STRADA information 2013:1. Cyklisters singelolyckor i Skåne

Transkript

1 STRADA information 213:1 Cyklisters singelolyckor i Skåne

2 I faktabladen från STRADA Skåne presenteras utvalda trafikanters problem i den skånska trafiken. Ambitionen är att årligen redovisa ett aktuellt problemområde. Detta faktablad fokuseras på när, var och hur cyklister har skadats i singelolyckor. Materialet har baserats på uppgifter hämtade från de åtta skånska sjukhusens registrering av trafikskador i det nationella trafikskaderegistret STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition). STRADA - registreringen är ett avtalsreglerat samarbete mellan Region Skåne och Transportstyrelsen. Faktabladet är tänkt att spridas bl.a. till väghållarna i Skånes kommuner, Trafikverket, internt inom Transportstyrelsen och Region Skåne samt bland lärare, forskare och studenter inom Lunds tekniska högskola

3 Skadade trafikanter i trafikolyckor i Skåne Under åren har i genomsnitt ca 7 45 personer årligen registrerats som skadade i trafiken på de åtta akutmottagningarna i Skåne. Registreringen har en täckningsgrad på ca 9 %. Flest skadade under perioden är bilister (förare och passagerare i personbilar), ca 2 3 per år. Antalet registrerade skadade bland bilisterna sjunker dock markant under perioden, från 2 7 till 1 8 per år. Bland de oskyddade trafikanterna är fotgängarna mest utsatta och antalet skadade varierar mellan 1 5 och 3 personer per år. Trafikproblemen bland cyklisterna är nästan lika stort som bland fotgängarna, ca 2 1 skadade årligen. I Skåne skadas ca 9 % av fotgängare i singelolyckor, medan motsvarande andel bland cyklister och bilister är ca 75 % respektive 3 %. Det faktiska antalet skadade cyklister i singelolyckor blir bättre belyst i sjukhusens registrering än i den officiella statistiken vilken baseras på polisens rapportering, där dessa olyckor har en mycket låg täckningsgrad. När det gäller fotgängarnas totala skador i trafikmiljö är det endast sjukhusens registreringar som kan beskriva dessa, då fotgängarnas singelolyckor inte definieras som en vägtrafikolycka och därför inte ingår i den officiella statistiken. I detta informationsblad har vi därför valt att belysa problemen i trafiken med hjälp av uppgifter från STRADAsjukvård. Figur 1 visar olyckspanoramat för personbilister (förare och passagerare i personbilar) respektive fotgängare och cyklister i Skåne under den studerade femårsperioden Antal Personbil Fotgängare Cyklist Personbil Fotgängare Cyklist Kollision Singel Figur 1 Personbilister, fotgängare och cyklister som skadats i kollisionsolyckor respektive singelolyckor i Skåne under åren Bland bilisterna skadas förare och passagerare i personbilar oftast i kollisionsolyckor. Under perioden minskar både antalet skadade bilister i kollisionsolyckor och i singelolyckor, från ca 19 till ca 12 per år respektive från ca 8 till strax under 6 per år. Bland fotgängarna skadas i genomsnitt fler per år i singelolyckor än bland cyklisterna. Under perioden ökar singelolyckorna både bland fotgängare och bland cyklister. De senaste två skånska vintrarna har medverkat till att många skadats bland framförallt fotgängarna. Längden och omfattningen på vintrarna samt standarden på vinterväghållningen är några orsaker. I ett tidigare informationsblad behandlades fotgängarnas singelolyckor i Skåne. Nu väljer vi att fokusera på cyklisterna för att de skadade är många och för att cykling är bra för både 1

4 hälsan och miljön. I detta informationsblad bearbetar vi även beskrivningen av olyckshändelsen i STRADA - registret i ett försök att klarlägga hur olyckan har gått till samt konsekvenserna av den. Skadade cyklister i singel- och kollisionsolyckor Figur 2 beskriver antalet skadade cyklister i singel- respektive kollisionsolyckor i Skåne per månad under perioden Singel Kollision Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal Figur 2 Cyklister som skadats i singel- respektive kollisionsolyckor i Skåne under åren fördelade per månad Skademönstret för cyklister som skadats i singelolyckor respektive kollisionsolyckor är relativt likartat över åren i Skåne. Antalet skadade i singelolyckor har emellertid genomgående störst magnitud. Antalet skadade är betydligt fler under sommaren än under vintern. Det uppkomna mönstret kan sannolikt förklaras av olika exponering över året. De oftast milda vintrarna i Skåne gör dock att man cyklar året runt. Den internationella skadegraderingen Injury Severity Score (ISS) används i STRADA - sjukvårdsregistrering. Skalan tar hänsyn till multipla effekter av skadorna genom att sammanföra de tre svåraste skadorna. Skadegraden kan delas in i lätta skador (ISS 1-3) t ex sår och blåmärken, måttliga skador (ISS 4-8) t ex frakturer på handled, underarm och fotled samt allvarliga skador (ISS 9 - ) t ex höftledsfrakturer och inre skallskador. I figur 3 redovisas skadade cyklister registrerade på akutmottagningarna i Skåne under perioden Figuren visar hur skadegraden fördelas bland cyklister registrerade på sjukhus då de oskadade har exkluderats. Totalt har strax över 1 3 cyklister skadats. 2

5 1 9 8 Lätt skada Måttlig skada Allvarlig skada 7 6 Antal Singel (N=7786) Kollision (N=554) Figur 3 Andel cyklister som skadats i singel- respektive kollisionsolyckor i Skåne under åren fördelade på skadegrad Andel allvarligt skadade är ca 5 % oavsett om cyklisterna har skadats i singelolyckor eller kollisionsolyckor. Andelen måttligt skadade är något högre bland de skadade i singel- än i kollisionsolyckor. Antalsmässigt är de måttligt och allvarligt skadade i singelolyckor fler än samtliga skadade cyklister i kollisionsolyckor. Mängden skadade samt det stora antalet måttliga och allvarliga skador i singelolyckor motiverar oss att i fortsättningen granska cyklisternas singelolyckor närmare. Skadade cyklister i singelolyckor Uppgifter om vem som skadats samt var och hur olycksfallet inträffat insamlas via fasta svarsalternativ och/eller som fri text i trafikskadejournalen när den fylls i på akutmottagningen. Kvaliteten på dessa uppgifter skiftar och kan bero på patientens ålder, om någon anhörig följer med till akutmottagningen men också på hur svårt man har skadats samt på personalens arbetsbelastning. I vissa fall kan uppgifter i ambulansjournalen vara till hjälp att överbrygga problemen med platsangivelsen. Under senare delen av år 21 infördes en ny rutin för att komplettera bortfallet i registreringen av skadade i trafiken på akutmottagningarna i Skåne. Den medför att även en trafikskadejournal skickas hem i informationsbrevet till de skadade som initialt behandlats och som inte fyllt i blanketten på akutmottagningen. Detta leder förhållandevis ofta till att de skadade skickar tillbaka en ifylld trafikskadejournal. Täckningsgraden i registreringen ökar med 5 % genom detta och kvaliteten på beskrivningen av olycksplatsen påverkas oftast positivt. Platstyper I figur 4 framgår olika typer av olycksplatser där cyklister skadats i singelolyckor i Skåne under perioden

6 5 4 Gatukorsning Gatusträcka GC-bana/trottoar Övrigt Okänd Andel (%) (N=1382) 28 (N=165) 29 (N=1588) 21 (N=1514) 211 (N=169) Figur 4 Andel cyklister som skadats i singelolyckor i Skåne under åren fördelade på olycksplats Under de fyra första åren av den studerade perioden skadas cyklister i singelolyckor ungefär lika ofta på gatusträckor i blandtrafik, som på gång- och cykelbanor/trottoarer. Ett mindre antal av de senare sker på trottoarer. Antalet skadade med okänd olycksplats varierar från 23 till 16 per år. Under 211 har förändringen i insamlingsrutinerna ökat kunskapen om olycksplatsen jämfört med under tidigare år. Detta får till följd att fler uppger att de skadats på gångoch cykelbanor (GC-banor) än på sträckor i blandtrafik. Detta är oroande då de separerade GC-banorna bl.a. tillkommit för att minska trafiksäkerhetsproblemen för cyklisterna. Andelen som skadats här är tillika högre i de tre större städerna Malmö, Lund och Helsingborg än för genomsnittet. Både andelen och antalet allvarligt skadade är dock högre på sträckor i blandtrafik än på GC-banor. Äldre skadas i högre utsträckning i blandtrafik än övriga cyklister. Åldersfördelning I figur 5 redovisas skadegraden i olika åldersgrupper bland cyklister skadade i singelolyckor. Här detaljstuderas enbart skadade cyklister i singelolyckor i Skåne under år Lätt skada Måttlig skada Allvarlig skada 6 5 Andel (%) Figur 5-14 år år år år år 75 - år. Andel cyklister i olika åldersgrupper som skadats i singelolyckor i Skåne under år 211 fördelade på skadegrad 4

7 Skadegraden ökar med åldern för cyklister som skadats i singelolyckor. Detta gäller generellt för andelen allvarliga skador. Bland de allra äldsta, 75 år och äldre, blir mer än var femte cyklist allvarligt skadad. Även andelen måttliga skador ökar med åldern med undantag för i den allra äldsta åldersgruppen. Troligen kan även en låg hjälmanvändning (mindre än 15 %) bidra till att förklara en del allvarliga skador bland de allra äldsta cyklisterna. Olycksorsaker Vid kartläggningen av primärorsak till singelolyckan har fritexten i beskrivningen av olyckshändelsen bearbetats. Denna information har sedan kombinerats med uppgifter från fasta svarsalternativ. I figur 6 visas hur primärorsaken till olycksfallet fördelas mellan olika företeelser i trafiksystemet under 211. Primärorsaken har definierats utifrån följande: Trafikantens beteende (Trafikant), t ex cyklisten cyklar fort Interaktion med andra trafikanter (Annan trafikant), t ex cyklar in i bildörr som öppnas Tillståndet på fordonet (Fordon), t ex sadeln lossnar under färd Utformningen av trafikmiljön (Utformning), t ex cyklar in i stolpar som placerats nära körbanan Tillståndet på vägbanan (Vägbana), t ex beläggningen är ojämn eller det finns pinnar, grenar och plastband m m på körbanan Drift och underhåll av platsen (Väglag), t ex snö/ishalka eller ej bortsopat lösgrus Rådande väderlek.(väderlek), t ex blåst eller kraftigt regn 5 4 Andel (%) Trafikant Annan trafikant Fordon Utformning Vägbana Väglag Väderlek Okänt Figur 6 Andel cyklister som skadats i singelolyckor i Skåne under 211 fördelade på primärorsak till olycksfallet Det framkommer att cyklisten ofta själv medverkat till olyckshändelsen genom sitt beteende, i ca 3 % av fallen. En mindre andel (ca 5 %) beror på missförstånd av medtrafikanters agerande som leder till att cyklisten måste väja, svänga eller bromsa (oftast för bilister men även för andra cyklister och fotgängare). Dåligt väglag t ex brister i snöröjningen eller halkbekämpningen är förhållandevis vanligt (ca 2 %) som skadeorsak. Tillståndet på vägbanan, cykelns skick och skötsel respektive trafikmiljöns utformning kan vardera tillskrivas ungefär lika stor inverkan (ca 1 % vardera) I få fall är det sjukdom (ingår i gruppen Trafikant) eller väderförhållanden, främst då stark vind som varit primärorsaken. Detalj- 5

8 kunskaper saknas för 13 % av olycksfallen där man enbart uppgett att cyklisten har kört omkull eller ramlat. I beskrivningen av olyckshändelsen uppges ganska ofta att mer än en företeelse har haft inverkan. Detta sker i ca 4 % av skadefallen. Vanliga brister hos trafikanten är ovarsamhet, ouppmärksamhet eller lek men även att cyklisten har väjt, bromsat eller svängt för häftigt eller kraftigt, har haft för hög hastighet eller inte klarat på- och avstigning av cykeln. Problem med fordonet kan vara tvärstopp när det kommer in något i framhjulet, att cykeln är olämpligt lastad eller att cykelkedjan hoppar av, att bromsen tar ojämnt eller att cyklisten tappar balansen p.g.a. annat fel på cykeln. Ojämn beläggning, hål och gropar samt lösa föremål på vägbanan ställer också till problem för cyklisterna. Men oftare är snö- och ishalka, lösgrus, vatten eller löv ett bekymmer, dvs. brister som väghållarna inte åtgärdat. Vid projektering och utförande uppkommer även misstag i utformningen t ex höga trottoarkanter som både är besvärliga vid passager men även att cykla längs med samt placeringen av stolpar, träd och annan vegetation i anslutning till cykelbanor. Cykelhjälm och skallskador En genomgång har även skett av hjälmanvändningen bland cyklister som skadats i singelolyckor. Granskningen har utförts för att konstatera om hjälmen ger önskat skydd mot skallskador. I figur 7 visas effekten av hjälmanvändningen på registrerade skallskador bland cyklister i samband med singelolyckor under en femårsperiod, Lätt skallskada Måttlig skallskada Allvarlig skallskada 7 Antal Med hjälm (N=26) Utan hjälm (N=117) Figur 7 Cyklister med och utan hjälm med huvudskador som uppkommit i singelolyckor i Skåne under åren fördelade på skadans svårhetsgrad I genomsnitt har 23 % av samtliga skadade haft hjälm under den studerade femårsperioden i Skåne. Hjälmanvändningen bland de skadade varierar dock något mellan olika år. Ca 15 % av de med skallskador har använt hjälm vilket visar att hjälmen har haft effekt och minskat antalet skallskador bland cyklisterna. Man kan dock konstatera att det förekommer enstaka allvarliga skallskador även bland dem som haft hjälm. Hjälmanvändningen förefaller reducera allvarliga skador till måttliga skador. Förhoppningsvis resulterar detta även i att skador med långvariga och/eller bestående men minskar. 6

9 Övriga skador I samband med granskningen av skallskadorna studerades även övriga typer av skador som drabbat cyklister i singelolyckor. Sammanlagt återfanns 686 frakturer och 1657 övriga skador (en individ kan ha mer än en skada). I sammanställningen i tabell 1 dominerar frakturer i de övre extremiteterna, t ex handleder, fingrar och axlar, i antal. Handledsfrakturer och frakturer på axel klassificeras oftast som måttliga och utgör ca 3 % av samtliga frakturer. Bland de allvarliga skadorna återfinns inte så få höft- och lårbensfrakturer. Tabell 1 Fördelning av frakturer efter kroppsregion för cyklister som skadats i singelolyckor i Skåne under 211 Kroppsregion Antal frakturer Kommentarer Ansikte 91 Huvud/hals/halsrygg 5 Bröstben/revben/bröstrygg 41 Axel/överarm/armbåge/underarm Handled 134 Hand/fingrar 15 Höft/lår/knä/underben Fotled 34 Fot/tår 15 Buk/bukvägg/genitalia 2 Totalt Varav 79 frakturer på axel 71 Varav 44 höft lårbensfrakturer Bland övriga skador (ej frakturer) i tabell 2 dominerar stukningar, luxationer och sårskador. Många skador drabbar ansikte men även övre och nedre extremiteter. Tabell 2 Fördelning av övriga skador ej frakturer) efter kroppsregion för cyklister som skadats i singelolyckor i Skåne under 211 Kroppsregion Antal skador Ansikte 361 Huvud 181 Hals/halsrygg 5 Bröstben/revben/bröstrygg 86 Axel/överarm/armbåge/underarm 33 Handled 122 Hand/fingrar 135 Höft/lår/knä/underben 271 Fotled 53 Fot/tår 36 Buk/bukvägg/genitalia 39 Ländrygg/korsrygg 2 Totalt

10 Uppskattning av kostnaderna för cyklisternas singelolyckor i Skåne under ett år I STRADA information 211 genomfördes ett försök att uppskatta kostnaderna för fotgängarnas singelolyckor under vintersäsongen 21/211. Här görs en ansats att uppskatta kostnaderna för cyklisternas singelolyckor under ett år i Skåne. På likartat sätt som tidigare har samhällets kostnader klassificerats i direkta och indirekta kostnader. Med direkta kostnader avses t.ex. sjukvård, läkemedel och sociala kostnader. Indirekta kostnader innefattar bl.a. produktionsbortfall. Även i detta faktablad redovisas endast kostnader som uppkommer i direkt anslutning till skadan som t ex behandlingen av skadan samt produktionsbortfallet för åldersgruppen år. För beräkning av kostnaderna för öppen- respektive slutenvårdstillfällena har uppgifter hämtats från Södra regionvårdsnämndens prislista 213: Läkarbesök akutkliniken SEK Vård på ortopedklinik SEK per vårddygn. Dessutom tillkommer en kostnad per inlagd person på SEK. Medelvårdtiden för cyklister som skadats i singelolyckor år 211 är 4,5 dygn, dvs 5 dygn. Totala slutenvårdskostnaden i anslutning till olyckan uppskattas till SEK per skadad person Läkarbesök ortopedklinik (återbesök) SEK Läkarbesök primärvården SEK För beräkning av kostnader för produktionsbortfall har underlag hämtats från SCB. Produktionsbortfallet utgår från en genomsnittlig månadslön (heltid) på 29 SEK (år 211) som justerats för en sysselsättningsgrad på,8 (år 211). Antal arbetsdagar per år vid heltidstjänst är 229 dagar. Lönepåslag arbetsgivaravgift Svenskt näringsliv är 1,416 (år 212). Beräknad genomsnittlig lönekostnad per dag efter prisjusterad KPI (SCB) är 1 74 SEK (år 212). Följande antaganden har gjorts för återbesök och sjukskrivning: En inlagd person gör ett återbesök på kliniken En person i öppenvård gör ett återbesök i primärvården En person med fraktur blir sjukskriven under 4 veckor (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap: Samhällets kostnader för vägtrafikolyckor, 29) En person med övriga skador blir inte sjukskriven. Endast personer år blir sjukskrivna Tabell 3 Sjukvårdskostnader för cyklister som skadats i singelolyckor i Skåne under 211 i åldern 24 år och 65 år och äldre [i tusen SEK] Antal Kostnad för Kostnad för Kostnad för Total skadade akutbesök sluten vård återbesök kostnad Personer med fraktur i sluten vård Personer med fraktur i öppenvård Personer med skador (ej frakturer) i sluten vård Personer med skador (ej frakturer) i öppenvård Totalt

11 I tabell 3 visas sjukvårdskostnaderna för de som inte förvärvsarbetar (i denna studie -24 år och 65 år och äldre). Den största kostnaden för denna grupp är den för akutbesöket. Den motsvarar strax över hälften av de totala kostnaderna. Personer med frakturer genererar ca 6 % av kostnaderna för slutenvården. Personer med övriga skador (ej frakturer) står för den största delen av kostnaderna för återbesöken. De totala kostnaderna för de skadade som inte förvärvsarbetar uppskattas till ca 8 miljoner SEK. I tabell 4 framgår att produktionsbortfallet utgör den största uppskattade kostnaden för de förvärvsarbetande och motsvarar ca 6 % av de totala kostnaderna. Personer med frakturer som behandlats i öppenvården genererar mest produktionsbortfall. Kostnaderna för akutbesöken för de förvärvsarbetande är större än den för slutenvården. Tabell 4 Sjukvårdskostnader för cyklister som skadats i singelolyckor i Skåne under 211 i åldern år [i tusen SEK] Antal Kostnad för Kostnad för Kostnad för Kostnad för Total skadade akutbesök sluten vård återbesök produktionsbortfall kostnad Personer med fraktur i sluten vård Personer med fraktur i öppenvård Personer med skador (ej frakturer) i sluten vård Personer med skador (ej frakturer) i öppenvård Totalt* * En död vid ankomsten till akutmottagningen har inte medräknats De totala kostnaderna för sjukvård och produktionsbortfall i direkt anslutning till olyckstillfället beräknas till ca 27 miljoner SEK för de cyklister som registrerats som skadade i singelolyckor i Skåne när de sökt vård på akutmottagningarna under ett år. I denna uppskattning ingår ingen uppräkning för brister i täckningsgraden. De flesta akutmottagningarna har en täckningsgrad på över 9 % när det patientadministrativa systemet i Skåne (PASiS) använts som jämförelsematerial under perioden. Malmö med många skadade cyklister i singelolyckor har dock enbart en täckningsgrad på 67 % under år 211. Slutsatser Följande slutsatser har kunnat dras: att rapporteringsgraden för cyklister som skadas i singelolyckor är hög vid de flesta akutmottagningarna i Skåne att singelolyckor är betydligt vanligare än kollisionsolyckor bland cyklister att cyklister skadas något allvarligare i singelolyckor än i kollisionsolyckor att fler cyklister skadas på sträckor i det separerade cykelnätet än i blandtrafiken. att cyklister skadas svårare i blandtrafiken än på GC-banorna att äldre cyklister skadas svårare än yngre cyklister att skallskador även förekommer bland de som använder hjälm. Men att hjälmen oftast skyddar mot de allra allvarligaste skallskadorna 9

12 Rekommendationer Vi lämnar dessa generella rekommendationer: att större omsorg bör läggas på utformningen av cykelbanorna och omgivande miljö att framtida driftåtgärder på cykelnätet ges högre standard än idag. Särskilt vinterväghållningen men även sopningen och siktröjningen att beläggningsstandarden på cykelnätet inventeras årligen inför valet av kommande underhållsåtgärder att cyklisterna informeras om deras utsatthet i trafiken, särskilt i singelolyckor, samt vikten av att använda hjälm och att använda den på rätt sätt. Kontaktpersoner Monica Berntman, Inst. För Teknik och samhälle, Lunds tekniska högskola; monica.berntman@tft.lth.se Monica Frank, Transportstyrelsen; monica.frank@transportstyrelsen.se Birgit Modén, Avd för Folkhälsa och social hållbarhet, Region Skåne; birgit.moden@skane.se 1