max. 100 poäng/pistettä

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "max. 100 poäng/pistettä"

Transkript

1 NORDISKA SPRÅK (Npo linjen för andra inhemska språket) POHJOISMAISET KIELET (Npo toisen kotimaisen kielen linja) Fre kl Pe klo Del I: Språkvetenskaplig analys Osa I: Kielitieteellinen analyysi Del II: Språkkunskaper Del II: Kielitaito 40 poäng 40 pistettä 60 poäng 60 pistettä max. 100 poäng/pistettä Du måste få godkänt resultat i båda delarna (I och II). En del är godkänd om du får minst hälften av delens maximala poängantal. Delarna kompenserar inte varandra. Siffrorna inom parentes efter de enskilda frågorna anger hur många poäng frågorna ger. Kokeen molemmista osista (I ja II) on selviydyttävä hyväksyttävästi. Osa on hyväksyttävästi suoritettu, jos saat vähintään puolet osan enimmäispistemäärästä. Osat eivät kompensoi toisiaan. Suluissa olevat luvut kysymysten jäljessä ilmoittavat, kuinka monta pistettä kysymyksestä voi saada. Skriv svaret på frågepappret på det utrymme som getts. Kirjoita vastauksesi sille varattuun tilaan kysymyspaperille. I provet första del kan du svara antingen på svenska eller finska. I den andra delen måste du svara på svenska. Kokeen ensimmäisessä osiossa voit vastata joko suomeksi tai ruotsiksi. Kokeen toisessa osassa vastataan ruotsiksi. SKRIV TYDLIGT!. KIRJOITA SELVÄSTI!

2 Del I Språkvetenskaplig analys Osa I: Kielitieteellinen analyysi (maximalt 40 poäng) (enintään 40 pistettä) 1. Är påståendet sant eller osant? Rätt svar ger en poäng och fel svar ger en minus poäng, inget svar ger 0 poäng. /Onko väite tosi vai epätosi? Oikeasta vastauksesta saa yhden pisteen, väärästä vastauksesta yhden miinuspisteen ja puuttuvasta vastauksesta 0 pistettä. /(10 p) sant/ tosi osant/ epätosi 1. Samiskan saknar liksom finskan bestämd eller obestämd artikel (species) och ordet sápmi kan betyda same, samen eller en same beroende på kontexten./saamen kielessä kuten myöskään ei suomen kielessä ole määräistä tai epämääräistä artikkelia eli sana sàpmi voi tarkoittaa sekä same, samen tai en same riippuen kontekstista. 2. Isländskan är ett agglutinerande språk, det vill säga, det kan ha många stammar i ett enda ord./ Islanti on agglutinoiva kieli eli samassa sanassa voi esiintyä monta sananvartaloa. 3. Den största utmaningen för kalaallisut är att utveckla en grönländsk terminologi som gör det möjligt att använda språket även i högre utbildningar./ Suurin haaste kalaalisutin kielelle on käyttökelpoisen grönlantilaisen terminologian kehittäminen, jota voisi käyttää kaikilla koulutusasteilla. 4. Det kan finnas flera minoritetsspråk i ett land. /Yhdessä maassa voi olla useita vähemmistökieliä. 5. På många håll i världen bor det folk som har ett pidginspråk som modersmål. / Monissa maailmankolkissa asuu ihmisiä, joiden äidinkieli on pidginkieli. 6. Dialektkontinuum gör att det till exempel kan vara svårt att avgöra om en dialekt tillhör ett språk eller ett annat. /Murrejatkumo tarkoittaa esimerkiksi sitä, että on vaikea sanoa mihin kieleen murre kuuluu. 7. I skolorna i Norge är det förbjudet att tala dialekt. / Norjalaisissa kouluissa murteiden käyttö on kielletty. 8. Tungrots-r:et var vanligare på 1700-talet än det är nu. /Kielen juuressa soiva r oli tavallisempi 1700-luvulla kuin nykyään. 9. De ö-nordiska språken är mer konservativa än de skandinaviska. /Pohjoismaiset saarikielet ovat konservatiivisempia kuin skandinaaviset kielet. 10. Färingar har de bästa förutsättningarna att förstå alla nordiska språk. /Färsaarelaisilla on parhaat mahdollisuudet ymmärtää muita pohjoismaisia kieliä. Sivu 1 / 9

3 2. Nordiska språk är inte detsamma som Nordens språk. Förklara vilken skillnaden är. /Pohjoismaiset kielet ei ole sama asia kuin Pohjoismaissa puhutut kielet. Kerro mikä ero näiden kahden termin välillä on. /(8 p) Sivu 2 / 9

4 3. Nedan ser du texten översatt till fem språk som talas i Norden. Identifiera språken (språkvarianter) och motivera mycket kort vad som får dig att dra den slutsatsen. Alla näet tekstin, joka on käännetty viidelle Pohjoismaissa puhutulle kielelle. Tunnista kielet (kielivariantit) ja perustele lyhyesti miksi päädyt juuri tähän kieleen tai kielivarianttiin. /(10 p) Så här börjar historien om Babels torn i den svenska Bibelöversättningen: Hela jorden hade samma språk och samma ord. När människorna flyttade österut fann de en dal i Shinar där de bosatte sig. "Nu skall vi slå tegel och bränna det", sade de till varandra. De använde tegel som byggsten, och som murbruk använde de beck. De sade: "Låt oss bygga en stad, med ett torn som når ända upp i himlen. Vårt namn blir känt, och vi slipper vara skingrade över hela jorden." 1. Öll jörðin hafði eitt tungumál og ein og sömu orð. Og svo bar við, er þeir fóru stað úr stað í austurlöndum, að þeir fundu láglendi í Sínearlandi og settust þar að. Og þeir sögðu hver við annan: "Gott og vel, vér skulum hnoða tigulsteina og herða í eldi." Og þeir notuðu tigulsteina í stað grjóts og jarðbik í stað kalks. Og þeir sögðu: "Gott og vel, vér skulum byggja oss borg og turn, sem nái til himins, og gjörum oss minnismerki, svo að vér tvístrumst ekki um alla jörðina." / (2 p) 2. Nunarsuup inui tamarmik assigiinnik oqaaseqarput. Kangimut aallaramik nunami Sinearimi qooroq tikippaat tassanilu nunaqalerlutik. Oqaloqatigiilerpullu:»Qaa, qarmasissiorta innermut uullugit manngertisarlugit.«qarmasissiammi ujaqqatut atortoraat usserutaasarlu qequtut atorlugu. Oqarpullu:»Qaa, illoqarfiliorta napasuliartalimmik kaarfa qilammut apissisimasumik, tusaamasanngoqqulluta nunarsuarmullu tamarmut siammartitaaqqunata.«/ (2 p) 3. Hele verden hadde ett språk og samme tungemål. Da folk brøt opp fra øst, fant de en bred dal i Sinear-landet og slo seg ned der. De sa til hverandre: «Kom, så lager vi teglstein og brenner dem godt!» De brukte tegl til byggestein og jordbek til bindemiddel. «Kom,» sa de, «la oss bygge oss en by med et tårn som når opp til himmelen, og skape oss et navn så vi ikke blir spredt ut over hele jorden!» / (2 p) 4. Hele jorden havde samme sprog og samme tungemål. Da de brød op mod øst, stødte de på en dal i landet Sinear, hvor de slog sig ned. De sagde til hinanden:»kom, lad os stryge teglsten og brænde dem hårde!«de brugte tegl som sten og asfalt som mørtel. Så sagde de:»lad os bygge en by med et tårn, som når op til himlen, og skabe os et navn, for at vi ikke skal blive spredt ud over hele jorden.«/(2 p) 5. Oppa eatnamis sárdno ovtta giela ja geavahedje seammá sániid. Go olbmot johte nuortan, sii gávdne Sineara eatnamis leagi ja ásse dohko. Ja sii dadje guhtet guoibmáseaset: «Bohtet, dahkkot diilage ggiid ja boldot daid bures!» Sii atne diillaid huksengea gin, ja eananbihka muvremii. Ja sii dadje guhtet guoibmáseaset: «Bohtet, huksejehkot alcceseamet gávpoga ja toartna mii ollá albmái, ja dahkkot ná alcceseamet nama, amamet bie ganit miehtá eatnama!» / (2 p) Sivu 3 / 9

5 4. Besvara följande frågor kort. Vastaa seuraaviin kysymyksiin lyhyesti. /(12 p) Förklara skillnaden mellan nynorska bokmål./selvitä mikä on nynorskan ja bokmålin ero. /(3 p) Vad är standardspråk? /Mitä tarkoitetaan termillä standard språk? /(3 p) Vad menas med termer som den äldre runraden den yngre runraden? /Mitä tarkoitetaan termeillä den äldre runraden den yngre runraden? /(3 p) Vad säger Kaisa Häkkinen om svenska lånord i finskan?/ Mitä Kaisa Häkkinen sanoo ruotsalaisista lainasanoista suomen kielessä? /(3 p) Sivu 4 / 9

6 Del II: Språkkunskaper (max. 60 poäng) Osa II: Kielitaito (enint. 60 pistettä) 5. I denna uppgift testas grammatisk kunskap. Tässä tehtävässä testataan kieliopin tuntemusta (max/enint. 20 p) A. Fyll i antingen sin, sitt, hans, hennes eller deras i följande meningar. Rätt svar ger 1 poäng, fel eller tomt svar ger 0 poäng./ Täytä seuraavien lauseiden tyhjiin kohtiin sin, sitt, hans, hennes tai deras. Oikea vastaus antaa 1 pistettä, väärä tai tyhjä vastaus antaa 0 pistettä. /(6 p) 1. Vi får vårt namn av våra föräldrar. Om föräldrarna skulle vägra att namnge barn får man till slut ett namn av staten. 2. I de flesta språk är det också självklart att omgivningen varierar namnformerna fritt, och därmed visar relation till namnbäraren. 3. Pratshowvärden David Letterman använder officiellt dopnamn, men när gäster vill vara förtroliga med honom är det bara Dave som gäller. 4. I Sverige har både ursprungliga dopnamn och smekform fått officiell status. Man kan till exempel heta både Bo och Bosse. 5. Vi har ett samhällssystem som utgår mer från individen själv än från plats i samhället. (Källa: Språktidningen 4/2010) B. I följande meningar ska du göra bisatser av de huvudsatser som nu står inom parentes. En korrekt bisats ger 1 poäng, en icke korrekt 0 poäng. /Tehtäväsi on tehdä sivulauseita suluissa olevista päälauseista. Oikeanmuotoinen sivulause antaa 1 pistettä, virheellinen sivulause antaa 0 pistettä. /(6 p) 1. Jag har gjort en upptäckt som pekar på att (Vi svenskar missförstår ofta smeknamn.). 2. Vi missförstår också (Vem är smeknamnen egentligen till för?) 3. I Sverige utgår vi från att det är namnbäraren själv som bestämmer över sitt namn, och (Vilka variationer av det accepteras?) Sivu 5 / 9

7 4. Vi måste ha var sin etikett, annars skulle andra inte kunna prata om oss. Egentligen inte för vår egen skull vi skulle alltid veta (Vilka är vi?), även utan namn utan för andra. 5. Man kan notera att (Svenska folket börjar i viss mån tala om kronprinsessan Viktoria som Vickan). 6. På samma sätt började min fru och jag häromåret allt oftare prata om vår städhjälp Margareta som Maggan, vilket (Det hängde tydligt samman med att vi uppskattade henne.). C. Välj rätt form för orden. Använd obestämd eller bestämd artikel eller artikellös form där det behövs. Rätt svar ger 1 poäng och fel 0 poäng. /Valitse sanan oikea muoto. Käytä tarvittaessa määräistä tai epämääräistä artikkelia tai artikkelitonta substantiivia. Oikeasta vastauksesta saa 1 pisteen ja väärästä vastauksesta 0 pistettä. /(8 p) Trulig same skrev klassiker I år är det hundra år sedan (1. ensimmäinen kirja) av (2.saamelainen kirjailija) kom ut på samiska: Mutalus sàmiid birra (En bok om samernas liv), av den legendariske renskötaren Johan Turi. Med det behövdes (3. tanskalainen taitelija) för att (4.kirja) skulle bli verklighet. Emilie Demant Hatt mer eller mindre tvingade den motvillige Johan Turi att sätta sig i en stuga vid Tordeträsk under några månader. Tillsammans lyckades de skapa (5. klassikko), trots att hon knappt kunde samiska, och att Johan Turi knappt kunde skriva. Även tidigare hade litteratur getts ut på (6. eri saamelaisia murteita), men det var överhetens översatta katekeser och postillor som skulle fostra (7. saamelaiset) till ett liv i tukt och lydnad. Hundraårsjubileet uppmärksammas genom att boken ges ut som (8. äänikirja). Sivu 6 / 9

8 6. Ur följande text har vissa ord utlämnats. Din uppgift är att fylla i ord som passar in i luckorna. Rätt svar ger 1 poäng, fel svar eller tomt ger 0 poäng./ Seuraavasta tekstistä on jätetty pois tietyt sanat. Tehtäväsi on täyttää aukot sopivilla sanoilla. Oikea vastaus antaa 1 pistettä, väärä tai tyhjä vastaus antaa 0 pistettä. /(10 p) I dag kan man åka tåg från Göteborg till Stockholm 1. cirka tre timmar. Ett telefonsamtal mellan städerna kostar inte mer 2. ett lokalsamtal, och med webbkameror kan man både se och tala med varandra på 45 mils avstånd. Under de senaste hundra 3. har kommunikationerna ständigt förbättrats och avståndet mellan människor och platser har på många sätt minskat. Detta har haft effekter på en annan aspekt av kommunikation språket. Inte 4. har utvecklingen medverkat till en kraftig utjämning mellan svenska dialekter. Det har helt 5. blivit mindre och mindre skillnader 6. olika lokala varianter av talad 7.. Och även inom storstadsområdena har skillnaderna mellan stadsdelarna minskat. Att det alls är skillnad mellan dialekterna i Sveriges två största städer, beror på samma faktorer 8. gör att språk och dialekter skiljer sig åt generellt. Av dessa faktorer är avståndet det viktigaste. Och nu när avståndet i viss mening minskar, 9. man sig: Hur långt kommer dialektutjämningen egentligen att gå? Kommer en göteborgare och en 10. att tala likadant om hundra år? (Textutdraget är hämtat ur Språktidningen nr 2/2010 men delvis omstrukturerat) Sivu 7 / 9

9 7. Ordbildning. Sanojen johtaminen. Skriv orden som saknas i rätt form. Rätt svar ger 1 p, fel eller ofullständig form 0 p. /Kirjoita sanat oikeassa muodossa. Oikea muoto antaa 1 p ja väärä tai epätäydellinen muoto vastaus antaa 0 p. /(15 p) 1. Hon har (luvata) att vi får pengarna tillbaka så snart som möjligt. 2. Statsminister ger inget (lupaus) om att sänka skatten. 3. Kan datorn (ärsyttää) mina ögon? 4. Det gick inte att ta miste på resenärernas (ärsytys). 5. Jag blev (ärsyyntyä) på honom och steg upp och gick ut ur rummet. 6. En stor del av alla (nuori, subst.) använder dagligen Internet. 7. Sirius vill också vara ett idéforum för (nuori, adj.) teaterarbetare i dagens Finland. 8. Politikerna som vill (voittaa) väljarnas förtroende kan inte låta sig nöja med bristfälliga system. 9. Lotteriarrangörerna lockade med fina (voitto). 10. Skådespelaren Mikael Persbrandt förbereder sig (salassa) inför rollen som Carl Hamilton. 11. Jag var ju lite (salaperäinen) om vad jag skulle göra i lördags kväll. Några gissade rätt - det jag gjorde var att provrida en häst. 12. Jag fick en (tunne) av att jag inte hörde hemma just där. 13. Maja är väldigt (herkkä) för parfymer och det är svårt för henne att åka buss på morgnar. 14. Via den här webbplatsen kan man köpa (taimi) av olika trädsorter. 15. I hennes bok kan ni läsa om hur hon har (istuttaa) pelargoner i balkonglådor. Sivu 8 / 9

10 8. Översätt texten nedan till svenska. Översättningen ska vara skriven på korrekt svenska och motsvara det finska originalet. Fel eller luckor i översättningen bedöms med minuspoäng som dras av från maximipoängtalet 15. Fortsätt på andra sidan pappret om det visar sig vara nödvändigt./ Käännä seuraava teksti ruotsiksi. Käännöksen tulee olla virheetöntä ruotsin kieltä ja sen tulee vastata suomenkielistä alkutekstiä. Virheet ja puuttuvat käännökset arvostellaan pistein, jotka vähennetään maksimipistemäärästä 15. Jatka tarvittaessa kääntöpuolelle. /(15 p) Kevät on yhtä odotusta. Ensin odotetaan että lumi sulaa, sitten että tulisi kuivempi ja lämpimämpi ilma ja lehtiä puihin. Odotetaan vain sään muuttumista, pitempiä kävelylenkkejä ja metsässä samoilua, päiväretkiä ja uintihetkiä. Sitten odotetaan mökkiviikonloppuja ja kesälomaa! Kesällä voi tehdä niin paljon kaikkea hauskaa, että ei malttaisi odottaa. Mutta juuri nyt on tylsää. Elämä nyt vaan on niin normaalia, ettei ole mitään mistä kertoa. (Källa: Blogg publicerad på Helsingin sanomats nätsida ) Sivu 9 / 9

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.9.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.9.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.9.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.9.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.9.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.9.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 9.2.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 9.2.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 9.2.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga välja det

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 7.9.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 7.9.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 7.9.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 7.9.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 7.9.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 7.9.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga välja det

Läs mer

PRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. TILALLA 2. MÄÄRITTÄVÄT SUBSTANTIIVEJA 3. VOIVAT OLLA SUBSTANTIIVIN EDESSÄ TAI ITSENÄISESTI

PRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. TILALLA 2. MÄÄRITTÄVÄT SUBSTANTIIVEJA 3. VOIVAT OLLA SUBSTANTIIVIN EDESSÄ TAI ITSENÄISESTI PRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. TILALLA 2. MÄÄRITTÄVÄT SUBSTANTIIVEJA 3. VOIVAT OLLA SUBSTANTIIVIN EDESSÄ TAI ITSENÄISESTI INTERROGATIVA PRONOMEN =KYSYVÄT PRONOMINIT Voivat aloittaa suoran- tai epäsuoran

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 16.2.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 16.2.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 16.2.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 24 genom att för varje fråga

Läs mer

UTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP

UTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP UTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP ROKK-projektet 20.5.2015 Sari Hanska-Aare Camilla Jauhojärvi-Koskelo Tiina Männikkö STRUKTUREN Våra mål Nya bedömningskriterier

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 9.9.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 9.9.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 9.9.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att välja det bästa svarsalternativet

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 12.9.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 12.9.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 12.9.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 11.2.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 11.2.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 11.2.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

Bruksanvisning. Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten!

Bruksanvisning. Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten! Bruksanvisning Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten! För att använda tjänsten, behöver du internetanslutning till exempel via mobiltelefon och ett medel att identifiera dig elektroniskt

Läs mer

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Deklaration om nordisk språkpolitik Inledning I Norden betraktar vi alla språk

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.2.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.2.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.2.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 14.2.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 14.2.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 14.2.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

EVIJÄRVI JAKOBSTAD KRONOBY FÖREDRAGNINGSLISTA / ESITYSLISTA 5 1 LARSMO NYKARLEBY PEDERSÖRE. Old Boy, Stadshuset/Kaupungintalo, Jakobstad/Pietarsaari

EVIJÄRVI JAKOBSTAD KRONOBY FÖREDRAGNINGSLISTA / ESITYSLISTA 5 1 LARSMO NYKARLEBY PEDERSÖRE. Old Boy, Stadshuset/Kaupungintalo, Jakobstad/Pietarsaari EVIJÄRVI JAKOBSTAD KRONOBY FÖREDRAGNINGSLISTA / ESITYSLISTA 5 1 Tid/aika: Må/Ma 8.12.2014 kl./klo 11.00 Plats/Paikka: Old Boy, Stadshuset/Kaupungintalo, Närvarande/Läsnä: Peter Boström, ordf./pj. Carola

Läs mer

Fjärdkärin asemakaava kalastaja- ja yrittäjäkysely

Fjärdkärin asemakaava kalastaja- ja yrittäjäkysely Fjärdkärin asemakaava kalastaja- ja yrittäjäkysely Mustasaaren kunta Seija Väre 12.6.2012 Fjärdkär kalastaja- ja yrittäjäkysely 12.6.2012 1 (4) SISÄLTÖ 1 JOHDANTO... 2 2 KYSELYN TOTEUTUS... 2 3 KYSELYN

Läs mer

Kulutukseen luovuttajat. apteekit sairaala-apteekit lääketukkukaupat lääketehtaat. Överlåtarna för förbrukning

Kulutukseen luovuttajat. apteekit sairaala-apteekit lääketukkukaupat lääketehtaat. Överlåtarna för förbrukning Erityisluvat Kulutukseen luovuttajat apteekit sairaala-apteekit lääketukkukaupat lääketehtaat Specialtillstånd Överlåtarna för förbrukning apoteken sjukhusapoteken läkemedelspartiaffärerna läkemedelsfabrikerna

Läs mer

Nordica. Enkäten sändes till alumner i nordisk litteratur, nordiska språk (båda linjerna) och svensk översättning som utexaminerats år 2006 2010.

Nordica. Enkäten sändes till alumner i nordisk litteratur, nordiska språk (båda linjerna) och svensk översättning som utexaminerats år 2006 2010. Nordica Enkäten sändes till alumner i nordisk litteratur, nordiska språk (båda linjerna) och svensk översättning som utexaminerats år 2006 2010. Alla 52 som svarade är kvinnor. 80 % har finska som modersmål

Läs mer

Nordiska språk, litteratur och översättning (undervisning på svenska) Urvalsprovet 2015

Nordiska språk, litteratur och översättning (undervisning på svenska) Urvalsprovet 2015 Efternamn Samtliga förnamn Personbeteckning Telefonnummer Urvalsbyråns anteckningar NSL A (D) E-postadress Helsingfors universitet Humanistiska fakulteten Nordiska språk, litteratur och översättning (undervisning

Läs mer

Juridiskt språk och juridisk översättning

Juridiskt språk och juridisk översättning Juridiskt språk och juridisk översättning FD Lieselott Nordman Finska, finsk-ugriska och nordiska institutionen Helsingfors universitet Lieselott.Nordman@helsinki.fi Juridiskt språk i skrift (Nordman 2009)

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

*) P.g.a. den låga tillväxttakten kan torven inte betraktas som förnybar trots att den brukar räknas till gruppen biobränslen.

*) P.g.a. den låga tillväxttakten kan torven inte betraktas som förnybar trots att den brukar räknas till gruppen biobränslen. Så tillverkas el Elproduktionen i Sverige består främst av vattenkraft och kärnkraft. Dessa svarar tillsammans för över 90 procent av elproduktionen. Resten produceras främst med fossila bränslen genom

Läs mer

Språkrevitalisering och ortografi

Språkrevitalisering och ortografi *!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;

Läs mer

Riktlinjer och redskap för en språkligt inspirerande miljö vid Folkhälsans daghem

Riktlinjer och redskap för en språkligt inspirerande miljö vid Folkhälsans daghem Riktlinjer och redskap för en språkligt inspirerande miljö vid Folkhälsans daghem Folkhälsan 2013 Redaktör: Johanna Sallinen www.folkhalsan.fi/sprak Riktlinjer och redskap... Inledning Värdegrunden för

Läs mer

FORORD... 7. PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen

FORORD... 7. PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen INNEHALL FORORD........................ 7 PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen Den nye norske lov om pel'sonnavn,.og praktiseringen av den... 23 Pan Fannakis Från Ehrenstråhle

Läs mer

Det andra inhemska språket inom polisens verksamhet språkliga färdigheter

Det andra inhemska språket inom polisens verksamhet språkliga färdigheter Eronen, M. & M. Rodi-Risberg (toim.) 2013. Haasteena näkökulma, Perspektivet som utmaning, Point of view as challenge, Perspektivität als Herausforderung. VAKKI-symposiumi XXXIII 7. 8.2.2013. VAKKI Publications

Läs mer

SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 23.9.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 23.9.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 23.9.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN 1 TEXTFÖRSTÅELSE 1.1 1.1a 5 10 15 20 25 30 Läs texterna 1.1a 1.1d och besvara

Läs mer

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI PAKKAUSSELOSTE Gleptosil vet. 200 mg Fe 3+ /ml injektioneste, liuos 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI

Läs mer

TEMAGRUPPENS RAPPORT 2.5.2008 Nordiska språk (Nordica) och svensk översättning och tolkning (Kouvola)

TEMAGRUPPENS RAPPORT 2.5.2008 Nordiska språk (Nordica) och svensk översättning och tolkning (Kouvola) 1 TEMAGRUPPENS RAPPORT 2.5.2008 Nordiska språk (Nordica) och svensk översättning och tolkning (Kouvola) Temagruppens sammansättning (9 medlemmar) Johan Franzon, ordinarie medlem Ritva Hartama-Heinonen,

Läs mer

Heidi Kankainen. Ruotsi 1 Yhteinen osuus

Heidi Kankainen. Ruotsi 1 Yhteinen osuus Heidi Kankainen Ruotsi 1 Yhteinen osuus Hakemisto 1. Vem är jag? Opiskelijatarinoita Suomesta..3 2. Vårt land Oi maamme.. 6 3. Opettajan vinkkinurkkaus sanakirjojen käytöstä.8 2 1. Vem är jag? - Opiskelijatarinoita

Läs mer

På väg mot den nya biblioteksla en

På väg mot den nya biblioteksla en På väg mot den nya biblioteksla en Hans största välgörenhetsinsats var troligen byggandet av bibliotek. Från 1883 till sin Hans största välgörenhetsinsats var troligen byggandet av bibliotek. Från 1883

Läs mer

PAKKAUSSELOSTE. Ventipulmin vet 16 mikrog/g, rakeet hevosille

PAKKAUSSELOSTE. Ventipulmin vet 16 mikrog/g, rakeet hevosille PAKKAUSSELOSTE Ventipulmin vet 16 mikrog/g, rakeet hevosille 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI Myyntiluvan

Läs mer

Förändring av resvanor hos bilnationen Island. Några små steg på vägen

Förändring av resvanor hos bilnationen Island. Några små steg på vägen Förändring av resvanor hos bilnationen Island Några små steg på vägen Vem är jag? Guðbjörg Lilja Erlendsdóttir Civil ingenjör Hos Efla Konsult, från 1998 Trafiksäkerhet och trafikplanering Alt som angår

Läs mer

1eLINKEI. Näringslivstjänster HaparandaTornio Tillväxtenheten, Haparanda Stad Storgatan 85 SE-953 85 HAPARANDA

1eLINKEI. Näringslivstjänster HaparandaTornio Tillväxtenheten, Haparanda Stad Storgatan 85 SE-953 85 HAPARANDA 1eLINKEI 1 / 5 Näringslivstjänster HaparandaTornio Tillväxtenheten, Haparanda Stad Storgatan 85 SE-953 85 HAPARANDA Frågor och svar gällande anbudsförfrågan " Planering och implementering av webbplats"/

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

http://sv.wikipedia.org/wiki/blogg

http://sv.wikipedia.org/wiki/blogg Pohjustuskeskustelu Keskustele vierustoverisi kanssa: Minkälaisia ryhmätyötaitoja yhteiskirjoittaminen edellyttää? Luetko blogeja? Mitä blogeja? Millaisia blogeja on olemassa? Millaisia blogitekstit ovat?

Läs mer

Kielioppi LC-5411 HT2015 Sandra Uitto

Kielioppi LC-5411 HT2015 Sandra Uitto Kielioppi LC-5411 HT2015 Sandra Uitto Sanajärjestys Sanajärjestys Ruotsin kielessä sanajärjestykseen vaikuttaa se onko kyseessä päälause vai sivulause. Jokaisella lauseenjäsenellä on oma paikkansa. Päälause

Läs mer

Rapport från referensgruppen för äldreomsorg

Rapport från referensgruppen för äldreomsorg Sverigefinska rådet i Göteborgs stad 2015-02-11 Rapport från referensgruppen för äldreomsorg 10-punktsprogrammet (bilaga) o Hur är situationen för koordinatortjänsten? o Gruppen har fått kännedom om att

Läs mer

Folkhälso- och jämstäldhetsberedningen har vid sammanträde den 11 maj 2015 beslutat att föreslå att kommunstyrelsen beslutar

Folkhälso- och jämstäldhetsberedningen har vid sammanträde den 11 maj 2015 beslutat att föreslå att kommunstyrelsen beslutar Malmö stad Folkhälso- och jämställdhetsberedningen 1 (1) Datum 2015-05-11 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2015-513 Beredningsbrev Till Kommunstyrelsen Organisering av finskt förvaltningsområde

Läs mer

OIKEUSTIETEELLINEN TIEDEKUNTA Julkisoikeuden laitos OTK/ON, aineopinnot 13.8.2004

OIKEUSTIETEELLINEN TIEDEKUNTA Julkisoikeuden laitos OTK/ON, aineopinnot 13.8.2004 OIKEUSTIETEELLINEN TIEDEKUNTA HALLINTO Julkisoikeuden laitos OTK/ON, aineopinnot 1. X:n kaupungista oleva Y-osakeyhtiö pyysi X:n kaupunginhallitukselle 10.8.2003 toimittamassaan kirjelmässä, että X:n kaupunginhallitus

Läs mer

SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 22.3.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 22.3.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 22.3.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN 1 TEXTFÖRSTÅELSE 1.1 1.1a 5 10 15 20 25 Läs texterna 1.1a 1.1.d och svara på frågorna

Läs mer

Kokoontuminen Vaasan satamassa 18.6 viimeistään klo 08.00. Leirin aikana kuljetaan minibusseilla. Kotona Vaasassa ollaan illalla 24.6 klo 23.00.

Kokoontuminen Vaasan satamassa 18.6 viimeistään klo 08.00. Leirin aikana kuljetaan minibusseilla. Kotona Vaasassa ollaan illalla 24.6 klo 23.00. Gruppbrev 7-2015 INBJUDAN AV-läger Örnsköldsvik! Meidän kestävyysleiri Örnsköldsvikissä lähestyy. Toivottavasti olette tyytyväisiä kevätkauden suorituksista, mutta nyt alkaa harjoituskausi taas syksyn

Läs mer

MAGMA Finlands svenska tankesmedja. Frågor om invandring. September 2009

MAGMA Finlands svenska tankesmedja. Frågor om invandring. September 2009 MAGMA Finlands svenska tankesmedja September 2009 Tankesmedjan MAGMA och Taloustutkimus Finlandssvenskar har en positivare inställning till utlänningar och invandring än folkmajoriteten Tankesmedjan Magma

Läs mer

1. Uusiutuvat energiamuodot pitävät sisällään esimerkiksi vesivoiman, tuulivoiman ja aurinkoenergian.

1. Uusiutuvat energiamuodot pitävät sisällään esimerkiksi vesivoiman, tuulivoiman ja aurinkoenergian. Hållbar utveckling s. 15 > A 1. Uusiutuvat energiamuodot pitävät sisällään esimerkiksi vesivoiman, tuulivoiman ja aurinkoenergian. 2. Suuria ongelmia aiheutuu siitä, että käytämme eläinperäisiä tuotteita.

Läs mer

Raija Koskinen och Annika Puustinen. På spaning efter självförtroendet som flytt personalen och unga på ungdomsverkstäder

Raija Koskinen och Annika Puustinen. På spaning efter självförtroendet som flytt personalen och unga på ungdomsverkstäder Raija Koskinen och Annika Puustinen På spaning efter självförtroendet som flytt personalen och unga på ungdomsverkstäder FSKC ARBETSPAPPER 3/2015 På spaning efter självförtroendet som flytt personalen

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

Raija Koskinen och Annika Puustinen. På spaning efter självförtroendet som flytt personalen och unga på ungdomsverkstäder

Raija Koskinen och Annika Puustinen. På spaning efter självförtroendet som flytt personalen och unga på ungdomsverkstäder Raija Koskinen och Annika Puustinen På spaning efter självförtroendet som flytt personalen och unga på ungdomsverkstäder FSKC ARBETSPAPPER 3/2015 På spaning efter självförtroende som flytt personalen

Läs mer

I dag. Tycka, tänka, tro, tycka om Uttal Studier på Aalto-universitetet Användning av bestämd och obestämd form av substantiv

I dag. Tycka, tänka, tro, tycka om Uttal Studier på Aalto-universitetet Användning av bestämd och obestämd form av substantiv I dag Tycka, tänka, tro, tycka om Uttal Studier på Aalto-universitetet Användning av bestämd och obestämd form av substantiv Vanliga problem (H11) Min huvudämne > mitt huvudämne Aalto universitet > Aalto-universitetet

Läs mer

1. MITÄ GLUCOSAMIN RATIOPHARM ON JA MIHIN SITÄ KÄYTETÄÄN PAKKAUSSELOSTE

1. MITÄ GLUCOSAMIN RATIOPHARM ON JA MIHIN SITÄ KÄYTETÄÄN PAKKAUSSELOSTE PAKKAUSSELOSTE Lue tämä seloste huolellisesti ennen kuin aloitat lääkkeen käyttämisen. - Säilytä tämä seloste. Voit tarvita sitä myöhemmin. - Jos sinulla on lisäkysymyksiä, käänny lääkärisi tai apteekin

Läs mer

SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 24.9.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 24.9.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 24.9.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN 1 TEXTFÖRSTÅELSE 1.1 1.1a 5 10 15 20 25 30 Läs texterna 1.1a 1.1.d och svara på

Läs mer

Barn kan bli. Lapsista voi tulla. tvåspråkiga vuxna. kaksikielisiä aikuisia. Jarmo Lainio

Barn kan bli. Lapsista voi tulla. tvåspråkiga vuxna. kaksikielisiä aikuisia. Jarmo Lainio 1 2 Barn kan bli tvåspråkiga vuxna Lapsista voi tulla kaksikielisiä aikuisia Jarmo Lainio 3 Rapporter från Finskt språk- och kulturcentrum, FinSKC, 4 Suomen kielen ja kulttuurin keskuksen raportteja, SKKK,

Läs mer

SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 21.3.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 21.3.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 21.3.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN 1 TEXTFÖRSTÅELSE 1.1 1.1a 5 10 15 20 25 30 Läs texterna 1.1a 1.1e och svara på

Läs mer

Kollektivavtal för lager- och transportförmän

Kollektivavtal för lager- och transportförmän Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta

Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av det finskspråkiga kollektivavtalet. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

SVENSKA SKRIFTLIG DEL PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 19.3.2012 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA SKRIFTLIG DEL PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 19.3.2012 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA SKRIFTLIG DEL PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 19.3.2012 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN 1 TEXTFÖRSTÅELSE 1.1 1.1a 5 10 15 20 25 Läs texterna 1.1a 1.1d och besvara frågorna 1 25

Läs mer

SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 18.9.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 18.9.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 18.9.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN 1 TEXTFÖRSTÅELSE 1.1 1.1a 5 10 15 1.1b 20 25 Läs texterna 1.1a 1.1i och besvara

Läs mer

Aktuellt om elev- och studerandevårdslagen. Minna Antila, jurist Finlands kommunförbund, undervisning och kultur 5.3.2015

Aktuellt om elev- och studerandevårdslagen. Minna Antila, jurist Finlands kommunförbund, undervisning och kultur 5.3.2015 Aktuellt om elev- och studerandevårdslagen Minna Antila, jurist Finlands kommunförbund, undervisning och kultur 5.3.2015 Elev- och studerandevård Elev- och studerandevårdslagen (1287/2013) i kraft 1.8.2014»

Läs mer

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige)

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) OMRÅDE / Alue Mått Haparanda Senaste kommentaren 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET / Kunnan saatavuus 1. Hur många

Läs mer

Bredd bland B-flickorna s. 7

Bredd bland B-flickorna s. 7 VIFK:s INFOBLAD - VIFK:n INFOLEHTI 3/2009 * INTERVJUER * HISTORIA * TEKNIK www.vifk.fi * HAASTATTELUJA * HISTORIAA * TEKNIIKKAA Bredd bland B-flickorna s. 7 FOTO: JOHAN GEISOR Wasa Footballcup, s. 18-19

Läs mer

SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 19.3.2012 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 19.3.2012 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 19.3.2012 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN 1 TEXTFÖRSTÅELSE 1.1 1.1a 5 10 15 20 25 30 Läs texterna 1.1a 1.1d och besvara

Läs mer

FOTBOLL I VASA - JALKAPALLOA VAASASSA. VIFK:s INFOBLAD - VIFK:n INFOLEHTI 5/2007

FOTBOLL I VASA - JALKAPALLOA VAASASSA. VIFK:s INFOBLAD - VIFK:n INFOLEHTI 5/2007 FOTBOLL I VASA - JALKAPALLOA VAASASSA VIFK:s INFOBLAD - VIFK:n INFOLEHTI 5/2007 * INTERVJUER * HISTORIA * TEKNIK * HAASTATTELUJA * HISTORIAA * TEKNIIKKAA www.vifk.fi Bra fadderspelare åt småflickorna Magnus

Läs mer

SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 17.3.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 17.3.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 17.3.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN 1 TEXTFÖRSTÅELSE 1.1 1.1a 5 10 15 20 25 30 Läs texterna 1.1a 1.1d och besvara

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 16.3.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 16.3.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 16.3.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN 1 TEXTFÖRSTÅELSE 1.1 1.1a 5 10 15 20 25 30 Läs texterna 1.1a 1.1e och besvara

Läs mer

Goda råd till köpare av översättningar. Sveriges Facköversättarförening

Goda råd till köpare av översättningar. Sveriges Facköversättarförening Goda råd till köpare av översättningar Sveriges Facköversättarförening Vår värld blir allt mer internationell. Nationsgränser utgör numera inga större hinder för kommunikation men språket kan göra det.

Läs mer

Näytesivut. Mitt i prick, opettajan aineisto

Näytesivut. Mitt i prick, opettajan aineisto Näytesivut Mitt i prick, opettajan aineisto Mia Pirttilä, Nan Salokivi, Kirsi Lehtoviita ISBN 978-951-37-5903-2 Mitt i prick Svenska i affärslivet -kirjaan (1. painos 2011) liittyvä opettajan aineisto

Läs mer

Raasepori Inkoo merialueen tuulivoimalahanke Vindkraftsprojektet i sjöområdet utanför Raseborg Ingå

Raasepori Inkoo merialueen tuulivoimalahanke Vindkraftsprojektet i sjöområdet utanför Raseborg Ingå Raasepori Inkoo merialueen tuulivoimalahanke Vindkraftsprojektet i sjöområdet utanför Raseborg Ingå Inkoo, Ingå 18.8.2009 Ohjelma: Avaus: Puheenjohtaja Heikki Martela, Pro Barösundin saaristo yhdistys

Läs mer

Tema: Slamspridning på åkermark Hur hanteras slammet i Danmark? Sune Aagot Sckerl

Tema: Slamspridning på åkermark Hur hanteras slammet i Danmark? Sune Aagot Sckerl Tema: Slamspridning på åkermark Hur hanteras slammet i Danmark? Sune Aagot Sckerl Brancheforeningen for Genanvendelse af Organiske Ressourcer til Jordbrugsformål Vem är jag? Ordförande i BGORJ Affärsområdeschef

Läs mer

SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 21.9.2012 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 21.9.2012 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 21.9.2012 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN 1 TEXTFÖRSTÅELSE 1.1 1.1a 5 10 15 20 25 30 Läs texterna 1.1a 1.1d och besvara

Läs mer

SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 16.3.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 16.3.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 16.3.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN 1.1 1.1a 5 10 15 20 25 30 1 TEXTFÖRSTÅELSE Läs texterna 1.1a 1.1d och besvara

Läs mer

fyrk.luckan.fi - sökmotor speciellt för fonder med finlandssvensk inriktning saatiopalvelu.fi - sökmotor speciellt för fonder med finsk inriktning

fyrk.luckan.fi - sökmotor speciellt för fonder med finlandssvensk inriktning saatiopalvelu.fi - sökmotor speciellt för fonder med finsk inriktning 1 ANSÖKNINGS och IDÈKLINIK - FOND INFO Beroende på din idé, ditt projekt och dess inriktning finns det många fonder att ansöka om bidrag från. Följande aspekter avgör långt om din ansökan passar in i fondens

Läs mer

Scotland Special, s. 12-13

Scotland Special, s. 12-13 VIFK:s INFOBLAD - VIFK:n INFOLEHTI 4/2013 - INTERVJUER - HISTORIA - TEKNIK - HAASTATTELUJA - HISTORIAA - TEKNIIKKAA- FOTO: JOHAN GEISOR Scotland Special, s. 12-13 Kilimanjaro, s. 20NR 4 2013 www.vifk.fi

Läs mer

ATT TALA FÖRSTÅELIGT Gymnasieelevernas och lärarnas åsikter om svenskt uttal och uttalsövningar. Kandidatavhandling Anu Turunen

ATT TALA FÖRSTÅELIGT Gymnasieelevernas och lärarnas åsikter om svenskt uttal och uttalsövningar. Kandidatavhandling Anu Turunen ATT TALA FÖRSTÅELIGT Gymnasieelevernas och lärarnas åsikter om svenskt uttal och uttalsövningar Kandidatavhandling Anu Turunen Jyväskylä universitet Institutionen för språk Svenska språket 12.04.2011 TIIVISTELMÄ

Läs mer

SERBISKA KULTURFÖRENINGEN SLOGA RAPPORT UPPSALA DEN 20 DECEMBER 2011. SESIG Fas 3 Sidan 1 av 7

SERBISKA KULTURFÖRENINGEN SLOGA RAPPORT UPPSALA DEN 20 DECEMBER 2011. SESIG Fas 3 Sidan 1 av 7 SERBISKA KULTURFÖRENINGEN SLOGA RAPPORT UPPSALA DEN 20 DECEMBER 2011 SESIG Fas 3 Sidan 1 av 7 1.Ett stort tack till.se! Ett stort tack till.se som gett oss medel för tredje gången att utbilda 60 vuxna

Läs mer

Tal Språkpolitikens dag 2014

Tal Språkpolitikens dag 2014 Tal Språkpolitikens dag 2014 Det är nio år sedan de fyra språkpolitiska målen beslutades av riksdagen den 7 december 2005. Snart blir det dags att titta tillbaka på det första decenniet med en nationell

Läs mer

SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 20.9.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 20.9.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA SKRIFTLIG DEL KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 20.9.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN 1 TEXTFÖRSTÅELSE 1.1 1.1a 5 10 15 20 25 30 Läs texterna 1.1a 1.1e och besvara

Läs mer

Mångprofessionell rehabiliteringsarbetsgrupp vid en hälsocentral

Mångprofessionell rehabiliteringsarbetsgrupp vid en hälsocentral Mångprofessionell rehabiliteringsarbetsgrupp vid en hälsocentral EN PRAKTIKFORSKNING AV ARBETSSÄTTET INOM VÅRD OCH OMSORGSVÄSENDET VID KYRKSLÄTT KOMMUNS REHABILITERINGSARBETSGRUPP FÖR VUXNA Hanna Backman

Läs mer

BALTIC ENERGY TEMADAG. Samförbränningsfördelar torv & trä Yhteispolttoetuudet turve & puu

BALTIC ENERGY TEMADAG. Samförbränningsfördelar torv & trä Yhteispolttoetuudet turve & puu BALTIC ENERGY TEMADAG Samförbränningsfördelar torv & trä Yhteispolttoetuudet turve & puu Stefan Storholm, (stefan.storholm@katterno.fi) Nettoelanskaffning 2012 Sähkön nettohankinta 2012 85,2 TWh Vattenkraft

Läs mer

B2: Obligatorisk övning

B2: Obligatorisk övning B2: Obligatorisk övning Allmänna råd: Namnge dina övningsfiler enligt följande. Ge ditt studerandenummer i början av varje filnamn: t.ex. 014288978A1avalmis.txt. Skicka bara filerna som önskades i övningen.

Läs mer

Mobil läxhjälp i svenska som andraspråk elevernas förväntningar och erfarenheter

Mobil läxhjälp i svenska som andraspråk elevernas förväntningar och erfarenheter Mobil läxhjälp i svenska som andraspråk elevernas förväntningar och erfarenheter Niina Nissilä Vaasan yliopisto Mobil läxhjälp i svenska som andraspråk -hankkeen tavoitteena on kehittää helppokäyttöinen

Läs mer

Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie

Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie Valprogram 2009 Sametingsvalet 2009 Samidikki válggat 2009 Vi är ett folk och vi hör ihop så enkelt är det. Ett hållbart Sápmi för hela det samiska

Läs mer

Kollektivavtal för förmän inom detaljhandeln

Kollektivavtal för förmän inom detaljhandeln Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av det finskspråkiga kollektivavtalet. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL)

Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL) Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL) Detta frågeformulär handlar om dina relationer till viktiga personer i ditt liv: din mamma, din pappa och dina nära vänner. Var vänlig och läs instruktionerna till varje

Läs mer

Överöhön liikennöidään tilauksesta ottamalla yhteyttä ko. lauttaan. Huom! Reittiä Långnäs Överö ei voi varata.

Överöhön liikennöidään tilauksesta ottamalla yhteyttä ko. lauttaan. Huom! Reittiä Långnäs Överö ei voi varata. SÖDRA LINJEN 1/1 29/4 OCH 28/9 31/12 2015 GALTBY KÖKAR KYRKOGÅRDSÖ HUSÖ SOTTUNGA ÖVERÖ LÅNGNÄS Veckodag Färja Galtby Kökar Kyrkogårdsö Husö Sottunga Överö Långnäs Måndag G 06:30 07:05 07:50 08:20 09:00

Läs mer

Begreppskarta som hjälpmedel i bedömningen av muntliga kunskaper i svenska

Begreppskarta som hjälpmedel i bedömningen av muntliga kunskaper i svenska Begreppskarta som hjälpmedel i bedömningen av muntliga kunskaper i svenska Kaisa Alanen & Tiina Männikkö Språkcentret Tammerfors universitet Tässä artikkelissa tarkastelemme yliopisto-opiskelijoiden suullisista

Läs mer

PAKKAUSSELOSTE: TIETOA KÄYTTÄJÄLLE

PAKKAUSSELOSTE: TIETOA KÄYTTÄJÄLLE PAKKAUSSELOSTE: TIETOA KÄYTTÄJÄLLE JAPOL, tipat, liuos R.M. 0013/16-01-01Rantaminttuöljy Mentha arvensis L. var. piperascens Malinv. EX Holmes. sekä Mentha arvensis L. var. glabrata (Benth) Fern. PERINTEINEN

Läs mer

Selviytyminen arkielämässä Kuullun ymmärtäminen Puhuminen Luetun ymmärtäminen Kirjoittaminen. yksityiskohtia puheesta, kielialueella

Selviytyminen arkielämässä Kuullun ymmärtäminen Puhuminen Luetun ymmärtäminen Kirjoittaminen. yksityiskohtia puheesta, kielialueella Varför inte! Kurs 6 RUA 6 Kulttuuri ja sen tekijöitä Kurssilla käsitellään kulttuuria laaja-alaisesti. Aihekokonaisuudet kulttuuri-identiteetti ja kulttuurien tuntemus ja viestintä- ja mediaosaaminen tarjoavat

Läs mer

XVIII. WASA FOOTBALLCUP. NY HEMSIDA - UUSI KOTISIVU s. 8 DIV. 1 SPECIAL s. 4-7 NÅT ÄR DET VÄL SOM DRIVER EN s. 12. Planering av programblad!

XVIII. WASA FOOTBALLCUP. NY HEMSIDA - UUSI KOTISIVU s. 8 DIV. 1 SPECIAL s. 4-7 NÅT ÄR DET VÄL SOM DRIVER EN s. 12. Planering av programblad! 1 Planering av programblad! 3 2006 Intervjuer Historia Teknik www.vifk.fi Haastatteluja Historiaa Tekniikkaa Ohjemalehtien suunnittelua! bo.norrgard@qnet.fi GSM 0500-662233 XVIII. WASA FOOTBALLCUP NY HEMSIDA

Läs mer

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun.

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun. ALLAS BIBLIOTEK Studiedag i Kulturmagasinet, Sundsvall den 10 april 2014 Arrangör: ZY-föreningen Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter,

Läs mer

Arrangörer:/Järjestäjät: Finlands Svenska Idrott Motionsföreningen Topptrim r.f. EKENÄS 2.9.2012 T:SAARI. www.topptrim.fi

Arrangörer:/Järjestäjät: Finlands Svenska Idrott Motionsföreningen Topptrim r.f. EKENÄS 2.9.2012 T:SAARI. www.topptrim.fi Arrangörer:/Järjestäjät: Finlands Svenska Idrott Motionsföreningen Topptrim r.f. EKENÄS 2.9.2012 T:SAARI www.topptrim.fi Glatt spelhumör på de Röda båtarna! Östersjöns gladaste flotta hälsar alla grupper

Läs mer

Nya utmaningar för VIFK

Nya utmaningar för VIFK 1 2 2007 Intervjuer Historia Teknik www.vifk.fi Haastatteluja Historiaa Tekniikkaa Nya utmaningar för VIFK Sininen sydän sykkii VIFK:n kuulumisia Kärkkäisen herätyskello s. 4-5 VIFK:n kuulumisia s. 8-9

Läs mer

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer.

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. 1 NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. Samarbetsavtalet är godkänt av representanter från de nordiska länderna som deltog på samarbetsmötet 25-26.

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Romska i undervisningen och på webben

Romska i undervisningen och på webben Romska i undervisningen och på webben en enkätundersökning från Språkrådet Baki Hasan och Jennie Spetz Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Det romska språket i Sverige... 4 1. Romska på myndigheternas

Läs mer

AKTIVERA DIN SVENSKA! för ett aktivt språkbruk i vardag och arbete

AKTIVERA DIN SVENSKA! för ett aktivt språkbruk i vardag och arbete AKTIVERA DIN SVENSKA! för ett aktivt språkbruk i vardag och arbete Västra Nylands folkhögskola (VNF) i Raseborg har år 2010 erhållit ett bidrag från Utbildningsstyrelsen för att kunna utveckla pedagogiken

Läs mer