BOKSLUT Inledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BOKSLUT 2014. 1. Inledning"

Transkript

1 1 BOKSLUT Inledning I enlighet med de av fullmäktige fastställda direktiven i ekonomiplanen har ekonomin och prestationerna följts upp kontinuerligt under året. Kommunstyrelsen har uppgjort bokslutsprognoser per 30.6 och 30.9, vilka delgetts fullmäktige. Fullmäktige har under året behandlat budgetändringar den 21.5, 25.6, 10.9 och På driften ökade kostnaderna med euro och ökade inkomsterna med Budgetändringen minskade investeringsintäkterna med euro och minskade investeringskostnaderna med euro. 2. Bokslut enligt kommunallagen och bokföringslagen 2.1 Bestämmelser om bokslutet Vid upprättandet av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen och i tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och -förordningen (KomL 68 ). Kommunallagen är en speciallag i förhållande till bokföringslagen. Till de delar som bestämmelserna i dessa lagar avviker från varandra tillämpas kommunallagen (BokfL 8:5 ). Bokföringsnämndens kommunsektion ger anvisningar om hur bestämmelserna i bokföringslagen ska tillämpas (KomL 67 ). Även vid upprättandet av koncernbokslut iakttas bokföringslagen i tillämpliga delar (KomL 68 a ). Bokslutets innehåll Innehållet i kommunens bokslut fastställs i kommunallagen. Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och bilagor till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse (KomL 68.2 ). Därtill ska en kommun som jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut. Närmare anvisningar om upprättandet av ett koncernbokslut för en kommun finns i bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner. Bokslutskalkylerna uppgörs i scheman enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisningar. Noterna uppgörs enligt kommunsektionens allmänna anvisning. Allmänna bokslutsprinciper När bokslutet och den ingående balansen upprättas ska så kallade allmänna bokslutsprinciper följas (BokfL 3:3 ). Bestämmelsen innehåller sex olika bokslutsprinciper och en princip som gäller den ingående balansen. - Antagande om att verksamheten fortsätter - Konsekvens i förfaringssättet från en räkenskapsperiod till en annan - Innehållsbetoning - Försiktighetsprincipen - Balanskontinuitetsprincipen - Prestationsprincipen - Principen om separat värdering Granskning och godkännande av bokslutet Kommunstyrelsen ska underteckna bokslutet inom mars månad. Därefter ska bokslutet och därmed sammanhängandehandlingar och underskrifter tillställas revisorerna för granskning. Revisorn ska senast före utgången av maj granska den utgångna räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut och avge en revisionsberättelse till revisionsnämnden. Revisionsberättelsen ska vara adresserad till fullmäktige och den ska innehålla ett uttalande om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet (KomL 73.1, 75.1 ). Om revisionsberättelsen innehåller en anmärkning, ska revisionsnämnden inhämta en förklaring av den som saken gäller och ett utlåtande av kommunstyrelsen. Revisionsnämnden gör en bedömning av anmärkningarna, förklaringarna och kommunstyrelsens utlåtande (KomL 75.2 och 3 ). Efter att bokslutet beretts i revisionsnämnden förelägger kommunstyrelsen det förfullmäktige senast före utgången av juni året efter räkenskapsperioden (KomL 68 ).

2 2 Offentlig handling Kommunens bokslut är en offentlig handling i enlighet med lagen om allmänna handlingars offentlighet. Arkiveringsföreskrifter Enligt bokföringslagen skall bokföringsböcker bevaras i minst 10 år efter räkenskapsperiodens utgång. Kommunens balansbok skall dock enligt riksarkivets direktiv uppbevaras varaktigt. Räkenskapsårets verifikat, affärskorrespondens och avstämningsutredningar över den maskinella bokföringen skall uppbevaras minst sex år efter räkenskapsperiodens utgång. 2.2 Bestämmelser om verksamhetsberättelsen Kommunstyrelsen och kommundirektören ansvarar för att en verksamhetsberättelse avges (KomL 69 ). I verksamhetsberättelsen ges uppgifter om viktiga omständigheter som gäller utvecklingen av den kommunens verksamhet (BokfL 3:1 ). Kommunens verksamhetsberättelse har särskilt i uppgift att redogöra för hur de mål för verksamheten och ekonomin som godkänts av fullmäktige i budgeten har nåtts i kommunen och kommunkoncernen (KomL 69 ). I verksamhetsberättelsen ska också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller kommunens och kommunkoncernens ekonomi som inte ska redovisas i kommunens eller kommunkoncernens balansräkning, resultaträkning eller finansieringsanalys. Kommunstyrelsen ska i verksamhetsberättelsen därtill lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska det i verksamhetsberättelsen redogöras för hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt för den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet för balanseringen av ekonomin (KomL 69 ).

3 3 3. Verksamhetsberättelse 3.1 Väsentliga händelser i verksamhet och ekonomi Kommundirektörens översikt Åtstramningen av den kommunala ekonomin fortsatte. Nya generella nedskärningar i statsandelarna infördes samtidigt som den utlovade minskningen av de kommunala uppgifterna uteblev. Kommunfältet var överlag kritiskt till det förslag till ny anordnandelag för social- och hälsovård som presenterades i juni. Såsom lagförslaget var utformat skulle Larsmo kommuns inflytande i det planerade social- och hälsovårdsområdet ha varit minimalt. Lagförslaget förföll i början av 2015 och den regering som tillträder efter valet i april torde fortsätta beredningen en ny anordnandelag för social- och hälsovården. En kommunsammanslagning i enlighet kommunstrukturlagen utreddes tillsammans med kobstad, Pedersöre, Nykarleby, Kronoby och Evijärvi. En slutrapport, där kommunerna gavs tre olika alternativ till beslut, presenterades i slutet av året. På basen av de beslut som hittills fattats på basen av rapporten kan konstateras, att det i dagläget inte finns stöd för någon större förändring av kommunstrukturen i regionen. Lagen om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice godkändes i juni och lagen trädde i ikraft Förändringen av statsandelsgrunderna medför att Larsmo kommuns statsandelar för basservice i framtiden minskar med 305 euro/invånare. Speciellt de svenskspråkiga kommunerna drabbades negativt av reformen då den förhöjning som beviljats kommuner med svenskspråkiga elever slopades och det nya tvåspråkighetskriteriet beaktar antalet svensk- och finskspråkiga invånare endast i tvåspråkiga kommuner. Som en följd av effekterna av denna ändring beslöts om en ändring av 5 i språklagen så att en enspråkig kommun gavs möjlighet att ansöka om ändring av den språkliga statusen. Kommunfullmäktige beslöt att Larsmo kommun frivilligt skulle ansöka om att få bli en tvåspråkig kommun. Statsrådet fastställde att Larsmo kommuns status är tvåspråkig fr.o.m och att kommunen beviljas en förhöjning av statsandelen för tvåspråkighet från nämnda datum. Sysselsättningsläget var bra och arbetslöshetsgraden på 3,57 procent var bland de lägsta i landet. Bokslutet för år 2014 visar ett överskott på ,81 euro. Verksamhetsbidraget minskade med 0,97 procent, vilket är synnerligen positivt, då det de senaste fem åren har ökad med i medeltal 3,1 procent. Det är framför allt stora besparingar på anslaget för socialvård som påverkar utvecklingen av verksamhetsbidraget positivt. Den egna serviceproduktionen har också hållit sig väl inom budgeterade anslag. Det kan konstateras, att variationerna i kostnaderna för hälso- och sjukvård samt socialvård är svårbudgeterade. Året innan överskreds anslagen för kundtjänster med euro. Skatteinkomsterna steg med 0,75 milj. euro och överskred budgeterade med 0,65 milj. euro. Statsandelarna ökade med euro, men underskred budgeterat med euro. Årsbidraget som uppgår till 2,4 milj. euro eller 470,23 euro/invånare, utgör 244,2 procent av avskrivningarna. Investeringarna uppgick till 2,65 milj. euro. De största enskilda projekten var ombyggnaden av Holm skola, byggandet av nya utrymmen för Holm förskola samt byggandet av daghemmet Lingonskogen i Holm. Lånestocken ökade med 0,65 milj. euro och var i slutet av året 2 643,86 euro/invånare. Beloppet av placerade medel var oförändrat 6,0 milj. euro. Kommunens soliditet är 53,98 procent, vilket är sämre än kommunernas genomsnitt. Larsmo kommuns ekonomi är för tillfället stabil. De ackumulerade överskotten på 11,2 milj. euro utgör en buffert för kommande statsandelsnedskärningar. Effektiveringsåtgärderna inom den egna serviceproduktionen kan tack vare denna buffert genomföras behärskat över en längre tid, så att utrymme skapas för de stora investeringsprojekt som är under planering och som ska förverkligas inom fem år. Larsmo den Gun Kapténs Kommundirektör

4 Kommunalförvaltning och tjänstemannaorganisation Förvaltningsorganisation 2014 Kommunfullmäktige 27 medlemmar 11 SFP, 11 KD, 5 SDP Ordf. Sven Grankulla Revisionsnämnden 5 medlemmar Ordf. Sten Bobacka Kommunstyrelsen 9 medlemmar Ordf. Ulf Stenman Föredr. Kommundirektören Äldrerådet 5 medlemmar Ordf. Hans Björkskog Personalsektionen 5 medlemmar Ordf. Cathrine Stenberg Föredr. Personalchefen Planeringssektionen 5 medlemmar Ordf. Jonas Björkskog Föredr. Kommundirektören Centralvalnämnden 5 medlemmar Ordf. Johan Eklund Nämnden för barnomsorg och bildning 5 medlemmar Ordf. Leif Svenfelt Föredr: Bildningschefen, barnomsorgschefen Miljönämnden 5 medlemmar Ordf. Eivor Ekstrand Föredr. Byggnadsinspektören Tekniska nämnden 5 medlemmar Ordf. Olle Granholm Föredr. Tekniska chefen Vägsektionen 3 medlemmar Ordf. Kenneth Asplund Föredr. Tekniska chefen Kommunfullmäktige Ordinarie ledamöter Parti Ordinarie ledamöter Parti Sven Grankulla, ordförande KD Kenneth Liljekvist SDP Bernhard Bredbacka, I vice ordf. SDP Leif Svenfelt SFP Curt Björkskog, II vice ordf. SFP Carola Lassila KD Ulf Stenman SFP Andreas Hjulfors SFP Daniel Svenlin KD Mikael Svenfelt KD Olav Vikström SFP Sigvald Brännbacka SFP Ulf Holgers SFP Sten Bobacka SDP Ann-Sofie Grankulla KD Marita Björkström KD Anders Ahlskog KD Karita Nynäs SFP Pia Kotanen SDP Olle Granholm KD Eivor Ekstrand SFP Emily Sundqvist SFP Bertil Grankulla KD Marianne Rahja KD Marléne Sämskar SFP Cathrine Stenberg SDP Jonas Björkskog KD Sammanlagt 27 medlemmar Larsmo kommunfullmäktige har sammanträtt 7 gånger och protokollfört 64 paragrafer. Förvaltningschef Carola Löf har fungerat som sekreterare vid fullmäktiges möten.

5 5 Kommunstyrelsen Ordinarie ledamöter Parti Personliga ersättare Parti Ulf Stenman, ordförande SFP Ulf Holgers SFP Bertil Grankulla, I vice ordf. KD Jonas Björkskog KD Pia Kotanen, II vice ordf. SDP Cathrine Stenberg SDP Karita Nynäs SFP Vesa Peltola SFP Olav Vikström SFP Bengt Björkskog SFP Åsa Björkman SFP Marléne Sämskar SFP Daniel Svenlin KD Anders Ahlskog KD Carola Lassila KD Gunnevi Byggmästar KD Ann-Sofie Grankulla KD Marita Björkström KD Kommunstyrelsen har sammanträtt 23 gånger och protokollfört 347 paragrafer. Kommundirektör Gun Kapténs har fungerat som föredragande och förvaltningschef Carola Löf som sekreterare vid styrelsens möten. Ledningsgruppen Avdelningschefernas ansvarsområden Förvaltningschefen: Allmän förvaltning Personalchefen: Personalfrågor, marknadsföring, turism Bildningschefen: Bildningsväsendets förvaltning, förskola och grundutbildning, andra stadiets utbildning, övrig bildning, kulturverksamhet, fritidsverksamhet Barnomsorgschefen: Barnomsorgens förvaltning, dagvård 1-5 åringar, dagvård före och efter förskolan, morgon- och eftermiddagsverksamhet, specialdagvård, hemvårdsstöd Byggnadsinspektören: Byggnadstillsyn, miljövård Tekniska chefen: Teknisk förvaltning, vägar och övriga allmänna områden, fastigheter, vattentjänstverket, tekniska sektorns interna service

6 Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen i Larsmo Den ekonomiska tillväxten i Finland är fortsättningsvis svag. Utvecklingen har varit tudelad inom internationella ekonomin under de senaste tiderna. Tillväxten pådrivs främst av Förenta Staterna och Storbritannien. Euroområdets svaga utveckling förväntas hålla i sig. Ryssland har svårt att undvika en recession 2014 och 2015, även om staten har möjlighet att stimulera tack vare den låga skuldgraden. Industriländernas tillväxtutsikter överskuggas fortfarande av de geopolitiska spänningarna bl.a. i Ryssland och Mellanöstern. Det har under de senaste åren uppstått en diskrepans mellan inkomsterna och utgifterna inom kommunalekonomin. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag räckte år 2013 knappt till att täcka avskrivningarna, men inte nettoinvesteringarna. Skulden inom kommunalekonomin steg i förhållande till bruttonationalprodukten nästan till 8 procent. Underskottet inom kommunalekonomin mätt enligt nationalräkenskaperna var 0,8 % i förhållande till bruttonationalprodukten år Kommunalekonomins finansiella ställning beräknas försvagas till drygt - 1 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år (källa Finansministeriet) Tabell över befolkningsmängdens utveckling i Larsmo Tabellen visar födelseöverskott, nettoflyttning inrikes, nettoflyttning utrikes i Larsmo

7 Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Det goda sysselsättningsläget i kommunen har fortsatt. Andelen arbetslösa var 3,57 % i årsskiftet, jämfört med 12,47 % för hela landet. Larsmo kommuns bokslut uppvisar ett överskott på ,81 euro, vilket är ett väsentligt bättre resultat än vad som prognostiserades i budgeten för år I den ursprungliga budgeten var resultatet budgeterat till euro och under året godkände fullmäktige budgetändringar som ökade det budgeterade underskottet till euro. Det budgeterade underskottet har kunnat vändas till överskott tack vare att betydligt mera skatteinkomster än beräknat och budgeterat influtit och tack vare besparingar på anslaget för socialvård samt en bra budgetdisciplin inom den egna verksamheten. Kostnaderna för hälso- och sjukvårdstjänster minskade med euro jämfört med 2013 men överskred budgeterat anslag med euro. Inom socialvården minskade kostnaderna med euro och underskred budgeterat anslag med euro. Några andra inkomstposter påverkar också resultatet positivt. Intäkterna från planläggningsavgifter var euro större än budgeterat och ersättningarna för mottagande av flyktingar var euro större än budgeterat. Skatteinkomsterna ökade med 5,58 procent jämfört med det fastställda bokslutet för 2013 och överskreds den budgeterade skatteinkomsten med ,64 euro. Kommunens inkomstskatt ökade med 5,16 procent, kommunens andel av samfundsskatten ökade med 10,7 procent och fastighetsskatten ökade med 10,2 procent. Nettokostnaderna (verksamhetsbidraget) minskade med 0,97 procent. Nettokostnaderna ökade de fem tidigare åren enligt följande; 2013; 5,5 procent, 2012; 3,5 procent, 2011; 5,8 procent, 2010; 1,5 procent och 2009; 3,9 procent. Nettokostnaderna ökade med i medeltal 4,0 % och med 3,1 procent Med beaktande av den generella åtstramningen av statsandelarna och kommunens förlust av statsandelar p.g.a. statsandelsreformen ligger en hållbar nivå på +1-2 procent. Årsbidraget för 2014 är ,12 euro. Årsbidraget uppgår till 244,2 procent av avskrivningarna eller 470,23 euro per invånare. Lånestocken ökade med 0,65 milj. euro och uppgick i årsskiftet till 13,5 milj. euro eller 2.643,43 euro/invånare. Beloppet av placeringar inom finansiella värdepapper uppgick i årsskiftet till 6,0 milj. euro eller 1.179,31 euro/invånare.

8 Utvärdering av verksamhetsstrategin Kommunens verksamhetsstrategi presenteras i budgeten för år Nedan följer en redogörelse över hur strategin beaktats och förverkligats under år Allmänna strategimål Förverkligade delmål 2014 Befolkningsutvecklingen är positiv och befolkningsökningen prognostiseras till i genomsnitt 60 uppgick per till personer. Befolk- Larsmos befolkning ökade med 42 personer och personer/år. ningsökningen är beroende av ett födelseöverskott. Kommunens läge, skärgården och närheten till vatten används som attraktionsfaktorer. Miljöaspekten beaktas alltid i planläggningen för att värna om den känsliga skärgårdsmiljön. Strandnära boende och närhet till bra service i närmiljön sätts i fokus. Hänsyn tas till olika åldersgruppers behov i planläggningen och bostadsproduktionen. Tomter planeras för egnahemshus, parhus och radhus på nya detaljplanområden för att uppnå ett balanserat utbud av boendealternativ. Attraktionsfaktorerna har lyfts fram i kommunens marknadsföring. Miljöutredningar görs alltid vid planläggning av områden. Beaktats vid planläggningen. Kartläggs olika gruppers behov vid planläggning av nya områden. Vid utgivning av radhustomter har getts anvisningar gällande lägenhetsstorlek. Har beaktats i revideringen av detaljplaner och planeringen av nya. Näringslivsstrategi Förverkligade delmål 2014 Kommunen arbetar aktivt för nyetableringar för att Kommunen har deltagit i underhandlingar angående potentiella etableringar. öka självförsörjningsgraden för kommunens företag. Attraktiva industritomter erbjuds. Företagsutrymmen för uthyrning/försäljning erbjuds via det kommunägda bolaget Rönnliden Invest Ab. Tillgängliga tomter finns på industriområden Nya utrymmen har inte byggts 2014 Larsmo erbjuder sina företag kvalitativt bra näringslivs- och företagsrådgivningstjänster inom den regionala näringslivscentralen Concordia. Näringslivs- och företagstjänsterna har förverkligats enligt fastställda riktlinjer. Kommunen medverkar aktivt i utvecklingen av yrkesutbildningen så att den motsvarar behovet av arbetskraft i regionen. Kommunen deltar i årliga överläggningar med Optima och SÖFUK samt ger vid behov direkta synpunkter till resp. styrelse om utbildningsbehovet. Larsmo kommun utvecklar kommunikationen och är i regelbunden kontakt med kommunens företag. En företagslunch hölls på sommaren och företagare har inbjudits till kommunstyrelsens möten. Företagsregistret har uppdaterats.

9 9 Ekonomistrategi Förverkligade delmål 2014 Ekonomin styrs så att årsbidraget täcker avskrivningarna och skuldbördan inte överskrider landets euro/invånare. Årsbidraget uppgår till 244,09 pro- Årsbidraget uppgick till 2,40 milj. euro eller 470,23 medeltal. cent av avskrivningarna. Lånestocken uppgick till 13,50 milj. euro eller euro/invånare. Lånestocken för alla landets kommuner uppskattas i genomsnitt till euro/invånare. Verksamhetens kostnader dimensioneras så att inkomstskatteprocenten inte överskrider landets medeltal. Verksamhetens kostnader anpassas så att de inte växer snabbare än vad skatteinkomsterna och statsandelarna ökar. Kommunens beroende av statsandelar beaktas som en riskfaktor i den ekonomiska planeringen. Vi ansvarar för att ekonomin är i balans. Skatteinkomsterna ökade med 5,58 procent jämfört med 2013 och uppgick till euro/invånare. I Larsmo var inkomstskattesatsen 19,50 procent. Den genomsnittliga inkomstskattesatsen för alla kommuner var 19,74 procent Den allmänna fastighetsskatten var 1,0 procent (1,0), skatten för stadigvarande boende 0,35 procent (0,35) och för fritidsboende 0,95 procent (0,95). Verksamhetskostnaderna ökade med 0,41 procent och uppgick till euro/invånare. Verksamhetsintäkterna ökade med 8,44 procent. Verksamhetsbidraget minskade med 0,97 procent. Skattefinansieringen (skatter + statsandelar) ökade med 3,88 procent. Statsandelarna ökade med 2,08 procent och uppgick till euro/invånare (2 302 år 2013) Den senaste 5 årsperioden har verksamhetsbidraget i medeltal ökat med 4,32 procent/år. Fortsatta effektiveringsåtgärder krävs för att hålla ekonomin i balans. Personalstrategi Förverkligade delmål 2014 Ett bra ledarskap. Förmansutbildningstillfällen ordnades en gång per månad och förmännen deltog i september i kommunmarknaden. Välmående på arbetsplatsen God arbetsmiljö. Öppet klimat och växelverkan. Flexibilitet. Extern och intern skolning för att säkerställa personalens kunnande. Systematisk introduktion för nyanställda. Larsmo kommuns anställda erhåller arbetsplatshälsovård i enlighet med fastställt verksamhetsprogram. Kartläggning av arbetsklimatet görs vartannat år. Kartläggningen genomfördes Den fysiska och psykiska arbetsmiljön är viktig. En personalpolitisk jämställdhetsplan samt ett handlingsplan mot sexuella trakasserier och osakligt bemötande finns fastställda. Förmännen håller årligen medarbetarsamtal med sina underlydande. Det finns fastställda principer för uppgiftsrelaterad lön och för individuella tillägg. Flexibilitet i arbetstidsarrangemangen tillämpas. Icke avtalsenliga ledigheter ges i fall vikarier kan ordnas. Kommunen har principer för bisyssla och konkurrerande verksamhet. Personalen har beretts möjlighet att delta i kurser. Enheterna har även ordnat egna interna skolningar. Principer för språkutbildning finns. Nyanställda introduceras av sin förman och informationstillfällen ordnas för de sommarungdomar som anställs.

10 10 Serviceproduktionsstrategi Förverkligade delmål 2014 Tjänsterna produceras effektivt och dimensioneras Verksamheten utvärderas kontinuerligt. så att de är mångsidiga, tillräckliga, kvalitativa och kundorienterade. Servicen kan produceras i egen regi och som köptjänst. Den nya tekniken utnyttjas för effektivering av arbetsrutiner och utvecklande av nya serviceformer när det än ändamålsenligt. Alla sektorers transportbehov koordineras och effektiviseras genom fortsatt utveckling av servicetrafiken. Köp av varor och tjänster konkurrensutsätts. Kundenkäter genomförs kontinuerligt för utvärdering av kommunens service. Serviceproduktionen utvärderas kontinuerligt. Produktionen fortgår enligt tidigare modell. Utrustning och programvara har förnyats och rutinerna setts över. Servicetrafiken i Larsmo utnyttjas effektivt. Köp av varor och tjänster har konkurrensutsatts. Direktiv för offentlig upphandling finns fastställd och utbildning ges åt förmännen. Kundundersökning genomfördes gällande den kommunala servicen. Fokusområden 2014 Strategiarbete samt kommunstrukturutredning Medborgardialog, e-tjänster Förebyggande arbete med barn i åldern 0-16 år i sektorövergripande samarbete Förverkligat I enlighet kommunstrukturlagens bestämmelser genomfördes en kommunstrukturutredning. Deltagande kommuner var; Larsmo, kobstad, Pedersöre, Kronoby, Nykarleby och Evijärvi. Dialog bl.a. via kundundersökningar. Utvecklandet av e-tjänster har inte avancerat i nämnvärd grad. Trestegsstödet har utvecklats till ett effektivt redskap i det förebyggande arbetet. Förbättrad läsförståelse bland barn och ungdomar Läsprojekt av olika slag har bedrivits i samtliga skolor. Både intern och extern lärarfortbildning på temat läsning och ordförståelse. Bättre avloppshantering, kartläggning av nuläget Utbyggnad av kommunalteknik Kartläggning av läckvattenmängder sker områdesvis. Utbyggnaden till Hannula-Risö påbörjades. Planering och byggstart för nytt våningshus i Holm Centrumtomten har reserverats och planeringen pågår som planerat. Revidering av delgeneralplaner i så snabb takt det är möjligt Revideringen av Kackur-Sämskar och Västerby delgeneralplaner har påbörjats. Arbetet framskred inte som planerat p.g.a. NTM-centralens utlåtande om Kackur-Sämskar planutkast förutsatte tilläggsutredningar och förhandlingar.

11 Kommunens personal Larsmo kommun hade en personal på 274 personer. Av dessa var 207 tillsvidareanställda och 67 anställda på viss tid. Omräknat i heltid var det 186,1 i tillsvidareanställning och 51,9 i visstidsanställning. Den ordinarie personalen var fördelat på de olika avdelningarna enligt följande 31.12: Allmänna kansliet, Näringscentralen Barnomsorg och bildning Tekniska och miljö Personalkostnader Personalkostnader Direkta lönekostnader Bikostnader Arbetsinsatsen i årsverken Med årsverke avses ett helt års arbetsinsats av en heltidsarbetande. Alla anställningar räknas om till att motsvara ett årsverke Antal årsverken 194,7 192,4 Frånvarodagar på grund av sjukdom Hela personalen Ordinarie personal Frånvarodag/person för ordinarie 7,8 8,9

12 Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorers inverkan på verksamhetens utveckling En väsentlig del av den interna kontrollen är att identifiera och bedöma risker och att utveckla metoder för hur man hanterar dem. Med begreppet risk avses att en sådan händelse kan inträffa som kan innebära att uppsatta mål inte nås, som kan orsaka kommunen ekonomisk skada eller kan skada personalen, men också att en möjlighet gick förlorad. En risk kan bedömas på basen av inverkan av och sannolikheten för denna händelse. För att riskhanteringen ska vara framgångsrik krävs att man på alla nivåer i organisationen tar till sig riskhanteringstänkandet och att utvecklingsarbetet är fortgående, att det har ledningens fulla stöd och förs så nära de vardagliga arbetsuppgifterna som möjligt. Enligt förvaltningsstadgans 52 ansvarar kommundirektören och kommunstyrelsen för hur riskhanteringen är ordnad. Kommunstyrelsen beslutar om försäkring av kommunens egendom och ansvar. Under ledning av kommundirektören och med sektorvist ansvar för resultatansvariga tjänsteinnehavare verkställs besluten om riskhantering på basen av de bedömningar som osäkerhetsfaktorerna resulterar i. Förvaltningschefen fungerar som kontaktperson inom riskhanteringen. Arbetet förutsätter att en dokumenterad analys av osäkerhetsfaktorerna uppgörs och att riskhanteringen integreras som en del i allt operativt arbete bland resultatansvariga tjänsteinnehavare. Skaderiskerna har generellt minskats genom försäkringar. Kommunen har, förutom lagstadgade försäkringar, haft försäkringar för fastigheter och inventarier, till största delen fullvärde, ansvarsförsäkringar för verksamhet och administrationsansvar, frivillig olycksfallsförsäkring och skogsförsäkring. Ekonomiska risker Centrala risker: Förändringar i statsandelsgrunder, plötsliga förändringar på arbetsmarknaden som påverkar inkomstskattebasen, oförutsebara förändringar på penningmarknaden, borgensrisker. Vid uppgörandet av följande års budget analyserar kommundirektören och kommunstyrelsen att de prognoser som fastställandet inkomstskatten och fastighetsskatten baserar sig på är realistiska. Kommunens överskottsmedel är placerade i olika penninginstrument. Kommunfullmäktige fastställer årligen placeringsrisken. Kapitalet förvaltas delvis i egen regi och delvis på basen av ingångna avtal om diskretionär kapitalförvaltning. Förvaltningen har skötts i enlighet med de fastställda direktiven. Finansieringsrisker Centrala risker: Ränterisk, likviditetsrisk, marknadsrisk Alla långfristiga lån är bundna till rörlig ränta. Två ränteskyddsavtal med ett totalbelopp på euro är för tillfället aktiva. Ett ränteskyddsavtal på 2,0 milj. euro med en ränta på 2,69 procent löper från Finansieringsbehovet har det senaste året ordnats genom emittering av kommuncertifikat. Verksamhetsrisker Centrala risker: Brister i information, uppföljning och dokumentation av ärendehantering, störningar i dataförbindelser. Med verksamhetsrisker avses risker som leder till störningar i verksamheten så att planerat resultat inte nås. Verksamheten kontrolleras i första hand genom god beredning och verkställighet, samt utgående från godkända stadgor och verksamhetsdirektiv. En grundförutsättning för den interna övervakningen är att arbetsmetoderna är skriftligt dokumenterade så att riskfaktorerna kan identifieras och att förfarandet vid den interna övervakningen samt ansvarsfördelningen i problemsituationer är klar och tydlig. Ett anspråk har riktats mot kommunen. I årsskiftet var besväret inte avgjort. Besvär eller rättelseyrkande på grund av formfel har inte inkommit. Upphandlingsdirektiven har följts.

13 13 Personalrisker Centrala risker: Hög sjukfrånvaro, olycksfall, arbetskonflikter, hög arbetsbelastning, flera personer i organisationer ensamma om att inneha specialkunskap. Satsningen på personalen följs årligen upp utgående från jämställdhetsplanen och personalrapporten. Inom kommunen tillämpas förebyggande arbete genom handlingsprogram vid tidigt stöd vid frånvaro samt genom handlingsprogam för olika situationer. En årlig utbildningsplan uppgörs. Konflikter på arbetsplatsen löses i ett tidigt skede av närmaste förman. Personalrisker kontrolleras i första hand genom samarbete, personalhandledning och övervakning, introduktion i arbetet, regelbunden skolning samt medarbetarsamtal. Riskutvärdering på enheterna har utförts enligt arbetsskyddslagstiftningen. Risker inom infrastrukturen Centrala risker: störningar i vatten- och avloppsförsörjningen som kan leda till inkomstbortfall eller skadeståndskrav från kunder. Infrastrukturen utgör den kategori där de direkta ekonomiska följdverkningarna är mest omfattande och lättast går att omsättas i ekonomiska skada. Det förbyggande arbetet inom denna kategori sker främst genom att reservera tillräckliga resurser för att identifiera ledningar och pumpstationer som bör bytas, resurser för service, underhåll, övervakning och utvärdering. Personalutbildning och ett tillräckligt försäkringsskydd granskas särskilt på årsbasis. Tekniska chefen gör årligen självutvärdering för vattentjänstverket. Årlig genomgång om tillgång och risker kring grundvattenanskaffningen och rening med Kronoby Vatten och Avlopp Ab. Risker med fastigheter/anläggningar Centrala risker: Direkta sakskador på byggnader och anläggningar som vållas av brister eller försummelser i användningen av dessa. Fastigheter och anläggningar utgör den största riskkategorin för sakskador (brand-, vatten-, inbrotts- och följdskador). Kameraövervakning vid alla skol- och fritidsfastigheter. Automatiska brandalarm installeras i samband med nybyggnad och renovering av skol- och dagvårdsfastigheter. Sprinkleranläggningar har förverkligats i alla boendeenheter. Ansvarsrisken Centrala risker: Försummad arbetsinsats eller serviceproduktionen kan leda till direkta eller indirekta skador för kund eller tredje part. Larsmo kommun bär också ansvar för eventuella negativa följdverkningar av den serviceproduktion som sker inom kommunen. Innehavet av ett stort fastighetsbestånd innebär ett stort ansvar utöver serviceproduktionen. Detta ansvar är ett s.k. strikt ansvar som innebär att bevisbördan vid skadefall som regel vilar på kommunen som juridisk person. Därför är det av största vikt att försäkringsskyddet är starkt och att det förebyggande arbetet integreras i all serviceproduktion. Det förebyggande arbetet förutsätter tillräckligt med resurser för personalutbildning och att riskmedvetenheten ökar bland personalen. Miljöfaktorer Kommunen utgör inom sitt område miljömyndighet, tillståndsbeviljare och övervakande myndighet och har således övervakningsskyldighet parallellt med de statliga miljömyndigheterna. Miljövården ger också information och rådgivning i miljöfrågor med syfte att främja en hållbar utveckling vid användningen av naturen och dess tillgångar. Avloppsvattnet från detaljplanerade områden (exklusive delar av Lilla Furuholmens detaljplan och Kvarnbacken detaljplan) samt delar av Bosund, Gertruds, Kackur, Risöhäll, pumpas med tryckledning till kobstads reningsverk för behandling. Utbyggnad av avloppsnätet till Hannula och Risö påbörjades Av det totala antalet invånare i kommunen är ca 63 procent anslutna till det kommunala avloppsnätet. Rådgivning till fastighetsägare som inte har möjlighet att ansluta sig till det kommunala avloppsnätet gavs åren vid 8 tillfällen.

14 14 Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Kommunstyrelsen godkände direktiven för intern kontroll. Direktivet är ett instrument för styrande av kommunens egen organisation. Befogenheterna för fullmäktige, styrelse och den övriga organisationen bestäms primärt i kommunallagen och ansvarsfördelningen reglerers närmare i förvaltningsstadgan och instruktionerna. Den interna tillsynen och kontrollen syftar till att: - upprätthålla, främja och förbättra verksamhetens resultat (ekonomisk lönsamhet, effektivitet, effekt och ändamålsenlighet) - trygga kontinuiteten i verksamheten - säkerställa bokföringens och övriga informationssystems tillförlitlighet - förebygga och konstatera misstag, fel och missbruk - trygga en omsorgsfull och lönsam medelsförvaltning I den interna kontrollen har fästs särskild uppmärksamhet vid att - verksamheten sköts ansvarsfullt och följer god förvaltningssed - beredningen av ärenden sker omsorgsfullt - verkställighet och information ges korrekt och utan dröjsmål - användningen av resurser är saklig och effektiv - ingångna avtal följs vid köp av tjänster - datasäkerhet uppfylls - riskhantering beaktas så att resultatmål kan nås Den interna kontrollen utförs enligt de direktiv som kommundirektören och kommunstyrelsen gett. Bedömning Inga väsentliga brister då det gäller iakttagande av bestämmelser, beslut och god förvaltningssed har noterats under verksamhetsåret. Bedömningen är att den interna kontrollen är på en god nivå. - Beredningen av ärende skett korrekt och tillförlitligt - Förvaltningsstadgans bestämmelser om intern kontroll har uppdaterats - I enlighet med förvaltningsstadgans 7 upprätthålls en förteckning över delegerade beslut - Godkända stadgor, direktiv och instruktioner följs och uppdateras - Personalrapport görs årligen - Riskutvärdering görs årligen Utveckling av den interna kontrollen - Alla anställda har ett ansvar att rapportera om de fel som upptäcks - Kontinuerlig skolning i bl.a. intern kontroll, protokollskrivning, delgivning och datasekretess erbjuds förmän och övrig berörd personal - Förvaltningsstadgan revideras 2015 De sektoransvariga har själva med hjälp av en utvärderingsblankett utvärderat den egna interna kontrollen, sammanfattat vad som är bra och vilka delar i den interna kontrollen som borde utvecklas. Ledningsgruppen och revisionsnämnden informeras om utvärderingen. Koncernen Kommunfullmäktige godkände koncerndirektiv för Larsmo kommun i vilken koncernen, dess syfte och bindande karaktär definieras. I direktivet beskrivs de olika organens roller, befogenheter och arbetsfördelning i styrningen, rapporteringen, finansieringen samt hur val av representanter sker. Inga väsentliga brister har rapporterats under året. Koncerndirektivet revideras 2015.

15 Räkenskapsperiodens resultatanalys och finansiering av verksamheten I resultaträkningen beskrivs hur räkenskapsperiodens resultat har uppstått och i finansieringsanalysen hur verksamheten finansierats. Vardera har till uppgift att utvisa om kommunens finansiering har varit tillräcklig. I finansieringsanalysen redovisas dessutom för hur investeringar, placeringar och amorteringar på lån finansieras i övrigt, utöver de internt tillförda medlen Räkenskapsperiodens resultatanalys Med hjälp av resultaträkningens mellanresultat, dvs. Verksamhetsbidraget, årsbidraget och räkenskapsperiodens resultat, visas om de inkomster som periodiserats på räkenskapsperioden räcker till för de periodiserade utgifterna. För utvärdering används dessutom nyckeltal som räknats ut på basis av resultaträkningsposterna och mellanresultaten RESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL e 1000 e Verksamhetens intäkter 3 122, ,3 Tillverkning för eget bruk 6,9 13,4 Verksamhetens kostnader , ,7 Verksamhetsbidrag , ,0 Skatteinkomster , ,6 Statsandelar , ,6 Ränteintäkter 29,2 33,9 Övriga finansiella intäkter 367,3 353,3 Räntekostnader -77,7-66,8 Övriga finansiella kostnader -4,0-83,4 Årsbidrag 2 401, ,2 Avskrivningar och nedskrivningar , ,0 Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat 1 368,8 97,2 Ökn (-) el. minskn. (+) av fonder -48,5 Räkenskapsperiodens över-/underskott 1 368,8 48,7 NYCKELTAL Verksamhetsink./Verksamhetskostn., % 11,5 10,2 Årsbidrag/Avskrivningar, % 232,6 109,6 Årsbidrag, euro/invånare 470,23 219,00 Invånarantal

16 Finansiering av verksamheten Finansiering av verksamheten under verksamhetsperioden granskas med hjälp av finansieringsanalysen och de nyckeltal som räknas ut på basis av den. FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL e 1000 e VERKSAMHETENS KASSAFLÖDE Årsbidrag 2 401, ,2 Korrektivposter till internt tillförda medel -144,2-57,8 INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Investeringsutgifter , ,1 Finansieringsandel för investeringutgifter 103,1 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 167,0 124,1 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -220,9-880,5 FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen 0,0 0,0 Minskning av utlåningen 0,0 0,0 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån 2 000,0 Minskning av långfristiga lån , ,0 Förändring kortfristiga lån 1 700,0-400,0 Övriga förändringar av likviditeten 150,7 502,5 Finansieringens kassaflöde 563,2 602,5 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 342,3-278,0 Förändring av likvida medel Likvida medel , ,4 Likvida medel , ,4 Förändring 342,3-278,0 NYCKELTAL Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, , ,80 Intern finansiering av investeringar, % 90,79 53,95 Låneskötselbidrag 1,82 0,75 Likviditet, kassadagar Invånarantal

17 Balansanalys Balansen och dess nyckeltal BALANSRÄKNING OCH NYCKELTAL AKTIVA PASSIVA e 1000 e 1000 e 1000 e A BESTÅENDE AKTIVA , ,0 A EGET KAPITAL , ,4 I Immateriella tillgångar 391,9 463,0 I Grundkapital 8 216, ,4 2. Övr. utgifter med lång verkningstid 391,9 463,0 IV Övriga egna fonder 50,2 48,5 3. Försk.bet. o. pågående nyanläggn. 0,0 0,0 V Överskott fr.tidigare räkensk. perioder 9 848, ,8 VI Räkenskapsperiodens överskott 1 368,8 48,7 II Materiella tillgångar , ,3 1. Mark- och vattenområden 4 290, ,1 D FÖRVALTAT KAPITAL 86,5 84,0 2. Byggnader , ,1 1. Statliga uppdrag 0,0 0,0 3. Fasta konstruktioner och anordningar 5 043, ,0 2. Donationsfondernas kapital 86,5 84,0 4. Maskiner och inventarier 240,9 154,8 6. Försk.bet. o. pågående nyanläggn. 62, ,3 E FRÄMMANDE KAPITAL , ,9 I Långfristigt 6 514, ,3 III Placeringar 3 799, ,7 2. Lån från finansinst. och försäkr.anst , ,0 1. Aktier och andelar 3 229, ,1 3. Lån från offentliga samfund 125,0 500,0 3. Lånefordringar 569,6 569,6 7. Övriga långfristiga skulder 2 082, ,3 B FÖRVALTADE MEDEL 74,5 74,2 II Kortfristigt , ,6 1. Statliga uppdrag 0,0 0,0 2. Lån från finansinst. och försäkr.anst , ,5 2. Donationsfondernas särsk. täckning 74,5 74,2 3. Lån av offentliga samfund 250,0 125,0 5. Erhållna förskott 0,0 1,0 C RÖRLIGA AKTIVA 8 987, ,1 6. Skulder till leverantörer 1 796, ,0 II Fordringar 1 601, ,7 7. Övriga skulder 391,5 300,7 Långfristiga fordringar 686,0 824,0 8. Resultatregleringar 886,7 921,4 2. Lånefordringar 403,4 447,2 3. Övriga fordringar 282,6 376,8 PASSIVA TOTALT , ,3 Kortfristiga fordringar 915,0 933,7 1. Kundfordringar 552,8 542,6 2. Lånefordringar 0,0 0,0 3. Övriga fordringar 274,6 329,4 4. Resultatregleringar 87,6 61,7 III Finansiella värdepapper 6 022, ,1 1. Aktier och andelar 5 652, ,6 2. Placeringar i penningmarkn.instr 370,0 370,0 3. Masskuldebrevsfordringar 0,0 238,5 IV Kassa och bank 1 364,0 951,3 AKTIVA TOTALT , ,3 NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 53,90 52,70 Relativ skuldsättningsgrad, % 56,53 57,78 Ackumulerat över-/underskott, euro , ,5 Ackumulerat över-/underskott, euro/inv , ,42 Lånestock, 1000 euro , ,80 Lånestock 31.12, euro/inv , ,18 Lånefordringar, euro 569,6 569,6 Invånarantal

18 Totalinkomster och -utgifter KOMMUNENS TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER 2014 INKOMSTER 1000 e % UTGIFTER 1000 e % Ordinarie verksamhet Ordinarie verksamhet Verksamhetsintäkter 3 122,5 9,9 Verksamhetskostnader ,1 87,2 Skatteinkomster ,4 45,5 - Tillverkning för eget bruk -6,9 0,0 Statsandelar ,0 37,8 Räntekostnader 77,7 0,2 Ränteintäkter 29,2 0,1 Övriga finansiella kostnader 4,0 0,0 Övriga finansiella intäkter 367,3 1,2 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 Korrektivposter 0,0 Korrektivposter +/- Förändring av avsättningar 0,0 0,0 - Försäljningsvinster -144,2-0,5 - Försäljningsförluster 0,0 0,0 Investeringar Investeringar Finansieringsandelar,investering 0,0 0,0 Investeringar i anläggningstillg ,2 8,5 Försäljningsinkomster anl.tillg. 167,0 0,5 Finansieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Ökning av utlåningen 0,0 0,0 Minskning av utlåningen 0,0 0,0 Minskning av långfristiga lån 1 287,5 4,1 Ökning av långfristiga lån 0,0 0,0 Minskning av kortfristiga lån 0,0 0,0 Ökning av kortfristiga lån 1 700,0 5,4 Minskning av eget kapital 0,0 0,0 Ökning av eget kapital 0,0 0,0 Totala inkomster, sammanlagt ,2 100,0 Totala utgifter, sammanlagt ,6 100,0 3.5 Kommunkoncernens verksamhet och resultat Koncernstruktur LARSMO KOMMUN Dotterbolag Samkommuner Fastighets Ab Larsmo Bostäder 100,00 % Malmska fastigheter sk 7,69 % Sk för Kronoby folkhögskola 4,76 % Rönnliden Invest Ab 100,00 % Optima 6,69 % Österbottens förbund 1,61 % Svenska Österbottens sk för utbildning och kultur 2,05 % Kårkulla sk 1,18 % Vasa sjukvårdsdistrikt sk 0,56 % Sk för Eskoo socialtjänster 0,35 %

19 Koncernbokslutet med nyckeltal Koncernresultaträkning och nyckeltal KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL e 1000 e VERKSAMHETENS INTÄKTER 9 180, ,5 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,3 VERKSAMHETSBIDRAG , ,8 SKATTEINKOMSTER , ,6 STATSANDELAR , ,6 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 123,7 54,3 Ränteintäkter 31,7 78,5 Övriga finansiella intäkter 401,5 351,0 Räntekostnader -142,0-120,9 Övriga finansiella kostnader -167,5-254,3 ÅRSBIDRAG 3 416, ,7 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,6 Avskrivningar enligt plan , ,1 Avskrivningar av engångskaraktär 0,0-0,5 Nedskrivningar -48,8 EXTRAORDINÄRA POSTER 0,0-36,7 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader -36,7 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 1 622,1 227,4 Bokslutsdispositioner -130,0-134,5 Minoritetsandelar RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER-/UNDERSKOTT 1 492,1 92,9 NYCKELTAL Verksamhetsink./Verksamhetskostn., % 39,77 26,58 Årsbidrag/Avskrivningar, % 190,39 116,00 Årsbidrag, euro/invånare 669,03 378,04 Invånarantal

20 Koncernens finansieringsanalys och dess nyckeltal KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH DESS NYCKELTAL e 1000 e KASSAFLÖDET I VERKSAMHETEN Årsbidrag 3 416, ,7 Extraordinära poster -36,7 Korrektivposter till internt tillförda medel -146,3-125,4 Kassaflödet i verksamheten sammanlagt 3 270, ,6 INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Investeringsutgifter , ,6 Finansieringsandelar för investeringutgifter 23,2 216,6 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 179,9 246,0 Investeringar sammanlagt , ,0 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -489, ,4 FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -353,7 Minskning av utlåningen 350, ,0 Förändringar i utlåningen sammanlagt 350, ,3 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån 1 653, ,1 Minskning av långfristiga lån , ,2 Förändring av kortfristiga lån 1 457,5-317,8 Förändringar i lånebeståndet sammanlagt 444,5 713,1 Förändringar i eget kapital 35,6 28,3 Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel o förvaltat kapital 2,5-10,1 Förändring av omsättningstillgångar -0,5 9,2 Förändring av fordringar 210,0 366,4 Förändring av räntefria skulder -177,5-159,7 Övriga förändringar av likviditeten sammanlagt 34,5 206,1 Finansieringens kassaflöde 864, ,8 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 374,9-740,6 Förändring av likvida medel Likvida medel , ,5 Likvida medel , ,1 Förändring 374,9-740,6 NYCKELTAL Intern finansiering av investeringar, % 85,71 33,38 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 51,36 23,39 Låneskötselbidrag 1,27 0,92 Likviditet, kassadagar 72 66

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

kommungården Vörå 31.03.2011 Tom Holtti sekreterare Per Östman ordförande Rainer Bystedt protokolljusterare Elvi Östman protokolljusterare

kommungården Vörå 31.03.2011 Tom Holtti sekreterare Per Östman ordförande Rainer Bystedt protokolljusterare Elvi Östman protokolljusterare -2, KST 2011-03-31 18:00 Tid 31.03.2011 kl. 18.00 20.32 Plats kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK 31.12.2013 FO-nummer 1785638-2 Hemort: Helsingfors FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Resultaträkning 1 Balansräkning,

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

PROTOKOLL. Organ Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 4 / 2009 30.3.2009 1. I vice ordförande Kalevi Kallonen. II vice ordförande Jan Drugge

PROTOKOLL. Organ Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 4 / 2009 30.3.2009 1. I vice ordförande Kalevi Kallonen. II vice ordförande Jan Drugge PROTOKOLL Organ Sammanträdesdatum Blad 4 / 2009 30.3.2009 1 Sammanträdestid: Måndagen den 30 mars 2009 kl. 16.00 17.40 Sammanträdesplats: Kommunkansliet i Dalsbruk Beslutande: Mårten Nurmio ordförande

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2008 ISBN 978-952-213-417-2

Läs mer

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04)

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04) BALANSRÄKNING Aktiva BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgånger Materiella tillgånger Placeringar RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Kundfordringar /långfristiga Övriga fordringar /långfristiga Kundfordringar

Läs mer

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål?

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? Stiftelsens verksamhet 1. Vilka av fölnde områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? utdelning av stipendier produktion av information eller utbildning främnde av kultur produktion av tjänster verksamhet

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 Tillfredsställande resultat under stark omvärldspåverkan Omsättning 221,6 miljoner euro (181,3 milj. euro föregående år) Affärsverksamhetens kassaflöde 22,1 miljoner

Läs mer

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 1 (13) TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Rekommendation Kommunförbundet Sari Korento Marja-Liisa Ylitalo 2 (13) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Kommunallagens

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

4 Bolaget skall ha en styrelse om minst fem (5) och högst åtta (8) ledamöter.

4 Bolaget skall ha en styrelse om minst fem (5) och högst åtta (8) ledamöter. BILAGA 1 BOLAGSORDNING för Ålands Skogsindustrier Ab 1 Bolagets firma är Ålands Skogsindustrier Ab. 2 Bolagets hemort är Finström. 3 Föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva industriell bearbetning

Läs mer

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26 Moderbolagets NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 1.1 31.12.2012 1) Omsättning Hyror 136 700 145,50 132 775 734,25 Ersättningar för nyttjande 205 697,92 128 612,96 Övrig avkastning på fastigheten 59

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 Rörelseresultat 18,8 miljoner euro (17,5 milj. euro föregående år) Omsättning 214,1 miljoner euro (220,8 milj. euro) Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde

Läs mer

3.1 Årsredovisning Bilaga 4, uppdaterad 18.12.2007 KONCERNBOKSLUT KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 1 (9) Dnr 7/120/2005

3.1 Årsredovisning Bilaga 4, uppdaterad 18.12.2007 KONCERNBOKSLUT KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 1 (9) Dnr 7/120/2005 1 (9) KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT Enligt 31 1 mom. i finansministeriets förordning (FMF) om bokslut, koncernbokslut och verksamhetsberättelse i kreditinstitut och värdepappersföretag ska kreditinstitut

Läs mer

Kommunkoncernen Nykarleby stad

Kommunkoncernen Nykarleby stad Kommunkoncernen Nykarleby stad KONCERNDIREKTIV Ett samfund där kommunen har bestämmande inflytande är kommunens dottersamfund. Kommunen jämte dottersamfunden bildar en kommunkoncern. Även en stiftelse

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2013 ISBN 978-952-293-159-7

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 14 Finlands Universitetsfastigheter Ab KONCERNENS NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 1) Omsättning Hyror 139 199 578,93 137 267 442,47 Ersättningar för nyttjande 416 079,10

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1)

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) 1934 Bilaga 1 RESULTATRÄKNING I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) Premieintäkter Premieinkomst Återförsäkrares andel Förändring av premieansvaret Återförsäkrares andel Andel av placeringsverksamhetens

Läs mer

698/2014 15. Bilaga 1 RESULTATRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT

698/2014 15. Bilaga 1 RESULTATRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 698/2014 15 Bilaga 1 RESULTATRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT Ränteintäkter Nettointäkter från leasingverksamhet Räntekostnader RÄNTENETTO Intäkter från egetkapitalinstrument Företag inom samma koncern Ägarintresseföretag

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32 Årsredovisning för Brf Fiskaren 32.1' Räkenskapsåret 2007 1(7) Styrelsen får BrfFiskaren 32 rar härmed avge årsredovisning får räkenskapsåret 2007. Förvaltningsberättelse Verksamhet Föreningen har till

Läs mer

BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013

BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013 Neptunigatan 23 22100 MARIEHAMN FO nummer: 0842491-6 BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013 Uppgjord av: Ålands Företagsbyrå Ab, auktoriserad redovisningsbyrå Nygatan 9, 22100 Mariehamn, tel 018-29044 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING

Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING Nr 89 257 KONCERNRESULTATRÄKNING Bilaga 1 I Kalkyl över kreditinstitutsverksamhet och investeringstjänster 1 Ränteintäkter Räntekostnader Finansnetto Intäkter från investeringar i form av eget kapital

Läs mer

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK Årsredovisning Styrelsen får härmed avge årsredovisning för avseende räkenskapsåret 2013 (Org nr 802004-7802) Resultaträkning, kr 2013 2012 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2 069 593 1 706 453 Summa

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2000 HANDELS- OCH INDUSTRIMINISTERIET Bokföringsnämndens

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Årsredovisning. Kode Norra Bredband Ekonomisk förening

Årsredovisning. Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Årsredovisning för Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Räkenskapsåret 2006 Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Styrelsen för Kode Norra Bredband Ekonomisk förening får härmed avge årsredovisning

Läs mer

Å R S B O K S L U T. för Svensk Förening För Allmänmedicin. Org.nr. 802009-5397

Å R S B O K S L U T. för Svensk Förening För Allmänmedicin. Org.nr. 802009-5397 Å R S B O K S L U T för Svensk Förening För Allmänmedicin Styrelsen får härmed avlämna årsbokslut för verksamhetsåret 2009-07-01--2010-06-30. Innehåll Sida - resultaträkning 2 - balansräkning 3 - ställda

Läs mer

Årsredovisning. Brf Källunden

Årsredovisning. Brf Källunden Årsredovisning för Brf Källunden 715600-0460 Räkenskapsåret 2012 1 (10) Styrelsen för Brf Källunden får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Detta är Brf Källunden

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400 219 FONDERNA 2013-2016 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena,

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup Årsredovisning för MX-ONE Usergroup 802015-5373 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för MX-ONE Usergroup får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Förslag till vinstdisposition

Läs mer

ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING

ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING 1(7) ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING Org. nr ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2013 ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING 2(7) Styrelsen för ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING får härmed

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Kommunstyrelsen 242 29.04.2013 Kommunstyrelsen 457 28.10.2013. Upplåningsplan år 2013. Kommunstyrelsen 29.04.2013 242

Kommunstyrelsen 242 29.04.2013 Kommunstyrelsen 457 28.10.2013. Upplåningsplan år 2013. Kommunstyrelsen 29.04.2013 242 Kommunstyrelsen 242 29.04.2013 Kommunstyrelsen 457 28.10.2013 Upplåningsplan år 2013 Kommunstyrelsen 29.04.2013 242 Det sammanlagda finansieringsbehovet för den egentliga verksamheten, investeringarna

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sida 1 av 6 Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Solbacken 14 lämnar följande årsredovisning för verksamheten under räkenskapsåret. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhet Föreningens verksamhet består av 9

Läs mer

Årsredovisning för BRF EGEN HÄRD 775000-0155. Räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31

Årsredovisning för BRF EGEN HÄRD 775000-0155. Räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31 Årsredovisning för BRF EGEN HÄRD Räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31 BRF EGEN HÄRD 2(9) Resultaträkning Belopp i kr Not 2009-01-01-2008-01-01- Nettoomsättning 1 4 348 675 4 140 571 Övriga rörelseintäkter

Läs mer

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2004 ÅRSREDOVISNING Styrelsen och verkställande direktören för Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB org. nr 556634-8222, avger härmed redovisning för verksamhetsåret 2004-01-01--2004-12-31

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Sämre försäljning på grund av förseningar i projekt

Sämre försäljning på grund av förseningar i projekt Hexatronic Scandinavia AB (publ) Bokslutskommunike 1 september 2009 till 31 augusti 2010 Sämre försäljning på grund av förseningar i projekt På grund av flera förseningar i projekt har försäljningen minskat

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2012

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2012 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2012 Omsättning 240,3 miljoner euro (234,8 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 19,7 miljoner euro (21,2 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 7,8 miljoner euro

Läs mer

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael -2, KST 2011-11-28 17:00 Tid 28.11.2011 kl. 17.05 21.30 Plats Kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Årsredovisning 2006. AB Stuvaren i Sundsvall. Org.nr. 556545-3254

Årsredovisning 2006. AB Stuvaren i Sundsvall. Org.nr. 556545-3254 Årsredovisning 2006 AB Stuvaren i Sundsvall Org.nr. 556545-3254 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AB STUVAREN I SUNDSVALL Org.nr. 556545-3254 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Bolaget äger och förvaltar fastigheten Stuvaren

Läs mer

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143 Delårsrapport, Fortsatt fokus på att öka antalet kunduppdrag Under tredje kvartalet 2014 visade Vendator ett negativt resultat. Rörelsemarginalen för koncernen uppgick till -3,2 procent och rörelseresultatet

Läs mer

Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31

Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31 Sveriges kristna råd Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31 1. Allmänt Granskning av årsbokslut samt förvaltningsrevision har utförts avseende verksamhetsåret 2014. Vårt allmänna intryck

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015 Januari Mars 2015 Nettoomsättningen uppgick till 0,0 (0,0) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 0,5 (-0,6) MSEK. Resultat

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

HJÄLP TILL LIV INTERNATIONAL

HJÄLP TILL LIV INTERNATIONAL ÅRSREDOVISNING för Räkenskapsåret 2009-01-01 - - 2009-12-31 Årsredovisningen omfattar Sid -Förvaltningsberättelse 1 -Resultaträkning 2 -Balansräkning 3-4 -Tilläggsupplysningar med noter 5-7 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer