Nordisk nytte? Mulighederne for at virkeliggøre de nordiske uddannelsesministres deklaration om nordisk sprogpolitik fra

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Nordisk nytte? Mulighederne for at virkeliggøre de nordiske uddannelsesministres deklaration om nordisk sprogpolitik fra"

Jörgen Gustafsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 INNEHALL FORORD... 7 Nordisk nytte? Mulighederne for at virkeliggøre de nordiske uddannelsesministres deklaration om nordisk sprogpolitik fra jørn Lund Hver gang du lærer et nyt sprog, bliver du et nyt menneske! Om virkeliggørelsen af den nordiske sprogdeklaration Karen M. Lauridsen Språkdeklarationens mål och Importordsprojektets resultat Pirkko Nuolijdrvi Sprogdeklaration, sprogkultur og paralle1sproglighed Ari Pall Kristinsson Sproglovgivning i Norden - og Danmark? Sabine Kirchmeier-Andersen Språklovgjeving og hegemoni strid jan Olav Fretland Kan man tage temperaturen på et sprogligt klima? Nogle sprogpolitiske tendenser i danske avismedier Dorthe Duneker Moderne importord i språka i Norden (MIN). Ei orientering Helge Sandøy

2 Åbne og skjulte holdninger til enge1skindflydelsen - hvad kan sprogpolitikken påvirke? Tore Kristiansen Replik till Tore Kristiansen: Åbne eller skjulte holdninger - hvad kan sprogpolitikken påvirke? Birgitta Lindgren Afløsningsord, tilpassede ord eller importord. Hvad vinder, og hvad skal sprogrøgten satse på? Piajarvad Om å lage norske avløserord. Rapport fra et dypdykk i Ordsmia Anne-Line Graedler Sju nordiske språkkulturar. Korleis? Og korfor? Helge 5andøy Nordiske sprogkulturer. Hvorledes? Hvorfor? Inge Lise Pedersen Språkpolitiska konsekvenser av importordsprojektet Olle josephson Nordiskt språksamarbete via de nordiska språkmotena sedan har de varit tin nytta for språkvård och språkforskning? Mikael Reuter Noen betraktninger rundt distribusjonen av verbene bliva og veroa i moderne, muntlig færøysk Majbritt Paulad6ttir

3 Sprog i fokus: Færøsk Kristin Magnussen Det nordiska språksamarbetet Hannele Ennab Ny språklitteratur Om forfattarna Instruktioner till forfattarna Adresser til språknemndene i Norden Skrifter och rapporter

4 FORORD Språk i Norden ar en årsbok fbr språknamnderna och språkråden i Norden. Temat i år ar språkpolitik och språkattityder. Språk i Norden 2009 ornfattar framst artiklar som baserar sig på fbredrag på Nordiska språkmbtet/ Nordmålforum i Helsingør september De bverordnade temana fbr konferencen var dels mbjligheterna fbr att genomfbra den nordiska språkdeklarationen från 2006, dels det samnordiska projektet Moderna importord i Norden (MIN) som initierats av Nordiska språkrådet. Språkdeklarationen (Deklaration om nordisk språkpolitikj staller fem mål fbr den nordiska språkpolitiken. En nordisk språkpolitik bbr sikta mot 1) att alla nordbor kan lasa och skriva det eller de språk som fungerar som samhallsbarande i det område dar de bor, 2) att alla nordbor kan kommunicera med varandra, i fbrsta hand på ett skandinaviskt språk, 3) att alla nordbor har grundlaggande kunskaper om språkliga rattigheter i Norden och om språksituationen i Norden, 4) att alla nordbor har mycket goda kunskaper i minst ett språk med internationell rackvidd och goda kunskaper i ytterligare ett frammande språk och 5) att alla nordbor har allmanna kunskaper om vad språket ar och hur det fungerar. Projektet Moderna importord i Norden undersbker dels bruket av importord i språken i Norden, dels nordbornas attityder till språkpåverkan på deras modersmål. Parallella undersbkningar inom projektet har genomfbrts på Island och på Farbarna, i Norge, i Danmark, i Sverige, i finska Finland och i Svenskfinland. Helge Sandøy presenterar projektet i sin artikel på s. 85. Utanfbr dessa två teman ligger Mikael Reuters artikel, som ger en bversikt bver språkmbtena de senaste 55 åren och diskuterar på vilket satt språkmbtena varit till nytta fbr språkvård och språkforskning. I detta nummer av Språk i Norden finns också en artikel av Majbritt Paulad6ttir som referentgranskats anonymt av oberoende bedbmare. Avsikten ar att Språk i Norden aven i fortsattningen ska tillampa detta vetenskapliga granskningssystem fbr enstaka artiklar. I årets nummer finns den tredje delen i artikelserien Språk i fokus, som denna gång fokuserar på farbiskan. De tidigare artiklarna i serien har handlat om islandskan (2002) och finskan (2008). Artiklarna i serien ska belysa de olika nordiska språkens sardrag. Språk i Norden innehåller som tidigare en bversikt bver det nordiska språksamarbetet under det gångna året och en bibliografi bver ny språklitteratur från de nordiska landerna.

5 Redaktionen for Språk i Norden 2009 ar: Ari Pall Kristinsson (Stofnun Arna Magnussonar llslenskum fræoum, Island), Hannele Ennab (Språkrådet, Sverige), Rikke E. Hauge (Språkrådet, Norge), Pia]arvad (Dansk Sprognævn), Birgitta Lindgren (Språkrådet, Sverige) och Charlotta af Hallstrom-Reijonen (Forskningscentralen for de inhemska språken, Finland). Helsingfors, april 2009 Charlotta af Hallstrom-Reijonen huvudredaktor

Relevanta dokument

FORORD... 7. PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen

FORORD... 7. PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen INNEHALL FORORD........................ 7 PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen Den nye norske lov om pel'sonnavn,.og praktiseringen av den... 23 Pan Fannakis Från Ehrenstråhle