ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd.

Transkript

1 ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. somatik Alla ESS är uppbyggda på samma sätt och gäller både prehospitalt som hospitalt. Triageåtgärder är ersatta med rekommendationer enligt RETTS. Utfallsfärgen markeras med en pilkloss som anger rekommenderad åtgärd i samband med triage. Processen prehospitalt och hospitalt äger den enskilde huvudmannen/organisationen att själv bestämma över. Ledtider till läkare har vi tagit bort helt i denna version. RETTS rekommenderar bara två nivåer: Kan inte vänta= röd och orange prio Kan vänta= Gul, grön och blå prio Huvudmannen avgör sen vilken kapacitet och kompetens som skall organiseras för att uppnå rekommendationerna i RETTS. Dessa baseras enbart på medicinsk säkerhet och utgår från de valideringsstudier som genomförts. psykiatri Ess är uppbyggda på samma sätt som för Somatiska ESS. Utfallet enligt RETTS rekommenderar samma processer för monitorering och provtagning som övriga RETTS. Prehospital o hospital process är samma. pediatrik För metts/retts-p skall för bedömning av vitalparametrarna rätt algoritm användas. primär/närsjukvård När RETTS systemet används inom mer primära vårdformer kan systemet användas för akutsökande/jourcentralsverksamhet för att bedöma behov av åtgärder och vårdnivå. För andra PV/Ns patienter anser vi att RETTS inte bör användas annat än vid plötsliga akutfall. Principen är då att ESS 60 används och sen sökorsaks ESS och om utfallet blir röd/orange mäts samtliga vitalparametrar och om gul/grön/blå mäts vitalparametrar vid behov.

2 1. RETTS - Onormal hjärtrytm R00 - Förmaksflimmer I Multipla syncope - Dyspne - Bröstsmärta - Enstaka syncope -Nydebuterat eller recidiverande förmaksflimmer Definition: syncope=plötslig medvetslöshet. svimning= medvetandeförlust med förkänning Onormal hjärtrytm är ett symtom som kan innehålla allvarliga arytmier som endast fångas intermittent. Plötslig medvetandeförlust utan föregående symtom (svimningskänsla) och utan misstanke om krampsjukdom, kan behöva högre prioritet. Samtidigt är det ibland svårt att skilja svimning, syncope och arytmier från psykosomatiska symtom. Försök att anamnestiskt skilja på svimningar, dvs de med prodromalsymtom (förkänningar) och de som kommer plötsligt och där patienten vaknar upp på golvet. Vid nydebuterat eller recidiverande förmaksflimmer (patienten vet oftast detta) visa för läkare för att ta ställning till elkonvertering, notera alltid debuttid. -Inga syncope Processåtgärd hospitalt: Svält ml Ringer Acetat till patienter som skall elkonverteras. PK-INR på patienter med Waranbehandling.

3 2. RETTS -Högt blodtryck R03.0 -Lågt blodtryck R03.1 (som sökorsak) - Akut sensoriska eller motoriska CNS symtom -RLS >/= 2 med SBT >240 och/eller DBT 140mmHg DBT >140 DBT > 120 (upprepade mätningar) Inget av ovanstående Högt blodtryck är vanligt på en akutmottagning, speciellt vid första mätningen. Detta behöver INTE vara hypertoni utan kan vara fysiologiskt och tecken på att patienten har en hög cardiac output och vasokonstriktion på grund av stresspådrag. Om högt blodtryck däremot är associerat med cerebrala symtom och/eller kardiella symtom skall högt blodtryck värderas som ett möjligt alarmtecken. Om det ej föreligger proteinuri så är det höga blodtrycket sannolikt tillfälligt. Vid misstanke om malign hypertoni, dvs med både proteinuri, hypertensiv encephalopati och fundus hypertonicus III skall patienten alltid skrivas in på sjukhus. Lågt blodtryck, systoliskt < 90 mmhg, kan däremot vara tecken på allvarlig sjukdom och fångas via vitalparametrarna. Om patienten söker för isolerat lågt blodtryck, dvs utan andra symtom som syncope, dyspne, frossa, feber etc. så är detta inget alarmsymtom så länge SBT är > 90 mmhg. Vid lågt BT skall BT alltid mätas i båda armarna. Rekommenderad processåtgärd hospitalt: BT på gul och grön prio varje timma. U-prot på gul, orange och röd prio.

4 3. RETTS -Hemoptys R04.2 -Näsblödning R04.0 -Postoperativ tonsillblödning R Hb <70 och stor pågående blödning - Pågående riklig näsblödning - Stora hemoptyser - Hb <90 -AK-beh eller blödningsbenägenhet -Nyligen svalgkirurgi - Intermittent färsk näsblödning - Icke färsk näsblödning - Enstaka hemoptyser Fakatruta Blodhosta/hemoptys skall alltid tas på allvar eftersom man vid upprepade tillfällen av hemoptys måste utesluta bakomliggande malign sjukdom. Vid vissa lungödem och vid lungemboli/lunginfarkt kan hemoptys förekomma men är relativt ovanligt och utgör inget kardinalsymtom. Hemoptys förekommer också vid AK-beh och vanlig benign hosta. Därför är det extra viktigt att man hos patienter med synlig blödning om det finns risk för ökad blödningsbenägenhet. Med blödningsbenägenhet menas Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak. Hb gränserna är satta som vägledning och har ingen vetenskaplig grund utan baseras på hur akut transfusionsbehov patienten kan tänkas ha. Ofta ger vitalparametrarna utslag vid riktigt låga Hb och då faller prioritetsgruppen ut där. Vid postoperativ tonsillblödning, som ofta är av intermeittent typ, kan stora och livshotande tillstånd uppstå akut. Ofta är det hotande luftväg som komplicerar tillståndet. Dödsfall har rapporterats. En postoperativ tonsillblödning kan därför ALDRIG triageras lägre än Orange. Blödning definieras: Liten blödning Mer saliv än blod Medelstor blödning Mer blod än saliv Stor blödning Blod rinner från näsa och/eller mun Hb+ blodgrupp och bastest Hb+ blodgrupp och bastest Hb Hb Rekommenderad processåtgärd hospitalt: Blodgrupp och bastest,pk och APTT på orange.

5 4. RETTS - Dyspné R Hyperventilation R Bröstsmärta vid andning R07.1 -Samtidig svår bröstsmärta med eller utan andnings korrelation, och/eller syncope -Synlig halsvenstas - Ischemitecken på +dyspne - Endast andningskorrelerad bröstsmärta -I kombination med tachykardi Dyspne är ett av de vanligaste symtomen hos patienter på akutmottagningen. Lång ifrån alla har en bakomliggande organisk orsak till dyspnén. Viktigt är dock att komma ihåg att kroniska lungsjukdomar ofta faller ut i vitalparametrar medan lungfriska kan ha helt normala vitalparametrar och ändå ha en allvarlig sjukdom. Vid lungemboli kan vissa patienter vara förvånansvärt opåverkade i vila. Ofta är akut lungemboli kombinerat med viss tachykardi men behöver inte vara särskilt uttalad, och ibland kan nydebuterat förmaksflimmer vara associerat till lungemboli. Vid samtidig bröstsmärta och/eller syncope skall symtomet dyspné alltid betraktas som allvarligare än utan dessa symtom. Vid misstanke om dyspne och samtidig infektion kan algoritm 47 övervägas. - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: TNI på röd, orange och gul prio.

6 5. RETTS - Bröstsmärta/Bröstkorgsmärta UNS R Nytillkommet vänstergrenblock - ST-höjning -Ishemitecken på + pågående bröstsmärta -Nyligen/pågående brsm med vegetativa symtom (kallsvett,illamående) -Brsm+dyspné -Brsm som kommer i vila och/eller vid ringa ansträngning -Brsm + syncope - Måttlig/lätt brsm men med normalt -Riskfaktorer -Inget av ovanstående Bröstsmärta är den vanligaste sökorsaken på en akutmottagning. Ofta beskrivs bröstsmärtan som diffus och med oklar lokalisation. Viktigt är duration, dvs när började bröstsmärtan och vad gjorde patienten då. Kommer bröstsmärtan vid ansträngning, kyla eller är den andningskorrelerad? Med vegetativa symtom menas blek, kallsvettig och kladdig hud samt illamående. Finns det riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom som tidigare kardiovaskulär sjukdom (även Claudicatio intermittens, stroke, TIA), hypertoni, rökning, diabetes, hyperlipidemi, ärftlighet? Förekomst av en eller flera riskfaktorer ökar sannolikheten för att akut koronart syndrom kan föreligga och stärker indikationen för utredning vid akut bröstsmärta. Ett normalt utesluter inte akut koronart syndrom. Ett patologiskt bekräftar inte akut koronart syndrom. En vanlig orsak till patologiskt är att det felkopplat. Är felkopplat??? Processåtgärd hospitalt: TNI-serie på röd, orange och gul prio. Reevaluering: Vid återkommande eller förvärrad bröstsmärta under vård på akuten skall patientens symtom och tecken återigen värderas enligt algoritmen.

7 6. RETTS -Buksmärta R10.4 -Illamående R11.9 -Diarré UNS A09 -Plötslig debut med pågående smärta på allmänpåverkad patient -Svår/måttlig buksmärta på allmänpåverkad patient. Buksmärta hos pat med känt bukaortaaneurysm -Buksmärta+PD-pat eller pyelostomi -Feber > 38,5 o och frossa nu eller före inkomst -Buksmärta + syncope -Immunosupprimerad patient - Svår/måttlig smärta, i övrigt opåverkad pat. - >2 kräkningar sista 4 timmarna - Inget av ovanstående Buksmärta är den vanligaste kontaktorsaken inom den kirurgiska disciplinen på akutmottagningen. Den bakomliggande orsaken kan dock vara mycket varierande, och vissa tillstånd kräver omedelbart omhändertagande. Debuten och förekomst av andra samtidiga symtom, ex.v. kräkning, hematuri, feber, frossa, diarre kan påverka handläggningen och prioriteringen. Det finns också kända riskfaktorer som kan utgöra ett stöd i bedömningen och prioriteringen av patienter med buksmärta, exempel på detta är tidigare bukkirurgi, kända gastrointestinala sjukdomar, känt aortaaneurysm, peritonealdialys och pyelostomikateter. Vid lågt sittande buksmärta hos fertila kvinnor skall man alltid misstänka graviditet med komplikation. Se även ESS 21 Vid flanksmärta bör sk stensmärta misstänkas, ev kan då även ESS 14 användas. Processåtgärd hospitalt: TNI på röd. Leverprover på smärta ovan navelplanet. Blodstatus med CRP på gul o grön prio. Urinsticka på alla. Gravidetstest på alla fertila kvinnor. PM: följ lokalt PM för kvinnor med lågt sittande buksmärta. Stor buk: bladderscan Patient med prio högre än Gul ges vätska enligt PM Vid stensmärta: följ PM för smärtbehandling Blododling vid feber och fossa

8 7. RETTS - Hematemes K Melena K Sjukdom i anus och rektum K GI-blödning K92. -Pågående hematemes eller stor melena/rectalt blod -Hb < 70 - Anamnes på större blödning rectalt eller hematemes -AK-beh eller blödningsbenägenhet -Nyligen svalgkirurgi < 14 dagar -Hb < 90 - Svart avföring eller blod i avföringen. -Enstaka hematemes/melena. - Inget av ovanstående Hematemes beror oftast på blödning i ventrikel, esofagus eller övre delen av tarmen. Mörk/svart avföring betyder ofta blödning som pågått och som inte är urakut, medan rött blod i avföringen ofta är färsk. Stora mängder blod indikerar större färsk blödning, medan små blodmängder på avföringen indikerar distal mindre blödning. Det är därför extra viktigt att man hos patienter med GI blödning särskilt efterfrågar om patienten har ökad blödningsbenägenhet. Med blödningsbenägenhet menas Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak. Processåtgärd hospitalt: Blodgrupp och bastest orange prio. F-Hb om avföring. PK+APTT även på Orange Hb Hb Hb Hb

9 8. RETTS - Gulsot (ikterus) R17 - Ascites R18 - Hb < 70 - Icterus+feber >38,5º -Hb < 90 -Psykotiskt beteende Ascites förekommer ff.a. vid levercirros och svår hjärtsvikt, men kan också förekomma vid en rad andra tillstånd. Viktigt vid den akuta bedömning av ascitespatienten är att ta reda på hur snabbt bukomfånget ökat och ev. kända bakomliggande faktorer. Vid akut påkommen ascites/ökat bukomfång skall man även kartlägga ev. buksmärta. Gulsot/ikterus kommer oftast successivt och orsakas oftast av gallvägsobstruktion eller leverinsufficiens och uppstår vid S-bilirubin > 30umol/l. Vid akut påkommen ikterus skall intravasal hemolys misstänkas. Vid misstanke om infektion överväg algoritm 47. -Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Röda prover på alla eftersom leverstatus och PK-INR ingår. Hb Hb Hb Hb

10 9. RETTS -Kramper UNS R Epilepsi (känd) G Feberkramper R Patient med aktuella upprepade krampanfall -Krampanfall utan tidigare känd epilepsi -AK-beh eller blödningsbenägenhet -Skalltrauma Pat som haft aktuella (senaste dygnet) upprepade krampanfall har en ökad risk att få ytterligare ett krampanfall. Debut av epilepsi i vuxen ålder är ovanligt. Bakomliggande annan orsak bör misstänkas. Krampanfall hos patient med AKbehandling/blödningsbenägenhet har ökad risk att kramperna beror på intrakraniell blödning. Med blödningsbenägenhet menas Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak. - Krampanfall och tidigare känd epilepsi - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: : Om pat tar EP- medicin sparas ett rör för läkemedelskoncentration (skickas på läkarordination). PK- INR, APTT på orange patient. + P-glukos + P-glukos + P-glukos + P-glukos

11 10. RETTS -Sensibilitetsstörning R20 -Tremor R25.1 -Plötsligt påkommen huvudvärk -Samtidig kräkning -Upprepade intermittenta bortfallsymtom med eller utan motorik -DBT >120 mmhg -Skalltrauma inom 48 h Fråga efter skalltrauma använd ESS 30. Om misstanke om stroke/tia byt till ESS 12 Sensibilitetsstörningar kan uppstå vid perifer nervskada men också av orsaker från CNS. Det är därför viktigt att man ställer frågor kring symtom som kan komma från CNS, ex.v. huvudvärk, kräkning och motoriska bortfall. Vid enbart tremor är det viktigt att fråga om missbruk, läkemedel eller tidigare neurologisk sjukdom som oftast ger vägledning om tremorns ursprung. - Aktuellt missbruk (abstinens) -DBT >110 mmhg - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt:

12 11. RETTS - Yrsel och svindel R42 -Plötsligt påkommen huvudvärk -Kräkning -Anamnes på syncope -AK-beh eller blödningsbenägenhet -Akut debut -Enstaka kräkning utan andra symtom -Tidigare stroke -Skalltrauma Fråga efter skalltrauma använd ESS 30. Om misstanke om stroke/tia byt till ESS 12 Yrsel är ett vanligt symtom hos både yngre och äldre patienter. Äldre kan dock få svårt att klara sin ADL vid plötslig eller kronisk yrsel. En vanlig orsak till plötslig yrsel är sk. godartad lägesbetingad yrsel som ofta förvärras av huvudrörelse och lägesförändring av kroppen och går ofta över av sig själv. Vid lägesbetingad benign yrsel är den ofta av rotatorisk karaktär. Med akut debut menas plötsligt påkommen yrsel inom några få timmars tidsintervall från ankomst. Med blödningsbenägenhet menas Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak. Vid yrsel hos äldre är det viktigt att man bedömer risken för fall och har patienten under uppsikt/tillsyn under vårdtiden. Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Ortostatiskt prov på gul och grön. Ortostatiskt prov = liggande blodtryck, sen blodtrycke efter 1 och 5 minuters stående. Varning fallrisk!!

13 12. RETTS -Stroke I64.9 -Neurologiskt bortfall/tia G45.9 -Patienten uppfyller kriterier för strokelarm - Huvudvärk - Kräkning -Trauma - AK-behandling eller blödningsbenägenhet - DBT >120 mmhg - Patient med intermittenta bortfall - Bortfall/stroke som ej uppfyller kriterier för storkelarm - DBT >110 mmhg - Inget av ovanstående Strokelarm aktiveras enligt lokal algoritm vilket innebär att strokelarm kan utlösas oavsett medicinsk prioritet enligt RETTS Stroke är en av de vanligaste frågeställningar hos patienter med neurologiska symtom som söker på akutmottagningen. Vid stroke finns ofta ett antal viktiga faktorer att ta hänsyn till vid prioritering, diagnostik och behandling. Det är särskilt viktigt att hitta patienten tidigt i förloppet vid misstanke om hjärninfarkt men också finna de som eventuellt kan ha en blödning för ställningstagande till åtgärd. Med blödningsbenägenhet menas Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak. Processåtgärd hospitalt: Bladderscan på alla misstänkta färska stroke. Betänk ökad fallrisk och ökat omvårdnadsbehov. PK-INR, APTT på orange prio. Reevaluering: Vid återkommande symtom/bortfall under vård på akuten skall patientens symtom och tecken återigen värderas enligt algoritmen.

14 13. RETTS -Ledvärk M25.5 -Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst -Debut < 24 h och rodnad+svullen+öm led - Omöjligt att flektera/extendera - Inopererat material/protes i värkande led Denna ESS används för engagemang i fot/handled eller proximalt därom. Den viktigaste åtgärden vid handläggning av patienter med ledvärk är kartläggningen av utbredningen, en eller flera leder, symtomdebut och duration och ev förekomst av feber/frossa samt lokal rodnad, eller allmänpåverkan. Har patienten tidigare kirurgi mot leden eller protes. Vid septisk artrit är oftast stora leder inblandade och oftast en led. Fråga om trauma i anamnesen. Vid primärt trauma mot leden använd skadealgoritm. - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Blododling vid feber >38,5º. Vid orange och gul prio kontaktas ortoped/akutläkare direkt. Ställ alltid Frågan om Trauma mot Aktuell led

15 14. RETTS - Ryggsmärta M Smärtor i bröstrygg M54.6 -Plötslig debut med pågående smärta och allmänpåverkan -Thorakal plötsligt smärta med vegetativa symtom (kallsvett, illamående) eller syncope -Nytillkommet neurologiskt bortfall -Urinretention -Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst -Thorakal plötslig smärta utan vegetativa symtom -Makroskopisk hematuri -Debut >12 h -Tidigare känd svårbehandlad smärta - Inget av ovanstående Vanligaste orsaken till akut ryggvärk är muskulära besvär utan organisk orsak. Därför är det viktigt att tidigt sortera ut de patienter som inte behöver annat än smärtbehandling och rådgivning, från de som har en uppenbar bakomliggande orsak, som skall utredas och handläggas inom högre priogrupp. Vi upprepade och långvariga besvär i kombination med relativt opåverkad patient som saknar symtom och tecken enligt ovan, kan man ofta hänvisa till annan vårdnivå än akutmottagningen. Vid oklar smärtlokalisation eller kombinerat med smärta i buken kan ESS 6 användas. Med nytillkomna neurologiska bortfall menas motoriska och/eller sensoriska bortfall i extremitet (denna algoritm) som kommit eller accentuerats, och som inte funnits som ett kroniskt tidigare utrett tillstånd.,urinsticka+ bladderscan, urinsticka+ bladderscan Processåtgärd hospitalt: Vid orange prioritet tas direkt kontakt med ortopedjouren/akutläkare om denna inte primärt handlägger patienten på akuten.. Urinsticka Urinsticka

16 15. RETTS -Smärta i extremitet M79.6 -Svullnad i extremitet R22.4 -Underbensödem R60.0 -Ödem UNS R60.9 -Extremitetsproblem -Kall extremitet -Ingen kapillär återfyllnad -Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Svår smärta plötslig debut -Svullnad och konsistensökning -Tidigare DVT/artäremboli -AK-behandling eller blödningsbenägenhet - Inopererat material/protes Akut smärta i led utan föregående trauma kan var ett vaskulärt insjuknande. Patienter men förmaksflimmer kan få kardiella embolier som occluderar extremitetskärl. Akut påkommen kall extremitet föranleder alltid kontakt med kärlkirurg. Vid frossa och samtidig värk skall nekrotiserande fasciit misstänkas och då är patienten alltid orange till diagnosen är utesluten. Vid misstanke blododla direkt. -Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Tag myoglobin och blododling om feber > 38,5 o. Patient med blödarsjuka, kontakta ansvarig läkare för prio. Vid misstanke/remiss om DVT, följ lokal DVT rutin. Vid bilateral bensvullnad: Tag

17 16. RETTS -Smärta vid vattenkastning R30 -Urinretention R33 -Hematuri R31 -Urinproblem De bakomliggande faktorerna vid vattenkastningssmärta är många. Hematuri kan ha olika akuticitet men skall alltid föranleda ställningstagande till utredning som i de flesta fall kan ske polikliniskt. - Hb < 90 - Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Pyelostomi -Riklig makroskopisk hematuri -Buksmärtor - Inget av ovanstående Hb Hb Processåtgärd hospitalt: Urinsticka på alla, urinoding på alla utom grön prio, blododling vid feber >38,5 o. Bladderscan vid misstanke om urinretention. KAD vid urinretention enligt rutin. Makroskopisk hematuri: följ lokal rutin Hb Hb

18 17. RETTS -Underlivsbesvär hos män (för kvinnor se ESS 21) -Skrotal smärta -Smärta/svullnad ljumske Orsaken kan vara epididymit som förekommer i alla åldrar men ovanligt före puberteten. Testistorsion drabbar oftast pojkar och yngre män och karaktäriseras av plötslig eller intermittent insättande ensidig, skrotal smärta med svullnad. Tidig urologkontakt är viktig/obligatorisk vid misstanke om testistorsion. -Plötslig debut av skrotal smärta <48 timmar -Trauma mot skrotum och kraftig smärta/ödem -Priapism -Icke reponibelt, smärtande ljumskbråck -Måttlig till lindrig smärta -Svullen och/eller blödande penis - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Läkarkontakt direkt vid misstanke om testistorsion.

19 19. RETTS -Huvudvärk R51 -Attackhuvudvärk -Meningism/nackstelhet -Plötslig yrsel -Kräkning och/eller neurologiskt bortfall -Inoperad shunt - AK-behandling eller blödningsbenägenhet - Enstaka kräkning utan neurologiskt bortfall Fråga efter skalltrauma använd ESS 30. Om misstanke om stroke/tia byt till ESS 12 Attackhuvudvärk (singular) är ett kardinalsymtom vid subarachnoidalblödning och kan vara en mindre sk varningsblödning och skall tas på största allvar. Attackhuvudvärk innebär att huvudvärken kommer plötsligt och inte i attacker (plural). Hos dessa patienter skall alltid subaracknoidalblödning misstänkas och uteslutas. Meningism definieras som patienten med huvudvärk, allmänpåverkad och med en refektorisk nackstelhet vid passiv (undersökaren böjer huvudet framåt) flexion i nacken. Med blödningsbenägenhet menas Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak. - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Om skalltrauma använd ESS 30. Vid misstanke om stroke/tia använd ESS 12. Ta blododling på röd och orange prio och >38,5. Om Waranbehandling tag PK-INR

20 20. RETTS -Svimning/kollaps R55 -Syncope -Multipla syncope -Enstaka syncope - Inget av ovanstående Fråga eftertrauma i anamnesen Definition: syncope=plötslig medvetslöshet. svimning= medvetandeförlust med förkänning Svimning är ett mycket vanligt symtom och kan bedömas enbart med anamnes och ett kliniskt status, för att avgöra om det finns en bakomliggande sjukdom. Plötslig medvetandeförlust utan föregående symtom (svimningskänsla) och utan misstanke om krampsjukdom, kan behöva högre prioritet. Samtidigt är det ibland svårt att skilja svimning, syncope och arytmier från psykosomatiska symtom. Försök att anamnestiskt skilja på svimningar, dvs de med prodromalsymtom (förkänningar) och de som kommer plötsligt och där patienten vaknar upp på golvet. Patienter som haft förkänning vid svimning och kommer ihåg allt före och efter har oftast endast benign svimning och behöver oftast inte utredas om status är ua. Processåtgärd hospitalt: Ortostatiskt prov = liggande blodtryck, sen blodtrycke efter 1 och 5 minuters stående. Varning fallrisk!!

21 21. RETTS -Underlivsbesvär hos kvinnor -Graviditet -Vaginal blödning -Plötslig debut med pågående smärta på allmänpåverkad patient -Hb <70 -Gravid och buksmärta av intervallkaraktär -Feber > 38,5 o och frossa nu eller före inkomst -Gravid > V 20 och vaginal blödning -Låg buksmärta av intervall karaktär -Hb < 90 Denna algoritm/ess skiljer sig från Buksmärta ESS 6 då den skall fånga problem från retroperitoneala organ hos kvinnor. Viktigt att tänka på är att här prioriterar man också ett ofött foster hos gravida utöver själva patienten. Detta medför att METTS med denna algoritm ger risk för mer övertriage än algoritm Nr 6. - Vaginal blödning hos icke gravid - Gravid < V20 och vaginal blödning - Inget av ovanstående Hb Hb Hb Processåtgärd hospitalt: Blodstatus med CRP på gul och grön prio. PK-INR och APTT på orange prio. Blodgrupp på röd och orange prio. Svält och vätska enligt PM. Graviditetstest på fertila kvinnor Hb

22 30. RETTS -Skada/trauma Huvud S09.9 -Skada nacke/hals S11.9 -Hängning/strypning Y Hängning/strypningsförsök -Penetrerande skada huvud/hals -Brännskada/kemskada inhalationsskada -Pulserande blödning -Misstänkt penetrerande ögonskada -Misstänkt skelettskada huvud/hals -Blödning från hörselgång -Kraftig och ökande svullnad i regionen -Sväljningssvårigheter -Berusad patient/intoxikerad -Ak-behandling eller blödningsbenägenhet -Sensibilitetsnedsättning i extremitet -Djup sårskada som behöver sutureras -Medvetslöshet/amnesi i samband med skada -Misshandel kan lägst bli gul - Ytliga skador och inget av ovanstående Överväg traumalarm Överväg traumalarm Vid skada mot huvud/hals är det viktigt att fråga efter ev AK behandling eller blödningsbenägenhet. Med blödningsbenägenhet menas behandling med Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak Med pulserande blödning menas misstänkt arteriell blödning i regionen. Skador mot ansikte kan ibland vara kombinerat med ögonskada och ansiktsfraktur. Misstanke om sådan ger automatiskt högre prioritet till läkare. Blödning från hörselgången kan vara förenat med skallbasfraktur. Kraftig svullnad i huvud-halsregionen kan vara förenat med ökad risk för att andningsvägarna kan påverkas och kan medföra sväljningssvårigheter. Processåtgärd hospitalt: Komplettera på orange prio med intoxprover, PK-INR, APTT enligt rutin. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage.

23 31. RETTS -Skada Thorax/rygg S29.9 -Skada buk/bäcken S39.9 -Penetrerande skada på bål -Instabilt bäcken -Instabil bröstkorg -Ryggskada med neurologisk påverkan Med blödningsbenägenhet menas behandling med Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak - Stark andningskorrelerad thorakal smärta -Tilltagande buksmärta och/eller bukomfång -Urinstämma och/eller kraftig hematuri -Halsvenstas -Ak-behandling eller blödningsbenägenhet -Sensibilitetsnedsättning i extremitet - Djup sårskada som behöver sutureras -Misshandel kan lägst bli gul -Misstanke om fraktur - Ytliga skador och inget av ovanstående Överväg traumalarm Processåtgärd hospitalt: Bladderscan vid misstanke om urinstämma eller hematuri. Komplettera på orange prio med intox-prover, PK-INR, APTT enligt rutin. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Överväg traumalarm

24 33. RETTS -Skada Hand/arm S69.9 -Skada axel S43.0 -Amputation ovan hand -Minst 2 frakturer på långa rörben - Pulserande blödning -Svår smärta, kompartmenttecken -Infektionstecken och smärta vid flexion/extension -Fraktur/lux med kraftig felställning/öppen fraktur -AK-behandling eller blödningsbenägenhet -Nedsatt distalstatus Med långt rörben menas, humerus medan radius och ulna räknas som ett rörben. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller känsel är påverkade bortom skadan. Med blödningsbenägenhet menas behandling med Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak - Djup sårskada som behöver sutureras -Misstanke om fraktur/ledluxation -Misshandel kan bli lägst gul prio -Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Komplettera på orange prio med intoxprover, PK-INR, APTT enligt rutin. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Överväg traumalarm Överväg traumalarm

25 34. RETTS -Skada Höft/lår S79.9 -Skada knä/underben S89.9 -Skada fot S99.9 -Amputation ovan fotled -Minst 2 frakturer på långa rörben -Pulserande blödning -Svårbehandlad smärta, kompartmenttecken. -Infektionstecken och smärta vid flektion/extension -Kraftigt svullnad och konsistensökning -Fraktur/luxation med kraftig felställning/öppen fraktur -Ak-behandling eller blödningsbenägenhet -Nedsatt distalstatus Med långt rörben menas, femur medan fibula och tibia räknas som ett rörben. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller känsel är påverkade bortom skadan. Med blödningsbenägenhet menas behandling med Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak -Misstanke om fraktur/ledluxation -Djup sårskada som behöver sutureras -Misshandel kan bli lägst gul prio -Inget av ovanstående Överväg traumalarm Processåtgärd hospitalt: Komplettera på orange prio med intoxprover, PK-INR, APTT enligt rutin. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Överväg traumalarm

26 35. RETTS -Brännskada/frätskada T30 -Inhalationsskada T59 -Kemskada T65 -Elolycka T75.4 -Blixtnedslag T75 -Brännskada/frätskada > 18% -Brännskada/frätskada ansikte/hals -Inhalationsskador av kem/ het brandrök -Kem/frätskador av potentiellt livshotande ämne på hud eller per os -Elolycka högspänning -Svullnad i ansikte/tunga Vid kemolyckor beakta risken för kontamination av personal och utrustning. Beslut om sanering sker prehospitalt. Vid brännskador och rökinhalation är det viktigt att kontrollera COHB. POX hos dessa patienter kan visa ett normalt värde trots att patienten har hypoxi. Symtom i samband med rökinhalation som anses allvarliga kan vara CNS symtom (tidigare medvetandeförlust) eller svår hosta, dyspne. Med högspänning menas här allt över vanlig hushållsel 230V. -Brännskada/frätskada < 18% -Symtomgivande rökinhalation - Begränsad bränn/frätskada <9% -Elolycka hushålls-el -Blixtnedslag Överväg traumalarm Överväg traumalarm Processåtgärd hospitalt: Tag COHb vid rökskada och anamnes på CNS symtom. På röd prio tag Myoglobin.

27 37. RETTS -Skada på öga S05 -Infektion öga H05.9 -Ögonproblem Skada på ögat skall bedömas av ögonläkare primärt eller sekundärt om inte problemet är av PV karaktär. Skador kring ögat kan primärbedömmas av annan läkare. -Penetrerande skada -Infekterat öga med feber o värk -Frätskador eller risk för - Skada som måste sutureras* -Plötslig synnedsättning/synförändring Inget av ovanstående Frätskada skall sköljas Frätskada skall sköljas Processåtgärd hospitalt: Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. *överväg bedömning av plastikirurgisk kompetens. Följ lokala PM för handläggningsnivå PV/specialistvård

28 39. RETTS-T Traumalarmsaktiveringsalgoritm Algoritmen används genom att larmssk erhåller rapport från ambulans. Larmssk aktiverar larmnivå. Vid ankomst genomförs Reevaluering på akutmott/sjukhus Bilolycka, avkröning med viss hastighet >70/h med bälte eller utlöst krockkudde >50 km/h utan bälte eller utlöstkrockkudde Fordonet voltat, personen fastklämd Utkastad ur fordonet Dödsfall i samma fordon MC/Mopedolycka >30km/h Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon Fall från höjd > 3 meter SpO2<90% med 02 eller ofri luftväg AF >30 eller < 8/minut Puls >130/min Systoliskt BT < 90mmHg RLS >3 eller GCS <12 Neurologiskt bortfall Ryggskada med neurologiskt bortfall Penetrande våld på huvud, hals eller bål Instabil bröstkorg Minst 2 frakturer på långa rörben Instabilt bäcken Amputation ovan hand eller fot Trauma med rökskada eller brännskada >18% Trauma med drunkning eller nedkylning Inget rött kriterium och ett eller flera i orange: Orange traumalarm (Nivå 2). Ett eller flera uppfyllda kriterier: RÖTT traumalarm (Nivå1) Processåtgärd hospitalt: Den slutliga traumanivån sker på sjukhus. Prehospitalt anges endast larmnivån på traumateamsaktiveringen