STRADA. Kaj Sundström. Rapport 1/03 Forskning och folkhälsa Landstinget i Värmland

Transkript

1 [ Lat. handling ] STRADA Registrering av personskador i trafiken på akutmottagningarna i Arvika, Karlstad och Torsby Kaj Sundström Rapport 1/03 Forskning och folkhälsa Landstinget i Värmland

2 STRADA Registrering av personskador i trafiken på akutmottagningarna i Arvika, Karlstad och Torsby Kaj Sundström Karlstad 2003

3 Rapporten kan beställas från Forskning och folkhälsa Utvecklingsstaben Landstingshuset Karlstad Tryckt hos: Tryckeri AB Knappen, Karlstad ISSN

4 INNEHÅLL Förord... 7 Sammanfattning... 8 Inledning... 9 Bakgrund...10 Skador som folkhälsoproblem...10 Begreppet Skada...10 Kortfakta...11 Samhällets kostnader för skador...11 En god registrering av personskador är grunden i det skadeförebyggande arbetet...12 Trafikskador...13 STRADA...14 Bakgrund till trafikskaderegistrering i Värmland STRADA akutmottagningen, Centralsjukhuset Karlstad...14 STRADA akutmottagningarna i Arvika och Torsby...16 Bortfallskontroll...17 Information till de lokala aktörerna i länets kommuner...18 Problem vid registrering...19 Trafikskador i Värmlands län Personskador i trafiken, Värmlands län STRADA...19 Polisrapporterade trafikskador i STRADA...20 Sjukvårdsrapporterade trafikskador i STRADA...20 Trafikolyckor registrerad av både polis och sjukvård i STRADA...20 Skillnader i polis- resp sjukvårdens trafikskaderegistrering...21 Sjukvårdens data i STRADA Trafikskadornas fördelning i länet...23 Skadornas fördelning på kön...23 Män...24 Kvinnor...24 De vanligaste skadorna vid öppen- respektive slutenvård...25 Öppenvård...25 Slutenvård

5 Skadornas fördelning på trafikanttyp...26 Gångtrafikanter...26 Cyklister...26 Mopedister...26 MC...26 Personbil, lastbil, buss När söker trafikskadade patienter vård...27 Tidpunkt för registreringen, dygn...27 Tidpunkt för registreringen, månad...28 Trafikskador registrerade i Vania, akutmottagningen Karlstad Trafikskador, totalt / kön / sluten- och öppenvård...29 Trafikanttyp fördelade på kön, trafikanttyp och antal inlagda...29 Bortfallskontroll / kvalitetsuppföljning...30 Trafikskadade barn och ungdomar 0 till och med 17 år Trafikskadade barn och ungdomar, registrerade i Värmland 2002 Trafikskadade 0-17 år, fördelat på kön, ålder och antal inlagda...31 Trafikskadade 0-17 år, fördelat på kön och trafikanttyp...31 Inlagda respektive ej inlagda fördelade på trafikanttyp...32 Sammanfattande kommentar...33 Framtida skaderegistrering i Värmland...34 Tack...35 Bilagor 1. Trafikskadejournal Patientinformationsbroschyr

6 Förord Förste januari 2003 etablerade Landstinget i Värmland (LiV) Forskning och folkhälsa, en enhet i den likaledes nyetablerade Utvecklingsstaben. Forskning och folkhälsa har ett trefaldigt uppdrag; att stödja klinisk forskning och utveckling i LiV, att ansvara för epidemiologisk bevakning och att ansvara för landstingets folkhälsoarbete. Den rapport du nu håller i din hand är den första i en rapportserie (Actio) som vi kommer att ge ut för att sprida kunskap om de utvecklingsprojekt av hälsofrämjande karaktär som bedrivs i landstingets regi. Forskning och folkhälsa ger även ut en rapportserie om klinisk forskning (Capto), en fortsättning på den rapportserie som tidigare gavs ut av Centrum för klinisk forskning. Skador av olika slag utgör ett stort folkhälsoproblem. Dagligen skadas människor i Värmland, unga som gamla, så allvarligt att de behöver uppsöka sjukvården. Det gäller både olycksfall och avsiktligt vållade skador. Att förebygga skador är således ett viktigt och angeläget uppdrag för att främja folkhälsan. Skador kan förebyggas, och skadeprevention har tillhört de mest framgångsrika områdena i folkhälsoarbetet. Men fortfarande återstår mycket att göra. En välfungerande skaderegistrering utgör grunden för att effektivt kunna ringa in skaderisker och sätta in förebyggande åtgärder. Det föreliggande arbetet är en studie som beskriver och utvärderar införandet av STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) vid de värmländska akutmottagningarna. I STRADA registrerar polis och sjukvård gemensamt med syftet att kommunala trafikplanerare direkt i ett kartmaterial ska se olycksdrabbade platser i kommunen och således förbättra det trafikskadeförebyggande arbetet. Med gemensamma insatser från hälso- och sjukvården, polisen, Vägverket och kommunerna kan vi på det sättet arbeta för ett trafiksäkrare Värmland. Kajs rapport beskriver såväl trafikskadorna i Värmland som den förbättring av skaderegistreringen som STRADA har inneburit. Det är en rapport i ett angeläget ämne som vi hoppas kan inspirera andra i arbetet för en trygg och säker miljö. Kjerstin Almqvist Enhetschef Forskning och folkhälsa 7

7 Sammanfattning Rapporten Registrering av personskador i trafiken beskriver införandet av en trafikskaderegistrering på akutmottagningarna i Arvika, Karlstad och Torsby, landstinget i Värmland. Skaderegistreringen har utförts i STRADA (Vägverkets nationella system för registrering av personskador i trafiken) i samarbete med Vägverket Väst, Göteborg. Rapporten presenterar och kommenterar registrerade data på trafikskadade patienter som sökt vård på de tre akutmottagningarna i länet år Antal trafikolyckor registrerade inom sjukvården uppgår totalt till 1.103, polisen har registrerat 539 trafikolyckor. Antal trafikolyckor som både rapporterades av polis och sjukvård var 187 stycken. Det betyder att andelen polisrapporterade trafikolyckor som är okända av sjukvården utgör 32 procent. Totalt har personer sökt vård på de tre akutmottagningarna, av dessa har 330 stycken efter läkarundersökning konstaterats oskadda. Av de skadade personerna är 53,2 procent män och 46,8 procent. De skadade personerna som sökt vård har en eller flera skador, totalt har skador konstaterats. Vanligaste diagnos för männen är hjärnskakning och för kvinnorna fraktur på radius. Det finns skillnader mellan sjukvårdens och polisens data som registreras i STRADA. Den största skillnaden mellan polis och sjukvård finns i olyckor där fotgängare, cykel eller moped är involverade. Polisen har rapporterat 33 olyckor i dessa kategorier jämfört med sjukvårdens 463 olyckor. Åldersprofilerna visar att sjukvårdens data innehåller fler barn, ungdomar och äldre trafikskadade än polisens data. En stor skillnad finns i bedömningen av svårt skadad, polisens data innehåller nästan sex gånger fler svårt skadade än sjukvården. 8

8 Inledning Rapporten är en kortfattad beskrivning av bakgrunden till införandet av en trafikskaderegistrering i Värmlands läns landsting och processen som ledde fram till att den idag är en fast rutin på akutmottagningarna i länet. Resultat från första årets datainsamling (2002) sammanfattas i rapporten. 9

9 Bakgrund Skador som folkhälsoproblem Såväl i det svenska samhället som internationellt utgör skador ett stort folkhälsoproblem. I Sverige svarade skador och förgiftningar för 4,6 procent av alla dödsfall Det är den fjärde största dödsorsaken efter cirkulationsorganens sjukdomar, tumörer och andningsorganens sjukdomar. Skador är den vanligaste dödsorsaken för barn, ungdom och yngre vuxna (1-44 år). Kön, ålder och socioekonomisk tillhörighet påverkar både risken att skadas och det yttre orsaksmönstret. Kvinnor skadas i mindre utsträckning än män i alla åldersgrupper. Barn till tjänstemän har lägre dödlighet i olycksfallsskador än barn till arbetare och jordbrukare. Geografiskt så är dödligheten i olycksfallsskador högre i glesbygdskommuner både för män och kvinnor. Dödligheten i olycksfallsskador har minskat under de senaste årtiondena, dock har det sedan 1995 skett en liten uppgång. Självmorden fortsätter att minska och dödligheten i våldsskador ligger kvar på en låg nivå. Begreppet Skada Inom folkhälsoinriktad skadeprevention har begreppet olycka delvis utgått och ersatts med (person-). Man kan exempelvis snubbla och falla eller köra av vägen (= en olycka) utan att skada sig. Det finns en risk att olyckshändelser som leder till personskador betraktas som okontrollerbara ödesbestämda tillfälligheter som inte kan förebyggas. Men skadehändelser inträffar inte slumpmässigt utan dessa är möjliga att analysera genom kartläggning, göra begripliga och förutsägbara och därmed blir skadorna möjliga att förebygga. Detta resonemang leder till en grundläggande princip i skadeforskning, att skadan är kulmen på en systematisk, analyserbar process. I det preventiva arbetet är det viktigt att identifiera nivåerna, dvs. individ-, grupp-, befolknings-, eller samhällsnivå. Utifrån de olika nivåerna kan insatserna inriktas på mono- eller multifaktoriella alternativt generella åtgärder. Skador kan beskrivas antingen med en medicinsk diagnos eller efter vilken yttre orsak som ligger till grund för skadan (t ex ett fall, trafiken, drunkning, våld). 10

10 Den yttre orsaken kan vara en oavsiktlig händelse (olycksfallsskada) eller en avsiktlig handling (övergrepp i form av våld, självmord eller självmordsförsök). Kortfakta (Folkhälsorapport 2001): Skador är den vanligaste dödsorsaken bland personer under 45 år. Två tredjedelar av de som dör är män avled personer av skador (4,6 procent av alla dödsfall) vårdades cirka personer i slutenvård till följd av skada.skador är näst efter hjärt-kärlsjukdom den främsta orsaken till vård på sjukhus. Cirka 1 miljon läkarbesök görs på vårdcentra ler och akutmottagningar varje år på grund av personskador. Skador står för 12 procent av sjukhusvården, 20 procent av akut sjukvården och 15 procent av läkarresurserna. Fyra av tio personskador sker i eller nära hemmet, cirka 20 procent inträffar inom idrott och rekreation och trafikskadorna utgör cirka 10 procent. Trafiken utgör en stor risk för att dödas och skadas svårt. Högst dödsrisk har de oskyddade trafikanterna. Idrott och motion genererar många skador främst bland barn och ungdom. Samhällets kostnader för skador Samhällets utgifter för skador beräknades av folkhälsoinstitutet till cirka 63 miljarder kronor 1990 (4 procent av BNP), varav två tredjedelar faller på arbetsmarknaden som sjukfrånvaro och produktionsbortfall, övriga kostnader ligger på social- och privat försäkringar, stat, landsting och kommun. I en beräkning av Statens Räddningsverk år 2000 uppskattades samhällskostnaden till cirka 43 miljarder, då har skador för våld och suicid inte inräknats. Då en så stor del av samhällets och sjukvårdens insatser och resurser läggs på personskador och med hänsyn till den enskilde individens och anhörigas lidande och att hela deras livs- och ekonomiska situation kan förändras radikalt, gör att det är angeläget att studera skadepanoramat och vilka förebyggande insatser som kan vara adekvata. Psykosociala konsekvenser som kan bli följden efter olycksfallskador ger ytterligare argument för preventiva insatser. 11

11 En god registrering av personskador är grunden i det skadeförebyggande arbetet En kontinuerlig kartläggning av skador kan identifiera olika typer av risker, nya typer av skador och trender kan upptäckas. Skaderegistrering ger en bild av hur skadorna fördelar sig i befolkningen. Skaderegistrering ger underlag för hälsofrämjande och förebyggande arbete, forskning samt möjlighet till prioritering och utvärdering av förebyggande insatser. Skaderegistrering ger kunskap om: - Vem som drabbas av skador (till exempel. ålder, kön, grupp av individer) - Hur skadan uppstår (utlösande faktor, händelseförlopp) - Vad orsakar skadan (produkt som orsakar skadan) - Var skadan inträffar (typ av område, plats, geografisk bestämning) - När skadan inträffar (typ av aktivitet vid skadetillf., tidpunkt på dygnet, veckodag, årstid) - Vilken typ av skada som uppstår (medicinsk diagnos) - Olycksförloppet beskrivet i klartext, ger en bild av hela olyckshändelsen och den skadades beteende som ledde till skadan vilket är väsentlig information i det förebyggande arbetet. Lokala skadedata är av stor betydelse då det är varierande förutsättningar i skilda delar av landet och i olika kommuner. Lokala data skapar också lokalt engagemang när skadepanoramat blir tydligt och när konkreta riskgrupper, riskfaktorer och riskabla platser kan pekas ut. När kunskapen insamlats (om vilka grupper som drabbas av skador, hur skadepanoramat ser ut, när, var och hur skadan uppstår) ska dessa data analyseras och spridas till de aktörer i samhället som äger problemet och andra intressenter som arbetar för att minska olycksfallsskadorna i vårt samhälle, i ett så kallat tvärsektoriellt arbete. Genom ett konsekvent olycksfallsförebyggande arbete kan dödsfall och personskador minskas betydligt. Genom långsiktiga satsningar baserat på epidemiologiska data, forskning kring skademekanismer och genom olika preventiva strategier har det skadeförebyggande arbetet haft stora framgångar. Det visar inte minst de insatser som gjorts i samhället för att minska olycksfallen bland barn och unga (t ex petsäkra eluttag, tippsäkra spisar, olika byggnormer, obligatorisk simundervisning i skolan, information via BVC till alla föräldrar om barns skaderisker, separering av oskyddade trafikanter från motorfordonstrafik). 12

12 Från att det på 1950-talet i Sverige omkom cirka 400 barn per år i åldern 0 14 år, ligger antalet idag mellan döda per år ( ). Det förebyggande arbetet kan indelas i aktiva och passiva strategier. Aktiva syftar till att påverka individens kunskaper, attityder och beteende. Individen själv skall aktivt förändra sig för att på så sätt minska skaderisken. Till exempel informationskampanjer för ökad bilbältesanvändning och hastighetens betydelse för skaderisken i trafiken. Passiva strategier skyddar individen oberoende av kunskap eller beteende, till exempel. brandvarnare, barnsäkra läkemedelsförpackningar och krockkuddar. Trafikskador Trots att trafikolyckorna minskat fram till och med 1998 så är skador i samband med dessa olyckor fortfarande en av de främsta orsakerna till olycksfall med dödlig utgång och svåra skador i Sverige. Trafikskadornas omfattning i Värmland och Karlstad följer den nationella trenden med en lägsta registrering av skador 1998 för att under 1999 och 2000 öka igen, år 2002 har trafikskadorna åter minskat. Samhällets kostnader för vägtrafikolyckor uppskattas av Vägverket till cirka 20 miljarder per år under 2000-talet. Antal omkomna i trafiken, december 1994 och framåt 13

13 STRADA Vägverket har ett regeringsuppdrag att förbättra och samordna trafikskaderegistreringen i Sverige. Ett nationellt informationssystem kallat STRADA har tagits fram, där polisens och sjukvårdens data om trafikskador samkörs, matchas och i avidentifierad form presenteras, för att få en fullständig bild av trafikskadorna i Sverige. Uppgifterna samlas i en databas där de i avidentifierad form är fria att användas av alla som kan ha nytta av dessa. Systemet beräknas vara svensk standard 2003.Den officiella statistiken av döda och skadade i trafiken som presenteras i media utgår historiskt från enbart polisrapporter. Flera studier visar att de polisrapporterade trafikskadorna utgör mellan procent av samtliga trafikskador. Täckningsgraden för döda och svårt skadade bilister och MC-förare är god, medan mopedister, cyklister och fotgängare knappast finns med i polisrapporterad statistik. Sjukvården kan alltså tillföra mellan procent trafikskadade, framför allt oskyddade lätt- och svårt skadade trafikanter. Polis och sjukvård registrerar gemensamt i STRADA i samarbete med Vägverket för att få en komplett bild av trafikskadorna. Akutmottagningar och dess personal har en nyckelroll i insamlandet av skadedata. Trafikplanerare i kommunerna har tillgång till de data som registreras och kan bland annat direkt i ett kartmaterial se olycksdrabbade punkter i sin kommun, vilken typ av trafikant som drabbats och utifrån detta arbeta med förebyggande åtgärder. Det ökar också möjligheten att prioritera de resurser som finns vilket gör det förebyggande arbetet mer kostnadseffektivt. STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) Nationellt informationssystem om personskador och olyckor inom vägtransportsystemet. STRADA är ett samarbetsprojekt med Polisen, Landstingsförbundet, Socialstyrelsen, SIKA*, Kommunförbundet och SCB**. * Statens Institut för Kommunikations Analys, **Statistiska Centralbyrån Bakgrunden till införandet av trafikskaderegistrering i Värmland Ett projekt om trafikanters beteende beställdes av Karlstads Universitet och vid presentationen av den rapporten inbjöds represen- tanter förutom från kommunen också landstinget, polisen och Vägverket. Enigheten var stor om att en trafikskaderegistering är en absolut nödvändig grund för att minska de personskador som uppstår i trafiken. 14

14 STRADA akutmottagningen, centralsjukhuset Karlstad Från januari 2002 finns en registrering av de trafikskador som inkommer till akutmottagningar i Arvika, Karlstad och Torsby. Registreringen täcker i stort de trafikanter som skadas i länet. Ett bortfall finns i Kristinehamnsområdet eftersom en del av de som skadas i trafiken söker sjukvård i Karlskoga. Bakgrunden till registreringen utgår från ett initiativ av trafiksäkerhetsnämnden i Karlstad som år 2000 ytterligare ville minska trafikskadorna i Karlstad. Under 2001 startade arbetet i Karlstad med förberedande kontakter med Vägverket Väst i Göteborg och de ansvariga på akutmottagningen. Det fanns en mycket positiv inställning och förståelse från alla parter för att få till stånd en trafikskaderegistrering. Arbetet startade på akutmottagningen vid Centralsjukhuset i Karlstad med att följa det dagliga arbetet och studera rutinerna. Med de gamla rutinerna var det omöjligt att se hur många trafikskador som sökte vård på akutmottagningen. Nya rutiner för hur registreringen praktiskt skulle utföras planerades. Ett informations- och utbildningsprogram formades för alla de 100 personal (undersköterskor, sjuksköterskor och läkarsekreterare) som på olika sätt blir inblandade i registreringen. Alla måste vara informerade att en ny rutin införs. Att införa ett nytt moment i en redan hårt belastad sjukvård har sina problem, akutmottagningen befann sig dessutom i en förändringsprocess med bland annat ett nytt arbetstidssystem samt en ökad patienttillströmning som konsekvens av att två andra akutmottagningar i länet blev nerlagda. Andra kvartalet av 2001 ägnades åt säkerhet- och sekretessfrågor, både interna och externa. Ansvariga för dessa ärenden inom LiV informerades skriftligt och muntligt av Vägverket. Det har också varit viktigt att akutmottagningen som blir ägare av de registerdata som insamlas informeras om de säkerhet- och sekretessregler som gäller vid denna typ av datainsamling. Efter diskussion under våren uppnåddes enighet om att STRADA håller för LiV s krav. Lokala säkerhetsföreskrifter enligt LiV s informationssäkerhetsdirektiv 2001 och systemförvaltarmodell har utformats i samarbete med Fia Ewald, arkivarie och Hans Toorell, IT och säkerhetssamordnare i LiV. Hösten 2001 gjordes studiebesök i Göteborg och Helsingborg för att få inblick i hur STRADA fungerar praktiskt. Vi fick många värdefulla tips om de positiva och negativa erfarenheter som gjorts under de fyra år som systemet varit i bruk där. 15

15 En blankett och patientinformationsbroschyr anpassade för landstinget i Värmland utarbetades (bilaga 1, 2). Informationsbroschyren bekostades av två lokala försäkringsbolag. I förlängningen har försäkringsbolagen nytta av det förebyggande arbetet. Principen för registreringen är att när den trafikskadade patienten blir inskriven så ska de dels bli inskrivna som en trafikskada i sjukhusets egna patientadministrativa system (Vania) och tillfrågade om de frivilligt vill delta i den nationella registreringen STRADA. Patienten får en informationsbroschyr och fyller själv i en blanketten med data om olyckan. Blanketten följer journalen, plockas ur av sekreterare och tas om hand av den STRADA-ansvarige för registrering. Det stora arbetet under tredje kvartalet 2001 var att informera all personal som på olika sätt kommer att bli inblandade i processen. All dag och nattpersonal på akutmottagningen har informerats. Sekreterarna, som är nyckelpersoner, på akutmottagningen, kir-, ortoped-, barnklinikerna samt sekreterarna på intensivvårdsavdelningen, har informerats om de nya rutinerna. Ambulanspersonalen har fått information om att deras hjälp är nödvändig för att få data om på vilken plats skadan skett. För att underlätta för patienter och personal att få fram exakt plats för skadan så har kartor införskaffats på Karlstads kommuns stadsingenjörskontor. Det har varit mycket värdefullt att införandet av nya rutiner givits god tid, personalen har känt att det har skett på deras villkor vilket varit viktigt. På sikt ökar kvalitén på data om alla får en god introduktion av systemet. En pilotregistrering startade i oktober 2001 och från januari 2002 är registreringen en obligatorisk uppgift som alltid skall ingå när trafikskadade söker vård. Medborgarna i länet informerades via reportage i press och TV vid registreringsstarten 21 oktober STRADA akutmottagningarna i Arvika och Torsby Akutmottagningen Arvika En första information om trafikskaderegistrering i STRADA hölls i december Det andra informationstillfället var i februari 2002 tillsammans med Vägverket Väst. I stort sett har vi nått all personal. Start av registrering vecka 7, 2002.Två stycken sjuksköterskor är huvudansvariga och de skall också lägga in data från blanketten i STRADA. Totalt är cirka 40 sjuksköterskor på akutmottagningen, 6 sekreterare och personal på IVA 16

16 och kirurgavdelning informerade om hanteringen av de nya uppgifterna om trafikskador. Akutmottagningen Torsby En första information om trafikskaderegistrering hölls i december Det andra informationstillfället var i februari 2002 tillsammans med Vägverket Väst. I stort sett har vi nått all personal inklusive ambulanspersonal. Start av registrering vecka 4, Två stycken sjuksköterskor är huvudansvariga och skall också lägga in data från blanketten i STRADA. Totalt är cirka 20 sjuksköterskor på akutmottagningen, 3 sekreterare och personal på kirurgavdelningarna 3 och 4 inblandade i hanteringen av uppgifterna om trafikskador. I både Arvika och Torsby har det varit enkelt och smidigt att få till stånd en registrering på grund av en mycket positiv inställning från både ledning och personal. Bortfallskontroll Under 2002 följdes rutinerna för registreringen på de tre akutmottagningarna noga. Antalet patienter som sökte på grund av skador i samband med trafikolyckor jämfördes med hur många patienter som frivilligt fyllt i en blankett. Viljan hos patienterna att medverka i registreringen är mycket stor då den skadade inser att uppgifter om hans / hennes trafikolycka kan betyda att insatser görs för att hindra andra trafikanter att råka ut för samma typ av olycka. Utdrag ur kvartalsrapporten september 2002 På alla tre akutmottagningarna i länet fungerar nu trafikskaderegistreringen i STRADA som en inarbetad och fast rutin. Det betyder att vi får en samlad bild av hur personskadorna i trafiken ser ut i länet och att underlaget för det förebyggande arbetet får en betydligt bredare bas än tidigare. Karlstad Till akuten i Karlstad inkommer i snitt cirka 2,5 trafikskadade per dygn. Det har varit en ordentlig ökning av trafikskador under sommaren, från de cirka 30 till 40 stycken per månad under mars och april till drygt hundra varje månad under juli och augusti. Svarsfrekvensen har sjunkit till under 90 procent, en lägre svarsfrekvens som får skyllas på semestrar och vikarier, men är ändå ett klart godkänt resultat. Under sommarmånaderna har det varit svårt att få tid till att lägga in data från blankett till dataprogram och därmed ligger vi efter cirka tre månader. 17

17 Arvika Registreringen fungerar utan problem. En del bortglömda fall fångas upp av sekreterarna, dessa patienter rings upp i efterhand, informeras och tillfrågas om de vill delta i registreringen. Alla som rings upp är mycket positiva till att medverka. Detta arbetssätt betyder att det i praktiken inte finns något svarsbortfall. Från Göteborg rapporteras en intressant bieffekt av detta förfaringssätt, patienten kan ställa frågor om medicinska problem angående sin skada och få ett professionellt svar, detta kan leda till att återbesök som annars skulle gjorts av patienten uteblir vilket ger ytterligare en vinst med registreringen. Att det är få trafikskador som inkommer, knappt 0,8 i snitt per dygn, betyder att vi hinner lägga in uppgifter från blankett till dataprogram utan någon större försening. Torsby Registreringen fungerar bra. Bortfallskontrollen som görs mot diagnossättning enligt ICD10 har en brist, det visar sig att alla fallskador kodas som W0, vilket betyder att de gångtrafikanter som faller och skadas i trafikmiljö inte kan urskiljas från till exempel fall inomhus, på idrottsplats (koden skall vara V0 för gångtrafikant som faller och skadas i trafiken). I praktiken är det inget stort problem då det är mycket färre gångtrafikanter som skadas i Arvika och Torsby (mindre samhällen) jämfört med Karlstad. Torsby ligger något efter med inläggning av data på grund av semestrar. Det är ett litet problem då Torsby registrerar minst antal trafikskador i länet, drygt 1 2 skada per dygn. Information till de lokala aktörerna i länets kommuner Den viktigaste fasen efter registreringen är att få ut data om var trafikolyckorna sker till de aktörer som äger problemet. Vägverket ansvarar att data sprids till lokala aktörer. I början av oktober 2002 kallades alla kommuner i länet av Vägverket Väst i Göteborg till information om vad STRADA innebär för deras trafiksäkerhetsarbete och hur den samlade kunskapen från sjukvård och polis kan användas. Uppgifter om var och hur olyckorna sker och vilka som drabbas underlättar för planering av trafiksäkerhetsåtgärder i kommunerna. Från oktober 2002 kommer Karlstads kommun att själva kunna hämta uppgifter från den databank som finns hos Vägverket. Denna möjlighet erbjuds alla kommuner i länet utan kostnad. Tekniska verkens, Karlstad kommun, synpunkter på systemet är att kart- 18

18 materialet i systemet ännu inte är tillräckligt detaljerat, det kan vara svårt att pricka in olycksplatsen helt rätt. Innan STRADA infördes kartlade Karlstad kommun även polisregistrerade trafikolyckor utan personskada vilket gav en bredare bild med mera kunskap om trafikolyckor, enligt kommunen. Samtidigt får man idag bättre kunskap om de olyckor som drabbar gångtrafikanter och cyklister från sjukvårdsregistreringen. Fram till nu har det varit svårt att utvärdera det nya systemet i Karlstad kommun på grund av tidsbrist. Problem vid registrering I stort har införandet av en trafikskadeskaderegistrering på akutmottagningarna i länet varit problemfri. Platsen är en grundläggande faktor i det förebyggande arbetet, särskilt när det gäller trafikolyckor. En svårighet i denna typ av registrering är att få exakt plats för trafikolyckan angiven. Patienten själv är inte alltid klar över var olyckan inträffat. Ambulanspersonalen vet ofta var patienter hämtas, men vid akuta skador kan självklart inte den exakta olycksplatsen prioriteras. En framtida idé för att lösa problemet när ambulans hämtar är att använda de koordinater som finns i GPS-systemet som alla ambulanser är utrustade med (kontakt finns med SOS Alarm, som har dessa data). Problemet med fastställande av exakt olycksplats finns också hos polisen. Trafikskador i Värmlands län 2002 Nedan presenteras de trafikskadedata som registrerats under Avsnitten 1(sid 19), 2(sid 23) och 3(sid 28) ska läsas var för sig då resultaten inte är direkt jämförbara. 1. Personskador i trafiken, Värmlands län STRADA STRADA är i första hand utvecklat för att registrera trafikanttyp, ålder, kön och exakt plats för trafikolyckan, vilka är betydelsefulla faktorer i det trafikskadeförebyggande arbetet. Det verktyg i STRADA som analyserar inlagda data presenterar också bara ålder, kön, trafikanttyp och plats. Det betyder att data som är intressanta för sjukvården inte direkt kan analyseras i det program som presenterar datasammanställningar (export till Access av data måste göras för ytterligare analys). 19

19 Polisrapporterade trafikskador i STRADA, Värmlands län 2002 Totalt har 539 trafikolyckor med 831 skadade personer rapporterats (12 feb 03) varav: 29 Döda 133 Svårt skadade 626 Lindrigt skadade 43 Odefinierade (dessutom finns 230 personer utan diagnos som inte räknas med i statistiken, dvs inblandad i trafikolycka men inte skadad alternativt sökt annan sjukvård) Totalt: Sjukvårdsrapporterade trafikskador i STRADA, Värmlands län 2002 Totalt har trafikolyckor med 1003 skadade personer rapporterats (12 feb 03) varav: 11 Döda 23 Svårt skadade 962 Lindrigt skadade 0 Odefinierade (dessutom finns 330 personer utan diagnos som inte räknas med i statistiken, dvs inblandad i trafikolycka - inskriven som patient men oskadad och ej fått någon diagnos) Totalt: Trafikolyckor registrerad av både polis och sjukvård i STRA- DA, Värmlands län 2002 Totalt har 187 trafikolyckor med 250 skadade personer rapporterats (12 feb 03) varav: 14 Döda 15 Svårt skadade 207 Lindrigt skadade 14 Odefinierade (dessutom finns 200 personer utan diagnos som inte räknas med i statistiken, dvs inblandad i trafikolycka men inte skadad alternativt sökt annan sjukvård) Totalt:

20 Trafikskadade personer registrerade i STRADA Skillnader i polis- resp sjukvårdens trafikskaderegistrering Antal trafikolyckor registrerade inom sjukvården uppgår totalt till och polisen registrerade 539 trafikolyckor, antal trafikolyckor som både rapporterades av polis och sjukvård är 187. De personer som varit inblandade i de 352 olyckor som finns i polisens registrering men inte i sjukvårdens, har antingen sökt sjukvård utanför de tre akutmottagningarna alternativt inte varit skadade. Andelen polisrapporterade trafikolyckor okända av sjukvården uppgår till 32 procent. Antal personer som registrerats inom sjukvården uppgår totalt till 1.333, av dessa har 330 stycken efter läkarundersökning konstaterats oskadda och därmed inte fått någon diagnos, alltså har 1003 personer skadats i olika grad. I polisens statistik finns 831 skadade personer och 230 utan diagnos. En stor skillnad finns i bedömningen av svårt skadad, polisens data innehåller nästan sex gånger fler svårt skadade än sjukvården. Den allvarlighetsgrad som uppges av sjukvården stämmer troligen bättre än den bedömning som görs på olycksplatsen av den enskilde polismannen, omkomna undantagna. Polisen uppger att av 831 skadade var 133 (16 procent) svårt skadade medan sjukvårdens bedömning är 23 svårt skadade av 997 patienter (2,3 procent). 21

21 I de grunduppgifter som STRADA presenterar finns den största skillnaden mellan polis och sjukvård i olyckor där fotgängare, cykel eller moped är inblandade. Polisen har rapporterat 33 olyckor i denna kategori jämfört med sjukvårdens 463 olyckor. Troligen är det oskyddade fotgängare och cyklister där polisen inte är på plats vid olyckstillfället men som sökt sjukvård. Åldersprofilerna visar att sjukvårdens data innehåller fler barn, ungdomar och äldre trafikskadade än polisens data, troligen fotgängare och cyklister. Polisen har fler skadade män i åldrarna 18 till 44 år och fler kvinnor i åldern 14 till 24 år, troligen skadade i olyckor där motorfordon varit inblandade. Trafikskadade, ålders och könsfördelning polis- respektive sjukvårdregistrerade 22

22 2. Sjukvårdsdata som registrerats i STRADA, Värmland 2002 I STRADA saknas program för att hantera sjukvårdens data. Det har därför inte varit möjligt med någon djupare analys av de uppgifter som rör sjukvårdens egna data. Vägverket har gjort ett särskilt uttag av de data som presenteras nedan. Totalt har 1333 personer sökt vård på de tre akutmottagningarna i länet, 1003 har efter undersökning befunnits skadade och fått en medicinsk diagnos. Trafikskadornas fördelning i länet Diagrammet nedan redovisar antal trafikskadade patienter som sökt vård på de tre akutmottagningarna i länet. Skadornas fördelning på kön Av de 1003 skadade personerna är 53,2 procent män (534 st) och 46,8 procent kvinnor (469 st). De skadade personerna som sökt vård har en eller flera skador, totalt har 1688 skador konstaterats. 23

23 Män Totalt har 951 skador diagnostiserats på de 534 männen som registrerats som trafikskadade. De 10 vanligaste diagnoserna (av 199) är Diagnos För männen utgör frakturer 19 procent av diagnoserna Kvinnor Totalt har 737 skador diagnostiserats på de 469 kvinnor som registrerats som trafikskadade. De 10 vanligaste diagnoserna (av 203) är För kvinnorna utgör frakturer 27 procent av diagnoserna Antal 1 Commotio UNS (okänd initial medv.grad och längd av 58 medv.sänkn) 2 Skrapsår på knä 46 3 Kontusion på knä (hud) 28 4 Distorsion i halsryggen 27 5 Kontusion på skuldra (hud) 27 6 Skrapsår på underben 21 7 Skrapsår på mellanhand 20 8 Kontusion på bröstkorgen 20 9 Psykisk chock Skrapsår på underarm 18 Diagnos Antal 1 Sluten fraktur på nedre delen av radius 51 2 Commotio UNS (okänd initial medv.grad och längd av 31 medv.sänkn) 3 Distorsion i halsryggen 30 4 Kontusion på knä (hud) 23 5 Skrapsår på knä 19 6 Psykisk chock 17 7 Kontusion i höftregionen (hud) 14 8 Kontusion på skalpen 14 9 Kontusion på bröstkorgen Fraktur på nedre delen av radius UNS 11 24

24 De vanligaste skadorna vid öppen- respektive slutenvård Öppenvård, totalt 1070 diagnoser, i tabellen nedan visar de 10 vanligaste Diagnos Männens andel av diagnoserna utgör 56 procent. Andelen frakturer i öppenvård är 19 procent. Skadorna bland patienter i öppenvård uppstod till 33 procent i olyckor med personbil, 29 procent vid cykelolyckor och 23 procent drabbade fotgängare. Slutenvård, totalt 529 diagnoser, i tabellen nedan visar de 12 vanligaste Antal 1 Skrapsår på knä 55 2 Sluten fraktur på nedre delen av radius 54 3 Distorsion i halsryggen 49 4 Kontusion på knä (hud) 35 5 Kontusion på skuldra (hud) 30 6 Psykisk chock 28 7 Skrapsår på mellanhand 21 8 Skrapsår på underben 20 9 Skrapsår på armbåge Fraktur på nedre delen av radius UNS 19 Diagnos Antal 1 Commotio UNS (okänd initial medv.grad och längd av 72 medv.sänkn) 2 Kontusion på bröstkorgen 19 3 Kontusion på knä (hud) 13 4 Sluten proximal femurfraktur 12 5 Skrapsår på knä 8 6 Fraktur 1revben; ej multipel; u öppet sår i torax 8 7 Sluten fraktur på nedre delen av radius 8 8 Sluten fraktur på nyckelbenet 8 9 Psykisk chock 7 10 Distorsion i halsryggen 7 11 Laceration på ansikte a spec lokal (endast hud); UNS 7 12 Kontusion på skuldra (hud) 7 25

25 Männens andel av diagnoserna i slutenvård utgör 60 procent. Andelen frakturer i slutenvård är 26 procent. Skadorna bland de inlagda patienterna uppstod till 45 procent i olyckor med personbil, 21 procent vid cykelolyckor och 14 procent vid MC-olyckor. Skadornas fördelning på trafikanttyp Gångtrafikanter Totalt har gångtrafikanterna (n 241) drabbats av 321 skador varav 42 procent är frakturer. Den vanligaste diagnosen är sluten fraktur på nedre delen av radius (13 procent). Bland de inlagda patienterna utgör gångtrafikanters skadeandel 11 procent. Cyklister Cyklisterna (n 284) drabbades av 416 skador varav 23 procent var frakturer. Den vanligaste enskilda diagnosen var commotio UNS (8 procent). Bland de inlagda patienterna utgör cyklisters skadeandel 21 procent. Mopedister Skador bland mopedister (n 67) bestod till cirka 75 procent av kontusioner, lacerationer och skrapsår. 10 procent av skadorna var frakturer. Endast 3 av de skadade mopedisterna hade commotio. Inlagdas skadeandel 6 procent. MC Vid motorcykelolyckor (n 73) uppstod 141 skador varav 41 procent var frakturer. Vanligaste diagnoser är skrapsår och frakturer. Inlagdas skadeandel 14 procent. Personbil, lastbil, buss Skador som drabbat personer i personbil (n 685), lastbil (n 10), buss (n 14) uppgår till 660 stycken, varav 13 procent är frakturer. Bland de inlagda patienterna utgör bilisters skadeandel 45 procent. De fem vanligaste skadorna är: 26

26 Diagnos Antal 1 Distorsion i halsryggen 54 2 Commotio UNS (okänd initial medv.grad och längd av 39 medv.sänkn) 3 Psykisk chock 33 4 Kontusion på bröstkorgen 28 5 Kontusion på halskotpelaren 22 När söker trafikskadade patienter vård. Totalt har 1333 personer sökt sjukvård efter att ha varit involverade i olika typer av trafikolyckor, varav 1003 personer befunnits skadade. Tidpunkt för registreringen, dygn 27

27 Tidpunkt för registreringen, månad 3. Trafikskador registrerade i Vania, akutmottagningen Karlstad 2002 Den egna registreringen, i akutmottagningens patientadministrativa system (Vania), har används som kvalitetskontroll, gäller akutmottagningen i Karlstad. Följande data har registrerats: trafikanttyp, kön, ålder, inlagda, ej inlagda. Underlaget i nedanstående diagram utgörs av antalet inskrivna trafikskadade patienter i Karlstad akutmottagnings patientadministrativa system, Vania. Dessa data visar fler skadade än de som registrerats i STRADA (d.v.s de patienter som fyllt i den frivilliga STRADA-blanketten). Dessa data har i första hand används som underlag vid bortfallskontroll i kvalitetsuppföljningen vid registreringen av trafikskadorna under

28 Trafikskador, totalt / Kön / sluten- och öppenvård Trafikanttyp fördelade på kön och antal inlagda i respektive grupp 29

29 Bortfallskontroll / kvalitetsuppföljning Procentsatser över 100 procent innebär att den trafikskadade patienten inte blivit inskriven enligt instruktionen i Vania (v0 v8) men att en blankett ändå har delats ut så att patienten registrerats i STRADA. Trafikskadade barn och ungdomar 0 till och med 17 år En särskild sammanställning av data från centralsjukhuset i Karlstads eget patientadminastrativa system (Vania) för barn och ungdomar födda 1985 till 2002, redovisas nedan. 30

30 Trafikskadade 0 till och med 17 år, fördelat på kön, ålder och antal inlagda Trafikskadade 0 till och med 17 år, fördelat på kön och trafikanttyp 31

31 Inlagda respektive ej inlagda fördelade på trafikanttyp 32

32 Sammanfattande kommentar I framtiden måste analysverktyget i STRADA också tillgodose sjukvårdens intressen, dels för att sjukvården ska få en direkt nytta av sina egna data och dels för att sjukvården ska vara intresserad av att delta i STRADA i nuvarande form. Utveckling av användarvänliga program och fortsatt samarbete mellan parterna är nödvändigt för att förbättra samhällsnyttan av trafikskaderegistreringen. För sjukvården är det viktigt att enkelt kunna ta fram aktuella data, detta ger en förbättrad kontroll på patientströmmar och kan ge en fingervisning om hur resurser ska fördelas. I det förebyggande folkhälsoarbetet är tillgång till detaljerade data absolut nödvändigt. För sjukvårdens behov bör förutbestämda mallar formas som innehåller data som omedelbart kan ge en överblick av skadepanoramat för de trafikskadade För att tidigt upptäcka nya skadetrender och nya typer av skador är det viktigt att kunna ta ut data när som helst och inte behöva vänta på en årlig analys. Att ha tillgång till aktuella data gör att skadetrender, särskilt skadedrabbade platser eller att olika grupper av skadade tidigt kan upptäckas och preventiva åtgärder kan snabbt sättas in. 33

33 Framtida skaderegistrering i Värmland På sikt så har införandet av en trafikskaderegistrering lagt grunden för en skaderegistrering av alla personskador som inkommer till akutmottagningarna i länet. Trafikskadorna skall givetvis fortsätta att registreras men det är det viktigt att få en fullständig kartläggning av olycksfallsskadorna i Värmland, för att få tillstånd ett fullständigt och effektivt skadeförebyggande arbete. Det krävs politisk enighet och stöd för frågan. Det krävs en organisation för samordning och samverkan av det skadepreventiva arbetet i länet och kompetens för analys av data, metodutveckling och kunskap i hur data från registreringen ska spridas, för att effektivt och verkningsfullt kunna minska olycksfallsskadorna i länet. En handlingsplan med konkreta mål skall upprättas. Skapa en organisation av tvärsektoriellt sammansatta partners där olika skadepreventiva åtgärdsprogram tas fram. En kontinuerlig uppföljning och utvärdering av insatserna är viktig, återföring av resultat och erfarenheter till alla inblandade likaså. Resurser måste tillföras både lokalt och centralt för att lyckas. Allt skadeförebyggande arbete bygger på uthållighet och långsiktighet där ansvaret för respektive skadeområde ska fördelas på alla de aktörer i samhället som äger problemet, detta för att minska sårbarheten i systemet. Forskning visar att skadeförebyggande arbete ger snabb effekt och är mycket kostnadseffektivt, investerade pengar återfås inom en relativt kort tidsperiod. Inom en treårsperiod är det fullt möjligt att få tillstånd en effektiv skaderegistrering med ett slagkraftigt skadeförebyggande arbete som innebär en minskning av de personskador som inträffar i Värmland. 34

34 Tack Ett stort tack till ALL inblandad personal på sjukhusen i Arvika, Karlstad och Torsby (ingen nämnd ingen glömd) för Ert fantastiska engagemang som bidragit till ett mycket gott resultat. Den trafikskaderegistrering som nu pågår och där Ni är nyckelpersoner kommer att på olika sätt bidra till att personskadorna i trafiken i Värmland minskar. 35

35 Bilaga 1 36

36 Bilaga 2a 37

37 Bilaga 2b 38

38 Kaj Sundström är legitimerad sjuksköterska inom hälso- och sjukvård för barn och ungdom och har en magisterexamen i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet. Efter mer än 20 års arbete med neonatal intensivvård på Centralsjukhuset i Karlstad arbetar han nu med skadepreventiva folkhälsofrågor. Dels som utredningssekreterare i Barnsäkerhetsdelegationen under Socialdepartementet, dels som universitetsadjunkt med undervisning i folkhälsovetenskap på Institutionen för hälsa och vård på Karlstads universitet och med skaderegistrering inom enheten för Forskning och folkhälsa, Landstinget i Värmland. STRADA Rapporten Registrering av personskador i trafiken beskriver införandet av en trafikskaderegistrering på akutmottagningarna i Arvika, Karlstad och Torsby, Landstinget i Värmland. Skaderegistreringen har utförts i STRADA (Vägverkets nationella system för registrering av personskador i trafiken) i samarbete med Vägverket Väst, Göteborg. Rapporten presenterar och kommenterar registrerade data på trafikskadade patienter som sökt vård på de tre akutmottagningarna i länet år 2002.