NORDISKA SPRÅK (Npo linjen för andra inhemska språket) POHJOISMAISET KIELET (Npo toisen kotimaisen kielen linja)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NORDISKA SPRÅK (Npo linjen för andra inhemska språket) POHJOISMAISET KIELET (Npo toisen kotimaisen kielen linja)"

Transkript

1 NORDISKA SPRÅK (Npo linjen för andra inhemska språket) POHJOISMAISET KIELET (Npo toisen kotimaisen kielen linja) Tis kl / Ti klo Del I: Språkvetenskaplig analys Osa I: Kielitieteellinen analyysi Del II: Språkkunskaper Osa II: Kielitaito 40 poäng / pistettä 60 poäng / pistettä max. 100 poäng / pistettä Alla frågor skall besvaras. Den sökande måste få godkännbart resultat i båda delarna (I och II). En del är godkännbart avklarad om sökanden får minst 1/2 av delens maximala poängantal. Delarna kompenserar inte varandra. Siffrorna inom parentes efter de enskilda frågorna anger hur många poäng frågorna ger. Skriv svaret på frågepappret på det utrymme som getts. Kaikkiin kysymyksiin on vastattava. Kokeen molemmista osista (I ja II) on selviydyttävä hyväksyttäväksi. Osa on hyväksyttävästi suoritettu, jos hakija saa vähintään 1/2 osan maksimipistemäärästä. Osat eivät kompensoi toisiaan. Suluissa olevat luvut kysymysten jäljessä ilmoittavat, kuinka monta pistettä kysymyksestä voi saada. Kirjoita vastauksesi sille varattuun tilaan kysymyspaperille. SKRIV TYDLIGT! KIRJOITA SELVÄSTI! 1

2 Del I Språkvetenskaplig analys (maximalt 40 poäng) Osa I: Kielitieteellinen analyysi (enint. 40 pistettä) 1. Nedan beskrivs eller exemplifieras fem företeelser och begrepp som tas upp i boken Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik. Vilka företeelser handlar det om? Rätt svar ger 2 poäng, fel svar eller ett svar som saknas ger 0 poäng. (10,0 p) Alla on viisi esimerkkiä eri ilmiöistä ja käsitteistä, jotka esiintyvät kirjassa Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik. Mistä ilmiöistä on kyse? Oikeasta vastauksesta saat 2 pistettä, väärästä tai puuttuvasta vastauksesta saat 0 pistettä. (10,0 p) a. I talsituationer använder vi signaler som ackompanjerar och kompletterar språkliga yttranden, dvs. variationer i rytm, tonfall, röststyrka, röstbehandling etc. (vokala signaler) samt gester, mimik, blickbeteende etc. Signalernas funktioner är bl.a. att framhäva delar av det verbala meddelandet, att uttrycka emotioner och att reglera den sociala interaktionen. Svar: b. Lisa: Mamma, jag hittar inte den nya kännykkän någonstans! Mamma: Var kan du ha lagt den? Lisa: Jag vet inte! Jag var på Lauras tupare i går och nu kan jag inte hitta den. Mamma: Fråga Laura om hon vet, det är inte trevligt när du inte tar hand om dina saker. Svar: c. Teknisk term för alla hjälpspråk som brukas mellan människor med olika språk. T.ex. kan engelska användas av en svensk som talar med en ryss. Liknande användningssätt har t.ex. pidginspråk och esperanto. Svar: d. På en liten ort långt uppe i norr möttes en gång i tiden två olika grupper av handelsmän. Den ena gruppen kunde inte den andra gruppens språk och vice versa. Eftersom kontakterna mellan grupperna blev allt tätare började de två grupperna tala med varandra så gott det gick trots att de inte kunde varandras modersmål. De tog in ord och uttrycksformer från båda språken och blandade friskt. Deras nya sätt att tala var mycket enkelt och användes bara då de två grupperna möttes för att utbyta varor och tjänster. I dag har det nya språket dock spridit sig och det finns t.o.m. modersmålstalare och läroböcker i det. Svar: e. Man räknar med att det nu talas ca olika språk i världens ca 200 stater. För närvarande förlorar ett stort antal minoritetsspråk talare i snabb takt. Många språk har försvunnit eller kommer mycket snart att försvinna genom att alla talare gör språkbyten. Om utvecklingen fortsätter kommer det inom något sekel att finnas mycket färre språk i världen. De sista generationerna språk förändras snabbt, inte bara genom påverkan från majoritetsspråket, utan också därför att förändringar lätt sprids bland de sista få talarna. Svar: 2

3 2. Tvåspråkighet kan definieras på olika sätt. Nämn och beskriv kort de fyra kriterier som nämns i boken Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik. Du kan fortsätta ditt svar på andra sidan av pappret. Rätt svar per kriterium ger 2,5 poäng. Fel svar eller ett svar som saknas ger 0 poäng. (10,0 p) Kaksikielisyys voidaan määritellä usein eri tavoin. Mainitse ja kuvaile lyhyesti neljä kriteeriä, jotka esitellään kirjassa Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik. Voit jatkaa vastausta tarvittaessa paperin toiselle puolelle. Jokaisesta oikeasta kriteeristä saat 2,5 pistettä, väärästä tai puuttuvasta vastauksesta saat 0 pistettä. (10,0 p) 3

4 3. Förklara följande begrepp. Rätt svar ger 2 poäng, fel svar eller ett svar som saknas ger 0 poäng. (10,0 p) Selitä, mitä seuraavat käsitteet tarkoittavat. Oikeasta vastauksesta saat 2 pistettä, väärästä tai puuttuvasta vastauksesta saat 0 pistettä. (10,0 p) Modersmål Domän Fjärrspråk Receptiva färdigheter Rinkebysvenska 4

5 4. Följande ord är från ett språk som heter suahili och som talas i östra Afrika. Rätt svar ger 1 poäng, fel svar eller svar som saknas ger 0 poäng. Seuraavat sanat ovat suahilin kielestä, jota puhutaan Itä-Afrikassa. Oikeasta vastauksesta saat 1 pisteen, väärästä tai puuttuvasta vastauksesta saat 0 pistettä Ninasoma Unasoma Anasoma Tunasoma Mnasoma Wanasoma Nitasoma Utasoma Atasoma Tutasoma luen luet (hän) lukee luemme luette (he) lukevat tulen lukemaan tulet lukemaan (hän) tulee lukemaan tulemme lukemaan Mtasoma Watasoma Ninarudi Unarudi Anarudi Tutarudi Mtarudi Ninaponda Anakubali Tutajibu tulette lukemaan tulevat lukemaan palaan palaat palaa palaamme palaatte murskaan myöntyy tulemme vastaamaan a. Vilka är markörerna för de personliga pronomina? Mitkä ovat persoonapronominien tunnukset? 6,0 p b. Ge grundformen till följande verb: lukea, palata, myöntyä, murskata. Anna perusmuodot seuraaville verbeille: lukea, palata, myöntyä, murskata. 4,0 p 5

6 Del II: Språkkunskaper (max. 60 poäng) Osa II: Kielitaito (enint. 60 pistettä) 5. Vissa svenska ord bildar familjer, t.ex. fånga fånge fängelse fängslande löpa löpare lopp löpning. Fyll i ord som hör till samma familj som det understrukna ordet. (10,0 p) Eräät ruotsinkieliset sanat muodostavat sanaperheitä, esim. fånga fånge fängelse fängslande löpa löpare lopp löpning. Käytä alleviivattua sanaa lähtökohtana ja täydennä puuttuvat kohdat samaan sanaperheeseen kuuluvalla sanalla. (10,0 p) 1. Segra a) Final spelas och det laget spelar mot PIK. b) Den svenska härens över svenskarna beskrivs i krönikan. 2. Överdriva a) Man ska inte gå till med saken. b) Vi ska inte ha förhoppningar om vad vi ska åstadkomma. 3. Trivas a) Hotellet satsade på. b) Vi tyckte om hotellet för att det var väldigt. 4 Gräva a) Hela agerandet och planerna får en att fundera på om det ligger en hund här. b) Författaren skulle vända sig i sin om han såg den erbarmliga film som man gjort av hans bok. 5. Jämföra a) Personalgrupperna ligger lönemässigt så nära varandra att de är. b) En mellan motorcykelkörning och bilkörning visar att det är 18 gånger högre dödrisk för en motorcyklist. 6

7 6. Fyll i med ord som passar in i kontexten och som står i rätt form. (10,0 p) Täydennä puuttuvat kohdat tekstiyhteyteen sopivalla oikeassa muodossa olevalla sanalla. (10,0 p) I den virtuella världen är ditt namn minst lika viktigt som i 1. verkliga. Skillnaden är att du döper 2. själv. Ute på nätet blir du någon helt annan: angel, silversmoke eller varför 3. Wittgenstein? Valet är ditt, så länge du 4. dig till de regler som spelföretagen eller ägarna till din mötesplats på nätet har bestämt. Men precis som i verkliga livet 5. ditt namn att påverka hur du blir bemött. 6. på sammanhang kan du bli respekterad, retad eller 7. och slätt ignorerad. En deltagare i det populära spelet World of warcraft har till exempel större chans att 8. på allvar om hon ger sin karaktär ett fornnordiskt namn än 9. hon väljer ett uppenbart Tolkienplagiat. Detta trots 10 World of warcraft utspelar sig i en fantasyvärld med tydliga kopplingar till Tolkiens färgstarka sagouniversum. - Väljer du att kalla din alvfigur för Lehgolaz 11. du betraktad som ung, fantasilös och nybörjare, säger Charlotte Hagstöm. Hon är etnolog 12. Lunds universitet och har forskat i namn och namngivning 13. flera år. Att ha ett namn är något universellt. 14. samhälle utan namn är knappast möjligt att föreställa 14., och existerar sannolikt inte. Namnen strukturerar världen och skapar ordning. Vad 15. är ett passande namn däremot är en komplicerad historia. Att välja exakt 16. namn som välkända litterära figurer eller kändisar redan har 17. förbjudet, om man inte förvränger stavningen. De flesta väljer 18. namn med stor omsorg. En spelare berättar om att han valt namnet Haemon till sin krigare, 19. denne gestalt i grekisk mytologi påminde honom om 20. egen relation till sin far. 7

8 7. Översätt och/eller fyll i med rätt konstruktion. (10,0 p) Käännä ja/tai täydennä oikealla rakenteella. (10,0 p) 1. Tio procent är arbetslösa. väestöstä 2. Emma sprang ett brinnande hus. juoksi ulos 3. Han har att skaffa sommarjobb. vaikeuksia 4. Du måste hålla de här olika sakerna. pitää erillään 5. Johan har inte studerat eftersom han har varit utomlands. vuoteen 6. Det är skönt att bara slappna under sommarmånaderna. rentoutua 7. Jag hörde att Johanna låste på toaletten. lukitsi itsensä 8. Det var en plats ett bröllop. sopiva johonkin 9. Jag har svårt att komma namn. muistaa 10. Professorn tog gäster från ett tyskt universitet. otti vastaan 8

9 8. Plocka ut och räkna upp fem olika substantiv, fem olika verb, fem olika adjektiv, fem olika prepositioner och fem olika adverb som ingår i texten nedan. Fel ord ger minuspoäng. (5,0 p) Etsi ja kirjoita viisi eri substantiivia, verbiä, adjektiivia, prepositiota ja adverbia viivalle alla olevasta tekstistä. Väärästä sanasta saa miinuspisteitä. (5,0 p) Följ med på en riktig språkresa till Kina i november. Den blir säkert en unik upplevelse som du aldrig kommer att glömma! Vid ett besök i världens största terrassodlingar vid Röda floden träffar vi också etniska grupper från helt olika språkfamiljer. I den gamla garnisonsstaden Jianshui bor vi i ett rikemanshem med 42 innergårdar. Där kommer en mästarkalligraf och visar oss de kinesiska tecknens skönhet. (Efter Språk 1/08) 5 substantiv 5 verb 5 adjektiv 5 prepositioner 5 adverb 9. Vilka satsdelar utgör de understrukna orden i följande meningar? (5,0 p) Mitä lauseenjäseniä alleviivatut sanat muodostavat? (5,0 p) Theodor Kallifatides flyttade till Sverige som 26-åring. Hittills har han gett ut 29 böcker på svenska. Hans vanligaste språkliga misstag gäller prepositioner. Jag skriver om de svenska böckerna på grekiska. Det är svårt men roligt. 1. till Sverige böcker 3. Hans vanligaste språkliga misstag 4. skriver om 5. svårt, roligt 9

10 10. Översätt texten nedan till svenska. Översättningen ska vara skriven på korrekt svenska och motsvara det finska originalet. Fel bedöms med minuspoäng. (20,0 p) Käännä seuraava teksti ruotsiksi. Käännöksen tulee olla virheetöntä ruotsin kieltä ja sen tulee vastata suomenkielistä alkutekstiä. Virheet arvostellaan miinuspistein. (20,0 p) Albert Einstein kuuluu sanoneen, että ihmiskunta ei selviä, jos perhoset häviävät. Vai tarkoittiko hän mehiläisiä? Kun niittyjen määrä on vähentynyt, myös perhosia on vähemmän kuin aiemmin. Tänään suurin osa tutkijoista uskoo, että ilmiön ovat lisäksi aiheuttaneet monet eri syyt, kuten esimerkiksi myrkyt ja sairaudet. On kannattavampaa viljellä, kun myrkyt tappavat ei-toivotut kasvit, mutta samalla kukat ja perhoset kuolevat. Perhoset viihtyvät kuitenkin teiden varsilla, jossa koko kesän ajan on paljon kukkivia kasveja. 10

POHJOISMAISET KIELET (Npo toisen kotimaisen kielen linja) / NORDISKA SPRÅK (Npo linjen för andra inhemska språket)

POHJOISMAISET KIELET (Npo toisen kotimaisen kielen linja) / NORDISKA SPRÅK (Npo linjen för andra inhemska språket) Helsingin yliopisto, humanistinen tiedekunta Helsingfors universitet, humanistiska fakulteten POHJOISMAISET KIELET (Npo toisen kotimaisen kielen linja) / NORDISKA SPRÅK (Npo linjen för andra inhemska språket)

Läs mer

Nordiska språk (svenska som andra inhemska språk) Pohjoismaiset kielet (ruotsi toisena kotimaisena kielenä)

Nordiska språk (svenska som andra inhemska språk) Pohjoismaiset kielet (ruotsi toisena kotimaisena kielenä) Nordiska språk (svenska som andra inhemska språk) Rör inte dessa uppgiftspapper innan övervakaren ger tillstånd att börja besvara uppgifterna. Pohjoismaiset kielet (ruotsi toisena kotimaisena kielenä)

Läs mer

Nordiska språk, svenska som andra inhemska språk. Pohjoismaiset kielet, ruotsi toisena kotimaisena kielenä

Nordiska språk, svenska som andra inhemska språk. Pohjoismaiset kielet, ruotsi toisena kotimaisena kielenä Nordiska språk, svenska som andra inhemska språk Rör inte dessa uppgiftspapper innan övervakaren ger tillstånd att börja besvara uppgifterna. Pohjoismaiset kielet, ruotsi toisena kotimaisena kielenä Älä

Läs mer

Valintakoe 2018 / pohjoismaiset kielet (ruotsi toisena kotimaisena kielenä) Mallivastaukset Modellsvar

Valintakoe 2018 / pohjoismaiset kielet (ruotsi toisena kotimaisena kielenä) Mallivastaukset Modellsvar Valintakoe 2018 / pohjoismaiset kielet (ruotsi toisena kotimaisena kielenä) Mallivastaukset Modellsvar Tehtävä 1.1 (0 26 pistettä) Uppgift 1.1 (0 26 poäng) Kysymyksen numero/ Frågans nummer: 1 a 2 c 3

Läs mer

1 Partisiipin perfekti (perfekt particip) välutvecklad, avsedda, avsedd, 3 Partisiipin preesens (presens particip) väntande, blivande, angående

1 Partisiipin perfekti (perfekt particip) välutvecklad, avsedda, avsedd, 3 Partisiipin preesens (presens particip) väntande, blivande, angående Pohjoismaisten kielten (ruotsi toisena kotimaisena kielenä) valintakokeen mallivastaukset 2019 Modellsvar för urvalsprovet i nordiska språk (svenska som andra inhemska språk) 1.1 1 Partisiipin perfekti

Läs mer

max. 100 poäng/pistettä

max. 100 poäng/pistettä NORDISKA SPRÅK (Npo linjen för andra inhemska språket) POHJOISMAISET KIELET (Npo toisen kotimaisen kielen linja) Fre 27.5. 2011 kl. 14.00 18.00 Pe 27.5.2011 klo 14.00 18.00 Del I: Språkvetenskaplig analys

Läs mer

NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING

NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING Övergångsregler IRU NPO, NNS inkl. översättarlinjerna NPK 1 NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING NPO NORDISKA

Läs mer

Jyväskylän yliopisto, Kielten laitos / ruotsin kieli: Valintakoe

Jyväskylän yliopisto, Kielten laitos / ruotsin kieli: Valintakoe 1 Jyväskylän yliopisto, Kielten laitos / ruotsin kieli: Valintakoe 21.5.2015. OHJEET: Ruotsin kielen valintakoe muodostuu kolmesta tehtävästä: 1. Tehtävä 1: Virheiden tunnistaminen ja korjaus, maksimi

Läs mer

PRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. TILALLA 2. MÄÄRITTÄVÄT SUBSTANTIIVEJA 3. VOIVAT OLLA SUBSTANTIIVIN EDESSÄ TAI ITSENÄISESTI

PRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. TILALLA 2. MÄÄRITTÄVÄT SUBSTANTIIVEJA 3. VOIVAT OLLA SUBSTANTIIVIN EDESSÄ TAI ITSENÄISESTI PRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. TILALLA 2. MÄÄRITTÄVÄT SUBSTANTIIVEJA 3. VOIVAT OLLA SUBSTANTIIVIN EDESSÄ TAI ITSENÄISESTI INTERROGATIVA PRONOMEN =KYSYVÄT PRONOMINIT Voivat aloittaa suoran- tai epäsuoran

Läs mer

SE DINA STYRKOR OCH HANTERA DINA SVAGHETER"

SE DINA STYRKOR OCH HANTERA DINA SVAGHETER SE DINA STYRKOR OCH HANTERA DINA SVAGHETER" Marika Boström Vasa Arbis Planeringsansvarig språklärare CASE: SUOMI 1 Hur kunde våra studerande bättre styra sin egen inlärning och speciellt i initialskedet

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 7.9.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 7.9.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 7.9.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

S P Kie P O T P A Kim vill inte spela gitarr ensam i garaget i kväll. Kim ei halua soittaa kitaraa yksin autotallissa tänä iltana

S P Kie P O T P A Kim vill inte spela gitarr ensam i garaget i kväll. Kim ei halua soittaa kitaraa yksin autotallissa tänä iltana PÄÄLAUSEEN SANAJÄRJESTYS (MAGNET s. 126 ) RUB2 1. SUORA SANAJÄRJESTYS (S + P + Kie (= Li) + P + O + T + P + A) S P Kie P O T P A Kim vill inte spela gitarr ensam i garaget i kväll Kim ei halua soittaa

Läs mer

Huom! Lue tarkasti seuraavalla sivulla olevat ohjeet!

Huom! Lue tarkasti seuraavalla sivulla olevat ohjeet! HUMANISTINEN TIEDEKUNTA Pohjoismainen filologia POHJOISMAISEN FILOLOGIAN PÄÄSYKOE 19.5.2014 KLO 9 12 LUENTOSALISSA L3 PYRKIJÄN HENKILÖTIEDOT (TEKSTATEN) Sukunimi Etunimet (puhuttelunimi alleviivattava)

Läs mer

RUOTSI, KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ

RUOTSI, KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ RUOTSI, KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ 22.9.2017 Nämä täydet pisteet antavan vastauksen sisällöt eivät sido ylioppilastutkintolautakunnan arvostelua. Lopullisesta arvostelusta päättää tutkintoaineen sensorikunta.

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 11.9.2012 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

Nordiska språk (svenska som andra inhemska språk) Pohjoismaiset kielet (ruotsi toisena kotimaisena kielenä)

Nordiska språk (svenska som andra inhemska språk) Pohjoismaiset kielet (ruotsi toisena kotimaisena kielenä) Nordiska språk (svenska som andra inhemska språk) Rör inte dessa uppgiftspapper förrän övervakaren ger dig tillstånd att börja besvara uppgifterna. Pohjoismaiset kielet (ruotsi toisena kotimaisena kielenä)

Läs mer

NIMI: 3. Käännä lauseet ruotsiksi laittamalla sulkeissa olevat sanat oikeaan järjestykseen.

NIMI: 3. Käännä lauseet ruotsiksi laittamalla sulkeissa olevat sanat oikeaan järjestykseen. 0BRuotsin perusrakenteiden ja sanaston kertausta. NIMI: 1. Täydennä vihjeen mukaan lauseen vaatima pronominin muoto. Matglada ungdomar När Lasse flyttade hemifrån, måste 1. (hän) själv börja köpa och laga

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.9.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.9.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.9.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 14.9.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 14.9.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 14.9.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga välja det

Läs mer

RUOTSI, KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ

RUOTSI, KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ RUOTSI, KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ 27.9.2018 Nämä täydet pisteet antavan vastauksen sisällöt eivät sido ylioppilastutkintolautakunnan arvostelua. Lopullisesta arvostelusta päättää tutkintoaineen sensorikunta.

Läs mer

UTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP

UTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP UTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP ROKK-projektet 20.5.2015 Sari Hanska-Aare Camilla Jauhojärvi-Koskelo Tiina Männikkö STRUKTUREN Våra mål Nya bedömningskriterier

Läs mer

Adjektiivi attribuuttina (ennen substantiivia: en fin bil) Tiettyjen pronominen vaikutus adjektiivin ja substantiivin muotoon

Adjektiivi attribuuttina (ennen substantiivia: en fin bil) Tiettyjen pronominen vaikutus adjektiivin ja substantiivin muotoon Svar s. 12 17 Kongruenssi (adjektiivin ja substantiivin yhteistaivutus): Adjektiivi attribuuttina (ennen substantiivia: en fin bil) Tiettyjen pronominen vaikutus adjektiivin ja substantiivin muotoon Adjektiivi

Läs mer

tot tot

tot tot Huvudansökan, kandidatprogrammet i filosofi (undervisning på finska), kandidat i humanistiska vetenskaper/politices kandidat och filosofie magister/politices magister (3 år + 2 år) Antagna Antalet av Totalpoängskö

Läs mer

Bruksanvisning. Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten!

Bruksanvisning. Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten! Bruksanvisning Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten! För att använda tjänsten, behöver du internetanslutning till exempel via mobiltelefon och ett medel att identifiera dig elektroniskt

Läs mer

Arbetsplan i Thailändska

Arbetsplan i Thailändska Arbetsplan i Thailändska Mål att sträva mot: Grundläggande färdigheter i att lära sig läsa, prata och skriva Thailändska. Är stolt att vara Thai, är inte självisk, inte utnyttja andra människor. Konstruktiva

Läs mer

FYLL I DE ORD SOM SAKNAS I TEXTEN

FYLL I DE ORD SOM SAKNAS I TEXTEN FYLL I DE ORD SOM SAKNAS I TEXTEN dialog Samir sida 5 i häftet Skriv ord på raden. Det kan vara ord från dialogen i häftet eller andra ord som du tycker passar. Hej Samir. Det bra. är det? Har det något

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.9.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.9.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.9.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

s. 37 Hur säger du på svenska + förkortningar och nyttiga ord I sin artikel om konstens framtid påstår skribenten att

s. 37 Hur säger du på svenska + förkortningar och nyttiga ord I sin artikel om konstens framtid påstår skribenten att s. 37 Hur säger du på svenska + förkortningar och nyttiga ord I sin artikel om konstens framtid påstår skribenten att Texten handlar om hur den politiska situationen har skärpts. Skribenten påpekar att

Läs mer

Skrivuppgift 1 E-post

Skrivuppgift 1 E-post Skrivuppgift 1 E-post STRUKTUR FÖR ETT E-POSTMEDDELANDE A) RUBRIK Försök att alltid ha en relevant, konkret och informativ titel på ärenderaden. För att läsaren ska slippa öppna ett brev kan mycket korta

Läs mer

NORDISKA SPRÅK, modersmålslinjen, den 6 juni 2008 / Pohjoismaiset kielet, äidinkielen linja

NORDISKA SPRÅK, modersmålslinjen, den 6 juni 2008 / Pohjoismaiset kielet, äidinkielen linja 1 Helsingin yliopisto, humanistinen tiedekunta Helsingfors universitet, humanistiska fakulteten NORDISKA SPRÅK, modersmålslinjen, den 6 juni 2008 / Pohjoismaiset kielet, äidinkielen linja 6.6.2008 Del

Läs mer

RUOTSI, PITKÄ OPPIMÄÄRÄ

RUOTSI, PITKÄ OPPIMÄÄRÄ RUOTSI, PITKÄ OPPIMÄÄRÄ 18.3.2019 Nämä täydet pisteet antavan vastauksen sisällöt eivät sido ylioppilastutkintolautakunnan arvostelua. Lopullisesta arvostelusta päättää tutkintoaineen sensorikunta. Kohtien

Läs mer

Suurin osa adjektiiveista taipuu komparatiivissa ja superlatiivissa seuraavasti:

Suurin osa adjektiiveista taipuu komparatiivissa ja superlatiivissa seuraavasti: RUB2 ADJEKTIIVIN VERTAILUMUODOT vaikea, vaikeampi, vaikein 1) Komparatiivi ja superlatiivi substantiivin jälkeen Kysymys on vaikeampi / vaikein. Suurin osa adjektiiveista taipuu komparatiivissa ja superlatiivissa

Läs mer

VAD HAR DU PÅ DIG? Klädesplagg Kläder i olika kulturer

VAD HAR DU PÅ DIG? Klädesplagg Kläder i olika kulturer VAD HAR DU PÅ DIG? Klädesplagg Kläder i olika kulturer Eleverna lär sig att berätta om sina kläder: hurdana kläder de har på sig och hurdana kläder de gillar. Nyttiga länkar Bildteman Kläder och smycken

Läs mer

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet. BILAGA: REVIDERAD LÄROPLAN I LÄROÄMNET MODERSMÅL OCH LITTERATUR Språket är av avgörande betydelse för all form av inlärning. Språkinlärningen är en fortlöpande process, och därför är modersmålsinlärningen

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 7.9.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 7.9.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 7.9.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga välja det

Läs mer

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten.

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten. 3 Ordklasser Ordklasser har du säkert hört talas om förut. Men varför finns det ordklasser? Hur ska man veta vilka ord som hör till vilken ordklass? Och varför ska man veta det? Tänk dig att du har alla

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 7.9.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 7.9.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 7.9.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 16.2.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 16.2.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 16.2.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 24 genom att för varje fråga

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.2.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.2.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.2.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att välja det bästa

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 14.9.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 14.9.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 14.9.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 20 genom att för varje fråga

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 11.2.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 11.2.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 11.2.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 14.2.2012 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 14.2.2012 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 14.2.2012 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga välja det

Läs mer

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. Författare: Adrian Forssander, projektledare Beslut BSN: 2017-05-15 Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E

Läs mer

CLIL - kielirikasteena CLIL språkstimulerande arbetssätt. PeD Mikaela Björklund, Åbo Akademi enorssi

CLIL - kielirikasteena CLIL språkstimulerande arbetssätt. PeD Mikaela Björklund, Åbo Akademi enorssi CLIL - kielirikasteena CLIL språkstimulerande arbetssätt PeD Mikaela Björklund, Åbo Akademi enorssi 28.4.2017 Innehåll Vårt uppdrag som lärare och lärarutbildare Vad är CLIL Läraren som flerspråkig modell

Läs mer

Tehtävä 1. Kongruenssi. Valitse oikea vaihtoehto.

Tehtävä 1. Kongruenssi. Valitse oikea vaihtoehto. Tehtävä 1. Kongruenssi. Valitse oikea vaihtoehto. 1. Över hälften av finländare/ Över hälften av finländarna använder internet. 2. Unga vuxna surfar på nätet flera timmar per dag/ per dagen. 3. Också små

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 12.9.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 12.9.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 12.9.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 20 genom att för varje fråga välja det

Läs mer

Centralt innehåll: Andra typer av språk och kommunikation, till exempel kroppsspråk, teckenspråk och konstgjorda språk E C A

Centralt innehåll: Andra typer av språk och kommunikation, till exempel kroppsspråk, teckenspråk och konstgjorda språk E C A PN G032 Betygsmatriser för Människans språk av Hanna Nordlander, 2011 Kroppsspråk, teckenspråk, konstruerade språk... Andra typer av språk och kommunikation, till exempel kroppsspråk, teckenspråk och konstgjorda

Läs mer

Dags för språkval! Salut! Hola! Wie geht s?

Dags för språkval! Salut! Hola! Wie geht s? Dags för språkval! Salut! Wie geht s? Hola! ابحرم Привет! Hola! Ciao! Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Förberedande frågeformulär Lärare En mängd olika språk talas och förstås i de nordiska och baltiska länderna. Projektet DELA NOBA Developing

Läs mer

Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb

Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb Vad är Substantiv? Saker, namn, länder, städer etc. Man ska kunna sätta flera, en eller ett framför När ska substantiven ha stor begynnelsebokstav? -

Läs mer

HUR LÅNGT KAN DU RÄKNA?

HUR LÅNGT KAN DU RÄKNA? HUR LÅNGT KAN DU RÄKNA? Räkneord Räkna på svenska Valuta i nordiska länder Eleverna lär sig räkneord och att räkna på svenska. Nyttiga länkar Räkneramsor: www.sagokistan.se/rakneramsor.htm Övningsuppgifter

Läs mer

TOIMEENTULOTUEN MENOTILASTO 1.1. 31.12.2014

TOIMEENTULOTUEN MENOTILASTO 1.1. 31.12.2014 THL 1852/5.09.00/2014 LIITE THL /Tietopalvelut-osasto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 30 Nimenselvennys 00271 HELSINKI Puhelin Sähköposti Lomake palautetaan 13.2.2015 mennessä TOIMEENTULOTUEN MENOTILASTO

Läs mer

SKOLAN ÄR SKOJ! Skolan Skolämnen Skolsystemet i Sverige. Eleverna lär sig att prata om skolan och skolämnen på svenska.

SKOLAN ÄR SKOJ! Skolan Skolämnen Skolsystemet i Sverige. Eleverna lär sig att prata om skolan och skolämnen på svenska. SKOLAN ÄR SKOJ! Skolan Skolämnen Skolsystemet i Sverige Eleverna lär sig att prata om skolan och skolämnen på svenska. 1 Nyttiga länkar Bildlexikon med skoltemat: http://lexin.nada.kth.se/lang/bildteman/14/index.htm

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 14.2.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 14.2.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 14.2.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga välja det

Läs mer

Heidi Kankainen. Ruotsi 1 Yhteinen osuus

Heidi Kankainen. Ruotsi 1 Yhteinen osuus Heidi Kankainen Ruotsi 1 Yhteinen osuus Hakemisto 1. Vem är jag? Opiskelijatarinoita Suomesta..3 2. Vårt land Oi maamme.. 6 3. Opettajan vinkkinurkkaus sanakirjojen käytöstä.8 2 1. Vem är jag? - Opiskelijatarinoita

Läs mer

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser och satsdelar Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera

Läs mer

Kunskapskraven i modersmål - kommentarmaterial

Kunskapskraven i modersmål - kommentarmaterial Kunskapskraven i modersmål - kommentarmaterial Västerås 20131030 Gunnar Stenberg Stödmaterial Skollag Skolformsförordningar Läroplan Allmänna råd Kommentarmaterial Syfte ge lärare stöd i hur de kan resonera

Läs mer

Nybörjarfinska 1. Läsårsplanering. 2008/2009 www.sofiadistans.nu

Nybörjarfinska 1. Läsårsplanering. 2008/2009 www.sofiadistans.nu Nybörjarfinska 1 Läsårsplanering 2008/2009 www.sofiadistans.nu Välkommen att läsa ett nytt språk, finska! Föreställ dig en språkkurs, som äger rum i Finland under en sommarmånad. Deltagarna kommer från

Läs mer

SKRIV HANDLEDNING ELLER SKRIVHANDLEDNING? Maria Nyman, CSK

SKRIV HANDLEDNING ELLER SKRIVHANDLEDNING? Maria Nyman, CSK SKRIV HANDLEDNING ELLER SKRIVHANDLEDNING? Maria Nyman, CSK 9.5.2016 OM ÅA I UNIVERSITETSLAGEN 12 (29.6.2012/414) Utbildning av personer med kunskaper i svenska Åbo Akademi, Svenska Handelshögskolan, Helsingfors

Läs mer

Fråga mellan raderna (Du måste tänka efter när du har läst texten. Genom ledtrådar i texten hittar du svaret.)

Fråga mellan raderna (Du måste tänka efter när du har läst texten. Genom ledtrådar i texten hittar du svaret.) EVA SUSSO SIDAN 1 Elevmaterial Namn: Läsförståelse 1. Det hemliga brevet Frågor på raden (Du kan läsa och hitta svaret i texten.) 1. Vad heter huvudpersonen? 2. Vilken årstid är det? 3. Vad låg i brevet

Läs mer

Med vänliga hälsningar. Charlotte Hagström arkivarie

Med vänliga hälsningar. Charlotte Hagström arkivarie Lund oktober 2000 Bäste meddelare! Nu är det återigen dags för en ny frågelista och ett nytt ämne. Den här gången är det Namn och identitet som är temat och vi vill att Du berättar om hur Du ser på Ditt

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

En byggmodell över språket fonemet morfemet

En byggmodell över språket fonemet morfemet En byggmodell över språket Tänk dig att språket är en byggnad, en jättestor byggnad naturligtvis. Byggnaden är av lego. Tänk dig att de enklaste legobitarna är orden. Kombinationerna är oändliga men inte

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 9.2.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 9.2.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 9.2.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga välja det

Läs mer

Kartläggning av Språkrådets språkrådgivning i finska åren 2007, 2010 och 2017

Kartläggning av Språkrådets språkrådgivning i finska åren 2007, 2010 och 2017 Kartläggning av Språkrådets språkrådgivning i finska åren 2007, 2010 och 2017 Språkrådet som är en del av Institutet för språk och folkminnen har gjort en kartläggning av språkrådgivningen i finska. Kartläggningen

Läs mer

Hej! Jag heter Marica Ohlsson och bor i Falun. Från början kommer jag från Uddevalla på västkusten och det var där i min mors studio, jag började

Hej! Jag heter Marica Ohlsson och bor i Falun. Från början kommer jag från Uddevalla på västkusten och det var där i min mors studio, jag började Hej! Jag heter Marica Ohlsson och bor i Falun. Från början kommer jag från Uddevalla på västkusten och det var där i min mors studio, jag började teckna kroki - troligen 1975 eller 1976. Sedan dess har

Läs mer

NORDISKA SPRÅK, modersmålslinjen, den 15 juni 2007

NORDISKA SPRÅK, modersmålslinjen, den 15 juni 2007 1 NORDISKA SPRÅK, modersmålslinjen, den 15 juni 2007 Del I: Språkteoretiska frågor ur Ulla Börestam och Leena Huss, Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik 10 p Del II: Grammatikuppgifter

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 14.2.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 14.2.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 14.2.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

Kamratbedömning. Fokusera på följande:

Kamratbedömning. Fokusera på följande: Kamratbedömning Läs följande texter som dina klasskamrater har skrivit. Nu ska du ge konstruktiv kritik till dessa texter. Det vill säga, du ska kunna säga vad som är positivt och vad som är bra i texten,

Läs mer

Nederländska I 30 högskolepoäng Termin 1 (15 högskolepoäng) Välkommen till Nederländska I, 30 högskolepoäng

Nederländska I 30 högskolepoäng Termin 1 (15 högskolepoäng) Välkommen till Nederländska I, 30 högskolepoäng STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för baltiska språk, finska och tyska Nederländska avdelningen Höstterminen 2014 Kursinformation med litteraturförteckning Nederländska I 30 högskolepoäng Termin 1 (15

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.2.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.2.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.2.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

Mål och syfte. Bedömning. Tal. Skrift

Mål och syfte. Bedömning. Tal. Skrift Mål och syfte Efter genomgången kurs ska du känna till något om det svenska språkets ursprung, historiska utveckling och släktskapsförhållanden, och om förändringar i språket. Bedömning E - översiktligt

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 12.9.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 12.9.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 12.9.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte

Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte Bilaga 3 : språkutvecklingsschema ftirskolan Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte en trappa där man går

Läs mer

*) P.g.a. den låga tillväxttakten kan torven inte betraktas som förnybar trots att den brukar räknas till gruppen biobränslen.

*) P.g.a. den låga tillväxttakten kan torven inte betraktas som förnybar trots att den brukar räknas till gruppen biobränslen. Så tillverkas el Elproduktionen i Sverige består främst av vattenkraft och kärnkraft. Dessa svarar tillsammans för över 90 procent av elproduktionen. Resten produceras främst med fossila bränslen genom

Läs mer

2. Kevin hade otur. Han fick inget jobb. Vad var bra med det? Vad var dåligt med det?

2. Kevin hade otur. Han fick inget jobb. Vad var bra med det? Vad var dåligt med det? SIDAN 1 Elevmaterial Namn: LÄSFÖRSTÅELSE Sommarjobb 1. Tobias hade tur. På vilket sätt? 2. Kevin hade otur. Han fick inget jobb. Vad var bra med det? Vad var dåligt med det? 3. Varför tyckte Tobias att

Läs mer

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att gilla skönlitterära böcker från början, jag var inte van

Läs mer

Kamratbedömning. Fokusera på följande:

Kamratbedömning. Fokusera på följande: Kamratbedömning Läs följande texter som dina klasskamrater har skrivit. Nu ska du ge konstruktiv kritik till dessa texter. Det vill säga, du ska kunna säga vad som är positivt och vad som är bra i texten,

Läs mer

7. Moralisk relativism

7. Moralisk relativism Fisher skiljer på två huvudsakliga former av relativism: 1. Agentrelativism: vad en agent bör göra bestäms av den agentens existerande motivation. 2. Talarrelativism (också känd som subjektivism): när

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på att: Författare: Beth Bracken och Kay Fraser

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på att: Författare: Beth Bracken och Kay Fraser Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Beth Bracken och Kay Fraser Vad handlar boken om? Boken är tredje delen av den spännande berättelsen om Svarta skogen. Lucy sitter fortfarande fängslad och har fått ett

Läs mer

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan

Läs mer

Modersmålsundervisningen i rumänska. Arbetsplan. Rumänska modersmålsundervisnings mål är att ge eleven möjligheten att:

Modersmålsundervisningen i rumänska. Arbetsplan. Rumänska modersmålsundervisnings mål är att ge eleven möjligheten att: Modersmålsundervisningen i rumänska Arbetsplan Rumänska modersmålsundervisnings mål är att ge eleven möjligheten att: utveckla sin förmåga att utrycka sig muntligt och skriftligt på modersmålet; få kunskap

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

PREPOSITIOITA (text 3 / text 4, s. 61, 72)

PREPOSITIOITA (text 3 / text 4, s. 61, 72) PREPOSITIOITA (text 3 / text 4, s. 61, 72) PAIKAN PREPOSITIOITA i -ssa, -ssä på -lla, -llä från jostakin till johonkin framför edessä, eteen bakom takana, taakse vid vieressä, viereen mittemot vastapäätä

Läs mer

Finskt förvaltningsområde

Finskt förvaltningsområde MÅNGKULTUR-BIBLIOTEK-BEMÖTANDE REGIONBIBLIOTEK ÖSTERGÖTLAND 2015-12-08 Finskt förvaltningsområde Tiina Mauritzell, Finspångs kommun Raija Arvidsson, Norrköpings kommun NATIONELLA MINORITETER Grundskydd

Läs mer

Turbo blir spökjägare

Turbo blir spökjägare SIDAN 1 Elevmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Turbo och hans kompisar Olle och Simon tar en tur till flygarens hus på väg hem från skolan. Flygarens hus står tomt sedan han dog. Pojkarna smyger runt i huset

Läs mer

Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95)

Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) 1 Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) 1. Leta upp och ringa in adjektiven som är insprängda i rutmönstret! Orden står både vågrätt och lodrätt. 2. Här kommer en tempusövning!

Läs mer

PROTOKOLL 6:1-6:2 O / OO. Steg 6:1 Dator Laborativ övning Arbetsblad. Steg 6:2 Dator Laborativ övning Arbetsblad

PROTOKOLL 6:1-6:2 O / OO. Steg 6:1 Dator Laborativ övning Arbetsblad. Steg 6:2 Dator Laborativ övning Arbetsblad PROTOKOLL 6:1-6:2 O / OO Steg 6:1 Dator Laborativ övning Arbetsblad Måltavlan: O Ordlådan ordkunskap O A1 Sammansatta ord ordbildning O nr 1 O Rival i final rim O A2 Rimverser rim O Avslöja substantiv

Läs mer

Tranbärets månadsbrev december 2016

Tranbärets månadsbrev december 2016 Tranbärets månadsbrev december 2016 Året går fort och det är redan december, om än den allra sista månaden på året så händer det mycket. På Tranbäret är vi i full gång med julpyssel och aktiviteter, samtidigt

Läs mer

Det andra inhemska språket inom polisens verksamhet språkliga färdigheter

Det andra inhemska språket inom polisens verksamhet språkliga färdigheter Eronen, M. & M. Rodi-Risberg (toim.) 2013. Haasteena näkökulma, Perspektivet som utmaning, Point of view as challenge, Perspektivität als Herausforderung. VAKKI-symposiumi XXXIII 7. 8.2.2013. VAKKI Publications

Läs mer

Trafiksäkerhet i Lovisa Resultat från trafiksäkerhetsenkäten, 2015

Trafiksäkerhet i Lovisa Resultat från trafiksäkerhetsenkäten, 2015 Trafiksäkerhet i Lovisa Resultat från trafiksäkerhetsenkäten, 2015 Elevenkät 2015 till elever i klass 3, 6 och 9 Nätenkäten verkställdes i maj 2015 Eleverna ställdes frågor om skolresan, upplevda farosituationer,

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

Satsdelar. Carina

Satsdelar. Carina Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig

Läs mer

Nederländska I A 15 högskolepoäng. Välkommen till Nederländska I A, 15 högskolepoäng

Nederländska I A 15 högskolepoäng. Välkommen till Nederländska I A, 15 högskolepoäng STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska Nederländska avdelningen Höstterminen 2018 Kursinformation med litteraturförteckning Nederländska I

Läs mer

Varulvsfeber! VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS:

Varulvsfeber! VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS: SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Vanja och Livia tittar på en film på Livias mobil. Filmen handlar om en man som förvandlas till varulv. När Vanjas

Läs mer

Lyssningsstrategier. En framgångsrik språkinlärare: Tror på sin förmåga att lära sig. Är motiverad. Är medveten om varför hon/han vill lära sig

Lyssningsstrategier. En framgångsrik språkinlärare: Tror på sin förmåga att lära sig. Är motiverad. Är medveten om varför hon/han vill lära sig 1 Lyssningsstrategier En framgångsrik språkinlärare: Tror på sin förmåga att lära sig Är motiverad Är medveten om varför hon/han vill lära sig Är inte rädd för att göra misstag Tar risker Är bra på att

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer