Sjukvårdsrapporterade olyckor ombord på buss inom Stockholms län under perioden en översikt

Transkript

1 Sjukvårdsrapporterade olyckor ombord på buss inom Stockholms län under perioden en översikt 1

2 Transportstyrelsen Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för verksamhetsutveckling och stöd Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens webbplats Dnr/Beteckning Författare Therese Malmström Månad År Juni 2015 Eftertryck tillåts med angivande av källa. 2

3 Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund Syfte Metod RESULTAT Antal, ålder och kön Skador Orsak till olyckan DISKUSSION

4

5 Sammanfattning Varje år skadas fler än 100 personer inom Stockholms län så svårt att de behöver uppsöka akutsjukvård efter att ha råkat ut för en olycka ombord på buss eller vid på- eller avstigning. Ungefär hälften av dessa personer är 65 år eller äldre, och en klar majoritet, 3 av 4, är kvinnor. 7 procent av personerna blev allvarligt skadade och nästan var femte person blev inlagd på sjukhus efter olyckan. Vid en genomgång av olyckorna framgår det att ungefär hälften av de skadade passagerarna stod upp i bussen och skadade sig när de föll omkull. Orsaken till att de föll var i de flesta fall att bussen gjorde en kraftig inbromsning. I många av de olyckor som berodde på att bussen accelererat kraftigt, uppgav personerna att de var i färd med att sätta sig ned, men att de inte hunnit göra det innan bussen startade. Denna typ av olyckor anmäls sällan till polisen och de blir heller inte alltid kända genom trafikutövarnas egna incidentrapporteringssystem. Tack vare akutsjukvårdens rapportering om olyckor i informationssystemet Strada 1 kan vi dock få kännedom om en betydande del av dessa olyckor och deras skadeutfall. Denna studie syftar till att översiktligt beskriva dessa olyckor utifrån sjukvårdens rapportering. Förhoppningen är att berörda aktörer främst Stockholms lokaltrafik (SL) och trafikutövarna tar del av innehållet och beaktar detta i sitt trafiksäkerhetsarbete. 1 Strada är ett informationssystem för data om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Strada bygger på uppgifter från polis och sjukvård. Transportstyrelsen är huvudman för informationssystemet. 5

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Att åka buss anses vara ett säkert sätt att transportera sig i trafiken. Enligt den officiella statistiken för vägtrafikolyckor, som baseras på polisrapporterade olyckor, är passagerare på bussar inblandade i förhållandevis få olyckor. Under åren omkom 5 busspassagerare i Sverige, vilket motsvarar 0.5 procent av de omkomna inom vägtrafiken. Ett av dessa dödsfall skedde i Stockholms län. Under samma period skadades cirka 70 busspassagerare svårt, vilket utgör 0.8 procent av det totala antalet svårt skadade inom vägtrafiken i Sverige. Av de 70 var det 24 som skadades inom Stockholms län. Bortfallen vad gäller antalet skadade busspassagerare är dock betydande i polisens rapportering, eftersom denna typ av olyckor sällan anmäls till polisen. Ett problem med de olyckor som ändå registreras av polisen är att den skadegrad som anges inte ger en rättvisande bild av den faktiska skadegraden hos de inblandade personerna. I rapporten Hur säker är bussen? Skador och risker i samband med bussresor i tätort (Berntman, M., Holmberg, B, Wretstrand, A. 2012) belyser Berntman m.fl. den totala olycksbilden vid bussresor och orsakerna till dessa olyckor. I materialet inkluderas även olyckor rapporterade av sjukvården. I rapporten konstaterar författarna att riskerna vid bussresor är kraftigt underskattade, om hänsyn endast tas till de polisrapporterade olyckorna. Akutsjukvårdens rapportering i Strada är därför mycket viktig för att få information om denna typ av olyckor och för att få en rättvisande bild av skadegraden/allvarlighetsgraden hos de drabbade personerna. 1.2 Syfte Syftet med denna rapport är att med hjälp av Strada sjukvårdsdata översiktligt undersöka problemet och omfattningen av olyckor där busspassagerare sökt vård till följd av en olycka ombord på buss samt vid på- eller avstigning. Studien avgränsas till att behandla olyckor som skett inom Stockholms län under tidsperioden 1 januari 2011 till och med 31 december Metod Utsökningar har gjorts i Strada uttagswebb, genom urval på sjukvårdsrapporterade personer under tidsperioden 1 januari 2011 till och med 31 december 2013 i Stockholms län. Olyckor med busspassagerare samt på- och avstigande personer återfinns bland de flesta olyckstyper i Strada. Majoriteten återfinns under olyckstypen V0 (varia, övrigt/okänt), men skadefall av denna typ finns även registrerade under olyckstyperna A 6

7 (avsvängandeolycka), F (fotgängare i kollision med motorfordon), G0 (fotgängare singel), K (korsandeolycka), M (mötesolycka), O (omkörningsolycka), U (upphinnandeolycka) och S (singelolycka). 2 Resultat 2.1 Antal, ålder och kön Under den aktuella perioden har 350 personer registrerats i Strada efter att ha sökt vård till följd av en olycka som skett ombord på buss eller vid påeller avstigning i Stockholms län. Det innebär att cirka 115 busspassagerare i länet varje år skadas så allvarligt i denna typ av olyckor att de söker vård på en akutmottagning. Värt att poängtera är dock att antalet inte ger en totalbild av problemet, eftersom det finns bortfall i registreringen även hos akutsjukvården Figur 1. Antal personer sökt vård till följd av en olycka, som skett ombord på buss eller vid på- eller avstigning i Stockholms län och som registrerats i Strada. Nästan hälften (168 stycken) av busspassagerarna var 65 år eller äldre. 30 procent (102) var äldre än 75 år. Ungefär 5 procent av passagerarna var små barn (yngre än 4 år). Av de totalt 350 busspassagerarna var majoriteten, 77 procent (268) kvinnor och 23 procent (82) män. 2.2 Skador Injury Severity Score (ISS) är sjukvårdens beräkning av allvarlighetsgraden för en persons samtliga skador. Ungefär 9 procent (30 stycken) av busspassagerarna som uppsökte akutsjukvård efter skadehändelsen var enligt sjukvården oskadade (ISS=0). 65 procent (228) var lindrigt skadade 7

8 (ISS 1-3). 19 procent (68) var måttligt skadade (ISS 4-8), och 7 procent (24) var allvarligt skadade (ISS > 9). Allvarligt skadad 7% Oskadad 9% Måttligt skadad 19% Lindrigt skadad 65% Figur 2. Fördelning av skadegrad bland de registrerade personerna (%). Cirka 18 procent (63) av de som uppsökte akuten blev inlagda för vård. Sjukhusvistelserna varierade mellan 1 och 21 dagar. Av dem som blev inlagda fick nästan 30 procent (18) stanna på sjukhuset i en vecka eller mer. I denna grupp var 78 procent (14) 75 år eller äldre. Värt att lyfta är även att 31 procent (108) av de totalt 350 personer som denna studie bygger på inkom till sjukhus med ambulans. Den vanligaste skadan som personerna i dessa olyckor ådragit sig är skrapsår och blåmärken. Därefter är frakturer på nedre och övre extremiteter samt på bröstkorg de vanligaste förekommande skadorna. Även skador gällande sträckningar på halsryggen eller nacken är relativt vanliga, men också hjärnskakningar med varierande svårighetsgrad förekommer frekvent. En klar majoritet av de allvarligaste skadorna, där ISS-värdet för samtliga skador är högre än 9, visade på frakturer av de nedre extremiteterna, dvs. på ben, höft, lår, knä och fot. Av dessa utgör 12 av 15 frakturer på höft eller lår. Vad gäller frakturer på höft eller lår har dessa uteslutande drabbat personer äldre än 70 år. 8

9 2.3 Orsak till olyckan Utifrån olycksbeskrivningen går det, i de flesta fall, att utläsa orsaken till att personen har skadats sig. Knappt hälften (170 stycken) av de 350 passagerarna stod upp i bussen och skadade sig när de föll omkull. Cirka 20 procent av passagerarna (76) satt ned när de antingen skadade sig mot framförvarande säte eller ramlade från sätet. Nästan lika många, 17 procent (59), skadade sig vid på- eller avstigning. I cirka 10 procent av olyckorna är det dock svårt att avgöra om personen varit stående eller sittande. 8 av olyckorna har skett när barn ramlat ur barnvagnar som vält och 3 passagerare skadade sig när deras rullstol välte. 1 av dessa 3 olyckor inträffade i färdtjänstbuss. 60% 50% 49 % 40% 30% 20% 10% 0% 22 % 17 % 10 % 2 % 1 % Barnvagn På/avstigning Rullstol Sittande Stående Okänt Figur 3. Fördelning över hur den vårdsökande färdats som passagerare (%). Kraftiga inbromsningar är enligt händelsebeskrivningen från patienterna i Strada den i särklass vanligaste orsaken till att passagerarna faller ombord på bussen. Drygt 40 procent (147) av skadefallen berodde enligt personerna på sådana inbromsningar. Cirka 12 procent (41) uppgav att de ramlade på grund av att bussen accelererat kraftigt. 65 procent (27) av dem som föll på grund av kraftig acceleration tillade även att de var i färd med att sätta sig ned, men hann inte göra det innan bussen startade. Cirka 7 procent (26) uppgav att de skadat sig av dörrar som stängts. Skadorna har då uppkommit antingen när personen har fastnat i dörrarna eller har knuffats till av dörrarna och ramlat. 9

10 12 procent (43) beskrev att de skadade sig då bussen kolliderade med annat fordon. Andra orsaker till att passagerarna ramlat eller fallit var att bussen gjort skarpa svängar eller att de halkat inne i bussen på snö, is eller vatten. 60% 50% 40% 42% 30% 20% 10% 12% 7% 3% 12% 5% 19% 0% Acceleration Dörrar som stängs Halkade inne i bussen Kollision Kraftig inbromsning Snubblar Övrigt Figur 4. Fördelning över den rapporterade orsaken till olyckan/skadefallet (%). 3 Diskussion Varje år uppsöker fler än 100 personer länets akutmottagningar efter att de varit med om en olycka ombord på buss eller vid på- eller avstigning. Det är dock svårt att utifrån dessa tal säga något om den verkliga omfattningen av problemet med denna typ av olyckor. Alla som skadas söker inte vård på en akutmottagning utan väljer kanske att uppsöka en vårdcentral. Det finns också patienter som missats i registreringen hos akutmottagningen av olika orsaker. Det kan handla om att den vårdsökande inte har fått en trafikskadejournal att fylla i vid sitt besök, eller har valt att inte fylla i den varken på akutmottagningen eller då den skickats hem till patienten. En ökning av antalet skadade Att det under den aktuella 3-årsperioden har skett en ökning av antalet registrerade personer från cirka 90 till cirka 150 stycken kan ha sin förklaring i att denna typ av olyckor faktiskt har ökat. Men det kan även ha 10

11 att göra med att akutsjukhusen blivit bättre på att fånga upp och registrera de personer som sökt vård till följd av fall ombord eller vid på- och avstigning. År 2011 registrerade sjukhusen i Stockholms län cirka personer i Strada. År 2013 registrerades cirka personer. Det är en ökning med cirka 19 procent. Under samma period ökade antalet personer som registrerats efter olycka ombord på buss med cirka 60 procent. Bussåkandet är i viss mån riskfyllt för äldre Att åka buss är i många avseenden ett bra sätt för äldre att färdas i trafiken, men det finns även faktorer som gör bussåkandet riskfyllt för denna grupp. Ungefär hälften av dem som sökt vård till följd av dessa olyckor är äldre än 65 år. Värt att notera är att endast 4 procent av SL:s resenärer tillhör denna åldersgrupp enligt Fakta om SL och länet 2013 (AB Storstockholms lokaltrafik). Äldre personer har i många fall sämre balans och svårare att ta sig fram än vad många yngre personer har. Därför behöver de ibland extra tid på sig för att hinna med att sätta sig ned vid påstigning och för att ta sig ut genom dörrarna vid avstigning. Busstrafiken håller ofta ett högt tempo där det inte alltid tas hänsyn till de äldres behov vid på- och avstigning. Bussföraren kanske inte uppmärksammar att äldre personer står i mittgången, även om medvetenheten finns. Om passagerarna inte hunnit sätta sig innan föraren accelererar, finns det en risk att någon faller. Särskilt stor blir risken om det är en äldre person som har svårt med balans och med en begränsad styrka att hålla i sig. Äldre personer är också generellt sett skörare än yngre personer. Det kan innebära att om eller när en äldre person faller ombord på bussen, finns det en överhängande risk att denna person ådrar sig allvarligare skador än vad en yngre person gör. 14 äldre personer blev till exempel så allvarligt skadade att de blev inlagda på sjukhus i mer än en vecka. Om man ser till det totala antalet av dem som uppsökt akutsjukvård efter en olycka på buss, blev var fjärde måttligt eller allvarligt skadad och drygt 30 procent kom till sjukhuset med ambulans. Värt att notera är att fler än två tredjedelar av de personer som föreliggande data bygger på var kvinnor, medan endast 56 procent av SL:s resenärer under 2013 var kvinnor, enligt ovan nämnda rapport från AB Storstockholms lokaltrafik. Vanligt att passagerare faller när bussen bromsar in Vid en genomgång av olyckorna framgår det att ungefär hälften av busspassagerarna stod upp i bussen och skadade sig när de föll omkull. Orsaken till att de föll var i de flesta fall att bussen gjorde en kraftig inbromsning. I många av de olyckor som berodde på att bussen accelererat 11

12 kraftigt, uppgav personerna att de var i färd med att sätta sig ned, men att de inte hunnit göra det innan bussen startade. Detta var ett problem som passagerarna, oavsett ålder, angav som vanlig olycksorsak. Fler äldre än yngre uppgav dock att de skadats av dörrar som stängs, vilket sannolikt beror på att de tar längre tid på sig att kliva på och av bussen än vad yngre personer gör. Storstockholms lokaltrafik (SL) har det övergripande ansvaret för länets allmänna kollektivtrafik som varje dag nyttjas av närmare personer. Trafikutövare av dagens SL-trafik är Arriva, Keolis och Nobina. Företagen har ett avvikelsehanteringssystem, dit trafikledaren registrerar händelser som kräver någon form av insats, till exempel att en ambulans måste tillkallas eller att trafikledningen åker ut till platsen för att vidta eventuell åtgärd. Men för att händelsen ska registreras krävs det att bussföraren rapporterar in avvikelsen eller händelsen till trafikledningen. Stort mörkertal Det är svårt att på ett rättvisande sätt jämföra den statistik som trafikutövarna har i sina avvikelsehanteringssystem med de data som finns i Strada. Trafikutövarnas statistik visar dock att skadehändelser av den typ som denna rapport belyser är förekommande inom lokaltrafiken. Sannolikt sker det betydligt fler skadehändelser ombord på bussarna än vad både trafikföretagens avvikelsehanteringssystem och sjukvårdsdata i Strada visar. Trafikföretagens uppgifter bygger på att bussföraren uppmärksammat skadehändelsen och rapporterat den till trafikledningen som i sin tur ska ha registrerat den i avvikelse-hanteringssystemet. Strada sjukvårdsdata bygger på att den skadade personen uppsöker en akutmottagning och att personen därefter blir registrerad. Mörkertalen är förmodligen betydande. Trots att det är svårt att få en heltäckande bild över de olyckor som sker ombord på buss, är det uppenbart att problemet existerar och att det är angeläget att arbeta för en säkrare färd för alla bussresenärer. I lokaltrafikens trafiksäkerhetsarbete kan Strada i hög utsträckning bidra till att ge en bättre bild av omfattningen av problemet. Dessutom kan informationen i Strada visa vilken typ av skador som de drabbade personerna ådrar sig samt allvarlighetsgraden av dessa. 12