Nordiska språk (svenska som andra inhemska språk) Pohjoismaiset kielet (ruotsi toisena kotimaisena kielenä)

Transkript

1 Nordiska språk (svenska som andra inhemska språk) Rör inte dessa uppgiftspapper förrän övervakaren ger dig tillstånd att börja besvara uppgifterna. Pohjoismaiset kielet (ruotsi toisena kotimaisena kielenä) Älä koske näihin tehtäväpapereihin ennen kuin valvoja antaa luvan aloittaa koevastausten laatimisen.

2 Sukunimi /Efternamn: Kaikki etunimet / Samtliga förnamn: Henkilötunnus (tai syntymäaika) / Personbeteckning (eller födelsedatum): Helsingfors universitet Humanistiska fakulteten Nordiska språk, svenska som andra inhemska språk Urvalsprovet 2014 Provet består av två delar. Del 1 består av språkteoretiska uppgifter som baserar sig på Nordens språk med rötter och fötter. Uppgifterna mäter förmågan att behärska det lästa och tillämpa det. Uppgifterna ska besvaras på finska eller svenska. Du kan få 0 40 poäng för delen. Del 2 består av uppgifter som mäter din språkfärdighet och dina kunskaper i grammatik. Uppgifterna ska besvaras på svenska. Du kan få 0 60 poäng för delen. Provet bedöms som godkänt om du får minst 20 poäng i del 1 och minst 30 poäng i del 2. Skriv svaret på frågepappret på det utrymme som getts. Helsingin yliopisto Humanistinen tiedekunta Pohjoismaiset kielet, ruotsi toisena kotimaisena kielenä Valintakoe 2014 Kokeessa on kaksi osaa. Osa 1 sisältää kieliteoreettisia tehtäviä, jotka perustuvat teokseen Nordens språk med rötter och fötter. Tehtävillä mitataan teoksessa esitettyjen tietojen hallintaa sekä kykyäsi soveltaa tietoja. Sinun on vastattava tehtäviin suomeksi tai ruotsiksi. Voit saada osasta 0 40 pistettä. Osa 2 sisältää tehtäviä, joilla mitataan kielitaitoa ja kieliopin hallintaa. Sinun on vastattava tehtäviin ruotsiksi. Voit saada osasta 0 60 pistettä. Olet suorittanut kokeen hyväksyttävästi, jos saat osasta 1 vähintään 20 pistettä ja osasta 2 vähintään 30 pistettä. Kirjoita vastauksesi sille varattuun tilaan kysymyspaperille. 1 (10)

3 Del 1: Språkvetenskaplig analys / Osa 1: Kielitieteellinen analyysi (0 40 p.) Uppgift 1 / Tehtävä 1 (0 10 p.) Är påståendet sant eller inte sant? Rätt svar ger en poäng, fel svar eller inget svar ger 0 poäng. Onko väite tosi vai epätosi? Oikeasta vastauksesta saa yhden pisteen, väärästä tai puuttuvasta 0 pistettä. Påståendet Väite De nordiska språken hör till fem olika språkfamiljer. Sant Totta Inte sant Ei totta I danskan har de hårda konsonanterna p, t, k blivit b, d, g. I de moderna skandinaviska språken finns inte många tyska lånord kvar. Ryska språket fungerar som ett lingua franca i en del av världen. Meänkieli är en numera utdöd finsk dialekt som tidigare talades på båda sidorna om gränsen i Tornedalen. Den nordiska runraden har många likheter med det latinska alfabetet. Isländska, färöiska och norska räknas som västnordiska språk. Det vanligaste sättet att uttala r-ljudet i de nordiska språken är att tungspetsen, inte tungroten, vibrerar. Isländskan har lika många kasus som finskan. Finskans vokalharmoni innebär att vokalerna i och e bara förekommer i början av ord. 2 (10)

4 Uppgift 2 / Tehtävä 2 (0 10 p.) Här ser du bönen Fader vår på fem av Nordens språk. Identifiera språken och motivera. För varje språk du lyckas identifiera får du 1 poäng. Om du dessutom lyckas motivera dina val får du ytterligare 1 poäng per språk. Varje deluppgift ger 0, 1 eller 2 poäng. Ohessa Isä meidän -rukous viidellä Pohjoismaissa puhuttavista kielistä. Tunnista kielet ja perustele. Jos onnistut tunnistamaan kielen, saat yhden pisteen. Jos lisäksi onnistut perustelemaan valintaasi, saat lisäpisteen. Jokaisesta tehtävästä voit saada 0, 1 tai 2 pistettä. a) Ataatarput qilanniittutit! Aqqit illernartitaali, naalagaaffiit tikiulli, piumasat qilammisut nunamissaaq pili; inuussutissatsinnik ullumi tunisigut, akiitsukkatsinnillu isumakkeerfigitigut, soorlu uaguttaaq akiitsortivut isumakkeerfigigivut; ussernartumullu pisinnata, ajortumilli annaatsigut. Illimmi pigaatit naalagaaffik pissaanerlu naalannassuserlu naassaanngitsumik! Amen b) Fader vår, du som er i himmelen. Lat namnet ditt helgast. Lat riket ditt koma. Lat viljen din råda på jorda så som i himmelen. Gjev oss i dag vårt daglege brød. Forlat oss vår skuld, som vi òg forlèt våre skuldmenn. Før oss ikkje ut i freisting, men freist oss frå det vonde. For riket er ditt, makta og æra i all æve. Amen. d) Faðir vár, Tú, sum ert í Himli. Heilagt verði navn Títt. Komi ríki Títt. Verði vilji Tín, sum í Himli, so á jørð. Gev okkum í dag okkara dagliga breyð. Og fyrigev okkum syndir okkara, so sum vit eisini fyrigeva teimum, ið móti okkum synda. Leið okkum ikki í freistingar, men frels okkum frá tí illa. Tí at títt er ríkið, valdið og heiðurin um allar ævir. Amen e) Faðir vor, þú sem ert á himnum. Helgist þitt nafn, til komi þitt ríki, verði þinn vilji, svo á jörðu sem á himni. Gef oss í dag vort daglegt brauð. Fyrirgef oss vorar skuldir, svo sem vér og fyrirgefum vorum skuldunautum. Og eigi leið þú oss í freistni, heldur frelsa oss frá illu. [Því að þitt er ríkið, mátturinn og dýrðin að eilífu.] Amen. c) Vor Fader, du som er i himlene! Helliget blive dit navn, komme dit rige, ske din vilje som i himlen således også på jorden; giv os i dag vort daglige brød, og forlad os vor skyld, som også vi forlader vore skyldnere, og led os ikke ind i fristelse, men fri os fra det onde. For dit er Riget og magten og æren i evighed! Amen. 3 (10)

5 a) b) c) d) e) 4 (10)

6 Uppgift 3 / Tehtävä 3 (0 10 p.) Besvara följande frågor kort. / Vastaa seuraaviin kysymyksiin lyhyesti. Varför nämns indoeuropeiska i beskrivningen av de nordiska språken? Miksi indoeurooppalainen kieli mainitaan pohjoismaisten kielten kuvauksessa? (0 2 p.) Förklara skillnaden mellan arvord och importord. Mikä on sanojen arvord ja importord ero? (0 2 p.) Vad menas med ordet dialektkontinuum? Mitä tarkoitetaan sanalla dialektkontinuum? (0 2 p.) På vilket sätt skiljer sig användningen av kasus i ö-nordiska språk jämfört med skandinaviska språk? Miten sijamuotojen käyttö pohjoismaisissa saari-kielissä eroaa niiden käytöstä skandinaavisissa kielissä? (0 2 p.) Vilka av följande språk är germanska språk? / Mitkä seuraavista kielistä ovat germaanisia kieliä? (0 2 p.) afrikans, baltiska, frisiska, färöiska, iranska, italienska, jiddisch, tjeckiska, ungerska 5 (10)

7 Uppgift 4 / Tehtävä 4 (0 10 p.) Här nedan ser du en karta över de nordiska länderna. Vilka av Nordens språk talas på de fyra markerade områdena? Alla olevaan karttaan on merkitty neljä aluetta. Mitä Pohjoismaiden kieliä näillä alueilla puhutaan? Område 1: och (0 2 p.) Område 2: och och (0 3 p.) Område 3: och och (0 3 p.) Område 4: och (0 2 p.) 6 (10)

8 Del 2: Språkkunskaper / Osa 2: Kielitaito (0 60 pistettä) Uppgift 5 / Tehtävä 5 (0 10 p.) Fyll i rätt preposition. / Täydennä oikealla prepositiolla. PISA 2012-undersökningen visar att de finländska eleverna fick högst poäng alla de europeiska länderna i problemlösning. Av OECD-länderna var bara Sydkorea, Japan och Kanada bättre. Uthållighet och öppenhet olika lösningar var finländarna överlägset bäst på. Uthållighet i problemlösningen var avgörande de positiva resultaten. Eleverna i Finland uppvisade mycket hög uthållighet, dubbelt så mycket som OECD-länderna snitt, och också stor öppenhet och fördomsfrihet för olika sätt att lösa problem. Resultaten visar att de finländska femtonåringarna lägger tid att lösa problem och att de är öppna för okonventionella lösningsmodeller utan givna svar. Av de finländska eleverna placerade sig fyra procent den högsta prestationsnivån, vilket är en procentenhet högre än genomsnittet. Uppgifterna i PISA-testet var inte knutna något särskilt läroämne utan kretsade problemlösning i vardagliga situationer. Nästan fyra tusen finländska femtonåringar i 311 skolor deltog PISA 2012-undersökningen, som första gången gjordes på dator. (Källa: ). Uppgift 6 / Tehtävä 6 (0 10 p.) a) Fyll i rätt artikel i luckorna nedan. / Lisää oikeat artikkelit alla oleville viivoille. (0 5 p.) I morse ringde mamma och bad mig göra henne tjänst. Hon hade fått meddelande från posten om att paket hade anlänt. Kunde jag hämta försändelsen? Hon hade beställt studentgåva till min kusin. Det var ryggsäck i läder. b) Hur böjs följande orden i pluralis? / Miten seuraavat sanat taivutetaan monikossa? (0 5 p.) tjänst meddelande paket studentgåva ryggsäck 7 (10)

9 Uppgift 7 / Tehtävä 7 (0 20 p.) Fyll i orden inom parentes i rätt form. Täydennä teksti suluissa olevilla sanoilla niiden oikeassa muodossa. Det var strax före skolans jullov och Tove hade (fylla) 12 år. Klassen (förbereda) julfest, och alla var glada. De (sträng) lärarna skämtade rentav med eleverna. Det var inte så (vanlig) på den tiden. Barn måste sitta stilla och (uppföra) sig väl i (skola), och lärarna var oftast väldigt högtidliga. Men just den här dagen före jul berättade geografiläraren roliga (historia) på (timme), och kristendomsläraren dansade för eleverna så de nästan blev (yr) i (huvud). Då de var (ensam) igen i (klassrum), ville de andra barnen (ha) Tove att rita på (tavla). De visste ju att hon nästan alltid (sitta) och (rita). (...) Och Tove (gå) fram till tavlan och ritade av lärarna. Hon ritade (lärarinna) de hade i svenska och som hette Planting eller något sånt, och som (självklar) kallades Plantan. Plantan kunde inte hålla (disciplin). Straffet (Tove Jansson berättar om sina skolminnen; ur Orden vi ärvde) Uppgift 8 / Tehtävä 8 (0 6 p.) Böj följande verb. Taivuta seuraavat verbit. presens preesens imperfekt imperfekti supinum supiini finnas tro bearbeta ligga 8 (10)

10 Uppgift 9 / Tehtävä 9 (0 14 p.) Översätt texten nedan till svenska. Den är klippt ur texten Nuoret kertovat kieltenopiskelusta: Ruotsiin voi rakastua ja opettaja voi olla liian hauska. Den har publicerats i Suomen kuvalehti och är skriven av Pauliina Penttilä Översättningen ska vara skriven på korrekt svenska och motsvara det finska originalet. Fel eller luckor i översättningen bedöms med minuspoäng som dras av från maximipoängtalet. Käännä seuraava teksti ruotsiksi. Teksti on artikkelista Nuoret kertovat kieltenopiskelusta: Ruotsiin voi rakastua ja opettaja voi olla liian hauska. Teksti on julkaistu Suomen kuvalehdessä, ja sen on kirjoittanut Pauliina Penttilä Käännöksen tulee olla virheetöntä ruotsin kieltä, ja sen tulee vastata suomenkielistä alkutekstiä. Virheet ja kääntämättä jätetyt kohdat arvostellaan miinuspistein, jotka vähennetään maksimipistemäärästä. Olen opiskellut ruotsia vapaaehtoisesti ala-asteelta asti. Koulussa pärjäsin välillä hyvin, välillä huonommin. Tuntui, etten oppinut yhtään mitään ruotsin tunneilla. Ylioppilaskirjoituksista pääsin ruotsin osalta juuri ja juuri läpi. En kuitenkaan antanut periksi, vaan aloin opiskella entistä enemmän. Pian huomasin ymmärtäväni ruotsia sujuvasti. Suurin ongelmani oli kielen tuottaminen suullisesti tai kirjoittaen. 9 (10)

11 Omasta mielestäni on tärkeintä tulla toimeen esimerkiksi matkoilla. Itse uskalsin vasta keväällä 2012 avata suuni ruotsiksi toiselle ruotsia puhuvalle. Loppukesästä päätin hakea ruotsinkielistä työpaikkaa, jossa työskentelisin ruotsinkielisten lasten parissa. Miksi opiskelen ruotsia yhä näin aktiivisesti? Ruotsin kielen osaaminen avaa portteja muihin skandinaavisiin kieliin ja maihin. Pidän ruotsin kielen osaamista suurena vapautena sekä mahdollisuutena, jonka haluan hyödyntää. (Emilia Ahopelto, 20) 10 (10)