Grund-/särskola. Årsunda kyrkskolans kvalitetsredovisning Kunskapsförvaltningen

Transkript

1 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(16) Carl Carlsson kyrkskolans kvalitetsredovisning Organisation skola har under läsåret haft byte av rektor. Höstterminen var Christina Ekström rektor. Från och med januari 2014 leds skolan av rektor Carl Carlsson. Skolan har 157 elever 87 flickor och 70 pojkar fördelade på sju klasser från förskoleklass till åk 6. Antalet elever i klasserna varierar från 18 till 27. Vi har få elever som kommer från andra länder. En elev har läst svenska som andraspråk. Fyra elever har haft undervisning i modersmål, en i thai, och tre i bosniska under HT13. Skoltid: förskoleklassen åk 1-3 åk 4-6 kl.8-12 kl.8-13 kl.8-14 Skolan har under läsåret bestått av tre arbetslag, lärare till åk 1-3, åk 4-6 och ett arbetslag med fritidspedagoger och förskollärare. Varje arbetslag har en arbetslagsledare som tillsammans med rektor bildar skolans ledningsgrupp. Fritidsbarnen är indelade i lilla och stora fritids. Fritidsverksamheten pågår mellan kl och Samarbete sker med förskolan som öppnar De barn som börjar före kl går in på avdelningen Törnrosdalen på morgonen. Efter samlar man alla de barn som är kvar gemensamt på lilla fritids. De dagar det finns barn som behöver omsorg efter stannar en personal kvar. Vi har haft 81 barn inskrivna på fritids under läsåret. Personella förutsättningar På skolan arbetar 18 personer 4 män och 14 kvinnor. På 130 elever i åk 1-6 har vi 8,85 lärartjänster under vårterminen. Det ger ett nyckeltal på 6,8 tjänster per 100 elever. Vi har en speciallärare på 0,30 tjänst samt en specialpedagog på 0,30 tjänst. Vi har en mycket stor andel lärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning de i huvudsak bedriver. Vi har 1,8 tjänst i förskoleklassen och tre tjänster på fritidshemmet. Personalen som arbetar med förskoleklassen arbetar även på fritidshemmen och fritidshemsperonalen arbetar även som resurs i skolan. Administrationen omfattar 0,20 tjänst. Vi har också en resursperson på 0,50 tjänst. Rektors tjänst omfattar 0,5 tjänst. Ett elevhälsoteam är kopplat till skolan bestående av specialpedagog, skolsköterska, skolkurator, speciallärare och rektor. Materiella förutsättningar Vår skola är vackert belägen med närheten till naturen och sjön, vilket vi utnyttjar för kunskapsinhämtning, rörelse och rekreation. Eleverna har stora ytor att röra sig på utomhus både på skolgården och i angränsande skogsområden. Det har gjort att de rör mycket på sig och är duktiga på att leka tillsammans. Kunskapsförvaltningen

2 Datum Sidan 2(16) Byggnaderna är från 1968 och klassrummen och gymnastiksalen skulle behöva rustas. Men vi har fått nya fina möbler i alla klassrum vilket har skapat ökad trivsel och en bättre arbetsmiljö. Fritidsverksamheten är indelad i två grupper med separata lokaler. Lilla fritids med barn från förskoleklassen - åk 1 och stora fritids med barn från åk 2-5. Sent på eftermiddagen slår vi ihop de båda fritidsgrupperna till en. Under läsåret har kyrkskola fått tillgång till 1-1 datorer vilket innebär att alla skolelever från åk 1 till och med åk 6 har en egen bärbar dator. Vi har ett fint bibliotek skapat av pedagoger och elever tillsammans. Vi köper in nya böcker varje läsår för att hålla det levande och attraktivt för eleverna. En fritidspedagog tillsammans med de sex eleverna i biblioteks-gruppen har ansvaret för biblioteket. Eleverna har ständig tillgång till biblioteket och det används dagligen. 2. Systematiskt kvalitetsarbete Vår plan för det systematiska kvalitetsarbetet ligger som grund för vårt kvalitetsarbete. När det gäller normer och värden har vi lagt stor vikt vid att försöka skapa en trivsam skola, där eleverna kan känna sig trygga och finna arbetsro, och därmed få goda förutsättningar för att kunna nå de nationella kunskapsmålen. Vi arbetar utifrån våra värdegrundsord: respekt, ansvar, trygghet, gemenskap och arbetsglädje samt nolltolerans mot kränkningar. Kring de orden har vi byggt vår värdegrund samt tagit fram en gemensam konsekvenstrappa som gäller både i skolan och på fritidshemmet. Vårt likabehandlingsarbete finns väl beskrivet i vår Likabehandlingsplan. För att kunna följa elevernas kunskapsutveckling används diagnostiska prov, nationella prov, Skolverkets bedömningsmaterial och andra utvärderingar, skriftliga och muntliga, som den enskilde pedagogen gör. Vi använder oss också av andra utvärderingar och kartläggningar t.ex. kommunenkäten i åk 3 och skolinspektionsenkäten för åk 5 för att mäta övriga prioriterade mål i läroplanen. Under hösten genomfördes en pedagogisk revision. Då träffade skolans ledningsgrupp ansvarig chef för grundskolan samt en kvalitetsutvecklare. Tillsammans analyserade vi då skolans resultat inom olika områden och samtalade om vilka utvecklingsbehov som fanns. Läsåret avslutas med att all pedagogisk personal på skolan och fritids tillsammans med rektor sammanställer årets kvalitetsredovisning. MEDBORGARE 3. Normer och värden Mål Alla barn på skola och fritids ska känna sig trygga och respekterade. Alla barn ska känna att de blir väl behandlade av alla vuxna på skolan och på fritids. Alla barn ska känna att de blir väl behandlade av sina skolkamrater. Alla barn och unga har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande könsstrukturer. Mått Att öka resultaten i åk 3 och 5 i kommunenkäten på frågan om: trygghet vuxnas bemötande klasskamraters bemötande 2

3 Datum Sidan 3(16) flickor och pojkar behandlas likvärdigt av alla vuxna på skolan Att öka resultaten i fritidsenkäten på frågan om: trygghet personalens bemötande fritidskamraternas bemötande personalen behandlar flickor och pojkar på ett likvärdigt sätt Resultat Resultatet från kommunenkäten i åk 3 och Skolinspektionens enkät för åk 5 och föräldrar. Jag känner mig trygg i skolan Föräldrar åk 1-6 Föräldrar F klass ,28 (3,52) 3,58 (3,52) ,19 (3,53) 3,67 (3,39) ,80 (3,70) 3,2 (3,40) ,5 (3,5) 7,6 (8,2) 8,0 8,2 Jag känner mig väl behandlad av alla vuxna i skolan Föräldrar åk 1-6 Föräldrar F klass ,12 (3,48) 3,26 (3,50) ,29 (3,62) 3,7 (3,36) ,80 (3,70) 3,10 (3,30) ,5 (3,6) 10 (8,8) 8,9 8,3 Jag känner mig väl behandlad av mina klasskamrater Föräldrar åk 1-6 Föräldrar F klass ,44 (3,42) 3,58 (3,45) ,10 (3,43) 3,42 (3,36) ,40 (3,50) 3,20 (3,40) ,2 (3,5) 8,5 (8,5) 7,5 7,9 Jag tycker att pojkar och flickor behandlas likvärdigt av alla vuxna i skolan Föräldrar åk 1-6 Föräldrar F klass ,33 (3,23) 2,42 (3,10) ,95 (3,45) 3,83 (3,03) ,60 (3,40) 2,70 (2,90) ,5 (35) 7 (7) 8,4 7,8 Resultaten från kommunens fritidhemsenkät som besvaras av föräldrarna. Kommunens resultat inom parentes. Mitt barn trivs och känner sig tryggt på fritids , , ,49 (3,54) Mitt barn trivs på fritidshemmet ,5(3,6) 3

4 Datum Sidan 4(16) Mitt känner sig tryggt på fritidshemmet ,5 (3,6) Jag som vårdnadshavare känner mig trygg när mitt barn är på fritidshemmet , , ,70 (3,53) ,6 (3,6) Jag som förälder är nöjd med personalens bemötande , , ,64 (3,55) ,6 (3,5) Jag som förälder anser att pojkar och flickor behandlas likvärdigt , , ,52 (3,48) ,2 (3,5) Resultat från skolans egna enkäter. Fråga Åk 1 Åk 2 Åk 3 Jag känner mig trygg i skolan. 3,4 2,7 3,5 Jag trivs i skolan. 2,9 2,8 3,4 Jag tycker att flickor och pojkar behandlas likvärdigt av alla vuxna. Jag känner mig väl behandlad av alla vuxna. Jag känner mig väl behandlad av mina klasskamrater. De vuxna på skolan agerar alltid när någon behandlas illa. 3,7 2,7 2,9 3,6 2,9 3,7 3,2 2,8 3,4 3,7 2,7 3,5 Fritidsenkäten genomförs med alla fritidselever en gång per termin. Resultat från Lilla och Stora fritids i maj Jag känner mig tryggt på fritids Lilla F klass Åk 1 Stora Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk ,7 3,8 3,6 3,6 3,7 3,7 3, ,6 3,7 3,4 3,2 2,9 3,6 3,3 4,0 Jag trivs på fritids Lilla F klass Åk 1 Stora Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk ,9 4,0 3,8 3,6 3,9 3,5 3, ,6 3,5 3,9 2,5 2,8 3,8 3,1 2,5 4

5 Datum Sidan 5(16) Jag har möjlighet till rekreation på fritids Lilla F klass Åk 1 Stora Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk ,0 3,0 3,1 3,4 3,5 3,4 3, ,1 3,3 2,9 2,9 2,6 3,3 3,1 3,0 Flickor och pojkar behandlas lika av alla vuxna på fritids Lilla F klass Åk 1 Stora Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk ,0 3,3 2,8 3,5 3,8 3 3, ,5 3,5 3,5 3,0 2,9 3,4 3,0 2,5 Jag känner mig väl behandlad av alla vuxna på fritids Lilla F klass Åk 1 Stora Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk ,2 3,3 3,1 3,7 3,9 3,8 3, ,5 3,7 3,3 3,3 3,2 3,8 3,1 3,0 Jag känner mig väl behandlad av mina fritidskamrater Lilla F klass Åk 1 Stora Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk ,3 3,5 3,1 3,2 3,4 3,2 2, ,4 3,4 3,3 3,2 2,7 3,4 3,3 2,5 De vuxna på fritids agerar alltid när någon behandlas illa Lilla F klass Åk 1 Stora Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk ,5 3,5 3,4 3,5 3,8 3,4 3, ,5 3,8 3,2 3,3 3,2 3,5 3,3 3,0 Jag känner att jag har möjlighet att påverka fritidsverksamheten via fritidsrådet Lilla F klass Åk 1 Stora Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk ,2 2,3 2,1 3,3 3,5 3,0 3, ,4 3,5 3,2 3,0 2,9 3,2 2,9 3,0 Bedömning o Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts o Målet uppfyllt till viss del o Målet uppfyllt i ganska hög grad o Målet uppfyllt i hög grad o Målet uppfyllt i mycket hög grad o Målet helt uppfyllt Analys Målet är uppfyllt i mycket hög grad när det gäller trygghet. Dock avviker årskurs 2 från det. Det finns flera elever i klassen som upplever otrygghet i och utanför klassrummet. Åtgärder kring detta skall sättas in snarast under HT 14. Barnantalet på fritids har i år varit högre. Många barn är kvar länge. En situation som kan skapa otrygghet är vid sammanslagningen/frukten på eftermiddagen. Resultaten för Lilla fritids är genomgående bättre än för Stora fritids. Till nästa läsår har vi beslutat att ha sammanslagning/ frukt halv fem. Då berörs färre elever av förflyttningen mellan stora och lilla fritids vilket förhoppningsvis upplevs positivt av barnen på framför allt Stora fritids. Trygghet Siffrorna för åk 5 på skolinspektionens enkät är snarlika med hur de själva upplevde när de gick i åk 3, medan tryggheten har ökat något i åk 5 enligt skolans egen enkät. Både kommunens enkäter (skola och fritids) och våra egna enkäter visar att skola är en mycket trygg skola. 5

6 Datum Sidan 6(16) Den respons vi fått från föräldrar på utvecklingssamtalen visar på samma resultat vilket också överensstämmer med pedagogernas uppfattning. Föräldrar och elever tar snabbt kontakt med vuxna när något händer. Trygghetsambassadörerna ser också att det skett en stor förbättring. Nu handlar deras arbete mer om att upptäcka de som är ensamma på rasterna. Vi behöver lära eleverna hur de ska hantera när/om de blir utsatta för nätmobbning. Alla klasser har inte arbetat med nätvett. Inför hösten är det väldigt viktigt att vi arbetar med det. Lärarna agerar när något händer. Eleverna upplever dock att vi inte agerar när vi inte skyndar oss (springer) eller när vi inte ser vad som sker. Vi har en stor skolgård. Det är alltid minst tre vuxna rastvärdar ute när alla elever har rast. Vi behöver prata med eleverna om vad som är rimligt och vad vi tycker att de ska klara av att sköta själva. Vi har som policy att reda ut problemen vidare, om det behövs, men det kan vara senare under dagen och med respektive klasslärare istället för direkt med rastvärden. Vi måste fundera på om vi ska begränsa skolgårdens yta och i så fall vad blir de positiva och negativa effekterna av det. Väl behandlad av klasskamrater I åk 2 så visar resultaten genomgående att eleverna upplever sig mer otrygga, mindre väl bemötta av både elever och vuxna. Detta skall vi arbeta med under nästa läsår genom att koppla in extern hjälp. Klassläraren i åk 5 tycker att de har varit lugnare mellan tjejerna under senaste året. De har fortsatt med kill- och tjejsamtal och även arbetat med Superklassen där de fokuserar på, av eleverna, utvalda förbättringsområden. Eleverna i åk 5 har svarat ungefär samma som de svarade när de utvärderade frågan om välbehandlad av klasskamrater i åk 3. Vi ligger något under kommunresultatet. Väl behandlad av alla vuxna Vi har ett väldigt positivt resultat (10) på Skolinspektionens utvärdering på frågan rädd för någon vuxen. I kommunens enkät ligger vi något under snittet i kommunen. På vår egen ligger vi i åk 5 på det medel som varje klass ligger på. De äldre eleverna träffar fler vuxna än de yngre barnen, vilket kan vara en anledning. Även kravbilden är större på de äldre eleverna. Vi behöver diskutera vad eleverna lägger i betydelsen av väl behandlad av alla. Flickor och pojkar behandlas likvärdigt Pojkarna upplever att de får fler tillsägelser än flickorna. Vi vuxna kan hålla med eftersom det generellt finns fler pojkar som stör och flickorna oftare lyssnar vid första tillsägelsen. När vi diskuterar resultaten i enkäterna med eleverna så ser både flickor och pojkar skillnader. Pojkarna tar upp saker som att de inte får kasta sitt hårdaste kast i bollekar på idrotten men det får flickorna. Flickorna ser att pojkarna får mer tid av pedagogerna i vissa grupper. I förskoleklassen upplever pojkarna att de får fler tillsägelser än flickorna. Enligt pedagogerna kan det bero på att pojkarna oftare får tillsägelser i grupp t.ex. nu pojkar får ni sluta med medan flickorna får en personlig tillsägelse. Höstterminen startades med att vi erbjöd fritidseleverna att delta i olika lekar utomhus för att genom leken ha roligt tillsammans och samtidigt träna samarbete och stärka gruppen. Detta skedde under en fyra veckors period. Vi försökte även tydliggöra ordet respekt utifrån de skyldigheter och rättigheter som vi har i skolas ordningsregler. Vi gjorde ett anslag där ordet respekts betydelse framgick. Vi gjorde en burk till vardera fritidshem där eleverna fick lägga i en pärla när de uppmärksammat att någon behandlades med respekt. Vi ville lyfta de positiva handlingarna. Det var svårt, särskilt för de yngre barnen att se andras positiva handlingar. De såg bara sina egna positiva handlingar men det är ju en bra 6

7 Datum Sidan 7(16) start. Lilla fritids hade en fest när burken blev full, det tog en bra bit in på vårterminen. Stora fritids tog bort sin burk efter en månad då den inte användes som det var tänkt. Vi tycker att burken gjorde att eleverna tänkte till lite extra på hur de behandlade andra och blev behandlade själva. Vuxna fick såklart också lägga en pärla i burken och personalen var noga med att berätta varför de lade just den pärlan i burken. Samtal kring hur man ska behandla varandra sker dagligen i fritidsverksamheten. 4. Kunskaper och 9. Betyg och bedömning Mål Att öka måluppfyllelsen i svenska för att ha nödvändiga redskap i alla ämnen. Att öka måluppfyllelsen i matematik. Att behålla hög måluppfyllelse i engelska i kommunikation och skrivande. Öka IT-kompetensen hos elever och pedagoger. Mått Att behålla hög måluppfyllelsen på de nationella proven i engelska i åk 6. Att öka måluppfyllelsen på de nationella proven i svenska i att skriva och tala i åk 3. Att öka måluppfyllelsen i matematik på de nationella proven i åk 6. Att vi följer vår IT-strategi. Resultat på nationella prov Åk 3 svenska, antal elever som klarat delproven Delprov A B C D E F G H elever elever Åk 3 matematik, antal elever som klarat delproven Delprov A B C D E F G elever elever Resultat i åk 3 När det gäller svenskan så är det i delprov G som 4 pojkar och 1 flicka har ej klarat detta. H-provet har 7 pojkar missat och 1 flicka missat. Vi har varit framgångsrika i den fria skrivningen samt de båda tala-uppgifterna och eleverna har redan från första klass fått öva på att berätta och uttrycka sig både skriftligt och muntligt. Det vi trots all skrivträning gjort sämre resultat är när det handlar skrivregler och faktatext. När det gäller matematiken och resultatet i delprov E så har 8 pojkar och 5 flickor ej klarat provet. Där har provets otydlighet dragit ned resultatet. Delprov F klarade inte 6 pojkar och 3 flickor. Skriftliga räknemetoder behöver övas mer. Åk 6 svenska provbetyg på de NP, antal elever på respektive betygsnivå Betyg F E D C B A Antal Antal

8 Datum Sidan 8(16) Åk 6 Engelska provbetyg, antal elever på respektive betygsnivå Betyg F E D C B A Antal Antal Åk 6 Matematik provbetyg, antal elever på respektive betygsnivå Betyg F E D C B A Antal Antal Åk 6 SO provbetyg, antal elever på respektive betygsnivå Betyg F E D C B A Antal Re 2013 Antal 21 Hi Åk 6 NO provbetyg, antal elever på respektive betygsnivå Betyg F E D C B A Antal Ke 2013 Antal 21 Fy Betyg i åk 6, antal elever på respektive betygsnivå Ämne År Elevtal F E D C B A Meritvärde Bd , ,4 En , ,9 Hkk , ,1 Idh , ,5 Ma , ,6 Mu , ,3 Bi , ,8 Fy , ,4 Ke , ,0 Ge , ,4 Hi , ,6 Re , ,4 Sh , ,4 8

9 Datum Sidan 9(16) Sl , ,7 Sv , ,6 Te , ,2 Resultat i åk 6 Klassen har varierande resultat på de nationella proven och vi ser en försämring av resultaten jämförbart med förra läsåret. Meritvärdena har ökat för hälften av ämnena medans de har minskat för den andra halvan. Positivt är att några övningsämnena har ökat markant, Hkk, Idh och Sl. Negativt är den stora försämringen för Bd, Ma och Mu. Resultatet från kommunenkäten i åk 3 och Skolinspektionens enkät för åk 5 och skolans föräldrar. Jag (eleverna) vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Föräldrar åk ,28 (3,53) 3,11 (3,53) ,19 (3,45) 3,17 (3,28) ,40 (3,50) 3,20 (3,20) ,1 (3,4) 8,6 (8,4) 7,5 (6,7) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen ,28 (3,69) 3,63 (3,70) ,81 (3,78) 3,75 (3,55) ,70 (3,80) 3,40 (3,60) ,7 (3,7) Bedömning o Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts o Målet uppfyllt till viss del o Målet uppfyllt i ganska hög grad o Målet uppfyllt i mycket hög grad o Målet helt uppfyllt Analys De flesta elever känner att lärarna förväntar sig att de ska nå målen men vi behöver fortsätta utveckla vårt arbete när det gäller att klargöra målen för eleverna. Betygen i åk 6 Om vi jämför betygen med resultaten från de nationella proven så stämmer de väl överens. Betyget i engelska har höjts från hösten till våren. En satsning på den muntliga delen har gjort att fler elever har höjt sina betyg. Flera elever stimuleras av att få betyg och presterar högre, men många elever trycks ned och känner sig misslyckade över sina betyg, även de som har höga betyg. Nationella proven åk 3 och 6 Vi ser att fyra elever inte är godkända på de nationella proven i engelska, men när vi grupperar betyg i betygen F-E, D-C och B-A så ser vi att FE och DC har minskat och gruppen BA har ökat, vilket får ses som en förbättring. I matematik så är resultaten tyvärr de motsatta, att A och B betygen har minskat, medan F-C har ökat. Positivt är att fler elever har nått C och D jämfört med förra året. Vi är inte 9

10 Datum Sidan 10(16) förvånade över att resultaten har sjunkit eftersom resursfördelningen inte alls varit densamma detta läsår. Samma resultat kan vi när vi jämför meritvärdena för år 2013 och Måluppfyllelse betyg åk 6. Måluppfyllelsen för flera ämnen har sjunkit jämförbart med förra läsåret. (meritvärde åk 6) Måluppfyllelsen för svenska har ökat (enligt meritvärdet) vilket känns väldigt bra och målsättningen med satsningen på läs- och språkutveckling inom alla ämnen under nästa läsår kommer förhoppningsvis bidra till ökad måluppfyllelse i flera av ämnena de närmaste åren. Språkutvecklingsplanen. Vi ser utifrån måluppfyllelsen att vi har en hel del elever i blivande åk 2, 5 och 6 där vi behöver arbeta strukturerat med språkutvecklingen. Från utvecklingssamtalen märker vi att det är färre föräldrar i dag som läser hemma för sina barn. Vi har också färre elever som är läsare på fritiden. Många elever får inte den mängd läsning som krävs för att bli en god läsare. Vi ser därför att vårt skolbibliotek har en viktig uppgift att fylla för att skapa det läsintresset. I f-klassen har vi arbetat väldigt strukturerat med den fonologiska medvetenheten genom Bornholmsmodellen. 5. Ansvar och inflytande Mål Alla elever ska känna att de har möjlighet att vara med och påverka sin arbetsdag i skolan inom givna ramar. Alla elever ges möjlighet att påverka och bli delaktig i sin IUP. Mått Att uppnå minst 3,5 på frågan i kommunenkäten om: man har möjlighet att påverka hur man ska arbeta i skolan man upplever att pedagogerna tar hänsyn till elevernas åsikter Att uppnå minst 3,5 i den egna fritidsenkäten på frågan om : man upplever att man kan vara med och påverka via fritidsrådet Att avsätta tid på schema regelbundet för IUP-arbete. Resultat Resultatet från kommunenkäten i åk 3 och Skolinspektionens enkät för åk 5 och föräldrar. Jag har möjlighet att påverka hur vi ska arbeta i skolan ,56 (2,86) 2,89 (2,91) ,70 (2,98) 2,83 (2,82) ,90 (3,10) 2,80 (2,80) ,9 (3,1) 6,7 (6,5) Jag kan påverka via klassrådet ,17 (3,32) 3,26 (3,30) ,95 (3,30) 3,00 (3,10) ,30(3,40) 2,90 (3,10) ,4 (3,4) 10

11 Datum Sidan 11(16) Jag kan påverka via elevrådet ,17 (3,19) 3,21 (3,18) ,05 (3,20) 2,75 (3,02) ,50 (3,20) 3,00 (3,00) ,9 (3,3) Lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter ,06 (3,48) 3,11 (3,34) ,10 (3,39) 3,83 (3,13) ,50 (3,60) 3,10 (3,20) ,3 (3,6) Resultatet från den egna fritidsenkäten där alla fritidselever svarar. Jag kan påverka via fritidsrådet Lilla fritids Stora fritids Totalt ,24 3,27 2, ,4 3,0 3,2 Bedömning o Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts o Målet uppfyllt till viss del o Målet uppfyllt i ganska hög grad o Målet uppfyllt i mycket hög grad o Målet helt uppfyllt Analys Vi nådde inte det uppsatta målet 3,5 i enkäten, Möjlighet att påverka hur vi ska arbeta i skolan: Vi har inte nått målen med elevernas medvetenhet om att de är med och påverkar hur vi arbetar i skolan. Vi har även ett försämrat resultat vid frågan om lärare tar hänsyn till elevernas åsikter. Vi måste arbeta mycket mer med att göra eleverna medvetna om att de är med och bestämmer arbetsformerna i skolan. Det är tydligt att eleverna upplever att de inte kan påverka i skolan genom elevrådet. Vi behöver bli bättre på att tala om för eleverna vilka förändringar de faktiskt har varit med och genomfört. Åk 5 påpekade i samtal om dessa resultat att de får vara med att påverka HUR de ska arbeta. De kunde själva se att de får aktivt delta i utformandet av hur de t.ex. ska redovisa uppgifter. Jag kan påverka via klassrådet: Vi måste hjälpa eleverna att lyfta fram mer väsentliga frågor på elevråden såsom trygghet, studiero, likabehandlingsfrågor och frågor om kunskapsinhämtning. Då blir förhoppningsvis klassråden av stor betydelse för eleverna. Jag kan påverka via elevrådet: Elevrådet för fram bra förslag på åtgärder för att förbättra framför allt utomhusmiljön med redskap och aktiviteter. Hittills har rektor inte gjort något speciellt åt detta, framför allt på grund av en svag ekonomi. Detta måste bevakas inför 2015 års budget och framåt. Lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter: Vi tar hänsyn till elevernas åsikter i den mån det är genomförbart. Men vissa elever har svårt att rätta sig efter demokratiska beslut och tycker inte att vi lyssnar när de inte får 11

12 Datum Sidan 12(16) sin vilja igenom. Vi måste bli bättre på att förklara orsaker till olika beslut. Många barn i dag är vana att stå i centrum och att de vuxna rättar sig efter barnets behov i första hand. Att ha förståelse för andras behov och att kunna underordna sig en grupp är något som vi ständigt måste arbeta med i skolan. Vi lyssnar alltid till eleverna, men det innebär inte att man alltid får som man vill. Fritidsverksamheten Under läsåret har fritidsrådet haft två träffar. De gjorde inbjudan till föräldrafikat och funderade även över aktiviteter till föräldrafikat som vi haft en gång per termin. Fritidsrådet har inte haft frågor att jobba med, vi kan inte hitta på uppdrag utan de ska komma från eleverna. Kan vi ha en annan form av medbestämmande? Hur får vi alla elever att känna att de kan påverka sin fritidstid inom ramen för våra regler? På fritids har vi mycket sällan aktiviteter som alla måste delta i. Exempel på sådana aktiviteter är utflykt och gympasalen. Vi har varje dag en bestämd tid som är utevistelse för alla. I övrigt får eleverna själva bestämma över sin fritidstid. 6. Skola och hem På skola strävar vi efter att ha en nära kontakt med hemmet. Det innebär att vi alltid kontaktar föräldrarna om vi befarar att en elev farit illa eller eleven själv betett sig illa. Vi uppmanar också alltid föräldrarna att besöka, ringa eller skicka e-post till skolan om de är oroade eller undrar över något, och det gör de. Både fritids, förskoleklassen och skolan skriver veckobrev som föräldrarna kan prenumerera på via sin e-post. Vi har föräldramöte på hösten och utvecklingssamtal en gång per termin. På fritids har vi föräldrafika en gång per termin. Skolan har ett samråd som består av klassföräldrar från varje klass samt rektor. De träffas två gånger per termin. Skolans IUP är numera digital vilket innebär att föräldrarna kan gå in och följa sina barns kunskapsutveckling när som helst. 7. Övergång och samverkan Gemensamma rutiner för hela kommunen har tagits fram. Rutiner från förskolan - förskoleklass: Träff mellan förskolans och f-klassens personal samt rektor för samtal kring de blivande 6-åringarna med särskilda behov i april. Föräldramöte för blivande 6-åringar i maj. Inskolning sker i maj-juni där lunch ingår en dag. Överlämnandekonferens mellan förskolan och förskoleklass i maj. De flesta barnen kommer från förskolan i och några få kommer från Bergatrollen i Berga. Sedan förskolas 4-5-åringar kom in i skolans lokaler så har avståndet blivit mindre mellan skolan och förskolan. Övergången mellan förskolan och f-klassen blir smidig eftersom de håller till i samma hus. Dessutom leker de barnen gemensamt på lilla skolgården. Det är barnen från Bergatrollen som inte haft närheten till skolan som kan behöva lite extra stöd under inskolningen. Från förskoleklass till åk 1. De blivande ettorna besöker sin blivande lärare i klassrummet under maj-juni. Överlämnandekonferens förskola - skola i juni eller augusti. Gemensamma idrottslektioner mellan F-klass åk 1, vi har haft storsjung på sklan vid några tillfällen. Att det inte har varit mer under året är brist från början med planeringstid för förskollärare och lärarna för de yngre åldrarna. Detta måste planeras bättre för att skap förutsättningar. Från åk 6 åk 7 Speciallärarna från Söderskolan träffar klassläraren i åk 6 samt specialläraren från för att få en bild av kommande elevers behov av särskilt stöd. Föräldramöte för blivande 7:or under vårterminen på de nya skolorna inom Sandvikens kommun. Åk 7 skolorna ansvarar för det. 12

13 Datum Sidan 13(16) 8. Skolan och omvärlden är en liten by 1,5 mil utanför Sandviken. Det är därför viktigt för oss att ha kontakter både med det närliggande samhället och med omvärlden. En del kontakter är inplanerade i årshjulet/kalendern andra kan ske spontant när behov uppstår. Det vi skulle behöva utveckla är våra internationella kontakter. MEDARBETARE Mål Att all personal på skola ska känna att de har stöd från sin rektor. Att all personal på skola upplever att de har en bra arbetsmiljö med rimlig arbetsbelastning. Mått Att öka andelen medarbetare i medarbetarenkäten som upplever att de har: Stöd från sin rektor En rimlig arbetsbelastning Resultat Eftersom det har skett rektorsbyte under pågående läsår så är medarbetarenkäten som gjordes under höstterminen inaktuell för rektor och personal. Däremot finns följande att utläsa ur skolinspektionens enkät för medarbetarna som gjordes ca 2 månader efter rektorsbytet kring det pedagogiska ledarskapet. Pedagogiskt ledarskap Personal Rektor har god kunskap om det dagliga arbetet 6,2 Rektor arbetar för att främja elevernas kunskapsutveckling 7,1 Rektor tar ansvar för det pedagogiska arbetet på skolan 7,1 Genomsnitt av pedagogiskt ledarskap 6,8 (7,2) Bedömning o Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts o Målet uppfyllt till viss del o Målet uppfyllt i ganska hög grad o Målet uppfyllt i mycket hög grad o Målet helt uppfyllt Analys En stor andel medarbetare upplever periodvis orimlig arbetsbelastning. Under 2014 kommer rektor i den omfattning som det är möjligt att delta mer på lektioner tillsammans med pedagogerna. Rektor delar sin arbetstid mellan två skolor vilket kräver större grad av planering av tiden. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Mål Att alla elever har fått kunskap och stöd för en hälsosam livsstil. Att alla elever har fått kunskap och stöd för att kunna bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Att alla elever på fritids är lekkompetenta. Att rörelse är ett naturligt inslag hos eleverna på fritids. Mått Att uppnå minst 90 % på frågan i kommunenkäten om: 13

14 Datum Sidan 14(16) Jag deltar i någon form av fysisk aktivitet varje dag i skolan. Jag har i skolan fått kunskap om hur jag ska motionera för att må bra. Jag har i skolan fått kunskap om hur jag ska äta för att må bra. Jag har i skolan fått kunskap om varför det är viktigt att ta hänsyn till miljön. Att uppnå minst 4,0 i fritidsenkäten på frågan om: Mitt barn uppmuntras att vara ute och röra på sig. Att eleverna på fritids i samtal med pedagogen kan redogöra för och reflektera över sin roll i leken. Resultat Resultaten från kommunenkäten i åk 3 och 5. Jag deltar i någon form av fysisk aktivitet varje dag i skolan (%) (91) 90 (90) (94) 92 (87) (92) 100 (89) (92) Jag har i skolan fått kunskap om hur jag ska motionera för att må bra (82) 90 (93) (89) 83 (87) (96) 65 (90) (96) Jag har i skolan fått kunskap om hur jag ska äta för att må bra (86) 95 (94) (89) 100 (87) (96) 90 (93) (96) Jag kan äta i lugn och ro i skolan ,83 (2,86) 3,42 (3,15) ,00 (2,89) 3,25 (2,90) ,00 (3,10) 2,5 (2,90) ,2 (3,0) Jag har i skolan fått kunskap om varför det är viktigt att ta hänsyn till miljön (80) 94 (93) (94) 100 (88) (97) 100 (94) (97) Resultat Resultat från kommunens fritidsenkät som föräldrarna besvarar Mitt barn uppmuntras att vara ute och röra på sig 14

15 Datum Sidan 15(16) , , ,77 (3,65) ,8 (3,7) Mitt barn får hälsosam frukost / hälsosamt mellanmål , , ,17 (3,27) ,4 (3,3) Mitt barn lär sig varför det är viktigt att ta hänsyn till miljön , , ,29 (3,23) ,3 (3,4) Bedömning o Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts o Målet uppfyllt till viss del o Målet uppfyllt i ganska hög grad o Målet uppfyllt i mycket hög grad o Målet helt uppfyllt Analys På skola har eleverna stora möjligheter till rörelseaktiviteter både under skoltid och på raster. Här uppmuntras alla till att vara ute och röra på sig. Vi har en stor och en mindre inhägnad skolgård och en skog bakom skolan som eleverna kan leka i. Vi har en lekpark med klätterställnig, en fotbollsplan och en egen ishockeyrink. Skolan har genom ett samarbete med IF fått 50 par skidor och pjäxor i varierande storlekar. Varje vinter anordnar vi skidskola tillsammans med ledare från ÅIF. Våra elever är vana att röra på sig och är duktiga på att leka. Fritidsverksamheten Årets resultat var 3.8 vilket är ett kvitto på att elever och föräldrar tycker att vi uppmuntrar till rörelse. Dock nådde vi inte till uppsatta målet 4,0 vilket kanske är ett för högt ställt mål. Vår dagliga utevistelse har antagligen en stor del i detta. Vi använder även gympasalen och naturen runt skolan. Under en period har vi valt att observera en del av barngruppen på stora fritids. Vi upplevde att det var stökigt i gruppen. Under en timme en dag i veckan i ett några veckor var vi två pedagoger som tittade på vad eleverna gjorde. Vi upptäckte att övervägande del av gruppen hade mycket svårt att hålla fokus på en aktivitet. De hann med väldigt många aktiviteter under timmen. Vissa hann vara på 10 olika platser/aktiviteter. Det blev väldigt tydligt att dessa elever inte var lekkompetenta. De kunde inte starta, fullfölja och avsluta en lek. Vi pratade med hela barngruppen om vad vi märkt i samband med mellis vid ett par gånger och lyfte även då frågan hur man leker. I den dagliga verksamheten har vi även pratat om hur man gör i leken, hur man får vara med, hur man startar, genomför och avslutar en lek. Vi har inte haft samtal med alla elever enskilt om leken och kan därför inte säga om de kan redogöra och reflektera över sin roll i leken. Anledningen till att vi inte gjort det är att det inte funnit tid. Vi upplever att vi har elever som är väldigt lekkompetent då vi har observerat att de klarar leken bra. Vi vet även från våra observationer att vi har elever som behöver utveckla sin lekkompetens. Hur går vi vidare med det? 15

16 Datum Sidan 16(16) Leklådor har vi gjort fler av. Personalen har valt lådornas tema. Eleverna har till viss del hjälpt till att göra i ordning lådorna. Leklådorna skapar bra lekar och är lätta att städa ihop. Det krävs tid till oss i personalen för materialvård av lådorna. Vi har utevistelse efter skoldagens slut. Det fungerar bra. Eleverna har lätt att hitta på aktiviteter ute och rör sig mycket. De elever som slutar skolan har även möjlighet att vara ute på fritids men det är frivilligt. Från och med hösten har vi valt att senarelägga sammanslagning/frukt och då får fritidsbarnen en längre tid att leka på mellan mellis och hemgång. Hälsosam frukost / mellanmål Målet uppfyllt i ganska hög grad. Vi får låta fritidsrådet träffa kostansvarig kring frågorna om frukost och mellanmål. Hänsyn till miljön Målet är uppfyllt i mycket hög grad. Vi har sopsortering med kompost. Barnen tar självmant upp skräp som finns på skolgården. Vi har en gemensam städdag på våren där alla klasser har egna ansvarsområden. Miljöfrågorna har stor betydelse för klassråden och elevrådet att arbeta med. 16