Finskans grammatik Innehåll

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Finskans grammatik Innehåll"

Stina Hedlund
för 8 år sedan
Visningar:

1 Finskans grammatik Innehåll Att vara och inte vara 2 Verbböjning (verbityypit 1-5) 3 Att ha och inte ha Partitiv Stadieväxling Genitiv, min, din Måste konstruktion Imperativ Inre lokalkasus Yttre lokalkasus Imperfekt Nekande imperfekt 1

Partitiv Stadieväxling Genitiv, min, din Måste

2 Att vara Minä jag Sinä du Hän (se) han/hon (det) Me vi Te ni He (ne) de Minä olen Sinä olet Hän on Me olemme Te olette He ovat och inte vara Minä en ole Sinä et ole Hän (se) ei ole Me emme ole Te ette ole He eivät ole Översätt: 1. Hon är sjuk. 2. Vi är i Grekland. 3. De är hemma. 4. Jag är inte här. 5. Varför är du inte här? 6. Astrid och jag är i Stockholm. 7. Väinö och du är inte i Stockholm. 8. Det är inte en moped. 9. Henrik är inte lärare. 10. Bilen är röd. 2

1. Hon är sjuk. 2. Vi är i Grekland. 3. De är hemma. 4. Jag är inte här. 5. Varför är du inte här? 6.

3 Verbböjningen Minä -n Me -mme Sinä -t Te -tte Hän - förlängning av slutvokalen He - vat/vät I ordboken hittar du orden i deras grundform Finskans verb har i grundformen några olika ändelser som visar vilken böjningsgrupp dom tillhör. Denna ändelse tar man bort när man skall böja. Para ihop verb som tillhör samma böjningsgrupp. Puhua Syödä Pelata Tulla Mennä Istua Juoda Surfata Visa, att du kan böja olika grupper. verbityyppi 1 Puhua verbityyppi 2 syödä verbityyppi 3 Tulla, mennä, purra, juosta verbityyppi 4-5 Pelata, häiritä 3

Denna ändelse tar man bort när man skall böja. Para ihop verb som tillhör samma böjningsgrupp.

4 Att ha Finskan har inget eget verb för att ha I stället använder man sig av en viss kasusändelse, nämligen lla/-llä Förutom kasusformen har man en viss form av olla-verbet nämligen on Minulla on Sinulla on Hänellä on Meillä on Teillä on Heillä on Översätt: 1. Jag har brottom. 2. Lina har ljust hår. 3. Catrin har en katt. 4. Henrik har en ny jacka. 5. Gabbi har en syster. Obs: Jag är hungrig. Minulla on nälkä Jag är törstig. Minulla on jano. och inte ha Minulla ei ole Sinulla ei ole Hänellä ei ole Meillä ei ole Teillä ei ole Heillä ei ole Det man inte äger får i nekande satser en kasusändelse som heter partitiv och som har ändelsen -a/-ä, -ta/-tä, -tta/-ttä 4

Henrik har en ny jacka. 5. Gabbi har en syster. Obs: Jag är hungrig. Minulla on nälkä Jag är törstig. Minulla on jano.

5 Partitivändelsen har tre olika varinater, vilken ändelse ordet får beror på vilken böjningsgrupp dom tillhör. Ändelse Läggs till Exempel -a/-ä böjningstam med kort vokal auto/a kännykkä/ä -ta/-tä böjningstam som slutar på konsonant eller kallis/ta yö/tä två lika eller olika vokaler -tta/-ttä grundform som slutar på -e huone/tta Jämför följande exepel: Minulla on auto. Minulla ei ole autoa. Partitiv singular används även efter räkneord förutom 1 (ett) samt halv puoli ovh många monta Yksi auto viisi yksi omena puoli yksi oppilas monta Översätt: 1. Jag har ingen bil. 2. Lina har ingen katt. 3. Catrin har ingen syster. 4. Henrik har inget stort hus. 5. Gabbi har ingen mobil telefon. Hitta på tre namn och berätta vad dom har och inte har. 5

grundform som slutar på -e huone/tta Jämför följande exepel: Minulla on auto. Minulla ei ole autoa.

6 Skriv partitiv formen av följande ord: 1. kissa 2. huone 3. kahvi 4. voi 5. talo 6. teroitin 7. viivoitin 8. hame 9. kynä 10. työ Översätt: Karin är en svensk flicka som bor i Kalix. Hon har två systrar och en bror. Hennes mamma jobbar på Galleria och pappa är lärare på Innanbäcken. De bor i en stor villa. De har fyra sovrum, ett kök, två badrum och bastu och en stor trädgård. Karin är femton år. De har ingen bil men pappa har en moped. 6

Hennes mamma jobbar på Galleria och pappa är lärare på Innanbäcken. De bor i en stor villa.

7 Stadieväxling av k, p och t När man böjer finska ord som innehåller konsonanter k, p, t, kan det ske vissa förändringar av dessa konsonanter. Fenomenet kallas för stadieväxling. En av två konsonanter försvinner: kk k pp p tt t laukku - laukut kauppa - kaupassa hytti hytissä K, p, t ändrar form eller försvinner helt: nk ng Helsinki, Helsingissä p - v halpa - halvat t - d äiti äidillä k - ruoka, ruoan Hur ändras följande ord med ändelsen t? kuppi tukka sukka katu turkki tupa äiti lupa Hur är ordet i sin grundform? Ta först bort ändelsen och sedan avskaffa stadieväxling. Takissa Kaupassa Luokalla Ruoassa Hangossa Turussa Matille Stadieväxling sker inte automatiskt när man böjer ordet utan endast vid vissa typer av ändelser. Stadieväxling när ändelsen har KKV eller K K=konsonant V=vokal 7

äiti äidillä k - ruoka, ruoan Hur ändras följande ord med ändelsen t? kuppi tukka sukka katu turkki tupa äiti lupa Hur är ordet i sin grundform?

8 Ringa in de ändelser som kräver stadieväxling. -ssa/-ssä -lla/-llä V+n -t -n -a/-ä -ta/-tä -tta/-ttä -sta/-stä -lle -V -mme -tte -vat/-vät Böj verbet. Observera stadieväxling. soitta/a minä sinä hän me te he luke/a minä sinä hän me te he pitä/ä minä sinä hän me te he 8

-lle -V -mme -tte -vat/-vät Böj verbet. Observera stadieväxling.

9 Träna lite till: från Helsinki till Turku på gatan (tycker) om mat i klassen flickor åt Matti 5 koppar i håret ändelse stadieväxling ja/nej Träna lite till: Vad är grundformen. Ta bort ändelsen. Återställ konsonanterna om stadieväxling har skett. Turussa Helsingin lusikalla Antilla tuvat Turkissa haarukkaa hytissä äidille kauppaan 9

10 Lite mera om stadieväxling nt nn antaa = ge annan antavat -ssa -sta -V+n Englannissa Irlantiin Hollannista rt rr kertoa = berätta kertoo kerrotte ymmärtää = förstå ymmärtää ymmärrätte 10

11 Genitiv Svenskan har också en kasusändelse, nämligen genitiv s: Annas bil. Svenskans genitiv s motsvaras i finskan av genitiv n: Annan auto. tukka Matti tupa kirja pappi Helsinki Turku äiti poika tyttö Skriv följande ord i genitiv. Kom ihåg stadieväxling. Min, din minun sinun hänen / sen meidän teidän heidän / niiden Översätt följande: 1. Min mamma heter (mammas namn är) Kirsti. 2. Jag bor med mamma och pappa. 3. Är det din penna? 4. Catrins moped är japansk. 5. Flickans hår är kort. 6. Prästens kappa är svart. 7. Hans namn är Heikki. 8. Vår skola ligger i Innanbäcken. 9. Är er skola stor? 10. Skolans rektor heter Monica Wallgren. 11

Min, din minun sinun hänen / sen meidän teidän heidän / niiden Översätt följande: 1. Min mamma heter (mammas namn är) Kirsti. 2. Jag bor med mamma och pappa. 3.

12 Måste-konstuktion Minun täytyy Sinun täytyy hänen / sen täytyy Meidän täytyy Teidän täytyy Heidän / niiden täytyy Översätt följande: 1. Vi måste gå till skolan. 2. Du är trött. Du måste sova. 3. Jag är hungrig. Jag måste äta. 4. Dom måste ringa hem. 5. Vi måste gå nu. Den nekande motsvarigheten till måste är behöver inte. Minun ei tarvitse Sinun ei tarvitse hänen / sen ei tarvitse Meidän ei tarvitse Teidän ei tarvitse Heidän / niiden ei tarvitse Översätt följande: 1. Vi behöver inte gå till skolan. 2. Du är inte trött. Du behöver inte sova. 3. Jag är inte hungrig. Jag behöver inte äta. 4. Dom behöver inte ringa hem. 5. Vi behöver inte gå. Genitiv behövs vid många postpositioner. En postposition är en preposition som kommer efter sitt huvudord. t.ex. Väinön kanssa 12

Minun ei tarvitse Sinun ei tarvitse hänen / sen ei tarvitse Meidän ei tarvitse Teidän ei tarvitse Heidän / niiden ei tarvitse Översätt följande: 1. Vi behöver inte gå till skolan. 2.

13 Imperativ befallningsformen När man vill befalla en person t.ex vänta! använder man verbets böjningsstam. Minä luen. Lue! Älä lue! Minä odotan. Minä annan. Minä piirrän. Minä syön. Minä olen. Minä pelaan. Minä soitan. Minä häiritsen. Minä katson. Översätt. 1. Ge det till mig! 2. Stör inte! 3. Drick det här! 4. Drick inte! 5. Titta! 6. Kom hit! 7. Gå inte dit! 8. Var tyst! 9. Var inte dum! 10. Var snäll! 11. Köp godis åt mig! 12. Ring till mig! 13. Ring inte till mig! 14. Kom hem! 15. Vänta! 13

Översätt. 1. Ge det till mig! 2. Stör inte! 3. Drick det här! 4. Drick inte! 5. Titta! 6. Kom hit! 7. Gå inte dit! 8.

14 Inre lokalkasus 1. -ssa -sta -V+n Turussa Koira on kopissa. Ändelse: -ssa tai ssä 2. Helsingistä kirkosta koppiin Suomeen purkissa talosta Lahteen Koira tulee kopista. Ändelse: -sta tai stä Turkissa Koulusta 3. Amerikasta Kreikkaan komerossa uuniin Koira menee koppiin. Ändelse: -V+n (V= förlängning av sista vokal.) Ibland kan ändelsen vara hv+n, t.ex. työhön eller - seen t.ex. Lontooseen 14

Ändelse: -sta tai stä Turkissa Koulusta 3.

15 Yttre lokalkasus 1. -lla -lle -lta Koira on katolla. Ändelse: -lla 2. katolla pöydälle ikkunalta lattialla hyllylle Imatralta Koira hyppää katolle. Ändelse: -lle Rovaniemellä Tampereelle päältä 3. tuolille minulla Matille lomalta Koira hyppää katolta. Ändelse: -lta tai -ltä 15

katolle. Ändelse: -lle Rovaniemellä Tampereelle päältä 3.

16 Imperfekt var, gjorde Jakande imperfekt bildas genom att man tillsätter - i - mellan verbets böjningsstam och personändelsen. grupp exempel på verb presensstam +i + personändelsen 1 puhu/a asu/a puhu i n asu i t 2 syö/dä juo/da sö i mme jo i tte 3 ol/la ol i vat men/nä men i t pur/ra pur i 4 pela/ta pela s i mme surfa/ta 5 häiri/tä tarvi/ta surfa s i tte häirits i vät tarvits i n första vokalen försvinner e försvinner s tillkommer e försvinner Ändra till imperfekt (dåtid): asun tulet puhumme menevät istuvat purevat syön pelaamme juovat haluatte uimme surfaan 5. häiritsen tarvitsen 16

t pur/ra pur i 4 pela/ta pela s i mme surfa/ta 5 häiri/tä tarvi/ta surfa s i tte häirits i vät tarvits i n första vokalen försvinner e försvinner s

17 Nekande imperfekt ol/la -lut -leet Minä olin Minä en ollut Sinä olit Sinä et ollut Hän oli Hän ei ollut Me olimme Me emme olleet Te olitte Te ette olleet He olivat He eivät olleet 1. asu/a 2. syö/dä asu/nut asu/neet syö/nyt syö/neet 3. tul/la men/nä pur/ra tul/lut tul/leet men/nyt men/neet pur/rut pur/reet 4. pela/ta 5. häiri/tä pela/nnut pela/nneet häiri/nnyt häri/nneet 17

asu/a 2. syö/dä asu/nut asu/neet syö/nyt syö/neet 3.

18 Fyll i nekande imperfekt: Minä söin Minä en Minä join. Minä en Minä tapetoin. Minä en Minä kirjoitin. Minä en Minä pelasin jalkapalloa. Minä en jalkapalloa Minä menin kotiin Minä en kotiin Minä uin. Minä en Minä telttailin. Minä en Minä kalastin. Minä en Minä metsästin. Minä en Här slår man flera flugor med en smäll. Med samma verbform (som kallas PERFEKT PARTISIP) kan du också uttrycka det som DU HAR GJORT. Översätt följande: Jag har bott i Kalix hela mitt liv. (asu/a) Min kusin har rest till Turkiet. (matkusta/a) Jag har tapetserat mitt rum. (tapetoi/da) Jag har ätit fem munkar. (syö/dä) Jag har läst finska i tre åt (luke/a) Jag har studerat spanska (opiskel/la) Jag har spelat ishockey. (pela/ta) Hon har gått hem. (men/nä) 18

Med samma verbform (som kallas PERFEKT PARTISIP) kan du också uttrycka det som DU HAR GJORT. Översätt följande: Jag har bott i Kalix hela mitt liv.

19 Imperfekt var, gjorde Jakande imperfekt s.90 Plural, 96 -t Nekande imperfekt s. 104 Flera tidsformer (jag har gjort) Om objektmarkeringen s. 74 Att välja mellan a och ä 19

Relevanta dokument

SUBSTANTIV OBESTÄMD OCH BESTÄMD

SUBSTANTIV OBESTÄMD OCH BESTÄMD OBESTÄMD FORM: - en / ett plus substantivets grundform tex en flicka, ett hus Det är en flicka. Hon står vid ett hus. NÄR använder vi obestämd form av substantivet? Jo: 1. Man introducerar något (nytt).