POHJOISMAISET KIELET (Npo toisen kotimaisen kielen linja) / NORDISKA SPRÅK (Npo linjen för andra inhemska språket)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "POHJOISMAISET KIELET (Npo toisen kotimaisen kielen linja) / NORDISKA SPRÅK (Npo linjen för andra inhemska språket)"

Transkript

1 Helsingin yliopisto, humanistinen tiedekunta Helsingfors universitet, humanistiska fakulteten POHJOISMAISET KIELET (Npo toisen kotimaisen kielen linja) / NORDISKA SPRÅK (Npo linjen för andra inhemska språket) Valintakoetehtävät 2007 / Urvalsuppgifter 2007 Valintakokeen vaatimukset ja kokeen luonne: / Fordringar och provtyp: Urvalsprovet består av två delar: 1) Börestam Uhlmann, U. & Huss, L.: Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik. Studentlitteratur. (Boken kan beställas t. ex. från Yliopistokirjakauppa: Utgående från boken ges språkteoretiska frågor. Denna del mäter förmågan att aktivt behärska det lästa och kunna tillämpa det på analyser. Frågorna får besvaras på antingen finska eller svenska. 2) Fiilin, U. Hakala, K.: Fullträff. Oy Finn Lectura Ab 1998 eller senare upplaga. Denna del mäter språkfärdighet och grammatisk kunskap. I delen kan t.ex. ingå en översättning och/eller en uppsats eller olika typer analysuppgifter. Delarna i urvalsprovet bedöms på följande sätt: den språkteoretiska delen 0-4 poäng, språkfärdighetsdelen 0-6 poäng. Sökande måste få godkännbart resultat i båda delarna. En del är godkännbart avklarad om sökanden får minst 1/2 av delens maximala poängantal Valintakokeessa on kaksi osaa: 1) Börestam Uhlmann, U. & Huss, L.: Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik. Studentlitteratur. (Kirjan voi tilata esimerkiksi Yliopistokirjakaupasta: Kirjan perusteella annetaan ratkaistavaksi kielitieteellisiä kysymyksiä. Osassa mitataan kirjassa esitettyjen tietojen hallintaa sekä kykyä soveltaa niitä. Kysymyksiin saa vastata suomeksi tai ruotsiksi. 2) Fiilin, U. Hakala, K.: Fullträff. Oy Finn Lectura Ab tai myöh. Osa koostuu kielitaitoa ja kieliopin hallintaa mittaavista tehtävistä. Tehtävät voivat koostua esimerkiksi käännöksestä ja/tai aineesta tai erityyppisistä analyysitehtävistä. Kokeen osien osuus arvostelussa: kielitieteellinen osa 0-4 pistettä ja kielitaito-osa 0-6 pistettä. Kokeen molemmista osista on selviydyttävä hyväksyttävästi. Osa on hyväksyttävästi suoritettu, jos hakija saa vähintään 1/2 maksimipistemäärästä. 1

2 Del I Språkvetenskaplig analys (maximalt 4 poäng) Osa I: Kielitieteellinen analyysi (enint. 4 pistettä) 1. Nedan beskrivs eller exemplifieras fem företeelser och begrepp som tas upp i boken Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik. Vilka företeelser handlar det om? Rätt svar ger 0,4 poäng, fel svar ger 0 poäng. (2,0 p) Alla on viisi esimerkkiä eri ilmiöistä ja käsitteistä, jotka esiintyvät kirjassa Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik. Mistä ilmiöistä on kyse? Oikeasta vastauksesta saat 0,4 pistettä, väärästä vastauksesta saat 0 pistettä. (2,0 p) a. lavoar, à jour, grill, tejp, faxa, baby, trottoar, okej b. Milla: Nicke är en såndär fixare jåå Nalle: jåå han är närmast... jåå Milla: Se on varsinainen tekniikan ihmelapsi Jag har aldrig sett nåt liknande c. Språket är beroende av talarna, d.v.s. språkanvändarna. Det här kan man studera på många olika sätt, t.ex. genom att gå ut i samhället och undersöka hur olika grupper av talare använder språket på olika sätt i olika situationer. d. På en liten ort långt uppe i norr möttes en gång i tiden två olika grupper av handelsmän. Den ena gruppen kunde inte den andra gruppens språk och vice versa. Eftersom kontakterna mellan grupperna blev allt tätare och mer regelbundna började de två grupperna tala med varandra så gott det gick trots att de inte kunde varandras modersmål. Med tiden utvecklade handelsmännen ett alldeles nytt sätt att samtala med varandra. De tog in ord och uttrycksformer från båda språken och blandade friskt. Deras nya sätt att tala var mycket enkelt och användes bara då de två grupperna möttes för att utbyta varor och tjänster. e. Förr i tiden kunde jag alltid tala gaeliska i affärerna i vår lilla stad men det var förr det! Tiderna förändras och i dag finns det inte ett affärsbiträde kvar som kan betjäna mig på gaeliska längre. Det är bara hemma och med mina vänner jag talar gaeliska numera. 2

3 2. Nedan finns påståenden om vissa språkvetenskapliga begrepp. Markera om påståendena är rätt (R) eller fel (F) genom att ringa in det rätta alternativet. Korrigera de felaktiga meningarna och skriv de korrekta påståendena på raden efter exemplet. (2p) Alla on väittämiä tietyistä kielitieteellisistä käsitteistä. Merkitse ovatko väittämät oikein (R) vai väärin (F) ympyröimällä oikea vaihtoehto. Korjaa väärät väittämät oikeaan muotoon esimerkin alla olevalle riville. (2p) Rätt svar ger 0,125 poäng, fel svar ger 0 poäng. Korrekt markering av felaktig mening utan korrigering ger 0,0625 poäng. Oikeasta vastauksesta saa 0,125 pistettä, väärästä 0 pistettä. Väärän väittämän oikea merkintä ilman väittämän korjausta antaa 0,0625 pistettä. a) Språkkontakt: Individen är centrum för språkkontakten. R F b) Sociolingvistik: Sociolingvistik har människors sociala problem som utgångspunkt. R F c) Diglossi: Diglossi betyder att man kan välja olika koder i olika sociala miljöer. R F d) Kontext: Kontext betyder sammanhang. R F e) Strukturalism: Strukturalismen framställer språket som ett regelbundet system. R F f) Modersmål: Barnet lär sig modersmålet av sin mamma. R F g) Paralingvistiska signaler: Paralingvistiska signaler förmedlas med rösten och gester i talsituationen. R F 3

4 h) Tvåspråkighet: Systematisk, formell undervisning leder till primär tvåspråkighet. R F i) Tvåspråkighet: Simultan tvåspråkighet innebär att ett barn börjar lära sig två språk före tre års ålder. R F j) Pidginspråk: Kreolspråk är det första steget mot pidginspråk. R F k) Lån: Sauvakävely stavgång är ett exempel på betydelselån. R F l) Kodväxling: Intersententiell kodväxling betyder att man växlar kod inom satser. R F m) Språkdöd: Enligt Hyltenstam börjar språkdöd med domänförlust, d.v.s. att språket endast kan användas i officiella sammanhang. R F n) Språkö: Begreppet språkö betyder de dialekter som talas längs finska och svenska kusten. R F o) Transfer: Termen transfer används när människor använder sitt gamla språkliga kunnande i en ny situation. R F p) Integrationspolitik: Integrationspolitik innebär att man respekterar invandrarnas egen etnicitet och eget språk. R F 4

5 Del II: Språkkunskaper (max. 6 poäng) Osa II: Kielitaito (enint. 6 pistettä) 3. Vissa svenska ord bildar familjer, t.ex. fånga fånge fängelse fängslande löpa löpare lopp löpning. Fyll i ord som hör till samma familj som det understrukna ordet i exempelmeningen. (1,0 p) Eräät ruotsinkieliset sanat muodostavat sanaperheitä, esim. fånga fånge fängelse fängslande löpa löpare lopp löpning. Käytä alleviivattua sanaa lähtökohtana ja täydennä puuttuvat kohdat samaan sanaperheeseen kuuluvalla sanalla. (1,0 p) a. Hur mycket har du skrivit? Han sände in en till direktionen. Här har vi en duktig, han har laudatur i svenska! b. Det är bara en viss tid på året man får jaga sjöfågel. Jag är på efter en snygg kavaj. Stenåldersmänniskorna var och samlare. c. Det är inte länge sedan Frankrike valde ny president. Nästa gång går Finland till år Många kommer att rösta på centern. d. Vår lilla lanthandel har stängt för vinterhalvåret. Hela torget var fyllt av som ropade ut sina erbjudanden. Kan du vara snäll och mjölk, bröd och smör när du går till affären. e. Vi språkvetare har ett stort intresse för grammatik. Om det dig kan jag visa dig mina frimärken. Vilka frimärken, de var verkligen! 5

6 4. Fyll i rätt form av verben inom parentes. Kirjoita suluissa olevasta verbistä oikea muoto. (1,0 p) a. Är all mat redan? (äta upp) b. Landskapet var av snö. (täcka) c. Mötet blev till nästa måndag. (skjuta upp) d. Alla blanketter måste vara korrekt. (fylla i) e. Det är ett allmänt faktum att Gustav II Adolf dog vid slaget vid Lützen. (känna) f. Alla Kjell Westös böcker är redan (sälja slut) g. Det är kallt ute och jag känner mig faktiskt lite. (frysa) h. Hur många studenter har blivit till kursen i Praktisk svenska? (anta) i. Ska du köpa en ny eller en bil? (begagna) j. Varför ser du så ut? (ge upp) 6

7 5. Förklara kort varför de understrukna formerna används i texten. Perustele miksi tekstissä käytetään kyseistä muotoa. (1,0 p) Rara fjärilar förutspår klimatet Sveriges 1. första fjärilsväg som i juni invigs söder om Gävle bjuder på många 2.skönhetsupplevelser. Men studier av dagfjärilarna ger också viktig kunskap om 3.klimatförändringen. En bilfri skogsväg med kalkrika dikesrenar i Grinduga sydöst om Gävle utgör en idealisk miljö för dagfjärilar. Här invigs den 7 juni Sveriges första officiella fjärilsväg. 4. Besökare kan få se fjärilar av drygt 50-talet arter och i olika färger flyga från blomma till blomma i sökandet efter nektar. Många hävdar sina revir runt värdväxterna. Den lilla vitfläckliga 5. guldvingen är en av områdets tuffaste 6. invånare. Åtta av arterna är utrotningshotade. Fjärilar reagerar snabbt på förändringar i livsmiljö och klimat. Forskning av Nils Ryrholm vid Gävle högskola om hur 7. fjärilarna påverkas av klimatförändringar visar att några 8. arter kunnat flytta sin nordgräns omkring 30 mil norrut. Nils Ryrholm fick nyligen kungens miljöstipendium för att kunna fortsätta 9. sina studier som inleddes för tio år sedan. Den drivande kraften bakom Fjärilsvägens tillkomst är Göran Sjöberg som är 10.ordförande i Gästriklands entomologiska förening. Hans arbetsplats är Skatteverket i Gävle där han jobbar med komplicerade fastighetstaxeringar för storindustrin. Den andra världen i hans tillvaro är fjärilarnas hemvist i naturen. (Dagens Nyheter )

8 6. Plocka ut och räkna upp fem olika substantiv, fem olika verb, fem olika adjektiv, fem olika prepositioner och fem olika adverb som ingår i texten nedan. Fel ord ger minuspoäng. (0,5 p) Etsi ja kirjoita viisi eri substantiivia, verbiä, adjektiivia, prepositiota ja adverbia viivalle alla olevasta tekstistä. Väärästä sanasta saa miinuspisteitä. (0,5 p) Nu går den amerikanske filmaren Michael Moore till attack mot regeringen Reinfeldt. Det är under filmfestivalen i Cannes som han yttrar sitt missnöje med den svenska regeringen. Jag blir oerhört ledsen när jag hör att man säljer ut sjukvården. Allt som är bra med allmän sjukvård hade sitt upphov i Skandinavien, säger Moore till TT Spektra. Men jag tror inte svenska folket kommer tolerera detta. Ni kommer att rösta bort dem. (Svenska Dagbladet ) 5 substantiv 5 verb 5 adjektiv 5 preposition 5 adverb 7. Vilka satsdelar utgör de understrukna orden i följande meningar? (0,5 p) Mitä lauseenjäseniä alleviivatut sanat muodostavat? (0,5 p) I Bolivia använder kvinnorna ofta knallhatt. Ju fattigare de är, desto mera säkert är det att de går med en herrhatt av elegant europeiskt snitt, som vi närmast har vant oss vid att se på den belgiske tv-detektiven Hercule Poirot. 1. I Bolivia 2. knallhatt 3. vi 4. har vant 5. belgiske 8

9 8. Översätt texten nedan till svenska. Översättningen ska vara skriven på korrekt svenska och motsvara det finska originalet. Fel bedöms med minuspoäng. (2 p) Käännä seuraava teksti ruotsiksi. Käännöksen tulee olla virheetöntä ruotsin kieltä ja sen tulee vastata suomenkielistä alkutekstiä. Virheet arvostellaan miinuspistein. (2 p) Kun Ritva Nieminen sai tarpeekseen liike-elämästä, hänestä tuli nalletohtori. On selvää, että uuden ammatin opetteleminen ei ollut helppoa. Nykyään hän ompelee nalleille uusia korvia ja nuket saavat uudet silmät. Joskus asiakkaat haluavat rikkinäisen lelun takaisin jo samana päivänä. Jotkut pienet lapset eivät pysty nukahtamaan ilman rakasta nalleaan. Humanistinen tiedekunta, Helsingin yliopisto 9

NORDISKA SPRÅK (Npo linjen för andra inhemska språket) POHJOISMAISET KIELET (Npo toisen kotimaisen kielen linja)

NORDISKA SPRÅK (Npo linjen för andra inhemska språket) POHJOISMAISET KIELET (Npo toisen kotimaisen kielen linja) NORDISKA SPRÅK (Npo linjen för andra inhemska språket) POHJOISMAISET KIELET (Npo toisen kotimaisen kielen linja) Tis 11.6.2008 kl. 14 18 / Ti 11.6.2008 klo 14 18 Del I: Språkvetenskaplig analys Osa I:

Läs mer

Nordiska språk (svenska som andra inhemska språk) Pohjoismaiset kielet (ruotsi toisena kotimaisena kielenä)

Nordiska språk (svenska som andra inhemska språk) Pohjoismaiset kielet (ruotsi toisena kotimaisena kielenä) Nordiska språk (svenska som andra inhemska språk) Rör inte dessa uppgiftspapper innan övervakaren ger tillstånd att börja besvara uppgifterna. Pohjoismaiset kielet (ruotsi toisena kotimaisena kielenä)

Läs mer

NORDISKA SPRÅK, modersmålslinjen, den 6 juni 2008 / Pohjoismaiset kielet, äidinkielen linja

NORDISKA SPRÅK, modersmålslinjen, den 6 juni 2008 / Pohjoismaiset kielet, äidinkielen linja 1 Helsingin yliopisto, humanistinen tiedekunta Helsingfors universitet, humanistiska fakulteten NORDISKA SPRÅK, modersmålslinjen, den 6 juni 2008 / Pohjoismaiset kielet, äidinkielen linja 6.6.2008 Del

Läs mer

Nordiska språk, svenska som andra inhemska språk. Pohjoismaiset kielet, ruotsi toisena kotimaisena kielenä

Nordiska språk, svenska som andra inhemska språk. Pohjoismaiset kielet, ruotsi toisena kotimaisena kielenä Nordiska språk, svenska som andra inhemska språk Rör inte dessa uppgiftspapper innan övervakaren ger tillstånd att börja besvara uppgifterna. Pohjoismaiset kielet, ruotsi toisena kotimaisena kielenä Älä

Läs mer

1 Partisiipin perfekti (perfekt particip) välutvecklad, avsedda, avsedd, 3 Partisiipin preesens (presens particip) väntande, blivande, angående

1 Partisiipin perfekti (perfekt particip) välutvecklad, avsedda, avsedd, 3 Partisiipin preesens (presens particip) väntande, blivande, angående Pohjoismaisten kielten (ruotsi toisena kotimaisena kielenä) valintakokeen mallivastaukset 2019 Modellsvar för urvalsprovet i nordiska språk (svenska som andra inhemska språk) 1.1 1 Partisiipin perfekti

Läs mer

NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING

NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING Övergångsregler IRU NPO, NNS inkl. översättarlinjerna NPK 1 NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING NPO NORDISKA

Läs mer

Huom! Lue tarkasti seuraavalla sivulla olevat ohjeet!

Huom! Lue tarkasti seuraavalla sivulla olevat ohjeet! HUMANISTINEN TIEDEKUNTA Pohjoismainen filologia POHJOISMAISEN FILOLOGIAN PÄÄSYKOE 19.5.2014 KLO 9 12 LUENTOSALISSA L3 PYRKIJÄN HENKILÖTIEDOT (TEKSTATEN) Sukunimi Etunimet (puhuttelunimi alleviivattava)

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.9.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.9.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.9.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

Valintakoe 2018 / pohjoismaiset kielet (ruotsi toisena kotimaisena kielenä) Mallivastaukset Modellsvar

Valintakoe 2018 / pohjoismaiset kielet (ruotsi toisena kotimaisena kielenä) Mallivastaukset Modellsvar Valintakoe 2018 / pohjoismaiset kielet (ruotsi toisena kotimaisena kielenä) Mallivastaukset Modellsvar Tehtävä 1.1 (0 26 pistettä) Uppgift 1.1 (0 26 poäng) Kysymyksen numero/ Frågans nummer: 1 a 2 c 3

Läs mer

Jyväskylän yliopisto, Kielten laitos / ruotsin kieli: Valintakoe

Jyväskylän yliopisto, Kielten laitos / ruotsin kieli: Valintakoe 1 Jyväskylän yliopisto, Kielten laitos / ruotsin kieli: Valintakoe 21.5.2015. OHJEET: Ruotsin kielen valintakoe muodostuu kolmesta tehtävästä: 1. Tehtävä 1: Virheiden tunnistaminen ja korjaus, maksimi

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 11.9.2012 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.9.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.9.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.9.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

NORDISKA SPRÅK, modersmålslinjen, den 15 juni 2007

NORDISKA SPRÅK, modersmålslinjen, den 15 juni 2007 1 NORDISKA SPRÅK, modersmålslinjen, den 15 juni 2007 Del I: Språkteoretiska frågor ur Ulla Börestam och Leena Huss, Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik 10 p Del II: Grammatikuppgifter

Läs mer

max. 100 poäng/pistettä

max. 100 poäng/pistettä NORDISKA SPRÅK (Npo linjen för andra inhemska språket) POHJOISMAISET KIELET (Npo toisen kotimaisen kielen linja) Fre 27.5. 2011 kl. 14.00 18.00 Pe 27.5.2011 klo 14.00 18.00 Del I: Språkvetenskaplig analys

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 7.9.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 7.9.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 7.9.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 16.2.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 16.2.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 16.2.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 24 genom att för varje fråga

Läs mer

PRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. TILALLA 2. MÄÄRITTÄVÄT SUBSTANTIIVEJA 3. VOIVAT OLLA SUBSTANTIIVIN EDESSÄ TAI ITSENÄISESTI

PRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. TILALLA 2. MÄÄRITTÄVÄT SUBSTANTIIVEJA 3. VOIVAT OLLA SUBSTANTIIVIN EDESSÄ TAI ITSENÄISESTI PRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. TILALLA 2. MÄÄRITTÄVÄT SUBSTANTIIVEJA 3. VOIVAT OLLA SUBSTANTIIVIN EDESSÄ TAI ITSENÄISESTI INTERROGATIVA PRONOMEN =KYSYVÄT PRONOMINIT Voivat aloittaa suoran- tai epäsuoran

Läs mer

NORDISKA SPRÅK, modersmålslinjen, den 4 juni 2009

NORDISKA SPRÅK, modersmålslinjen, den 4 juni 2009 1 NORDISKA SPRÅK, modersmålslinjen, den 4 juni 2009 Del I: Språkteoretiska frågor ur Ulla Börestam och Leena Huss, Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik 100 p Del II: Analysuppgifter ur

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 9.9.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 9.9.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 9.9.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga välja det

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13

Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13 Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13 Skriftlig språkfärdighet, 7,5 hp Delkurs inom Italienska I, 30 hp. Består av: I. Italiensk grammatik med inlämningsuppgifter, 6 hp, och II. Skriftlig produktion,

Läs mer

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Språkprogram Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Arbetsgruppen för språkprogrammet Vasa centralsjukhus, Vasa 6.6.2011

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 14.9.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 14.9.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 14.9.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 20 genom att för varje fråga

Läs mer

Kommunikativ språkundervisning

Kommunikativ språkundervisning Kommunikativ språkundervisning Michaela Pörn, michaela.poern@abo.fi Pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi Om språksyn och språklärande Kognitiv syn på språklärande Social syn på språklärande Tidigare betonades

Läs mer

Välkommen att träna skriva!

Välkommen att träna skriva! Välkommen att träna skriva! B-kurs I det här häftet ska du träna på olika skrivövningar. De hjälper dig att bli bättre på att skriva. Om du är på C- eller D-kurs kan du repetera. Du behöver träna på både

Läs mer

NORDISKA SPRÅK, modersmålslinjen,

NORDISKA SPRÅK, modersmålslinjen, 1/10 NORDISKA SPRÅK, modersmålslinjen, 28. 5. 2010 Del I: Språkteoretiska frågor ur Ulla Börestam och Leena Huss, Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik 100 p Del II: Analysuppgifter ur Ulla

Läs mer

NIMI: 3. Käännä lauseet ruotsiksi laittamalla sulkeissa olevat sanat oikeaan järjestykseen.

NIMI: 3. Käännä lauseet ruotsiksi laittamalla sulkeissa olevat sanat oikeaan järjestykseen. 0BRuotsin perusrakenteiden ja sanaston kertausta. NIMI: 1. Täydennä vihjeen mukaan lauseen vaatima pronominin muoto. Matglada ungdomar När Lasse flyttade hemifrån, måste 1. (hän) själv börja köpa och laga

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 12.9.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 12.9.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 12.9.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 20 genom att för varje fråga välja det

Läs mer

SE DINA STYRKOR OCH HANTERA DINA SVAGHETER"

SE DINA STYRKOR OCH HANTERA DINA SVAGHETER SE DINA STYRKOR OCH HANTERA DINA SVAGHETER" Marika Boström Vasa Arbis Planeringsansvarig språklärare CASE: SUOMI 1 Hur kunde våra studerande bättre styra sin egen inlärning och speciellt i initialskedet

Läs mer

Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?

Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller? Mening En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller? Sats Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. är en mening men 2satser. En sats har

Läs mer

Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte

Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte Bilaga 3 : språkutvecklingsschema ftirskolan Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte en trappa där man går

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

TOIMEENTULOTUEN MENOTILASTO 1.1. 31.12.2014

TOIMEENTULOTUEN MENOTILASTO 1.1. 31.12.2014 THL 1852/5.09.00/2014 LIITE THL /Tietopalvelut-osasto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 30 Nimenselvennys 00271 HELSINKI Puhelin Sähköposti Lomake palautetaan 13.2.2015 mennessä TOIMEENTULOTUEN MENOTILASTO

Läs mer

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19 Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Information till elever och föräldrar i skolår 5

Information till elever och föräldrar i skolår 5 Information till elever och föräldrar i skolår 5 Att börja skolår 6 innebär en del förändringar jämfört med tidigare. En del av tiden i ämnena ligger på något vi kallar elevens tid och tema (ettpass).

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 9.2.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 9.2.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 9.2.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga välja det

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK De första grunderna i språket, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta återkommande och rutinmässiga kommunikationssituationer.

Läs mer

Facit Mango Grammatik Ordklasser Fortsättning

Facit Mango Grammatik Ordklasser Fortsättning 1 Facit Mango Grammatik Ordklasser Fortsättning Mera verb s. 68-71 1. a) Beatrice b) Felix c) Gustaf d) Anton e) Christoffer 2. a) Beatrice b) Felix c) Gustaf d) Anton e) Chistoffer 3. a) skriven b) stängda

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING,

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, , Det andra inhemska språket och främmande språk, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kunskapsnivå A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta

Läs mer

TEMAGRUPPENS RAPPORT 2.5.2008 Nordiska språk (Nordica) och svensk översättning och tolkning (Kouvola)

TEMAGRUPPENS RAPPORT 2.5.2008 Nordiska språk (Nordica) och svensk översättning och tolkning (Kouvola) 1 TEMAGRUPPENS RAPPORT 2.5.2008 Nordiska språk (Nordica) och svensk översättning och tolkning (Kouvola) Temagruppens sammansättning (9 medlemmar) Johan Franzon, ordinarie medlem Ritva Hartama-Heinonen,

Läs mer

Adjektiivi attribuuttina (ennen substantiivia: en fin bil) Tiettyjen pronominen vaikutus adjektiivin ja substantiivin muotoon

Adjektiivi attribuuttina (ennen substantiivia: en fin bil) Tiettyjen pronominen vaikutus adjektiivin ja substantiivin muotoon Svar s. 12 17 Kongruenssi (adjektiivin ja substantiivin yhteistaivutus): Adjektiivi attribuuttina (ennen substantiivia: en fin bil) Tiettyjen pronominen vaikutus adjektiivin ja substantiivin muotoon Adjektiivi

Läs mer

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår

Läs mer

Om etiken i samband med engagemang

Om etiken i samband med engagemang Om etiken i samband med engagemang Lilla Kung Jay C. I. Svensk version www.littlekingjci.com Hjälp oss att dela med oss vår lilla berättelse på så många språk som möjligt. Översätt texten till din dialekt

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 11.2.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga välja det

Läs mer

Bedömningsgrunder för urvalsprovet i nordiska språk (svenska som modersmål) och nordisk litteratur 2019

Bedömningsgrunder för urvalsprovet i nordiska språk (svenska som modersmål) och nordisk litteratur 2019 Bedömningsgrunder för urvalsprovet i nordiska språk (svenska som modersmål) och nordisk litteratur 2019 Del 1: Analysuppgifter 1.1 Analysera utdraget ur Ivoria utifrån Henricsons kapitel. Kom ihåg att

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.2.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.2.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.2.2009 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

Den blinda floristen ORDLISTA SOFIA BERGVALL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Den blinda floristen ORDLISTA SOFIA BERGVALL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN Sofia Bergvall DEN BLINDA FLO ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN RISTEN SOFIA BERGVALL Evas blomsteraffär går dåligt. Ingen köper blommor. Nu ska hon dessutom ha en praktikant som är blind. Hur ska det gå? www.viljaforlag.se

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

HUR LÅNGT KAN DU RÄKNA?

HUR LÅNGT KAN DU RÄKNA? HUR LÅNGT KAN DU RÄKNA? Räkneord Räkna på svenska Valuta i nordiska länder Eleverna lär sig räkneord och att räkna på svenska. Nyttiga länkar Räkneramsor: www.sagokistan.se/rakneramsor.htm Övningsuppgifter

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL ATT UPPNÅ I ÅR 7 Delta i samtal samt lyssna på andra Redovisa ett arbete muntligt utifrån stödord om något man sett, läst, hört eller upplevt Kunna läsa och tillgodogöra

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om borgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Europeiskt häfte Del 2 Skolverket 106 20 Stockholm 2 Allmänna anvisningar DEL 2 Nedanstående anvisningar förklarar vad du

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET NS1231 Danska, fortsättningskurs 2, 15 högskolepoäng Danish, Intermediate Course 2, 15 higher education Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Fredrik Harstad. lärare i svenska, svenska som andraspråk och historia. ABF Vuxenutbildning sedan läroböcker, nationella prov, kursplaner

Fredrik Harstad. lärare i svenska, svenska som andraspråk och historia. ABF Vuxenutbildning sedan läroböcker, nationella prov, kursplaner Fredrik Harstad lärare i svenska, svenska som andraspråk och historia ABF Vuxenutbildning sedan 1998 läroböcker, nationella prov, kursplaner Kurserna inom utbildning i svenska för invandrare utgår från

Läs mer

H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med. anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den

H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med. anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den 15 januari 2009 Republikens president, doktor Arajärvi, kära vänner från

Läs mer

РУССКИЙ ЯЗЫК АУДИРОВАНИЕ LYHYT OPPIMÄÄRÄ KORT LÄROKURS 11.2.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

РУССКИЙ ЯЗЫК АУДИРОВАНИЕ LYHYT OPPIMÄÄRÄ KORT LÄROKURS 11.2.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN РУССКИЙ ЯЗЫК АУДИРОВАНИЕ LYHYT OPPIMÄÄRÄ KORT LÄROKURS 11.2.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Svara på frågorna 1 25 genom att välja det lämpligaste alternativet utifrån det du har

Läs mer

Barnets typiska utveckling. -kommunikation -språkutveckling

Barnets typiska utveckling. -kommunikation -språkutveckling Barnets typiska utveckling -kommunikation -språkutveckling Språkutvecklingen Naturlig process, men det är viktigt att stödja den Individuell Ett språk, en person 0-3 månader Första leendet Känner igen

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.2.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.2.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.2.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att välja det bästa

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

Arbetsplan i Thailändska

Arbetsplan i Thailändska Arbetsplan i Thailändska Mål att sträva mot: Grundläggande färdigheter i att lära sig läsa, prata och skriva Thailändska. Är stolt att vara Thai, är inte självisk, inte utnyttja andra människor. Konstruktiva

Läs mer

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg 2014-05-05 1 Översikt Introduktion generativ grammatik och annan syntaxforskning Att hitta mönster i satser

Läs mer

Nordiska språk, svenska som modersmålet. Rör inte dessa uppgiftspapper innan övervakaren ger tillstånd att börja besvara uppgifterna.

Nordiska språk, svenska som modersmålet. Rör inte dessa uppgiftspapper innan övervakaren ger tillstånd att börja besvara uppgifterna. Nordiska språk, svenska som modersmålet Rör inte dessa uppgiftspapper innan övervakaren ger tillstånd att börja besvara uppgifterna. Helsingfors universitet Humanistiska fakulteten Nordiska språk, svenska

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

Elevmaterial. 2. Var ska Danni bo under en vecka? 3. Vad är det för mat de beställer? 4. Vart går Max när han har försovit sig? Vad gör han där?

Elevmaterial. 2. Var ska Danni bo under en vecka? 3. Vad är det för mat de beställer? 4. Vart går Max när han har försovit sig? Vad gör han där? SIDAN 1 Kapitel: Söndag, Måndag, Tisdag och Onsdag Frågor på raden (Du kan läsa och hitta svaret i texten. Precis där.) 1. Vart ska Moa och hennes mamma åka på semester? 2. Var ska Danni bo under en vecka?

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 12.9.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 12.9.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 12.9.2011 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

Nordiska språk (svenska som andra inhemska språk) Pohjoismaiset kielet (ruotsi toisena kotimaisena kielenä)

Nordiska språk (svenska som andra inhemska språk) Pohjoismaiset kielet (ruotsi toisena kotimaisena kielenä) Nordiska språk (svenska som andra inhemska språk) Rör inte dessa uppgiftspapper förrän övervakaren ger dig tillstånd att börja besvara uppgifterna. Pohjoismaiset kielet (ruotsi toisena kotimaisena kielenä)

Läs mer

Det andra inhemska språket inom polisens verksamhet språkliga färdigheter

Det andra inhemska språket inom polisens verksamhet språkliga färdigheter Eronen, M. & M. Rodi-Risberg (toim.) 2013. Haasteena näkökulma, Perspektivet som utmaning, Point of view as challenge, Perspektivität als Herausforderung. VAKKI-symposiumi XXXIII 7. 8.2.2013. VAKKI Publications

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 11.2.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 11.2.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 11.2.2013 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 7.9.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 7.9.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 7.9.2015 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga välja det

Läs mer

ENGK01: Engelska kandidatkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGK01: Engelska kandidatkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGK01: Engelska kandidatkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Engelsk litteraturvetenskap, 6 högskolepoäng eller Engelsk språkvetenskap, 6

Läs mer

SKRIV HANDLEDNING ELLER SKRIVHANDLEDNING? Maria Nyman, CSK

SKRIV HANDLEDNING ELLER SKRIVHANDLEDNING? Maria Nyman, CSK SKRIV HANDLEDNING ELLER SKRIVHANDLEDNING? Maria Nyman, CSK 9.5.2016 OM ÅA I UNIVERSITETSLAGEN 12 (29.6.2012/414) Utbildning av personer med kunskaper i svenska Åbo Akademi, Svenska Handelshögskolan, Helsingfors

Läs mer

s. 37 Hur säger du på svenska + förkortningar och nyttiga ord I sin artikel om konstens framtid påstår skribenten att

s. 37 Hur säger du på svenska + förkortningar och nyttiga ord I sin artikel om konstens framtid påstår skribenten att s. 37 Hur säger du på svenska + förkortningar och nyttiga ord I sin artikel om konstens framtid påstår skribenten att Texten handlar om hur den politiska situationen har skärpts. Skribenten påpekar att

Läs mer

Nordiska språk (svenska som modersmål) Rör inte dessa uppgiftspapper innan övervakaren ger tillstånd att börja besvara uppgifterna.

Nordiska språk (svenska som modersmål) Rör inte dessa uppgiftspapper innan övervakaren ger tillstånd att börja besvara uppgifterna. Nordiska språk (svenska som modersmål) Rör inte dessa uppgiftspapper innan övervakaren ger tillstånd att börja besvara uppgifterna. Helsingfors universitet Humanistiska fakulteten Nordiska språk, svenska

Läs mer

Nederländska I 30 högskolepoäng Termin 1 (15 högskolepoäng) Välkommen till Nederländska I, 30 högskolepoäng

Nederländska I 30 högskolepoäng Termin 1 (15 högskolepoäng) Välkommen till Nederländska I, 30 högskolepoäng STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för baltiska språk, finska och tyska Nederländska avdelningen Höstterminen 2014 Kursinformation med litteraturförteckning Nederländska I 30 högskolepoäng Termin 1 (15

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 14.9.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 14.9.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV PITKÄ OPPIMÄÄRÄ LÅNG LÄROKURS 14.9.2010 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga välja det

Läs mer

RESULTAT BEHOVSKARTLÄGGNING. Hallstahammars kommun

RESULTAT BEHOVSKARTLÄGGNING. Hallstahammars kommun RESULTAT BEHOVSKARTLÄGGNING Hallstahammars kommun hör sedan 1 januari 2010 till förvaltningsområdet för finska. Kommunen har gjort en kartläggning av de behov och önskemål som den sverigefinska minoriteten

Läs mer

Loppis, Storsjöyran och Elsas hus några unga svenskars fritid Övningar till kapitel 7

Loppis, Storsjöyran och Elsas hus några unga svenskars fritid Övningar till kapitel 7 Loppis, Storsjöyran och Elsas hus några unga svenskars fritid Övningar till kapitel 7 I Läsförståelse Läs först texten och svara muntligt/skriftligt på innehållsfrågorna. 1. Vad är Cecilia intresserad

Läs mer

TEST POZIOMUJĄCY Z JĘZYKA SZWEDZKIEGO NA POZIOMIE B2. Lycka till!!!

TEST POZIOMUJĄCY Z JĘZYKA SZWEDZKIEGO NA POZIOMIE B2. Lycka till!!! TEST POZIOMUJĄCY Z JĘZYKA SZWEDZKIEGO NA POZIOMIE B2 Lycka till!!! 1 Verb: s-passiv Skriv om meningarna till s-passiv. 1 Man ska exportera den nya bilmodellen till hela världen. 2 Så här startar man programmet:

Läs mer

I dag. Tycka, tänka, tro, tycka om Uttal Studier på Aalto-universitetet Användning av bestämd och obestämd form av substantiv

I dag. Tycka, tänka, tro, tycka om Uttal Studier på Aalto-universitetet Användning av bestämd och obestämd form av substantiv I dag Tycka, tänka, tro, tycka om Uttal Studier på Aalto-universitetet Användning av bestämd och obestämd form av substantiv Vanliga problem (H11) Min huvudämne > mitt huvudämne Aalto universitet > Aalto-universitetet

Läs mer

2

2 Bilaga 1 1 2 3 4 5 6 Bilaga 2 Frågor till studenterna i SFBX04 inför den muntliga examinationen 1. Hur länge har du vistats/bott i Sverige? 2. Varifrån kommer du? Vilket är ditt modersmål? 3. Vilken är

Läs mer

Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics,

Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics, Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics, www.hanken.fi Antagningningsinfo 2018 Seminarium för studiehandledare 3.11.2017 Linda Martelius Antagningsplanerare Hanken Svenska handelshögskolan

Läs mer

http://sv.wikipedia.org/wiki/blogg

http://sv.wikipedia.org/wiki/blogg Pohjustuskeskustelu Keskustele vierustoverisi kanssa: Minkälaisia ryhmätyötaitoja yhteiskirjoittaminen edellyttää? Luetko blogeja? Mitä blogeja? Millaisia blogeja on olemassa? Millaisia blogitekstit ovat?

Läs mer

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 11.2.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 11.2.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 11.2.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

ADJEKTIV. En cykel kan t ex vara: stor, svart, snabb, gammal, bra, fin flerväxlad och rostig. Alla dessa ord är adjektiv.

ADJEKTIV. En cykel kan t ex vara: stor, svart, snabb, gammal, bra, fin flerväxlad och rostig. Alla dessa ord är adjektiv. ADJEKTIV Adjektiv beskriver hur något är eller ser ut. En cykel kan t ex vara: stor, svart, snabb, gammal, bra, fin flerväxlad och rostig. Alla dessa ord är adjektiv. När du jämför din cykel med en kompis

Läs mer

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2014-09-24.

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2014-09-24. Utbildningsplan för Masterprogram i språkvetenskap Master's Programme in Language Science Programkod: HSPPO Gäller från: HT 2015 Fastställd: 2014-09-24 Värdinstitution: Institutionen för lingvistik 120

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

POHJOISMAISEN FILOLOGIAN PÄÄSYKOE KLO 9 12 LUENTOSALISSA L6. Sukunimi. Etunimet (puhuttelunimi alleviivattava) Henkilötunnus

POHJOISMAISEN FILOLOGIAN PÄÄSYKOE KLO 9 12 LUENTOSALISSA L6. Sukunimi. Etunimet (puhuttelunimi alleviivattava) Henkilötunnus 1 HUMANISTINEN TIEDEKUNTA Pohjoismainen filologia POHJOISMAISEN FILOLOGIAN PÄÄSYKOE 27.5.2010 KLO 9 12 LUENTOSALISSA L6 PYRKIJÄN HENKILÖTIEDOT (TEKSTATEN) Sukunimi Etunimet (puhuttelunimi alleviivattava)

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem

Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem Bisatser kan alltså inte ensamma bilda en mening. Man brukar dela in bisatserna i olika kategorier: Sätt: Vi lyckades hitta fram till festen, utan att vi

Läs mer

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken 1 Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken En huvudsats kan ensam bilda en mening Flera huvudsatser kan bilda en mening En huvudsats + en bisats kan bilda en mening

Läs mer

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Gör hela provet innan du rättar med facit. Du sätter själv ut dina poäng när du rättar! A. Placera de 30 orden efter rätt ordklass katt, vi, springer, men, vacker, eftersom,

Läs mer