Betydelsen av bälte. Analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Betydelsen av bälte. Analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan"

Transkript

1 Betydelsen av bälte Analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan -9

2 Titel: Betydelsen av bälte analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan -9 Publikation: :9 Utgivningsdatum: -- Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Alexander Hurtig, Trafikverket Region Stockholm Upphovsman: Matteo Rizzi, Maria Olai, Martin Ullberg, Emely Knudsen, Linda Åhlén och Jenny Rosenkvist Layout: Tryck: ISBN: Distributör: Trafikverket

3 Förord Denna studie är genomförd på uppdrag av Trafikverket och är en djupanalys av bältesanvändning bland dödade personbilister i Stockholms län mellan åren och 9. Studien beskriver omständigheterna kring bilister som har omkommit till följd av en vägtrafikolycka, där fokus ligger på bältesanvändningen. Rapporten beskriver skillnader mellan de som har använt och de som inte har använt bälte. Även statistik uppdelad på polismästardistrikt redovisas. Studien är genomförd av Vecturas Emely Knudsen, Maria Olai, Jenny Rosenkvist, Martin Ullberg och Linda Åhlén under ledning av Matteo Rizzi. Kontaktperson på Trafikverket har varit Alexander Hurtig som även har bistått med goda idéer och synpunkter.

4 Innehåll Sammanfattning... Inledning... Syfte.... Avgränsningar... Metod... Resultat... Slutsatser och diskussion... 7

5 Sammanfattning Varje år omkommer drygt personer, både förare och passagerare, i personbil i Stockholms län. Enligt officiell statistik har under perioden -9 totalt bilister omkommit. Bilbälte är många gånger skillnad mellan liv och död och av den anledningen är det högst relevant att studera bältesanvändningen i dödsolyckor. Trafikverket i Stockholm har i samverkan med Roslagens kommuner och polismästardistrikt låtit genomföra en djupstudieanalys om bältesanvändningen i dödsolyckor med personbilsförare och -passagerare i Stockholms län. Syftet med denna studie har varit att på ett tydligt sätt beskriva omständigheterna kring de personbilister som omkommit till följd av en vägtrafikolycka samt att belysa de eventuella skillnader som förekommer mellan obältade och bältade bilister. Utifrån varje studerad olycka (djupstudie) har information hämtats som har sammanställts i en matris. Utifrån denna är analysen gjord. Efter att ha sorterat bort självmord och naturligt omkomna har totalt 9 dödfall studerats. Av de 9 bilister som har omkommit var bältade och obältade. I sex av dödsfallen är det okänt om den omkomne har använt bälte eller inte. Analysen visar att av de omkomna som var obältade hade överlevt om de hade haft bälte medan stycken inte hade överlevt. I ett fall är det okänt om bilisten hade överlevt med bälte.

6 Inledning Varje år omkommer drygt personer, förare och passagerare, i personbil i Stockholms län. Enligt officiell statistik har totalt bilister omkommit under perioden -9. Varje dödsolycka är en tragedi för både anhöriga och för samhället och att minimera antalet dödsolyckor är därför en vinst. Bilbälte är många gånger skillnaden mellan liv och död och av den orsaken är det högst relevant att studera bältesanvändningen i dödsolyckor. Trafikverket i Stockholm har i samverkan med Roslagens kommuner och polismästardistrikt kommit överens om att göra en djupstudieanalys av bältesanvändningen hos omkomna bilister, både förare och passagerare, i Stockholms län. Trafikverket genomför djupstudier av samtliga dödolyckor i trafiken. En djupstudie är en fallundersökning som görs när en vägtrafikolycka leder till dödsfall. Trafikverkets utredare samlar in uppgifter som kan ha haft betydelse för olyckan och dödsfallet. Viktiga informationsunderlag är bland annat polisens trafikmålsanteckningar, obduktionsrapporten från Rättsmedicinalverket, fordonstekniska undersökningar samt utdrag från körkorts- och trafikregistret. Bedömningen om naturliga dödsfall samt huruvida en obältad omkommen bilist skulle ha överlevt med bälte görs av personer med trafikmedicinsk kompetens. Materialet sammanställs och registreras därefter i Trafikverkets olycksdatabas Djupstudieklienten. Syfte Syftet med denna studie har varit att på ett tydligt sätt beskriva omständigheterna kring de personbilister som omkommit till följd av vägtrafikolyckor samt att belysa de eventuella skillnader som förekommer mellan obältade och bältade personer. Vidare är syftet att studien ska ge underlag för aktörer att effektivisera sitt arbete utifrån detaljkunskaper inom det specifika området.. Avgränsningar Studien innefattar endast dödsolyckor av personer i personbilar som har inträffat i Stockholms län under perioden januari till och med december 9 där dåvarande Vägverket har gjort en djupstudieutredning. Självmord och naturliga dödsfall (sjukdomsfall) har tagits bort från materialet. Rapporten omfattar totalt 9 omkomna personer. Metod Utifrån varje studerad olycka har information om utvalda variabler inhämtats. Variablerna har sammanställts i en matris vilken analysen har baserats på. Följande variabler har analyserats:

7 Olyckstyp Tid på dygnet och datum Antal personer i bilen Hastighetsbegränsning Avkörningsvinkel Bedömd hastighet i kollisionsögonblicket Kollisionsobjekt Vägbredd Väghållare Standard säkerhetszon Typ av sidoområde Räcken Polisdistrikt Bilmärke/ålder Tekniska brister på fordon Status på fordon (körförbud/brukandeförbud) Bältespåminnare Kön/ålder Körkortshistorik (rätt behörighet) Alkohol/droger/läkemedel Överlevnadsmöjligheter Utkastad ur fordon Typ av resa Misstanke om självmord Naturlig död Misstanke om trötthet Svensk eller utländsk medborgare Bältesanvändning Vad gäller personer födda utomlands har det inte gått att utskilja de som har kommit till Sverige efter år 99 på grund av de personnummer som dessa har fått. Före år 99 fick personer födda utomlands eller födda i Sverige men som är utländska medborgare ett speciellt personnummer där det framgår att de var födda utomlands. Tidigare studier har visat att denna grupp kan ha en högre olycksrisk. För att säkra att samtliga relevanta olyckor fanns med i uttaget från Djupstudieklienten har en säkerhetskontroll gjorts med hjälp av STRADA. STRADA är ett informationssystem för data om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet och bygger på uppgifter från både polisen och sjukvården. Namnet är en förkortning av Swedish Traffic Accident Data Acquisition. VTI (9). Utlandsföddas trafiksäkerhet. VTI-rapport. 7

8 Resultat Enligt officiell statistik har personbilister omkommit i trafikolyckor i Stockholms län under perioden -9. Totalt har dödsfall varit möjliga att analysera och av dem har bedömts vara självmord och därmed uteslutits ur studien. Det gör att det totalt är 9 fall som är studerade. Av de 9 bilister som omkommit i trafikolyckor var stycken bältade och stycken var obältade. I sex av dödsfallen är det okänt om den omkomne har använt bältet eller inte. Analysen visar att av de omkomna som var obältade hade överlevt om de hade haft bälte medan stycken inte hade överlevt. I ett fall är det okänt om bilisten hade överlevt med bälte eller inte. Sett över tid har antalet bältade som omkommit i olyckor ökat fram till och med år då antalet gick ned. Under denna period har samtidigt antalet bilister som skulle ha överlevt om de använt bilbälte minskat, se Figur -. 9 bältad obältad överlevt med bälte 7 7 år år år 7 år år 9 Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9, antal omkomna. Antalet dödsolyckor i personbil har varierat i de olika polismästardistrikten. Flest dödsolyckor skedde i Roslagen och Norrort. Även Södertörn tillhör de distrikt som har haft fler dödsolyckor än övriga distrikt, se Figur -.

9 bältad obältad okänt 9 9 Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9 uppdelat på Polismästardistrikt, antal omkomna. Nedan visas en karta över de olika polismästardistrikten i Stockholms län, se Figur -. Figur - Polismästardistrikten i Stockholms län. Källa: Det en klar majoritet män som har omkommit i trafikolyckorna. Fördelningen mellan män och kvinnor skiljer sig något åt i de olika polismästardistrikten, se Figur -. 9

10 % 9% % 7% Norrort ( st) Roslagen ( st) Södertörn (7 st) Hela länet (9 st) 7% % 7% 7% % % % % % 9% % 9% % % % kvinnor män Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9, Polismästardistrikt könsfördelning. Bland de bilister som var inblandade i dödsolyckor och var mellan och år var de flesta obältade. I de högre åldrarna var majoriteten av bilisterna som var inblandade i dödsolyckorna bältade. Störst antal obältade bilister var mellan och år, medan det största antalet bältade bilister var 7 år eller äldre, se Figur -. bältad obältad -7 år - år - år - år - år - år -7 år 7- år Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9 uppdelat på ålder, antal omkomna.

11 Vad gäller ålder på de omkomna bilisterna följer polismästardistrikt Södertörn någorlunda genomsnittet för hela länet medan Roslagen och Norrort i vissa fall avviker. Till exempel har Norrort fler dödsolyckor än snittet i länet för åldersgrupperna - år medan Roslagen har lägre andel dödsolyckor i den åldersklassen jämfört med snittet i länet. I åldersklassen - år är förhållandet omvänt, se Figur -. % Norrort ( st) Roslagen ( st) Södertörn (7 st) Hela länet (9 st) % % % % % % -7 år - år - år - år - år - år -7 år 7- år Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9, Polismästardistrikt ålder, andel olyckor. Majoriteten bland de bilister som var inblandade i dödsolyckorna hade svenskt personnummer. Bland bilisterna med svenskt personnummer var stycken bältade vid dödsolyckan medan bilister var obältade. Bland de med utländskt personnummer var tre bilister bältade och två obältade. För några dödsolyckor hade okänt personnummer rapporterats, nämligen två bilister som varit obältade vid olyckan. Resultaten visar att det i de flesta dödsolyckor rapporteras att föraren hade ett giltigt körkort. I fem fall har det rapporterats att körkort saknats eller varit ogiltigt. I sex av fallen är det okänt om föraren hade giltigt körkort eller inte. Den olyckstyp som har varit vanligast vid dödsolyckor i Stockholms län under åren -9 är singelolyckor. Av de omkomna obältade bilisterna skedde 9 av dödsfallen i singelolyckor och av de bältade bilisterna omkom i singelolyckor. I denna olyckstyp hade 9 av totalt personer överlevt om de hade använt bältet, se Figur -7.

12 bältad obältad överlevt med bälte 9 9 avsvängande/ korsande kurs möte singel upphinnande varia/vilt Figur -7 Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9 uppdelat på olyckstyp, antal omkomna. Förutom i singelolyckor omkom de bältade bilisterna även i korsningsolyckor ( av stycken) och mötesolyckor ( av ). Det vanligaste kollisionsobjektet i singelolyckorna var träd mot vilket bilister omkom. Om de obältade hade haft bälte i dessa kollisioner hade fem av nio överlevt. Efter kollision med träd är voltning det vanligaste sättet att kollidera där samtliga sex obältade bilister hade klarat sig om de hade använt bältet, se Figur bältad obältad överlevt med bälte 7 7 träd volt bergvägg betongfundament dike/ vägbank mitträcke stenmur stolpe övrigt Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9 kollisionsobjekt i singelolyckor, antal omkomna.

13 Uppdelat på dygnet kan det konstateras att de flesta dödsfallen med bältade bilister har skett på dagen och dödsfallen med obältade bilister har skett på natten, se Figur -9. bältad obältad okänt Figur -9 Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9 uppdelat på tid på dygnet, antal omkomna. Vid en jämförelse mellan polismästardistrikten finns ytterst små skillnader, se Figur -. Observera att det i figuren inte tas hänsyn till kännedomen om bältesanvändning. Norrort ( st) Roslagen ( st) Södertörn (7 st) Hela länet (9 st) Figur - Dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9, polismästardistrikt tidpunkt, antal omkomna.

14 Dödsolyckorna har skett på såväl det statliga som kommunala vägnätet. De flesta har dock omkommit på statliga vägar. Av de bältade bilisterna omkom på det statliga vägnätet och på det kommunala. En bältad bilist har omkommit på en enskild väg och vid en av olyckorna med en bältad bilist är väghållaren okänd, se Figur -. bältad obältad 9 statlig kommunal enskild okänd Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9 uppdelat på väghållare, antal omkomna. Även bland de obältade bilisterna omkom flest, 9 personer, på statliga vägar. På kommunal väg omkom obältade bilister och på enskilda vägar omkom två obältade bilister. Bland de omkomna obältade är väghållaren okänd vid två olyckor. Av de 9 obältade bilisterna som omkom i singelolyckor skedde nio på vägar med sidoområdets typ A. Av de nio hade åtta överlevt om de hade använt bältet. Två av olyckorna med obältade bilister skedde på vägar med sidoområdestyp B och i de fallen hade en bilist överlevt om bältet hade använts. Fyra av olyckorna skedde på vägar med sidoområdestyp C. I dessa olyckor hade tre personer överlevt om de hade använt bälte. I de övriga fallen skedde olyckor på kommunala vägar. I tre av fallen är sidområdestyp okänt, se Figur -.

15 9 bältad obältad överlevt med bälte A B C kommunalt okänt Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9 uppdelat på standard säkerhetszon i singelolyckor, antal olyckor. När det gäller bältade bilister i singelolyckor omkom fem på vägområdestyp A, två bilister på vägområdes typ B och fyra på vägområdes typ C. Av de bältade omkom fem bilister på kommunala vägar och två på vägar där vägområdestypen var okänd. Utifrån säkerhetszonernas standard vid singelolyckor visar resultatet att sju av olyckorna med obältade bilister skedde på vägar med god säkerhetszon. Av dessa hade sex överlevt med bälte. Tre av dödsolyckorna skedde på vägar med mindre god standard och på de vägarna hade två bilister överlevt med bälte. Resultatet visar vidare att sex av dödsolyckorna inträffade på vägar med låg standard på säkerhetszonerna och av dem hade fyra överlevt med bälte. På kommunala vägar omkom av de obältade. I dessa fall hade två överlevt med bälte, se Figur -.

16 bältad obältad överlevt med bälte 7 god mindre god låg kommunalt okänt Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9 typ av sidoområde i singelolyckor, antal omkomna. Bland de bältade bilisterna har sex omkommit på vägar där säkerhetszonen har varit god, tre där säkerhetszonen har varit mindre god och tre även där säkerhetszonen varit låg. På kommunala vägar har fem bältade bilister omkommit och i ett fall är standarden på säkerhetszonen okänd. De flesta dödsolyckorna, såväl där bilisten har varit bältad, stycken, som obältad, stycken, har skett på vägar med hastighetsgräns 7 km/h. Av de obältade bilisterna hade överlevt om de haft bälte. På -vägar har bältade och obältade bilister omkommit. Av de obältade hade fem överlevt om de hade använt bältet, se Figur -.

17 bältad obältad överlevt med bälte km/h km/h 7 km/h 9 km/h km/h km/h okänt Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9 hastighetsbegränsning, antal omkomna. På vägar med hastighetsgräns 9 km/h har fem bältade och fyra obältade bilister omkommit, varav två hade överlevt med bälte. En bältad bilist har omkommit på en plats med hastighetsgräns km/h liksom det omkommit en bilist på en plats med hastighetsgräns km/h. På -väg har två bältade och fyra obältade bilister omkommit. Samtliga fyra obältade bilister hade överlevt om de haft bälte. Uppdelat på polisdistrikt följs roslagen och södertörn åt, medan norrort skiljer ut sig. Den största andelen dödsolyckor, cirka %, i roslagen och södertörn skedde vid vägar med hastighetsgränsen 7km/h och ca % av olyckorna vid vägar - km/h se Figur -. 7

18 % % % 7% 9% 7% Norrort ( st) Roslagen ( st) Södertörn (7 st) Hela länet (9 st) % % 9% % 9% 9% % % % % % % 9% 9% % % % - km/h 7 km/h 9 km/h - km/h Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9, Polismästardistrikt hastighetsgräns, andel olyckor. I norrort skedde däremot den största andelen dödsolyckor, drygt %, vid vägar med hastighetsgräns -km/h och % av olyckorna vid vägar med 7km/h. Vid vägar med hastighetsgräns -km/h skedde knappt % av olyckorna i roslagen och södertörn, men ca % av olyckorna i norrort. En stor del av olyckorna bedöms ha inträffat när bilisterna har hållit gällande hastighetsgräns. Av bältade omkomna bilisterna bedöms bilister ha följt hastighetsgränsen, har kört över och sju bedöms ha kört mycket över gällande hastighetsgräns, se Figur -. bältad obältad överlevt med bälte 7 7 inom över mycket över okänt Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9 bedömd hastighet innan olycksförloppet, antal omkomna.

19 Bland de obältade bilisterna bedöms har kört inom gällande hastighetsgräns och av dem hade överlevt med bälte. Vidare har sju obältade kört över gällande hastighets gräns och åtta mycket över gällande hastighetsgräns. Av dessa hade totalt åtta överlevt med bälte. Fördelat på polismästardistrikt beräknades de flesta förolyckade bilisterna hålla sig inom hastighetsgränserna oavsett polismästardistrikt. Vad gäller de som höll hastighet över eller mycket över var skillnaderna mellan polismästardistrikten Norrort och Roslagen värda att notera. Medan % av olyckorna i Roslagen beräknas ha varit över hastighetsgränsen så är motsvarande siffra för Norrort %, vilket också kan jämförts med hela länet där ca % av olyckorna har varit över hastighetsgränsen, se Figur -7. 7% % % % % % 7% Norrort ( st) Roslagen ( st) Södertörn (7 st) Hela länet (9 st) % % % % % % % % % % % % 9% % % % inom över mycket över okänt % Figur -7 Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9, Polismästardistrikt bedömd hastighet, andel olyckor. I närmare % av olyckorna i Norrort beräknas hastigheten ha varit mycket över gällande hastighetsbegränsning medan motsvarande siffra för Roslagen är knappt % och för hela länet ca %. Årsmodellen på bilarna som bilisterna färdats i varierar. I intervallen 99-99, och - omkom nästan lika många bältade bilister, till i varje grupp. Bland de obältade som omkom i fordon tillverkade mellan 99 och 999 hade nio överlevt med bälte, se Figur -. 9

20 bältad obältad överlevt med bälte 9 år -99 år år år - år - Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9 uppdelat på personbilens årsmodell, antal omkomna. I årsmodellsgruppen omkom åtta obältade bilister varav fyra hade överlevt med bälte. I gruppen - omkom tio obältade bilister varav fyra hade överlevt med bälte. I personbilar från år eller senare har ingen person omkommit obältad vilket troligen beror på tillgången till effektiva bältespåminnare i nyare fordon. Totalt kastades av bilisterna ut ur bilen. Av de som blev utkastade var obältade och av dessa hade överlevt med bälte, se Figur -9. bältad obältad överlevt med bälte ja nej okänt Figur -9 Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9 utkastad ur fordonet, antal omkomna.

21 Tre personer återfanns utanför eller delvis utanför fordonet trots bältesanvändning. I ett av fallen var krockvåldet så stort att bältet slitits av och i de andra två fallen var fordonen så demolerade på vänster sida att de omkomna hamnade utanför personbilen, hängandes i bältet. Resultatet visade att i av de omkomna var män och att hälften av dem var bältade. Resterande män var obältade. Nitton av de omkomna bilisterna var kvinnor, varav använde bälte och tre var obältade. Totalt var förare alkoholpåverkade, nio av dessa var obältade och sex var bältade. Bland förare utan alkohol är ungefär två tredjedelar bältade och en tredjedel obältad, se Figur -. bältad obältad 9 ja nej okänt Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9 alkohol förare, antal omkomna. Bland de alkoholpåverkade förare som varit med i dödsolyckor var det i stort sett lika många obältade som bältade som hade mellan, och,9 promille alkohol i blodet. Två förare hade mer än,99 promille alkohol i blodet, varav en var bältad och en var obältad. De allra flesta förare som varit inblandade i dödsolyckor var inte drogpåverkade så när som på tre personer vilka också var obältade. Information om drogpåverkan är okänd för personer, varav en var obältad, se Figur -.

22 bältad obältad ja nej okänt Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9 droger förare, antal förare. Av de omkomna bältade förarna hade vare sig alkohol eller droger i kroppen vid kollisionen. Bland de obältade hade varken alkohol eller droger i kroppen. I de båda grupperna var det stycken som hade alkohol eller droger i kroppen av dessa hade sex bilister i varje grupp överlevt om de haft bälte. De flesta förolyckade förarna har inte använt alkohol och/eller droger. Det är dock något fler i polismästardistrikt Södertörn som använt alkohol och/eller droger än genomsnittet i länet. Likaså är det i Norrort och Roslagen något färre än genomsnittet i länet som använt alkohol och/eller droger i dödsolyckorna, se Figur -. % 7% % 9% % % % Norrort ( st) Roslagen ( st) Södertörn ( st) Hela Länet ( st) % % % % % % % % 9% % % 9% % % ja nej okänt

23 Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9, Polismästardistrikt alkohol eller droger förare, andel olyckor. De allra flesta personbilsförare som varit inblandade i dödsolyckor var inte påverkade av läkemedel så när som på sex förare varav två var bältade. Information om läkemedelspåverkan är okänd för nio förare, varav en bältad. De allra flesta dödsfallen, stycken, skedde i samband med fritidsresor där bältade bilister och obältade bilister var inblandade. Näst vanligast var resor där målet var okänt, stycken, där ungefär hälften av förarna var bältade, se Figur -. bältad obältad på fritiden på väg till arbetet på väg från arbetet yrkestrafik övrigt/okänt Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9 uppdelat på typ av resa, antal omkomna. Om olika korrelationer studeras kan följande slutsatser dras; 9 % av de som var onyktra använde inte bältet och/eller körde för fort. Det innebär att endast en av var onykter men använde bälte och/eller körde inte för fort. Vidare kan det konstateras att ungefär en tredjedel av de obältade bilisterna hade ej bälte som den enda riskfaktorn. För hög hastighet korrelerar starkt med ej bälte eller alkohol, se Figur -.

24 Figur -Korrelationsbild, alkohol- och drogpåverkade bälte och hastighet. Nästan hälften av de utan bälte omkom mellan klockan. och.. Endast en relativt liten del av dessa var - år. Nästan hälften av de omkomna - åringarna använde inte bältet, se Figur -. Figur - Korrelationsbild, - åringar, bälte och tidpunkt på dygnet. Tre fjärdedelar av de obältade omkomna i singelolyckor skulle ha överlevt med bälte. Vidare konstateras att hälften av de som körde av vägen i ett säkert sidoområde utan bälte skulle ha överlevt med bälte. En fjärdedel av de som körde av vägen i ett säkert sidoområde med bälte körde mycket fort och endast % av de obältade bilisterna som körde av vägen i ett icke säkert sidoområde skulle inte ha överlevt med bälte, se Figur -.

25 Figur - Korrelationsbild, hastighet, säkert sidoområde, bälte. En klar majoritet, %, av de obältade bilisterna skulle ha överlevt med bälte. En femtedel av dessa körde mycket över gällande hastighetsgräns. Hälften av de som körde mycket över hastighetsgränsen hade inte bälte, se Figur -. Figur - Korrelationsbild, hastighet, bälte och överlevt med bälte. Hälften av de som körde mycket över hastighetsgränsen gjorde detta på en -väg. En tredjedel av de omkomna på -vägar använde bälte och körde inom hastighetsbegränsningen. I många av dessa olyckor var tunga fordon inblandade. En tredjedel av de utan bälte omkom på en -väg. Hälften av dem skulle ha överlevt med bältet, se Figur -.

26 Figur - Korrelationsbild, bälte, -väg och hastighet mycket över gällande hastighetsbegränsning.

27 Slutsatser och diskussion Av 9 omkomna personbilister var bältade ( %) medan (9 %) var obältade (bältesanvändningen är okänd i cirka 7 % av fallen). Av de obältade personbilisterna bedöms (ca %) ha överlevt med bälte. Denna andel är något högre än vad som framkommit i tidigare studier. Av analyserade dödsolyckor i personbil bedömdes 7 fall (ca 7 %) vara självmord. Bedömningen baserades på bevis i form av exempelvis självmordsbrev eller på en stark misstanke från polis och/eller Trafikverkets egna olycksutredare. Antalet självmordsfall kan således inte ses som exakt. År 9 omkom sju obältade personbilister i Stockholms län varav sex bedöms att troligen ha överlevt med bälte. Detta gör att om bältet hade använts i samtliga olyckor under samma tidsperiod skulle åtta personbilister ha omkommit istället för. Flest antal dödsolyckor skedde i polismästardistrikten Roslagen, Norrort och Södertörn. Inga särskilda skillnader hittades mellan de olika polismästardistrikten när det gäller bältesanvändning, vilket delvis kan förklaras med det relativt låga antalet omkomna i varje polismästardistrikt. Tre fjärdedelar av de omkomna i länet var män men andelen var högre i Roslagen. Bältesanvändningen bland män var mycket lägre (ca %) än bland kvinnor (ca 7 %) i dödsolyckorna. Den vanligaste olyckstypen var singelolyckor ( %). I dessa olyckor skulle ca % av de obältade ha överlevt med bälte. Det vanligaste krockobjektet var träd ( %). Sex personbilister omkom i vältningsolyckor utan bälte, samtliga skulle ha överlevt med bälte. Bältesanvändningen var generellt sett hög i andra olyckstyper. Av nio obältade personbilister som omkom i singelolyckor i sidoområden klassade som standard säkerhetszon A, skulle åtta ha överlevt med bälte. Fem personbilister omkom trots bälte. Vidare konstateras att hälften av de utan bälte som körde av vägen i ett säkert sidoområde skulle ha överlevt med bälte. En fjärdedel av de med bälte som körde av vägen i ett säkert sidoområde körde mycket fort och endast % av de obältade bilisterna som körde av vägen i ett icke säkert sidoområde skulle inte ha överlevt med bälte. Drygt hälften av alla dödsolyckorna skedde mellan kl 9 och kl. I Norrort skedde dock ca % av olyckorna mellan kl och kl. Hälften av alla dödsolyckorna utan bälte skedde under samma tidsintervall. Endast en relativt liten del av de omkomna var - år. Ca % av dödsolyckorna skedde på statliga vägar. Där var bältesanvändningen något högre ( %) än på kommunala gator ( %). Nästan hälften av dödsolyckorna skedde på vägar eller gator med hastighetsgräns 7 km/h. Dock skedde cirka % av olyckorna i Norrort på -vägar. De flesta omkomna utan bälte dog på vägar eller gator med hastighetsgräns km/h ( %) eller 7 km/h ( %) där överlevnadspotentialen också var som störst. En tredjedel av de utan bälte omkom på en -väg. Hälften av dem skulle ha överlevt med bälte. Bältesanvändningen var, proportionellt sett, lägre bland personbilister som körde mycket över hastighetsbegränsningen (7 %). I Norrort var andelen personbilister som körde för fort ( %) nästan dubbel som stor jämfört med länet ( %). Hälften av de som körde mycket över hastighetsgränsen körde på en -väg. En tredjedel av de omkomna på -vägarna använde bälte och körde inom 7

28 hastighetsbegränsningen. I många av dessa olyckor var också tunga fordon inblandade. Uppgifter om bältespåminnare i de olycksdrabbade personbilarna saknades. Dock omkom ingen personbilist utan bälte i en personbil av årsmodell eller senare vilket rimligtvis kan bero på att nyare bilar har bältespåminnare som standardutrustning. Av de person som blev utkastade ur fordonet under olycksförloppet saknade bälte. Av dessa skulle ha överlevt med bälte. Tre personer återfanns utanför eller delvis utanför fordonet trots bältesanvändning. I ett av fallen var krockvåldet så stort att bältet hade slitits av och i de andra två fallen var fordonen så demolerade på vänster sida att de omkomna hamnade utanför personbilen, hängandes i bältet. Cirka % av de omkomna utan bälte var i åldergrupperna - år (7 %) respektive - år ( %). Ingen personbilist över 7 år omkom utan bälte. Bältesanvändningen i dödsolyckor var mycket lägre hos alkohol- eller drogpåverkade förare ( %) jämfört med nyktra förare ( %). Bland alkoholpåverkade förare var medelvärdet ca, promille vilket kan relatera till missbrukproblematiken. Alkohol- eller drogpåverkan var, proportionellt sett, något större i Roslagen än i resten av länet. Cirka 9 % av de som var onyktra använde inte bältet och/eller körde för fort. Det innebär att endast en av tio var onykter men använde bälte och/eller körde inom hastighetsbegränsningen. Vidare kan det konstateras att ungefär en tredjedel av de obältade bilisterna hade ej bälte som den enda riskfaktorn. För hög hastighet korrelerar starkt med alkohol eller att inte använda bältet. Endast en dödsolycka skedde i yrkestrafiken. Det är dock möjligt att det finns ett relativt stort mörkertal. Vad gäller personer födda utomlands har det inte gått att utskilja de som kommit till Sverige efter 99 på grund av de personnummer som dessa individer får. Före 99 fick personer födda utomlands eller födda i Sverige men som är utländska medborgare ett speciellt personnummer där det framgår att de var födda utomlands. Det har därför inte kunnat genomföras en djupare analys i ämnet.

29 9

30 Trafikverket, Region Stockholm Besöksadress: Sundbybergsvägen, 7 7 Solna Postadress; Trafikverket Region Stockholm, 7 9 Sundbyberg Telefon: Fax: -9 7

Bilbältesanvändning i dödsolyckor

Bilbältesanvändning i dödsolyckor Bilbältesanvändning i dödsolyckor En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30 Bakgrund och syfte VTI mätningar visar att 96 procent av personbilsförarna och framsätespassagerarna

Läs mer

Bilbältesanvändning i dödsolyckor. En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30

Bilbältesanvändning i dödsolyckor. En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30 Bilbältesanvändning i dödsolyckor En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30 Titel: Bilbältesanvändning i dödsolyckor Publikationsnummer: 2010:070 ISBN: 978-91-7467-043-1 Utgivningsdatum:

Läs mer

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013 Matteo och Johan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal mc i trafik kontra trafikarbetet

Läs mer

Slutrapport av Skyltfondsprojekt DJUPSTUDIEANALYS AV VÄLTNING I OLYCKOR MED FYRHJULINGAR

Slutrapport av Skyltfondsprojekt DJUPSTUDIEANALYS AV VÄLTNING I OLYCKOR MED FYRHJULINGAR Vectura Box 3063 600 03 Norrköping Besöksadress: Luntgatan 28 Växel: 0771-159 159 Matteo Rizzi trafiksäkerhetsanalytiker matteo.rizzi@vectura.se 010-484 51 60 076-824 46 06 Slutrapport av Skyltfondsprojekt

Läs mer

Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna

Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna Statistiken på dessa sidor är hämtade från Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor på tvåhjulig MC och från STRADA dit polis och sjukvård rapporterar trafikolyckor.

Läs mer

Publikation 2004: åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år Analys av Vägverkets djupstudiematerial

Publikation 2004: åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år Analys av Vägverkets djupstudiematerial Publikation 2004:130 16-17 åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år 1997-2002 Analys av Vägverkets djupstudiematerial Dokumentets datum Dokumentbeteckning 2004-12-08 Publikation 2004:130 Upphovsman

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99 TØI rapport 499/2000 Forfattere: Fridulv Sagberg, Terje Assum Oslo 2000, 63 sider Sammandrag: Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99 Vägverket genomför

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

Olycksutveckling Moped

Olycksutveckling Moped Olycksutveckling Moped 2 2010-04-21 Moped - allmänt Försäljning av mopeder 2001-2009 40000 35000 30000 25000 20000 klass 1 klass 2 15000 10000 5000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 * Källa:

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Antal omkomna

Antal omkomna Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter

Läs mer

Antal omkomna 2000-2014

Antal omkomna 2000-2014 Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter

Läs mer

PUBLIKATION 2006:154 L A. LågflödesOLA Objektiva fakta

PUBLIKATION 2006:154 L A. LågflödesOLA Objektiva fakta PUBLIKATION 26:14 L A LågflödesOLA Objektiva fakta Region Norr 26 Titel: LågflödesOLA Objektiva fakta Författare: Magnus Larsson och Anna-Lena Henriksson, Vägverket Region Norr Publikation: 26:14 Utgivningsdatum:

Läs mer

Trafiknät Stockholm. Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm. Säkerhet

Trafiknät Stockholm. Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm. Säkerhet Trafiknät Stockholm Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm En definition Säkerhet Frihet från incidenter eller förlust. Där det finns inte sådan som absolut säkerhet, säkerhet

Läs mer

Trafiksäkerhet och konjunktur

Trafiksäkerhet och konjunktur Trafiksäkerhet och konjunktur Mats Wiklund Bakgrund Antalet dödade i trafiken minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur Även trafikarbetet minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur, men inte

Läs mer

Lastbilsförares bältesanvändning

Lastbilsförares bältesanvändning Lastbilsförares bältesanvändning En undersökning genomförd av NTF Väst på uppdrag av Volvo Trucks Malin Lundgren Bältesanvändning i Sverige Trots att Sverige har hög bältesanvändning visar studier av dödsolyckor

Läs mer

Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007

Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007 Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 3 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland

Läs mer

Rattfylleriets omfattning bland svårt skadade förare

Rattfylleriets omfattning bland svårt skadade förare VTI PM 2015-11-20 Diarienummer: 2014/0571-8.3 Rattfylleriets omfattning bland svårt skadade förare En skattning baserad på polisens misstanke Åsa Forsman Susanne Gustafsson Förord Genom Trafikverkets

Läs mer

Personskador i trafiken STRADA Värmland

Personskador i trafiken STRADA Värmland Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2006 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland

Läs mer

Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF

Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF Fakta om rattfylleri i Sverige Totalt beräknas andelen nyktra förare i trafiken

Läs mer

STRADA Värmland 2007 2012

STRADA Värmland 2007 2012 Personskador i trafiken STRADA Värmland 2007 2012 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland 2 Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera Exempel på användning av STRADA-data

Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar uppmärksamma

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 512.2014.01010 Sida 1(7) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka E16 i höjd med Storvik. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation

Läs mer

OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR

OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR Matteo Rizzi 1, Johan Strandroth 2,3, Claes Tingvall 2,4 1 Vectura Consulting AB 2 Vägverket 3 Karolinska Institutet,

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Resultat av observationer 2003 Kjell Cronvall September 2003 2003 Notat 0302 Förord NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet 1 studerat

Läs mer

motorc för åren 2010-2020, version 1.0

motorc för åren 2010-2020, version 1.0 tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller

Läs mer

Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen

Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen Svenska olycksdata Fem olika uppsättningar data om olyckor: Polis (olyckor med personskada

Läs mer

Olycksutveckling och djupstudier av dödsolyckor på motorcykel och moped. Underlag 2.0

Olycksutveckling och djupstudier av dödsolyckor på motorcykel och moped. Underlag 2.0 Olycksutveckling och djupstudier av dödsolyckor på motorcykel och moped Underlag 2.0 Mc, Moped - olycksutveckling Utveckling av antalet omkomna per trafikantkategori 450 400 350 300 250 200 150 100 Bilister

Läs mer

Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen.

Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen. Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen. Session 61, VTI:s Transportforum 9 januari 2014 Bakgrund Majoriteten av motorcyklisterna är trafiksäkerhetsmedvetna trafikanter.

Läs mer

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien.

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien. Bilaga 2. Analys från konflikt- och observationsstudierna Trafiksäkerhet Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien. Olycksstatistik Trafiksäkerhetshöjande

Läs mer

Sveriges trafiksäkerhet i ett 100-årigt perspektiv

Sveriges trafiksäkerhet i ett 100-årigt perspektiv 1 (9) Sveriges trafiksäkerhet i ett 100-årigt perspektiv Ulf Brüde (f.d. trafiksäkerhetsforskare på VTI) Ett förskräckligt år År 1911 var ett fasansfullt år vad gäller svensk trafiksäkerhet. Hela 148 personer

Läs mer

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Resultat av observationer 24 Kjell Cronvall Juni 24 24 Rapport 42 Förord NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet 1 studerat bilbältesanvändningen

Läs mer

Mopedolyckor efter EU-mopedens införande

Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor 2000-2006 Bild 1 Rekommenderad storlek Bredd: 800 pkt Höjd: 800 pkt Publikation: Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 512.2012.01044 Sida 1(7) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka E4an norr om Gävle. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Månad: Januari Projekt 2007- Skåne OLYCKA 1 Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Datum: 2007-01-03 Riksväg 21, ca 1 km från Lommarpskorset Hässleholm Hastighetsbegränsning: 90 km/tim Förare, framsätespassagerare

Läs mer

Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag

Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag Mårten Johansson marten.johansson@akeri.se +46 70 671 13 85 teknikchef Sveriges åkeriföretag Sveriges Åkeriföretag

Läs mer

Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken

Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken Kenneth Svensson Trafikverket kenneth.svensson@trafikverket.se Anna-Lena Andersson Västra Götalandsregionen anna-lena.andersson@vgregion.se

Läs mer

PUBLIKATION 2008:136. Djupstudieanalys av olyckor med tunga lastbilar. Effekter av åtgärder för en säker tung trafik

PUBLIKATION 2008:136. Djupstudieanalys av olyckor med tunga lastbilar. Effekter av åtgärder för en säker tung trafik PUBLIKATION 2008:136 Djupstudieanalys av olyckor med tunga lastbilar Effekter av åtgärder för en säker tung trafik Titel: Djupstudieanalys av olyckor med tunga lastbilar Effekter av åtgärder för en säker

Läs mer

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga 1 Vi arbetar för att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv. 2 Arbetsmiljöverkets avdelning för

Läs mer

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Sida1.  Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun www.hassleholm.se Sida1 Tekniska förvaltningen Trafikolyckor 2015 Hässleholms kommun Förord Tekniska förvaltningen i Hässleholms kommun skall årligen ta fram en rapport med sammanställning av aktuella

Läs mer

Publikation 2004:96. Sammanställning av djupstudier underlag till OLA-arbete med Schenker

Publikation 2004:96. Sammanställning av djupstudier underlag till OLA-arbete med Schenker Publikation 2004:96 Sammanställning av djupstudier underlag till OLA-arbete med Schenker Juli 2004 Titel: Sammanställning av djupstudier, underlag till OLA-arbete med Schenker Författare: Paulina Holmberg,

Läs mer

STRADA rapport för 2012

STRADA rapport för 2012 STRADA rapport för 2012 All data är hämtad från STRADAs internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson från transportstyrelsen. 1.

Läs mer

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...

Läs mer

Publikation 2004: åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år 2001 Analys av Vägverkets djupstudiematerial

Publikation 2004: åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år 2001 Analys av Vägverkets djupstudiematerial Publikation 2004:43 18-24 åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år 2001 Analys av Vägverkets djupstudiematerial Dokumentets datum Dokumentbeteckning 2004-12-08 Publikation 2004:43 Upphovsman

Läs mer

Sammanställning av aktörsmätningar hastighet

Sammanställning av aktörsmätningar hastighet RAPPORT Sammanställning av aktörsmätningar hastighet 2007 2011 Slutrapport Dokumenttitel: Sammanställning av aktörsmätningar hastighet. 2007-2011 Skapat av: Liselott Söderström, Trivector Traffic Dokumentdatum:2011-11-30

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem 1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida

Läs mer

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0 Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister Underlag 2.0 Andel allvarligt skadade (medicinsk invaliditet 1 %) trafikanter fördelat på färdsätt (18 118 allvarligt skadade) 9% 4% 8% 39% I personbil

Läs mer

Trafikolyckor. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen

Trafikolyckor. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen Trafikolyckor 214 En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen Trafikkontoret Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 Box 8311, 14 2 Stockholm Telefon 8 58 27 2 www.stockholm.se/trafikkontoret Dnr: T215-1981

Läs mer

PUBLIKATION 2008:5. Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen

PUBLIKATION 2008:5. Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen PUBLIKATION 28:5 Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 1997 27 Titel: Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 1997 27 Publikation: 28:5 Utgivningsdatum: 28-2 Utgivare: Vägverket Kontaktpersoner: Johan Strandroth

Läs mer

Varför en översyn?

Varför en översyn? 1 2012-04-26 Varför en översyn? Vi har trots allt en positiv utveckling är målet fortfarande en utmaning? Inom EU finns förslag om mål om halvering mellan 2010 och 2020 (högst 133 omkomna 2020) Modellerna

Läs mer

Vägtrafikolyckor. Handledning vid rapportering

Vägtrafikolyckor. Handledning vid rapportering Vägtrafikolyckor Handledning vid rapportering Titel: Vägtrafikolyckor, handledning vid rapportering Författare: Kristina Mattsson, Anci Ungerbäck, Transportstyrelsen, väg- och järnvägsavdelningen Publikation:

Läs mer

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-25 Stefan Pinzke Peter Lundqvist Arbetsvetenskap, Ekonomi, Miljöpsykologi (AEM) Bakgrund En tidigare studie av trafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-1996 visade på många dödsfall och skadade

Läs mer

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Nationell strategi Polisavdelningen Polisavdelningen 2006-04-11 STRATEGI 2 (7) Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng INNEHÅLL

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka skogsväg väster om Dalfors.

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka skogsväg väster om Dalfors. Händelse/Diarienr: 2010.01049 Sida 1(6) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka skogsväg väster om Dalfors. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation

Läs mer

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning April 2011 1 Inledning 2009 dödades 358 personer i trafiken. 74 procent av dem var män och endast 26 procent var kvinnor. Den höga andelen män kan

Läs mer

Utformning av övergångsställen där äldre fotgängare omkommit

Utformning av övergångsställen där äldre fotgängare omkommit Utformning av övergångsställen där äldre fotgängare omkommit Bild 1 Rekommenderad storlek Bredd: 800 pkt Höjd: 800 pkt Titel: Utformning av övergångsställen där äldre fotgängare omkommit Publikation: 2007:124

Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 2010.01047 Sida 1(8) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka Utredare Myndighet Telefon Medutredare Myndighet/Organisation Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst Olycksdatum

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 512.2012.01042 Sida 1(8) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka Gävlevägen. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation

Läs mer

Effekten av dubbdäck i olyckor med dödlig utgång samt nyttan av antisladd system (ESC)

Effekten av dubbdäck i olyckor med dödlig utgång samt nyttan av antisladd system (ESC) Effekten av dubbdäck i olyckor med dödlig utgång samt nyttan av antisladd system (ESC) Johan Strandroth Trafikverket Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap Matteo Rizzi Vectura Monash

Läs mer

Remissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan

Remissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan Remissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan, SMC, och SMC Stockholm svarar på mängder av remisser. Då det gäller trafiksäkerhetsplanen för Huddinge kommun vill vi påtala att kommunen helt

Läs mer

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-2005. Stefan Pinzke Peter Lundqvist

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-2005. Stefan Pinzke Peter Lundqvist 1992-25 Stefan Pinzke Peter Lundqvist Arbetsvetenskap, Ekonomi, Miljöpsykologi (AEM) Bakgrund En tidigare studie av trafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-1996 visade på många dödsfall och skadade

Läs mer

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik 732G60 - Statistiska Metoder Trafikolyckor Statistik Projektarbete Grupp 2 Linköpings Universitet VT2011 En framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken Albin Bernholtz, albbe876

Läs mer

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm Trafikolyckor 2013 1 Trafikkontoret Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 Box 8311, 104 20 Stockholm Telefon 08 508 27 200 www.stockholm.se/trafikkontoret

Läs mer

Att spara tid eller spara liv

Att spara tid eller spara liv VECTURA Att spara tid eller spara liv En rapport om andelen utfärdade och betalade fortkörningsböter till svenskregistrerade och utlandsregistrerade lastbilar och bussar under 29 Haglund Helene 211-5-29

Läs mer

Motorcykelolyckor med dödlig utgång. Analys av Vägverkets djupstudiematerial 2000-2003 Utgåva 2 DJUPSTUDIER ÖVER MC-OLYCKOR I SVERIGE 2000-2003

Motorcykelolyckor med dödlig utgång. Analys av Vägverkets djupstudiematerial 2000-2003 Utgåva 2 DJUPSTUDIER ÖVER MC-OLYCKOR I SVERIGE 2000-2003 DJUPSTUDIER ÖVER MC-OLYCKOR I SVERIGE 2000-2003 PUBLIKATION 2005:82 Motorcykelolyckor med dödlig utgång Analys av Vägverkets djupstudiematerial 2000-2003 Utgåva 2 1 DJUPSTUDIER ÖVER MC-OLYCKOR I SVERIGE

Läs mer

Dödsolyckor vid vägarbeten

Dödsolyckor vid vägarbeten Dödsolyckor vid vägarbeten En studie av trafikolyckor med dödlig utgång vid vägarbeten 003-013. Publikation 014:18 Titel: Dödsolyckor vid vägarbeten. En studie av trafikolyckor med dödlig utgång vid vägarbeten

Läs mer

Trafiksäkerhetsutveckling i kommunerna

Trafiksäkerhetsutveckling i kommunerna Trafiksäkerhetsutveckling i kommunerna -26 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 2 Tfn: växel 8-452 7, Fax: 8-452 7 5 info@skl.se, www.skl.se Förord Kommunerna har arbetat

Läs mer

Halkolyckor med dödlig utgång

Halkolyckor med dödlig utgång PUBLIKATION 2005:83 Halkolyckor med dödlig utgång Analys av Vägverkets djupstudiematerial 2000-2004 DJUPSTUDIER ÖVER HALKOLYCKOR VINTERSÄSONGERNA 2000-2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 SAMMANFATTNING

Läs mer

Förekomst av droger och läkemedel hos förare i dödsolyckor

Förekomst av droger och läkemedel hos förare i dödsolyckor VTI pm Dnr: 2012/0727-22 2014-01-22 www.vti.se Förekomst av droger och läkemedel hos förare i dödsolyckor Utvärdering av datakvalitet Åsa Forsman VTI pm VTI pm Förord Trafikverkets djupstudier är en viktig

Läs mer

Vägtrafikskador 2012 Beskrivning av statistiken

Vägtrafikskador 2012 Beskrivning av statistiken Vägtrafikskador 2012 Beskrivning av statistiken Vägtrafikskador 2012 Beskrivning av statistiken Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm Telefon: 010 414 42 00 Fax: 010 414 42 10 E-post: trafikanalys@trafa.se

Läs mer

Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2011. Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020

Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2011. Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2011 Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 Titel:, Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 Publikationsnummer: 2012:098 ISBN:

Läs mer

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL MÅLSTYRDA KOMMUNALA TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM ROGER JOHANSSON SWECO, SE TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM - FÖR ATTRAKTIVA STADSRUM OCH ETT RIKT STADSLIV 1. Planering i tidigare skeden 2.

Läs mer

Basstatistik över olyckor och trafik samt andra bakgrundsvariabler

Basstatistik över olyckor och trafik samt andra bakgrundsvariabler VTI notat 27-2005 Utgivningsår 2005 www.vti.se/publikationer Basstatistik över olyckor och trafik samt andra bakgrundsvariabler Version 2005-06-30 Ulf Brüde Förord På uppdrag av Vägtrafikinspektionen

Läs mer

Olycksundersökning. Trafikolycka, trafikplats Mossle, korsning väg 27/Götavägen Värnamo. Söndagen den 9 september 2012, larm kl 16.

Olycksundersökning. Trafikolycka, trafikplats Mossle, korsning väg 27/Götavägen Värnamo. Söndagen den 9 september 2012, larm kl 16. Räddningstjänsten Förebyggande enheten Gert Lönnqvist, brandinspektör Telefon: 0370-37 79 06 (direkt) Mobil: 070-300 86 24 E-post: gert.lonnqvist@varnamo.se Datum 2012-10-03 Beteckning Olycksundersökning

Läs mer

Trafiksäker förening? Trafiksäkra idrotten

Trafiksäker förening? Trafiksäkra idrotten Trafiksäker förening? Bakgrund: Trafiken & Idrotten Vad vill jag dela med mig av? Medvetenhet om risker Inspiration till att göra resorna säkra Motivation till att arbeta fram en policy Henrik Johansson

Läs mer

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Inledning För precis 10 år sedan tog riksdagen beslutet om Nollvisionen. Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller

Läs mer

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 All data är hämtat från STRADA s internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson

Läs mer

Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen i Trafikverket Region Nord år 2013

Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen i Trafikverket Region Nord år 2013 RAPPORT Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen i Trafikverket Region Nord år 2013 Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen år 2020 Titel: Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen i Trafikverket

Läs mer

Olycksundersökning av trafikolycka på riksväg 26 mellan Gislaved och Smålandsstenar

Olycksundersökning av trafikolycka på riksväg 26 mellan Gislaved och Smålandsstenar Olycksundersökning av trafikolycka på riksväg 26 mellan Gislaved och Smålandsstenar Utredare: Robert Bang räddningstjänsten Gislaved/Gnosjö. 0371 82712 1. Inledning Allmänna utgångpunkter När en räddningsinsats

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

Trafikolyckor med påkörningar på TMA

Trafikolyckor med påkörningar på TMA Trafikolyckor med påkörningar på TMA En studie av tio trafikolyckor vid vägarbeten där fordonsmonterade energiupptagande skydd, TMA, har blivit påkörda. Titel: Trafikolyckor med påkörningar på TMA. En

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Rapport 1 (5) 2012-04-24 OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafik/ Drunkningsolycka Sundskanalen i centrala Hudiksvall Översiktsbild Utredare Per-Erik Nilsson Medutredare Per-Anders Ekvall Olycksdatum 2012-01-28

Läs mer

Olycksundersökning. Trafikolycka E45 Fagerdal Dnr

Olycksundersökning. Trafikolycka E45 Fagerdal Dnr Olycksundersökning Trafikolycka E45 Fagerdal 2011-10-12 Dnr 450.2012.01024 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Utförare... 3 Sammanfattning av händelseförlopp och konsekvenser av

Läs mer

Mopedinformation för föräldrar

Mopedinformation för föräldrar Mopedinformation för föräldrar Trafikskyddet, Kommunikationsministeriet, Trafiksäkerhetsverket Trafi, Polisen och Trafikförsäkringscentralen 2010 Mopedkörningens popularitet och antalet olyckor ökar Antalet

Läs mer

2006-03-10 Vägverket 1. Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län

2006-03-10 Vägverket 1. Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Vägverket 1 Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Vägverket 2 Etappmålet En säker trafik Antalet döda och svårt skadade till följd av vägtrafikolyckor skall minska och antalet dödade i

Läs mer

Användning bilbälte 2016 NTF RAPPORT 2016:4

Användning bilbälte 2016 NTF RAPPORT 2016:4 Användning bilbälte 2016 NTF RAPPORT 2016:4 Resultat för NTF:s mätning av bilbältesanvändning 2016. Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metod 3 4 Finansiering 3 5 Resultat 4 6 Diskussion

Läs mer

Trafiksäkerhetsläget. Skellefteå 2010 04 24 Nils Petter Gregersen

Trafiksäkerhetsläget. Skellefteå 2010 04 24 Nils Petter Gregersen Trafiksäkerhetsläget Skellefteå 2010 04 24 Nils Petter Gregersen 2010: 25+7+15 dödade; Påsk 2 dödade 18 fria dagar Dödade + motorfordon 5000 4500 4000 3500 3000 2007: 440 2008: 397 2009: 355 1927: 322

Läs mer

Bra arbetsmiljö på väg

Bra arbetsmiljö på väg Bra arbetsmiljö på väg Trafiksä en arb Många anställda har vägar och gator som sin arbetsplats. Förutom yrkesförarna rör det sig bland annat om hemtjänst- och hemsjukvårdspersonal, väktare, hantverkare

Läs mer

Trafiksäkerhetsarbete

Trafiksäkerhetsarbete Trafiksäkerhetsarbete inom företag med tunga transporter Rapport 2003:26 Dokumentinformation Titel Trafiksäkerhetsarbete inom företag med tunga transporter Serie nr Trivector rapport 2003:26 Författare

Läs mer

Säkrare vägar och gator för motorcyklister. En beskrivning av motorcykeltrafikens särskilda behov

Säkrare vägar och gator för motorcyklister. En beskrivning av motorcykeltrafikens särskilda behov Säkrare vägar och gator för motorcyklister En beskrivning av motorcykeltrafikens särskilda behov 1 2 Motorcyklister har andra behov än bilister Syfte Dokumentet beskriver motorcyklisternas särskilda behov

Läs mer

Trötthet i trafiken. VTI notat VTI notat Studie av trötthetsrelaterade olyckor

Trötthet i trafiken. VTI notat VTI notat Studie av trötthetsrelaterade olyckor VTI notat 34 2002 VTI notat 34-2002 Trötthet i trafiken Studie av trötthetsrelaterade olyckor Författare Jörgen Larsson och Anna Anund FoU-enhet Trafikanters mobilitet och säkerhet Projektnummer 40423

Läs mer

Fullskärmsläge. Tryck + för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. för att gå ur fullskärmsläge.

Fullskärmsläge. Tryck + för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. för att gå ur fullskärmsläge. Fullskärmsläge Tryck + för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. Tryck för att gå ur fullskärmsläge. Don t drink & drive vill ge dig styrka och insikt

Läs mer

Motion om ökad trafiksäkerhet vid passage på Sandgatan. KS

Motion om ökad trafiksäkerhet vid passage på Sandgatan. KS kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-04-22 126 Motion om ökad trafiksäkerhet vid passage på Sandgatan. KS 2013-430 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige

Läs mer

Press Information. Pedestrian Detection i mörker. Animal Detection

Press Information. Pedestrian Detection i mörker. Animal Detection Volvo Car Group Public Affairs PVH50 SE-405 31 Göteborg, Sweden Telephone +46 31 59 65 25 Fax +46 31 54 40 64 www.media.volvocars.com Press Information Originator Malin Persson, malin.persson@volvocars.com

Läs mer

Dödsolyckor i tätbebyggt område

Dödsolyckor i tätbebyggt område Dödsolyckor i tätbebyggt område Analys av Vägverkets djupstudiematerial - Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm, Besök: Hornsgatan Tfn: växel - 7, Fax: - 7 info@skl.se, www.skl.se Förord Kommunerna

Läs mer

Sammanställning av aktörsmätningar - hastighet

Sammanställning av aktörsmätningar - hastighet RAPPORT Sammanställning av aktörsmätningar - hastighet 2007-2012 Slutrapport Dokumenttitel: Sammanställning av aktörsmätningar hastighet. 2007-2012 Skapat av: Robin Billsjö, Liselott Söderström och Annika

Läs mer