max. 100 poäng/pistettä

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "max. 100 poäng/pistettä"

Transkript

1 NORDISKA SPRÅK (Npo linjen för andra inhemska språket) POHJOISMAISET KIELET (Npo toisen kotimaisen kielen linja) Fre kl Pe klo Del I: Språkvetenskaplig analys Osa I: Kielitieteellinen analyysi Del II: Språkkunskaper Del II: Kielitaito 40 poäng 40 pistettä 60 poäng 60 pistettä max. 100 poäng/pistettä Du måste få godkänt resultat i båda delarna (I och II). En del är godkänd om du får minst hälften av delens maximala poängantal. Delarna kompenserar inte varandra. Siffrorna inom parentes efter de enskilda frågorna anger hur många poäng frågorna ger. Kokeen molemmista osista (I ja II) on selviydyttävä hyväksyttävästi. Osa on hyväksyttävästi suoritettu, jos saat vähintään puolet osan enimmäispistemäärästä. Osat eivät kompensoi toisiaan. Suluissa olevat luvut kysymysten jäljessä ilmoittavat, kuinka monta pistettä kysymyksestä voi saada. Skriv svaret på frågepappret på det utrymme som getts. Kirjoita vastauksesi sille varattuun tilaan kysymyspaperille. I provet första del kan du svara antingen på svenska eller finska. I den andra delen måste du svara på svenska. Kokeen ensimmäisessä osiossa voit vastata joko suomeksi tai ruotsiksi. Kokeen toisessa osassa vastataan ruotsiksi. SKRIV TYDLIGT!. KIRJOITA SELVÄSTI!

2 Del I Språkvetenskaplig analys Osa I: Kielitieteellinen analyysi (maximalt 40 poäng) (enintään 40 pistettä) 1. Är påståendet sant eller osant? Rätt svar ger en poäng och fel svar ger en minus poäng, inget svar ger 0 poäng. /Onko väite tosi vai epätosi? Oikeasta vastauksesta saa yhden pisteen, väärästä vastauksesta yhden miinuspisteen ja puuttuvasta vastauksesta 0 pistettä. /(10 p) sant/ tosi osant/ epätosi 1. Samiskan saknar liksom finskan bestämd eller obestämd artikel (species) och ordet sápmi kan betyda same, samen eller en same beroende på kontexten./saamen kielessä kuten myöskään ei suomen kielessä ole määräistä tai epämääräistä artikkelia eli sana sàpmi voi tarkoittaa sekä same, samen tai en same riippuen kontekstista. 2. Isländskan är ett agglutinerande språk, det vill säga, det kan ha många stammar i ett enda ord./ Islanti on agglutinoiva kieli eli samassa sanassa voi esiintyä monta sananvartaloa. 3. Den största utmaningen för kalaallisut är att utveckla en grönländsk terminologi som gör det möjligt att använda språket även i högre utbildningar./ Suurin haaste kalaalisutin kielelle on käyttökelpoisen grönlantilaisen terminologian kehittäminen, jota voisi käyttää kaikilla koulutusasteilla. 4. Det kan finnas flera minoritetsspråk i ett land. /Yhdessä maassa voi olla useita vähemmistökieliä. 5. På många håll i världen bor det folk som har ett pidginspråk som modersmål. / Monissa maailmankolkissa asuu ihmisiä, joiden äidinkieli on pidginkieli. 6. Dialektkontinuum gör att det till exempel kan vara svårt att avgöra om en dialekt tillhör ett språk eller ett annat. /Murrejatkumo tarkoittaa esimerkiksi sitä, että on vaikea sanoa mihin kieleen murre kuuluu. 7. I skolorna i Norge är det förbjudet att tala dialekt. / Norjalaisissa kouluissa murteiden käyttö on kielletty. 8. Tungrots-r:et var vanligare på 1700-talet än det är nu. /Kielen juuressa soiva r oli tavallisempi 1700-luvulla kuin nykyään. 9. De ö-nordiska språken är mer konservativa än de skandinaviska. /Pohjoismaiset saarikielet ovat konservatiivisempia kuin skandinaaviset kielet. 10. Färingar har de bästa förutsättningarna att förstå alla nordiska språk. /Färsaarelaisilla on parhaat mahdollisuudet ymmärtää muita pohjoismaisia kieliä. Sivu 1 / 9

3 2. Nordiska språk är inte detsamma som Nordens språk. Förklara vilken skillnaden är. /Pohjoismaiset kielet ei ole sama asia kuin Pohjoismaissa puhutut kielet. Kerro mikä ero näiden kahden termin välillä on. /(8 p) Sivu 2 / 9

4 3. Nedan ser du texten översatt till fem språk som talas i Norden. Identifiera språken (språkvarianter) och motivera mycket kort vad som får dig att dra den slutsatsen. Alla näet tekstin, joka on käännetty viidelle Pohjoismaissa puhutulle kielelle. Tunnista kielet (kielivariantit) ja perustele lyhyesti miksi päädyt juuri tähän kieleen tai kielivarianttiin. /(10 p) Så här börjar historien om Babels torn i den svenska Bibelöversättningen: Hela jorden hade samma språk och samma ord. När människorna flyttade österut fann de en dal i Shinar där de bosatte sig. "Nu skall vi slå tegel och bränna det", sade de till varandra. De använde tegel som byggsten, och som murbruk använde de beck. De sade: "Låt oss bygga en stad, med ett torn som når ända upp i himlen. Vårt namn blir känt, och vi slipper vara skingrade över hela jorden." 1. Öll jörðin hafði eitt tungumál og ein og sömu orð. Og svo bar við, er þeir fóru stað úr stað í austurlöndum, að þeir fundu láglendi í Sínearlandi og settust þar að. Og þeir sögðu hver við annan: "Gott og vel, vér skulum hnoða tigulsteina og herða í eldi." Og þeir notuðu tigulsteina í stað grjóts og jarðbik í stað kalks. Og þeir sögðu: "Gott og vel, vér skulum byggja oss borg og turn, sem nái til himins, og gjörum oss minnismerki, svo að vér tvístrumst ekki um alla jörðina." / (2 p) 2. Nunarsuup inui tamarmik assigiinnik oqaaseqarput. Kangimut aallaramik nunami Sinearimi qooroq tikippaat tassanilu nunaqalerlutik. Oqaloqatigiilerpullu:»Qaa, qarmasissiorta innermut uullugit manngertisarlugit.«qarmasissiammi ujaqqatut atortoraat usserutaasarlu qequtut atorlugu. Oqarpullu:»Qaa, illoqarfiliorta napasuliartalimmik kaarfa qilammut apissisimasumik, tusaamasanngoqqulluta nunarsuarmullu tamarmut siammartitaaqqunata.«/ (2 p) 3. Hele verden hadde ett språk og samme tungemål. Da folk brøt opp fra øst, fant de en bred dal i Sinear-landet og slo seg ned der. De sa til hverandre: «Kom, så lager vi teglstein og brenner dem godt!» De brukte tegl til byggestein og jordbek til bindemiddel. «Kom,» sa de, «la oss bygge oss en by med et tårn som når opp til himmelen, og skape oss et navn så vi ikke blir spredt ut over hele jorden!» / (2 p) 4. Hele jorden havde samme sprog og samme tungemål. Da de brød op mod øst, stødte de på en dal i landet Sinear, hvor de slog sig ned. De sagde til hinanden:»kom, lad os stryge teglsten og brænde dem hårde!«de brugte tegl som sten og asfalt som mørtel. Så sagde de:»lad os bygge en by med et tårn, som når op til himlen, og skabe os et navn, for at vi ikke skal blive spredt ud over hele jorden.«/(2 p) 5. Oppa eatnamis sárdno ovtta giela ja geavahedje seammá sániid. Go olbmot johte nuortan, sii gávdne Sineara eatnamis leagi ja ásse dohko. Ja sii dadje guhtet guoibmáseaset: «Bohtet, dahkkot diilage ggiid ja boldot daid bures!» Sii atne diillaid huksengea gin, ja eananbihka muvremii. Ja sii dadje guhtet guoibmáseaset: «Bohtet, huksejehkot alcceseamet gávpoga ja toartna mii ollá albmái, ja dahkkot ná alcceseamet nama, amamet bie ganit miehtá eatnama!» / (2 p) Sivu 3 / 9

5 4. Besvara följande frågor kort. Vastaa seuraaviin kysymyksiin lyhyesti. /(12 p) Förklara skillnaden mellan nynorska bokmål./selvitä mikä on nynorskan ja bokmålin ero. /(3 p) Vad är standardspråk? /Mitä tarkoitetaan termillä standard språk? /(3 p) Vad menas med termer som den äldre runraden den yngre runraden? /Mitä tarkoitetaan termeillä den äldre runraden den yngre runraden? /(3 p) Vad säger Kaisa Häkkinen om svenska lånord i finskan?/ Mitä Kaisa Häkkinen sanoo ruotsalaisista lainasanoista suomen kielessä? /(3 p) Sivu 4 / 9

6 Del II: Språkkunskaper (max. 60 poäng) Osa II: Kielitaito (enint. 60 pistettä) 5. I denna uppgift testas grammatisk kunskap. Tässä tehtävässä testataan kieliopin tuntemusta (max/enint. 20 p) A. Fyll i antingen sin, sitt, hans, hennes eller deras i följande meningar. Rätt svar ger 1 poäng, fel eller tomt svar ger 0 poäng./ Täytä seuraavien lauseiden tyhjiin kohtiin sin, sitt, hans, hennes tai deras. Oikea vastaus antaa 1 pistettä, väärä tai tyhjä vastaus antaa 0 pistettä. /(6 p) 1. Vi får vårt namn av våra föräldrar. Om föräldrarna skulle vägra att namnge barn får man till slut ett namn av staten. 2. I de flesta språk är det också självklart att omgivningen varierar namnformerna fritt, och därmed visar relation till namnbäraren. 3. Pratshowvärden David Letterman använder officiellt dopnamn, men när gäster vill vara förtroliga med honom är det bara Dave som gäller. 4. I Sverige har både ursprungliga dopnamn och smekform fått officiell status. Man kan till exempel heta både Bo och Bosse. 5. Vi har ett samhällssystem som utgår mer från individen själv än från plats i samhället. (Källa: Språktidningen 4/2010) B. I följande meningar ska du göra bisatser av de huvudsatser som nu står inom parentes. En korrekt bisats ger 1 poäng, en icke korrekt 0 poäng. /Tehtäväsi on tehdä sivulauseita suluissa olevista päälauseista. Oikeanmuotoinen sivulause antaa 1 pistettä, virheellinen sivulause antaa 0 pistettä. /(6 p) 1. Jag har gjort en upptäckt som pekar på att (Vi svenskar missförstår ofta smeknamn.). 2. Vi missförstår också (Vem är smeknamnen egentligen till för?) 3. I Sverige utgår vi från att det är namnbäraren själv som bestämmer över sitt namn, och (Vilka variationer av det accepteras?) Sivu 5 / 9

7 4. Vi måste ha var sin etikett, annars skulle andra inte kunna prata om oss. Egentligen inte för vår egen skull vi skulle alltid veta (Vilka är vi?), även utan namn utan för andra. 5. Man kan notera att (Svenska folket börjar i viss mån tala om kronprinsessan Viktoria som Vickan). 6. På samma sätt började min fru och jag häromåret allt oftare prata om vår städhjälp Margareta som Maggan, vilket (Det hängde tydligt samman med att vi uppskattade henne.). C. Välj rätt form för orden. Använd obestämd eller bestämd artikel eller artikellös form där det behövs. Rätt svar ger 1 poäng och fel 0 poäng. /Valitse sanan oikea muoto. Käytä tarvittaessa määräistä tai epämääräistä artikkelia tai artikkelitonta substantiivia. Oikeasta vastauksesta saa 1 pisteen ja väärästä vastauksesta 0 pistettä. /(8 p) Trulig same skrev klassiker I år är det hundra år sedan (1. ensimmäinen kirja) av (2.saamelainen kirjailija) kom ut på samiska: Mutalus sàmiid birra (En bok om samernas liv), av den legendariske renskötaren Johan Turi. Med det behövdes (3. tanskalainen taitelija) för att (4.kirja) skulle bli verklighet. Emilie Demant Hatt mer eller mindre tvingade den motvillige Johan Turi att sätta sig i en stuga vid Tordeträsk under några månader. Tillsammans lyckades de skapa (5. klassikko), trots att hon knappt kunde samiska, och att Johan Turi knappt kunde skriva. Även tidigare hade litteratur getts ut på (6. eri saamelaisia murteita), men det var överhetens översatta katekeser och postillor som skulle fostra (7. saamelaiset) till ett liv i tukt och lydnad. Hundraårsjubileet uppmärksammas genom att boken ges ut som (8. äänikirja). Sivu 6 / 9

8 6. Ur följande text har vissa ord utlämnats. Din uppgift är att fylla i ord som passar in i luckorna. Rätt svar ger 1 poäng, fel svar eller tomt ger 0 poäng./ Seuraavasta tekstistä on jätetty pois tietyt sanat. Tehtäväsi on täyttää aukot sopivilla sanoilla. Oikea vastaus antaa 1 pistettä, väärä tai tyhjä vastaus antaa 0 pistettä. /(10 p) I dag kan man åka tåg från Göteborg till Stockholm 1. cirka tre timmar. Ett telefonsamtal mellan städerna kostar inte mer 2. ett lokalsamtal, och med webbkameror kan man både se och tala med varandra på 45 mils avstånd. Under de senaste hundra 3. har kommunikationerna ständigt förbättrats och avståndet mellan människor och platser har på många sätt minskat. Detta har haft effekter på en annan aspekt av kommunikation språket. Inte 4. har utvecklingen medverkat till en kraftig utjämning mellan svenska dialekter. Det har helt 5. blivit mindre och mindre skillnader 6. olika lokala varianter av talad 7.. Och även inom storstadsområdena har skillnaderna mellan stadsdelarna minskat. Att det alls är skillnad mellan dialekterna i Sveriges två största städer, beror på samma faktorer 8. gör att språk och dialekter skiljer sig åt generellt. Av dessa faktorer är avståndet det viktigaste. Och nu när avståndet i viss mening minskar, 9. man sig: Hur långt kommer dialektutjämningen egentligen att gå? Kommer en göteborgare och en 10. att tala likadant om hundra år? (Textutdraget är hämtat ur Språktidningen nr 2/2010 men delvis omstrukturerat) Sivu 7 / 9

9 7. Ordbildning. Sanojen johtaminen. Skriv orden som saknas i rätt form. Rätt svar ger 1 p, fel eller ofullständig form 0 p. /Kirjoita sanat oikeassa muodossa. Oikea muoto antaa 1 p ja väärä tai epätäydellinen muoto vastaus antaa 0 p. /(15 p) 1. Hon har (luvata) att vi får pengarna tillbaka så snart som möjligt. 2. Statsminister ger inget (lupaus) om att sänka skatten. 3. Kan datorn (ärsyttää) mina ögon? 4. Det gick inte att ta miste på resenärernas (ärsytys). 5. Jag blev (ärsyyntyä) på honom och steg upp och gick ut ur rummet. 6. En stor del av alla (nuori, subst.) använder dagligen Internet. 7. Sirius vill också vara ett idéforum för (nuori, adj.) teaterarbetare i dagens Finland. 8. Politikerna som vill (voittaa) väljarnas förtroende kan inte låta sig nöja med bristfälliga system. 9. Lotteriarrangörerna lockade med fina (voitto). 10. Skådespelaren Mikael Persbrandt förbereder sig (salassa) inför rollen som Carl Hamilton. 11. Jag var ju lite (salaperäinen) om vad jag skulle göra i lördags kväll. Några gissade rätt - det jag gjorde var att provrida en häst. 12. Jag fick en (tunne) av att jag inte hörde hemma just där. 13. Maja är väldigt (herkkä) för parfymer och det är svårt för henne att åka buss på morgnar. 14. Via den här webbplatsen kan man köpa (taimi) av olika trädsorter. 15. I hennes bok kan ni läsa om hur hon har (istuttaa) pelargoner i balkonglådor. Sivu 8 / 9

10 8. Översätt texten nedan till svenska. Översättningen ska vara skriven på korrekt svenska och motsvara det finska originalet. Fel eller luckor i översättningen bedöms med minuspoäng som dras av från maximipoängtalet 15. Fortsätt på andra sidan pappret om det visar sig vara nödvändigt./ Käännä seuraava teksti ruotsiksi. Käännöksen tulee olla virheetöntä ruotsin kieltä ja sen tulee vastata suomenkielistä alkutekstiä. Virheet ja puuttuvat käännökset arvostellaan pistein, jotka vähennetään maksimipistemäärästä 15. Jatka tarvittaessa kääntöpuolelle. /(15 p) Kevät on yhtä odotusta. Ensin odotetaan että lumi sulaa, sitten että tulisi kuivempi ja lämpimämpi ilma ja lehtiä puihin. Odotetaan vain sään muuttumista, pitempiä kävelylenkkejä ja metsässä samoilua, päiväretkiä ja uintihetkiä. Sitten odotetaan mökkiviikonloppuja ja kesälomaa! Kesällä voi tehdä niin paljon kaikkea hauskaa, että ei malttaisi odottaa. Mutta juuri nyt on tylsää. Elämä nyt vaan on niin normaalia, ettei ole mitään mistä kertoa. (Källa: Blogg publicerad på Helsingin sanomats nätsida ) Sivu 9 / 9

Del I Språkteoretiska frågor ur Sletten, Iben Stampe (red.): Nordens språk med rötter och fötter. 30 poäng.

Del I Språkteoretiska frågor ur Sletten, Iben Stampe (red.): Nordens språk med rötter och fötter. 30 poäng. Helsingfors universitet, humanistiska fakulteten Urvalsprovet i NORDISKA SPRÅK, Modersmålslinjen 27. 5. 2011 Del I Språkteoretiska frågor ur Sletten, Iben Stampe (red.): Nordens språk med rötter och fötter.

Läs mer

Nordiska språk (svenska som andra inhemska språk) Pohjoismaiset kielet (ruotsi toisena kotimaisena kielenä)

Nordiska språk (svenska som andra inhemska språk) Pohjoismaiset kielet (ruotsi toisena kotimaisena kielenä) Nordiska språk (svenska som andra inhemska språk) Rör inte dessa uppgiftspapper innan övervakaren ger tillstånd att börja besvara uppgifterna. Pohjoismaiset kielet (ruotsi toisena kotimaisena kielenä)

Läs mer

Nordiska språk, svenska som andra inhemska språk. Pohjoismaiset kielet, ruotsi toisena kotimaisena kielenä

Nordiska språk, svenska som andra inhemska språk. Pohjoismaiset kielet, ruotsi toisena kotimaisena kielenä Nordiska språk, svenska som andra inhemska språk Rör inte dessa uppgiftspapper innan övervakaren ger tillstånd att börja besvara uppgifterna. Pohjoismaiset kielet, ruotsi toisena kotimaisena kielenä Älä

Läs mer

POHJOISMAISET KIELET (Npo toisen kotimaisen kielen linja) / NORDISKA SPRÅK (Npo linjen för andra inhemska språket)

POHJOISMAISET KIELET (Npo toisen kotimaisen kielen linja) / NORDISKA SPRÅK (Npo linjen för andra inhemska språket) Helsingin yliopisto, humanistinen tiedekunta Helsingfors universitet, humanistiska fakulteten POHJOISMAISET KIELET (Npo toisen kotimaisen kielen linja) / NORDISKA SPRÅK (Npo linjen för andra inhemska språket)

Läs mer

NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING

NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING Övergångsregler IRU NPO, NNS inkl. översättarlinjerna NPK 1 NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING NPO NORDISKA

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 7.9.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 7.9.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 7.9.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.9.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.9.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.9.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 12.9.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 12.9.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 12.9.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 20 genom att för varje fråga välja det

Läs mer

Suurin osa adjektiiveista taipuu komparatiivissa ja superlatiivissa seuraavasti:

Suurin osa adjektiiveista taipuu komparatiivissa ja superlatiivissa seuraavasti: RUB2 ADJEKTIIVIN VERTAILUMUODOT vaikea, vaikeampi, vaikein 1) Komparatiivi ja superlatiivi substantiivin jälkeen Kysymys on vaikeampi / vaikein. Suurin osa adjektiiveista taipuu komparatiivissa ja superlatiivissa

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.9.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.9.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.9.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

NORDISKA SPRÅK (Npo linjen för andra inhemska språket) POHJOISMAISET KIELET (Npo toisen kotimaisen kielen linja)

NORDISKA SPRÅK (Npo linjen för andra inhemska språket) POHJOISMAISET KIELET (Npo toisen kotimaisen kielen linja) NORDISKA SPRÅK (Npo linjen för andra inhemska språket) POHJOISMAISET KIELET (Npo toisen kotimaisen kielen linja) Tis 11.6.2008 kl. 14 18 / Ti 11.6.2008 klo 14 18 Del I: Språkvetenskaplig analys Osa I:

Läs mer

S P Kie P O T P A Kim vill inte spela gitarr ensam i garaget i kväll. Kim ei halua soittaa kitaraa yksin autotallissa tänä iltana

S P Kie P O T P A Kim vill inte spela gitarr ensam i garaget i kväll. Kim ei halua soittaa kitaraa yksin autotallissa tänä iltana PÄÄLAUSEEN SANAJÄRJESTYS (MAGNET s. 126 ) RUB2 1. SUORA SANAJÄRJESTYS (S + P + Kie (= Li) + P + O + T + P + A) S P Kie P O T P A Kim vill inte spela gitarr ensam i garaget i kväll Kim ei halua soittaa

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 7.9.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 7.9.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 7.9.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 14.9.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 14.9.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 14.9.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 20 genom att för varje fråga

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 16.2.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 16.2.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 16.2.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 24 genom att för varje fråga

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 9.2.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 9.2.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 9.2.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga välja det

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 11.2.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 11.2.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 11.2.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 7.9.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 7.9.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 7.9.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga välja det

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.2.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.2.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.2.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att välja det bästa

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 7.9.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 7.9.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 7.9.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga välja det

Läs mer

UTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP

UTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP UTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP ROKK-projektet 20.5.2015 Sari Hanska-Aare Camilla Jauhojärvi-Koskelo Tiina Männikkö STRUKTUREN Våra mål Nya bedömningskriterier

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 11.9.2012 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

PRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. TILALLA 2. MÄÄRITTÄVÄT SUBSTANTIIVEJA 3. VOIVAT OLLA SUBSTANTIIVIN EDESSÄ TAI ITSENÄISESTI

PRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. TILALLA 2. MÄÄRITTÄVÄT SUBSTANTIIVEJA 3. VOIVAT OLLA SUBSTANTIIVIN EDESSÄ TAI ITSENÄISESTI PRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. TILALLA 2. MÄÄRITTÄVÄT SUBSTANTIIVEJA 3. VOIVAT OLLA SUBSTANTIIVIN EDESSÄ TAI ITSENÄISESTI INTERROGATIVA PRONOMEN =KYSYVÄT PRONOMINIT Voivat aloittaa suoran- tai epäsuoran

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 11.9.2012 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 11.9.2012 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 11.9.2012 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga välja det

Läs mer

Huom! Lue tarkasti seuraavalla sivulla olevat ohjeet!

Huom! Lue tarkasti seuraavalla sivulla olevat ohjeet! HUMANISTINEN TIEDEKUNTA Pohjoismainen filologia POHJOISMAISEN FILOLOGIAN PÄÄSYKOE 19.5.2014 KLO 9 12 LUENTOSALISSA L3 PYRKIJÄN HENKILÖTIEDOT (TEKSTATEN) Sukunimi Etunimet (puhuttelunimi alleviivattava)

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 9.9.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 9.9.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 9.9.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att välja det bästa svarsalternativet

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 9.9.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 9.9.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 9.9.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga välja det

Läs mer

Jyväskylän yliopisto, Kielten laitos / ruotsin kieli: Valintakoe

Jyväskylän yliopisto, Kielten laitos / ruotsin kieli: Valintakoe 1 Jyväskylän yliopisto, Kielten laitos / ruotsin kieli: Valintakoe 21.5.2015. OHJEET: Ruotsin kielen valintakoe muodostuu kolmesta tehtävästä: 1. Tehtävä 1: Virheiden tunnistaminen ja korjaus, maksimi

Läs mer

TOIMEENTULOTUEN MENOTILASTO 1.1. 31.12.2014

TOIMEENTULOTUEN MENOTILASTO 1.1. 31.12.2014 THL 1852/5.09.00/2014 LIITE THL /Tietopalvelut-osasto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 30 Nimenselvennys 00271 HELSINKI Puhelin Sähköposti Lomake palautetaan 13.2.2015 mennessä TOIMEENTULOTUEN MENOTILASTO

Läs mer

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Deklaration om nordisk språkpolitik Inledning I Norden betraktar vi alla språk

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 12.9.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 12.9.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 12.9.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

Resa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska

Resa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska - Grundläggande Voisitko auttaa minua? Fråga om hjälp Puhutko englantia? Fråga om en person talar engelska Puhutteko _[kieltä]_? Fråga om en person talar ett visst språk En puhu _[kieltä]_. Förtydliga

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 14.2.2012 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 14.2.2012 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 14.2.2012 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga välja det

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.2.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.2.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.2.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 11.2.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 11.2.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 11.2.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 9.2.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 9.2.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 9.2.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga välja det

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 11.2.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att välja det bästa svarsalternativet

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 14.2.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 14.2.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 14.2.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga välja det

Läs mer

StakesTieto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 220 Nimen selvennys 00531 HELSINKI Puhelin Sähköposti

StakesTieto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 220 Nimen selvennys 00531 HELSINKI Puhelin Sähköposti joulukuu 2008 StakesTieto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 220 Nimen selvennys 00531 HELSINKI Puhelin Sähköposti Lomake palautetaan 13.2.2009 mennessä TOIMEENTULOTUEN ENNAKKOTILASTO 1.1. 31.12.2008 Tällä

Läs mer

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014 Nordisk språkgemenskap på olika sätt Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014 Förändringar i de nordiska språksamhällena kring 2000 Engelskans ställning som ett slags

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 11.2.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga välja det

Läs mer

Språkhistoria. - Det svenska språkets utveckling

Språkhistoria. - Det svenska språkets utveckling Språkhistoria - Det svenska språkets utveckling Svenskan förändras hela tiden. Du och jag pratar heller inte svenska på samma sätt. Här är exempel på hur svenskan har låtit under 1900-talet. (Tänk dig

Läs mer

IO 00342 KÖKSFLÄKT EFU 602-00, EFU 602-00 X MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING

IO 00342 KÖKSFLÄKT EFU 602-00, EFU 602-00 X MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING IO 00342 KÖKSFLÄKT EFU 602-00, EFU 602-00 X MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING SE Bästa kund! Den köksfläkt som du har mottagit är en modern produkt som är lätt att använda. Med hjälp av denna bruksanvisning

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 14.2.2012 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

Sammanfattning det allra, allra viktigaste

Sammanfattning det allra, allra viktigaste Språkhistoria Sammanfattning det allra, allra viktigaste Ni bör ändå fylla på från häftet med svensk språkhistoria samt från mina genomgångar och klassdiskussioner. Sammanfattning språkets uppkomst Språket

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 14.2.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 14.2.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 14.2.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

Sylvana Sofkova Hashemi & Mona Tynkkinen

Sylvana Sofkova Hashemi & Mona Tynkkinen Sylvana Sofkova Hashemi & Mona Tynkkinen Gränsöverskridande Nordisk Undervisning 2011 2014, Interreg fond Danska, norska och svenska 18 klasser, 13 grundskolor matematik, modersmål, NO och SO Brukardrivet

Läs mer

Lukion kemiakilpailu 11.11.2010

Lukion kemiakilpailu 11.11.2010 MAL ry Lukion kemiakilpailu/avoinsarja Nimi: Lukion kemiakilpailu 11.11.2010 Avoin sarja Kaikkiin tehtäviin vastataan. Aikaa on 100 minuuttia. Sallitut apuvälineet ovat laskin ja taulukot. Tehtävät suoritetaan

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 14.9.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 14.9.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 14.9.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga välja det

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Bruksanvisning. Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten!

Bruksanvisning. Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten! Bruksanvisning Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten! För att använda tjänsten, behöver du internetanslutning till exempel via mobiltelefon och ett medel att identifiera dig elektroniskt

Läs mer

Språkrevitalisering och ortografi

Språkrevitalisering och ortografi *!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;

Läs mer

Kommunikativ språkundervisning

Kommunikativ språkundervisning Kommunikativ språkundervisning Michaela Pörn, michaela.poern@abo.fi Pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi Om språksyn och språklärande Kognitiv syn på språklärande Social syn på språklärande Tidigare betonades

Läs mer

Nordiska språk, svenska som modersmålet. Rör inte dessa uppgiftspapper innan övervakaren ger tillstånd att börja besvara uppgifterna.

Nordiska språk, svenska som modersmålet. Rör inte dessa uppgiftspapper innan övervakaren ger tillstånd att börja besvara uppgifterna. Nordiska språk, svenska som modersmålet Rör inte dessa uppgiftspapper innan övervakaren ger tillstånd att börja besvara uppgifterna. Helsingfors universitet Humanistiska fakulteten Nordiska språk, svenska

Läs mer

Nordiska språk (svenska som modersmål) Rör inte dessa uppgiftspapper innan övervakaren ger tillstånd att börja besvara uppgifterna.

Nordiska språk (svenska som modersmål) Rör inte dessa uppgiftspapper innan övervakaren ger tillstånd att börja besvara uppgifterna. Nordiska språk (svenska som modersmål) Rör inte dessa uppgiftspapper innan övervakaren ger tillstånd att börja besvara uppgifterna. Helsingfors universitet Humanistiska fakulteten Nordiska språk, svenska

Läs mer

s. 37 Hur säger du på svenska + förkortningar och nyttiga ord I sin artikel om konstens framtid påstår skribenten att

s. 37 Hur säger du på svenska + förkortningar och nyttiga ord I sin artikel om konstens framtid påstår skribenten att s. 37 Hur säger du på svenska + förkortningar och nyttiga ord I sin artikel om konstens framtid påstår skribenten att Texten handlar om hur den politiska situationen har skärpts. Skribenten påpekar att

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2014:3 Nr 3 Överenskommelse mellan konungariket Sverige och republiken Finland om skötseln av riksgränsen mellan

Läs mer

GYMNASIEELEVERNAS ÅSIKTER OM UNDERVISNINGEN I MUNTLIG SPRÅKFÄRDIGHET. Kandidatavhandling Ossi Lupunen

GYMNASIEELEVERNAS ÅSIKTER OM UNDERVISNINGEN I MUNTLIG SPRÅKFÄRDIGHET. Kandidatavhandling Ossi Lupunen GYMNASIEELEVERNAS ÅSIKTER OM UNDERVISNINGEN I MUNTLIG SPRÅKFÄRDIGHET Kandidatavhandling Ossi Lupunen Jyväskylä universitet Institutionen för språk Svenska språket 2.5.2011 2 TIIVISTELMÄ JYVÄSKYLÄN YLIOPISTO

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Nordisk nytte? Mulighederne for at virkeliggøre de nordiske uddannelsesministres deklaration om nordisk sprogpolitik fra

Nordisk nytte? Mulighederne for at virkeliggøre de nordiske uddannelsesministres deklaration om nordisk sprogpolitik fra INNEHALL FORORD... 7 Nordisk nytte? Mulighederne for at virkeliggøre de nordiske uddannelsesministres deklaration om nordisk sprogpolitik fra 2006... 9 jørn Lund Hver gang du lærer et nyt sprog, bliver

Läs mer

ROLLEN PUUHAKIRJA ROLLES PYSSELBOK

ROLLEN PUUHAKIRJA ROLLES PYSSELBOK ROLLEN PUUHAKIRJA ROLLES PYSSELBOK Ala-asteikäisille koululaisille För barn i lågstadieåldern 11/2015 Rosk n Roll Oy Ab www.rosknroll.fi Hei! Olen Rolle, kierrätyshiiri ja työskentelen Lohjalla Munkkaan

Läs mer

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI PAKKAUSSELOSTE Hyonate vet 10 mg/ml injektioneste, liuos, hevoselle 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI

Läs mer

ÖSTERBOTTENS HANDELSKAMMARENS HÖSTFORUM JAKOBSTAD 17.11.2015 JARMO VIINANEN HANDELN MELLAN SVERIGE OCH FINLAND

ÖSTERBOTTENS HANDELSKAMMARENS HÖSTFORUM JAKOBSTAD 17.11.2015 JARMO VIINANEN HANDELN MELLAN SVERIGE OCH FINLAND ÖSTERBOTTENS HANDELSKAMMARENS HÖSTFORUM JAKOBSTAD 17.11.2015 JARMO VIINANEN HANDELN MELLAN SVERIGE OCH FINLAND Bästa åhörare, mina damer och herrar, jag är väldigt glad att få vara här i dag och delta

Läs mer

Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Prosjekter i skolene. Tema Modersmål Paula Ehrnebo Sprog i Norden, 2004, s. 133-137 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språkråd

Läs mer

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm.

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm. Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet våren 1999 Elisabeth Alm Sprog i Norden, 2000, s. 45-49 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

FSD2118 World Values Survey 2005 : Suomen aineisto

FSD2118 World Values Survey 2005 : Suomen aineisto KYSELYLOMAKE Tämä kyselylomake on osa Yhteiskuntatieteelliseen tietoarkistoon arkistoitua tutkimusaineistoa FSD2118 World Values Survey 2005 : Suomen aineisto Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata

Läs mer

PAKKAUSSELOSTE. Betolvex 1 mg/ml injektioneste, suspensio

PAKKAUSSELOSTE. Betolvex 1 mg/ml injektioneste, suspensio PAKKAUSSELOSTE Lue tämä seloste huolellisesti, ennen kuin aloitat lääkkeen käyttämisen. - Säilytä tämä seloste. Voit tarvita sitä myöhemmin. - Jos Sinulla on lisäkysymyksiä, käänny lääkärisi tai apteekin

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Isländsk svenska och svensk isländska Þórarinn Eldjárn Sprog i Norden, 1995, s. 59-62 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språksekretariat

Läs mer

Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd

Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd Dövas Nordiska Råd (DNR) Dövas Nordiska Råd (DNR) är ett nordiskt samarbetsorgan

Läs mer

Sprog i Norden. Händelser på det språkpolitiska området i Norden. Kilde: Sprog i Norden, 2005, s

Sprog i Norden. Händelser på det språkpolitiska området i Norden. Kilde: Sprog i Norden, 2005, s Sprog i Norden Titel: Forfatter: Händelser på det språkpolitiska området i Norden Birgitta Lindgren Kilde: Sprog i Norden, 2005, s. 49-53 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju. Kompis Sverige Kan du berätta lite om Kompis Sverige? Absolut! Kompis Sverige vi jobbar med kompis förmedling. Ok! Vi vill att folk ska träffas och vi tycker idag att det är jättesvårt i Sverige att få

Läs mer

Adjektiivi attribuuttina (ennen substantiivia: en fin bil) Tiettyjen pronominen vaikutus adjektiivin ja substantiivin muotoon

Adjektiivi attribuuttina (ennen substantiivia: en fin bil) Tiettyjen pronominen vaikutus adjektiivin ja substantiivin muotoon Svar s. 12 17 Kongruenssi (adjektiivin ja substantiivin yhteistaivutus): Adjektiivi attribuuttina (ennen substantiivia: en fin bil) Tiettyjen pronominen vaikutus adjektiivin ja substantiivin muotoon Adjektiivi

Läs mer

Pingstdagen årg Språkandets makt och språkandens

Pingstdagen årg Språkandets makt och språkandens Pingstdagen 2015 1 årg Språkandets makt och språkandens 1Hela jorden hade samma språk och samma ord. 2När människorna flyttade österut fann de en dal i Shinar där de bosatte sig. 3 Nu skall vi slå tegel

Läs mer

Inlämningsuppgift 3: Argumenterande uppsats eller debattinlägg till 17.3

Inlämningsuppgift 3: Argumenterande uppsats eller debattinlägg till 17.3 1(5) Inlämningsuppgift 3: Argumenterande uppsats eller debattinlägg till 17.3 INSTRUKTIONER (se ordlistan nedan) Skriv ett sakligt debattinlägg (mielipidekirjoitus) eller en saklig argumenterande uppsats.

Läs mer

EVIJÄRVI JAKOBSTAD KRONOBY FÖREDRAGNINGSLISTA / ESITYSLISTA 5 1 LARSMO NYKARLEBY PEDERSÖRE. Old Boy, Stadshuset/Kaupungintalo, Jakobstad/Pietarsaari

EVIJÄRVI JAKOBSTAD KRONOBY FÖREDRAGNINGSLISTA / ESITYSLISTA 5 1 LARSMO NYKARLEBY PEDERSÖRE. Old Boy, Stadshuset/Kaupungintalo, Jakobstad/Pietarsaari EVIJÄRVI JAKOBSTAD KRONOBY FÖREDRAGNINGSLISTA / ESITYSLISTA 5 1 Tid/aika: Må/Ma 8.12.2014 kl./klo 11.00 Plats/Paikka: Old Boy, Stadshuset/Kaupungintalo, Närvarande/Läsnä: Peter Boström, ordf./pj. Carola

Läs mer

Kulutukseen luovuttajat. apteekit sairaala-apteekit lääketukkukaupat lääketehtaat. Överlåtarna för förbrukning

Kulutukseen luovuttajat. apteekit sairaala-apteekit lääketukkukaupat lääketehtaat. Överlåtarna för förbrukning Erityisluvat Kulutukseen luovuttajat apteekit sairaala-apteekit lääketukkukaupat lääketehtaat Specialtillstånd Överlåtarna för förbrukning apoteken sjukhusapoteken läkemedelspartiaffärerna läkemedelsfabrikerna

Läs mer

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Förberedande frågeformulär Lärare En mängd olika språk talas och förstås i de nordiska och baltiska länderna. Projektet DELA NOBA Developing

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Några tankar kring tekniskt terminologiarbete i praktiken Egil Nicklin Sprog i Norden, 1972, s. 79-84 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

ändringar efter 1.1. 2015

ändringar efter 1.1. 2015 www.slc. Stödrätter och arrendekontrakt ändringar efter 1.1. 2015 Mikaela Strömberg-Schalin /SLC 1 www.slc. Rättsliga utgångsläget, begrepp FAST EGENDOM = fastigheter, mark - Lantbruksarrenden - Köp av

Läs mer

Kommunalval. Förhandsröstning 17. 23.10.2012 Valdagen är söndag 28.10.2012. Lättläst

Kommunalval. Förhandsröstning 17. 23.10.2012 Valdagen är söndag 28.10.2012. Lättläst Kommunalval 2012 Förhandsröstning 17. 23.10.2012 Valdagen är söndag 28.10.2012 Lättläst Kommunalval 2012 Du kan förhandsrösta i Finland mellan den 17 och 23 oktober 2012. Valdagen är söndagen den 28 oktober

Läs mer

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad sápmi

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad sápmi VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA faktablad sápmi vem är same? vistet trumman och nåjden renen språket v e m ä r s a m e? Ofta brukar samer förknippas med renskötsel. Men till traditionella samiska näringar

Läs mer

Jos sie halvat seurata Stinaa löytämhään aartheen niin tehe näin: (Om du vill följa Stina till att finna skatten så gör så här:)

Jos sie halvat seurata Stinaa löytämhään aartheen niin tehe näin: (Om du vill följa Stina till att finna skatten så gör så här:) Aare (Skatten) Stina oli lapsesta saakka tietäny ette hän yhtenä päivänä löytää yhen aartheen. (Stina hade ända från barnsben vetat att hon skulle en dag finna en skatt). Monet tuulet ja tuiskut se oli

Läs mer

Jordklotet GRUNDBOKEN sid. 4

Jordklotet GRUNDBOKEN sid. 4 Jordklotet GRUNDBOKEN sid. 4 Jorden är rund - Jordgloben - Nordpolen och Sydpolen 1. Här ska du rita en egen jordglob med kontinenter och oceaner. Rita även in Nordpolen och Sydpolen. Måla din jordglob

Läs mer

Kan kommunreformer bädda för klarspråk? Eivor Sommardahl Nordisk klarspråkskonferanse 2015: Fra myndig maktspråk til klar kommunikasjon

Kan kommunreformer bädda för klarspråk? Eivor Sommardahl Nordisk klarspråkskonferanse 2015: Fra myndig maktspråk til klar kommunikasjon Kan kommunreformer bädda för klarspråk? Eivor Sommardahl Nordisk klarspråkskonferanse 2015: Fra myndig maktspråk til klar kommunikasjon Kommunreformer i Norden Sverige (stor reform 1980) i dag 290 kommuner

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

Herren behöver dem. Av: Johannes Djerf

Herren behöver dem. Av: Johannes Djerf Herren behöver dem Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att fråga om någon vet vilken produkt som denna logga tillhör? (bild). Karlsson Klister, det som är känt för att kunna laga allt. Det lagade mina

Läs mer

Nordica. Enkäten sändes till alumner i nordisk litteratur, nordiska språk (båda linjerna) och svensk översättning som utexaminerats år 2006 2010.

Nordica. Enkäten sändes till alumner i nordisk litteratur, nordiska språk (båda linjerna) och svensk översättning som utexaminerats år 2006 2010. Nordica Enkäten sändes till alumner i nordisk litteratur, nordiska språk (båda linjerna) och svensk översättning som utexaminerats år 2006 2010. Alla 52 som svarade är kvinnor. 80 % har finska som modersmål

Läs mer

1eLINKEI. Näringslivstjänster HaparandaTornio Tillväxtenheten, Haparanda Stad Storgatan 85 SE-953 85 HAPARANDA

1eLINKEI. Näringslivstjänster HaparandaTornio Tillväxtenheten, Haparanda Stad Storgatan 85 SE-953 85 HAPARANDA 1eLINKEI 1 / 5 Näringslivstjänster HaparandaTornio Tillväxtenheten, Haparanda Stad Storgatan 85 SE-953 85 HAPARANDA Frågor och svar gällande anbudsförfrågan " Planering och implementering av webbplats"/

Läs mer

Sprog i Norden. Titel: Finska, svenska, samiska och andra språk i det tvåspråkiga Finland. Pirkko Nuolijärvi. Forfatter: Kilde:

Sprog i Norden. Titel: Finska, svenska, samiska och andra språk i det tvåspråkiga Finland. Pirkko Nuolijärvi. Forfatter: Kilde: Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Finska, svenska, samiska och andra språk i det tvåspråkiga Finland Pirkko Nuolijärvi Sprog i Norden, 2000, s. 96-103 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

http://sv.wikipedia.org/wiki/blogg

http://sv.wikipedia.org/wiki/blogg Pohjustuskeskustelu Keskustele vierustoverisi kanssa: Minkälaisia ryhmätyötaitoja yhteiskirjoittaminen edellyttää? Luetko blogeja? Mitä blogeja? Millaisia blogeja on olemassa? Millaisia blogitekstit ovat?

Läs mer

Juridiskt språk och juridisk översättning

Juridiskt språk och juridisk översättning Juridiskt språk och juridisk översättning FD Lieselott Nordman Finska, finsk-ugriska och nordiska institutionen Helsingfors universitet Lieselott.Nordman@helsinki.fi Juridiskt språk i skrift (Nordman 2009)

Läs mer

Peliohje.Spelregler.Spilleveiledning.Spillevejledning.lnstructions.Spielanleitung. Ensimrnäinen Pelini

Peliohje.Spelregler.Spilleveiledning.Spillevejledning.lnstructions.Spielanleitung. Ensimrnäinen Pelini Peliohje.Spelregler.Spilleveiledning.Spillevejledning.lnstructions.Spielanleitung ri t- Minun Ensimrnäinen Pelini òe Mina första spel - Min första Mine første spill- Første frukthage Første frugthave Mine

Läs mer

Tid Onsdagen den 10 oktober 2012 kl Plats Ljusa huset, Finlands Dövas Förbund rf:s mötesrum A3.44

Tid Onsdagen den 10 oktober 2012 kl Plats Ljusa huset, Finlands Dövas Förbund rf:s mötesrum A3.44 Institutet för de inhemska språken Språkvårdsavdelningen SPRÅKNÄMNDEN FÖR FINLÄNDSKA TECKENSPRÅK - det 47:e mötet Tid Onsdagen den 10 oktober 2012 kl. 10.05 14.00 Plats Ljusa huset, Finlands Dövas Förbund

Läs mer

POHJOISMAISEN FILOLOGIAN PÄÄSYKOE KLO 9 12 LUENTOSALISSA L6. Sukunimi. Etunimet (puhuttelunimi alleviivattava) Henkilötunnus

POHJOISMAISEN FILOLOGIAN PÄÄSYKOE KLO 9 12 LUENTOSALISSA L6. Sukunimi. Etunimet (puhuttelunimi alleviivattava) Henkilötunnus 1 HUMANISTINEN TIEDEKUNTA Pohjoismainen filologia POHJOISMAISEN FILOLOGIAN PÄÄSYKOE 27.5.2010 KLO 9 12 LUENTOSALISSA L6 PYRKIJÄN HENKILÖTIEDOT (TEKSTATEN) Sukunimi Etunimet (puhuttelunimi alleviivattava)

Läs mer

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har Illustration: En ung munk fick för första gången i ansvar att hålla i morgonandakten.

Läs mer

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för

Läs mer

50A4 SE Rhizo Forsa Plus tumortos DK Rhizo Forsa Plus tommelortose FI Rhizo Forsa Plus peukalotuki. Printed in Germany 647G161 16 10.

50A4 SE Rhizo Forsa Plus tumortos DK Rhizo Forsa Plus tommelortose FI Rhizo Forsa Plus peukalotuki. Printed in Germany 647G161 16 10. 50A4 SE Rhizo Forsa Plus tumortos DK Rhizo Forsa Plus tommelortose FI Rhizo Forsa Plus peukalotuki Printed in Germany 647G161 16 10.03/1 OBIntern 1 2 3 4 Svenska 1 Användningsområde Rhizo Forsa Plus tumortos

Läs mer