ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd."

Transkript

1 ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. Alla ESS är uppbyggda på samma sätt och gäller både prehospitalt som hospitalt. Triageåtgärder måste utföras för att triagefärg skall kunna ges var i akutvårdkedjan det sker bestämmer huvudmannen. Utfallsfärgen markeras med en pilkloss. Vissa processåtgärder prehospitalt och hospitalt äger den enskilde huvudmannen/organisationen att själv komplettera. Ledtider i minuter till läkare har vi tagit bort helt i denna version. RETTS rekommenderar bara två tidsnivåer: Akutsjukvård direkt = röd och orange prio Kan vänta utan medicinsk risk = Gul, grön och blå prio Huvudmannen avgör sen vilken kapacitet och kompetens som skall organiseras för att uppnå rekommendationerna i RETTS. Dessa baseras enbart på medicinsk säkerhet och utgår från de valideringsstudier som genomförts. Immunosuppression: kan vara primär eller sekundär och finns beskriven i ESS definitioner. Faktaruta psykiatri ESS är uppbyggda på samma sätt som för Somatiska ESS. Utfallet enligt RETTS rekommenderar samma processer för monitorering och provtagning som övriga RETTS. Prehospital o hospital process är samma. Faktaruta pediatrik För retts-p skall vid bedömning av vitalparametrarna rätt åldersalgoritm användas. Faktaruta primär/närsjukvård När RETTS systemet används inom mer primära vårdformer kan systemet användas för akutsökande/jourcentralsverksamhet för att bedöma behov av åtgärder och vårdnivå. Provtagning enligt RETTS Triageåtgärd innebär att ett extra prov eller mätning måste göras för att kunna avgöra triagefärg på patienten. I varje ESS ges en rekommendation som pilkloss och innebär att RETTS rekommenderar vissa prover och monitorering. Vi rekommenderar att man följer systemet helt utan lokala undantag. Övrigt RETTS är inte skapat för att neka/avvisa patienter, och inte heller avsett att inte erbjuda patienten Akutsjukvård pre- eller hospitalt. Om patienten triageras BLÅ innebär det att man kan hänvisa till annan vårdform utan risk.

2 Admittance by pre-hospital services or by walk in. Simple ADL status to validate patients need of other support Triage area METTS protocol No need of the ED facilities or health care according to the blue algorithm Step 1 Algorithm for vital signs ABCDE Step 2 One of 43 different ESS algorithms for chief complaints and signs Highest level in step 1 or 2 is given the final priority level

3 1. RETTS - Onormal hjärtrytm R00 - Förmaksflimmer /fladderi Multipla medvetandeförluster - Dyspne - Bröstsmärta - Enstaka medvetandeförlust - Nydebuterat eller recidiverande förmaksflimmer -Ingen medvetandeförlust Triageåtgärd: Definition: Medvetandeförlust används generellt för patienter som söker för svimning eller syncope. Tidigare ESS användes följande definition: syncope=plötslig medvetslöshet. svimning= medvetandeförlust med förkänning Onormal hjärtrytm är ett symtom som kan vara orsakat av allvarliga arytmier som endast fångas intermittent. Plötslig medvetandeförlust utan föregående symtom och utan misstanke om bakomliggande krampsjukdom, kan behöva en annan och mer skyndsam handläggning. Samtidigt är det ibland svårt att skilja medvetandeförlust p.g.a. arytmier från psykosomatiska symtom. Försök att anamnestiskt skilja på medvetandeförlust med prodromalsymtom (förkänningar) och de medvetandeförluster som kommer plötsligt och där patienten vaknar upp på golvet. Vid nydebuterat eller recidiverande förmaksflimmer (patienten vet oftast detta) visa för läkare för att ta ställning till elkonvertering, kompletterande undersökning och notera alltid debuttid. Processåtgärd prehospitalt: : alla

4 2. RETTS -Högt blodtryck R03.0 -Lågt blodtryck R03.1 (som sökorsak) - Akuta bortfallssymtom - Medvetandepåverkad med SBT >240 och/eller DBT >140mmHg - DBT >140 - DBT > 120 (upprepade mätningar) - Inget av ovanstående Byt till ESS 12 vid akuta bortfallssymtom Patienter som kommer med högt blodtryck är ofta remisspatienter men det är även ett vanligt undersökningsfynd i akutvårdkedjan, speciellt vid första mätningen. Ett högt mätvärde behöver dock INTE vara hypertoni utan kan vara fysiologisk p.g.a. patienten har en hög cardiac output och vasokonstriktion på grund av stresspådrag. Om högt blodtryck däremot är associerat med cerebrala symtom och/eller kardiella symtom skall högt blodtryck värderas som ett möjligt alarmtecken och handläggas därefter. Om patienten på uristicka inte har proteinuri så är det höga blodtrycket sannolikt tillfälligt. Vid misstanke om malign hypertoni, ett tillstånd som är ovanligt, skall patienten handläggas mer skyndsamt och alltid skrivas in på sjukhus. Malign hypertoni går alltid med proteinuri, fundus hypertonicus III och hypertensiv encephalopati (påverkat sensorium). Lågt blodtryck, systoliskt < 90 mmhg, kan däremot vara tecken på allvarlig sjukdom och fångas via vitalparametrarna. Om patienten söker för isolerat lågt blodtryck, dvs utan andra symtom som syncope, dyspne, frossa, feber etc. så är detta inget alarmsymtom så länge SBT är > 90 mmhg. Vid lågt BT skall BT alltid mätas i båda armarna. Processåtgärd prehospitalt: Patient som inte tas till akutmottagning: : röd, orange, gul

5 3. RETTS -Blodhosta/Hemoptys R04.2 -Näsblödning R04.0 -Tonsillblödning, postoperativ R Hb <70 - Pågående stor okontrollerad blödning - Pågående medelstor/multipla näsblödning/ar - Stora hemoptyser - Hb <90 - AK-beh eller blödningsbenägenhet - Nyligen svalgkirurgi < 14 dagar - Intermittent färsk näsblödning - Icke färsk näsblödning - Enstaka hemoptyser Triageåtgärd: Hb Fakatruta somatik AK behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystem och/eller trombocyter. Eller läkemedelsbehandling som påverkar trombocytfunktionen Blodhosta/hemoptys skall alltid tas på allvar eftersom man vid upprepade tillfällen av hemoptys måste utesluta bakomliggande malign sjukdom. Vid vissa lungödem och vid lungemboli/lunginfarkt kan hemoptys förekomma men är relativt ovanligt och utgör inget kardinalsymtom. Hemoptys förekommer också vid AK-beh och vanlig benign hosta. Därför är det extra viktigt att man hos patienter med synlig blödning kontrollerar om det föreligger AK-beh eller blödningsbenägenhet. Hb gränserna är satta som vägledning och har ingen vetenskaplig grund utan baseras på hur akut transfusionsbehov patienten kan tänkas ha. Ofta ger vitalparametrarna utslag vid riktigt låga Hb och då faller prioritetsgruppen ut där. Vid postoperativ tonsillblödning, som ofta är av intermittent typ, kan stora och livshotande tillstånd uppstå akut. Ofta är det hotande luftväg som komplicerar tillståndet. Dödsfall har rapporterats. En postoperativ tonsillblödning kan därför ALDRIG triageras lägre än Orange. Blödning definieras: Liten blödning Mer saliv än blod Medelstor blödning Mer blod än saliv Stor blödning Blod rinner från näsa och/eller mun

6 4. RETTS - Andningsbesvär/dyspné R Hyperventilation R Bröstsmärta vid andning R Nytillkommet vänstergrenblock - ST-höjning - Utbredd thorakal plötsligt smärta med vegetativa symtom eller medvetandeförlust - Samtidig svår bröstsmärta med eller utan andnings korrelation, och/eller medvetandeförlust - Synlig halsvenstas - Ischemitecken på +dyspne - Endast andningskorrelerad bröstsmärta - I kombination med hjärtklappning - Bilaterala benödem Dyspne är ett av de vanligaste symtomen hos patienter som söker akutsjukvård. Alla har inte en bakomliggande organisk orsak till dyspnén. Vid dyspne spelar därför kombinationen VP och ESS en viktig roll i handläggningen. Viktigt att komma ihåg är att patienter med kroniska lungsjukdomar ofta faller ut på vitalparametrar medan lungfriska kan ha helt normala vitalparametrar och ändå ha en allvarlig bakomliggande sjukdom. Vid ex.v. lungemboli kan vissa patienter vara förvånansvärt opåverkade i vila. Ofta är akut lungemboli kombinerat med viss tachykardi men behöver inte vara särskilt uttalad, och ibland kan nydebuterat förmaksflimmer vara associerat till lungemboli. WELLS kriterierna är de som kan användas för att scora patienter med misstänkt lungemboli. DVT, tidigare DVT och /eller lungemboli är starka riskfaktorer för lungemboli. Vid samtidig bröstsmärta och/eller syncope skall symtomet dyspné alltid betraktas som allvarligare än utan dessa symtom. Vid misstanke om dyspne och samtidig infektion kan algoritm 47 övervägas. - Inget av ovanstående Triageåtgärd: Processåtgärd prehospitalt: : alla vid misstanke om hjärtsjukdom. Annars rytmregistrering och om arytmi. Patient som inte tas till akutmottagning: : alla

7 5. RETTS - Bröstsmärta/Bröstkorgsmärta UNS R Nytillkommet vänstergrenblock - ST-höjning - Utbredd thorakal plötsligt smärta med vegetativa symtom eller medvetandeförlust - Ischemitecken på + pågående bröstsmärta - Nyligen/pågående brsm med vegetativa symtom - Brsm/bröstkorgssmärta + andnöd - Brsm som kommer i vila och/eller vid ringa ansträngning - Brsm + medvetandeförlust - Måttlig/lätt brsm men med normalt - Riskfaktorer - Ej nytillkommen bröstsmärta -Inget av ovanstående Triageåtgärd: Bröstsmärta är den vanligaste sökorsaken inom akutsjukvården. Ofta beskrivs bröstsmärtan som diffus och med oklar lokalisation. När började bröstsmärtan, var den andningskorrelerad, kom den vid ansträngning, kyla? Har tidigare bröstsmärta akut ändrat karaktär? Med vegetativa symtom menas blek, kallsvettig och kladdig hud samt illamående patient. Finns det riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom som tidigare kardiovaskulär sjukdom (även Claudicatio intermittens, stroke, TIA), hypertoni, rökning, diabetes, hyperlipidemi, ärftlighet? Förekomst av en eller flera riskfaktorer ökar sannolikheten för att akut koronart syndrom kan föreligga och stärker indikationen för utredning vid akut bröstsmärta. Ett normalt utesluter inte akut koronart syndrom. Ett patologiskt bekräftar inte akut koronart syndrom. En vanlig orsak till patologiskt är att det felkopplat. Är felkopplat??? Processåtgärd prehospitalt: Ref. Vårdprogram PHAVIS. Följ behandlingsriktlinjer. Kontakta närmsta HIA för destination. : alla.

8 6. RETTS -Buksmärta/ Flanksmärta R10.4 -Illamående/Kräkning R11.9 -Diarré UNS A09 -Smärta/svullnad ljumske - Plötslig debut med pågående smärta på allmänpåverkad patient - Svår/måttlig smärta på allmänpåverkad patient. - Smärta hos pat med känt bukaortaaneurysm - Smärta+PD-pat, pyelostomi eller gastric bypass - Feber > 38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Smärta + medvetandeförlust - Immunosupprimerad patient - Icke reponibelt, smärtande ljumskbråck - Svår/måttlig smärta, i övrigt opåverkad pat. ->2 kräkningar sista 4 timmarna - Upprepade tunna diarréer - Makroskopisk hematuri - Inget av ovanstående Buksmärta är den vanligaste kontaktorsaken som brukar kategoriseras som kirurgi inom akutvårdkedjan. Den bakomliggande orsaken kan dock vara mycket varierande, och vissa tillstånd kräver omedelbart omhändertagande men sällan akut kirurgisk åtgärd, medan andra är urakuta tillstånd. Debuten och förekomst av andra samtidiga symtom, ex.v. kräkning, hematuri, feber, frossa, diarre kan påverka handläggningen och prioriteringen. Det finns också kända riskfaktorer som kan utgöra ett stöd i bedömningen och prioriteringen av patienter med buksmärta, exempel på detta är tidigare bukkirurgi, kända gastrointestinala sjukdomar, buktrauma, känt aortaaneurysm, peritonealdialys(pd-patient) och pyelostomikateter. Glöm inte att buksmärta kan vara av kardiell genes Vid lågt sittande buksmärta hos fertila kvinnor skall man alltid misstänka graviditet eller postpartum, med komplikation. Se även ESS 21 Processåtgärd prehospitalt: : röd, orange, gul vid misstanke om hjärt- eller aortasjukdom. Buksmärtor hos diabetiker se även ESS 49 Buksmärtor /kräkningar /diarré hos patient med binjurebarksvikt se även ESS 51. Patient som inte tas till akutmottagning: : röd, orange, gul

9 7. RETTS - Bodig kräkning/hematemes K Blodig avföring/melena K Symtom i anus och rectum K GI-blödning K92. -Pågående hematemes eller stor melena/rectalt blod -Hb < 70 - Anamnes på större blödning rektalt eller hematemes -AK-beh eller blödningsbenägenhet* -Nyligen svalgkirurgi < 14 dagar -Hb < 90 - Svart avföring eller blod i avföringen. -Enstaka hematemes/melena. AK behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystem och/eller trombocyter. Eller läkemedelsbehandling som påverka trombocytfunktionen Hematemes beror oftast på blödning i ventrikel, esofagus eller övre delen av tunntarmen. Mörk/svart avföring betyder ofta blödning som pågått en tid, medan rött blod i avföringen ofta är färsk. Stora mängder blod indikerar större färsk blödning, medan små blodmängder på avföringen indikerar distal mindre blödning. Det är därför extra viktigt att man hos patienter med GI blödning särskilt efterfrågar om patienten har ökad blödningsbenägenhet. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). - Inget av ovanstående Triageåtgärd: Hb

10 8. RETTS - Gulsot (ikterus) R17 - Ascites R18 - Hb < 70 - Ikterus+feber >38,5º - Hb < 90 - Psykotiskt beteende - Inget av ovanstående Ascites med eller utan ikterus kan förekomma vid levercirros och svår hjärtsvikt, men kan också förekomma vid en rad andra tillstånd. Viktigt vid bedömning av ascitespatienten i akutvårdkedjan är att ta reda på hur snabbt bukomfånget ökat och ev. kända bakomliggande faktorer. Vid akut påkommen ascites/ökat bukomfång skall man även kartlägga ev. buksmärta. Gulsot/ikterus kommer oftast successivt och orsakas oftast av gallvägsobstruktion eller leverinsufficiens och uppstår vid S-bilirubin > 30µmol/l. Vid akut påkommen ikterus skall intravasal hemolys misstänkas. Vid misstanke om infektion överväg algoritm 47. Triageåtgärd: Hb

11 9. RETTS -Kramper UNS R Epilepsi (känd) G Patient med aktuella upprepade krampanfall - Krampanfall utan tidigare känd epilepsi - AK-beh eller blödningsbenägenhet* - Skalltrauma - Krampanfall och tidigare känd epilepsi - Inget av ovanstående AK behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystem och/eller trombocyter. Eller läkemedelsbehandling som påverkar trombocytfunktionen Patient som haft aktuella (senaste dygnet) upprepade krampanfall har en ökad risk att få ytterligare ett krampanfall. Debut av epilepsi i vuxen ålder är ovanligt. Bakomliggande annan orsak bör misstänkas. Krampanfall hos patient med AKbehandling/blödningsbenägenhet har ökad risk att kramperna beror på intrakraniell blödning. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan).

12 10. RETTS -Sensibilitetsstörning R20 -Tremor R Plötsligt påkommen huvudvärk - Samtidig kräkning - Upprepade intermittenta bortfallsymtom med eller utan motoriksymtom - DBT >120 mmhg - Skalltrauma inom 48 h Fråga efter skalltrauma använd ESS 30. Om misstanke om stroke/tia byt till ESS 12 Sensibilitetsstörningar kan uppstå vid perifer nervskada men också av orsaker från CNS. Det är därför viktigt att man ställer frågor kring symtom som kan komma från CNS, ex.v. huvudvärk, kräkning och motoriska bortfall. Fråga alltid om duration (symtomstart??) Vid enbart tremor är det viktigt att fråga om missbruk, läkemedel eller tidigare neurologisk sjukdom som oftast ger vägledning om tremorns ursprung. - Aktuellt missbruk (abstinens) - DBT >110 mmhg - Inget av ovanstående Processåtgärd prehospitalt: Patient som inte tas till akutmottagning: : Alla med sensibilitetsstörning

13 11. RETTS - Yrsel och svindel R42 - Plötsligt påkommen huvudvärk - Kräkningar - Anamnes på medvetandeförlust - Akut debut - Enstaka kräkning utan andra symtom - Tidigare stroke - Skalltrauma - AK-beh. Eller blödningsbenägenhet* - Inget av ovanstående Om skalltrauma använd ESS 30. Om misstanke om stroke/tia byt till ESS 12 AK behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystem och/eller trombocyter. Eller läkemedelsbehandling som påverkar trombocytfunktionen Yrsel är ett vanligt symtom hos både yngre och äldre patienter. Äldre kan dock få svårt att klara sin ADL vid plötslig eller kronisk yrsel. En vanlig orsak till plötslig yrsel är sk. godartad lägesbetingad yrsel som ofta förvärras av huvudrörelse och lägesförändring av kroppen och går ofta över av sig själv. Vid lägesbetingad benign yrsel är den ofta av rotatorisk karaktär. Med akut debut menas plötsligt påkommen yrsel inom några få timmars tidsintervall från ankomst. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). Vid yrsel hos äldre är det viktigt att man bedömer risken för fall och har patienten under uppsikt/tillsyn under vårdtiden. Processåtgärd prehospitalt: Rytmregistrering alla, om arytmi. Patient som inte tas till akutmottagning: : alla.

14 12. RETTS -Stroke I64.9 -Neurologiskt bortfall/tia G Patienten uppfyller kriterier för strokelarm - Huvudvärk - Kräkningar/illamående/yrsel - Trauma - AK-behandling eller blödningsbenägenhet* - DBT >120 mmhg - Patient med intermittenta bortfall inom 7 dygn - Bortfall/stroke som ej uppfyller kriterier för strokelarm - DBT >110 mmhg - Transglobal amnesi - Inget av ovanstående AK behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystem och/eller trombocyter. Eller läkemedelsbehandling som påverkar trombocytfunktionen Stroke är en av de vanligaste frågeställningar hos patienter med neurologiska symtom som söker på akutmottagningen. Vid stroke finns ofta ett antal viktiga faktorer att ta hänsyn till vid prioritering, diagnostik och behandling. Det är särskilt viktigt att hitta patienten tidigt i förloppet vid misstanke om hjärninfarkt men också finna de som eventuellt kan ha en blödning för ställningstagande till åtgärd. Isolerade symtom som plötslig synrubbning kan vara tecken på stroke. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). Processåtgärd prehospitalt: Ref. Vårdprogram Stroke, följ behandlingsriktlinjer. Kontakta läkare närmsta akutmottagning för destination och prioritet vid strokelarm. Rytmregistrering alla, om arytmi Patient som inte tas till akutmottagning: : alla

15 13. RETTS -Ledvärk M Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Debut < 24 h och rodnad+svullen+öm led - Immunosupprimerad - Omöjligt att flektera/extendera - Inopererat material/protes i värkande led Denna ESS används för engagemang i fot/handled eller proximalt därom. Den viktigaste åtgärden vid handläggning av patienter med ledvärk är kartläggningen av utbredningen, en eller flera leder, symtomdebut och duration och ev förekomst av feber/frossa samt lokal rodnad, eller allmänpåverkan. Har patienten tidigare kirurgi mot leden eller inopererad protes. Vid septisk artrit är oftast stora leder inblandade och oftast en led. Fråga om trauma i anamnesen. Vid primärt trauma mot leden använd skadealgoritm. - Inget av ovanstående

16 14. RETTS - Ryggsmärta M Smärtor i bröstrygg M Smärta nacke M Plötslig debut med pågående smärta och allmänpåverkan - Thorakal plötsligt smärta med vegetativa symtom (kallsvett, illamående) eller medvetandeförlust - Nytillkommet neurologiskt bortfall - Urinretention (urinstämma) - Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Thorakal plötslig smärta utan vegetativa symtom - AK-behandling eller blödningsbenägenhet* - Makroskopisk hematuri - Debut/duration >12 h - Tidigare känd terapiresistent smärta - Inget av ovanstående AK behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystem och/eller trombocyter. Eller läkemedelsbehandling som påverkar trombocytfunktionen Vanligaste orsaken till akut ryggvärk är muskulära besvär utan annan organisk orsak. Därför är det viktigt att tidigt sortera ut de patienter som inte behöver kompletterande utredning utan rådgivning om smärtbehandling. De som har ett uppenbart akut insjuknande skall utredas och handläggas på annat sätt. Vi upprepade och långvariga besvär i kombination med relativt opåverkad patient som saknar symtom och tecken enligt ESS 14, kan man ofta hänvisa till annan vårdnivå än akutmottagningen. Vid oklar smärtlokalisation eller kombinerat med smärta i buken/flanksmärta kan ESS 6 användas. Vid oklara smärtor som är svårlokaliserade kan ESS 5 övervägas. Med nytillkomna neurologiska bortfall menas motoriska och/eller sensoriska bortfall i extremitet (denna algoritm) som kommit eller accentuerats, och som inte funnits som ett kroniskt tidigare utrett tillstånd. Vid trauma använd ESS 31. Processåtgärd prehospitalt: : röd, orange.

17 15. RETTS -Smärta i extremitet M79.6 -Svullnad i extremitet R22.4 -Underbensödem R60.0 -Ödem UNS R60.9 -Extremitetsproblem - Nytillkommen kall extremitet - Ingen kapillär återfyllnad - Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst -Svår smärta plötslig debut - Svullnad och konsistensökning - Tidigare DVT/artäremboli - AK-behandling eller blödningsbenägenhet* - Inopererat material/protes - Nydiagnostiserad DVT - Inget av ovanstående AK behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystem och/eller trombocyter. Eller läkemedelsbehandling som påverkar trombocytfunktionen. Akut smärta i extremitet utan föregående trauma kan var ett vaskulärt insjuknande. Hos patienter med känt eller okänt förmaksflimmer kan kardiella embolier occludera extremitetskärl. Akut påkommen kall extremitet föranleder alltid kontakt med kärlkirurg (detta måste ske utan fördröjning, extremiteten är hotad!!). Vissa hematologiska sjukdomar ger också ökad risk för tromboembolism, liksom gravida, nyligen förlösta och hormonbehandlade kvinnor. Vid frossa och samtidig, ofta svår värk skall, nekrotiserande fasciit misstänkas och då är patienten alltid orange till diagnosen är utesluten. Dessa tillstånd är förenade med hög mortalitet (akutsjukvård direkt!!). Vid misstanke blododla direkt. Vid misstanke om DVT (djup ventrombos) använd WELLS kriterierna för klassificering. Processåtgärd prehospitalt: Patient med bilateral underbenssvullnad eller nytillkommen kall extremitet: Rytmregistrering röd, orange, gul. Om arytmi. Patient som inte tas till akutmottagning: men i stället för rytmregistrering

18 16. RETTS -Smärta vid vattenkastning R30 -Urinretention R33 -Hematuri/Blod i urinen R31 -Urinproblem R39 -Hb <70 - Hb < 90 - Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Pyelostomi - Makroskopisk hematuri med AK-beh eller blödningsbenägenhet* AK behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystem och/eller trombocyter. Eller läkemedelsbehandling som påverkar trombocytfunktionen De bakomliggande faktorerna vid vattenkastningssmärta är många. Fråga efter tidigare symtom av liknande karaktär. Hematuri kan ha olika akuticitet men skall alltid föranleda ställningstagande till utredning som i de flesta fall kan ske polikliniskt. Feberanamnes är att rekommendera. - Makroskopisk hematuri - Buksmärtor - Inget av ovanstående Triageåtgärd: Hb vid hematuri

19 17. RETTS -Underlivsbesvär hos män (för kvinnor se ESS 21) -Skrotal smärta Orsaken kan vara epididymit som förekommer i alla åldrar men ovanligt före puberteten. Testistorsion drabbar oftast pojkar och yngre män och karaktäriseras av plötslig eller intermittent insättande ensidig, skrotal smärta med svullnad. Tidig urologkontakt är viktig/obligatorisk vid misstanke om testistorsion. - Plötslig debut och/eller intermittent skrotal smärta <48 timmar - Trauma, skrotum och kraftig smärta/ödem - Priapism/paraphimosis - Måttlig till lindrig smärta - Svullen och/eller blödande penis - Inget av ovanstående

20 19. RETTS -Huvudvärk R51 -Neuralgi M Åskknallshuvudvärk - Meningism/nackstelhet - Plötslig yrsel - Neurologiskt bortfall och/eller kräkningar - Inoperad shunt - AK-behandling eller blödningsbenägenhet* - Enstaka kräkning utan neurologiskt bortfall - Inget av ovanstående Fråga efter skalltrauma använd ESS 30. Vid misstanke om stroke/tia byt till ESS 12 AK behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystem och/eller trombocyter. Eller läkemedelsbehandling som påverkar trombocytfunktionen Åskknallshuvudvärk är ett kardinalsymtom vid subarachnoidalblödning och kan vara en mindre sk varningsblödning och skall tas på största allvar. Attackhuvudvärk innebär att huvudvärken kommer plötsligt och inte i attacker. Hos dessa patienter skall alltid subaracknoidalblödning misstänkas och uteslutas. Meningism definieras som patienten med huvudvärk, allmänpåverkad och med en relfektorisk nackstelhet vid passiv (undersökaren böjer huvudet framåt) flexion i nacken. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan).

21 20. RETTS -Svimning/kollaps R55 - Medvetandeförlust R55 - Multipla medvetandeförluster - Pågående vegetativa symtom - Enstaka medvetandeförlust - Inget av ovanstående Fråga efter trauma i anamnesen Vid misstanke om kardiell orsak byt till ESS 5 Definition: medvetandeförlust: svimning eller syncope, dvs där medvetandeförlust uppges av patienten eller anhörig/bystander Svimning är ett mycket vanligt symtom och kan bedömas enbart med anamnes och ett kliniskt status, för att avgöra om det finns en bakomliggande sjukdom. Plötslig medvetandeförlust utan föregående symtom och utan misstanke om krampsjukdom, kan behöva högre prioritet. Samtidigt är det ibland svårt att skilja medvetandeförlust med eller utan förkänning och arytmier från psykosomatiska symtom. Försök att anamnestiskt skilja på medvetandeförlust dvs de med prodromalsymtom (förkänningar) och de som kommer plötsligt och där patienten vaknar upp på golvet. Patienter som haft förkänning vid svimning och kommer ihåg allt före och efter har oftast endast benign svimning och behöver oftast inte utredas om status är ua. Processåtgärd prehospitalt: Rytmregistrering alla, om arytmi. Patient som inte tas till akutmottagning: : alla. Vid medvetandeförlust och annan ev. bakomliggande sjukdom, tag kontakt med RLS.

22 21. RETTS -Underlivsbesvär hos kvinnor -Graviditet -Vaginal blödning -Postpartum < 30 d - Plötslig debut med pågående smärta på allmänpåverkad patient - Hb <70 - Buksmärta av intervallkaraktär - Feber > 38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Riklig vaginal blödning - Hb < 90 - Post partum och anamnes på feber - AK-behandling eller blödningsbenägenhet* - Immunosupression - Måttlig vaginal blödning - Hb < Lindrig buksmärta* - Inget av ovanstående Triageåtgärd: Hb AK behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystem och/eller trombocyter. Eller läkemedelsbehandling som påverkar trombocytfunktionen Denna algoritm/ess skiljer sig från Buksmärta ESS 6 då den skall fånga problem från retroperitoneala organ hos kvinnor. Viktigt att tänka på är att här prioriterar man också ett ofött barn hos gravida utöver själva patienten. Detta medför att RETTS med denna algoritm ger risk för mer övertriage än algoritm Nr 6. *Där ESS 6 ej används Följ lokala anvisningar kring hänvisning till förlossning eller gyn-mottagning. Blödning definieras: Stor blödning blöder /koagler genom två stora bindor/timme i mer än två timmar utan tecken på på att avta. Måttlig blödning - kraftigare än en riklig mens Processåtgärd prehospitalt: Ref. Vårdprogram Nytt Liv på Väg, följ behandlingsriktlinjer. Kontakta och förvarna alltid förlossningsavdelningen i aktuellt område, som kan ge råd om transportdestination.

23 30. RETTS -Skada/trauma Huvud S09.9 -Skada nacke/hals S11.9 -Hängning/strypning Y Hängning/strypningsförsök - Penetrerande skada huvud/hals - Brännskada/kemskada inhalationsskada - Pulserande blödning - Misstänkt penetrerande ögonskada - Misstänkt skelettskada huvud/hals - Blödning från hörselgång - Kraftig och ökande svullnad i regionen - Sväljningssvårigheter - Berusad/CNS påverkad patient/intoxikerad - Ak-behandling eller blödningsbenägenhet* - Neurologiskt bortfall - Djup sårskada som behöver sutureras - Medvetandeförlust/amnesi i samband med skada - Misshandel kan lägst bli gul - Ytliga skador och inget av ovanstående Överväg traumalarm Överväg traumalarm Vid skada mot huvud/hals är det viktigt att fråga efter ev AK behandling eller blödningsbenägenhet. AK behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystem och/eller trombocyter. Eller läkemedelsbehandling som påverkar trombocytfunktionen Med pulserande blödning menas misstänkt arteriell blödning i regionen. Skador mot ansikte kan ibland vara kombinerat med ögonskada och ansiktsfraktur. Misstanke om sådan ger automatiskt högre prioritet till läkare. Blödning från hörselgången kan vara förenat med skallbasfraktur. Kraftig svullnad i huvud-halsregionen kan vara förenat med ökad risk för att andningsvägarna kan påverkas och kan medföra sväljningssvårigheter. Motoriskt orolig patient skall vara ett observandum. Vid misstänkt commotio se processåtgärd hospitalt. Processåtgärd prehospitalt: Överväg traumalarm för röd och orange patient. Överväg kontakt med RLS för ev. triage till neurokirurg vid skalltrauma och medvetslös patient.

24 31. RETTS -Skada Thorax/rygg S29.9 -Skada buk/bäcken S Penetrerande skada på bål - Instabilt bäcken - Instabil bröstkorg - Andningskorrelerad thorakal smärta med vegetativa symtom - Tilltagande buksmärta och/eller bukomfång - Urinstämma och/eller kraftig hematuri - Halsvenstas - Ak-behandling eller blödningsbenägenhet* - Neurologiskt bortfall - Misstanke om rygg fraktur Denna ESS avser handläggning av patienter som inte kommer via larm eller traumateamsaktivering. Detta hindrar förstås inte att handläggningen är standardiserad eftersom traumaanamnesen kan vara initialt fel både från patient och ev. medföljare/anhörig. AK behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystem och/eller trombocyter. Eller läkemedelsbehandling som påverkar trombocytfunktionen - Djup sårskada som behöver sutureras - Misshandel kan lägst bli gul - Måttlig andningskorrelerad smärta Processåtgärd prehospitalt: Överväg traumalarm för röd och orange patient - Ytliga skador och inget av ovanstående Överväg traumalarm Överväg traumalarm

25 33. RETTS -Skada Hand/arm S69.9 -Skada axel/nyckelben S Amputation ovan handled - Minst 2 frakturer på långa rörben - Pulserande blödning - Svår smärta, tecken på kompartmentsyndrom - Infektionstecken och smärta vid flexion/extension - Fraktur/lux med kraftig felställning/öppen fraktur proximalt handled? - AK-behandling eller blödningsbenägenhet* - Nedsatt distalstatus - Djup sårskada som behöver sutureras - Misstanke om eller fraktur/ledluxation hnadled och distalt därom. -Misshandel kan bli lägst gul prio - Misstanke om nyckelbensfraktur? Med långt rörben menas i skadesammanhang, humerus medan radius och ulna räknas tillsammans som ett rörben. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller känsel är påverkade bortom skadan. Kompartmentsyndrom uppstår när en muskel i armen svullnar så mycket att trycket påverkar muskel, blodflöde och nerver. Det kan även uppstå om ett gips är för trång och trycket på vävnaden därigenom blir för högt. Måste behandlas skyndsamt för att undvika bestående skador. Denna ESS avser handläggning av patienter som inte kommer via larm eller traumateamsaktivering. Detta hindrar förstås inte att handläggningen är standardiserad eftersom traumaanamnesen kan vara initialt fel både från patient och ev. medföljare/anhörig. AK behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystem och/eller trombocyter. Eller läkemedelsbehandling som påverkar trombocytfunktionen Klara eller misstänkta enstaka frakturer, > 1 dag gamla, utan nedsatt distalstatus eller svår smärta kan ges blå prioritet hos väsentligen friska patienter -Inget av ovanstående Överväg traumalarm Överväg traumalarm Processåtgärd prehospitalt: Överväg traumalarm för röd och orange patient.

26 34. RETTS -Skada Höft/lår S79.9 -Skada knä/underben S89.9 -Skada fot S Amputation ovan fotled - Minst 2 frakturer på långa rörben - Pulserande blödning - Svår smärta, tecken till kompartmentsyndrom. - Infektionstecken och smärta vid flektion/extension - Kraftigt svullnad och konsistensökning - Fraktur/lux med kraftig felställning/öppen fraktur - Ak-behandling eller blödningsbenägenhet* - Nedsatt distalstatus - Misstanke om eller fraktur/ledluxation distalt fotleden - Djup sårskada som behöver sutureras - Misshandel kan bli lägst gul prio - Inget av ovanstående Överväg traumalarm Överväg traumalarm Med långt rörben menas, femur medan fibula och tibia räknas som ett (1) rörben i skadesammanhang. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller känsel är påverkade bortom skadan. Kompartmentsyndrom uppstår när en muskel i benet svullnar så mycket att trycket påverkar muskel, blodflöde och nerver. Det kan även uppstå om ett gips är för trång och trycket på vävnaden därigenom blir för högt. Måste behandlas skyndsamt för att undvika bestående skador. Denna ESS avser handläggning av patienter som inte kommer via larm eller traumateamsaktivering. Detta hindrar förstås inte att handläggningen är standardiserad eftersom traumaanamnesen kan vara initialt fel både från patient och ev. medföljare/anhörig. AK behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystem och/eller trombocyter. Eller läkemedelsbehandling som påverkar trombocytfunktionen Processåtgärd prehospitalt: Överväg traumalarm vid röd och orange patient. Ref. Vårdprogram Höftfraktur, följ behandlingsriktlinjer. Meddela i dessa fall kontaktperson på akutsjukhus om ankommande patient.

27 35. RETTS - Brännskada/frätskada T30 - Inhalationsskada/kolmonoxid T59 - Kemskada T65 - Elolycka T Blixtnedslag T75 - Strålskada T66 - Köldskada T Brännskada/frätskada > 18% -Brännskada/frätskada ansikte, hals, öga med hot om ofri luftväg - Cirkumfrekvent fullhudsbrännskada på extremitet med risk för påvekan på cirkulaion - Inhalationsskador av kem/ het brandrök - Kem/frätskador av potentiellt livshotande ämne på hud eller per os - Elolycka högspänning - Svullnad i ansikte/tunga Definition: Högspänning=allt över vanlig hushållsel 230v Vid kemolyckor beakta risken för kontamination av personal och utrustning. Beslut om sanering sker prehospitalt. Vid brännskador och rökinhalation är det viktigt att kontrollera COHB. POX hos dessa patienter kan visa ett normalt värde trots att patienten har hypoxi. Symtom i samband med rökinhalation som anses allvarliga kan vara CNS symtom (tidigare medvetandeförlust) eller svår hosta, dyspne. Patienter som utsatts för hushållsel kan behöva uppföljning kring senkomplikationer (nervskador etc). Vid strålskada tag kontakt med lokal eller regional expertis. Svår köldskada hanteras via vitalparameter E. 1% är som patientens handflata - Brännskada/frätskada < 18% - Symtomgivande rökinhalation/anamnes på medvetslöshet - Begränsad bränn/frät/köldskada < 5 % - Blixtnedslag i patientens omedelbara närhet - Lokal köldskada - Elolycka hushållsel Överväg traumalarm Överväg traumalarm Processåtgärd prehospitalt: Överväg traumalarm för röd och orange patient. För brännskadade patienter inom SUS område gäller Malmö akutmottagning.

28 37. RETTS -Skada på öga S05 -Infektion öga H05.9 -Ögonproblem Skada på ögat skall bedömas av ögonläkare primärt eller sekundärt om inte problemet är av PV karaktär. Skador kring ögat kan primärbedömas av annan läkare. Synbortfall som ger misstanke om stroke/bortfall använd ESS 12 Misstanke om eller känd frätskada skall sköljas, följ lokala PM - Penetrerande skada - Infekterat öga med feber o värk - Frätskador eller misstänkt frätskada - Skada som måste sutureras* - Plötslig synnedsättning/synförändring - Inget av ovanstående

29 39. RETTS-T Traumalarmsaktiveringsalgoritm SpO2<90% med 02 eller ofri luftväg AF >30 eller < 8/minut Puls >130/min Systoliskt BT < 90mmHg RLS >3 eller GCS <12 Neurologiskt bortfall Penetrerande våld på huvud, hals eller bål, proximalt om armbåge/knä. Instabil bröstkorg Minst 2 frakturer på långa rörben Instabilt bäcken Amputation ovan hand eller fot Rökskada eller brännskada >18% Drunkning och/eller nedkylning Faktaruta trauma Använd RETTS trauma journal (kan hämtas från Algoritmen används genom att larmssk erhåller rapport om vitalparametrar, skador* och skademekanismer från ambulans. Larmssk på AKM aktiverar larmnivå. *Skador definieras som kända/uppenbara eller misstänkta i röd ruta. Vid ankomst genomförs reevaluering på akutmott/sjukhus. Ett eller flera kriterier i röd ruta ger RÖD traumalarmsnivå. De som saknar uppenbara eller misstänkta kriterier för röd blir orange även om man inte finner lämpligt kriterium i orange ruta. Dessa blir orange traumalarmsnivå. Bilolycka, beräknad hastighet >60/h Utlöst krockkudde Fordonet voltat, personen fastklämd Utkastad ur fordonet Dödsfall i samma fordon MC/moped/cykelolycka >30km/h Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon Fall från höjd > 3 meter Annat uppenbart högenegivåld Inget rött kriterium och ett eller flera i orange: Orange traumalarm (Nivå 2) (se faktaruta ovan) Ett eller flera uppfyllda kriterier: RÖTT traumalarm (Nivå1) Processåtgärd prehospitalt: Traumalarmet kan avblåsas till grön prio om patienten är konstaterad helt skadefri. Beslutet dokumenteras och verifieras av legitimerad vårdpersonal.

30 40. RETTS -Förgiftning UNS T Misstanke om allvarlig intoxikation - Intag av substans i suicidsyfte - Intag av känd giftsvamp - Buksmärta - Kräkningar - Accidentiellt intag av okänd substans, eller i låg dos av känd substans. - Inget av ovanstående Vid känt suicidförsök eller misstanke om det måste särskild övervakning övervägas. Använd suicidbedömnings ESS 99. Överväg alltid behov av kuratorskontakt och/eller uppföljning i öppenvård. Överväg eventuell LVM-anmälan vid missbruk. Be patienten ange sannolik svamptyp och be eventuella anhöriga att ta hand om eventuella rester för att visa svampkunnig inom sjukvården. Konsultera gärna den svampbok patienten själv använt vid plockning. Ange noggrant tidpunkt för intag av svamp/måltid. Ange alltid tidpunkt för intag av toxisk/a substans/er. Giftinformationscentralen: Se loggin: giftinfo lösen: intox och i brådskande fall 112 och begär Giftinformationscentralen Processåtgärd prehospitalt: Arytmiövervakning röd, orange, gul. Patient som inte tas till akutmottagning: : röd, orange, gul.

31 41. RETTS -Toxiska effekter av djur UNS T63 - Stick och bett av djur - Anafylaktisk reaktion - Bett av djur med potentiellt gift. - Tidigare anamnes på allvarlig allergisk reaktion av bett eller sting - Stick/bett i svalg eller munhåla - Feber >38.5 o och/eller frossa nu eller före inkomst - Kraftig lokal reaktion av bett - Inget av ovanstående Det som är mest akut vid bett eller sting av djur är att patienten kan drabbas av anafylaktisk reaktioner. Denna reaktion brukar indelas i nedanstående faser och kan vara till stöd i handläggningstempot och de åtgärder som skall sättas in. Initialfasen: inom ett par minuter till en timma efter kontakt med utlösande agens. Symtomen är ofta klåda i handflator, rodnad och kutana symtom samt klåda i halsen. Progressfasen: Mer generella symtom med urtikaria, angiödem, tachykardi, buksmärtor. Chockfasen: Medvetandepåverkan, hypotension och cirkulationssvikt. Allergi är ett dynamiskt förlopp och kan initialt vara lindrigt men utvecklas till ett allvarligt tillstånd. Därför är tillsyn och reevaluering extra noga på patienter med allergisk reaktion. Giftinformationscentralen: och i brådskande fall 112 och begär Giftinformationscentralen. loggin:giftinfo lösen: intox

32 42. RETTS -Fysisk misshandel T Sexuellt våld Z Ak-behandling eller blödningsbenägenhet* - Fysisk misshandlad kan blir lägst GUL Misshandel och/eller sexuellt våld skall alltid tas på största allvar. Inte sällan föreligger också andra problem hos både patient och den som utfört misshandeln. Alkohol och droger är inte ovanligt. Det är därför extra viktigt att hantera patienten med viss skärpa eftersom det kan föreligga saker som påverkar risk och förlopp, som inte kommer fram vid första anamnesförsöket. I övrigt hanteras misshandel i den algoritm som gäller för den klassificerande skadans lokalisation och ev. vitalparametrar. Erbjud alltid kuratorskontakt. Fotografera vid behov, föreslå polisanmälan. Följ lokala PM för rättsintyg. AK behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystem och/eller trombocyter. Eller läkemedelsbehandling som påverkar trombocytfunktionen

33 43. RETTS -Allergi T78.4 -Läkemedelsreaktion UNS T88.7 -Exantem R21 -Anafylaktisk reaktion -Petekier och infektionstecken -Svullnad i huvud/halsregion -Klåda i svalg -Tidigare anafylaktisk reaktion -Måttlig klåda och urtikaria -Symtomdebut >120 min -Lokal urtikaria Anafylaktisk reaktioner oavsett orsak brukar indelas i olika faser. Initialfasen: inom ett par minuter till en timma efter kontakt med utlösande agens. Symtomen är ofta klåda i handflator, rodnad och kutana symtom samt klåda i halsen. Progressfasen: Mer generella symtom med urtikaria, angiödem, tachykardi, buksmärtor. Chockfasen: Medvetandepåverkan, hypotension och cirkulationssvikt. Allergi är ett dynamiskt förlopp och kan initialt vara lindrigt men utvecklas till ett allvarligt tillstånd. Därför är tillsyn och reevaluering extra noga på patienter med allergisk reaktion. Petekiala utslag är ingen speciell sjukdom. Det är benämning på utslag som beror på små punktformiga blödningar i huden eller i slemhinnorna (i munnen till exempel.). Allt efter utslagens ålder kan de vara mer eller mindre röda, blå, lila eller brunaktiga. Giftinformationscentralen: och i brådskande fall 112 och begär Giftinformationscentralen. loggin: giftinfo lösen:intox

34 45. RETTS -Främmande kropp öra T16 -Öronproblem H93 Denna ESS har sin användning i huvudsak inom primär/närsjukvård men förekommer frekvent på vissa AKM. Frossa är ett symtom och tecken som definieras som en känsla av frysning och samtidiga skakningar. - Feber >38.5 o och frossa nu eller före inkomst - Rodnad och svullen proc. mastoideus - Samtidigt nackstel - Varig flytning ur hörselgången - Inget av ovanstående

35 46. RETTS -Främmande kropp i näsa T17.1 -Främmande kropp i luftväg T Främmande kropp i esofagus T18.1 -Näsproblem/halsont -Akut laryngofarygit J Allvarligt hot om ofri luftväg -Epiglottitmisstanke - Oförmåga att svälja saliv - Främmande kropp som misstänks hamnat längre bak/ner i nedre luftvägarna - Svårigheter att svälja saliv - Nedsvalt knappcellsbatteri eller magneter - Feber >38.5 och frossa nu eller före ankomst Knappcellsbatteri och/eller magneter finns i leksaker och sväljs ibland av ff.a. barn. Batteriet skapar en svag ström mellan - och + pol vilket skadar slemhinna och vävnad runt omkring, medan magneter kan skada slemhinnan när de dras mot varandra. Viktigt att batteriet eller magneterna snabbt avlägsnas med gastroscopi för att förhindra svår esofagusskada eller andra delat av GI kanalen. Om hemoptys eller blödning i halsregionen byt till ESS3. Faryngit/laryngit finns mer hos vuxna, medan barn får sk pseudokrupp (subglottisk laryngit) och ibland epiglottit som är ett mer allvarligt tillstånd. Vanligast är virusinfektion. Viktigt är att utesluta epiglottit och stridor bör fångas direkt med RETTS VP. - Främmande kropp som sitter kvar i näsan - Sväljningssvårigheter men sväljer saliv - Skällande hosta - Inget av ovanstående

36 47. RETTS -Infektion UNS B99 -Feber R50.9 -Lokal infektion - Petekier + infektionstecken enligt orange ruta - Infektionstecken och svår smärta - Feber > 38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Immunosupprimerad patient -Patient med feber >38,5 o + anamnes på inopererat material - Meningism/nackstel - Kraftig lokal infektion - Inget av ovanstående Till synes banala infektionssymtom/tecken kan försämras och med påverkan på vitalparametrar. Sepsis (bakteriemi) är ett mycket allvarligt och potentiellt livshotande tillstånd. Ursprung från luftvägar, urinvägar, sår eller bukorgan är vanligast. Har patienten tagit febernedsättande? Tidig diagnos av sepsis och insättande av antibiotika är avgörande för patientens överlevnad! Infektionstecken i kombination med svår lokal smärta kan vara ett tecken på invasiv streptokockinfektion, vilket därför skall prioriteras. Petekier i hud och slemhinnor är ett allvarligt tecken och beror på små punktformiga blödningar i huden eller i slemhinnorna (i munnen till exempel.). Allt efter utslagens ålder kan de vara mer eller mindre röda, blå, lila eller brunaktiga. Meninginsn definieras som patient med huvudbärk, allmänpåverkad och med reflektorisk nackstelhet vid passiv (undersökaren böjer huvudet framåt) flexion i nacken. Immunosupprimerad patient (cytostatika, kortison eller annan immunosuppressiv behandling eller känd immunbrist) med infektionstecken har ökad risk för allvarlig infektion. Inopererat material så som t.ex katetrar,, mekanisk klaff etc. innebär alltid en ökad risk för allvarlig infektion. Tänk på att patienten kan tagit febernedsättande, som påverkar mätningen. Faktaruta SIRS SIRS kriterier: denna ESS är kompletterad med de internationellt använda och utvärderade SIRS kriterierna och används som komplement till RETTS när diagnosen SEPSIS har högst sannolikhet AF: >20/min eller < 4 kpa pco 2 HF: >90/min Temp: >38 eller <36 C LPK: > 12 eller < 4 Minst 2 kriterier skall uppfyllas för att SIRS anses föreligga Ett utfall i SIRS påverkar inte prionivå i RETTS utan skall användas som ett diagnosstöd, när beslutstödet RETTS givit sin prionivå. Processåtgärd prehospitalt: För immunosuprimerad patient överväg ESS 51

37 48. RETTS - Anemi D Hb < 70 - AK-behandling eller blödningsbenägenhet* - Hb < 90 - Hb > 90 AK behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystem och/eller trombocyter. Eller läkemedelsbehandling som påverkar trombocytfunktionen De flesta patienter som söker på akutmottagningen med denna kontaktorsak kommer med en remiss från PV eller liknande. Man kan använda det Hb som anges på remissen för sin initiala prioritering enligt RETTS. Orange patient görs alltid en direkt kontroll på Hb på akutmottagningen i anslutning till triage för att motverka frekventa övertriage. Triageåtgärd: Hb

38 49. RETTS - Högt blodsocker/hypergykemi R Diabetes (känd) E14 - Buksmärta - Kussmalandning - Acetondoft - Anamnes på medvetandepåverkan - P-glukos > 25 - Kräkningar - Diarré - Medvetandeförlust i anamnesen - P-glukos Patienter med hyperglykemi (hyperosmolärt tillstånd) eller diabetesketoacidos kan uppvisa varierande symtom och tecken. Ibland misstänker man därför initialt andra bakomliggande diagnoser. Cerebrala, cirkulatoriska, respiratoriska och gastrointestinala symtom är vanliga. Hos patienter med nydebuterad diabetes och/eller samtidig ketoacidos förekommer ofta buksmärta som ibland medför att patienten primärt sorteras till disciplinen kirurgi. Kontrollera alltid om patient har insulinpump och dess funktion. Tänk på att monitorera det kliniska förloppet under vårdförloppet. - Inget av ovanstående - P-glukos < 15 Triageåtgärd: P-glukos Processåtgärd prehospitalt: Patient som inte tas till akutmottagning: : röd, orange, gul.

39 50. RETTS - Lågt blodsocker/hypoglykemi E P-glukos < 3 - Insulinöverdosering Hypoglykemi är oftast kopplat till känd diabetes mellitus. Symtomen debuterar ofta snabbt och ibland med vegetativa, psykiatriska och/eller andra CNS symtom. Snabb diagnos och snabb åtgärd är viktigt. Om effekten av behandling med glukos uteblir så skall differentialdiagnos övervägas. Kontrollera alltid om patienter med hypoglykemi har insulinpump som i så fall genast skall tas bort. - Misstänkt insulinöverdosering men normalt P-glukos - I kombination med po antidiabetika - Inget av ovanstående Triageåtgärd: P-glukos Processåtgärd prehospitalt: P-glukos på alla.

40 51. RETTS -Känd binjurebarkssvikt E27.1 -Immunbrist eller immunosupression D Kräkning och diarré - Frossa och/eller feber i anamnesen - Ej tagit cortison - Infektionsanamnes men tagit cortison enligt ordination ESS 51 används både vid primär och sekundär binjurebarksvikt. Immunosupprimerad patient som står på cytostatika, cortison eller andra nyare immunossupressionsläkemedel räknas in i den sekundära gruppen. Patienter med binjurebarkssvikt är särskilt känsliga vid sjukdomstillstånd som feber, gastroenterit, hypovolemi etc. Deras normala försvar i form av aktivering av binjurbark vb. är utslagen eller nedsatt. Patienter med binjurebarkssvikt står ofta på substitution som i samband med sjukdom ofta justeras upp enligt ett schema som patienten sköter själv. Detta kan ibland vara otillräckligt vilket gör att patienten behöver handläggas med hög prioritet eftersom tillståndet snabbt kan utvecklas till ett livshotande tillstånd p.g.a. cirkulatorisk chock. I samhället finns det allt fler patienter som av olika skäl har immunosupprimerande behandling. Viktigt är att man redan vid ankomst dokumenterar om det föreligger immunosupression och vid behov vidtar de åtgärder som finns utarbetade på det sjukhus patienten befinner sig på. Processåtgärd prehospitalt: Rytmregistrering röd, orange.

41 52. RETTS -Ospecifik psykisk ohälsa F09 - Svår ångest - Psykotiskt beteende - Inget av ovanstående /psykiatri I RETTS finns nu ESS för psykitraiska symtom inkluderade. Dessa skall användas även på somatiska eller blandade akutmottagningar. Viktigt är att inte slentrianmässigt använda denna sökorsak när man inte vet vilken ESS som man kan använda. Det finns potentiellt allvarliga bakomliggande orsaker till symtom och tecken från CNS. Överväg alltid förgiftning som orsak till psykiska symtom. Finns det trauma eller misshandel i anamnesen. Är patienten missbrukare finns det alltid en ökad risk för strukturella orsaker i CNS till psykiska symtom. Finns det tecken till metabol encephalopati som vid sepsis, leversvikt etc. Om det är sannolikt att patienten har en psykiatrisk diagnos och ingen bakomliggande somatik, värdera patienten också utifrån ESS 99.

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING Addisons sjukdom 51 MEDICIN Allergi 43 143 MEDICIN Andningsbesvär 4 104 ANDNING Andnöd 4 104 ANDNING Andningsuppehåll 104 Andningsstillestånd VP VP Anemi 48 148 MEDICIN Apné 104 Ascites 8 108 KIRURGI Barnmisshandel

Läs mer

1. RETTS Version: 2016

1. RETTS Version: 2016 1. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): 2015-12-19 10:57 Onormal hjärtrytm R00 Förmaksflimmer/fladder I48.9 Vid samtidig dyspné använda se också ESS 4 Förberedande åtgärder EKG Röda symptom Orange

Läs mer

ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. RETTS 2013

ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. RETTS 2013 ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. Alla ESS är uppbyggda på samma sätt och gäller både prehospitalt som hospitalt. Triageåtgärder måste utföras för att triagefärg skall kunna

Läs mer

(rapid emergency triage and treatment system) Ett sammanhållet medicinskt beslutsstöd för akutvård. NU-ambulansen 3.0

(rapid emergency triage and treatment system) Ett sammanhållet medicinskt beslutsstöd för akutvård. NU-ambulansen 3.0 RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Ett sammanhållet medicinskt beslutsstöd för akutvård NU-ambulansen 3.0 RETTS skall inte ta över det medicinska besluten som läkare och vårdpersonal skall,

Läs mer

RETTS. (rapid emergency triage and treatment system) Ett sammanhållet medicinskt beslutsstöd för akutvård. NU-ambulansen 2.1.0

RETTS. (rapid emergency triage and treatment system) Ett sammanhållet medicinskt beslutsstöd för akutvård. NU-ambulansen 2.1.0 RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Ett sammanhållet medicinskt beslutsstöd för akutvård NU-ambulansen 2.1.0 RETTS skall inte ta över det medicinska besluten som läkare och vårdpersonal

Läs mer

RETTS för Triolab. RETTS Rapid Emergency Triage and Treatment System

RETTS för Triolab. RETTS Rapid Emergency Triage and Treatment System RETTS för Triolab RETTS Rapid Emergency Triage and Treatment System Hur vet vi vad som är viktigt att veta om just den här patienten? Eller, vad är viktigt att veta om alla patienter? Tidigare arbetssätt

Läs mer

1. METTS-A. - Onormal hjärtrytm R00 - Förmaksflimmer I48.9. Bakgrund

1. METTS-A. - Onormal hjärtrytm R00 - Förmaksflimmer I48.9. Bakgrund 1. METTS-A - Onormal hjärtrytm R00 - Förmaksflimmer I48.9 -Multipla syncope -FF+dyspne och/eller bröstsmärta -Enstaka syncope -Nydebutarat eller recidiverande förmaksflimmer -Inga syncope Onormal hjärtrytm

Läs mer

RETTS 2013 Skåne V 1.1 130308. RETTS Skåne 2013 v 1.1 130308

RETTS 2013 Skåne V 1.1 130308. RETTS Skåne 2013 v 1.1 130308 RETTS 2013 Skåne V 1.1 RETTS 2013 Skåne Anvisningar RETTS 2013 Skåne Anvisningar RETTS 2013 Skåne Anvisningar RETTS 2013 Skåne Anvisningar Prioritering vid vissa tillstånd (1) Det är av största vikt att

Läs mer

Patientstyrning från Ambulanssjukvården mot Primärvården, Länsgemensam, hälso- och sjukvård

Patientstyrning från Ambulanssjukvården mot Primärvården, Länsgemensam, hälso- och sjukvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(9) Dokument ID: 09-102665 Fastställandedatum: 2014-06-27 Giltigt t.o.m.: 2015-06-27 Upprättare: Karin V Rosén Fastställare: Jörgen Tranevik Patientstyrning från Ambulanssjukvården

Läs mer

Akut och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Akut och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Akut och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Namn Förord Att införa strukturerad triage på patienter som omhändertas av ambulanssjukvården, inte bara vid allvarliga händelser, ser

Läs mer

Patientstyrning från Ambulanssjukvården mot Primärvården, Länsgemensam, hälso- och sjukvård

Patientstyrning från Ambulanssjukvården mot Primärvården, Länsgemensam, hälso- och sjukvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Dokument ID: 09-102665 Fastställandedatum: 2017-01-31 Giltigt t.o.m.: 2018-01-31 Upprättare: Jessica K Rosén Fastställare: Peter Sund Patientstyrning från Ambulanssjukvården

Läs mer

ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd.

ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. somatik Alla ESS är uppbyggda på samma sätt och gäller både prehospitalt som hospitalt. Triageåtgärder är ersatta med rekommendationer enligt

Läs mer

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Patientens namn Patientens personnummer OBS! Läkarkontakt skall alltid göras vid fallskada och relativt lindrigt trauma mot huvudet hos Waranbehandlad

Läs mer

RETTS rapid emergency triage and treatment system

RETTS rapid emergency triage and treatment system RETTS rapid emergency triage and treatment system ett beslutsstödssystem för akutsjukvårdkedjan Bengt R Widgren MD, PhD, Associate Professor Head Dept of Research, Development and Education Region Halland

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

retts-p version 2014 Ändringar i senaste versionen beskrivs i slutet.

retts-p version 2014 Ändringar i senaste versionen beskrivs i slutet. retts-p version 2014 Ändringar i senaste versionen beskrivs i slutet. Allergi 143 Feber UNS 147 Kem-/inhalationskada 135 Skrotalsvullnad 117 Andningsstillestånd VP Intoxikation/överdos 140 Svimning/Syncope

Läs mer

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling Alf Tunsäter Docent, Överläkare AKC, Lund Anafylaktisk reaktion Av grek. aná = åter upp phylaxis = bevakning, säkerhet, skydd Klinisk definition En akut, svår, oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion

Läs mer

Innehåll: Sortering: vårdåtagande-besöksorsak-ess. Besöksorsaker i alfabetisk ordning. Vitalparametrar barn (0-18 år) ESS

Innehåll: Sortering: vårdåtagande-besöksorsak-ess. Besöksorsaker i alfabetisk ordning. Vitalparametrar barn (0-18 år) ESS Innehåll: Sortering: vårdåtagandebesöksorsakess Besöksorsaker i alfabetisk ordning Vitalparametrar barn (018 år) ESS Vårdåtagande Andningsbesvär el. Hud Andningsbesvär Andningsbesvär Andningsbesvär Andningsbesvär

Läs mer

Olyckstid:. Ankomst akutrum:... Lämnar akutrum:... o Fallolycka o 0-3m o 4-6m o + 7m

Olyckstid:. Ankomst akutrum:... Lämnar akutrum:... o Fallolycka o 0-3m o 4-6m o + 7m TRAUMAJOURNAL Namn:... Pat id:... Oidentifierad:... Klistra patientetikett här Datum:... Tel larmtid:... Beräknad ankomst:... o Ambulans:... o HKP:... o Söker själv:... Olyckstid:. Ankomst akutrum:...

Läs mer

101. (metts-p) - Onormal hjärtrytm/arytmi R00 Bakgrund

101. (metts-p) - Onormal hjärtrytm/arytmi R00 Bakgrund 101. Onormal hjärtrytm 103. Näsblödning (epistaxis) Blodig hosta (hemoptys) Postop. tonsillblödning 104. Andningsbesvär (dyspné), Hyperventilation Bröstsmärta vid andning, Främmande kropp i nedre luftvägar

Läs mer

Bakgrund 2015-05-07. Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat

Bakgrund 2015-05-07. Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat Patient hänvisad enligt beslutstöd Utbildning Potentiella framtida chefer Författare Martin Johansson 2014-12-16 Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn Bakgrund Ställs högre krav på ambulanspersonalen

Läs mer

Underlivsflytning (hos ej gravid kvinna) (114) Underlivsflytning (vid säker/misstänkt graviditet) (106) Underlivsklåda (hos ej gravid kvinna) (116)

Underlivsflytning (hos ej gravid kvinna) (114) Underlivsflytning (vid säker/misstänkt graviditet) (106) Underlivsklåda (hos ej gravid kvinna) (116) Register Abortönskan (108) Aggressivitet (176) Akut sveda/urinträngningar (hos ej gravid kvinna) (116) Akut sveda/urinträngningar (vid säker/misstänkt graviditet) (106) Allergisk snuva (132) Allergiska

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Nu blir det repetition av baskunskaper

Hälsa Sjukvård Tandvård. Nu blir det repetition av baskunskaper Nu blir det repetition av baskunskaper Bakomliggande fysiologi i METTS vitalparametrar A= Luftväg B= Andning C= Cirkulation D= CNS E= Temp. Vilken/vilka parametrar faller ut och signalerar vilket/vilka

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Skalltrauma på barn. Johanna Räntfors Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus

Skalltrauma på barn. Johanna Räntfors Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus Skalltrauma på barn Johanna Räntfors Larm skallskada på väg till akuten 2 Akut Trauma 13- årig pojke på cykel Påkörd av bil Bilen kört ca 50 km/h 3 Akutrummet 4 APLS, ATLS A Airway B Breathing C Circulation

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

STÖD FÖR REMISSER TILL ÖNH

STÖD FÖR REMISSER TILL ÖNH Länsverksamheten Öron- Näs- och Hals Gäller för: Öron- Näs- och Hals Ursprungsutgåva: 20011-03-28 Godkänd av: Per-Inge Carlsson Utarbetad av: Karin Ehinger Giltighetstid: Tre år från senaste revisiondatum

Läs mer

Cirkulationspåverkan C01 Central bröstsmärta C02 Hjärtstopp C03 Hjärtarytmi C04 Hjärtsvikt C05 Sepsis C06 Dehydrering C99 Cirkulationspåverkan övrigt

Cirkulationspåverkan C01 Central bröstsmärta C02 Hjärtstopp C03 Hjärtarytmi C04 Hjärtsvikt C05 Sepsis C06 Dehydrering C99 Cirkulationspåverkan övrigt Cirkulationspåverkan C01 Central bröstsmärta C02 Hjärtstopp C03 Hjärtarytmi C04 Hjärtsvikt C05 Sepsis C06 Dehydrering C99 Cirkulationspåverkan övrigt SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 1 (15) Central

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-02-22 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 71,5 p Pediatrik, fråga 1-6, 11,5p.

Läs mer

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR IV Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR 63 Bröstsmärta Vid samtidig andnöd se även avsnitt Andnöd s 66. Vid säkert trauma mot bröstkorgen se även avsnitt Symtom från rörelseapparaten s 34. Vid feber + andningskorrelerad

Läs mer

Beslutsstöd vid hänvisning till annan vårdnivå eller annat transportsätt vuxen

Beslutsstöd vid hänvisning till annan vårdnivå eller annat transportsätt vuxen 1(6) Gäller för Medicinsk vård Ambulanssjukvård gem Beslutsstöd vid hänvisning till annan vårdnivå eller annat transportsätt vuxen 1 Syfte Patienten ska efter bedömning, genomgång av checklista samt hänsyn

Läs mer

Avrop av jourläkarbilar

Avrop av jourläkarbilar Avrop av jourläkarbilar Jourläkarna ska göra medicinska bedömningar och behandlingar på plats i patientens hem följande tider: Måndag fredag 17.00 08.00 Lördag söndag Alla röda dagar Julafton, Nyår Midsommarafton

Läs mer

SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 1 (20)

SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 1 (20) Medvetandepåverkan M01 Generell kramp med medvetandepåverkan M02 Hyperglykemi M03 Hypoglykemi M04 Intoxikation M05 Meningit M06 Stroke M07 Huvudvärk M08 Syncope/kortvarig medvetslöshet M99 Medvetandepåverkan

Läs mer

Delexamen 4 Infektion FACIT

Delexamen 4 Infektion FACIT MEQ-fråga 1 Sida 1 (5) 62-årig man söker pga feber och frossa. Han är tidigare frisk, rökare sedan länge. Dricker alkohol vid festligare Söker med hög feber och frossa sedan tre dagar tillbaka. Lite lätt

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

FLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text

FLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Andning A01 Andningsbesvär med pip, astma J459 Astma ospecificerad Andning A02 Andningsbesvär med främmande kropp T179 Främmande kropp i andningsvägarna med icke

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

RETTS medical/rapid emergency triage and treatment system ett beslutsstödssystem för akutsjukvårdkedjan Bengt R Widgren FoUU chef Region Halland

RETTS medical/rapid emergency triage and treatment system ett beslutsstödssystem för akutsjukvårdkedjan Bengt R Widgren FoUU chef Region Halland RETTS medical/rapid emergency triage and treatment system ett beslutsstödssystem för akutsjukvårdkedjan Bengt R Widgren FoUU chef Region Halland Vilka möjligheter finns med RETTS Principiell bakgrund till

Läs mer

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2015-12-10 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn - och ungdomskliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

RETTS (rapid emergency triage and treatment system)

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Lite praktisk handledning Ett sammanhållet medicinskt beslutsstöd för akutvård Version 2013 distribueras med uppdatering av ESS Bengt R Widgren RETTS

Läs mer

Sepsis, svår sepsis och septisk chock

Sepsis, svår sepsis och septisk chock Sepsis, svår sepsis och septisk chock Diagnostik och biomarkörer Bengt Gårdlund, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 2012 Sepsis continuum Sepsis Svår sepsis Septisk chock Systemreaktion

Läs mer

Svimning. Anamnes och klinisk undersökning - viktigast i diagnostiken!

Svimning. Anamnes och klinisk undersökning - viktigast i diagnostiken! Svimning Övergående medvetandeförlust utan neurologiska restsymptom. Orsakas av tillfällig minskning av cerebralt blodflöde (efter 8-10 s avbrott i cerebrala cirkulationen). Vanligt problem! Upp till 48%

Läs mer

101. retts-p - Onormal hjärtrytm/arytmi R00

101. retts-p - Onormal hjärtrytm/arytmi R00 101. retts-p - Onormal hjärtrytm/arytmi R00 Pågående symptom och påverkat AT Illamående/blekhet/kallsvettning Upprepade svimningar/syncope sista dygnen Pågående symptom men opåverkat AT Ett opåverkat barn

Läs mer

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM VI OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM Obstetriska och gynekologiska symtom Obs! Innefattar även symtom från bröstkörteln (mammae). 101 Obstetriska symtom symtom vid säker eller misstänkt graviditet Innefattar

Läs mer

PATIENTFALL. Prio vitalparametrar? GRÖN Prio sökorsak/ess? GRÖN Process? GRÖN. Kommentarer:

PATIENTFALL. Prio vitalparametrar? GRÖN Prio sökorsak/ess? GRÖN Process? GRÖN. Kommentarer: PATIENTFALL Fall 1 Tidigare frisk 22-årig kvinna. I bankomatkön vid SEB på Linnégatan känt hur det svartnat för ögonen. Känt ett svagt illamående och ramlat ihop varpå hon blivit kortvarigt medvetslös.

Läs mer

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen?

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen? MEWS Modified Early Warning Score Varför ska vi kunna det på röntgen? Bakgrund Dödsfall på sjukhus är i många fall både förutsägbara och möjliga att förebygga. Studier har visat att många patienter uppvisar

Läs mer

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus Bakgrund införde hösten 2009 ett gemensamt triagesystem RETTS (Medical Emergency Triage

Läs mer

TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL. Situation / Skademekanism: Bakgrund: Aktuellt: Rekommendation / larmnivå

TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL. Situation / Skademekanism: Bakgrund: Aktuellt: Rekommendation / larmnivå TRAUMAJOURNAL Namn:... Pat id:... Oidentifierad:... Klistra patientetikett här Datum:... Tel larmtid:... Beräknad ankomst:... Olyckstid::... Ankomst akutrum:... lämnar akutrum;... Ambulans:. Hkp:... Söker

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder:

Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder: MEQ2 DX3 VT13 facit Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder: Hittad på golvet av hustrun idag vid 17-tiden. Hon såg maken, som

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till!

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till! Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt Marie Nygren Datum: 2014 03 29 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 55 Poängfördelning:

Läs mer

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer

Läs mer

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning.

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Journalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra

Journalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra Journalföreläsning HT 2011 Per Nordberg/Jonas Mehra Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet MRSA-smitta Status Allmäntillstånd Munhåla och svalg Sköldkörtel Ytliga lymfkörtlar

Läs mer

Brännskador. Observera

Brännskador. Observera IX HUDEN Huden 153 Brännskador Inkluderar brännskada vid elolycka. Frätskador se sid 156. Brännskadans grad kan vara svår att initialt bedöma. Tumregler: Grad 1 = ytlig (epidermal): enbart rodnad/sveda/ömhet/klåda

Läs mer

Dokumenttyp: PM Giltig fr o m: Giltigt t o m: Diarienummer: NSC

Dokumenttyp: PM Giltig fr o m: Giltigt t o m: Diarienummer: NSC 1 MEDICINPATIENTER... 2 1.1 VÄSTRA DISTRIKTET... 2 1.2 CENTRALA DISTRIKTET... 2 1.3 ÖSTRA DISTRIKTET... 2 2 KIRURGPATIENTER... 3 2.1 VÄSTRA DISTRIKTET... 3 2.2 CENTRALA DISTRIKTET... 3 2.3 ÖSTRA DISTRIKTET...

Läs mer

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Giltig t.om. 090131 Ansvarig:Fawzi al-ayoubi, Andreas Bernad, Mattias.Haegerstam

Giltig t.om. 090131 Ansvarig:Fawzi al-ayoubi, Andreas Bernad, Mattias.Haegerstam 2008-12-11 Giltig t.om. 090131 Ansvarig:Fawzi al-ayoubi, Andreas Bernad, Mattias.Haegerstam INLEDNING Denna manual har arbetats fram för att ligga som grund för omhändertagandet av svårt skadade patienter

Läs mer

PATIENTFALL. Prio vitalparametrar? Prio sökorsak/ess? Process? Kommentarer:

PATIENTFALL. Prio vitalparametrar? Prio sökorsak/ess? Process? Kommentarer: PATIENTFALL Fall 1 Tidigare frisk 22-årig kvinna. I bankomatkön vid SEB på Linnégatan känt hur det svartnat för ögonen. Känt ett svagt illamående och ramlat ihop varpå hon blivit kortvarigt medvetslös.

Läs mer

Buksmärta hos barn. RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014. Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg

Buksmärta hos barn. RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014. Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Buksmärta hos barn RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014 Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Barnakuten i Göteborg 45 000 besök/år 4 000 på grund av

Läs mer

SKILS. Sörmlands Kommuner I Landstingssamverkan

SKILS. Sörmlands Kommuner I Landstingssamverkan SKILS Sörmlands Kommuner I Landstingssamverkan Inledning Arbetsgruppen Västra Äldre Samarbete kommuner landsting Pilotprojekt Utbildningsmaterial & Beslutsunderlag NEWS Vitalparametrar Andningsfrekvens

Läs mer

Delexamen 4 Infektion FACIT s

Delexamen 4 Infektion FACIT s MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) En 71-årig man inkommer med ambulans. Han har haft snuva, slemhosta och huvudvärk i två dagar. Känt sig varm. I morse påtagligt sämre med frysningar, trötthet, mycket hosta och en

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Update om huvudvärk. Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar

Update om huvudvärk. Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar Update om huvudvärk Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar Huvudvärk Huvudvärk är vanligt Livstidsprevalens 90% Vanligen godartat Ibland

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

Tentamen i Akut och Prehospitalmedicin, MC2050, del 1, 9/2 2013.

Tentamen i Akut och Prehospitalmedicin, MC2050, del 1, 9/2 2013. Tentamen i Akut och Prehospitalmedicin, MC2050, del 1, 9/2 2013.. Lärare: Peter Appelros, fråga 1-6, 6p. Ulf Nordström, fråga 7-10, 10p. Ragnar Bäckström, fråga 11,15p Simon Athlin, fråga 12-13,. Rebecca

Läs mer

GENERELLA INDIKATIONER

GENERELLA INDIKATIONER Gäller för: Gäller from: 2012-06-01 Berör: Gäller tom: 2013-09-30 Dokumenttyp: Riktlinjer Version: 2.0 Kap/Dnr: Generella indikationer för remittering/hänvisning av gravida kvinnor från basmödrahälsovården

Läs mer

Namn:... Pat id:... Oidentifierad:... Klistra patientetikett här TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL

Namn:... Pat id:... Oidentifierad:... Klistra patientetikett här TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL Namn:... Pat id:... Oidentifierad:... Klistra patientetikett här TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL Datum:... Beräknad ankomst:... Olyckstid:... Ankomst akutrum:... Ambulans Hkp Söker

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen

Hälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen I ditt arbete som klinisk genetiker studerar du en dag kromosomer från en cancerpatient med hjälp av så kallad SKY teknik. Du ser då att en del av kromosom 13 nu istället ligger på kromosom 10. Fråga 1

Läs mer

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare

Läs mer

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK14

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK14 Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK14 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15 02 27 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Svår sepsis/septisk chock. Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping

Svår sepsis/septisk chock. Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping Svår sepsis/septisk chock Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping Kvinna f 20 Tid frisk Sjuk en dag med feber, generell värk Rodnad på låret Dyspne Till akuten Akuten Temp 38 Kortandad

Läs mer

Pneumoni på akuten Anders Lundqvist. Identifiering Allvarlighetsbedömning Diagnostik

Pneumoni på akuten Anders Lundqvist. Identifiering Allvarlighetsbedömning Diagnostik Pneumoni på akuten 160524 Anders Lundqvist Identifiering Allvarlighetsbedömning Diagnostik När fattar dom att det kommer att gå fort? Identifieringsarbete på akuten Identifiera patienter med pneumoni Identifiera

Läs mer

För att få respektive betyg krävs: Godkänd 23 Poäng, Väl Godkänd 28 Poäng.

För att få respektive betyg krävs: Godkänd 23 Poäng, Väl Godkänd 28 Poäng. Omvårdnad av patienter med sviktande vitala funktioner. 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SV01 Tentamen ges för: Studenter i SSK 06 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles

Läs mer

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni på akuten Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni är en folksjukdom 27% av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni (SBU) Hypertoni är den ledande orsaken

Läs mer

Att arbeta med barn på en barnakutmott

Att arbeta med barn på en barnakutmott Att arbeta med barn på en barnakutmott 17.000 barn/år Medicinska sjukd Kirurgiska sjukd Öron-näsa-hals Bemötande/Kommunikation Barn är inte små vuxna Presentera dig Lugn Empati Närmande Arbeta på barnets

Läs mer

TIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-01-17 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 61 p Pediatrik, fråga 1-6, 10p. Graviditet/

Läs mer

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

2008-02-25 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-02-25 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, VT 2008 2008-02-25 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1 DUGGA 1 1. Du är ensam på akutmottagningen en lördag kväll och får tre patienter som kommer samtidigt. Nu gäller det att prioritera

Läs mer

ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. RETTS 2014

ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. RETTS 2014 ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. Faktaruta Alla ESS är uppbyggda på samma sätt och gäller både prehospital och hospital akutsjukvård. Vissa ESS har särskilda triageåtgärder

Läs mer

Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Innehåll Transport Vilket färdmedel Rapport Vad bör ingå Vad bör opereras på turistort/hemort

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-02-17 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 69 poäng Poängfördelning:

Läs mer

Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009. Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi

Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009. Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2013-04-05 Totalpoäng: 42,5 Poängfördelning: Artai Pirouzram

Läs mer

Säker traumavård självvärderingsformulär

Säker traumavård självvärderingsformulär Säker traumavård självvärderingsformulär Patientfall A Fallbeskrivning som främst syftar till att värdera prehospital verksamhet, larmkedjor, säkrande av A och B problem, samt tidig handläggning på akutmottagning.

Läs mer

Seminariefall: Reumatologi 2 Reumatologi 2

Seminariefall: Reumatologi 2 Reumatologi 2 Reumatologi 2 Patientfall nr 1: 34-årig kvinna Patientfall nr 2: 82-årig kvinna Patientfall nr 3: 47-årig kvinna Patientfall nr 4: 69-årig kvinna Patientfall nr 5: 61-årig kvinna Patientfall nr 6: 30-årig

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 RUTIN Handläggning av TIA-patienter

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 RUTIN Handläggning av TIA-patienter Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 Innehållsansvarig: Claes Gustafsson, Sektionschef, Läkare (clagu1) Godkänd av: Christina Raner, Chefläkare, Säkerhet och kvalitetsutveckling

Läs mer

Akut huvudvärk. Mia von Euler, Docent, Överläkare Neurologsektionen Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset

Akut huvudvärk. Mia von Euler, Docent, Överläkare Neurologsektionen Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset Akut huvudvärk Mia von Euler, Docent, Överläkare Neurologsektionen Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset Huvudvärk Huvudvärk är vanligt Livstidsprevalens 90% Vanligen godartat

Läs mer