BOKSLUT Inledning

Transkript

1 1 BOKSLUT Inledning I enlighet med de av fullmäktige fastställda direktiven i ekonomiplanen har ekonomin och prestationerna följts upp kontinuerligt under året. Kommunstyrelsen har uppgjort bokslutsprognoser per 30.6 och 30.9, vilka delgetts fullmäktige. Fullmäktige har under året behandlat budgetändringar den 21.5, 25.6, 10.9 och På driften ökade kostnaderna med euro och ökade inkomsterna med Budgetändringen minskade investeringsintäkterna med euro och minskade investeringskostnaderna med euro. 2. Bokslut enligt kommunallagen och bokföringslagen 2.1 Bestämmelser om bokslutet Vid upprättandet av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen och i tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och -förordningen (KomL 68 ). Kommunallagen är en speciallag i förhållande till bokföringslagen. Till de delar som bestämmelserna i dessa lagar avviker från varandra tillämpas kommunallagen (BokfL 8:5 ). Bokföringsnämndens kommunsektion ger anvisningar om hur bestämmelserna i bokföringslagen ska tillämpas (KomL 67 ). Även vid upprättandet av koncernbokslut iakttas bokföringslagen i tillämpliga delar (KomL 68 a ). Bokslutets innehåll Innehållet i kommunens bokslut fastställs i kommunallagen. Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och bilagor till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse (KomL 68.2 ). Därtill ska en kommun som jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut. Närmare anvisningar om upprättandet av ett koncernbokslut för en kommun finns i bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner. Bokslutskalkylerna uppgörs i scheman enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisningar. Noterna uppgörs enligt kommunsektionens allmänna anvisning. Allmänna bokslutsprinciper När bokslutet och den ingående balansen upprättas ska så kallade allmänna bokslutsprinciper följas (BokfL 3:3 ). Bestämmelsen innehåller sex olika bokslutsprinciper och en princip som gäller den ingående balansen. - Antagande om att verksamheten fortsätter - Konsekvens i förfaringssättet från en räkenskapsperiod till en annan - Innehållsbetoning - Försiktighetsprincipen - Balanskontinuitetsprincipen - Prestationsprincipen - Principen om separat värdering Granskning och godkännande av bokslutet Kommunstyrelsen ska underteckna bokslutet inom mars månad. Därefter ska bokslutet och därmed sammanhängandehandlingar och underskrifter tillställas revisorerna för granskning. Revisorn ska senast före utgången av maj granska den utgångna räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut och avge en revisionsberättelse till revisionsnämnden. Revisionsberättelsen ska vara adresserad till fullmäktige och den ska innehålla ett uttalande om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet (KomL 73.1, 75.1 ). Om revisionsberättelsen innehåller en anmärkning, ska revisionsnämnden inhämta en förklaring av den som saken gäller och ett utlåtande av kommunstyrelsen. Revisionsnämnden gör en bedömning av anmärkningarna, förklaringarna och kommunstyrelsens utlåtande (KomL 75.2 och 3 ). Efter att bokslutet beretts i revisionsnämnden förelägger kommunstyrelsen det förfullmäktige senast före utgången av juni året efter räkenskapsperioden (KomL 68 ).

2 2 Offentlig handling Kommunens bokslut är en offentlig handling i enlighet med lagen om allmänna handlingars offentlighet. Arkiveringsföreskrifter Enligt bokföringslagen skall bokföringsböcker bevaras i minst 10 år efter räkenskapsperiodens utgång. Kommunens balansbok skall dock enligt riksarkivets direktiv uppbevaras varaktigt. Räkenskapsårets verifikat, affärskorrespondens och avstämningsutredningar över den maskinella bokföringen skall uppbevaras minst sex år efter räkenskapsperiodens utgång. 2.2 Bestämmelser om verksamhetsberättelsen Kommunstyrelsen och kommundirektören ansvarar för att en verksamhetsberättelse avges (KomL 69 ). I verksamhetsberättelsen ges uppgifter om viktiga omständigheter som gäller utvecklingen av den kommunens verksamhet (BokfL 3:1 ). Kommunens verksamhetsberättelse har särskilt i uppgift att redogöra för hur de mål för verksamheten och ekonomin som godkänts av fullmäktige i budgeten har nåtts i kommunen och kommunkoncernen (KomL 69 ). I verksamhetsberättelsen ska också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller kommunens och kommunkoncernens ekonomi som inte ska redovisas i kommunens eller kommunkoncernens balansräkning, resultaträkning eller finansieringsanalys. Kommunstyrelsen ska i verksamhetsberättelsen därtill lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska det i verksamhetsberättelsen redogöras för hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt för den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet för balanseringen av ekonomin (KomL 69 ).

3 3 3. Verksamhetsberättelse 3.1 Väsentliga händelser i verksamhet och ekonomi Kommundirektörens översikt Åtstramningen av den kommunala ekonomin fortsatte. Nya generella nedskärningar i statsandelarna infördes samtidigt som den utlovade minskningen av de kommunala uppgifterna uteblev. Kommunfältet var överlag kritiskt till det förslag till ny anordnandelag för social- och hälsovård som presenterades i juni. Såsom lagförslaget var utformat skulle Larsmo kommuns inflytande i det planerade social- och hälsovårdsområdet ha varit minimalt. Lagförslaget förföll i början av 2015 och den regering som tillträder efter valet i april torde fortsätta beredningen en ny anordnandelag för social- och hälsovården. En kommunsammanslagning i enlighet kommunstrukturlagen utreddes tillsammans med kobstad, Pedersöre, Nykarleby, Kronoby och Evijärvi. En slutrapport, där kommunerna gavs tre olika alternativ till beslut, presenterades i slutet av året. På basen av de beslut som hittills fattats på basen av rapporten kan konstateras, att det i dagläget inte finns stöd för någon större förändring av kommunstrukturen i regionen. Lagen om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice godkändes i juni och lagen trädde i ikraft Förändringen av statsandelsgrunderna medför att Larsmo kommuns statsandelar för basservice i framtiden minskar med 305 euro/invånare. Speciellt de svenskspråkiga kommunerna drabbades negativt av reformen då den förhöjning som beviljats kommuner med svenskspråkiga elever slopades och det nya tvåspråkighetskriteriet beaktar antalet svensk- och finskspråkiga invånare endast i tvåspråkiga kommuner. Som en följd av effekterna av denna ändring beslöts om en ändring av 5 i språklagen så att en enspråkig kommun gavs möjlighet att ansöka om ändring av den språkliga statusen. Kommunfullmäktige beslöt att Larsmo kommun frivilligt skulle ansöka om att få bli en tvåspråkig kommun. Statsrådet fastställde att Larsmo kommuns status är tvåspråkig fr.o.m och att kommunen beviljas en förhöjning av statsandelen för tvåspråkighet från nämnda datum. Sysselsättningsläget var bra och arbetslöshetsgraden på 3,57 procent var bland de lägsta i landet. Bokslutet för år 2014 visar ett överskott på ,81 euro. Verksamhetsbidraget minskade med 0,97 procent, vilket är synnerligen positivt, då det de senaste fem åren har ökad med i medeltal 3,1 procent. Det är framför allt stora besparingar på anslaget för socialvård som påverkar utvecklingen av verksamhetsbidraget positivt. Den egna serviceproduktionen har också hållit sig väl inom budgeterade anslag. Det kan konstateras, att variationerna i kostnaderna för hälso- och sjukvård samt socialvård är svårbudgeterade. Året innan överskreds anslagen för kundtjänster med euro. Skatteinkomsterna steg med 0,75 milj. euro och överskred budgeterade med 0,65 milj. euro. Statsandelarna ökade med euro, men underskred budgeterat med euro. Årsbidraget som uppgår till 2,4 milj. euro eller 470,23 euro/invånare, utgör 244,2 procent av avskrivningarna. Investeringarna uppgick till 2,65 milj. euro. De största enskilda projekten var ombyggnaden av Holm skola, byggandet av nya utrymmen för Holm förskola samt byggandet av daghemmet Lingonskogen i Holm. Lånestocken ökade med 0,65 milj. euro och var i slutet av året 2 643,86 euro/invånare. Beloppet av placerade medel var oförändrat 6,0 milj. euro. Kommunens soliditet är 53,98 procent, vilket är sämre än kommunernas genomsnitt. Larsmo kommuns ekonomi är för tillfället stabil. De ackumulerade överskotten på 11,2 milj. euro utgör en buffert för kommande statsandelsnedskärningar. Effektiveringsåtgärderna inom den egna serviceproduktionen kan tack vare denna buffert genomföras behärskat över en längre tid, så att utrymme skapas för de stora investeringsprojekt som är under planering och som ska förverkligas inom fem år. Larsmo den Gun Kapténs Kommundirektör

4 Kommunalförvaltning och tjänstemannaorganisation Förvaltningsorganisation 2014 Kommunfullmäktige 27 medlemmar 11 SFP, 11 KD, 5 SDP Ordf. Sven Grankulla Revisionsnämnden 5 medlemmar Ordf. Sten Bobacka Kommunstyrelsen 9 medlemmar Ordf. Ulf Stenman Föredr. Kommundirektören Äldrerådet 5 medlemmar Ordf. Hans Björkskog Personalsektionen 5 medlemmar Ordf. Cathrine Stenberg Föredr. Personalchefen Planeringssektionen 5 medlemmar Ordf. Jonas Björkskog Föredr. Kommundirektören Centralvalnämnden 5 medlemmar Ordf. Johan Eklund Nämnden för barnomsorg och bildning 5 medlemmar Ordf. Leif Svenfelt Föredr: Bildningschefen, barnomsorgschefen Miljönämnden 5 medlemmar Ordf. Eivor Ekstrand Föredr. Byggnadsinspektören Tekniska nämnden 5 medlemmar Ordf. Olle Granholm Föredr. Tekniska chefen Vägsektionen 3 medlemmar Ordf. Kenneth Asplund Föredr. Tekniska chefen Kommunfullmäktige Ordinarie ledamöter Parti Ordinarie ledamöter Parti Sven Grankulla, ordförande KD Kenneth Liljekvist SDP Bernhard Bredbacka, I vice ordf. SDP Leif Svenfelt SFP Curt Björkskog, II vice ordf. SFP Carola Lassila KD Ulf Stenman SFP Andreas Hjulfors SFP Daniel Svenlin KD Mikael Svenfelt KD Olav Vikström SFP Sigvald Brännbacka SFP Ulf Holgers SFP Sten Bobacka SDP Ann-Sofie Grankulla KD Marita Björkström KD Anders Ahlskog KD Karita Nynäs SFP Pia Kotanen SDP Olle Granholm KD Eivor Ekstrand SFP Emily Sundqvist SFP Bertil Grankulla KD Marianne Rahja KD Marléne Sämskar SFP Cathrine Stenberg SDP Jonas Björkskog KD Sammanlagt 27 medlemmar Larsmo kommunfullmäktige har sammanträtt 7 gånger och protokollfört 64 paragrafer. Förvaltningschef Carola Löf har fungerat som sekreterare vid fullmäktiges möten.

5 5 Kommunstyrelsen Ordinarie ledamöter Parti Personliga ersättare Parti Ulf Stenman, ordförande SFP Ulf Holgers SFP Bertil Grankulla, I vice ordf. KD Jonas Björkskog KD Pia Kotanen, II vice ordf. SDP Cathrine Stenberg SDP Karita Nynäs SFP Vesa Peltola SFP Olav Vikström SFP Bengt Björkskog SFP Åsa Björkman SFP Marléne Sämskar SFP Daniel Svenlin KD Anders Ahlskog KD Carola Lassila KD Gunnevi Byggmästar KD Ann-Sofie Grankulla KD Marita Björkström KD Kommunstyrelsen har sammanträtt 23 gånger och protokollfört 347 paragrafer. Kommundirektör Gun Kapténs har fungerat som föredragande och förvaltningschef Carola Löf som sekreterare vid styrelsens möten. Ledningsgruppen Avdelningschefernas ansvarsområden Förvaltningschefen: Allmän förvaltning Personalchefen: Personalfrågor, marknadsföring, turism Bildningschefen: Bildningsväsendets förvaltning, förskola och grundutbildning, andra stadiets utbildning, övrig bildning, kulturverksamhet, fritidsverksamhet Barnomsorgschefen: Barnomsorgens förvaltning, dagvård 1-5 åringar, dagvård före och efter förskolan, morgon- och eftermiddagsverksamhet, specialdagvård, hemvårdsstöd Byggnadsinspektören: Byggnadstillsyn, miljövård Tekniska chefen: Teknisk förvaltning, vägar och övriga allmänna områden, fastigheter, vattentjänstverket, tekniska sektorns interna service

6 Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen i Larsmo Den ekonomiska tillväxten i Finland är fortsättningsvis svag. Utvecklingen har varit tudelad inom internationella ekonomin under de senaste tiderna. Tillväxten pådrivs främst av Förenta Staterna och Storbritannien. Euroområdets svaga utveckling förväntas hålla i sig. Ryssland har svårt att undvika en recession 2014 och 2015, även om staten har möjlighet att stimulera tack vare den låga skuldgraden. Industriländernas tillväxtutsikter överskuggas fortfarande av de geopolitiska spänningarna bl.a. i Ryssland och Mellanöstern. Det har under de senaste åren uppstått en diskrepans mellan inkomsterna och utgifterna inom kommunalekonomin. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag räckte år 2013 knappt till att täcka avskrivningarna, men inte nettoinvesteringarna. Skulden inom kommunalekonomin steg i förhållande till bruttonationalprodukten nästan till 8 procent. Underskottet inom kommunalekonomin mätt enligt nationalräkenskaperna var 0,8 % i förhållande till bruttonationalprodukten år Kommunalekonomins finansiella ställning beräknas försvagas till drygt - 1 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år (källa Finansministeriet) Tabell över befolkningsmängdens utveckling i Larsmo Tabellen visar födelseöverskott, nettoflyttning inrikes, nettoflyttning utrikes i Larsmo

7 Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Det goda sysselsättningsläget i kommunen har fortsatt. Andelen arbetslösa var 3,57 % i årsskiftet, jämfört med 12,47 % för hela landet. Larsmo kommuns bokslut uppvisar ett överskott på ,81 euro, vilket är ett väsentligt bättre resultat än vad som prognostiserades i budgeten för år I den ursprungliga budgeten var resultatet budgeterat till euro och under året godkände fullmäktige budgetändringar som ökade det budgeterade underskottet till euro. Det budgeterade underskottet har kunnat vändas till överskott tack vare att betydligt mera skatteinkomster än beräknat och budgeterat influtit och tack vare besparingar på anslaget för socialvård samt en bra budgetdisciplin inom den egna verksamheten. Kostnaderna för hälso- och sjukvårdstjänster minskade med euro jämfört med 2013 men överskred budgeterat anslag med euro. Inom socialvården minskade kostnaderna med euro och underskred budgeterat anslag med euro. Några andra inkomstposter påverkar också resultatet positivt. Intäkterna från planläggningsavgifter var euro större än budgeterat och ersättningarna för mottagande av flyktingar var euro större än budgeterat. Skatteinkomsterna ökade med 5,58 procent jämfört med det fastställda bokslutet för 2013 och överskreds den budgeterade skatteinkomsten med ,64 euro. Kommunens inkomstskatt ökade med 5,16 procent, kommunens andel av samfundsskatten ökade med 10,7 procent och fastighetsskatten ökade med 10,2 procent. Nettokostnaderna (verksamhetsbidraget) minskade med 0,97 procent. Nettokostnaderna ökade de fem tidigare åren enligt följande; 2013; 5,5 procent, 2012; 3,5 procent, 2011; 5,8 procent, 2010; 1,5 procent och 2009; 3,9 procent. Nettokostnaderna ökade med i medeltal 4,0 % och med 3,1 procent Med beaktande av den generella åtstramningen av statsandelarna och kommunens förlust av statsandelar p.g.a. statsandelsreformen ligger en hållbar nivå på +1-2 procent. Årsbidraget för 2014 är ,12 euro. Årsbidraget uppgår till 244,2 procent av avskrivningarna eller 470,23 euro per invånare. Lånestocken ökade med 0,65 milj. euro och uppgick i årsskiftet till 13,5 milj. euro eller 2.643,43 euro/invånare. Beloppet av placeringar inom finansiella värdepapper uppgick i årsskiftet till 6,0 milj. euro eller 1.179,31 euro/invånare.

8 Utvärdering av verksamhetsstrategin Kommunens verksamhetsstrategi presenteras i budgeten för år Nedan följer en redogörelse över hur strategin beaktats och förverkligats under år Allmänna strategimål Förverkligade delmål 2014 Befolkningsutvecklingen är positiv och befolkningsökningen prognostiseras till i genomsnitt 60 uppgick per till personer. Befolk- Larsmos befolkning ökade med 42 personer och personer/år. ningsökningen är beroende av ett födelseöverskott. Kommunens läge, skärgården och närheten till vatten används som attraktionsfaktorer. Miljöaspekten beaktas alltid i planläggningen för att värna om den känsliga skärgårdsmiljön. Strandnära boende och närhet till bra service i närmiljön sätts i fokus. Hänsyn tas till olika åldersgruppers behov i planläggningen och bostadsproduktionen. Tomter planeras för egnahemshus, parhus och radhus på nya detaljplanområden för att uppnå ett balanserat utbud av boendealternativ. Attraktionsfaktorerna har lyfts fram i kommunens marknadsföring. Miljöutredningar görs alltid vid planläggning av områden. Beaktats vid planläggningen. Kartläggs olika gruppers behov vid planläggning av nya områden. Vid utgivning av radhustomter har getts anvisningar gällande lägenhetsstorlek. Har beaktats i revideringen av detaljplaner och planeringen av nya. Näringslivsstrategi Förverkligade delmål 2014 Kommunen arbetar aktivt för nyetableringar för att Kommunen har deltagit i underhandlingar angående potentiella etableringar. öka självförsörjningsgraden för kommunens företag. Attraktiva industritomter erbjuds. Företagsutrymmen för uthyrning/försäljning erbjuds via det kommunägda bolaget Rönnliden Invest Ab. Tillgängliga tomter finns på industriområden Nya utrymmen har inte byggts 2014 Larsmo erbjuder sina företag kvalitativt bra näringslivs- och företagsrådgivningstjänster inom den regionala näringslivscentralen Concordia. Näringslivs- och företagstjänsterna har förverkligats enligt fastställda riktlinjer. Kommunen medverkar aktivt i utvecklingen av yrkesutbildningen så att den motsvarar behovet av arbetskraft i regionen. Kommunen deltar i årliga överläggningar med Optima och SÖFUK samt ger vid behov direkta synpunkter till resp. styrelse om utbildningsbehovet. Larsmo kommun utvecklar kommunikationen och är i regelbunden kontakt med kommunens företag. En företagslunch hölls på sommaren och företagare har inbjudits till kommunstyrelsens möten. Företagsregistret har uppdaterats.

9 9 Ekonomistrategi Förverkligade delmål 2014 Ekonomin styrs så att årsbidraget täcker avskrivningarna och skuldbördan inte överskrider landets euro/invånare. Årsbidraget uppgår till 244,09 pro- Årsbidraget uppgick till 2,40 milj. euro eller 470,23 medeltal. cent av avskrivningarna. Lånestocken uppgick till 13,50 milj. euro eller euro/invånare. Lånestocken för alla landets kommuner uppskattas i genomsnitt till euro/invånare. Verksamhetens kostnader dimensioneras så att inkomstskatteprocenten inte överskrider landets medeltal. Verksamhetens kostnader anpassas så att de inte växer snabbare än vad skatteinkomsterna och statsandelarna ökar. Kommunens beroende av statsandelar beaktas som en riskfaktor i den ekonomiska planeringen. Vi ansvarar för att ekonomin är i balans. Skatteinkomsterna ökade med 5,58 procent jämfört med 2013 och uppgick till euro/invånare. I Larsmo var inkomstskattesatsen 19,50 procent. Den genomsnittliga inkomstskattesatsen för alla kommuner var 19,74 procent Den allmänna fastighetsskatten var 1,0 procent (1,0), skatten för stadigvarande boende 0,35 procent (0,35) och för fritidsboende 0,95 procent (0,95). Verksamhetskostnaderna ökade med 0,41 procent och uppgick till euro/invånare. Verksamhetsintäkterna ökade med 8,44 procent. Verksamhetsbidraget minskade med 0,97 procent. Skattefinansieringen (skatter + statsandelar) ökade med 3,88 procent. Statsandelarna ökade med 2,08 procent och uppgick till euro/invånare (2 302 år 2013) Den senaste 5 årsperioden har verksamhetsbidraget i medeltal ökat med 4,32 procent/år. Fortsatta effektiveringsåtgärder krävs för att hålla ekonomin i balans. Personalstrategi Förverkligade delmål 2014 Ett bra ledarskap. Förmansutbildningstillfällen ordnades en gång per månad och förmännen deltog i september i kommunmarknaden. Välmående på arbetsplatsen God arbetsmiljö. Öppet klimat och växelverkan. Flexibilitet. Extern och intern skolning för att säkerställa personalens kunnande. Systematisk introduktion för nyanställda. Larsmo kommuns anställda erhåller arbetsplatshälsovård i enlighet med fastställt verksamhetsprogram. Kartläggning av arbetsklimatet görs vartannat år. Kartläggningen genomfördes Den fysiska och psykiska arbetsmiljön är viktig. En personalpolitisk jämställdhetsplan samt ett handlingsplan mot sexuella trakasserier och osakligt bemötande finns fastställda. Förmännen håller årligen medarbetarsamtal med sina underlydande. Det finns fastställda principer för uppgiftsrelaterad lön och för individuella tillägg. Flexibilitet i arbetstidsarrangemangen tillämpas. Icke avtalsenliga ledigheter ges i fall vikarier kan ordnas. Kommunen har principer för bisyssla och konkurrerande verksamhet. Personalen har beretts möjlighet att delta i kurser. Enheterna har även ordnat egna interna skolningar. Principer för språkutbildning finns. Nyanställda introduceras av sin förman och informationstillfällen ordnas för de sommarungdomar som anställs.

10 10 Serviceproduktionsstrategi Förverkligade delmål 2014 Tjänsterna produceras effektivt och dimensioneras Verksamheten utvärderas kontinuerligt. så att de är mångsidiga, tillräckliga, kvalitativa och kundorienterade. Servicen kan produceras i egen regi och som köptjänst. Den nya tekniken utnyttjas för effektivering av arbetsrutiner och utvecklande av nya serviceformer när det än ändamålsenligt. Alla sektorers transportbehov koordineras och effektiviseras genom fortsatt utveckling av servicetrafiken. Köp av varor och tjänster konkurrensutsätts. Kundenkäter genomförs kontinuerligt för utvärdering av kommunens service. Serviceproduktionen utvärderas kontinuerligt. Produktionen fortgår enligt tidigare modell. Utrustning och programvara har förnyats och rutinerna setts över. Servicetrafiken i Larsmo utnyttjas effektivt. Köp av varor och tjänster har konkurrensutsatts. Direktiv för offentlig upphandling finns fastställd och utbildning ges åt förmännen. Kundundersökning genomfördes gällande den kommunala servicen. Fokusområden 2014 Strategiarbete samt kommunstrukturutredning Medborgardialog, e-tjänster Förebyggande arbete med barn i åldern 0-16 år i sektorövergripande samarbete Förverkligat I enlighet kommunstrukturlagens bestämmelser genomfördes en kommunstrukturutredning. Deltagande kommuner var; Larsmo, kobstad, Pedersöre, Kronoby, Nykarleby och Evijärvi. Dialog bl.a. via kundundersökningar. Utvecklandet av e-tjänster har inte avancerat i nämnvärd grad. Trestegsstödet har utvecklats till ett effektivt redskap i det förebyggande arbetet. Förbättrad läsförståelse bland barn och ungdomar Läsprojekt av olika slag har bedrivits i samtliga skolor. Både intern och extern lärarfortbildning på temat läsning och ordförståelse. Bättre avloppshantering, kartläggning av nuläget Utbyggnad av kommunalteknik Kartläggning av läckvattenmängder sker områdesvis. Utbyggnaden till Hannula-Risö påbörjades. Planering och byggstart för nytt våningshus i Holm Centrumtomten har reserverats och planeringen pågår som planerat. Revidering av delgeneralplaner i så snabb takt det är möjligt Revideringen av Kackur-Sämskar och Västerby delgeneralplaner har påbörjats. Arbetet framskred inte som planerat p.g.a. NTM-centralens utlåtande om Kackur-Sämskar planutkast förutsatte tilläggsutredningar och förhandlingar.

11 Kommunens personal Larsmo kommun hade en personal på 274 personer. Av dessa var 207 tillsvidareanställda och 67 anställda på viss tid. Omräknat i heltid var det 186,1 i tillsvidareanställning och 51,9 i visstidsanställning. Den ordinarie personalen var fördelat på de olika avdelningarna enligt följande 31.12: Allmänna kansliet, Näringscentralen Barnomsorg och bildning Tekniska och miljö Personalkostnader Personalkostnader Direkta lönekostnader Bikostnader Arbetsinsatsen i årsverken Med årsverke avses ett helt års arbetsinsats av en heltidsarbetande. Alla anställningar räknas om till att motsvara ett årsverke Antal årsverken 194,7 192,4 Frånvarodagar på grund av sjukdom Hela personalen Ordinarie personal Frånvarodag/person för ordinarie 7,8 8,9

12 Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorers inverkan på verksamhetens utveckling En väsentlig del av den interna kontrollen är att identifiera och bedöma risker och att utveckla metoder för hur man hanterar dem. Med begreppet risk avses att en sådan händelse kan inträffa som kan innebära att uppsatta mål inte nås, som kan orsaka kommunen ekonomisk skada eller kan skada personalen, men också att en möjlighet gick förlorad. En risk kan bedömas på basen av inverkan av och sannolikheten för denna händelse. För att riskhanteringen ska vara framgångsrik krävs att man på alla nivåer i organisationen tar till sig riskhanteringstänkandet och att utvecklingsarbetet är fortgående, att det har ledningens fulla stöd och förs så nära de vardagliga arbetsuppgifterna som möjligt. Enligt förvaltningsstadgans 52 ansvarar kommundirektören och kommunstyrelsen för hur riskhanteringen är ordnad. Kommunstyrelsen beslutar om försäkring av kommunens egendom och ansvar. Under ledning av kommundirektören och med sektorvist ansvar för resultatansvariga tjänsteinnehavare verkställs besluten om riskhantering på basen av de bedömningar som osäkerhetsfaktorerna resulterar i. Förvaltningschefen fungerar som kontaktperson inom riskhanteringen. Arbetet förutsätter att en dokumenterad analys av osäkerhetsfaktorerna uppgörs och att riskhanteringen integreras som en del i allt operativt arbete bland resultatansvariga tjänsteinnehavare. Skaderiskerna har generellt minskats genom försäkringar. Kommunen har, förutom lagstadgade försäkringar, haft försäkringar för fastigheter och inventarier, till största delen fullvärde, ansvarsförsäkringar för verksamhet och administrationsansvar, frivillig olycksfallsförsäkring och skogsförsäkring. Ekonomiska risker Centrala risker: Förändringar i statsandelsgrunder, plötsliga förändringar på arbetsmarknaden som påverkar inkomstskattebasen, oförutsebara förändringar på penningmarknaden, borgensrisker. Vid uppgörandet av följande års budget analyserar kommundirektören och kommunstyrelsen att de prognoser som fastställandet inkomstskatten och fastighetsskatten baserar sig på är realistiska. Kommunens överskottsmedel är placerade i olika penninginstrument. Kommunfullmäktige fastställer årligen placeringsrisken. Kapitalet förvaltas delvis i egen regi och delvis på basen av ingångna avtal om diskretionär kapitalförvaltning. Förvaltningen har skötts i enlighet med de fastställda direktiven. Finansieringsrisker Centrala risker: Ränterisk, likviditetsrisk, marknadsrisk Alla långfristiga lån är bundna till rörlig ränta. Två ränteskyddsavtal med ett totalbelopp på euro är för tillfället aktiva. Ett ränteskyddsavtal på 2,0 milj. euro med en ränta på 2,69 procent löper från Finansieringsbehovet har det senaste året ordnats genom emittering av kommuncertifikat. Verksamhetsrisker Centrala risker: Brister i information, uppföljning och dokumentation av ärendehantering, störningar i dataförbindelser. Med verksamhetsrisker avses risker som leder till störningar i verksamheten så att planerat resultat inte nås. Verksamheten kontrolleras i första hand genom god beredning och verkställighet, samt utgående från godkända stadgor och verksamhetsdirektiv. En grundförutsättning för den interna övervakningen är att arbetsmetoderna är skriftligt dokumenterade så att riskfaktorerna kan identifieras och att förfarandet vid den interna övervakningen samt ansvarsfördelningen i problemsituationer är klar och tydlig. Ett anspråk har riktats mot kommunen. I årsskiftet var besväret inte avgjort. Besvär eller rättelseyrkande på grund av formfel har inte inkommit. Upphandlingsdirektiven har följts.

13 13 Personalrisker Centrala risker: Hög sjukfrånvaro, olycksfall, arbetskonflikter, hög arbetsbelastning, flera personer i organisationer ensamma om att inneha specialkunskap. Satsningen på personalen följs årligen upp utgående från jämställdhetsplanen och personalrapporten. Inom kommunen tillämpas förebyggande arbete genom handlingsprogram vid tidigt stöd vid frånvaro samt genom handlingsprogam för olika situationer. En årlig utbildningsplan uppgörs. Konflikter på arbetsplatsen löses i ett tidigt skede av närmaste förman. Personalrisker kontrolleras i första hand genom samarbete, personalhandledning och övervakning, introduktion i arbetet, regelbunden skolning samt medarbetarsamtal. Riskutvärdering på enheterna har utförts enligt arbetsskyddslagstiftningen. Risker inom infrastrukturen Centrala risker: störningar i vatten- och avloppsförsörjningen som kan leda till inkomstbortfall eller skadeståndskrav från kunder. Infrastrukturen utgör den kategori där de direkta ekonomiska följdverkningarna är mest omfattande och lättast går att omsättas i ekonomiska skada. Det förbyggande arbetet inom denna kategori sker främst genom att reservera tillräckliga resurser för att identifiera ledningar och pumpstationer som bör bytas, resurser för service, underhåll, övervakning och utvärdering. Personalutbildning och ett tillräckligt försäkringsskydd granskas särskilt på årsbasis. Tekniska chefen gör årligen självutvärdering för vattentjänstverket. Årlig genomgång om tillgång och risker kring grundvattenanskaffningen och rening med Kronoby Vatten och Avlopp Ab. Risker med fastigheter/anläggningar Centrala risker: Direkta sakskador på byggnader och anläggningar som vållas av brister eller försummelser i användningen av dessa. Fastigheter och anläggningar utgör den största riskkategorin för sakskador (brand-, vatten-, inbrotts- och följdskador). Kameraövervakning vid alla skol- och fritidsfastigheter. Automatiska brandalarm installeras i samband med nybyggnad och renovering av skol- och dagvårdsfastigheter. Sprinkleranläggningar har förverkligats i alla boendeenheter. Ansvarsrisken Centrala risker: Försummad arbetsinsats eller serviceproduktionen kan leda till direkta eller indirekta skador för kund eller tredje part. Larsmo kommun bär också ansvar för eventuella negativa följdverkningar av den serviceproduktion som sker inom kommunen. Innehavet av ett stort fastighetsbestånd innebär ett stort ansvar utöver serviceproduktionen. Detta ansvar är ett s.k. strikt ansvar som innebär att bevisbördan vid skadefall som regel vilar på kommunen som juridisk person. Därför är det av största vikt att försäkringsskyddet är starkt och att det förebyggande arbetet integreras i all serviceproduktion. Det förebyggande arbetet förutsätter tillräckligt med resurser för personalutbildning och att riskmedvetenheten ökar bland personalen. Miljöfaktorer Kommunen utgör inom sitt område miljömyndighet, tillståndsbeviljare och övervakande myndighet och har således övervakningsskyldighet parallellt med de statliga miljömyndigheterna. Miljövården ger också information och rådgivning i miljöfrågor med syfte att främja en hållbar utveckling vid användningen av naturen och dess tillgångar. Avloppsvattnet från detaljplanerade områden (exklusive delar av Lilla Furuholmens detaljplan och Kvarnbacken detaljplan) samt delar av Bosund, Gertruds, Kackur, Risöhäll, pumpas med tryckledning till kobstads reningsverk för behandling. Utbyggnad av avloppsnätet till Hannula och Risö påbörjades Av det totala antalet invånare i kommunen är ca 63 procent anslutna till det kommunala avloppsnätet. Rådgivning till fastighetsägare som inte har möjlighet att ansluta sig till det kommunala avloppsnätet gavs åren vid 8 tillfällen.

14 14 Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Kommunstyrelsen godkände direktiven för intern kontroll. Direktivet är ett instrument för styrande av kommunens egen organisation. Befogenheterna för fullmäktige, styrelse och den övriga organisationen bestäms primärt i kommunallagen och ansvarsfördelningen reglerers närmare i förvaltningsstadgan och instruktionerna. Den interna tillsynen och kontrollen syftar till att: - upprätthålla, främja och förbättra verksamhetens resultat (ekonomisk lönsamhet, effektivitet, effekt och ändamålsenlighet) - trygga kontinuiteten i verksamheten - säkerställa bokföringens och övriga informationssystems tillförlitlighet - förebygga och konstatera misstag, fel och missbruk - trygga en omsorgsfull och lönsam medelsförvaltning I den interna kontrollen har fästs särskild uppmärksamhet vid att - verksamheten sköts ansvarsfullt och följer god förvaltningssed - beredningen av ärenden sker omsorgsfullt - verkställighet och information ges korrekt och utan dröjsmål - användningen av resurser är saklig och effektiv - ingångna avtal följs vid köp av tjänster - datasäkerhet uppfylls - riskhantering beaktas så att resultatmål kan nås Den interna kontrollen utförs enligt de direktiv som kommundirektören och kommunstyrelsen gett. Bedömning Inga väsentliga brister då det gäller iakttagande av bestämmelser, beslut och god förvaltningssed har noterats under verksamhetsåret. Bedömningen är att den interna kontrollen är på en god nivå. - Beredningen av ärende skett korrekt och tillförlitligt - Förvaltningsstadgans bestämmelser om intern kontroll har uppdaterats - I enlighet med förvaltningsstadgans 7 upprätthålls en förteckning över delegerade beslut - Godkända stadgor, direktiv och instruktioner följs och uppdateras - Personalrapport görs årligen - Riskutvärdering görs årligen Utveckling av den interna kontrollen - Alla anställda har ett ansvar att rapportera om de fel som upptäcks - Kontinuerlig skolning i bl.a. intern kontroll, protokollskrivning, delgivning och datasekretess erbjuds förmän och övrig berörd personal - Förvaltningsstadgan revideras 2015 De sektoransvariga har själva med hjälp av en utvärderingsblankett utvärderat den egna interna kontrollen, sammanfattat vad som är bra och vilka delar i den interna kontrollen som borde utvecklas. Ledningsgruppen och revisionsnämnden informeras om utvärderingen. Koncernen Kommunfullmäktige godkände koncerndirektiv för Larsmo kommun i vilken koncernen, dess syfte och bindande karaktär definieras. I direktivet beskrivs de olika organens roller, befogenheter och arbetsfördelning i styrningen, rapporteringen, finansieringen samt hur val av representanter sker. Inga väsentliga brister har rapporterats under året. Koncerndirektivet revideras 2015.

15 Räkenskapsperiodens resultatanalys och finansiering av verksamheten I resultaträkningen beskrivs hur räkenskapsperiodens resultat har uppstått och i finansieringsanalysen hur verksamheten finansierats. Vardera har till uppgift att utvisa om kommunens finansiering har varit tillräcklig. I finansieringsanalysen redovisas dessutom för hur investeringar, placeringar och amorteringar på lån finansieras i övrigt, utöver de internt tillförda medlen Räkenskapsperiodens resultatanalys Med hjälp av resultaträkningens mellanresultat, dvs. Verksamhetsbidraget, årsbidraget och räkenskapsperiodens resultat, visas om de inkomster som periodiserats på räkenskapsperioden räcker till för de periodiserade utgifterna. För utvärdering används dessutom nyckeltal som räknats ut på basis av resultaträkningsposterna och mellanresultaten RESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL e 1000 e Verksamhetens intäkter 3 122, ,3 Tillverkning för eget bruk 6,9 13,4 Verksamhetens kostnader , ,7 Verksamhetsbidrag , ,0 Skatteinkomster , ,6 Statsandelar , ,6 Ränteintäkter 29,2 33,9 Övriga finansiella intäkter 367,3 353,3 Räntekostnader -77,7-66,8 Övriga finansiella kostnader -4,0-83,4 Årsbidrag 2 401, ,2 Avskrivningar och nedskrivningar , ,0 Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat 1 368,8 97,2 Ökn (-) el. minskn. (+) av fonder -48,5 Räkenskapsperiodens över-/underskott 1 368,8 48,7 NYCKELTAL Verksamhetsink./Verksamhetskostn., % 11,5 10,2 Årsbidrag/Avskrivningar, % 232,6 109,6 Årsbidrag, euro/invånare 470,23 219,00 Invånarantal

16 Finansiering av verksamheten Finansiering av verksamheten under verksamhetsperioden granskas med hjälp av finansieringsanalysen och de nyckeltal som räknas ut på basis av den. FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL e 1000 e VERKSAMHETENS KASSAFLÖDE Årsbidrag 2 401, ,2 Korrektivposter till internt tillförda medel -144,2-57,8 INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Investeringsutgifter , ,1 Finansieringsandel för investeringutgifter 103,1 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 167,0 124,1 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -220,9-880,5 FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen 0,0 0,0 Minskning av utlåningen 0,0 0,0 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån 2 000,0 Minskning av långfristiga lån , ,0 Förändring kortfristiga lån 1 700,0-400,0 Övriga förändringar av likviditeten 150,7 502,5 Finansieringens kassaflöde 563,2 602,5 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 342,3-278,0 Förändring av likvida medel Likvida medel , ,4 Likvida medel , ,4 Förändring 342,3-278,0 NYCKELTAL Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, , ,80 Intern finansiering av investeringar, % 90,79 53,95 Låneskötselbidrag 1,82 0,75 Likviditet, kassadagar Invånarantal

17 Balansanalys Balansen och dess nyckeltal BALANSRÄKNING OCH NYCKELTAL AKTIVA PASSIVA e 1000 e 1000 e 1000 e A BESTÅENDE AKTIVA , ,0 A EGET KAPITAL , ,4 I Immateriella tillgångar 391,9 463,0 I Grundkapital 8 216, ,4 2. Övr. utgifter med lång verkningstid 391,9 463,0 IV Övriga egna fonder 50,2 48,5 3. Försk.bet. o. pågående nyanläggn. 0,0 0,0 V Överskott fr.tidigare räkensk. perioder 9 848, ,8 VI Räkenskapsperiodens överskott 1 368,8 48,7 II Materiella tillgångar , ,3 1. Mark- och vattenområden 4 290, ,1 D FÖRVALTAT KAPITAL 86,5 84,0 2. Byggnader , ,1 1. Statliga uppdrag 0,0 0,0 3. Fasta konstruktioner och anordningar 5 043, ,0 2. Donationsfondernas kapital 86,5 84,0 4. Maskiner och inventarier 240,9 154,8 6. Försk.bet. o. pågående nyanläggn. 62, ,3 E FRÄMMANDE KAPITAL , ,9 I Långfristigt 6 514, ,3 III Placeringar 3 799, ,7 2. Lån från finansinst. och försäkr.anst , ,0 1. Aktier och andelar 3 229, ,1 3. Lån från offentliga samfund 125,0 500,0 3. Lånefordringar 569,6 569,6 7. Övriga långfristiga skulder 2 082, ,3 B FÖRVALTADE MEDEL 74,5 74,2 II Kortfristigt , ,6 1. Statliga uppdrag 0,0 0,0 2. Lån från finansinst. och försäkr.anst , ,5 2. Donationsfondernas särsk. täckning 74,5 74,2 3. Lån av offentliga samfund 250,0 125,0 5. Erhållna förskott 0,0 1,0 C RÖRLIGA AKTIVA 8 987, ,1 6. Skulder till leverantörer 1 796, ,0 II Fordringar 1 601, ,7 7. Övriga skulder 391,5 300,7 Långfristiga fordringar 686,0 824,0 8. Resultatregleringar 886,7 921,4 2. Lånefordringar 403,4 447,2 3. Övriga fordringar 282,6 376,8 PASSIVA TOTALT , ,3 Kortfristiga fordringar 915,0 933,7 1. Kundfordringar 552,8 542,6 2. Lånefordringar 0,0 0,0 3. Övriga fordringar 274,6 329,4 4. Resultatregleringar 87,6 61,7 III Finansiella värdepapper 6 022, ,1 1. Aktier och andelar 5 652, ,6 2. Placeringar i penningmarkn.instr 370,0 370,0 3. Masskuldebrevsfordringar 0,0 238,5 IV Kassa och bank 1 364,0 951,3 AKTIVA TOTALT , ,3 NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 53,90 52,70 Relativ skuldsättningsgrad, % 56,53 57,78 Ackumulerat över-/underskott, euro , ,5 Ackumulerat över-/underskott, euro/inv , ,42 Lånestock, 1000 euro , ,80 Lånestock 31.12, euro/inv , ,18 Lånefordringar, euro 569,6 569,6 Invånarantal

18 Totalinkomster och -utgifter KOMMUNENS TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER 2014 INKOMSTER 1000 e % UTGIFTER 1000 e % Ordinarie verksamhet Ordinarie verksamhet Verksamhetsintäkter 3 122,5 9,9 Verksamhetskostnader ,1 87,2 Skatteinkomster ,4 45,5 - Tillverkning för eget bruk -6,9 0,0 Statsandelar ,0 37,8 Räntekostnader 77,7 0,2 Ränteintäkter 29,2 0,1 Övriga finansiella kostnader 4,0 0,0 Övriga finansiella intäkter 367,3 1,2 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 Korrektivposter 0,0 Korrektivposter +/- Förändring av avsättningar 0,0 0,0 - Försäljningsvinster -144,2-0,5 - Försäljningsförluster 0,0 0,0 Investeringar Investeringar Finansieringsandelar,investering 0,0 0,0 Investeringar i anläggningstillg ,2 8,5 Försäljningsinkomster anl.tillg. 167,0 0,5 Finansieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Ökning av utlåningen 0,0 0,0 Minskning av utlåningen 0,0 0,0 Minskning av långfristiga lån 1 287,5 4,1 Ökning av långfristiga lån 0,0 0,0 Minskning av kortfristiga lån 0,0 0,0 Ökning av kortfristiga lån 1 700,0 5,4 Minskning av eget kapital 0,0 0,0 Ökning av eget kapital 0,0 0,0 Totala inkomster, sammanlagt ,2 100,0 Totala utgifter, sammanlagt ,6 100,0 3.5 Kommunkoncernens verksamhet och resultat Koncernstruktur LARSMO KOMMUN Dotterbolag Samkommuner Fastighets Ab Larsmo Bostäder 100,00 % Malmska fastigheter sk 7,69 % Sk för Kronoby folkhögskola 4,76 % Rönnliden Invest Ab 100,00 % Optima 6,69 % Österbottens förbund 1,61 % Svenska Österbottens sk för utbildning och kultur 2,05 % Kårkulla sk 1,18 % Vasa sjukvårdsdistrikt sk 0,56 % Sk för Eskoo socialtjänster 0,35 %

19 Koncernbokslutet med nyckeltal Koncernresultaträkning och nyckeltal KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL e 1000 e VERKSAMHETENS INTÄKTER 9 180, ,5 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,3 VERKSAMHETSBIDRAG , ,8 SKATTEINKOMSTER , ,6 STATSANDELAR , ,6 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 123,7 54,3 Ränteintäkter 31,7 78,5 Övriga finansiella intäkter 401,5 351,0 Räntekostnader -142,0-120,9 Övriga finansiella kostnader -167,5-254,3 ÅRSBIDRAG 3 416, ,7 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,6 Avskrivningar enligt plan , ,1 Avskrivningar av engångskaraktär 0,0-0,5 Nedskrivningar -48,8 EXTRAORDINÄRA POSTER 0,0-36,7 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader -36,7 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 1 622,1 227,4 Bokslutsdispositioner -130,0-134,5 Minoritetsandelar RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER-/UNDERSKOTT 1 492,1 92,9 NYCKELTAL Verksamhetsink./Verksamhetskostn., % 39,77 26,58 Årsbidrag/Avskrivningar, % 190,39 116,00 Årsbidrag, euro/invånare 669,03 378,04 Invånarantal

20 Koncernens finansieringsanalys och dess nyckeltal KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH DESS NYCKELTAL e 1000 e KASSAFLÖDET I VERKSAMHETEN Årsbidrag 3 416, ,7 Extraordinära poster -36,7 Korrektivposter till internt tillförda medel -146,3-125,4 Kassaflödet i verksamheten sammanlagt 3 270, ,6 INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Investeringsutgifter , ,6 Finansieringsandelar för investeringutgifter 23,2 216,6 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 179,9 246,0 Investeringar sammanlagt , ,0 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -489, ,4 FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -353,7 Minskning av utlåningen 350, ,0 Förändringar i utlåningen sammanlagt 350, ,3 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån 1 653, ,1 Minskning av långfristiga lån , ,2 Förändring av kortfristiga lån 1 457,5-317,8 Förändringar i lånebeståndet sammanlagt 444,5 713,1 Förändringar i eget kapital 35,6 28,3 Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel o förvaltat kapital 2,5-10,1 Förändring av omsättningstillgångar -0,5 9,2 Förändring av fordringar 210,0 366,4 Förändring av räntefria skulder -177,5-159,7 Övriga förändringar av likviditeten sammanlagt 34,5 206,1 Finansieringens kassaflöde 864, ,8 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 374,9-740,6 Förändring av likvida medel Likvida medel , ,5 Likvida medel , ,1 Förändring 374,9-740,6 NYCKELTAL Intern finansiering av investeringar, % 85,71 33,38 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 51,36 23,39 Låneskötselbidrag 1,27 0,92 Likviditet, kassadagar 72 66