Bokslutskalkylerna uppgörs i scheman enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisningar.

Transkript

1 1 BOKSLUT Inledning I enlighet med de av fullmäktige fastställda direktiven i ekonomiplanen har ekonomin och prestationerna följts upp kontinuerligt under året. Kommunstyrelsen har uppgjort bokslutsprognoser per 31.3, och 30.9, vilka delgetts fullmäktige. Fullmäktige har under året behandlat budgetändringar den 20.4 och Budgetändringarna ökade statsandelarna med euro och verksamhetskostnaderna med euro. Investeringsutgifterna minskade med euro. 2. Bokslut enligt kommunallagen och bokföringslagen 2.1 Bestämmelser om bokslutet Vid upprättandet av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen och i tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och -förordningen (KomL 112 ). Kommunallagen är en speciallag i förhållande till bokföringslagen. Till de delar som bestämmelserna i dessa lagar avviker från varandra tillämpas kommunallagen (BokfL 8:5 ). Bokföringsnämndens kommunsektion ger anvisningar om hur bestämmelserna i bokföringslagen ska tillämpas (KomL 112 ). Även vid upprättandet av koncernbokslut iakttas bokföringslagen i tillämpliga delar (KomL 114 ). Bokslutets innehåll Innehållet i kommunens bokslut fastställs i kommunallagen. Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och bilagor till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse (KomL 113 ). Därtill ska en kommun som jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut. Närmare anvisningar om upprättandet av ett koncernbokslut för en kommun finns i bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner. Bokslutskalkylerna uppgörs i scheman enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisningar. Noterna uppgörs enligt kommunsektionens allmänna anvisning. Allmänna bokslutsprinciper När bokslutet och den ingående balansen upprättas ska så kallade allmänna bokslutsprinciper följas (BokfL 3:3 ). Bestämmelsen innehåller sex olika bokslutsprinciper och en princip som gäller den ingående balansen. - Antagande om att verksamheten fortsätter - Konsekvens i förfaringssättet från en räkenskapsperiod till en annan - Innehållsbetoning - Försiktighetsprincipen - Balanskontinuitetsprincipen - Prestationsprincipen - Principen om separat värdering

2 2 Granskning och godkännande av bokslutet Kommunstyrelsen ska underteckna bokslutet inom mars månad. Därefter ska bokslutet och därmed sammanhängande handlingar och underskrifter ges till revisorerna för granskning. Revisorn ska senast före utgången av maj granska den utgångna räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut och avge en revisionsberättelse till revisionsnämnden. Revisionsberättelsen ska vara adresserad till fullmäktige och den ska innehålla ett uttalande om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet (KomL 125 ). Om revisionsberättelsen innehåller en anmärkning, ska revisionsnämnden inhämta en förklaring av den som saken gäller och ett utlåtande av kommunstyrelsen. Revisionsnämnden gör en bedömning av anmärkningarna, förklaringarna och kommunstyrelsens utlåtande (KomL 125 ). Efter att bokslutet beretts i revisionsnämnden förelägger kommunstyrelsen det förfullmäktige senast före utgången av juni året efter räkenskapsperioden (KomL 113 ). Offentlig handling Kommunens bokslut är en offentlig handling i enlighet med lagen om allmänna handlingars offentlighet. Arkiveringsföreskrifter Enligt bokföringslagen skall bokföringsböcker bevaras i minst 10 år efter räkenskapsperiodens utgång. Kommunens balansbok skall dock enligt riksarkivets direktiv bevaras varaktigt. Räkenskapsårets verifikat, affärskorrespondens och avstämningsutredningar över den maskinella bokföringen skall bevaras minst sex år efter räkenskapsperiodens utgång. 2.2 Bestämmelser om verksamhetsberättelsen Kommunstyrelsen och kommundirektören ansvarar för att en verksamhetsberättelse avges (KomL 113 ). I verksamhetsberättelsen ges uppgifter om viktiga omständigheter som gäller utvecklingen av den kommunens verksamhet (BokfL 3:1 ). Kommunens verksamhetsberättelse har särskilt i uppgift att redogöra för hur de mål för verksamheten och ekonomin som godkänts av fullmäktige i budgeten har nåtts i kommunen och kommunkoncernen (KomL 115 ). I verksamhetsberättelsen ska också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller kommunens och kommunkoncernens ekonomi som inte ska redovisas i kommunens eller kommunkoncernens balansräkning, resultaträkning eller finansieringsanalys. Kommunstyrelsen ska i verksamhetsberättelsen därtill lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska det i verksamhetsberättelsen redogöras för hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt för den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet för balanseringen av ekonomin (KomL 115 ).

3 3 3. Verksamhetsberättelse 3.1 Väsentliga händelser i verksamhet och ekonomi Kommundirektörens översikt Larsmos tillväxt fortsatte under Befolkningen ökade med 29 personer och antalet invånare var vid årsskiftet Sysselsättningsläget var något svagare än 2015 och arbetslöshetsgraden steg från 3,8 till 5,2 procent. Kommunens ekonomiska resultat blev klart bättre än vad som prognostiserades under året. Skatteintäkterna, statsandelarna, försäljningsvinster från försäljning av tomter samt finansiella intäkter överskred budgeterade belopp, samtidigt som kostnaderna för den egna verksamheten väl hölls inom budgeterade anslag. Personalkostnaderna blev 0,2 milj. euro lägre än budgeterat då det periodiserade beloppet för semesterlöneperiodiseringar minskade som en följd av det s.k. konkurrenskraftsavtalet. Köp av tjänster underskred budgeterat med 0,6 milj. euro. Verksamhetsintäkterna på 3,1 miljoner euro överskred budgeterat med 0,3 miljoner euro och verksamhetskostnaderna på 28,9 miljoner euro, var 1,1 miljoner under budget. Årbidraget som uppgick till var 3,1 miljoner euro, var två miljoner högre än planerat. Räkenskapsperiodens resultat var 1,84 miljoner euro. Kommunens nettoinvesteringar var 1,85 miljoner euro. I summan ingår vattentjänstverkets nettoinvesteringar, som var 0,6 miljoner euro. Kommunens dotterbolag visar en vinst på 0,3 miljoner euro före bokslutsdispositioner och skatter. Kommunkoncernen som helhet visar ett överskott på 2,2 miljoner euro. Inkomstskattesatsen sänktes med 0,5 procentenheter till 19,5 procent. Skatteinkomsterna var 14,9 miljoner euro, vilket är 0,3 miljoner euro över budgeterat belopp. Lånestocken ökade med 2,2 milj. euro och var i slutet av året euro/invånare. Placerade medel uppgick till euro/invånare. Kommunens personal har på ett föredömligt sätt förverkligat de mål som uppställts för respektive sektor. De ekonomiska och verksamhetsmässiga målen som kommunfullmäktige fastställde i budgeten och de centrala målen inom kommunens verksamhet har överlag uppnåtts under året. Den nya fastigheten som inrymmer välfärdsstation, bibliotek, gym och café på den s.k. centrumtomten färdigställdes som planerat vid årsskiftet. Fastigheten döptes till Equity. Funktionerna som samlats intill det nybyggda torget är lätt tillgängliga och har tagits väl emot av larsmoborna. Under året fortsatte satsningarna för en klimatsmart utveckling av kommunens verksamhet. Beroendet av fossila bränslen minskades så fastigheterna i centrum anslöts till fjärrvärmenätet och bergsvärme installerades vid Näs skola och Bosund skola. Larsmo kommuns ekonomi är god. Bedömningen är att det ackumulerade överskottet på 15,0 miljoner euro på kort sikt utgör en tillräcklig stor buffert för de förändringar i finansieringsbasen som statsandelsreformen och den planerade social- och hälsovårdsreformen medför. Effektiveringsåtgärder behöver ändå kontinuerligt vidtas med tanke på kommande investeringsprojekt och minskning av skuldbördan. Gun Kapténs Kommundirektör

4 Kommunalförvaltning och tjänstemannaorganisation Förvaltningsorganisation 2016 Kommunfullmäktige Ordinarie ledamöter Parti Ordinarie ledamöter Parti Sven Grankulla, ordförande KD Kenneth Liljekvist SDP Bernhard Bredbacka, I vice ordf. SDP Leif Svenfelt SFP Curt Björkskog, II vice ordf. SFP Carola Lassila KD Ulf Stenman SFP Andreas Hjulfors SFP Daniel Svenlin KD Mikael Svenfelt KD Olav Vikström SFP Sigvald Brännbacka SFP Ulf Holgers SFP Sten Bobacka SDP Ann-Sofie Grankulla KD Marita Björkström KD Anders Ahlskog KD Karita Nynäs SFP Pia Kotanen SDP Olle Granholm KD Eivor Ekstrand SFP Emily Sundqvist SFP Bertil Grankulla KD Marianne Rahja KD Marléne Sämskar SFP Cathrine Stenberg SDP Jonas Björkskog KD Sammanlagt 27 medlemmar Larsmo kommunfullmäktige har sammanträtt 7 gånger och protokollfört 60 paragrafer. Förvaltningschef Carola Löf har fungerat som sekreterare vid fullmäktiges möten. Kommunstyrelsen Ordinarie ledamöter Parti Personliga ersättare Parti Ulf Stenman, ordförande SFP Olav Vikström SFP Bertil Grankulla, I vice ordf. KD Jonas Björkskog KD Pia Kotanen, II vice ordf. SDP Cathrine Stenberg SDP Karita Nynäs SFP Vesa Peltola SFP Ulf Holgers SFP Bengt Björkskog SFP Åsa Björkman SFP Marléne Sämskar SFP Daniel Svenlin KD Olle Granholm KD Carola Lassila KD Gunnevi Byggmästar KD Ann-Sofie Grankulla KD Marita Björkström KD Kommunstyrelsen har sammanträtt 22 gånger och protokollfört 296 paragrafer. Kommundirektör Gun Kapténs har fungerat som föredragande och förvaltningschef Carola Löf som sekreterare vid styrelsens möten.

5 5 Ledningsgruppen Avdelningschefernas ansvarsområden Förvaltningschefen: Allmän förvaltning Personalchefen: Personalfrågor, marknadsföring, turism, kosthåll och städservice Bildningschefen: Bildningsväsendets förvaltning, förskola och grundutbildning, andra stadiets utbildning, övrig bildning, kulturverksamhet, fritidsverksamhet Barnomsorgschefen: Barnomsorgens förvaltning, dagvård 1-5 åringar, dagvård före och efter förskolan, morgon- och eftermiddagsverksamhet, specialdagvård, hemvårdsstöd Byggnadsinspektören: Byggnadstillsyn, miljövård Tekniska chefen: Teknisk förvaltning, vägar och övriga allmänna områden, fastigheter, vattentjänstverket, tekniska sektorns interna service Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen i Larsmo Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade volymen av bruttonationalprodukten med 1,4 procent år Bruttonationalprodukten, som beskriver produktionen inom samhällsekonomin, uppgick i fjol till 214 miljarder euro. Nationalinkomsten, som beskriver samhällsekonomins inkomster, ökade reellt med 2,0 procent. Efterfrågan inom samhällsekonomin ökade i fjol med 1,7 procent. Till ökningen av efterfrågan bidrog i synnerhet investeringar och hushållens konsumtionsutgifter. Investeringarna var 5,2 procent större än året innan. Den privata konsumtionen ökade volymmässigt med 2 procent, den offentliga konsumtionen ökade med 0,5 procent. Exportvolymen gick upp med 0,5 procent och importvolymen med 2,5 procent. Driftsöverskottet som beskriver vinster från företagens huvudsakliga verksamhet ökade med 3,4 procent. Också företagarinkomsten, som beskriver företagens vinst före skatter och dividender, ökade med 3,4 procent. Företagen uppskattas ha betalat omkring 5 procent mindre i dividender och 8 procent mer i direkta skatter än året innan. Företagens finansiella ställning visade ett överskott på 8,2 miljarder euro. De finansiella företagens och försäkringsföretagens finansiella ställning visade ett underskott på 0,5 miljarder euro. De finansiella företagens ränteintäkter netto (de indirekt mätta finansiella tjänsterna) var oförändrade, medan provisionsintäkterna ökade med två procent.

6 6 Den offentliga sektorns finansiella ställning, dvs. nettoutlåning, visade ett underskott för åttonde året i följd, 4,1 miljarder euro. Året innan var underskottet 5,7 miljarder euro. Underskottet var 1,9 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Statistikcentralen publicerar de uppgifter om underskott och skuld som levereras till EU-kommissionen. I samband med detta kan de uppgifter om underskottet som nu publiceras komma att revideras. Statsförvaltningens underskott var 5,9 miljarder euro, året innan var det 6,3 miljarder euro. En ökning av bl.a. skatteinkomsterna med 5,1 procent bidrog till en minskning av underskottet. Lokalförvaltningens (kommunerna och samkommunerna o.d.) underskott, dvs. nettoupplåning, minskade enligt de preliminära uppgifterna till en miljard euro, medan det året innan var 1,3 miljarder euro. Arbetspensionsanstalternas överskott minskade från 2,7 miljarder euro till 2,3 miljarder euro. Till minskningen av överskottet bidrog ökningen av utbetalda pensionsförmåner medan pensionsavgifterna var nästan oförändrade. I överskottet ingår inte förändringar i investeringarnas värde. Övriga socialskyddsfonder visade ett överskott på 0,5 miljarder euro till följd av ökade arbetslöshetsförsäkringspremieinkomster Den offentliga ekonomins andel av bruttoförädlingsvärdet var 19,8 procent år 2016, dvs. 0,6 procentenheter mindre än året innan. Hushållens justerade realinkomst ökade med 0,7 procent. I den ingår också välfärdstjänster, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster, som den offentliga sektorn och olika organisationer producerar för hushållen. Löneinkomsterna ökade nominellt med 1,6 procent. De sociala förmånerna ökade med 2,1 procent bl.a. på grund av att antalet pensionärer ökade. Hushållen betalade 1,8 procent mer i direkta skatter och obligatoriska avgifter. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med 2,7 procent. Investeringarna, främst i bostäder, ökade med så mycket som 12,2 procent. (Källa: Statistikcentralen) Tabell över befolkningsmängdens utveckling i Larsmo

7 Tabellen visar födelseöverskott, nettoflyttning inrikes, nettoflyttning utrikes i Larsmo Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Inkomsten från statsandelar ökade med 5,4 procent. Inkomstskattesatsen sänktes med 0,5 procentenheter och skatteinkomsterna minskade med 0,2 procent. Kommunens totala utgifter för kundtjänster och samarbetsandelar* var 14,0 miljoner euro, vilket motsvarar 48 procent av verksamhetskostnaderna. De totala kostnaderna för köptjänster inom social- och hälsovården (exkl. integration av invandrare) ökade med 4,8 procent och uppgick till 13,2 miljoner euro. Hälso- och sjukvårdens kostnader ökade med 3,5 procent och socialvårdens kostnader med 7,2 procent. Specialsjukvårdens kostnader var på samma nivå som 2015, förutom kommunens andel av den s.k. utjämningsavgiften som ökade med 0,3 milj. euro. Äldreomsorgens kostnader ökade med 8,5 procent. Kostnadsökningen beror till största delen på ökade kostnader för serviceboende. Kostnaderna för socialomsorgen ökade med 11,4 procent. Kostnadsökningen beror främst på ökade kostnader för handikappservice samt barnskydd. Nettokostnaderna (verksamhetsbidraget) ökade med 4,1 procent jämfört med Den procentuella förändringen av nettokostnaderna de fem tidigare åren var; 2015; 3,1, 2014; -0,97, 2013; +6,65, 2012; +2,99 och 2011; +8,86. Förändringen av nettokostnaderna var perioden i medeltal +3,2 procent och perioden i medeltal 4,1 procent. En hållbar nivå för ökningen av nettokostnaderna är 1,0-1,5 procent/år, då statsandelarna minskar som en följd av statsandelsreformen och slopade indexjusteringar. *social- och hälsovårdtjänster, undervisnings- och kulturtjänster, räddningstjänster

8 Utvärdering av verksamhetsstrategin Kommunens verksamhetsstrategi presenteras i budgeten för år Nedan följer en redogörelse över hur strategin beaktats och förverkligats under år Allmänna strategimål Förverkligade delmål 2016 Befolkningsutvecklingen är positiv och befolkningsökningen prognostiseras till i genomsnitt 60 uppgick per till 5176 personer. Antalet Larsmos befolkning ökade med 29 personer och personer/år. utflyttade var större än antalet inflyttade. Kommunens befolkningsökning är beroende av ett födelseöversskott. Kommunens läge, skärgården och närheten till vatten används som attraktionsfaktorer. Miljöaspekten beaktas alltid i planläggningen för att värna om den känsliga skärgårdsmiljön. Strandnära boende och närhet till bra service i närmiljön sätts i fokus. Hänsyn tas till olika åldersgruppers behov i planläggningen och bostadsproduktionen. Tomter planeras för egnahemshus, parhus och radhus på nya detaljplanområden för att uppnå ett balanserat utbud av boendealternativ. Attraktionsfaktorerna har lyfts fram i kommunens marknadsföring. Miljöutredningar görs alltid vid planläggning av områden. Beaktats vid planläggningen. Kartläggs olika gruppers behov vid planläggning av nya områden. Vid utgivning av radhustomter har getts anvisningar gällande lägenhetsstorlek. Har beaktats i revideringen av detaljplaner och planeringen av nya. Näringslivsstrategi Förverkligade delmål 2016 Kommunen arbetar aktivt för nyetableringar för Kommunen har deltagit i underhandlingar angående potentiella etableringar. att öka självförsörjningsgraden för kommunens företag. Attraktiva industritomter erbjuds. Företagsutrymmen för uthyrning/försäljning erbjuds via det kommunägda bolaget Rönnliden Invest Ab. Larsmo erbjuder sina företag kvalitativt bra näringslivs- och företagsrådgivningstjänster inom den regionala näringslivscentralen Concordia. Kommunen medverkar aktivt i utvecklingen av yrkesutbildningen så att den motsvarar behovet av arbetskraft i regionen. Larsmo kommun utvecklar kommunikationen och är i regelbunden kontakt med kommunens företag. Tillgängliga tomter finns på industriområden Rönnliden Invest Ab blev delägare i Båtbranschens Teknologicentrum BTC Ab genom köp av aktier av staden kobstad. Målsättningen är att medverka i tryggandet av båtbranschen utvecklingsmöjligheter i regionen. Hyresavtal har ingåtts för två mindre affärsutrymmen i Equity. Näringslivs- och företagstjänsterna har förverkligats enligt fastställda riktlinjer. Kommunen deltar i årliga överläggningar med Optima och SÖFUK samt ger vid behov direkta synpunkter till resp. styrelse om utbildningsbehovet. En öppen dialog har förts med företagare i samband med några av kommunstyrelsens möten. Företagsregistret hålls uppdaterat.

9 9 Ekonomistrategi Förverkligade delmål 2016 Ekonomin styrs så att årsbidraget täcker avskrivningarna och skuldbördan inte överskrider lan- euro/invånare, vilket motsvarar 275 procent av Årsbidraget var 3,1 milj. euro eller 602 dets medeltal. avskrivningarna. Lånestocken var 13,2 milj. euro eller 2547 euro/ invånare. Enligt preliminära uppgifter för 2016 var lånestocken för hela landet 2930 euro/invånare. Verksamhetens kostnader dimensioneras så att inkomstskatteprocenten inte överskrider landets medeltal. Verksamhetens kostnader anpassas så att de inte växer snabbare än vad skatteinkomsterna och statsandelarna ökar. Kommunens beroende av statsandelar beaktas som en riskfaktor i den ekonomiska planeringen. Vi ansvarar för att ekonomin är i balans. Skatteinkomsterna var oförändrade och uppgick till euro/invånare. Inkomstskattesatsen på 19,50 procent, var 0,36 procentenheter lägre än landets genomsnittliga skatteprocent. Den allmänna fastighetsskatten var 1,2 procent (1,2), skatten för stadigvarande boende 0,40 procent (0,40), skatten för fritidsbostäder 1,00 procent (1,00), för icke bebyggda detaljplanetomter debiterades en skatt på 3,0 procent(3,0). Verksamhetskostnaderna ökade med 3,6 (2,5) procent och uppgick till (5 425) euro/invånare. Verksamhetsintäkterna minskade med 0,3 procent. Verksamhetsbidraget ökade med 4,1 (3,1) procent. Skattefinansieringen (skatter + statsandelar) ökade med 2,4 (6,6) procent. Statsandelarna ökade med 5,4 (9,5) procent och uppgick till (2 527) euro/invånare. Den senaste 5 årsperioden har verksamhetsbidraget i medeltal ökat med 3,2 (4,1) procent/år. Fortsatta effektiveringsåtgärder krävs för att hålla ekonomin i balans. Stasandelarna för basservicen minskar till följd av statsandelsreformen 2015 med 125 euro/invånare perioden Landskaps- och vårdreformen medför utmaningar för den kommunala ekonomin. Skatteintäkter och inkomster av statsandelar minskar då ansvaret för vård och omsorg samt landskapsutveckling flyttas till de nya landskapen. Reformens långsiktiga effekter på den kommunala ekonomin är svåra att bedöma i dagsläget.

10 10 Personalstrategi Förverkligade delmål 2016 Ett bra ledarskap. Förmansutbildningstillfällen ordnades några gånger per termin. Välmående på arbetsplatsen God arbetsmiljö. Öppet klimat och växelverkan. Flexibilitet. Extern och intern skolning för att säkerställa personalens kunnande. Systematisk introduktion för nyanställda. Larsmo kommuns anställda erhåller arbetsplatshälsovård i enlighet med fastställt verksamhetsprogram. Kartläggning av arbetsklimatet görs vartannat år. Kartläggningen genomfördes Den fysiska och psykiska arbetsmiljön är viktig. En personalpolitisk plan för jämställdhet och likabehandling samt ett handlingsplan mot sexuella trakasserier och osakligt bemötande finns fastställda. Förmännen håller årligen medarbetarsamtal med sina underlydande. Det finns fastställda principer för uppgiftsrelaterad lön och för individuella tilllägg. Flexibilitet i arbetstidsarrangemangen tillämpas. Icke avtalsenliga ledigheter ges i fall vikarier kan ordnas. Kommunen har principer för bisyssla och konkurrerande verksamhet. Personalen har beretts möjlighet att delta i kurser. Enheterna har även ordnat egna interna skolningar. Det finns en utbildningsplan som uppdateras årligen. Principer för språkutbildning finns. Nyanställda introduceras av sin förman och informationstillfällen ordnas för de sommarungdomar som anställs. Serviceproduktionsstrategi Förverkligade delmål 2016 Tjänsterna produceras effektivt och dimensioneras så att de är mångsidiga, tillräckliga, kvalita- Verksamheten utvärderas kontinuerligt. tiva och kundorienterade. Servicen kan produceras i egen regi och som köptjänst. Den nya tekniken utnyttjas för effektivering av arbetsrutiner och utvecklande av nya serviceformer när det än ändamålsenligt. Alla sektorers transportbehov koordineras och effektiviseras genom fortsatt utveckling av servicetrafiken. Köp av varor och tjänster konkurrensutsätts. Kundenkäter genomförs kontinuerligt för utvärdering av kommunens service. Serviceproduktionen utvärderas kontinuerligt. Produktionen fortgår enligt tidigare modell. Utrustning och programvara har förnyats och rutinerna setts över. Servicetrafiken i Larsmo utnyttjas effektivt. Köp av varor och tjänster har konkurrensutsatts. Direktiv för offentlig upphandling finns fastställd och utbildning ges åt förmännen. Kundundersökning genomfördes gällande den kommunala servicen.

11 11 Fokusområden 2016 Kommunens verksamhetsstrategi revideras Nytt ekonomisystem för bättre rapportering och styrning Fastighets Ab Larsmo Bostäder inleder planeringen av ett hyreshus i Holm Förverkligat Kommunens strategi (godkänd ) omspänner åren Budgeten för 2016 följer ännu den tidigare strategin. Nya ekonomisystemet togs i bruk hösten 2016 (budgetering). Planeringen utförd och byggstart sker Läroplansarbete inför den nya läroplanen 2016 Ny läroplan fr.o.m Finska språket inom bildningssektorn Pedagogisk verksamhet utomhus inom barndagvården Finska språket inom barnomsorgen Att ge råd och handledning för att skapa trivsamma boendemiljöer Miljöaspekterna beaktas inom all verksamhet i kommunen Trafiksäkerhet Fastigheternas inomhusklimat Minska beroendet av fossila bränslen vid uppvärmning av fastigheter Belastningen på miljön från hushållens avloppsvatten Två nya sektioner, svenska och finska skolsektionen, inledde sin verksamhet. Pedagogisk verksamhet utomhus på alla enheter inom småbarnspedagogiken. Friluftsdaghemmet Skogsgläntan vid Idrottsparken i Holm inledde sin verksamhet Finska språket används i den dagliga verksamheten på enheterna. Utvecklingssamarbetet mellan de olika avdelningarna pågår kontinuerligt. Arbetet med de kommunala miljöskyddsföreskrifterna pågår tillsammans med kobstad, Pedersöre, Nykarleby och Kronoby. Beläggningen förnyades på Storströmsvägen, delar av Rivägen, Annäsvägen, Näsvägen och Strömsholmsvägen. Sonamo-, Bosund- och Öuran farleder muddrade. Ventilationskanalerna i Näs skola, Grev daghem och Furuholmens daghem har rengjorts. Vapo Oy har byggt ut fjärrvärme på Holm centrumområde. Cronhjelmskolan, kommungården, Holm skola, Lingonskogens daghem, Sandlundens åldringscenter, Ahlgärdet radhus, Equity samt Bostads Ab Videbo anslutna. Vid Näs skola och Bosund skola har bergsvärme installerats. Avloppsledningsnät utbyggt på Strömsholms- Grev området. 52 st. bostadsfastigheter har möjlighet att ansluta sig till kommunalt avlopp.

12 Kommunens personal Larsmo kommun hade en personal på 278 personer. Av dessa var 207 tillsvidareanställda och 71 anställda på viss tid. Omräknat i heltid var det 186,1, i tillsvidareanställning och 54,5 i visstidsanställning. Den ordinarie personalen var fördelat på de olika avdelningarna enligt följande 31.12: Allmänna kansliet, personalavd Kosthåll och städservice 32 Näringscentralen 18 Barnomsorg och bildning Tekniska och miljö Personalkosnader Personalkostnader Direkta lönekostnader Bikostnader Arbetsinsatsen i årsverken Med årsverke avses ett helt års arbetsinsats av en heltidsarbetande. Alla anställningar räknas om till att motsvara ett årsverke Antal årsverken 189,4 187,2 Frånvarodagar på grund av sjukdom Hela personalen Ordinarie personal Frånvarodag/person för ordinarie 8,5 6,3

13 3.1.6 Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorers inverkan på verksamhetens utveckling 13 En väsentlig del av den interna kontrollen är att identifiera och bedöma risker och att utveckla metoder för hur man hanterar dem. Med begreppet risk avses att en sådan händelse kan inträffa som kan innebära att uppsatta mål inte nås, som kan orsaka kommunen ekonomisk skada eller kan skada personalen, men också att en möjlighet gick förlorad. En risk kan bedömas på basen av inverkan av och sannolikheten för denna händelse. För att riskhanteringen ska vara framgångsrik krävs att man på alla nivåer i organisationen tar till sig riskhanteringstänkandet och att utvecklingsarbetet är fortgående, att det har ledningens fulla stöd och förs så nära de vardagliga arbetsuppgifterna som möjligt. Enligt förvaltningsstadgans 52 ansvarar kommundirektören och kommunstyrelsen för hur riskhanteringen är ordnad. Kommunstyrelsen beslutar om försäkring av kommunens egendom och ansvar. Under ledning av kommundirektören och med sektorvist ansvar för resultatansvariga tjänsteinnehavare verkställs besluten om riskhantering på basen av de bedömningar som osäkerhetsfaktorerna resulterar i. Förvaltningschefen fungerar som kontaktperson inom riskhanteringen. Arbetet förutsätter att en dokumenterad analys av osäkerhetsfaktorerna uppgörs och att riskhanteringen integreras som en del i allt operativt arbete bland resultatansvariga tjänsteinnehavare. Skaderiskerna har generellt minskats genom försäkringar. Kommunen har, förutom lagstadgade försäkringar, haft försäkringar för fastigheter och inventarier, till största delen fullvärde, ansvarsförsäkringar för verksamhet och administrationsansvar, frivillig olycksfallsförsäkring och skogsförsäkring. Ekonomiska risker Centrala risker: Förändringar i statsandelsgrunder, plötsliga förändringar på arbetsmarknaden som påverkar inkomstskattebasen, oförutsebara förändringar på penningmarknaden, borgensrisker. Vid uppgörandet av följande års budget analyserar kommundirektören och kommunstyrelsen att de prognoser som fastställandet inkomstskatten och fastighetsskatten baserar sig på är realistiska. Kommunens överskottsmedel är placerade i olika penninginstrument. Kommunfullmäktige fastställer årligen placeringsrisken. Kapitalet förvaltas delvis i egen regi och delvis på basen av ingångna avtal om diskretionär kapitalförvaltning. Förvaltningen har skötts i enlighet med de fastställda direktiven. Finansieringsrisker Centrala risker: Ränterisk, likviditetsrisk, marknadsrisk Alla långfristiga lån är bundna till rörlig ränta. Ett ränteskyddsavtal med ett totalbelopp på euro är för tillfället aktivt. Ett ränteskyddsavtal på 2,0 milj. euro med en ränta på 2,69 procent löper från Finansieringsbehovet har det senaste året ordnats genom emittering av kommuncertifikat. Verksamhetsrisker Centrala risker: Brister i information, uppföljning och dokumentation av ärendehantering, störningar i dataförbindelser. Med verksamhetsrisker avses risker som leder till störningar i verksamheten så att planerat resultat inte nås. Verksamheten kontrolleras i första hand genom god beredning och verkställighet, samt utgående från godkända stadgor och verksamhetsdirektiv. En grundförutsättning för den interna övervakningen är att arbetsmetoderna är skriftligt dokumenterade så att riskfaktorerna kan identifieras och att förfarandet vid den interna övervakningen samt ansvarsfördelningen i problemsituationer är klar och tydlig. Ett anspråk har riktats mot kommunen. I årsskiftet var besväret inte avgjort. Besvär eller rättelseyrkande på grund av formfel har inte inkommit. Upphandlingsdirektiven har följts.

14 14 Personalrisker Centrala risker: Hög sjukfrånvaro, olycksfall, arbetskonflikter, hög arbetsbelastning, flera personer i organisationer ensamma om att inneha specialkunskap. Satsningen på personalen följs årligen upp utgående från planen för jämställdhet och likabehandling och personalrapporten. Inom kommunen tillämpas förebyggande arbete genom handlingsprogram vid tidigt stöd vid frånvaro samt genom handlingsprogam för olika situationer. En årlig utbildningsplan uppgörs. Konflikter på arbetsplatsen löses i ett tidigt skede av närmaste förman. Personalrisker kontrolleras i första hand genom samarbete, personalhandledning och övervakning, introduktion i arbetet, regelbunden skolning samt medarbetarsamtal. Riskutvärdering på enheterna har utförts enligt arbetsskyddslagstiftningen. Risker inom infrastrukturen Centrala risker: störningar i vatten- och avloppsförsörjningen som kan leda till inkomstbortfall eller skadeståndskrav från kunder. Infrastrukturen utgör den kategori där de direkta ekonomiska följdverkningarna är mest omfattande och lättast går att omsättas i ekonomiska skada. Det förbyggande arbetet inom denna kategori sker främst genom att reservera tillräckliga resurser för att identifiera ledningar och pumpstationer som bör bytas, resurser för service, underhåll, övervakning och utvärdering. Personalutbildning och ett tillräckligt försäkringsskydd granskas särskilt på årsbasis. Tekniska chefen gör årligen självutvärdering för vattentjänstverket. Årlig genomgång om tillgång och risker kring grundvattenanskaffningen och rening med Kronoby Vatten och Avlopp Ab. Risker med fastigheter/anläggningar Centrala risker: Direkta sakskador på byggnader och anläggningar som vållas av brister eller försummelser i användningen av dessa. Fastigheter och anläggningar utgör den största riskkategorin för sakskador (brand-, vatten-, inbrottsoch följdskador). Kameraövervakning vid alla skol- och fritidsfastigheter. Automatiska brandalarm installeras i samband med nybyggnad och renovering av skol- och dagvårdsfastigheter. Sprinkleranläggningar har förverkligats i alla boendeenheter. Ansvarsrisken Centrala risker: Försummad arbetsinsats eller serviceproduktionen kan leda till direkta eller indirekta skador för kund eller tredje part. Larsmo kommun bär också ansvar för eventuella negativa följdverkningar av den serviceproduktion som sker inom kommunen. Innehavet av ett stort fastighetsbestånd innebär ett stort ansvar utöver serviceproduktionen. Detta ansvar är ett s.k. strikt ansvar som innebär att bevisbördan vid skadefall som regel vilar på kommunen som juridisk person. Därför är det av största vikt att försäkringsskyddet är starkt och att det förebyggande arbetet integreras i all serviceproduktion. Det förebyggande arbetet förutsätter tillräckligt med resurser för personalutbildning och att riskmedvetenheten ökar bland personalen. Miljöfaktorer Kommunen utgör inom sitt område miljömyndighet, tillståndsbeviljare och övervakande myndighet och har således övervakningsskyldighet parallellt med de statliga miljömyndigheterna. Miljövården ger också information och rådgivning i miljöfrågor med syfte att främja en hållbar utveckling vid användningen av naturen och dess tillgångar. Avloppsvattnet från detaljplanerade områden (exklusive delar av Lilla Furuholmens detaljplan och Kvarnbacken detaljplan) samt delar av Bosund, Gertruds, Kackur, Risöhäll, Hannula och Risö pumpas med tryckledning till kobstads reningsverk för behandling. Avloppsledningsnätet utvidgades till delar av Grev och Strömsholm under Av det totala antalet hushåll är 949 anslutna till det kommunala avloppsnätet, d.v.s. ca 69 procent av kommunens invånare omfattas av ordnad avloppsrening.

15 15 Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Kommunstyrelsen godkände direktiven för intern kontroll. Direktivet är ett instrument för styrande av kommunens egen organisation. Befogenheterna för fullmäktige, styrelse och den övriga organisationen bestäms primärt i kommunallagen och ansvarsfördelningen reglerers närmare i förvaltningsstadgan och instruktionerna. Den interna tillsynen och kontrollen syftar till att: - upprätthålla, främja och förbättra verksamhetens resultat (ekonomisk lönsamhet, effektivitet, effekt och ändamålsenlighet) - trygga kontinuiteten i verksamheten - säkerställa bokföringens och övriga informationssystems tillförlitlighet - förebygga och konstatera misstag, fel och missbruk - trygga en omsorgsfull och lönsam medelsförvaltning I den interna kontrollen har fästs särskild uppmärksamhet vid att - verksamheten sköts ansvarsfullt och följer god förvaltningssed - beredningen av ärenden sker omsorgsfullt - verkställighet och information ges korrekt och utan dröjsmål - användningen av resurser är saklig och effektiv - ingångna avtal följs vid köp av tjänster - datasäkerhet uppfylls - riskhantering beaktas så att resultatmål kan nås Den interna kontrollen utförs enligt de direktiv som kommundirektören och kommunstyrelsen gett. Bedömning Inga väsentliga brister då det gäller iakttagande av bestämmelser, beslut och god förvaltningssed har noterats under verksamhetsåret. Bedömningen är att den interna kontrollen är på en god nivå. - Beredningen av ärende skett korrekt och tillförlitligt - Förvaltningsstadgans bestämmelser om intern kontroll har uppdaterats - I enlighet med förvaltningsstadgans 7 upprätthålls en förteckning över delegerade beslut - Godkända stadgor, direktiv och instruktioner följs och uppdateras - Personalrapport görs årligen - Riskutvärdering görs årligen Utveckling av den interna kontrollen - Alla anställda har ett ansvar att rapportera om de fel som upptäcks - Kontinuerlig skolning i bl.a. intern kontroll, protokollskrivning, delgivning och datasekretess erbjuds förmän och övrig berörd personal De sektoransvariga har själva med hjälp av en utvärderingsblankett utvärderat den egna interna kontrollen, sammanfattat vad som är bra och vilka delar i den interna kontrollen som borde utvecklas. Ledningsgruppen och revisionsnämnden informeras om utvärderingen. Koncernen Kommunfullmäktige godkände koncerndirektiv för Larsmo kommun i vilken koncernen, dess syfte och bindande karaktär definieras. I direktivet beskrivs de olika organens roller, befogenheter och arbetsfördelning i styrningen, rapporteringen, finansieringen samt hur val av representanter sker. Inga väsentliga brister har rapporterats underåret. En revidering av koncerndirektivet var planerad, men har inte ännu verkställts.

16 Räkenskapsperiodens resultatanalys och finansiering av verksamheten I resultaträkningen beskrivs hur räkenskapsperiodens resultat har uppstått och i finansieringsanalysen hur verksamheten finansierats. Vardera har till uppgift att utvisa om kommunens finansiering har varit tillräcklig. I finansieringsanalysen redovisas dessutom för hur investeringar, placeringar och amorteringar på lån finansieras i övrigt, utöver de internt tillförda medlen Räkenskapsperiodens resultatanalys Med hjälp av resultaträkningens mellanresultat, dvs. Verksamhetsbidraget, årsbidraget och räkenskapsperiodens resultat, visas om de inkomster som periodiserats på räkenskapsperioden räcker till för de periodiserade utgifterna. För utvärdering används dessutom nyckeltal som räknats ut på basis av resultaträkningsposterna och mellanresultaten RESULTATRÄKNING FÖR LARSMO KOMMUN Verksamhetsintäker Tillverkning för eget bruk 6 1 Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivning och nedskrivningar Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Räkenskapsperiodens över-/underskott NYCKELTAL Verksamhetsink./Verksamhetskostn., % 10,6 11,0 Årsbidrag/Avskrivningar, % 247,3 275,5 Årsbidrag, euro/invånare Invånarantal

17 Finansiering av verksamheten Finansiering av verksamheten under verksamhetsperioden granskas med hjälp av finansieringsanalysen och de nyckeltal som räknas ut på basis av den. FINANSIERINGSANALYS Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Inkomster från överlåtelse av tillgångar bl. bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändring i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel NYCKELTAL Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, Intern finansiering av investeringar, % 79,8 216,5 Låneskötselbidrag 2,91 2,36 Likviditet, kassadagar Invånarantal

18 Balansanalys Balansen och dess nyckeltal BALANSRÄKNING OCH NYCKELTAL AKTIVA PASSIVA e 1000 e 1000 e 1000 e A BESTÅENDE AKTIVA A EGET KAPITAL I Immateriella tillgångar I Grundkapital Övr. utgifter med lång verkningstid IV Övriga egna fonder Försk.bet. o. pågående nyanläggn. V Överskott fr.tidigare räkensk. periode VI Räkenskapsperiodens överskott II Materiella tillgångar Mark- och vattenområden D FÖRVALTAT KAPITAL Byggnader Donationsfondernas kapital Fasta konstruktioner och anordninga Övrig förvaltat kapital 4. Maskiner och inventarier Försk.bet. o. pågående nyanläggn E FRÄMMANDE KAPITAL I Långfristigt III Placeringar Lån från finansinst. och försäkr.anst Aktier och andelar Övriga långfristiga skulder Övriga lånefordringar II Kortfristigt B FÖRVALTADE MEDEL Lån från finansinst. och försäkr.anst Donationsfondernas särsk. täckning Lån av offentliga samfund Skulder till leverantörer C RÖRLIGA AKTIVA Övriga skulder II Fordringar Resultatregleringar Långfristiga fordringar Lånefordringar PASSIVA SAMMANLAGT Övriga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar III Finansiella värdepapper Aktier och andelar Placeringar i penningmarkn.instr Masskuldebrevsfordringar 492 IV Kassa och bank AKTIVA SAMMANLAGT NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 56,1 56,7 Relativ skuldsättningsgrad, % 57,5 52,5 Ackumulerat överskott, 1000 euro Ackumulerat överskott, euro/inv Lånestock, 1000 euro Lånestock 31.12, euro/inv Lånefordringar, 1000 euro Invånarantal

19 Totalinkomster och -utgifter KOMMUNENS TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER 2016 INKOMSTER 1000 e UTGIFTER 1000 e Verksamhet Verksamhet Verksamhetsintäkter 3052 Verksamhetskostnader Skatteinkomster Tillverkning för eget bruk -6 Statsandelar Räntekostnader 29 Ränteintäkter 76 Övriga finansiella kostnader 26 Övriga finansiella intäkter 366 Extraordinära kostnader Extraordinära intäkter Korrektivposter till intern tillförda medel Korrektivposter Förändring av avsättningar - Vinster på överlåtelse av tillgångar - Ökn.(+), minskn. (-) av avsättningar bland bestående aktiva Förluster vid överlåtelse av tillgångar Investeringar bland bestående aktiva Finansieringsandelar,investering 115 Investeringar Försäljningsinkomster anl.tillg. 256 Investeringsutgifter 3786 Finansieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen Ökning av utlåningen Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån 1050 Ökning av kortfristiga lån 3300 Minskning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital Minskning av eget kapital Totala inkomster, sammanlagt Totala utgifter, sammanlagt Kommunkoncernens verksamhet och resultat Koncernstruktur LARSMO KOMMUN Dotterbolag Samkommuner Fastighets Ab Larsmo Bostäder 100,00 % Malmska fastigheter sk 7,69 % Sk för Kronoby folkhögskola 4,76 % Rönnliden Invest Ab 100,00 % Optima 6,69 % Österbottens förbund 1,61 % Svenska Österbottens sk för utbildning och kultur 2,05 % Kårkulla sk 1,18 % Vasa sjukvårdsdistrikt sk 0,56 % Sk för Eskoo socialtjänster 0,35 %

20 Koncernbokslutet med nyckeltal Koncernresultaträkning och nyckeltal KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL e 1000 e VERKSAMHETENS INTÄKTER 8975,4 8947,0 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,0 VERKSAMHETSBIDRAG , ,0 SKATTEINKOMSTER 14898, ,2 STATSANDELAR 13703, ,1 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 235,2-162,8 Ränteintäkter 77,7 17,3 Övriga finansiella intäkter 365,3 309,3 Räntekostnader -76,5-102,1 Övriga finansiella kostnader -131,3-387,3 ÅRSBIDRAG 4 388, ,5 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -1989,8-1876,7 Avskrivningar enligt plan -1989,8-1876,7 Avskrivningar av engångskaraktär 0,0 Nedskrivningar EXTRAORDINÄRA POSTER 0,0 0,0 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 2399,1 2294,8 Bokslutsdispositioner -175,8-95,5 Minoritetsandelar RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER-/UNDERSKOTT 2 223, ,3 NYCKELTAL Verksamhetsink./Verksamhetskostn., % 26,8 27,5 Årsbidrag/Avskrivningar, % 220,6 222,3 Årsbidrag, euro/invånare Invånarantal

21 Koncernens finansieringsanalys och dess nyckeltal KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH DESS NYCKELTAL e 1000 e KASSAFLÖDET I VERKSAMHETEN Årsbidrag 4389,0 4171,5 Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel -182,1-127,4 Kassaflödet i verksamheten sammanlagt 4206,9 4044,1 INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Investeringsutgifter -4383,2-1747,1 Finansieringsandelar för investeringutgifter 128,4 65,5 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 270,3 149,6 Investeringar sammanlagt -3984,5-1532,0 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 222,4 2512,1 FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -140,0-2,0 Minskning av utlåningen Förändringar i utlåningen sammanlagt -140,0-2,0 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån 57,0 3,6 Minskning av långfristiga lån -1676,7-2683,2 Förändring av kortfristiga lån 3126,3 637,8 Förändringar i lånebeståndet sammanlagt 1506,6-2041,8 Förändringar i eget kapital -13,2 10,8 Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel o förvaltat kapital -1,2 4,6 Förändring av omsättningstillgångar 8,2-0,5 Förändring av fordringar -515,6-1004,1 Förändring av räntefria skulder -306,7 1146,4 Övriga förändringar av likviditeten sammanlagt -815,3 146,4 Finansieringens kassaflöde 538,1-1886,6 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 760,5 625,5 Förändring av likvida medel Likvida medel ,2 8344,6 Likvida medel ,7 7719,1 Förändring 760,5 625,5 NYCKELTAL Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, euro -2140,3-7742,1 Intern finansiering av investeringar, % 97,3 248,1 Låneskötselbidrag 2,55 1,53 Likviditet, kassadagar 83 83

22 Koncernbalansräkning och dess nyckeltal AKTIVA PASSIVA euro A BESTÅENDE AKTIVA 40887, ,3 A EGET KAPITAL 24640, ,8 I IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 463,9 342,1 I Grundkapital 8221,2 8221,2 1. Immateriella rättigheter 196,8 11,2 IV Uppskrivningsfond 241,6 274,1 2. Övr. utgifter med lång verkningstid 267,1 330,9 V Övriga egna fonder 494,8 447,8 3. Förskottsbet.o.pågående nyanläggn. VI Över-/underskott fr. tidigare år 13459, ,4 VII Räkenskapsperiod.över-/underskott 2223,4 2199,3 II MATERIELLA TILLGÅNGAR 39726, ,7 1. Mark- och vattenområden 4955,9 4822,2 B MINORITETSANDELAR 2. Byggnader 25658, ,2 3. Fasta konstruktioner o. anordninga 6317,4 5756,3 C AVSKRIVNINGSDIFF.O.RESERVER 596,5 467,7 4. Maskiner och inventarier 791,3 468,2 1. Avskrivningsdifferens 125,6 131,4 5. Övriga materiella tillgångar 35,6 44,5 2. Reserver 470,9 336,3 6. Förskottsbet.o.pågående nyanläggn 1967,4 237,3 D AVSÄTTNINGAR 41,3 38,1 III PLACERINGAR 697,6 1062,5 1. Avsättningar för pensioner 1. Aktier och andelar 691,4 490,0 2. Övriga avsättningar 41,3 38,1 3. Lånefordringar 0,4 569,9 4. Övriga fordringar 5,8 2,6 E FÖRVALTAT KAPITAL 147,9 139,7 B FÖRVALTADE MEDEL 127,6 118,1 F FRÄMMANDE KAPITAL 26950, ,2 Långfristigt räntebelagt främm.kap 9746, ,0 C RÖRLIGA AKTIVA 11361, ,1 Långfristigt räntefritt främm.kap 2741,1 2515,7 I OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 48,7 57,0 Kortfristigt räntebelagt främm.kap 11504,8 8520,2 Kortfristigt räntefritt främm.kap 2957,5 4896,3 II FORDRINGAR 2207,4 3098,4 Långfristiga fordringar 409,2 546,8 Kortfristiga fordringar 1798,2 2551,6 III FINANSIELLA VÄRDEPAPPER 8 031, ,0 IV KASSA O.BANK 1 074, ,7 AKTIVA TOTALT , ,5 PASSIVA TOTALT , ,5 NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 48,2 45,1 Relativ skuldsättningsgrad, % 71,7 75,2 Ackumulerat överskott, Ackumulerat överskott, /inv Koncernens lånestock 31.12, Koncernens lån, euro/inv Koncernens lånefordringar 31.12, Invånarantal

23 Styrelsens förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat Kommunstyrelsen föreslår att räkenskapsperiodens resultat disponeras enligt följande; - 347,63 euro överförs till Larsmo kommuns stipendiefond, och - överskottet på ,06 euro förs till kontot Räkenskapsperiodens över-/underskott

24 24 4 Förverkligande av budgeten 4.1 Förverkligande av driftsdelen Centralvalnämnden Verksamhetsidé Centralvalnämnden, de fyra valnämnderna och valbestyrelsen har hand om arrangemangen och informationen i samband med valen. Kommunen ansvarar även för förhandsröstningen genom avtal med Justitieministeriet. Mål Centralvalnämnden Åtgärder Uppfyllt Inga val - Bokslut Budget Budget Budget Bokslut Avvikelse ändring efter ändr Verksamhetsintäkter 6858,60 0,00 0,00 0,00 Verksamhetskostnader -7956,89 0,00 0,00 0,00 Netto (Verks.bidrag) ,29 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Avskrivningar enligt plan Anläggningstillgångar Värde 1.1. Ökningar Minskningar Avskrivningar Värde 31.12

25 25 Revisionsnämnden Verksamhetsidé Revisionsnämnden organiserar granskningen av förvaltning och ekonomi under kommunfullmäktiges mandatperiod. Den bereder ärenden till kommunfullmäktige och bedömer om de mål som fullmäktige har satt upp för verksamheten har förverkligats. Mål Revision Åtgärder Uppfyllt Den interna revisionen inom förvaltningen utvecklas och effektiveras. Granskning av bildningssektorn Revisionsnämnden sammanträder fem gånger och revisionsdagarnas antal är sju., nämnden har sammanträtt 7 gånger. Köp av revisionstjänster från OFRsamfund. Lagstadgad revision enligt avtal. Avtal uppgjort med revisionsbolag för perioden (3 år). Ny upphandling från 2016-, nytt revisionsbolag utsågs, KPMG Offentliga tjänster Ab Bokslut Budget Budget Budget Bokslut Avvikelse ändring efter ändr Verksamhetsintäkter 0,00 0,00 0,00 Verksamhetskostnader -7086, ,00 0, , ,73 367,27 Netto (Verks.bidrag) , ,00 0, , ,73 367,27 Avskrivningar enligt plan Anläggningstillgångar Värde 1.1. Ökningar Minskningar Avskrivningar Värde 31.12

26 26 Kommunstyrelsen Allmän förvaltning Verksamhetsidé Den allmänna förvaltningen erbjuder både intern och extern service snabbt och effektivt. Kommunfullmäktige Åtgärder 2016 Uppfyllt Kommunfullmäktige ansvarar för Kommunfullmäktige beräknas hålla 8 möten kommunens verksamhet och ekonomi och 2 aftonskolor. och utövar kommunens beslutanderätt gällande kommunstrategin, förvaltningsstadgan, budget och ekonomiplan, ägar- och koncernstyrning, avgifter och arvoden, borgensförbindelser m.m. Antalet ledamöter är 27. Förvaltningsstadgan uppdateras för att motsvara bestämmelserna i den nya kommunallagen. Kommunfullmäktiges föredragningslistor och protokoll översätts till finska. Inköp av läsplattor och applikation för möteshandlingar åt förtroendevalda. Man inför elektroniska kallelser och föredragningslistor Hölls 7 möten och en aftonskola. Förvaltningsstadgan förnyades, genomfört Kommunstyrelsen Åtgärder 2016 Uppfyllt Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens förvaltning och ekonomi samt år, varannan vecka. Kommunstyrelsen håller ungefär 22 möten per Hölls 22 möten. för beredningen och verkställigheten av fullmäktiges beslut och för tillsynen Under styrelsen finns tre sektioner som har över beslutens laglighet samt den möten vid behov. interna kontrollen. Antalet styrelsemedlemmar är 9. Ökad delaktighet för kommuninvånarna Torgmöte samt företagsträffar ordnas. Besök på ett företag ordnades Mål Planläggning Åtgärder Uppfyllt Byggandet styrs genom planläggning så att utbudet av tomter motsvarar behovet Delgeneralplaner: Kackur-Sämskar samt Västerby fortsätter Detaljplaner: Vikarholmen utvidgning, Nabbskata, Kvarnbacken revidering, Murmästar, skede 2 Utvidgning vid Gertruds och Holm utreds Godkända Delvis, behandlas Nej Boende som bäst Differentierad prissättning av tomter på detaljplan. Trivsamma och trygga boendemiljöer skapas genom dialog med invånarna och genom anlitande av sakkunniga planläggningskonsulter. Fastighets Ab Larsmo Bostäder startar planeringen för byggande av ett nytt hyreshus i Holm. Tomtpriserna på de olika detaljplaneområdena varierar., startat