Nordiska språk (svenska som andra inhemska språk) Pohjoismaiset kielet (ruotsi toisena kotimaisena kielenä)

Transkript

1 Nordiska språk (svenska som andra inhemska språk) Rör inte dessa uppgiftspapper innan övervakaren ger tillstånd att börja besvara uppgifterna. Pohjoismaiset kielet (ruotsi toisena kotimaisena kielenä) Älä koske näihin tehtäväpapereihin ennen kuin valvoja antaa luvan aloittaa koevastausten laatimisen.

2 Sukunimi /Efternamn: Kaikki etunimet / Samtliga förnamn: Henkilötunnus (tai syntymäaika) / Personbeteckning (eller födelsedatum): Helsingfors universitet Humanistiska fakulteten Nordiska språk, svenska som andra inhemska språk Urvalsprovet 2013 Provet består av två delar. Del 1 består av språkteoretiska uppgifter som baserar sig på "Nordens språk med rötter och fötter". Uppgifterna mäter förmågan att behärska det lästa och tillämpa det. Uppgifterna ska besvaras på finska eller svenska. Du kan få 0 40 poäng för delen. Del 2 består av uppgifter som mäter din språkfärdighet och dina kunskaper i grammatik. Uppgifterna ska besvaras på svenska. Du kan få 0 60 poäng för delen. Provet bedöms som godkänt om du får minst 20 poäng i del 1 och minst 30 poäng i del 2. Skriv svaret på frågepappret på det utrymme som getts. Helsingin yliopisto Humanistinen tiedekunta Pohjoismaiset kielet, ruotsi toisena kotimaisena kielenä Valintakoe 2013 Kokeessa on kaksi osaa. Osa 1 sisältää kieliteoreettisia tehtäviä, jotka perustuvat julkaisuun Nordens språk med rötter och fötter. Tehtävillä mitataan julkaisussa esitettyjen tietojen hallintaa sekä kykyäsi soveltaa tietoja. Sinun on vastattava tehtäviin suomeksi tai ruotsiksi. Voit saada osasta 0 40 pistettä. Osa 2 sisältää tehtäviä, joilla mitataan kielitaitoa ja kieliopin hallintaa. Sinun on vastattava tehtäviin suomeksi. Voit saada osasta 0 60 pistettä. Olet suorittanut kokeen hyväksyttävästi, jos saat osasta 1 vähintään 20 pistettä ja osasta 2 vähintään 30 pistettä. Kirjoita vastauksesi sille varattuun tilaan kysymyspaperille. 1 (9)

3 Del 1: Språkvetenskaplig analys / Osa 1: Kielitieteellinen analyysi (0-40 p.) Uppgift 1 / Tehtävä 1 (0-10p.) Är påståendet sant eller osant? Rätt svar ger en poäng, fel svar eller inget svar ger 0 poäng. Onko väite tosi vai epätosi? Oikeasta vastauksesta saa yhden pisteen, väärästä tai puuttuvasta 0 pistettä. Påståendet Väite Det finns fyra nordiska språk. Sant Tosi Osant Epätosi I danskan har de hårda konsonanterna p, t, k blivit b, d, g. I de moderna skandinaviska språken finns inte många tyska lånord kvar. Nordens språk är inte samma sak som språken i norden. Meänkieli är det gamla finska språket som talades på finska sidan om gränsen i Tornedalen. Den nordiska runraden har många likheter med det latinska alfabetet. Isländskan är det mest konservativa av alla germanska språken. Tungrots-r:et som finns i franskan och skånskan är egentligen ett talfel. Isländskan har lika många kasus som finskan. Finskans vokalharmoni innebär att vokalerna i och e bara förekommer i samband med främre vokaler. 2 (9)

4 Uppgift 2 / Tehtävä 2 (0-10p.) Definiera följande begrepp. Määrittele seuraavat käsitteet. afrikaans avledning dativ norrönt syntax 3 (9)

5 Uppgift 3 / Tehtävä 3 (0-5 p.) Identifiera språket i följande text och motivera kort vad som får dig att dra den slutsatsen. Leta upp fem drag som visar vilket språk det är fråga om. Tunnista alla olevan tekstin kieli ja perustele näkemyksesi lyhyesti. Etsi tekstistä viisi piirrettä, jotka osoittavat mistä kielestä on kyse. Tusindvis af unge må tage folkeskolen om Hvert år tager unge store dele af folkeskolen om. De lærte så lidt i skolen, at de ikke har evnerne til at tage en uddannelse. Arbejdsgiverne er rystede. Hvert år må unge under 25 år tilbage på skolebænken for at lære helt basale færdigheder, som de burde have lært i folkeskolen. Omfanget svarer til cirka 500 skoleklasser, som ikke har evnerne til at begynde på en ungdomsuddannelse og dermed må indhente det tabte på et af landets centre for voksenuddannelse. 4 (9)

6 Uppgift 4 / Tehtävä 4 (0-15 p.) Besvara följande frågor kort. Vastaa seuraaviin kysymyksiin lyhyesti. Vad är nynorska? (0-5 p.) Mitä on nynorska? ( 0-5 p.) Vad menas med väst- och östnordiska? (0-5 p.) Mitä tarkoitetaan termeillä väst- ja östnordiska? (0-5 p.) På vilket sätt har den geografiska närheten till svenskan påverkat finskan? (0-5 p.) Millä tavoin ruotsin kielen maantieteellinen läheisyys on vaikuttanut suomen kieleen? (0-5 p.) 5 (9)

7 Del 2: Språkkunskaper / Osa 2: Kielitaito (0-60 pistettä) Uppgift 5 / Tehtävä 5 (0-10 p.) Fyll i rätt preposition. Täydennä oikealla prepositiolla. Jag blev nyligen inbjuden en myndighet för att tala språk. Det var fullt salen. På främsta raden satt en matematiker som arbetar statistik och ekonomi. Han meddelade glatt att han läste Språktidningen, och mitt humör blev om möjligt ännu bättre. Inte bara jag var gott humör. Det var en aktiv publik, som avbröt, alltid vänligt, roliga och utmanande kommentarer och frågor. Sist kom frågan som nästan alltid dyker upp, den särskrivningar. Brun hårig sjuk sköterska, säger någon och alla skrattar. Just detta brott skrivreglerna står en klass för sig och lockar ofta till salvelsefulla predikningar och hemmasnickrade teorier varför oskicket breder ut sig. 6 (9)

8 Uppgift 6 / Tehtävä 6 (0-15 p.) Fyll i orden inom parentes i rätt form. Ibland kan det behövas en artikel eller något annat framför ordet. Täydennä teksti suluissa olevilla sanoilla niiden oikeassa muodossa. Käytä tarvittaessa artikkelia tai muuta vastaavaa ennen pääsanaa. Med språket vässar vi (tanke). Vi blir smartare och kommer fram till saker i (samtal) med andra, i inre monologer och när vi formulerar oss på papper och skärm. För många går (skrivande) inte att skilja från arbetet. Att arbeta är (skriva). (text) kan vara produkten av dagar, veckor, års arbete. Vässande. Är det inte (naturlig) att texten blir lång? Är inte formeln: ju (lång) arbetstid, desto (lång) text? Nej. När texten möter (läsare) fyller den en helt annan funktion. Den ska få läsaren att reagera, inte somna av utmaning. Den som tar del av (resultat) av någon annans arbetsprocess är mer intresserad av just resultatet än av att följa en hjärnas vindlande gång vecka upp och (vecka) ner. Läsaren vill ha svar på (fråga). Därför ska du börja med att avslöja just det. Oavsett hur lång tid det tog dig att komma dit. Sen stryker du allt som inte hör till ämnet, oavsett hur (viktig) det var för dig att komma framåt. Ta hjälp av andra. Var sträng mot dig själv och (komma) ihåg att läsarens tid också är värdefull. Jag hade inte tid att skriva (kort brev), så det blev ett långt, ursäktade sig Churchill. Hur är det med dig? 7 (9)

9 Uppgift 7 / Tehtävä 7 (0-7 p.) Nedan ges några rader ur Jonas Hassen Khemiris roman Jag ringer mina bröder. Enligt vilken deklination böjs substantiven som ingår i texten? Lue alla oleva ote Jonas Hassen Khemirin romaanista Jag ringer mina bröder. Minkä deklinaation mukaan tekstissä olevat substantiivit taipuvat? Det var söndag och klockan var snart två och jag reste mig från bänken och lämnade city. Jag gick förbi en resebyrå, en pizzeria, en secondhandaffär och stannade till och gick in i secondhandaffären. Nedan ges exempel på substantiv ur de olika deklinationerna. Skriv de substantiv som du hittar i texten på raderna så att substantiv som böjs enligt 1 deklinationen står på rad 1, de som böjs enligt 2 deklinationen på rad 2 o.s.v. Alla löytyy esimerkkejä kaikista substantiivien deklinaatioista. Kirjoita löytämäsi substantiivit riveille niin, että ensimmäisen deklinaation substantiivi tulee ensimmäiselle riville, toisen deklinaation mukaan taipuva substantiivi tulee toiselle riville jne. 1 (flicka, -or) 2 (pojke, -ar) 3 (röst, -er ) 4 (sko, -r) 5 (äpple, -n) 6 (ägg, ägg) Uppgift 8 / Tehtävä 8 (0-7 p.) Vilka adverb ingår i följande meningar? Mitkä adverbit löydät seuraavista virkkeistä? Jag är inte expert på intervjuteknik, och när jag ska intervjua min dotter går det ofta snett. Det handlar säkert om att jag så tydligt visar att det inte är ett samtal, utan just en intervju. Uppgift 9 / Tehtävä 9 (0-6 p.) Böj följande verb i presens, imperfekt och supinum: anlända, flyga, minnas och veta. Taivuta verbit anlända, flyga, minnas ja veta preesensissä, imperfektissä ja supiinissa. 8 (9)

10 Uppgift 10 / Tehtävä 10 (0-15 p.) Översätt texten nedan till svenska. Översättningen ska vara skriven på korrekt svenska och motsvara det finska originalet. Fel eller luckor i översättningen bedöms med minuspoäng som dras av från maximipoängtalet. Fortsätt på andra sidan pappret om det visar sig vara nödvändigt. Käännä seuraava teksti ruotsiksi. Käännöksen tulee olla virheetöntä ruotsin kieltä ja sen tulee vastata suomenkielistä alkutekstiä. Virheet ja kääntämättä jätetyt kohdat arvostellaan miinuspistein, jotka vähennetään maksimipistemäärästä. Jatka tarvittaessa kääntöpuolelle. Etelä-Afrikassa pohditaan, miten slummien nuoret saadaan lukemaan. Heidän kotonaan ei tavallisesti ole kirjoja. Ratkaisu on erilainen ja aivan uusi: kirjoitetaan mobiilinovelleja slummin arjesta. Slummeissakin nuorilla on nykyään kännykät, vaikka ei paljon muuta olisikaan. Tällä hetkellä on kahdeksan tunnettua, eteläafrikkalaista nuorisokirjailijaa, jotka kirjoittavat novelleja Yozan sivulle. 9 (9)