Kommunikativ språkundervisning

Transkript

1 Kommunikativ språkundervisning Michaela Pörn, Pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi

2 Om språksyn och språklärande Kognitiv syn på språklärande Social syn på språklärande Tidigare betonades språkets form, grammatiska strukturer och språklig korrekthet, medan man numera betonar språkets användning i kommunikation. 2 Från en formalistisk till en kommunikativ språksyn Språkanvändning skapar möjligheter till språklärande och språklärande kan ske under vilken social handling eller aktivitet som helst i interaktion individer emellan (Björk-Willén, 2006, Čekaite, 2006, Firth & Wagner, 2007, Kääntä 2010, Lilja, 2010, Markee, 2000, Slotte-Lüttge, 2005). Språktillägnande är inte endast ett kognitivt fenomen (som inom SLA), utan språk kan tillägnas genom att använda språket i social interaktion (Firth & Wagner, 1997, 2007; Markee 2000) Det finns ingen entydig gräns mellan språkanvändning och språkinlärning (Firth & Wagner, 1997, 1998; Markee 2004) Den förändrade synen påspråklärande öppnar en intressant språkpedagogisk diskussion om vi som lärare kan genomföra språkundervisningen såatt vi skapar mera utrymme för enskilde eleven att aktivt delta i interaktion på målspråket. hur den

3 Vilka är utmaningarna? Lärarna fokuserar för mycket på ord, uttal och grammatik, istället för att betona den praktiska färdigheten. Eleverna lär sig inte att använda det som de lär sig. Om jag inte följer boken så har jag genast föräldrarna i luren. Man lär sig mycket bättre då man har roligt än i den där boken då man sku bara sitta och skriva hela tiden och inte göra något annat. 333

4 Vad säger läroplanen? Fokus ligger på att utveckla en språklig repertoar hos eleven som gör det möjligt att använda språket för kommunikativa ändamål. Det handlar om att utveckla unga människors motivation, färdighet och självförtroende i deras möten med nya språkerfarenheter utanför skolan. Syftet med undervisningen i finska är att ge enspråkigt svenska elever sådana kunskaper och färdigheter att de nöjaktigt reder sig i tal och skrift i alldagliga språksituationer... (GGrL, 2004) I den nationella läroplanen synliggörs en kommunikativt inriktad finskundervisning där förmågan att förstå, reagera och svara på tilltal samt våga uttrycka sig på finska betonas. 4

5 Vad visar aktuell forskning? (t.ex. Pörn & Norrman, 2011; Toropainen, 2008, 2010) LÄSA SKRIVA LÄROBOKEN LÄRARLETT INDIVIDUELL T Lärare talar ofta svenska. 5

6 Målspråkets roll i språkundervisningen Börja använda målspråket så tidigt och konsekvent som möjligt. Våga, kämpa, ge inte upp. Vad gäller mig så vände jag från svenska till finska från en dag till en annan, alldeles sådär och de förstod nog ingenting... De ser inte alls lika förskräckta ut längre... Det är bara att säga många gånger så till sist förstår de nog. Eleverna behöver inte förstå allt i början. Jag säger det här på svenska nu för att det säkert ska bli klart. Undvik att översätta enkla instruktioner direkt till svenska. Det har jag aldrig tänkt på att jag översätter direkt, eleverna slutar ju att lyssna på den finska versionen om man alltid säger på svenska. 6

7 Hur kan vi göra språkundervisningen mer meningsfull för eleverna? Öka användningen av elevcentrerat temaarbete Undervisningen är oberoende av traditionella läromedel Olika ämnen integreras till en temahelhet och fokus ligger på såväl språk som innehåll Innehållet i temat kan åskådliggöras och/eller tydligt kopplas till elevernas vardagserfarenheter och intressen Lärarrollen bygger på en förståelse av att vi lär oss interaktivt, av varandra, genom kommunikation och socialt samspel Läraren är igångsättaren, inspiratören och handledaren. Att lära sig språk handlar om att språket ska användas. Dramaövningar stimulerar eleverna att våga uttrycka sig på ett främmande språk. Drama är inte teater, utan ett sätt att tänka, gå in i roll, byta perspektiv och därigenom våga prova på nya saker/bredda sin (verbala och icke-verbala) kommunikationsförmåga. Öka elevutbyten över språkgränsen Klasstandem 7

8 Drama steg för steg - ett exempel i årskurs 5 Finland, djur och natur Rautatieasemalla färdigskrivna pjäser Marjoja metsässä lokala draman Finsk tradition och kultur Fantoy & HM eleverna kan vara kreativa Aleksis Kivi faktabaserat drama Människan och hälsan Sairaala eleverna kan vara kreativa tillsammans 8

9 Hur kan vi stötta elevernas användning av målspråket i interaktion i klassrummet? Hur kan vi stötta elevernas förståelse av målspråket? Hur kan vi stötta elevernas produktion på målspråket? 9

10 Hur kan vi stötta elevernas först rståelse else? - Exempel på lärarens instruktioner Språklig stöttning (verbala strategier) Läraren talar tillräckligt långsamt, enkelt och tydligt, upprepar vid behov, omformulerar och förklarar det obekanta ordet, lägger det i en kontext osv. Icke-språklig stöttning (icke-verbala strategier) Läraren dramatiserar, använder kroppsspråk, gester, miner och konkreta föremål. Diskussion ger mer än rätt svar direkt... 10

11 Helppo del Läraren: ensin läksy (1.0) huomenna (.) on <he:lppo läksy> (.) först läxan imorgon är läxan lätt 2. helppo (.) mikä on helppo lätt vad är lätt 3. Stefan: Mytchy 4. Läraren: ei se on paljon nej det är mycket 5. Fredrik: Hjälpläxa 6. Läraren: Mitä Vad 7. Fredrik Hjälpläxa 8. Läraren: ei ap[u se on apuläksy nej hjälp det är hjälpläxa 9. Elev [EI NEJ 10. Nemo: en liten 11. Läraren: vähän (1.0) mutta helppo (.) lite men lätt

12 Helppo del II 12. Läraren: [la la la: (.) helppo helppo [((går med lätta steg)) 13. Fredrik: Rolig 14. Läraren: no (.) e:i kiva: (0.5) nåja: kivakin mutta helppo on nå inte rolig också rolig men lätt är 15. (3.6) 16. Läraren: [<he:lppo>] (.) sanotaan että (0.5) u:h tämä on raskas lätt man säger att den här är tung [((skriver helppo på tavlan))] 17. [ON VAIKEA Uh: (.) mutta [helppo (.) hopp (.) hepp ÄR SVÅR men lätt [((lyfter upp stol, stönar)) [((lyfter upp stol, lätt)) 18. (0.5) Tomas 19. Tomas: Lätt 20. Läraren: NÅJA: (0.8) helppo läksy lätt läxa 12

13 Hur kan vi stötta elevernas produktion? - Stöd för förberedd och styrd produktion När ska läraren korrigera och hur? Läraren upprepar genom inbäddad korrigering Bekräftar innehåll och form samtidigt Hevosella 1. Läraren: hei 2. (1.0) 3. Läraren: millä Kalle tuli kouluun med vad kom Kalle till skolan 4. (3.5) 5. Kalle: Hevonen Häst 6. Läraren: Millä med vad 7. Kalle: hevo- (1.0) hevok:- (.) sella hä- medk:- häst 8. Läraren: hyvä (.) Kalle tuli kouluun hevosella (0.5) hyvä bra Kalle kom till skolan med häst bra 13

14 Kerro vaan yritä Läraren: Tomas kerro jotain mitä sinä olet tehnyt (.) minä olen berätta något som du har gjort jag har 2. Tomas: minä olen (1.5) ja:-a du jag har 3. Läraren: kerro vaan yritä berätta bara försök 4. Tomas: (ohörbart) gjort (4.0) ja ha nu int gjort så mytchy 5. Läraren: Suomeksi på finska 6. Tomas: en tiedä jag vet inte 7. Läraren: et tiedä (.) oletko si- yritä kertoa jotain du vet inte har d- försök berätta något 8. Tomas: m- (0.5) minä olen (.) pelaamaan j- jag har gå och spela 9. Läraren: jå:-å 10. Tomas: guitar hero 11. Läraren: jaha: 12. Tomas: minulla on kaverit (.) minun kanssa ja jag har vänner med mig å 13. Läraren: onko nämä ollut (.) sinun luo[nasi har de här varit hos dig 14. Tomas: [kyllä (.) Kalle ja: (1.0) Ja å 15. Rasmus ja: (1.0) ja å: 16. Läraren: jå:-å kiva (.) sinä OSAsit Tomas (0.5) sinä osasit trevligt du KUNde du kunde 17. kertoa mitä sinä olet tehnyt (1.0) hyvä Tomas (.) ja berätta vad du har gjort bra och 18. minä kirjoitan ylös (1.0) mitä sinä olet tehnyt sinä jag skriver upp vad du har gjort du 19. osasit hyvin (0.5) Stefan du kunde bra

15 Hur kan vi stötta elevernas produktion? - Stöd för oförberedd och fri produktion Läraren ger eleverna tid att försöka producera på målspråket. När och hur fylla i elevens språkliga luckor? Att välja sina strider korrigera språkfel eller inte? Läraren uppmuntrar, berömmer och bekräftar. > Budskapet går fram fast allt inte är rätt... 15

16 Hur ser tandempartnernas interaktion ut i klassrummet? Muntliga aktiviteter För det mesta andraspråkstalaren som frågar modersmålstalaren Fokus på ordförråd (t.ex. söker efter ett ord) Modersmålstalaren korrigerar inte direkt Skriftliga aktiviteter Andraspråkstalaren frågar Ordförråd och ordval men också uttal, skrivsätt, böjning (mofologi), meningsstruktur (syntax) Modersmålstalaren korrigerar ofta på eget initiativ 16

17 Lärarens roll i tandemundervisning? Didaktiska utmaningar Hur uppmuntra eleverna att tala tandemspråket? ( språkpolis ) När fylla i elevens språkliga luckor? ( levande ordbok ) När uppmuntra eleverna att använda varandra som expert och resurs? ( stöttare ) Hur engagera bägge parter i textaktiviteter? Hur uppmuntra bägge parter att ta ansvar över samarbetsuppgifterna? 17