabell 7. Långivare Göteborgs kommun Totalt Tabell 7. Gryaabs långivare per Gryaab följer en, av styrelsen, beslutad finanspolicy där mål och riktlinjer samt principerna för bolagets långsiktiga finansiering och skuldförvaltning har definierats. I policyn anges bland annat riktlinjer för upplåning, löptider och ränteexponering för bolagets lån. Ränterisken har begränsats genom användning av, i finanspolicyn, godkända finansiella derivat. Gryaab har nu enbart ränteswappar för att begränsa riskexponeringen i enlighet med Gryaabs finanspolicy. Under 2010 har gällande finanspolicy följts med ett undantag, då styrelsen beslutade att godkänna en avvikelse i förhållande till finanspolicyn. Avvikelsen har inneburit att Gryaab har ökat ränteexponeringen för lån med längre bindningstider med 200 mkr. Den genomsnittliga räntekostnaden för dessa 200 mkr kommer under en femårsperiod att uppgå till 2,3 procent. För övrigt har Gryaab ett checkräkningskonto på Göteborgs kommun. Saldot uppgick vid årsskiftet till 13,2 (16,3) mkr. De finansiella kostnaderna har minskat och uppgick till 28,7 (31,3) mkr och de finansiella intäkterna till 0,1 (0,8) mkr. Den genomsnittliga räntebindningstiden har uppgått till 3,5 (2,7) år och den genomsnittliga löptiden för lånen till 2,1 (3,1) år. Medelräntan uppgick under året till 2,6 (2,9) procent. Ekonomiskt resultat Resultatet för 2010 uppgår före bokslutsdispositioner och skatt till 3,7 (18,5) mkr. Efter bokslutsdispositioner och skatt redovisar Gryaab ett resultat på 0,2 ( 0,8) mkr. Övriga intäkter uppgår till 34,4 (33,1) mkr. Intäkterna för försåld biogas till Göteborg Energi uppgår till 14,9 (14,7) mkr och intäkterna för leverans av renat avloppsvatten till Göteborg Energis värmepumpar till 7,8 (4,2) mkr. Biogasintäkterna följer ett ingånget samarbetsavtal ( ) som tecknats mellan Gryaab och Göteborg Energi. Avtalet är indelat i tre perioder där förutsättningarna varierar mellan de tre avtalsperioderna. I den tredje avtalsperioden som började 2009 är den avtalade ersättningen för biogas lägre än de två tidigare perioderna. tkr Intäkterna för mottagning av externslam från trekammarbrunnar och slutna tankar från ägarkommunerna uppgår till 2,9 (2,9) mkr. Intäkterna från mottagning av organiskt avfall som rötas till biogas har marginellt ökat till 2,9 (2,7) mkr. Aktivering av eget arbete i genomförda investeringsprojekt har minskat och uppgår till 5,5 (7,6) mkr. Verksamhetens totala nettokostnader ökade med 27,1 mkr till 238,7 (211,6) mkr, en ökning med 12,8 procent. Gryaabs driftkostnader ökade med 3,7 mkr och uppgick till 176,4 (172,7) mkr vilket motsvarar en ökning med 2,2 (3,9) procent. Om de totala nettokostnaderna 238,7 (211,6) mkr slås ut på den sammanlagt debiterade spillvattenvolymen (debiterad spillvattenvolym = renvattenförbrukning) blir genomsnittskostnaden för avloppsrening 4,76 (4,20) kr/m 3. Verksamhetens totala nettokostnader, räknat per kubikmeter totalt tillrinnande avloppsvatten, var 2,01 (1,85) kr/m 3. Totalkostnaden per ansluten person var 362 (326) kr och per ansluten personekvivalent 275 (256) kr. Gryaab har fortfarande bland de lägsta driftkostnaderna och de lägsta utdebiterade avgifterna för jämförbara reningsverk i landet. För en normalvilla med en vattenförbrukning på 150 m 3 uppgår Gryaabs totala kostnader som faktureras delägarkommunerna till 714 (630) kr per år. Det motsvarar en kostnad på 1,96 (1,73) kr/dag för Gryaabs tjänster. mkr % Företagsledning, administration, utredningar och övriga gemensamma kostnader 30,5 17,3 Fastigheter, mark och data 34,8 19,7 Drift och underhåll, Ryaverket och Syrhåla 93,0 52,7 Drift och underhåll, tunnlar 4,0 2,3 Slamdisponering inklusive transport 14,1 8,0 Totalt 176,4 100,0 Tabell 8. Driftskostnader fördelade på kostnadsställe vid Gryaab år mkr % Personalkostnader 61,4 34,8 Anläggnings- och underhållsmaterial 19,8 11,2 Entreprenader och köp av verksamhet 3,7 2,1 Markhyror, fastighetsservice 6,4 3,6 Hyra av anläggningstillgångar 0,9 0,5 Bränsle, energi och vatten 42,3 24,0 Förbrukningsmaterial och reparationer 6,6 3,8 Övriga verksamhetskostnader 35,3 20,0 Totalt 176,4 100,0 Tabell 9. Verksamhetskostnader fördelade per kostnadsslag Gryaab