ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd."

Transkript

1 ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. somatik Alla ESS är uppbyggda på samma sätt och gäller både prehospitalt som hospitalt. Triageåtgärder är ersatta med rekommendationer enligt RETTS. Utfallsfärgen markeras med en pilkloss som anger rekommenderad åtgärd i samband med triage. Processen prehospitalt och hospitalt äger den enskilde huvudmannen/organisationen att själv bestämma över. Ledtider till läkare har vi tagit bort helt i denna version. RETTS rekommenderar bara två nivåer: Kan inte vänta= röd och orange prio Kan vänta= Gul, grön och blå prio Huvudmannen avgör sen vilken kapacitet och kompetens som skall organiseras för att uppnå rekommendationerna i RETTS. Dessa baseras enbart på medicinsk säkerhet och utgår från de valideringsstudier som genomförts. psykiatri Ess är uppbyggda på samma sätt som för Somatiska ESS. Utfallet enligt RETTS rekommenderar samma processer för monitorering och provtagning som övriga RETTS. Prehospital o hospital process är samma. pediatrik För metts/retts-p skall för bedömning av vitalparametrarna rätt algoritm användas. primär/närsjukvård När RETTS systemet används inom mer primära vårdformer kan systemet användas för akutsökande/jourcentralsverksamhet för att bedöma behov av åtgärder och vårdnivå. För andra PV/Ns patienter anser vi att RETTS inte bör användas annat än vid plötsliga akutfall. Principen är då att ESS 60 används och sen sökorsaks ESS och om utfallet blir röd/orange mäts samtliga vitalparametrar och om gul/grön/blå mäts vitalparametrar vid behov.

2 1. RETTS - Onormal hjärtrytm R00 - Förmaksflimmer I Multipla syncope - Dyspne - Bröstsmärta - Enstaka syncope -Nydebuterat eller recidiverande förmaksflimmer Definition: syncope=plötslig medvetslöshet. svimning= medvetandeförlust med förkänning Onormal hjärtrytm är ett symtom som kan innehålla allvarliga arytmier som endast fångas intermittent. Plötslig medvetandeförlust utan föregående symtom (svimningskänsla) och utan misstanke om krampsjukdom, kan behöva högre prioritet. Samtidigt är det ibland svårt att skilja svimning, syncope och arytmier från psykosomatiska symtom. Försök att anamnestiskt skilja på svimningar, dvs de med prodromalsymtom (förkänningar) och de som kommer plötsligt och där patienten vaknar upp på golvet. Vid nydebuterat eller recidiverande förmaksflimmer (patienten vet oftast detta) visa för läkare för att ta ställning till elkonvertering, notera alltid debuttid. -Inga syncope Processåtgärd hospitalt: Svält ml Ringer Acetat till patienter som skall elkonverteras. PK-INR på patienter med Waranbehandling.

3 2. RETTS -Högt blodtryck R03.0 -Lågt blodtryck R03.1 (som sökorsak) - Akut sensoriska eller motoriska CNS symtom -RLS >/= 2 med SBT >240 och/eller DBT 140mmHg DBT >140 DBT > 120 (upprepade mätningar) Inget av ovanstående Högt blodtryck är vanligt på en akutmottagning, speciellt vid första mätningen. Detta behöver INTE vara hypertoni utan kan vara fysiologiskt och tecken på att patienten har en hög cardiac output och vasokonstriktion på grund av stresspådrag. Om högt blodtryck däremot är associerat med cerebrala symtom och/eller kardiella symtom skall högt blodtryck värderas som ett möjligt alarmtecken. Om det ej föreligger proteinuri så är det höga blodtrycket sannolikt tillfälligt. Vid misstanke om malign hypertoni, dvs med både proteinuri, hypertensiv encephalopati och fundus hypertonicus III skall patienten alltid skrivas in på sjukhus. Lågt blodtryck, systoliskt < 90 mmhg, kan däremot vara tecken på allvarlig sjukdom och fångas via vitalparametrarna. Om patienten söker för isolerat lågt blodtryck, dvs utan andra symtom som syncope, dyspne, frossa, feber etc. så är detta inget alarmsymtom så länge SBT är > 90 mmhg. Vid lågt BT skall BT alltid mätas i båda armarna. Rekommenderad processåtgärd hospitalt: BT på gul och grön prio varje timma. U-prot på gul, orange och röd prio.

4 3. RETTS -Hemoptys R04.2 -Näsblödning R04.0 -Postoperativ tonsillblödning R Hb <70 och stor pågående blödning - Pågående riklig näsblödning - Stora hemoptyser - Hb <90 -AK-beh eller blödningsbenägenhet -Nyligen svalgkirurgi - Intermittent färsk näsblödning - Icke färsk näsblödning - Enstaka hemoptyser Fakatruta Blodhosta/hemoptys skall alltid tas på allvar eftersom man vid upprepade tillfällen av hemoptys måste utesluta bakomliggande malign sjukdom. Vid vissa lungödem och vid lungemboli/lunginfarkt kan hemoptys förekomma men är relativt ovanligt och utgör inget kardinalsymtom. Hemoptys förekommer också vid AK-beh och vanlig benign hosta. Därför är det extra viktigt att man hos patienter med synlig blödning om det finns risk för ökad blödningsbenägenhet. Med blödningsbenägenhet menas Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak. Hb gränserna är satta som vägledning och har ingen vetenskaplig grund utan baseras på hur akut transfusionsbehov patienten kan tänkas ha. Ofta ger vitalparametrarna utslag vid riktigt låga Hb och då faller prioritetsgruppen ut där. Vid postoperativ tonsillblödning, som ofta är av intermeittent typ, kan stora och livshotande tillstånd uppstå akut. Ofta är det hotande luftväg som komplicerar tillståndet. Dödsfall har rapporterats. En postoperativ tonsillblödning kan därför ALDRIG triageras lägre än Orange. Blödning definieras: Liten blödning Mer saliv än blod Medelstor blödning Mer blod än saliv Stor blödning Blod rinner från näsa och/eller mun Hb+ blodgrupp och bastest Hb+ blodgrupp och bastest Hb Hb Rekommenderad processåtgärd hospitalt: Blodgrupp och bastest,pk och APTT på orange.

5 4. RETTS - Dyspné R Hyperventilation R Bröstsmärta vid andning R07.1 -Samtidig svår bröstsmärta med eller utan andnings korrelation, och/eller syncope -Synlig halsvenstas - Ischemitecken på +dyspne - Endast andningskorrelerad bröstsmärta -I kombination med tachykardi Dyspne är ett av de vanligaste symtomen hos patienter på akutmottagningen. Lång ifrån alla har en bakomliggande organisk orsak till dyspnén. Viktigt är dock att komma ihåg att kroniska lungsjukdomar ofta faller ut i vitalparametrar medan lungfriska kan ha helt normala vitalparametrar och ändå ha en allvarlig sjukdom. Vid lungemboli kan vissa patienter vara förvånansvärt opåverkade i vila. Ofta är akut lungemboli kombinerat med viss tachykardi men behöver inte vara särskilt uttalad, och ibland kan nydebuterat förmaksflimmer vara associerat till lungemboli. Vid samtidig bröstsmärta och/eller syncope skall symtomet dyspné alltid betraktas som allvarligare än utan dessa symtom. Vid misstanke om dyspne och samtidig infektion kan algoritm 47 övervägas. - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: TNI på röd, orange och gul prio.

6 5. RETTS - Bröstsmärta/Bröstkorgsmärta UNS R Nytillkommet vänstergrenblock - ST-höjning -Ishemitecken på + pågående bröstsmärta -Nyligen/pågående brsm med vegetativa symtom (kallsvett,illamående) -Brsm+dyspné -Brsm som kommer i vila och/eller vid ringa ansträngning -Brsm + syncope - Måttlig/lätt brsm men med normalt -Riskfaktorer -Inget av ovanstående Bröstsmärta är den vanligaste sökorsaken på en akutmottagning. Ofta beskrivs bröstsmärtan som diffus och med oklar lokalisation. Viktigt är duration, dvs när började bröstsmärtan och vad gjorde patienten då. Kommer bröstsmärtan vid ansträngning, kyla eller är den andningskorrelerad? Med vegetativa symtom menas blek, kallsvettig och kladdig hud samt illamående. Finns det riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom som tidigare kardiovaskulär sjukdom (även Claudicatio intermittens, stroke, TIA), hypertoni, rökning, diabetes, hyperlipidemi, ärftlighet? Förekomst av en eller flera riskfaktorer ökar sannolikheten för att akut koronart syndrom kan föreligga och stärker indikationen för utredning vid akut bröstsmärta. Ett normalt utesluter inte akut koronart syndrom. Ett patologiskt bekräftar inte akut koronart syndrom. En vanlig orsak till patologiskt är att det felkopplat. Är felkopplat??? Processåtgärd hospitalt: TNI-serie på röd, orange och gul prio. Reevaluering: Vid återkommande eller förvärrad bröstsmärta under vård på akuten skall patientens symtom och tecken återigen värderas enligt algoritmen.

7 6. RETTS -Buksmärta R10.4 -Illamående R11.9 -Diarré UNS A09 -Plötslig debut med pågående smärta på allmänpåverkad patient -Svår/måttlig buksmärta på allmänpåverkad patient. Buksmärta hos pat med känt bukaortaaneurysm -Buksmärta+PD-pat eller pyelostomi -Feber > 38,5 o och frossa nu eller före inkomst -Buksmärta + syncope -Immunosupprimerad patient - Svår/måttlig smärta, i övrigt opåverkad pat. - >2 kräkningar sista 4 timmarna - Inget av ovanstående Buksmärta är den vanligaste kontaktorsaken inom den kirurgiska disciplinen på akutmottagningen. Den bakomliggande orsaken kan dock vara mycket varierande, och vissa tillstånd kräver omedelbart omhändertagande. Debuten och förekomst av andra samtidiga symtom, ex.v. kräkning, hematuri, feber, frossa, diarre kan påverka handläggningen och prioriteringen. Det finns också kända riskfaktorer som kan utgöra ett stöd i bedömningen och prioriteringen av patienter med buksmärta, exempel på detta är tidigare bukkirurgi, kända gastrointestinala sjukdomar, känt aortaaneurysm, peritonealdialys och pyelostomikateter. Vid lågt sittande buksmärta hos fertila kvinnor skall man alltid misstänka graviditet med komplikation. Se även ESS 21 Vid flanksmärta bör sk stensmärta misstänkas, ev kan då även ESS 14 användas. Processåtgärd hospitalt: TNI på röd. Leverprover på smärta ovan navelplanet. Blodstatus med CRP på gul o grön prio. Urinsticka på alla. Gravidetstest på alla fertila kvinnor. PM: följ lokalt PM för kvinnor med lågt sittande buksmärta. Stor buk: bladderscan Patient med prio högre än Gul ges vätska enligt PM Vid stensmärta: följ PM för smärtbehandling Blododling vid feber och fossa

8 7. RETTS - Hematemes K Melena K Sjukdom i anus och rektum K GI-blödning K92. -Pågående hematemes eller stor melena/rectalt blod -Hb < 70 - Anamnes på större blödning rectalt eller hematemes -AK-beh eller blödningsbenägenhet -Nyligen svalgkirurgi < 14 dagar -Hb < 90 - Svart avföring eller blod i avföringen. -Enstaka hematemes/melena. - Inget av ovanstående Hematemes beror oftast på blödning i ventrikel, esofagus eller övre delen av tarmen. Mörk/svart avföring betyder ofta blödning som pågått och som inte är urakut, medan rött blod i avföringen ofta är färsk. Stora mängder blod indikerar större färsk blödning, medan små blodmängder på avföringen indikerar distal mindre blödning. Det är därför extra viktigt att man hos patienter med GI blödning särskilt efterfrågar om patienten har ökad blödningsbenägenhet. Med blödningsbenägenhet menas Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak. Processåtgärd hospitalt: Blodgrupp och bastest orange prio. F-Hb om avföring. PK+APTT även på Orange Hb Hb Hb Hb

9 8. RETTS - Gulsot (ikterus) R17 - Ascites R18 - Hb < 70 - Icterus+feber >38,5º -Hb < 90 -Psykotiskt beteende Ascites förekommer ff.a. vid levercirros och svår hjärtsvikt, men kan också förekomma vid en rad andra tillstånd. Viktigt vid den akuta bedömning av ascitespatienten är att ta reda på hur snabbt bukomfånget ökat och ev. kända bakomliggande faktorer. Vid akut påkommen ascites/ökat bukomfång skall man även kartlägga ev. buksmärta. Gulsot/ikterus kommer oftast successivt och orsakas oftast av gallvägsobstruktion eller leverinsufficiens och uppstår vid S-bilirubin > 30umol/l. Vid akut påkommen ikterus skall intravasal hemolys misstänkas. Vid misstanke om infektion överväg algoritm 47. -Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Röda prover på alla eftersom leverstatus och PK-INR ingår. Hb Hb Hb Hb

10 9. RETTS -Kramper UNS R Epilepsi (känd) G Feberkramper R Patient med aktuella upprepade krampanfall -Krampanfall utan tidigare känd epilepsi -AK-beh eller blödningsbenägenhet -Skalltrauma Pat som haft aktuella (senaste dygnet) upprepade krampanfall har en ökad risk att få ytterligare ett krampanfall. Debut av epilepsi i vuxen ålder är ovanligt. Bakomliggande annan orsak bör misstänkas. Krampanfall hos patient med AKbehandling/blödningsbenägenhet har ökad risk att kramperna beror på intrakraniell blödning. Med blödningsbenägenhet menas Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak. - Krampanfall och tidigare känd epilepsi - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: : Om pat tar EP- medicin sparas ett rör för läkemedelskoncentration (skickas på läkarordination). PK- INR, APTT på orange patient. + P-glukos + P-glukos + P-glukos + P-glukos

11 10. RETTS -Sensibilitetsstörning R20 -Tremor R25.1 -Plötsligt påkommen huvudvärk -Samtidig kräkning -Upprepade intermittenta bortfallsymtom med eller utan motorik -DBT >120 mmhg -Skalltrauma inom 48 h Fråga efter skalltrauma använd ESS 30. Om misstanke om stroke/tia byt till ESS 12 Sensibilitetsstörningar kan uppstå vid perifer nervskada men också av orsaker från CNS. Det är därför viktigt att man ställer frågor kring symtom som kan komma från CNS, ex.v. huvudvärk, kräkning och motoriska bortfall. Vid enbart tremor är det viktigt att fråga om missbruk, läkemedel eller tidigare neurologisk sjukdom som oftast ger vägledning om tremorns ursprung. - Aktuellt missbruk (abstinens) -DBT >110 mmhg - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt:

12 11. RETTS - Yrsel och svindel R42 -Plötsligt påkommen huvudvärk -Kräkning -Anamnes på syncope -AK-beh eller blödningsbenägenhet -Akut debut -Enstaka kräkning utan andra symtom -Tidigare stroke -Skalltrauma Fråga efter skalltrauma använd ESS 30. Om misstanke om stroke/tia byt till ESS 12 Yrsel är ett vanligt symtom hos både yngre och äldre patienter. Äldre kan dock få svårt att klara sin ADL vid plötslig eller kronisk yrsel. En vanlig orsak till plötslig yrsel är sk. godartad lägesbetingad yrsel som ofta förvärras av huvudrörelse och lägesförändring av kroppen och går ofta över av sig själv. Vid lägesbetingad benign yrsel är den ofta av rotatorisk karaktär. Med akut debut menas plötsligt påkommen yrsel inom några få timmars tidsintervall från ankomst. Med blödningsbenägenhet menas Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak. Vid yrsel hos äldre är det viktigt att man bedömer risken för fall och har patienten under uppsikt/tillsyn under vårdtiden. Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Ortostatiskt prov på gul och grön. Ortostatiskt prov = liggande blodtryck, sen blodtrycke efter 1 och 5 minuters stående. Varning fallrisk!!

13 12. RETTS -Stroke I64.9 -Neurologiskt bortfall/tia G45.9 -Patienten uppfyller kriterier för strokelarm - Huvudvärk - Kräkning -Trauma - AK-behandling eller blödningsbenägenhet - DBT >120 mmhg - Patient med intermittenta bortfall - Bortfall/stroke som ej uppfyller kriterier för storkelarm - DBT >110 mmhg - Inget av ovanstående Strokelarm aktiveras enligt lokal algoritm vilket innebär att strokelarm kan utlösas oavsett medicinsk prioritet enligt RETTS Stroke är en av de vanligaste frågeställningar hos patienter med neurologiska symtom som söker på akutmottagningen. Vid stroke finns ofta ett antal viktiga faktorer att ta hänsyn till vid prioritering, diagnostik och behandling. Det är särskilt viktigt att hitta patienten tidigt i förloppet vid misstanke om hjärninfarkt men också finna de som eventuellt kan ha en blödning för ställningstagande till åtgärd. Med blödningsbenägenhet menas Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak. Processåtgärd hospitalt: Bladderscan på alla misstänkta färska stroke. Betänk ökad fallrisk och ökat omvårdnadsbehov. PK-INR, APTT på orange prio. Reevaluering: Vid återkommande symtom/bortfall under vård på akuten skall patientens symtom och tecken återigen värderas enligt algoritmen.

14 13. RETTS -Ledvärk M25.5 -Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst -Debut < 24 h och rodnad+svullen+öm led - Omöjligt att flektera/extendera - Inopererat material/protes i värkande led Denna ESS används för engagemang i fot/handled eller proximalt därom. Den viktigaste åtgärden vid handläggning av patienter med ledvärk är kartläggningen av utbredningen, en eller flera leder, symtomdebut och duration och ev förekomst av feber/frossa samt lokal rodnad, eller allmänpåverkan. Har patienten tidigare kirurgi mot leden eller protes. Vid septisk artrit är oftast stora leder inblandade och oftast en led. Fråga om trauma i anamnesen. Vid primärt trauma mot leden använd skadealgoritm. - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Blododling vid feber >38,5º. Vid orange och gul prio kontaktas ortoped/akutläkare direkt. Ställ alltid Frågan om Trauma mot Aktuell led

15 14. RETTS - Ryggsmärta M Smärtor i bröstrygg M54.6 -Plötslig debut med pågående smärta och allmänpåverkan -Thorakal plötsligt smärta med vegetativa symtom (kallsvett, illamående) eller syncope -Nytillkommet neurologiskt bortfall -Urinretention -Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst -Thorakal plötslig smärta utan vegetativa symtom -Makroskopisk hematuri -Debut >12 h -Tidigare känd svårbehandlad smärta - Inget av ovanstående Vanligaste orsaken till akut ryggvärk är muskulära besvär utan organisk orsak. Därför är det viktigt att tidigt sortera ut de patienter som inte behöver annat än smärtbehandling och rådgivning, från de som har en uppenbar bakomliggande orsak, som skall utredas och handläggas inom högre priogrupp. Vi upprepade och långvariga besvär i kombination med relativt opåverkad patient som saknar symtom och tecken enligt ovan, kan man ofta hänvisa till annan vårdnivå än akutmottagningen. Vid oklar smärtlokalisation eller kombinerat med smärta i buken kan ESS 6 användas. Med nytillkomna neurologiska bortfall menas motoriska och/eller sensoriska bortfall i extremitet (denna algoritm) som kommit eller accentuerats, och som inte funnits som ett kroniskt tidigare utrett tillstånd.,urinsticka+ bladderscan, urinsticka+ bladderscan Processåtgärd hospitalt: Vid orange prioritet tas direkt kontakt med ortopedjouren/akutläkare om denna inte primärt handlägger patienten på akuten.. Urinsticka Urinsticka

16 15. RETTS -Smärta i extremitet M79.6 -Svullnad i extremitet R22.4 -Underbensödem R60.0 -Ödem UNS R60.9 -Extremitetsproblem -Kall extremitet -Ingen kapillär återfyllnad -Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Svår smärta plötslig debut -Svullnad och konsistensökning -Tidigare DVT/artäremboli -AK-behandling eller blödningsbenägenhet - Inopererat material/protes Akut smärta i led utan föregående trauma kan var ett vaskulärt insjuknande. Patienter men förmaksflimmer kan få kardiella embolier som occluderar extremitetskärl. Akut påkommen kall extremitet föranleder alltid kontakt med kärlkirurg. Vid frossa och samtidig värk skall nekrotiserande fasciit misstänkas och då är patienten alltid orange till diagnosen är utesluten. Vid misstanke blododla direkt. -Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Tag myoglobin och blododling om feber > 38,5 o. Patient med blödarsjuka, kontakta ansvarig läkare för prio. Vid misstanke/remiss om DVT, följ lokal DVT rutin. Vid bilateral bensvullnad: Tag

17 16. RETTS -Smärta vid vattenkastning R30 -Urinretention R33 -Hematuri R31 -Urinproblem De bakomliggande faktorerna vid vattenkastningssmärta är många. Hematuri kan ha olika akuticitet men skall alltid föranleda ställningstagande till utredning som i de flesta fall kan ske polikliniskt. - Hb < 90 - Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Pyelostomi -Riklig makroskopisk hematuri -Buksmärtor - Inget av ovanstående Hb Hb Processåtgärd hospitalt: Urinsticka på alla, urinoding på alla utom grön prio, blododling vid feber >38,5 o. Bladderscan vid misstanke om urinretention. KAD vid urinretention enligt rutin. Makroskopisk hematuri: följ lokal rutin Hb Hb

18 17. RETTS -Underlivsbesvär hos män (för kvinnor se ESS 21) -Skrotal smärta -Smärta/svullnad ljumske Orsaken kan vara epididymit som förekommer i alla åldrar men ovanligt före puberteten. Testistorsion drabbar oftast pojkar och yngre män och karaktäriseras av plötslig eller intermittent insättande ensidig, skrotal smärta med svullnad. Tidig urologkontakt är viktig/obligatorisk vid misstanke om testistorsion. -Plötslig debut av skrotal smärta <48 timmar -Trauma mot skrotum och kraftig smärta/ödem -Priapism -Icke reponibelt, smärtande ljumskbråck -Måttlig till lindrig smärta -Svullen och/eller blödande penis - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Läkarkontakt direkt vid misstanke om testistorsion.

19 19. RETTS -Huvudvärk R51 -Attackhuvudvärk -Meningism/nackstelhet -Plötslig yrsel -Kräkning och/eller neurologiskt bortfall -Inoperad shunt - AK-behandling eller blödningsbenägenhet - Enstaka kräkning utan neurologiskt bortfall Fråga efter skalltrauma använd ESS 30. Om misstanke om stroke/tia byt till ESS 12 Attackhuvudvärk (singular) är ett kardinalsymtom vid subarachnoidalblödning och kan vara en mindre sk varningsblödning och skall tas på största allvar. Attackhuvudvärk innebär att huvudvärken kommer plötsligt och inte i attacker (plural). Hos dessa patienter skall alltid subaracknoidalblödning misstänkas och uteslutas. Meningism definieras som patienten med huvudvärk, allmänpåverkad och med en refektorisk nackstelhet vid passiv (undersökaren böjer huvudet framåt) flexion i nacken. Med blödningsbenägenhet menas Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak. - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Om skalltrauma använd ESS 30. Vid misstanke om stroke/tia använd ESS 12. Ta blododling på röd och orange prio och >38,5. Om Waranbehandling tag PK-INR

20 20. RETTS -Svimning/kollaps R55 -Syncope -Multipla syncope -Enstaka syncope - Inget av ovanstående Fråga eftertrauma i anamnesen Definition: syncope=plötslig medvetslöshet. svimning= medvetandeförlust med förkänning Svimning är ett mycket vanligt symtom och kan bedömas enbart med anamnes och ett kliniskt status, för att avgöra om det finns en bakomliggande sjukdom. Plötslig medvetandeförlust utan föregående symtom (svimningskänsla) och utan misstanke om krampsjukdom, kan behöva högre prioritet. Samtidigt är det ibland svårt att skilja svimning, syncope och arytmier från psykosomatiska symtom. Försök att anamnestiskt skilja på svimningar, dvs de med prodromalsymtom (förkänningar) och de som kommer plötsligt och där patienten vaknar upp på golvet. Patienter som haft förkänning vid svimning och kommer ihåg allt före och efter har oftast endast benign svimning och behöver oftast inte utredas om status är ua. Processåtgärd hospitalt: Ortostatiskt prov = liggande blodtryck, sen blodtrycke efter 1 och 5 minuters stående. Varning fallrisk!!

21 21. RETTS -Underlivsbesvär hos kvinnor -Graviditet -Vaginal blödning -Plötslig debut med pågående smärta på allmänpåverkad patient -Hb <70 -Gravid och buksmärta av intervallkaraktär -Feber > 38,5 o och frossa nu eller före inkomst -Gravid > V 20 och vaginal blödning -Låg buksmärta av intervall karaktär -Hb < 90 Denna algoritm/ess skiljer sig från Buksmärta ESS 6 då den skall fånga problem från retroperitoneala organ hos kvinnor. Viktigt att tänka på är att här prioriterar man också ett ofött foster hos gravida utöver själva patienten. Detta medför att METTS med denna algoritm ger risk för mer övertriage än algoritm Nr 6. - Vaginal blödning hos icke gravid - Gravid < V20 och vaginal blödning - Inget av ovanstående Hb Hb Hb Processåtgärd hospitalt: Blodstatus med CRP på gul och grön prio. PK-INR och APTT på orange prio. Blodgrupp på röd och orange prio. Svält och vätska enligt PM. Graviditetstest på fertila kvinnor Hb

22 30. RETTS -Skada/trauma Huvud S09.9 -Skada nacke/hals S11.9 -Hängning/strypning Y Hängning/strypningsförsök -Penetrerande skada huvud/hals -Brännskada/kemskada inhalationsskada -Pulserande blödning -Misstänkt penetrerande ögonskada -Misstänkt skelettskada huvud/hals -Blödning från hörselgång -Kraftig och ökande svullnad i regionen -Sväljningssvårigheter -Berusad patient/intoxikerad -Ak-behandling eller blödningsbenägenhet -Sensibilitetsnedsättning i extremitet -Djup sårskada som behöver sutureras -Medvetslöshet/amnesi i samband med skada -Misshandel kan lägst bli gul - Ytliga skador och inget av ovanstående Överväg traumalarm Överväg traumalarm Vid skada mot huvud/hals är det viktigt att fråga efter ev AK behandling eller blödningsbenägenhet. Med blödningsbenägenhet menas behandling med Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak Med pulserande blödning menas misstänkt arteriell blödning i regionen. Skador mot ansikte kan ibland vara kombinerat med ögonskada och ansiktsfraktur. Misstanke om sådan ger automatiskt högre prioritet till läkare. Blödning från hörselgången kan vara förenat med skallbasfraktur. Kraftig svullnad i huvud-halsregionen kan vara förenat med ökad risk för att andningsvägarna kan påverkas och kan medföra sväljningssvårigheter. Processåtgärd hospitalt: Komplettera på orange prio med intoxprover, PK-INR, APTT enligt rutin. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage.

23 31. RETTS -Skada Thorax/rygg S29.9 -Skada buk/bäcken S39.9 -Penetrerande skada på bål -Instabilt bäcken -Instabil bröstkorg -Ryggskada med neurologisk påverkan Med blödningsbenägenhet menas behandling med Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak - Stark andningskorrelerad thorakal smärta -Tilltagande buksmärta och/eller bukomfång -Urinstämma och/eller kraftig hematuri -Halsvenstas -Ak-behandling eller blödningsbenägenhet -Sensibilitetsnedsättning i extremitet - Djup sårskada som behöver sutureras -Misshandel kan lägst bli gul -Misstanke om fraktur - Ytliga skador och inget av ovanstående Överväg traumalarm Processåtgärd hospitalt: Bladderscan vid misstanke om urinstämma eller hematuri. Komplettera på orange prio med intox-prover, PK-INR, APTT enligt rutin. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Överväg traumalarm

24 33. RETTS -Skada Hand/arm S69.9 -Skada axel S43.0 -Amputation ovan hand -Minst 2 frakturer på långa rörben - Pulserande blödning -Svår smärta, kompartmenttecken -Infektionstecken och smärta vid flexion/extension -Fraktur/lux med kraftig felställning/öppen fraktur -AK-behandling eller blödningsbenägenhet -Nedsatt distalstatus Med långt rörben menas, humerus medan radius och ulna räknas som ett rörben. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller känsel är påverkade bortom skadan. Med blödningsbenägenhet menas behandling med Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak - Djup sårskada som behöver sutureras -Misstanke om fraktur/ledluxation -Misshandel kan bli lägst gul prio -Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Komplettera på orange prio med intoxprover, PK-INR, APTT enligt rutin. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Överväg traumalarm Överväg traumalarm

25 34. RETTS -Skada Höft/lår S79.9 -Skada knä/underben S89.9 -Skada fot S99.9 -Amputation ovan fotled -Minst 2 frakturer på långa rörben -Pulserande blödning -Svårbehandlad smärta, kompartmenttecken. -Infektionstecken och smärta vid flektion/extension -Kraftigt svullnad och konsistensökning -Fraktur/luxation med kraftig felställning/öppen fraktur -Ak-behandling eller blödningsbenägenhet -Nedsatt distalstatus Med långt rörben menas, femur medan fibula och tibia räknas som ett rörben. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller känsel är påverkade bortom skadan. Med blödningsbenägenhet menas behandling med Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak -Misstanke om fraktur/ledluxation -Djup sårskada som behöver sutureras -Misshandel kan bli lägst gul prio -Inget av ovanstående Överväg traumalarm Processåtgärd hospitalt: Komplettera på orange prio med intoxprover, PK-INR, APTT enligt rutin. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Överväg traumalarm

26 35. RETTS -Brännskada/frätskada T30 -Inhalationsskada T59 -Kemskada T65 -Elolycka T75.4 -Blixtnedslag T75 -Brännskada/frätskada > 18% -Brännskada/frätskada ansikte/hals -Inhalationsskador av kem/ het brandrök -Kem/frätskador av potentiellt livshotande ämne på hud eller per os -Elolycka högspänning -Svullnad i ansikte/tunga Vid kemolyckor beakta risken för kontamination av personal och utrustning. Beslut om sanering sker prehospitalt. Vid brännskador och rökinhalation är det viktigt att kontrollera COHB. POX hos dessa patienter kan visa ett normalt värde trots att patienten har hypoxi. Symtom i samband med rökinhalation som anses allvarliga kan vara CNS symtom (tidigare medvetandeförlust) eller svår hosta, dyspne. Med högspänning menas här allt över vanlig hushållsel 230V. -Brännskada/frätskada < 18% -Symtomgivande rökinhalation - Begränsad bränn/frätskada <9% -Elolycka hushålls-el -Blixtnedslag Överväg traumalarm Överväg traumalarm Processåtgärd hospitalt: Tag COHb vid rökskada och anamnes på CNS symtom. På röd prio tag Myoglobin.

27 37. RETTS -Skada på öga S05 -Infektion öga H05.9 -Ögonproblem Skada på ögat skall bedömas av ögonläkare primärt eller sekundärt om inte problemet är av PV karaktär. Skador kring ögat kan primärbedömmas av annan läkare. -Penetrerande skada -Infekterat öga med feber o värk -Frätskador eller risk för - Skada som måste sutureras* -Plötslig synnedsättning/synförändring Inget av ovanstående Frätskada skall sköljas Frätskada skall sköljas Processåtgärd hospitalt: Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. *överväg bedömning av plastikirurgisk kompetens. Följ lokala PM för handläggningsnivå PV/specialistvård

28 39. RETTS-T Traumalarmsaktiveringsalgoritm Algoritmen används genom att larmssk erhåller rapport från ambulans. Larmssk aktiverar larmnivå. Vid ankomst genomförs Reevaluering på akutmott/sjukhus Bilolycka, avkröning med viss hastighet >70/h med bälte eller utlöst krockkudde >50 km/h utan bälte eller utlöstkrockkudde Fordonet voltat, personen fastklämd Utkastad ur fordonet Dödsfall i samma fordon MC/Mopedolycka >30km/h Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon Fall från höjd > 3 meter SpO2<90% med 02 eller ofri luftväg AF >30 eller < 8/minut Puls >130/min Systoliskt BT < 90mmHg RLS >3 eller GCS <12 Neurologiskt bortfall Ryggskada med neurologiskt bortfall Penetrande våld på huvud, hals eller bål Instabil bröstkorg Minst 2 frakturer på långa rörben Instabilt bäcken Amputation ovan hand eller fot Trauma med rökskada eller brännskada >18% Trauma med drunkning eller nedkylning Inget rött kriterium och ett eller flera i orange: Orange traumalarm (Nivå 2). Ett eller flera uppfyllda kriterier: RÖTT traumalarm (Nivå1) Processåtgärd hospitalt: Den slutliga traumanivån sker på sjukhus. Prehospitalt anges endast larmnivån på traumateamsaktiveringen

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING Addisons sjukdom 51 MEDICIN Allergi 43 143 MEDICIN Andningsbesvär 4 104 ANDNING Andnöd 4 104 ANDNING Andningsuppehåll 104 Andningsstillestånd VP VP Anemi 48 148 MEDICIN Apné 104 Ascites 8 108 KIRURGI Barnmisshandel

Läs mer

1. METTS-A. - Onormal hjärtrytm R00 - Förmaksflimmer I48.9. Bakgrund

1. METTS-A. - Onormal hjärtrytm R00 - Förmaksflimmer I48.9. Bakgrund 1. METTS-A - Onormal hjärtrytm R00 - Förmaksflimmer I48.9 -Multipla syncope -FF+dyspne och/eller bröstsmärta -Enstaka syncope -Nydebutarat eller recidiverande förmaksflimmer -Inga syncope Onormal hjärtrytm

Läs mer

ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. RETTS 2013

ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. RETTS 2013 ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. Alla ESS är uppbyggda på samma sätt och gäller både prehospitalt som hospitalt. Triageåtgärder måste utföras för att triagefärg skall kunna

Läs mer

RETTS för Triolab. RETTS Rapid Emergency Triage and Treatment System

RETTS för Triolab. RETTS Rapid Emergency Triage and Treatment System RETTS för Triolab RETTS Rapid Emergency Triage and Treatment System Hur vet vi vad som är viktigt att veta om just den här patienten? Eller, vad är viktigt att veta om alla patienter? Tidigare arbetssätt

Läs mer

RETTS. (rapid emergency triage and treatment system) Ett sammanhållet medicinskt beslutsstöd för akutvård. NU-ambulansen 2.1.0

RETTS. (rapid emergency triage and treatment system) Ett sammanhållet medicinskt beslutsstöd för akutvård. NU-ambulansen 2.1.0 RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Ett sammanhållet medicinskt beslutsstöd för akutvård NU-ambulansen 2.1.0 RETTS skall inte ta över det medicinska besluten som läkare och vårdpersonal

Läs mer

1. RETTS Version: 2016

1. RETTS Version: 2016 1. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): 2015-12-19 10:57 Onormal hjärtrytm R00 Förmaksflimmer/fladder I48.9 Vid samtidig dyspné använda se också ESS 4 Förberedande åtgärder EKG Röda symptom Orange

Läs mer

RETTS 2013 Skåne V 1.1 130308. RETTS Skåne 2013 v 1.1 130308

RETTS 2013 Skåne V 1.1 130308. RETTS Skåne 2013 v 1.1 130308 RETTS 2013 Skåne V 1.1 RETTS 2013 Skåne Anvisningar RETTS 2013 Skåne Anvisningar RETTS 2013 Skåne Anvisningar RETTS 2013 Skåne Anvisningar Prioritering vid vissa tillstånd (1) Det är av största vikt att

Läs mer

(rapid emergency triage and treatment system) Ett sammanhållet medicinskt beslutsstöd för akutvård. NU-ambulansen 3.0

(rapid emergency triage and treatment system) Ett sammanhållet medicinskt beslutsstöd för akutvård. NU-ambulansen 3.0 RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Ett sammanhållet medicinskt beslutsstöd för akutvård NU-ambulansen 3.0 RETTS skall inte ta över det medicinska besluten som läkare och vårdpersonal skall,

Läs mer

Patientstyrning från Ambulanssjukvården mot Primärvården, Länsgemensam, hälso- och sjukvård

Patientstyrning från Ambulanssjukvården mot Primärvården, Länsgemensam, hälso- och sjukvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(9) Dokument ID: 09-102665 Fastställandedatum: 2014-06-27 Giltigt t.o.m.: 2015-06-27 Upprättare: Karin V Rosén Fastställare: Jörgen Tranevik Patientstyrning från Ambulanssjukvården

Läs mer

Akut och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Akut och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Akut och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Namn Förord Att införa strukturerad triage på patienter som omhändertas av ambulanssjukvården, inte bara vid allvarliga händelser, ser

Läs mer

ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd.

ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. Alla ESS är uppbyggda på samma sätt och gäller både prehospitalt som hospitalt. Triageåtgärder måste utföras för att triagefärg skall kunna

Läs mer

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Patientens namn Patientens personnummer OBS! Läkarkontakt skall alltid göras vid fallskada och relativt lindrigt trauma mot huvudet hos Waranbehandlad

Läs mer

Patientstyrning från Ambulanssjukvården mot Primärvården, Länsgemensam, hälso- och sjukvård

Patientstyrning från Ambulanssjukvården mot Primärvården, Länsgemensam, hälso- och sjukvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Dokument ID: 09-102665 Fastställandedatum: 2017-01-31 Giltigt t.o.m.: 2018-01-31 Upprättare: Jessica K Rosén Fastställare: Peter Sund Patientstyrning från Ambulanssjukvården

Läs mer

Olyckstid:. Ankomst akutrum:... Lämnar akutrum:... o Fallolycka o 0-3m o 4-6m o + 7m

Olyckstid:. Ankomst akutrum:... Lämnar akutrum:... o Fallolycka o 0-3m o 4-6m o + 7m TRAUMAJOURNAL Namn:... Pat id:... Oidentifierad:... Klistra patientetikett här Datum:... Tel larmtid:... Beräknad ankomst:... o Ambulans:... o HKP:... o Söker själv:... Olyckstid:. Ankomst akutrum:...

Läs mer

Innehåll: Sortering: vårdåtagande-besöksorsak-ess. Besöksorsaker i alfabetisk ordning. Vitalparametrar barn (0-18 år) ESS

Innehåll: Sortering: vårdåtagande-besöksorsak-ess. Besöksorsaker i alfabetisk ordning. Vitalparametrar barn (0-18 år) ESS Innehåll: Sortering: vårdåtagandebesöksorsakess Besöksorsaker i alfabetisk ordning Vitalparametrar barn (018 år) ESS Vårdåtagande Andningsbesvär el. Hud Andningsbesvär Andningsbesvär Andningsbesvär Andningsbesvär

Läs mer

101. (metts-p) - Onormal hjärtrytm/arytmi R00 Bakgrund

101. (metts-p) - Onormal hjärtrytm/arytmi R00 Bakgrund 101. Onormal hjärtrytm 103. Näsblödning (epistaxis) Blodig hosta (hemoptys) Postop. tonsillblödning 104. Andningsbesvär (dyspné), Hyperventilation Bröstsmärta vid andning, Främmande kropp i nedre luftvägar

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

RETTS rapid emergency triage and treatment system

RETTS rapid emergency triage and treatment system RETTS rapid emergency triage and treatment system ett beslutsstödssystem för akutsjukvårdkedjan Bengt R Widgren MD, PhD, Associate Professor Head Dept of Research, Development and Education Region Halland

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Nu blir det repetition av baskunskaper

Hälsa Sjukvård Tandvård. Nu blir det repetition av baskunskaper Nu blir det repetition av baskunskaper Bakomliggande fysiologi i METTS vitalparametrar A= Luftväg B= Andning C= Cirkulation D= CNS E= Temp. Vilken/vilka parametrar faller ut och signalerar vilket/vilka

Läs mer

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling Alf Tunsäter Docent, Överläkare AKC, Lund Anafylaktisk reaktion Av grek. aná = åter upp phylaxis = bevakning, säkerhet, skydd Klinisk definition En akut, svår, oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion

Läs mer

FLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text

FLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Andning A01 Andningsbesvär med pip, astma J459 Astma ospecificerad Andning A02 Andningsbesvär med främmande kropp T179 Främmande kropp i andningsvägarna med icke

Läs mer

Underlivsflytning (hos ej gravid kvinna) (114) Underlivsflytning (vid säker/misstänkt graviditet) (106) Underlivsklåda (hos ej gravid kvinna) (116)

Underlivsflytning (hos ej gravid kvinna) (114) Underlivsflytning (vid säker/misstänkt graviditet) (106) Underlivsklåda (hos ej gravid kvinna) (116) Register Abortönskan (108) Aggressivitet (176) Akut sveda/urinträngningar (hos ej gravid kvinna) (116) Akut sveda/urinträngningar (vid säker/misstänkt graviditet) (106) Allergisk snuva (132) Allergiska

Läs mer

STÖD FÖR REMISSER TILL ÖNH

STÖD FÖR REMISSER TILL ÖNH Länsverksamheten Öron- Näs- och Hals Gäller för: Öron- Näs- och Hals Ursprungsutgåva: 20011-03-28 Godkänd av: Per-Inge Carlsson Utarbetad av: Karin Ehinger Giltighetstid: Tre år från senaste revisiondatum

Läs mer

RETTS medical/rapid emergency triage and treatment system ett beslutsstödssystem för akutsjukvårdkedjan Bengt R Widgren FoUU chef Region Halland

RETTS medical/rapid emergency triage and treatment system ett beslutsstödssystem för akutsjukvårdkedjan Bengt R Widgren FoUU chef Region Halland RETTS medical/rapid emergency triage and treatment system ett beslutsstödssystem för akutsjukvårdkedjan Bengt R Widgren FoUU chef Region Halland Vilka möjligheter finns med RETTS Principiell bakgrund till

Läs mer

retts-p version 2014 Ändringar i senaste versionen beskrivs i slutet.

retts-p version 2014 Ändringar i senaste versionen beskrivs i slutet. retts-p version 2014 Ändringar i senaste versionen beskrivs i slutet. Allergi 143 Feber UNS 147 Kem-/inhalationskada 135 Skrotalsvullnad 117 Andningsstillestånd VP Intoxikation/överdos 140 Svimning/Syncope

Läs mer

Svimning. Anamnes och klinisk undersökning - viktigast i diagnostiken!

Svimning. Anamnes och klinisk undersökning - viktigast i diagnostiken! Svimning Övergående medvetandeförlust utan neurologiska restsymptom. Orsakas av tillfällig minskning av cerebralt blodflöde (efter 8-10 s avbrott i cerebrala cirkulationen). Vanligt problem! Upp till 48%

Läs mer

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare

Läs mer

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2015-12-10 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn - och ungdomskliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Beslutsstöd vid hänvisning till annan vårdnivå eller annat transportsätt vuxen

Beslutsstöd vid hänvisning till annan vårdnivå eller annat transportsätt vuxen 1(6) Gäller för Medicinsk vård Ambulanssjukvård gem Beslutsstöd vid hänvisning till annan vårdnivå eller annat transportsätt vuxen 1 Syfte Patienten ska efter bedömning, genomgång av checklista samt hänsyn

Läs mer

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner

Läs mer

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR IV Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR 63 Bröstsmärta Vid samtidig andnöd se även avsnitt Andnöd s 66. Vid säkert trauma mot bröstkorgen se även avsnitt Symtom från rörelseapparaten s 34. Vid feber + andningskorrelerad

Läs mer

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

101. retts-p - Onormal hjärtrytm/arytmi R00

101. retts-p - Onormal hjärtrytm/arytmi R00 101. retts-p - Onormal hjärtrytm/arytmi R00 Pågående symptom och påverkat AT Illamående/blekhet/kallsvettning Upprepade svimningar/syncope sista dygnen Pågående symptom men opåverkat AT Ett opåverkat barn

Läs mer

TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL. Situation / Skademekanism: Bakgrund: Aktuellt: Rekommendation / larmnivå

TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL. Situation / Skademekanism: Bakgrund: Aktuellt: Rekommendation / larmnivå TRAUMAJOURNAL Namn:... Pat id:... Oidentifierad:... Klistra patientetikett här Datum:... Tel larmtid:... Beräknad ankomst:... Olyckstid::... Ankomst akutrum:... lämnar akutrum;... Ambulans:. Hkp:... Söker

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-02-22 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 71,5 p Pediatrik, fråga 1-6, 11,5p.

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem

Läs mer

Journalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra

Journalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra Journalföreläsning HT 2011 Per Nordberg/Jonas Mehra Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet MRSA-smitta Status Allmäntillstånd Munhåla och svalg Sköldkörtel Ytliga lymfkörtlar

Läs mer

METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem

METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem RÖD ORANGE GUL GRÖN BLÅ Robert Claeson Specialistsjuksköterska, METTS-PSY koordinator/utvecklare psykiatriska akutmottagningen SU/Östra robert.claeson@vgregion.se 1

Läs mer

PATIENTFALL. Prio vitalparametrar? GRÖN Prio sökorsak/ess? GRÖN Process? GRÖN. Kommentarer:

PATIENTFALL. Prio vitalparametrar? GRÖN Prio sökorsak/ess? GRÖN Process? GRÖN. Kommentarer: PATIENTFALL Fall 1 Tidigare frisk 22-årig kvinna. I bankomatkön vid SEB på Linnégatan känt hur det svartnat för ögonen. Känt ett svagt illamående och ramlat ihop varpå hon blivit kortvarigt medvetslös.

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Cirkulationspåverkan C01 Central bröstsmärta C02 Hjärtstopp C03 Hjärtarytmi C04 Hjärtsvikt C05 Sepsis C06 Dehydrering C99 Cirkulationspåverkan övrigt

Cirkulationspåverkan C01 Central bröstsmärta C02 Hjärtstopp C03 Hjärtarytmi C04 Hjärtsvikt C05 Sepsis C06 Dehydrering C99 Cirkulationspåverkan övrigt Cirkulationspåverkan C01 Central bröstsmärta C02 Hjärtstopp C03 Hjärtarytmi C04 Hjärtsvikt C05 Sepsis C06 Dehydrering C99 Cirkulationspåverkan övrigt SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 1 (15) Central

Läs mer

Journalmall för psykiatrikursen

Journalmall för psykiatrikursen Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så

Läs mer

Tentamen i Akut och Prehospitalmedicin, MC2050, del 1, 9/2 2013.

Tentamen i Akut och Prehospitalmedicin, MC2050, del 1, 9/2 2013. Tentamen i Akut och Prehospitalmedicin, MC2050, del 1, 9/2 2013.. Lärare: Peter Appelros, fråga 1-6, 6p. Ulf Nordström, fråga 7-10, 10p. Ragnar Bäckström, fråga 11,15p Simon Athlin, fråga 12-13,. Rebecca

Läs mer

Avrop av jourläkarbilar

Avrop av jourläkarbilar Avrop av jourläkarbilar Jourläkarna ska göra medicinska bedömningar och behandlingar på plats i patientens hem följande tider: Måndag fredag 17.00 08.00 Lördag söndag Alla röda dagar Julafton, Nyår Midsommarafton

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Skalltrauma på barn. Johanna Räntfors Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus

Skalltrauma på barn. Johanna Räntfors Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus Skalltrauma på barn Johanna Räntfors Larm skallskada på väg till akuten 2 Akut Trauma 13- årig pojke på cykel Påkörd av bil Bilen kört ca 50 km/h 3 Akutrummet 4 APLS, ATLS A Airway B Breathing C Circulation

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Bakgrund 2015-05-07. Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat

Bakgrund 2015-05-07. Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat Patient hänvisad enligt beslutstöd Utbildning Potentiella framtida chefer Författare Martin Johansson 2014-12-16 Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn Bakgrund Ställs högre krav på ambulanspersonalen

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till!

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till! Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt Marie Nygren Datum: 2014 03 29 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 55 Poängfördelning:

Läs mer

SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 1 (20)

SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 1 (20) Medvetandepåverkan M01 Generell kramp med medvetandepåverkan M02 Hyperglykemi M03 Hypoglykemi M04 Intoxikation M05 Meningit M06 Stroke M07 Huvudvärk M08 Syncope/kortvarig medvetslöshet M99 Medvetandepåverkan

Läs mer

TIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten

Läs mer

Buksmärta hos barn. RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014. Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg

Buksmärta hos barn. RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014. Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Buksmärta hos barn RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014 Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Barnakuten i Göteborg 45 000 besök/år 4 000 på grund av

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

RETTS (rapid emergency triage and treatment system)

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Lite praktisk handledning Ett sammanhållet medicinskt beslutsstöd för akutvård Version 2013 distribueras med uppdatering av ESS Bengt R Widgren RETTS

Läs mer

Update om huvudvärk. Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar

Update om huvudvärk. Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar Update om huvudvärk Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar Huvudvärk Huvudvärk är vanligt Livstidsprevalens 90% Vanligen godartat Ibland

Läs mer

VII ÖRON-NÄSA-MUN-SVALG

VII ÖRON-NÄSA-MUN-SVALG VII 125 Främmande kropp öron-näsa-svalg Satt i halsen 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. PVakut: lindriga symtom (kan svälja saliv etc/inga andningsbesvär)/kvarstående

Läs mer

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus HÅGLÖSHET Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus Psykosomatik- håglöshet Alla psykiska störningar har kroppsliga komponenter involverande

Läs mer

1. METTS-A. - Onormal hjärtrytm R00 - Förmaksflimmer I48.9. -Multipla syncope -FF+dyspne och/eller bröstsmärta

1. METTS-A. - Onormal hjärtrytm R00 - Förmaksflimmer I48.9. -Multipla syncope -FF+dyspne och/eller bröstsmärta 1. METTS-A - Onormal hjärtrytm R00 - Förmaksflimmer I48.9 -Multipla syncope -FF+dyspne och/eller bröstsmärta -Enstaka syncope -Nydebuterat eller recidiverande förmaksflimmer -Inga syncope Triageåtgärd:

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Sepsis, svår sepsis och septisk chock

Sepsis, svår sepsis och septisk chock Sepsis, svår sepsis och septisk chock Diagnostik och biomarkörer Bengt Gårdlund, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 2012 Sepsis continuum Sepsis Svår sepsis Septisk chock Systemreaktion

Läs mer

Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder:

Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder: MEQ2 DX3 VT13 facit Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder: Hittad på golvet av hustrun idag vid 17-tiden. Hon såg maken, som

Läs mer

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Tentamensskrivning Pediatrik. Del I - MEQ-frågor

Tentamensskrivning Pediatrik. Del I - MEQ-frågor Tentamensskrivning 2007-10-23 Pediatrik Del I - MEQ-frågor! När skrivningen börjar tar Du det första (översta bladet) och vänder det rätt.! Fyll i Din kod högst upp.! Besvara frågan och lägg bladet i kuvertet.

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Seminariefall: Reumatologi 2 Reumatologi 2

Seminariefall: Reumatologi 2 Reumatologi 2 Reumatologi 2 Patientfall nr 1: 34-årig kvinna Patientfall nr 2: 82-årig kvinna Patientfall nr 3: 47-årig kvinna Patientfall nr 4: 69-årig kvinna Patientfall nr 5: 61-årig kvinna Patientfall nr 6: 30-årig

Läs mer

Att arbeta med barn på en barnakutmott

Att arbeta med barn på en barnakutmott Att arbeta med barn på en barnakutmott 17.000 barn/år Medicinska sjukd Kirurgiska sjukd Öron-näsa-hals Bemötande/Kommunikation Barn är inte små vuxna Presentera dig Lugn Empati Närmande Arbeta på barnets

Läs mer

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper 1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan

Läs mer

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning.

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Delexamen 4 Infektion FACIT s

Delexamen 4 Infektion FACIT s MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) En 71-årig man inkommer med ambulans. Han har haft snuva, slemhosta och huvudvärk i två dagar. Känt sig varm. I morse påtagligt sämre med frysningar, trötthet, mycket hosta och en

Läs mer

PATIENTFALL. Prio vitalparametrar? Prio sökorsak/ess? Process? Kommentarer:

PATIENTFALL. Prio vitalparametrar? Prio sökorsak/ess? Process? Kommentarer: PATIENTFALL Fall 1 Tidigare frisk 22-årig kvinna. I bankomatkön vid SEB på Linnégatan känt hur det svartnat för ögonen. Känt ett svagt illamående och ramlat ihop varpå hon blivit kortvarigt medvetslös.

Läs mer

Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM

Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Sammanfattning Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Ett omfattande bakgrundsdokument med samma titel

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Tentamen i klinisk medicin, del 2, 14/1 2011.

Tentamen i klinisk medicin, del 2, 14/1 2011. Tentamen i klinisk medicin, del 2, 14/1 2011. Programmen för specialistsjuksköterska med inriktning ambulansjukvård och AKM. Lärare: Ulf Nordström, fråga 1-4, 9p. Lars Bergren, fråga 5-7, 10p. Mårten Widlund,

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Imigran nässpray 10 mg och 20 mg. sumatriptan

Bipacksedel: Information till användaren. Imigran nässpray 10 mg och 20 mg. sumatriptan Bipacksedel: Information till användaren Imigran nässpray 10 mg och 20 mg sumatriptan Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för

Läs mer

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM VI OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM Obstetriska och gynekologiska symtom Obs! Innefattar även symtom från bröstkörteln (mammae). 101 Obstetriska symtom symtom vid säker eller misstänkt graviditet Innefattar

Läs mer

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Sifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar:

Sifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar: Eva som är 55 år, kommer i början av september till dig på Vårdcentralen i Täby. Eva är gift och jobbar deltid med ekonomi i makens företag. Hon har barn och barnbarn. Eva har hypertoni och medicinerar

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Skrivtid: Nummer:...

Skrivtid: Nummer:... 1 Skrivning 3, HT 2010 2010-11-04 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 2 1. Du träffar under AT på Mariefreds vårdcentral Lukas, 18 år som söker pga ändtarmsbesvär. Han har sin mamma med sig som

Läs mer

Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare.

Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare. Fall 1, man 78 år ÖGI-blödning Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare. LM: Trombyl, Lanacrist och Arthrotec. Status: blek och kladdig, BT 80/50, puls 110. Du är jour

Läs mer

Svår sepsis/septisk chock. Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping

Svår sepsis/septisk chock. Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping Svår sepsis/septisk chock Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping Kvinna f 20 Tid frisk Sjuk en dag med feber, generell värk Rodnad på låret Dyspne Till akuten Akuten Temp 38 Kortandad

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer