NEL S. Anteckningar från Nelis nätverksträff i Göteborg januari Torsdag 19 januari Agenda för mötet

Transkript

1 Syftet med nätverket är att skapa ett forum på nationell nivå för att driva arbetet med entreprenörskap i skolan vidare. Innehållet bygger på allas delaktighet och fokus ligger på erfarenhetsutbyte. Anteckningar från Nelis nätverksträff i Göteborg Torsdag 19 januari :00 Start med lunch på restaurangen Matsmak. 13:30 Nätverksmötet startar. Agenda för mötet Presentation av schema och alla deltagare Skolverkets punkt, med diskussioner Fika Presentation av webbresursen Bedömning för lärande, med diskussioner Informationspunkt från några i nätverket NELIS som förening, med diskussioner Eftermiddagens pass avrundas med att planering av fredagens Open Space Presentation av schema och alla deltagare Se bilaga 1. Skolverkets punkt, med diskussion Verksamhetsbidragen som entreprenöriella organisationer har sökt kommer att beslutas om i februari. Riktlinjer har dragits uppför vilka verksamheter som kan sökas. Utvecklingsmedel 15 februari kommer det att finnas mer information. Huvudmännen för skolor söker. sista anmälningsdag 11 mars. Besked kommer att skicka ut 1 maj. Genomförandet är läsårsvis. Kurser i Entreprenörskap på olika lärosäten. Emerga följer upp den här kursen. Många har slutat kursen i förtid. Kanske beror detta på implementering av nya läroplaner, att arbetsbelastningen varit stor.

2 Ytterligare ett uppdrag inom vård och omsorg. Tillsammans med Mälardalens Högskola en 7,5 p kurs som riktar sig mot vård och omsorg. Stödmaterial kommer att tas fram kring entreprenörskap. Beskrivningar och exempel från olika skolformer. Det ska också finnas handfasta tips. Diskussionsfrågor från BRUK men också lite nya frågor som syftar till att utveckla processerna framåt. Framtaget för både rektorer och lärare. Omfattningen är runt 40 sidor på stödmaterialet. Entreprenöriell pedagogik. Umeå universitet har släppt en bok på ämnet. Skolverket har funderingar kring begreppet och vad som skulle kunna vara entreprenöriell pedagogik. Hur känner vi i gruppen inför det? Diskutera begreppen i gruppen. Nationella konferenser kommer att hållas i oktober och november 2012 som kommer att presentera stödmaterialet i entreprenörskap. Skapa en poängkurs i entreprenörskap. Entreprenörskap i skolan - diskussioner utifrån följande ord; Pedagogik Metod Innovation Förhållningssätt Process Uppgift; Lyft en svårighet och två möjligheter Presentation av alla gruppers synpunkter - sammanfattat i punktform Två begrepp process och pedagogik + och - Aktiva elever viktigt Entreprenörskap i skolan ett paraplybegrepp för många saker Pedagogik behöver definieras och klargöras. Begreppssförvirring ute på skolorna är en farhåga. En autonom person kännetecknas av entreprenöriella kompetenser. Vad är skillnaden? Högre måluppfyllelse om jag som elev är entreprenöriell. Resultatet av entreprenöriellt lärande är det intressanta. Pedagogik - Vi ser inget problem med att det finns som entreprenörskap i skolan som en pedagogik. För vem är det ett problem? Vem är det som ser det som ett problem? Vems är apan? Process och förhållningssätt Saker och ting tar tid Entreprenörskap i skolan är ett förhållningssätt

3 John Hatties studie är en sådan studie som bekräftas att det entreprenöriella lärandet är bra. Synligt lärande heter den svenska sammanfattningen och finns på webben som pdf. Annika Ottenborgs avhandling. För att det ska ligga tyngd bakom frågan att avgöra huruvida entreprenörskap i skolan är en pedagogik så behöver bl.a. professorer svara på frågan. Presentation av webbresursen Bedömning för lärande, med diskussioner Ulrik GR Utbildning presenterar webbresursen BFL - Gr Utbildning har tillsammans med STEPS och ett nära samarbete med Christian Lundahl tagit fram en webbresurs för lärande. Christian har tillsammans med lärare i regionen tagit fram den här webbresursen. Webbresursen adresserar fem nyckelstrategier för bedömning för lärande. Använder vi de här fem strategier för lärande så höjer vi också lärande. Cirklarna symboliserar nyckelstrategierna. Hatties studie ligger också till grund för den här webbresursen. Syftet är att lärare blir bättre på lärande. På webbplatsen så har varje cirkel en egen färg och sida. Webbresursen och hur den används kommer att beforskas av Christian Lundahl.För att kunna ta del av allt material behöver man bli medlem. Alla kan vara med. Sidan bygger på en communitytanke att man ska kunna vara med och dela med sig. Lärande- Lärare - kontext Det finns en tydlig av BFL koppling till formativa lärprocesser Använda eleverna som lärresurser, Dylan William forskare, har tagit fram olika exempel och övningar på hur man göra detta. En av de viktigaste strategierna: Formativa processer vi ska lära att lära, att aktivera eleven som en ägare av sin egen lärprocess. Det finns menyer till alla strategier och till sist bedömningsstrategier för hur man kan utföra sin bedömning. I communityn kan man dela med sig av sin bedömningsteknik. Till varje nyckelstrategi finns exempel på bedömningstekniker. Christian finns med i inbäddade youtube-klipp på sidorna The flipped classroom Du får också förslag på hur du kan jobba med eleverna. Målen finns tydliggjorda på sidan Idébanken: Tanken är att dela med sig. Idébanken har lite olika nivåer. Du söker antingen på sökord eller område. Bloggkvällar kommer att anordnas för att baka in mer material i idébanken. Mer information om den engelska forskaren Dylan Williams finns på sidan. Enligt Hatties studie så är det bedömning för lärande som har den största effektenför lärande.

4 Informationspunkt från några i nätverket Gabriella Holm, Skolsamverkan Det kooperativa entreprenörskapet: Samverkan skola och arbetsliv Vi gjorde en undersökning (SYV-Barometern) som visar att samverkan skola arbetsliv är ett eftersatt område. Stora arbetsmarknadsdagen 2012, torsdagen 24 maj i Stockholm - Nationellt fokus - Möjligheter och utmaningar för svenska ungdomar - SYV är målgruppen - Inbjudan och program kommer ut vecka 9 Ny bok av Lars Jonsson, 10 teser om entreprenörskap, finns att beställa på Bibbi Lodmark, Drivkraft Söderhamn 26 och 27 april - Konferens kring entreprenöriellt lärande - Plats i Söderhamn - Dag 1 riktar sig till pedagoger lokalt och internationellt - Den är uppbyggd kring seminarier, workshops etc - Konferensen är gratis - Det kommer ett program i mitten av februari Eva Ekmark, Entris April - Konferens Entris Entris har tagit fram ett processtödsmaterial som heter från tanke till aktion. Det bygger på aktionslärande. Studiematerialet är uppdaterat och ligger på hemsidan. Studiematerialet är tänkt som ett diskussionsmaterial.de nya materialen handlar om hållbar utveckling. NELIS som förening, med diskussioner Vi förenas i Nätverk för entreprenöriellt lärande i skolan Vad vill vi ha det här nätverket till? Tankar? Visioner? Det här är vi nöjda med! Det här vill vi utveckla! Ska Nelis bli en förening? Detta blev en av punkterna till Open Space, se anteckningar under fredag 20 januari 2012

5 Fredag 20 januari 2012 Agenda för mötet 08:00 Uppvärmning Open Space utifrån ämnen och frågeställningar som lyfts under torsdagen Summering av Open Space diskussionerna. Eventuell arbetsfördelning. NELIS 9 var och när 12:00 Avslutning och lämmeltåg till Centralstationen för lunch på First Hotel G. Open Space utifrån ämnen och frågeställningar som lyfts under torsdagen Grupp 1 - Nelis nu och sen - Hemsida Diskussionerna kring NELIS syfte och form har varit ett återkommande ämne som diskuterat vid åtskilliga träffar. Vid sjätte träffen i Västerås lyftes tanken om att skapa en förening. Det finns flera för- och nackdelar med en förening. Fördelarna ligger främst på den ekonomiska sidan. I dagens nätverk äger ingen något, inte heller har någon ett övergripande ansvar. Det innebär att exempelvis hemsidanwww.nelis.se bekostas (domän, drift och underhåll) bekostas av en av nätverkets deltagare. Och vem äger egentligen hemsidan? Om en nätverksträff skulle fallera ekonomiskt riskerar arrangören att själv få bära kostnaden, samtidigt som ett eventuellt överskott tillfaller arrangören. Under- och överskott kan alltså inte föras vidare och balanseras mot varandra. Med en förening blir ekonomin tydligare. Likaså kan en anslutnings- eller medlemsavgift ligga till grund för gemensamma kostnader såsom hemsida. Över- och underskott från nätverksträffar ligger på föreningen, inte på enskilda aktörer. Hemsidan, och eventuellt annat material, tillhör föreningen. Som förening ökar möjligheten att få stöd, såsom bidrag, utifrån. Nackdelarna med en förening är att nätverket formaliseras och riskerar att bli byråkratiskt. Själen i NELIS är just nätverkandet, mötet och diskussionerna. Med styrelser, stadgar och funktioner finns risk att NELIS spontanitet och flexibilitet går förlorad. Vem kan bli medlem, och vilka ingår i ett medlemaskap? Alla i en ingående organisation? Enskilda individer? Funktioner? Dessutom är det ett faktum att många deltagare driver externt finansierade projekt som inte godkänner medlemsavgifter i budget. Går då värdorganisationen in och betalar? Och för vad? Utifrån dessa diskussioner enades vi i gruppen om att NELIS tillsvidare fortsätter att vara ett nätverk, men att dess form och syfte förtydligas. Förtydligandet underlättar kommunikationen med nyfikna och intresserade som eventuellt vill delta. Det underlättar även för de som arrangerar träffarna samt för att värna nätverkets själ och kärna vid de fysiska träffarna. Alla

6 i gruppen var ense om att själen och kärnan är just mötet med andra projekt, kommuner och regioner samt organisationer och företag som arbetar med att stärka entreprenörskap som en röd tråd genom utbildningsväsendet. Förtydligandet kommer att innehålla en rutin och minneslista för nätverksträffarna. Rutinen skall vara så enkelt som möjligt, helst inte längre än ett vanligt A4, innehålla de riktlinjer vi alla gemensamt har att förhålla oss till. Grupp 2 - Följa upp EL - skolverket, skolinspektion och nationella proven - Strategi gentemot departement och myndigheter - Kan man certifieras i EL? Certifiering Det florerar olika typer av insatser för att certifiera skolor och/eller lärare. Bland annat har entreprenörskapsregionen fått utvecklingsmedel från Skolverket för att ta fram ett eget certifikat. Det är Ljungby kommun som är projektägare. I stora drag går det ut på att lärare ska fortbildas och de ska i sin tur certifiera arbetslag. I diskussionen var det många som ställde sig frågande till detta projekt. Några kommentarer: - Entreprenörskapet ska ju genomsyra allt i skolan och det är något som skolan skall göra. Ska det finnas certifikat för matte och språk också? - Vad händer om man som lärare på en certifierad skola byter arbetsgivare? Vore det inte bättre om certifikatet var personligt? - Har Skolverket sanktionerat detta och kommer använda det som grund för ett nationellt certifikat? (Här fick vi svar från Eva att man från Skolverkets håll inte har som ambition att vara nationell samordnare av certifikat. Man är mer nyfiken på vad detta grepp kan ge för resultat i regionen.) Vi pratade vidare om en slags kommunal e-certifiering där man tar fram kriterier för en entreprenöriell arbetsplats. Uppföljning - Skolinspektionen Både ENTRIS och FramtidsFrön har ställt frågan till Skolinspektionen om man kommer följa upp och titta särskilt på hur skolorna arbetar med entreprenörskap. Vi har båda fått samma svar. Inspektionen har inte för avsikt att titta särskilt på detta de närmsta åren, möjligtvis om några år och då i kvalitetsredovisningssammanhang. I den nya kartläggningen som ska göras kommer det synas tydligt vilka som kommit igång med arbetet. Frågan är om NELIS ska göra något? Debatten gick fram och tillbaka och vi kom fram till att vi ska vara mer proaktiva själva och inte invänta Skolinspektionen. I stället ska vi vara mer aktiva i den allmänna debatten se nedan. Debattartiklar Kan man tänka sig att NELIS som nätverk ska skriva debattartiklar? Vi ser att det finns en

7 stor risk med det. Vi har alla olika uppdragsgivare och kan hamna i kläm genom att skriva under en debattartikel från NELIS. Då är det bättre att vi uppmuntrar varandra till att skriva debattartiklar. Nationella prov I diskussionen framkom även behovet av att de nationella proven måste vara mer entreprenöriella. Detta ligger självklart som en utvecklingsdel hos Skolverket. Vi pratade även om att de nya svenska och engelskaproven har utvecklats väldigt. De är i många fall mer öppna och kreativa än läroböckerna. Mer av det tycker vi! Lärarutbildningen Skolverket gör vad man kan för att påverka Högskoleverket att få in mer entreprenöriellt tänk i Lärarutbildningen. Eva jobbar på med detta. Ett helt nödvändigt strategiskt arbete konstaterade vi. Grupp 3 - Bredda entreprenöriellt lärande - kommun vision för alla medborgare - Alla ska med?! Hur involvera hela den stora kommunala organisationen? Ska alla med? Entreprenöriellt lärande i hela den kommunala organisationen. Man letar felen oftare än det som är bra i organisationen. Trycka på samverkan, SMS SKL, våga bjuda in andra för att ta tag i frågan tillsammans. Demokratiutveckling, samverkan kring varje barn istället för varje förvaltning var för sig. Professionen måste få kliva fram och bli stärkta i det. Bjuda med förvaltningschefer och politiker i olika sammanhang som berör området. Arbetsförmåga eller inte? Hur kan vi få fler att se sin del i ett sammanhang. GÅ till AKTION! Rätt person måste sanktionera. Rektor måste sätta sin vision i verket. Knyta an till alla processer som redan finns. Skapa en bra dialog mellan myndigheter och departement så det blir tydligt på golvet Väva ihop begrepp som entreprenörskap, demokrati, inflytande och delaktighet. Rektors ansvar i skolan styr mycket i skolan och det behövs förändras där. Man måste veta mål och sina styrdokument för att kunna gå utanför dem. Känna till ramarna för gå utanför. Skolinspektionen hur färgade är de av sina egna ryggsäckar? Hur entreprenöriella är dem? Mediastrategi alla måste ta sitt ansvar för att påverka där man står. Debatten måste breddas och inte bara beröra skolan utan hela samhället det handlar om samhällsutvecklingen. En drivande rektor kräver drivande lärare eller är det tvärt om? Vi måste ha en lärande organisation i skolan näringslivet är bättre på det. Hållbar utveckling i en organisation om man inte är beredd att förändra sig så är det ganska chanslöst.

8 Grupp 4 - Hur kvalitetssäkra och synliggöra ditt uppdrag i din organisation så att det inte endast blir projektform - Hur komma ifrån projektifiering? - Framgångsrika el projekt Försöka sprida projektet inom organisationen och låta lärare, studie-och yrkesvägledare bli ägare av projektet. Arbeta med nyckelpersoner inom organisationen som kan finnas stödja och sprida projektet inom organisationen. Arbeta med Peer to Peer lära av varandra inom organisation Bygga den lärande organisationen genom att visa på goda exempel och låta duktiga medarbetare sprida sitt goda exempel inom organisationen. Mäta El genom att se elevernas engagemang i projektet hur många har frånvaro och hur självgående är eleverna Implementeringsfasen är viktigt i alla projekt Synliggöra de redan aktiviteter som skolan redan gör idag för att sedan gå in som processledare och stötta skolan i sitt arbete. För att sedan visa skolan att dessa aktiviteter har ni gjort och de är kanon. Koppla projektet till samtliga styrdokumenten. Arbeta vidare på sektorsnivå alla rektorer tar med i sina lönesamtal hur lärare arbetar med samverkan och el. Vid varje utvecklingssamtal skall en framtidsfråga ställas till eleven för att kartlägga/synliggöra elevernas tankar kring sin framtid. Grupp 5 - Hur främja ett bottom-up agerande? - Bör eller skall - Bemötande av det vi redan gör - Förhållningssätt - Hur får vi lärare att ta risk? Hur bemöter vi det gör vi redan? Börjar med lärarna, utveckla detta. Man kan alltid göra mer. Inga pekpinnar utmana och utveckla. Nyexaminerade lärare tycker att det är svårt! Skolverkets ramar där börjar man och utvecklar sitt förhållningssätt och sitt uppdrag. Starta i tryggheten och i det vi redan gör för att utmana utvecklingen för att gå vidare. Hur får vi lärare att ta en risk? Ledarskapsfråga, måste se lärare som individer. Det behövs en process hos läraren (jag själv). Visa vilken tillåtande atmosfär skolan har och uppmuntra till att våga. Rektorscoaching, ett krav att rektorn är med på informationsträffar och utbildningar i entrepröniellt lärande. Det visar lärarna vägen och att rektorerna tycker att det är viktigt för vår skola. Varför är det ok att lärarna bara inte dyker upp på möten? 50 anmälda och 25 kommer

9 Pedagogerna skulle behöva vara ute i arbetslivet, införa någon form av prao för lärare. Detta är inte en grej till: det ska vara integrerat, finns i läroplanen. Är en helhet! Vi erbjuder att stöd, en hjälp. Problem blir vid katederundervisning. Lärarna har abdikerat från sin lärarroll. De behöver ett stöd i arbetet. Läraren ska ha en otrolig kunskap och våga ta reda på svaren tillsammans med eleverna. Självförtroende! Finns det ledarskapsutbildning på Lärarutbildningen?? Organisationen kommer att bli lite sämre under en period då vi vänder rutiner i ett nytt förhållningssätt. Vad är målsättningen med skolan? Vad är målsättningen med arbetslaget? Vad är målsättningen med individen? Vad gör det hos människan när jag förnekar min känsla? Jag måste vilja kliva in i känslan och benämna den. Personligt ledarskap, mod att vara inte omtyckt. Arv från läraryrket, många rektorer är lärare från början. Kanske är det rektorerna vi måste satsa mest på? Rektorerna måste bli modigare! Vilken coaching kan rektorerna göra när de inte vet vad som sker i klassrummet? Det är dags att släppa hierakin för att börja samarbeta, coacha varandra. Gå på varandras lektioner. Fråga eleverna, (Hatting) feedback elev till lärare. Arbetslaget: varför ensamarbetar lärarna? Var finns teamet? EL, är det något jag ska välja eller bör välja? Vi anser att man ska välja EL! Vi ska våga mer, vara tuffare, utmana. Vara tydlig och rak. Alla elever har rätt till EL!! Lärare som uttrycker att det inte finns någon tid till EL är ett tecken på bristande ledarskap vi ska ta in Lgr11. Vem har ansvaret för EL? Skolledarna brister. Hur utvecklar man förmågorna i EL? Något händer under resans gång i skolan. F-2 är oftast ok, åk.3-6?, åk. 7-9 är de skadade. Vilka verktyg använder pedagogen? Tydliggöra målen, skaffa en målbild av vad som ska göra. Idag är det ofta spretigt. Eleverna behöver nya förväntningar, det går snabbt att vända tråkiga erfarenheter. Hur ska pedagogen och skolledaren vara för att eleverna ska få möjlighet att nå sina mål. Måste koppla ihop delarna. Tänka vad är det slutliga målet. Tydliggöra för föräldrarna på ett tidigt stadie målen för åk.9. Skendemokrati: I gymnasiet får du rösta men har inget elevinflytande. Föräldrarna har sin skola med sig, visa föräldrarna hur de ska bemöta elevernas hemarbete. Informera föräldrarna om EL. Missar förmågor när vi fokusera enbart på betygen. Mvg ger inte verktyg att klara sig som

10 vuxen. Gör förmågorna bedömningsbara. Ex, ta kontakt med företag och skaffa sig ett sommarjobb. Mattesatsning 2,6 miljarder satsa på rätt saker. Klara NP, träna systemet men arbeta EL. Se de små framstegen som är gjorda ex i EL. Rektorn ska inte tillåta att det tar xx år att ta in läroplanen. Var en pedagogisk ledare!! Se sanningen i vitögat. Hur ska vi ha tålamod? Boktips! Hållbart ledarskap i skolan - Andy Hargreaves, Dean Fink - I den här boken tar författarna upp en av ledarskapets viktigaste men ofta försummade aspekter - hållbarhet. Författarna diskuterar sju principer för hållbart ledarskap: Djup i lärandet framför ytliga provresultat... Stökig klass : rektors ansvar? Eva Larsson - Jag har sett briljanta lektioner, genomförda av kunniga lärare med stor förmåga till inlevelse med eleverna och anpassning till deras behov. Jag har också sett prov på motsatsen - rent katastrofala lektioner - som för både eleverna och läraren har... Grupp 6 - Hur synliggöra lärande exempel? - Gemensam kunskapsbank - Hur ser lärarens hantverk ut i den entreprenöriella processen? Detta har redan gjorts otaliga gånger i flera olika projekt och satsningar. Lärande exempel finns bl.a. i tryckta skrifter av olika slag, i olika databaser som ex. Veils ( ENTRIS-kanalen på You Tube ( Lärande exempel finns det således ganska gott om. Vad är det då som skulle göra det extra attraktivt och lättillgängligt för intresserade? Några förslag var satsa extra på: - Att det ska vara roligt och lättillgängligt - Sociala, fysiska och digitala, nätverk för lärare som exempelvis: - Torghandel (GR), fysiska möten där deltagarna tar del av olika lärande exempel - Facebook, Blogg och Twitter - Kanske nyttja något/några av följande sajter för att synliggöra och förstärka det entreprenöriella lärandet? - Lektion. se Sveriges största lärarsajt med cirka registrerade användare, en svenskspråkig idébank med lektionstips av lärare för lärare - Teach book en professionell engelskspråkig community för lektionsplanering, delge erfarenheter etc. - Teacher Tube finns på Facebook - På en samlingssida utse månadens bästa skola/lärare - En ingång Kan Skolverket fungera som en ingång och länka till alla bra sajter? Visa på

11 olika exempelskolor? - Möta medias negativa bild av skolan med positiva inlägg i debatten och visa på goda exempel. - Belysa hur mötet mellan pedagoger och barn/elever ser ut i en skola som jobbar med entreprenöriellt lärande. - Samla lärande exempel under rubriken På spaning efter entreprenörskap i skolan En annan frågeställning som framkom var hur man ska nå de som är passiva och inte vill göra något? - Skapa en ingång för att väcka intresse. Morot och/eller piska? - Den främsta framgångsfaktorn tros dock vara fysiska möten, då det gäller att skapa intresse och engagemang! - Kollegialt lärande är bästa sättet att nå resultat enl. John Hattie. NELIS 9 var och när september (lunch till lunch enl. tradition) i Skåne. Vore bra om alla som tänkt åka också antecknar i sina kalendrar att även kvällen den 24 september kan komma att bli aktuell. Samordningsgruppen som anordnar nästa träff har funderingar på planer även för den kvällen och ev. förmiddagen dagen därpå. De återkommer om detta. Kontaktperson Eva Ekmark, Projektledare ENTRIS 2.0, - Mobil Mail eva.ekmark@kfsk.se