Bokslutskalkylerna uppgörs i scheman enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisningar.

Transkript

1 1 BOKSLUT Inledning I enlighet med de av fullmäktige fastställda direktiven i ekonomiplanen har ekonomin och prestationerna följts upp kontinuerligt under året. Kommunstyrelsen har uppgjort bokslutsprognoser per 30.6., och , vilka delgetts fullmäktige. Fullmäktige har under året behandlat budgetändringar den 28.4 och Budgetändringarna ökade verksamhetsintäkterna med euro, statsandelarna med euro och verksamhetskostnaderna med euro. Investeringsutgifterna minskade med euro. 2. Bokslut enligt kommunallagen och bokföringslagen 2.1 Bestämmelser om bokslutet Vid upprättandet av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen och i tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och -förordningen (KomL 112 ). Kommunallagen är en speciallag i förhållande till bokföringslagen. Till de delar som bestämmelserna i dessa lagar avviker från varandra tillämpas kommunallagen (BokfL 8:5 ). Bokföringsnämndens kommunsektion ger anvisningar om hur bestämmelserna i bokföringslagen ska tillämpas (KomL 112 ). Även vid upprättandet av koncernbokslut iakttas bokföringslagen i tillämpliga delar (KomL 114 ). Bokslutets innehåll Innehållet i kommunens bokslut fastställs i kommunallagen. Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och bilagor till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse (KomL 113 ). Därtill ska en kommun som jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut. Närmare anvisningar om upprättandet av ett koncernbokslut för en kommun finns i bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner. Bokslutskalkylerna uppgörs i scheman enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisningar. Noterna uppgörs enligt kommunsektionens allmänna anvisning. Allmänna bokslutsprinciper När bokslutet och den ingående balansen upprättas ska så kallade allmänna bokslutsprinciper följas (BokfL 3:3 ). Bestämmelsen innehåller sex olika bokslutsprinciper och en princip som gäller den ingående balansen. - Antagande om att verksamheten fortsätter - Konsekvens i förfaringssättet från en räkenskapsperiod till en annan - Innehållsbetoning - Försiktighetsprincipen - Balanskontinuitetsprincipen - Prestationsprincipen - Principen om separat värdering

2 2 Granskning och godkännande av bokslutet Kommunstyrelsen ska underteckna bokslutet inom mars månad. Därefter ska bokslutet och därmed sammanhängandehandlingar och underskrifter tillställas revisorerna för granskning. Revisorn ska senast före utgången av maj granska den utgångna räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut och avge en revisionsberättelse till revisionsnämnden. Revisionsberättelsen ska vara adresserad till fullmäktige och den ska innehålla ett uttalande om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet (KomL 125 ). Om revisionsberättelsen innehåller en anmärkning, ska revisionsnämnden inhämta en förklaring av den som saken gäller och ett utlåtande av kommunstyrelsen. Revisionsnämnden gör en bedömning av anmärkningarna, förklaringarna och kommunstyrelsens utlåtande (KomL 125 ). Efter att bokslutet beretts i revisionsnämnden förelägger kommunstyrelsen det förfullmäktige senast före utgången av juni året efter räkenskapsperioden (KomL 113 ). Offentlig handling Kommunens bokslut är en offentlig handling i enlighet med lagen om allmänna handlingars offentlighet. Arkiveringsföreskrifter Enligt bokföringslagen skall bokföringsböcker bevaras i minst 10 år efter räkenskapsperiodens utgång. Kommunens balansbok skall dock enligt riksarkivets direktiv uppbevaras varaktigt. Räkenskapsårets verifikat, affärskorrespondens och avstämningsutredningar över den maskinella bokföringen skall uppbevaras minst sex år efter räkenskapsperiodens utgång. 2.2 Bestämmelser om verksamhetsberättelsen Kommunstyrelsen och kommundirektören ansvarar för att en verksamhetsberättelse avges (KomL 113 ). I verksamhetsberättelsen ges uppgifter om viktiga omständigheter som gäller utvecklingen av den kommunens verksamhet (BokfL 3:1 ). Kommunens verksamhetsberättelse har särskilt i uppgift att redogöra för hur de mål för verksamheten och ekonomin som godkänts av fullmäktige i budgeten har nåtts i kommunen och kommunkoncernen (KomL 115 ). I verksamhetsberättelsen ska också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller kommunens och kommunkoncernens ekonomi som inte ska redovisas i kommunens eller kommunkoncernens balansräkning, resultaträkning eller finansieringsanalys. Kommunstyrelsen ska i verksamhetsberättelsen därtill lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska det i verksamhetsberättelsen redogöras för hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt för den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet för balanseringen av ekonomin (KomL 115 ).

3 3 3. Verksamhetsberättelse 3.1 Väsentliga händelser i verksamhet och ekonomi Kommundirektörens översikt Larsmos tillväxt fortsatte under Befolkningen ökade med 40 personer och antalet invånare var vid årsskiftet Sysselsättningsläget var bra. Arbetslöshetsgraden på 3,8 procent, var bland de lägsta i landet. Kommunens ekonomiska resultat stärktes under året, särskilt på grund av att statsandelarna och skatteintäkterna ökade mera än beräknat. Verksamhetsintäkterna på 3,1 miljoner euro överskred budgeterat med 0,1 miljoner euro. Verksamhetskostnaderna var 27,9 miljoner, vilket är 1,3 miljoner mindre än budgeterat. Årbidraget var 3,1 miljoner euro eller 602 euro/invånare. Räkenskapsperiodens resultat var 1,97 miljoner euro. Kommunens nettoinvesteringar var 1,37 miljoner euro. I summan ingår vattentjänstverkets nettoinvesteringar, som var 0,5 miljoner euro. Kommunens dotterbolag visar en vinst på 0,2 miljoner euro före bokslutsdispositioner och skatter. Kommunkoncernen som helhet visar ett överskott på 2,2 miljoner euro. Statsrådet fastställde kommunens status som tvåspråkig kommun den , varför det s.k. tvåspråkighetstillägget i statsandelen inte beaktades i ordinarie budget. Inkomstskattesatsen höjdes med 0,5 procentenheter till 20,0 procent. Skatteinkomsterna var 14,9 miljoner euro, vilket är 0,3 miljoner euro över budgeterat belopp. Lånestocken minskade något och var i slutet av året euro/invånare. Placerade medel uppgick till euro/invånare. Bokslutet visar att alla sektorer på ett ansvarsfullt sätt förverkligat de ekonomiska och verksamhetsmässiga mål som kommunfullmäktige fastställde i budgeten och att de centrala målen inom kommunens verksamhet uppnåtts under året. Byggandet på den s.k. centrumtomten i Holm påbörjades som planerat i privat regi. De nya fastigheterna skapar förutsättningar för ett mera omfattande utbud av privat och offentlig service samt ökar boendealternativen i kommunens centrum. Kommunens strategi uppdaterades i december. I dokumentet Larsmo kommuns strategi öar livskraft fastställs strategiska målsättningar för utvecklandet av kommunstrukturen, serviceproduktionen, klimatsmart utveckling, kunskap och företagsamhet, balanserad ekonomi samt kompetent och motiverad personal fram till Larsmo kommuns ekonomi är god. Bedömningen är att det ackumulerade överskottet på 13,2 miljoner euro på kort sikt utgör en tillräcklig stor buffert för de förändringar i finansieringsbasen som statsandelsreformen och den planerade social- och hälsovårdsreformen medför. Effektiveringsåtgärder behöver ändå kontinuerligt vidtas med tanke de stora investeringsprojekt som är planerade under nästa femårsperiod. Gun Kapténs Kommundirektör

4 Kommunalförvaltning och tjänstemannaorganisation Förvaltningsorganisation 2015 Kommunfullmäktige Ordinarie ledamöter Parti Ordinarie ledamöter Parti Sven Grankulla, ordförande KD Kenneth Liljekvist SDP Bernhard Bredbacka, I vice ordf. SDP Leif Svenfelt SFP Curt Björkskog, II vice ordf. SFP Carola Lassila KD Ulf Stenman SFP Andreas Hjulfors SFP Daniel Svenlin KD Mikael Svenfelt KD Olav Vikström SFP Sigvald Brännbacka SFP Ulf Holgers SFP Sten Bobacka SDP Ann-Sofie Grankulla KD Marita Björkström KD Anders Ahlskog KD Karita Nynäs SFP Pia Kotanen SDP Olle Granholm KD Eivor Ekstrand SFP Emily Sundqvist SFP Bertil Grankulla KD Marianne Rahja KD Marléne Sämskar SFP Cathrine Stenberg SDP Jonas Björkskog KD Sammanlagt 27 medlemmar Larsmo kommunfullmäktige har sammanträtt 11 gånger och protokollfört 77 paragrafer. Förvaltningschef Carola Löf har fungerat som sekreterare vid fullmäktiges möten. Kommunstyrelsen Ordinarie ledamöter Parti Personliga ersättare Parti Ulf Stenman, ordförande SFP Olav Vikström SFP Bertil Grankulla, I vice ordf. KD Jonas Björkskog KD Pia Kotanen, II vice ordf. SDP Cathrine Stenberg SDP Karita Nynäs SFP Vesa Peltola SFP Ulf Holgers SFP Bengt Björkskog SFP Åsa Björkman SFP Marléne Sämskar SFP Daniel Svenlin KD Olle Granholm KD Carola Lassila KD Gunnevi Byggmästar KD Ann-Sofie Grankulla KD Marita Björkström KD Kommunstyrelsen har sammanträtt 25 gånger och protokollfört 349 paragrafer. Kommundirektör Gun Kapténs har fungerat som föredragande och förvaltningschef Carola Löf som sekreterare vid styrelsens möten. Ledningsgruppen

5 5 Avdelningschefernas ansvarsområden Förvaltningschefen: Allmän förvaltning Personalchefen: Personalfrågor, marknadsföring, turism, kosthåll och städservice Bildningschefen: Bildningsväsendets förvaltning, förskola och grundutbildning, andra stadiets utbildning, övrig bildning, kulturverksamhet, fritidsverksamhet Barnomsorgschefen: Barnomsorgens förvaltning, dagvård 1-5 åringar, dagvård före och efter förskolan, morgon- och eftermiddagsverksamhet, specialdagvård, hemvårdsstöd Byggnadsinspektören: Byggnadstillsyn, miljövård Tekniska chefen: Teknisk förvaltning, vägar och övriga allmänna områden, fastigheter, vattentjänstverket, tekniska sektorns interna service Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen i Larsmo Som helhet har den ekonomiska tillväxten inom euroområdet varit fortsatt svag, trots att Europeiska centralbanken har stimulerat ekonomin, priset på råvaror har sjunkit, räntorna är låga och eurons värdeminskning under en längre tid har stött exporten. Exporten inom euroområdet har ändå inte lyckats nå samma nivå som tillväxttakten inom den globala ekonomin. BNP-prognoserna för den finländska samhällsekonomin har under året sjunkit till omkring noll, eftersom den ekonomiska statistiken fortfarande inte visar några tecken på den efterlängtade konjunkturvändningen. Finansministeriets konjunkturprognos förutspår att den finländska samhällsekonomin i år växer med 0,2 procent. Också de övriga prognosinstitutens prognoser går i samma riktning. Den privata och offentliga konsumtionen är enligt prognoser de enda inhemska konsumtionsposterna som växer i år. Den privata konsumtionen ökar med 1,3 procent, vilket främst beror på att de privata hushållens realinkomster växer till följd av den ovanligt dåliga prisutvecklingen. Samtidigt har ändå arbetslösheten ökat, vilket syns i svag framtidstro bland konsumenterna. Exportefterfrågan och investeringarna har fortsatt att minska år Bland enskilda branscher förutspås serviceproduktionen växa med 0,8 procent. (Källa: Finansministeriet) Tabell över befolkningsmängdens utveckling i Larsmo

6 6 Tabellen visar födelseöverskott, nettoflyttning inrikes, nettoflyttning utrikes i Larsmo Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Antalet verksamhetspunkter inom den egna serviceproduktionen var på samma nivå som året innan. Servicevolymen inom småbarnsfostran växte p.g.a. att behovet av dagvårdsplatser ökade samt som en följd av att verksamheten vid daghemmet Lingonskogen nu bedrevs hela året jämfört med bara fem månader året innan. Den diffusa belastningen av miljön minskade då Hannula-Risö områden anslöts till det kommunala avloppsnätet. Kommunens språkliga status ändrades från svenskspråkig till tvåspråkig från Förvaltningsstadgan förnyades och bestämmelser om personalen språkkunskaper godkändes. Inkomsten från statsandelar ökade med 9,5 procent. Förklaringen till den stora ökningen är det s.k. tvåspråkighetstillägget. Skatteinkomsterna ökade med 4,3 procent. Kommunalskatten höjdes med en 0,5 procentenheter till 20,0 procent. Fastighetsskatten för stadigvarande boende och för fritidsboende höjdes med 0,05 procentenheter. Inkomsten från kommunalskatten ökade med 4,0 procent. Andelen av samfundsskatten ökade med 9,2 procent och inkomsten från fastighetsskatten med 7,3 procent. Kommunens totala utgifter för kundtjänster och samarbetsandelar* var 12,6 miljoner euro, vilket motsvarar 47 procent av verksamhetskostnaderna.

7 7 De totala kostnaderna för köptjänster inom social- och hälsovården (exkl. integration av invandrare) ökade med 3,5 procent och uppgick till 12,9 miljoner euro. Hälso- och sjukvårdens kostnader ökade med 8,6 procent medan socialvårdens kostnader minskade med 4,6 procent. Inom folkhälsoarbetet var det kostnaderna för primärhälsovården som ökade mest och inom specialsjukvården var det köp av tjänster från universitetscentrasjukhusen som stod för den största kostnadsökningen. Äldreomsorgens kostnader minskade med 4,7 procent. Mindre köptjänster inom långvården samt färre vårddagar inom geriatrisk bäddavdelningsvård inverkade mest på kostnadsutvecklingen. Kostnaderna för socialomsorgen var på samma nivå som Nettokostnaderna (verksamhetsbidraget) ökade med 3,1 procent jämfört med Den procentuella förändringen av nettokostnaderna de fem tidigare åren var; 2014; -0,97, 2013; +6,65, 2012; +2,99, 2011; +8,86 och ,5. Förändringen av nettokostnaderna var i medeltal +3,8 procent och perioden ,1 procent. En hållbar nivå för ökningen av nettokostnaderna är 1,0-1,5 procent/år, då statsandelarna minskar som en följd av statsandelsreformen och slopade indexjusteringar. *social- och hälsovårdtjänster, undervisnings- och kulturtjänster Utvärdering av verksamhetsstrategin Kommunens verksamhetsstrategi presenteras i budgeten för år Nedan följer en redogörelse över hur strategin beaktats och förverkligats under år 2015.

8 8 Allmänna strategimål Förverkligade delmål 2015 Befolkningsutvecklingen är positiv och befolkningsökningen prognostiseras till i genomsnitt 60 uppgick per till 5147 personer. Befolk- Larsmos befolkning ökade med 40 personer och personer/år. ningsökningen är beroende av ett födelseöverskott. Kommunens läge, skärgården och närheten till vatten används som attraktionsfaktorer. Miljöaspekten beaktas alltid i planläggningen för att värna om den känsliga skärgårdsmiljön. Strandnära boende och närhet till bra service i närmiljön sätts i fokus. Hänsyn tas till olika åldersgruppers behov i planläggningen och bostadsproduktionen. Tomter planeras för egnahemshus, parhus och radhus på nya detaljplanområden för att uppnå ett balanserat utbud av boendealternativ. Attraktionsfaktorerna har lyfts fram i kommunens marknadsföring. Miljöutredningar görs alltid vid planläggning av områden. Beaktats vid planläggningen. Kartläggs olika gruppers behov vid planläggning av nya områden. Vid utgivning av radhustomter har getts anvisningar gällande lägenhetsstorlek. Har beaktats i revideringen av detaljplaner och planeringen av nya. Näringslivsstrategi Förverkligade delmål 2015 Kommunen arbetar aktivt för nyetableringar för Kommunen har deltagit i underhandlingar angående potentiella etableringar. att öka självförsörjningsgraden för kommunens företag. Attraktiva industritomter erbjuds. Företagsutrymmen för uthyrning/försäljning erbjuds via det kommunägda bolaget Rönnliden Invest Ab. Larsmo erbjuder sina företag kvalitativt bra näringslivs- och företagsrådgivningstjänster inom den regionala näringslivscentralen Concordia. Kommunen medverkar aktivt i utvecklingen av yrkesutbildningen så att den motsvarar behovet av arbetskraft i regionen. Larsmo kommun utvecklar kommunikationen och är i regelbunden kontakt med kommunens företag. Tillgängliga tomter finns på industriområden Nya utrymmen har inte byggts 2015 Näringslivs- och företagstjänsterna har förverkligats enligt fastställda riktlinjer. Kommunen deltar i årliga överläggningar med Optima och SÖFUK samt ger vid behov direkta synpunkter till resp. styrelse om utbildningsbehovet. En öppen dialog har förts med företagare i samband med några av kommunstyrelsens möten. Företagsregistret hålls uppdaterat.

9 9 Ekonomistrategi Förverkligade delmål 2015 Ekonomin styrs så att årsbidraget täcker avskrivningarna och skuldbördan inte överskrider lan- euro/invånare, vilket motsvarar 275 procent av Årsbidraget var 3,1 milj. euro eller 602 dets medeltal. avskrivningarna. Lånestocken var 10,9 milj. euro eller 2124 euro/ Invånare. Enligt preliminära uppgifter för 2015 var lånestocken för hela landet 2793 euro/invånare. Verksamhetens kostnader dimensioneras så att inkomstskatteprocenten inte överskrider landets medeltal. Verksamhetens kostnader anpassas så att de inte växer snabbare än vad skatteinkomsterna och statsandelarna ökar. Kommunens beroende av statsandelar beaktas som en riskfaktor i den ekonomiska planeringen. Vi ansvarar för att ekonomin är i balans. Skatteinkomsterna ökade med 4,28 procent och uppgick till euro/invånare. Inkomstskattesatsen på 20,00 procent, var något högre än landets genomsnitt på 19,83 procent. Den allmänna fastighetsskatten var 1,2 procent (1,2), skatten för stadigvarande boende 0,40 procent (0,35), skatten för fritidsbostäder 1,00 procent (0,95), för icke bebyggda detaljplanetomter debiterades en skatt på 3,0 procent(3,0) Verksamhetskostnaderna ökade med 2,5 (0,4) procent och uppgick till (5 334) euro/invånare. Verksamhetsintäkterna minskade med 1,9 procent. Verksamhetsbidraget ökade med 3,1 (1,0) procent. Skattefinansieringen (skatter + statsandelar) ökade med 6,6 (3,9) procent. Statsandelarna ökade med 9,5 (2,1) procent och uppgick till (2 326) euro/invånare. Ökningen var exceptionellt stor eftersom det s.k. tvåspråkighetstillägget inkluderades i statsandelen från Den senaste 5 årsperioden har verksamhetsbidraget i medeltal ökat med 4,1 (4,3) procent/år. Fortsatta effektiveringsåtgärder krävs för att hålla ekonomin i balans, då indexjusteringen av statsandelen uteblir de närmaste åren och så statsandelen för basservicen, som en följd av statsandelsreformen 2015, minskar med 100 euro/invånare perioden

10 10 Personalstrategi Förverkligade delmål 2015 Ett bra ledarskap. Förmansutbildningstillfällen ordnades en gång per månad och förmännen deltog i september i kommunmarknaden. Välmående på arbetsplatsen God arbetsmiljö. Öppet klimat och växelverkan. Flexibilitet. Extern och intern skolning för att säkerställa personalens kunnande. Systematisk introduktion för nyanställda. Larsmo kommuns anställda erhåller arbetsplatshälsovård i enlighet med fastställt verksamhetsprogram. Kartläggning av arbetsklimatet görs vartannat år. Kartläggningen genomfördes Den fysiska och psykiska arbetsmiljön är viktig. En personalpolitisk jämställdhetsplan samt ett handlingsplan mot sexuella trakasserier och osakligt bemötande finns fastställda. Förmännen håller årligen medarbetarsamtal med sina underlydande. Det finns fastställda principer för uppgiftsrelaterad lön och för individuella tilllägg. Flexibilitet i arbetstidsarrangemangen tillämpas. Icke avtalsenliga ledigheter ges i fall vikarier kan ordnas. Kommunen har principer för bisyssla och konkurrerande verksamhet. Personalen har beretts möjlighet att delta i kurser. Enheterna har även ordnat egna interna skolningar. Principer för språkutbildning finns. Nyanställda introduceras av sin förman och informationstillfällen ordnas för de sommarungdomar som anställs. Serviceproduktionsstrategi Förverkligade delmål 2015 Tjänsterna produceras effektivt och dimensioneras så att de är mångsidiga, tillräckliga, kvalita- Verksamheten utvärderas kontinuerligt. tiva och kundorienterade. Servicen kan produceras i egen regi och som köptjänst. Den nya tekniken utnyttjas för effektivering av arbetsrutiner och utvecklande av nya serviceformer när det än ändamålsenligt. Alla sektorers transportbehov koordineras och effektiviseras genom fortsatt utveckling av servicetrafiken. Köp av varor och tjänster konkurrensutsätts. Kundenkäter genomförs kontinuerligt för utvärdering av kommunens service. Serviceproduktionen utvärderas kontinuerligt. Produktionen fortgår enligt tidigare modell. Utrustning och programvara har förnyats och rutinerna setts över. Servicetrafiken i Larsmo utnyttjas effektivt. Köp av varor och tjänster har konkurrensutsatts. Direktiv för offentlig upphandling finns fastställd och utbildning ges åt förmännen. Kundundersökning genomfördes gällande den kommunala servicen.

11 11 Fokusområden 2015 Kommunens verksamhetsstrategi revideras Skolorna följder den kommunala skolutvecklingsplanen Finska språket inom bildningssektorn Förverkligat Kommunfullmäktige godkände ny strategi i december. Lärarna har deltagit i fortbildning i enlighet med den kommunala skolutvecklingsplanen. Respektive skola har på olika sätt arbetat för att hitta nya sätt att främja undervisningen i finska, framförallt för att förmedla mera praktisk finska. Stadieövergripande arbetsgrupp tillsatt. Läroplansarbetet inför den nya läroplanen 2016 Samtliga lärare har varit engagerade i arbetet med den nya läroplanen i ämnesgrupper, lokala och regionala arbetsgrupper. Pedagogisk verksamhet utomhus inom barndagvården Finska språket inom barnomsorgen Att ge råd och handledning för att skapa trivsamma boendemiljöer Miljöaspekterna beaktas inom all verksamhet i kommunen Trafiksäkerhet Fastigheternas inomhusklimat Minska beroendet av fossila bränslen vid uppvärmning av fastigheter Belastningen på miljön från hushållens avloppsvatten En del av den planerade pedagogiska verksamheten har försatts utomhus vid enheterna. Finska språket används dagligen vid dagvårdens enheter. Utveckling av samarbetet mellan de olika avdelningarna pågår kontinuerligt. Arbetet med kommunala miljöskyddsföreskrifter pågår tillsammans med Kronoby, Pedersöre, kobstad och Nykarleby. Vägplan för gång- och cykelled utmed Västerbyvägen på avsnittet LV 749-Finnäs uppgjord i samarbete med NTM-centralens trafikavdelning. Ventilationskanaler rengjorda och luftmängder inreglerade bl.a. vid kommungården. Anbudsförfrågan på värmeleveranser i Holm centrumområde utsänd. Planering av ändring av uppvärmningssätt vid Näs skola/förskola påbörjad. Avloppsutbyggnaden i Risö-Hannulaområdet slutförd och fastigheterna anslutna.

12 Kommunens personal Larsmo kommun hade en personal på 262 personer. Av dessa var 207 tillsvidareanställda och 55 anställda på viss tid. Omräknat i heltid var det 186, i tillsvidareanställning och 44,7 i visstidsanställning. Den ordinarie personalen var fördelat på de olika avdelningarna enligt följande 31.12: Allmänna kansliet, Näringscentralen Barnomsorg och bildning Tekniska och miljö Personalkostnader Personalkostnader Direkta lönekostnader Bikostnader Arbetsinsatsen i årsverken Med årsverke avses ett helt års arbetsinsats av en heltidsarbetande. Alla anställningar räknas om till att motsvara ett årsverke Antal årsverken 195,1 194,7 Frånvarodagar på grund av sjukdom Hela personalen Ordinarie personal Frånvarodag/person för ordinarie 6,3 7,8

13 Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorers inverkan på verksamhetens utveckling En väsentlig del av den interna kontrollen är att identifiera och bedöma risker och att utveckla metoder för hur man hanterar dem. Med begreppet risk avses att en sådan händelse kan inträffa som kan innebära att uppsatta mål inte nås, som kan orsaka kommunen ekonomisk skada eller kan skada personalen, men också att en möjlighet gick förlorad. En risk kan bedömas på basen av inverkan av och sannolikheten för denna händelse. För att riskhanteringen ska vara framgångsrik krävs att man på alla nivåer i organisationen tar till sig riskhanteringstänkandet och att utvecklingsarbetet är fortgående, att det har ledningens fulla stöd och förs så nära de vardagliga arbetsuppgifterna som möjligt. Enligt förvaltningsstadgans 52 ansvarar kommundirektören och kommunstyrelsen för hur riskhanteringen är ordnad. Kommunstyrelsen beslutar om försäkring av kommunens egendom och ansvar. Under ledning av kommundirektören och med sektorvist ansvar för resultatansvariga tjänsteinnehavare verkställs besluten om riskhantering på basen av de bedömningar som osäkerhetsfaktorerna resulterar i. Förvaltningschefen fungerar som kontaktperson inom riskhanteringen. Arbetet förutsätter att en dokumenterad analys av osäkerhetsfaktorerna uppgörs och att riskhanteringen integreras som en del i allt operativt arbete bland resultatansvariga tjänsteinnehavare. Skaderiskerna har generellt minskats genom försäkringar. Kommunen har, förutom lagstadgade försäkringar, haft försäkringar för fastigheter och inventarier, till största delen fullvärde, ansvarsförsäkringar för verksamhet och administrationsansvar, frivillig olycksfallsförsäkring och skogsförsäkring. Ekonomiska risker Centrala risker: Förändringar i statsandelsgrunder, plötsliga förändringar på arbetsmarknaden som påverkar inkomstskattebasen, oförutsebara förändringar på penningmarknaden, borgensrisker. Vid uppgörandet av följande års budget analyserar kommundirektören och kommunstyrelsen att de prognoser som fastställandet inkomstskatten och fastighetsskatten baserar sig på är realistiska. Kommunens överskottsmedel är placerade i olika penninginstrument. Kommunfullmäktige fastställer årligen placeringsrisken. Kapitalet förvaltas delvis i egen regi och delvis på basen av ingångna avtal om diskretionär kapitalförvaltning. Förvaltningen har skötts i enlighet med de fastställda direktiven. Finansieringsrisker Centrala risker: Ränterisk, likviditetsrisk, marknadsrisk Alla långfristiga lån är bundna till rörlig ränta. Två ränteskyddsavtal med ett totalbelopp på euro är för tillfället aktiva. Ett ränteskyddsavtal på 2,0 milj. euro med en ränta på 2,69 procent löper från Finansieringsbehovet har det senaste året ordnats genom emittering av kommuncertifikat. Verksamhetsrisker Centrala risker: Brister i information, uppföljning och dokumentation av ärendehantering, störningar i dataförbindelser. Med verksamhetsrisker avses risker som leder till störningar i verksamheten så att planerat resultat inte nås. Verksamheten kontrolleras i första hand genom god beredning och verkställighet, samt utgående från godkända stadgor och verksamhetsdirektiv. En grundförutsättning för den interna övervakningen är att arbetsmetoderna är skriftligt dokumenterade så att riskfaktorerna kan identifieras och att förfarandet vid den interna övervakningen samt ansvarsfördelningen i problemsituationer är klar och tydlig. Ett anspråk har riktats mot kommunen. I årsskiftet var besväret inte avgjort. Besvär eller rättelseyrkande på grund av formfel har inte inkommit. Upphandlingsdirektiven har följts.

14 14 Personalrisker Centrala risker: Hög sjukfrånvaro, olycksfall, arbetskonflikter, hög arbetsbelastning, flera personer i organisationer ensamma om att inneha specialkunskap. Satsningen på personalen följs årligen upp utgående från jämställdhetsplanen och personalrapporten. Inom kommunen tillämpas förebyggande arbete genom handlingsprogram vid tidigt stöd vid frånvaro samt genom handlingsprogam för olika situationer. En årlig utbildningsplan uppgörs. Konflikter på arbetsplatsen löses i ett tidigt skede av närmaste förman. Personalrisker kontrolleras i första hand genom samarbete, personalhandledning och övervakning, introduktion i arbetet, regelbunden skolning samt medarbetarsamtal. Riskutvärdering på enheterna har utförts enligt arbetsskyddslagstiftningen. Risker inom infrastrukturen Centrala risker: störningar i vatten- och avloppsförsörjningen som kan leda till inkomstbortfall eller skadeståndskrav från kunder. Infrastrukturen utgör den kategori där de direkta ekonomiska följdverkningarna är mest omfattande och lättast går att omsättas i ekonomiska skada. Det förbyggande arbetet inom denna kategori sker främst genom att reservera tillräckliga resurser för att identifiera ledningar och pumpstationer som bör bytas, resurser för service, underhåll, övervakning och utvärdering. Personalutbildning och ett tillräckligt försäkringsskydd granskas särskilt på årsbasis. Tekniska chefen gör årligen självutvärdering för vattentjänstverket. Årlig genomgång om tillgång och risker kring grundvattenanskaffningen och rening med Kronoby Vatten och Avlopp Ab. Risker med fastigheter/anläggningar Centrala risker: Direkta sakskador på byggnader och anläggningar som vållas av brister eller försummelser i användningen av dessa. Fastigheter och anläggningar utgör den största riskkategorin för sakskador (brand-, vatten-, inbrottsoch följdskador). Kameraövervakning vid alla skol- och fritidsfastigheter. Automatiska brandalarm installeras i samband med nybyggnad och renovering av skol- och dagvårdsfastigheter. Sprinkleranläggningar har förverkligats i alla boendeenheter. Ansvarsrisken Centrala risker: Försummad arbetsinsats eller serviceproduktionen kan leda till direkta eller indirekta skador för kund eller tredje part. Larsmo kommun bär också ansvar för eventuella negativa följdverkningar av den serviceproduktion som sker inom kommunen. Innehavet av ett stort fastighetsbestånd innebär ett stort ansvar utöver serviceproduktionen. Detta ansvar är ett s.k. strikt ansvar som innebär att bevisbördan vid skadefall som regel vilar på kommunen som juridisk person. Därför är det av största vikt att försäkringsskyddet är starkt och att det förebyggande arbetet integreras i all serviceproduktion. Det förebyggande arbetet förutsätter tillräckligt med resurser för personalutbildning och att riskmedvetenheten ökar bland personalen. Miljöfaktorer Kommunen utgör inom sitt område miljömyndighet, tillståndsbeviljare och övervakande myndighet och har således övervakningsskyldighet parallellt med de statliga miljömyndigheterna. Miljövården ger också information och rådgivning i miljöfrågor med syfte att främja en hållbar utveckling vid användningen av naturen och dess tillgångar. Avloppsvattnet från detaljplanerade områden (exklusive delar av Lilla Furuholmens detaljplan och Kvarnbacken detaljplan) samt delar av Bosund, Gertruds, Kackur, Risöhäll, pumpas med tryckledning till kobstads reningsverk för behandling. Hannula och Risö anslöts till det kommunala avloppsnätet Av det totala antalet hushåll är 923 anslutna till det kommunala avloppsnätet, d.v.s. ca 63 procent av kommunens invånare omfattas av ordnad avloppsrening.

15 15 Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Kommunstyrelsen godkände direktiven för intern kontroll. Direktivet är ett instrument för styrande av kommunens egen organisation. Befogenheterna för fullmäktige, styrelse och den övriga organisationen bestäms primärt i kommunallagen och ansvarsfördelningen reglerers närmare i förvaltningsstadgan och instruktionerna. Den interna tillsynen och kontrollen syftar till att: - upprätthålla, främja och förbättra verksamhetens resultat (ekonomisk lönsamhet, effektivitet, effekt och ändamålsenlighet) - trygga kontinuiteten i verksamheten - säkerställa bokföringens och övriga informationssystems tillförlitlighet - förebygga och konstatera misstag, fel och missbruk - trygga en omsorgsfull och lönsam medelsförvaltning I den interna kontrollen har fästs särskild uppmärksamhet vid att - verksamheten sköts ansvarsfullt och följer god förvaltningssed - beredningen av ärenden sker omsorgsfullt - verkställighet och information ges korrekt och utan dröjsmål - användningen av resurser är saklig och effektiv - ingångna avtal följs vid köp av tjänster - datasäkerhet uppfylls - riskhantering beaktas så att resultatmål kan nås Den interna kontrollen utförs enligt de direktiv som kommundirektören och kommunstyrelsen gett. Bedömning Inga väsentliga brister då det gäller iakttagande av bestämmelser, beslut och god förvaltningssed har noterats under verksamhetsåret. Bedömningen är att den interna kontrollen är på en god nivå. - Beredningen av ärende skett korrekt och tillförlitligt - Förvaltningsstadgans bestämmelser om intern kontroll har uppdaterats - I enlighet med förvaltningsstadgans 7 upprätthålls en förteckning över delegerade beslut - Godkända stadgor, direktiv och instruktioner följs och uppdateras - Personalrapport görs årligen - Riskutvärdering görs årligen Utveckling av den interna kontrollen - Alla anställda har ett ansvar att rapportera om de fel som upptäcks - Kontinuerlig skolning i bl.a. intern kontroll, protokollskrivning, delgivning och datasekretess erbjuds förmän och övrig berörd personal - Förvaltningsstadgan reviderades 2015 De sektoransvariga har själva med hjälp av en utvärderingsblankett utvärderat den egna interna kontrollen, sammanfattat vad som är bra och vilka delar i den interna kontrollen som borde utvecklas. Ledningsgruppen och revisionsnämnden informeras om utvärderingen. Koncernen Kommunfullmäktige godkände koncerndirektiv för Larsmo kommun i vilken koncernen, dess syfte och bindande karaktär definieras. I direktivet beskrivs de olika organens roller, befogenheter och arbetsfördelning i styrningen, rapporteringen, finansieringen samt hur val av representanter sker. Inga väsentliga brister har rapporterats underåret. En revidering av koncerndirektivet var planerad, men har inte ännu verkställts.

16 Räkenskapsperiodens resultatanalys och finansiering av verksamheten I resultaträkningen beskrivs hur räkenskapsperiodens resultat har uppstått och i finansieringsanalysen hur verksamheten finansierats. Vardera har till uppgift att utvisa om kommunens finansiering har varit tillräcklig. I finansieringsanalysen redovisas dessutom för hur investeringar, placeringar och amorteringar på lån finansieras i övrigt, utöver de internt tillförda medlen Räkenskapsperiodens resultatanalys Med hjälp av resultaträkningens mellanresultat, dvs. Verksamhetsbidraget, årsbidraget och räkenskapsperiodens resultat, visas om de inkomster som periodiserats på räkenskapsperioden räcker till för de periodiserade utgifterna. För utvärdering används dessutom nyckeltal som räknats ut på basis av resultaträkningsposterna och mellanresultaten RESULTATRÄKNING FÖR LARSMO KOMMUN Verksamhetsintäker Tillverkning för eget bruk 1 7 Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivning och nedskrivningar Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Räkenskapsperiodens över-/underskott NYCKELTAL Verksamhetsink./Verksamhetskostn., % 11,0 11,5 Årsbidrag/Avskrivningar, % 275,5 232,6 Årsbidrag, euro/invånare Invånarantal

17 Finansiering av verksamheten Finansiering av verksamheten under verksamhetsperioden granskas med hjälp av finansieringsanalysen och de nyckeltal som räknas ut på basis av den. FINANSIERINGSANALYS Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar 64 Inkomster från överlåtelse av tillgångar bl. bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändring i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital 2 Övriga förändringar i likviditeten Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel NYCKELTAL Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, Intern finansiering av investeringar, % 216,5 90,8 Låneskötselbidrag 2,36 1,82 Likviditet, kassadagar Invånarantal

18 Balansanalys Balansen och dess nyckeltal BALANSRÄKNING OCH NYCKELTAL AKTIVA PASSIVA e 1000 e 1000 e 1000 e A BESTÅENDE AKTIVA A EGET KAPITAL I Immateriella tillgångar I Grundkapital Övr. utgifter med lång verkningstid IV Övriga egna fonder Försk.bet. o. pågående nyanläggn. V Överskott fr.tidigare räkensk. periode VI Räkenskapsperiodens överskott II Materiella tillgångar Mark- och vattenområden D FÖRVALTAT KAPITAL Byggnader Donationsfondernas kapital Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier E FRÄMMANDE KAPITAL Försk.bet. o. pågående nyanläggn I Långfristigt Lån från finansinst. och försäkr.anst III Placeringar Lån från offentliga samfund Aktier och andelar Övriga långfristiga skulder Övriga lånefordringar II Kortfristigt B FÖRVALTADE MEDEL Lån från finansinst. och försäkr.anst Donationsfondernas särsk. täckning Lån av offentliga samfund Erhållna förskott 0 C RÖRLIGA AKTIVA Skulder till leverantörer II Fordringar Övriga skulder Långfristiga fordringar Resultatregleringar Lånefordringar Övriga fordringar PASSIVA SAMMANLAGT Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar III Finansiella värdepapper Aktier och andelar Placeringar i penningmarkn.instr Masskuldebrevsfordringar IV Kassa och bank AKTIVA SAMMANLAGT NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 56,7 53,9 Relativ skuldsättningsgrad, % 52,5 56,5 Ackumulerat överskott, 1000 euro Ackumulerat överskott, euro/inv Lånestock, 1000 euro Lånestock 31.12, euro/inv Lånefordringar, 1000 euro Invånarantal

19 Totalinkomster och -utgifter KOMMUNENS TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER 2015 INKOMSTER 1000 e % UTGIFTER 1000 e % Ordinarie verksamhet Ordinarie verksamhet Verksamhetsintäkter ,5 Verksamhetskostnader ,2 Skatteinkomster ,4 - Tillverkning för eget bruk -1 0,0 Statsandelar ,4 Räntekostnader 47 0,2 Ränteintäkter 16 0,1 Övriga finansiella kostnader 262 0,8 Övriga finansiella intäkter 312 1,0 Extraordinära kostnader Extraordinära intäkter Korrektivposter till intern tillförda medel Korrektivposter Förändring av avsättningar - Försäljningsvinster ,3 - Ökn.(+), minskn. (-) av avsättningar Investeringar - Förluster vid överlåtelse av tillgångar Finansieringsandelar,investering 64 0,2 Investeringar Försäljningsinkomster anl.tillg ,4 Investeringsutgifter ,6 Finansieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen 0,0 Ökning av utlåningen Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån ,2 Ökning av kortfristiga lån 800 2,5 Minskning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital 0 Minskning av eget kapital 0 Totala inkomster, sammanlagt ,0 Totala utgifter, sammanlagt ,0 3.5 Kommunkoncernens verksamhet och resultat Koncernstruktur LARSMO KOMMUN Dotterbolag Samkommuner Fastighets Ab Larsmo Bostäder 100,00 % Malmska fastigheter sk 7,69 % Sk för Kronoby folkhögskola 4,76 % Rönnliden Invest Ab 100,00 % Optima 6,69 % Österbottens förbund 1,61 % Svenska Österbottens sk för utbildning och kultur 2,05 % Kårkulla sk 1,18 % Vasa sjukvårdsdistrikt sk 0,56 % Sk för Eskoo socialtjänster 0,35 % Kronoby Flyghangar Fastighets Ab 1,12 %

20 Koncernbokslutet med nyckeltal Koncernresultaträkning och nyckeltal KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL e 1000 e VERKSAMHETENS INTÄKTER 8947,0 9180,0 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,3 VERKSAMHETSBIDRAG , ,3 SKATTEINKOMSTER 14929, ,3 STATSANDELAR 13007, ,0 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -162,8 123,7 Ränteintäkter 17,3 31,7 Övriga finansiella intäkter 309,3 401,5 Räntekostnader -102,1-142,0 Övriga finansiella kostnader -387,3-167,5 ÅRSBIDRAG 4 171, ,7 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -1876,7-1794,6 Avskrivningar enligt plan -1876,7-1745,8 Avskrivningar av engångskaraktär 0,0 Nedskrivningar -48,8 EXTRAORDINÄRA POSTER 0,0 0,0 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 2294,8 1622,1 Bokslutsdispositioner -95,5-130,0 Minoritetsandelar RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER-/UNDERSKOTT 2 199, ,1 NYCKELTAL Verksamhetsink./Verksamhetskostn., % 27,5 39,8 Årsbidrag/Avskrivningar, % 222,4 190,4 Årsbidrag, euro/invånare Invånarantal

21 Koncernens finansieringsanalys och dess nyckeltal KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH DESS NYCKELTAL e 1000 e KASSAFLÖDET I VERKSAMHETEN Årsbidrag 4171,5 3416,8 Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel -127,4-146,3 Kassaflödet i verksamheten sammanlagt 4044,1 3270,5 INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Investeringsutgifter -1747,1-3963,3 Finansieringsandelar för investeringutgifter 65,5 23,2 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 149,6 179,9 Investeringar sammanlagt -1532,0-3760,2 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 2512,1-489,7 FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -2,0 Minskning av utlåningen 350,0 Förändringar i utlåningen sammanlagt -2,0 350,0 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån 3,6 1653,1 Minskning av långfristiga lån -2683,2-2666,1 Förändring av kortfristiga lån 637,8 1457,5 Förändringar i lånebeståndet sammanlagt -2041,8 444,5 Förändringar i eget kapital 10,8 35,6 Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel o förvaltat kapital 4,6 2,5 Förändring av omsättningstillgångar -0,5-0,5 Förändring av fordringar -1004,1 210,0 Förändring av räntefria skulder 1146,4-177,5 Övriga förändringar av likviditeten sammanlagt 146,4 34,5 Finansieringens kassaflöde -1886,6 864,6 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 625,5 374,9 Förändring av likvida medel Likvida medel ,6 7719,1 Likvida medel ,1 7344,2 Förändring 625,5 374,9 NYCKELTAL Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, euro , ,5 Intern finansiering av investeringar, % 248,1 85,7 Låneskötselbidrag 1,53 1,27 Likviditet, kassadagar 83 72

22 Koncernbalansräkning och dess nyckeltal 1000 euro PASSIVA A BESTÅENDE AKTIVA , ,8 A EGET KAPITAL , ,2 I IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 342,1 478,0 I Grundkapital 8 221, ,8 1. Immateriella rättigheter 11,2 73,3 IV Uppskrivningsfond 274,1 273,9 2. Övr. utgifter med lång verkningst 330,9 404,7 V Övriga egna fonder 447,8 377,9 3. Förskottsbet.o.pågående nyanläggn. VI Över-/underskott fr. tidigare år , ,5 VII Räkenskapsperiod.över-/underskot 2 199, ,1 II MATERIELLA TILLGÅNGAR , ,2 1. Mark- och vattenområden 4 822, ,1 B MINORITETSANDELAR 2. Byggnader , ,3 3. Fasta konstruktioner o. anordning 5 756, ,8 C AVSKRIVNINGSDIFF.O.RESERVER 467,7 442,4 4. Maskiner och inventarier 468,2 549,5 1. Avskrivningsdifferens 131,4 133,7 5. Övriga materiella tillgångar 44,5 55,7 2. Reserver 336,3 308,7 6. Förskottsbet.o.pågående nyanläg 237,3 150,8 D AVSÄTTNINGAR 38,1 34,7 III PLACERINGAR 1 062, ,6 1. Avsättningar för pensioner 0,2 1. Aktier och andelar 490,0 467,0 2. Övriga avsättningar 38,1 34,5 3. Lånefordringar 569,9 570,0 4. Övriga fordringar 2,6 2,6 E FÖRVALTAT KAPITAL 139,7 169,2 B FÖRVALTADE MEDEL 118,1 152,1 F FRÄMMANDE KAPITAL , ,3 Långfristigt räntebelagt främm.kap , ,8 C RÖRLIGA AKTIVA , ,9 Långfristigt räntefritt främm.kap 2 515, ,3 I OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 57,0 56,4 Kortfristigt räntebelagt främm.kap 8 520, ,7 Kortfristigt räntefritt främm.kap 4 896, ,5 II FORDRINGAR 3 098, ,3 Långfristiga fordringar 546,8 686,0 Kortfristiga fordringar 2 551, ,3 III FINANSIELLA VÄRDEPAPPER 6 200, ,0 IV KASSA O.BANK 2 144, ,1 AKTIVA TOTALT , ,8 PASSIVA TOTALT , ,8 NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 45,1 41,7 Relativ skuldsättningsgrad, % 75,2 80,9 Ackumulerat överskott, Ackumulerat överskott, /inv Koncernens lånestock 31.12, Koncernens lån, euro/inv Koncernens lånefordringar 31.12, Invånarantal

23 Styrelsens förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat Kommunstyrelsen föreslår att räkenskapsperiodens överskott på ,61 euro förs till kontot Räkenskapsperiodens över-/underskott.

24 24 4 Förverkligande av budgeten 4.1 Förverkligande av driftsdelen Centralvalnämnden Verksamhetsidé Centralvalnämnden, de fyra valnämnderna och valbestyrelsen har hand om arrangemangen och informationen i samband med valen. Kommunen ansvarar även för förhandsröstningen genom avtal med Justitieministeriet. Mål Centralvalnämnden Åtgärder Uppfyllt Riksdagsval Riksdagsval våren Valet och rapporteringen i Larsmo löpte snabbt och smidigt. Inga problem rapporterades. Bokslut Budget Budget Budget Bokslut Avvikelse ändring efter ändr Verksamhetsintäkter 6548, ,00 0, , ,60 141,40 Verksamhetskostnader -8102, ,00 0, , , ,11 Netto (Verks.bidrag) , ,00 0, , , ,51 Avskrivningar enligt plan Anläggningstillgångar Värde 1.1. Ökningar Minskningar Avskrivningar Värde 31.12

25 25 Revisionsnämnden Verksamhetsidé Revisionsnämnden organiserar granskningen av förvaltning och ekonomi under kommunfullmäktiges mandatperiod. Den bereder ärenden till kommunfullmäktige och bedömer om de mål som fullmäktige har satt upp för verksamheten har förverkligats. Mål Revision Åtgärder Uppfyllt Den interna revisionen inom förvaltningen utvecklas och effektiveras. Granskning av barnomsorgen Revisionsnämnden sammanträder fem gånger och revisionsdagarnas antal är sju., nämnden har sammanträtt sex gånger. Köp av revisionstjänster från OFRsamfund. Lagstadgad revision enligt avtal. Avtal uppgjort med revisionsbolag för perioden (3 år). Bokslut Budget Budget Budget Bokslut Avvikelse ändring efter ändr Verksamhetsintäkter 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Verksamhetskostnader -8012, ,00 0, , , ,86 Netto (Verks.bidrag) , ,00 0, , , ,86 Avskrivningar enligt plan Anläggningstillgångar Värde 1.1. Ökningar Minskningar Avskrivningar Värde 31.12

26 26 Kommunstyrelsen Allmän förvaltning Verksamhetsidé Den allmänna förvaltningen erbjuder både intern och extern service snabbt och effektivt. Kommunfullmäktige Åtgärder 2015 Uppfyllt Kommunfullmäktige ansvarar enligt KomL Kommunfullmäktige beräknas hålla 8 Hölls 11 möten 13 för kommunens verksamhet och ekonomi. Fullmäktige skall bl.a. fatta beslut om de centrala målen för kommunens möten och 2 seminarier samt aftonskolor. och ett strategiseminarier samt 2 aftonskolor. och kommunkoncernens ekonomi samt om principerna för koncerndirektiv, godkänna budgeten och bokslutet samt fatta beslut om ansvarsfrihet. Antalet ledamöter är 27. Kommunstyrelsen Åtgärder 2015 Uppfyllt Kommunstyrelsen ansvarar enligt KomL 23 för kommunens förvaltning och ekonomi Kommunstyrelsen håller ungefär 22 möten Hölls 25 möten. per år, varannan vecka. samt för beredningen och verkstäl- ligheten av fullmäktiges beslut och för tillsynen över beslutens laglighet. Antalet styrelsemedlemmar är 9. Ökad delaktighet för kommuninvånarna Torgmöte samt företagsträffar ordnas. Torgmöte ordnades kring strategiarbetet Mål Planläggning Åtgärder Uppfyllt Byggandet styrs genom planläggning så att utbudet av tomter motsvarar behovet Delgeneralplaner: Kackur-Sämskar fortsätter, Västerby och Fagernäs revideras. Nabbskata detaljplan färdigställs Baskartor förnyas: Gertruds- Gammelhagen och Fagernäs-Vikarholmen Rev. av Kackur- Sämskar och Västerby pågår Pågår Boende som bäst Differentierad prissättning av tomter på detaljplan. Trivsamma och trygga boendemiljöer skapas genom dialog med invånarna och genom anlitande av sakkunniga planläggningskonsulter. Tomtpriserna på de olika detaljplaneområdena varierar.

27 27 Mål Kommunkansliet Åtgärder Uppfyllt Snabb ärendehantering Ärendehanteringsprogrammet uppdateras och Pågår, genomförs förnyas med bilage- och avtalshantering Bra, kundvänlig information Kommunens webbsidor uppdateras och utvecklas, telefonfunktionerna moderniseras. Webbsidorna uppdaterats, telefoni 2016 Effektiverad intern service Intern utbildning och bra information Kommuninvånarnas möjligheter till deltagande stöds Kommunen är med i portalen invånarinitiativ.fi Ungdomsråd eller fullmäktige införs Informationsmöten ordnas, ungdomsråd införs från 2016 Möten ordnande kring strategi och planläggning Mål Personalvård och rekreation Aktiv och välmående personal Trivsel på arbetsplatsen. Motiverande lönesättning Tillräckliga personalresurser. Åtgärder Kostförmån för anställda. Kostförmånens omfattning utreds under Möjlighet till rehabilitering i samarbete med företagshälsovården. Personal som varit anställda minst 4 månader erhåller motions/kultursedlar. Personalrekreation 50 /anställd Uppföljning av arbetsklimatet, genomförs vart annat år (2016). Medarbetarsamtal genomförs årligen och uppföljs genom en förfrågan i samband med uppföljning av arbetsklimatet. Regelbundna arbetsplatsmöten. Individuell och motiverande lönesättning med möjlighet till personliga tillägg. En personalberättelse uppgörs årligen. Förmännen och avdelningscheferna uppdaterar kontinuerligt befattningsbeskrivningarna så att de motsvarar arbetsuppgifterna. Uppfyllt Inte 2015 Mål Information och marknadsföring Snabbare och bättre information. Åtgärder Kommunens infotidning utkommer två ggr/år. Infopaket skickas åt nyinflyttade. Sociala medier används. Uppfyllt Nej Larsmo mera synligt. Marknadsföringsmaterial förnyas. Turismsamarbete Turismsamarbete med föreningen 7 Broars Skärgård r.f. Kartläggning av turismföretag som gemensamt projekt Avslutas 2015, till Concordia