Länkar- vitalparametrar och övervakning. Länkar ESS Ordning. Länkar A-Ö RETTS 2013 ESS1

Transkript

1 Länkar ESS Ordning Länkar A-Ö Länkar- vitalparametrar och övervakning ESS1 ESS2 ESS3 ESS4 ESS5 ESS6 ESS7 ESS8 ESS9 ESS10 ESS11 ESS12 ESS13 ESS14 ESS15 ESS16 Onormal hjärtrytm R00 Förmaksflimmer I48.9 Högt blodtryck R03.0 Lågt blodtryck R03.1 (som sökorsak) Hemoptys/blodhosta R04.2 Näsblödning R04.0 Postoperativ tonsillblödning R04.1 Dyspné/andningsbesvär R06.0 Hyperventilation R06.4 Bröstsmärta vid andning R07.1 Bröstsmärta/Bröstkorgsmärta UNS R07.4 Buksmärta/ Flanksmärta R10.4 Illamående/Kräkning R11.9 Diarré UNS A09 Smärta/svullnad ljumske Hematemes K92.0 Melena K92.1 Symtom i anus och rektum K62.9 GI-blödning K92 Gulsot (ikterus) R17 Ascites R18 Kramper UNS R 56.8 Epilepsi (känd) G 40.9 Feberkramper R 56.0 Sensibilitetsstörning R20 Tremor R25.1 Yrsel och svindel R42 Stroke I64.9 Neurologiskt bortfall/tia G45.9 Ledvärk M25.5 Ryggsmärta M54.9 Smärtor i bröstrygg M54.6 Smärta i extremitet M79.6 Svullnad i extremitet R22.4 Underbensödem R60.0 Ödem UNS R60.9 Extremitetsproblem Smärta vid vattenkastning R30 Urinretention R33 Hematuri/Blod i urinen R31 Urinproblem R39 RETTS 2013 ESS17 ESS19 ESS20 ESS21 ESS30 ESS31 ESS33 ESS34 ESS35 ESS37 ESS40 ESS41 ESS42 ESS43 ESS45 Underlivsbesvär hos män Skrotal smärta Huvudvärk R51 Svimning/kollaps R55 Syncope R55 Underlivsbesvär hos kvinnor Graviditet Vaginal blödning Postpartum < 30 d Skada/trauma Huvud S09.9 Skada nacke/hals S11.9 Hängning/strypning Y20.99 Skada Thorax/rygg S29.9 Skada buk/bäcken S39.9 Skada Hand/arm S69.9 Skada axel S43.0 Skada Höft/lår S79.9 Skada knä/underben S89.9 Skada fot S99.9 Brännskada/frätskada T30 Inhalationsskada/kolmonoxid T59 Kemskada T65 Elolycka T75.4 Blixtnedslag T75 Strålskada T66 Skada på öga S05 Infektion öga H05.9 Ögonproblem Förgiftning av andra substanser UNS T50.9 Förgiftning alkohol T51.9 Förgiftning svamp T62.0 Toxiska effekter av djur UNS T63.9 Stick och bett av djur Fysisk misshandel T74.9 Sexuellt våld Z04.4 Allergi T78.4 Läkemedelsreaktion UNS T88.7 Exantem R21 Främmande kropp öra T16 Öronproblem H93 ESS46 ESS47 ESS49 ESS50 ESS51 ESS52 ESS53 ESS 70 ESS71 ESS72 ESS85 ESS87 ESS89 Främmande kropp i näsa T17.1 Främmande kropp i luftväg T 17.9 Främmande kropp i esofagus T18.1 Näsproblem/halsont Akut laryngofarygit J06.9 Infektion UNS B99 Feber R50.9 Lokal infektion Diabetes (känd) E14 Hyperglykemi R73.9 Hypoglykemi E16.2 Känd binjurebarkssvikt E27.1 Immunbrist eller immunosupression D84.9 Ospecifik psykisk ohälsa F09 Ospecifik sjukdom UNS R69 Sjukdomskänsla trötthet R53 Fallbenägenhet R29.6 Hälsoundersökning Z00 Intyg misshandel Avvikande provsvar Gipsproblem T 98.3 Operationskomplikation T 98.3 Missbruk/Beroende F10-17 Ätstörning F 50 Organiska psykiska störningar F00-F09

2 Länkar- vitalparametrar och övervakning SÖKORSAK Take Care ESS nr Allergisk reaktion 43 Andningsbesvär 4 Ansiktsförlamning 12 Ansiktssvullnad/värk 12 Armbågsskada 33 Ascites 8 Avvikande labprov 70, Axelskada 33 Ben 34 Blod i urin 16 Blodbrist 48 Blodig avföring 7 Blodig upphostning 3 Blodiga kräkningar 7 Blodsocker, högt 49 Blodsocker, lågt 49, 50 Blödning näsa,svalg 3 Bråck 17 Brännskada 35 Bröstkorgskada 31 Bröstsmärta 5 Buk/bäckenskada 31 Buksmärta 6 Böld 47 Diarré 6 Domning/stickning 10 Elektrisk skada 35 Extremitetssvullnad/värk 15 Feber 47 Flanksmärta 16,14 Fotskada, fotledsskada 34 Främmande kropp, luftväg,näsa,svalg 46 Främmande kropp, öra 45 Förgiftning 40 Förstoppning 6 Förvirring Akutmedicin, 52 SÖKORSAK Take Care ESS nr Gipsbesvär 71 Gulsot 8 Halsont 46 Halsskada 30 Handskada, handledsskada 33 Hosta 47,3,4 Huvudskada 30 Huvudvärk 19 Hängning Larmrutin Höftskada 34 Högt blodtryck 2 Illamående,kräkning 6 Immunbrist 51 Inhalation gas/rök 35 Kall/pulslös extremitet 15 Kemisk exponering 35 Klåda 43 Knäskada 34 Kramper 9 Ledvärk 13 Luftvägsinfektion 47 Lågt blodtryck 2 Mag-tarmblödning 7 Missahandel 42 Myndighet önskar us 53 Nackskada 30 Nackvärk 14,30 Nedkylning Akutmedicin Neurologiskt bortfall 12 Näsblödning 3 Nässkada 46 Ormbett 41 Ospec.besöksorsak 53 Otillräckligt/överdrivet födointag 87 SÖKORSAK Take Care Penisbesvär 17 Psykiska besvär 52 Pungbesvär 17 Ryggskada 31 Ryggvärk 14 Rytmrubbning 1 ESS nr Sexuellt övergrepp PM Sjukdomskänsla 53 Social svikt 52,53 Stick. och bett av djur 41 Strypning Larmrutin, 30,42 Svaghet,förlamning 12 Svimning 20 Sväljningssvårigheter 46,47 Synpåverkan 12 Sår-hudinfektion 47 Sårskada PM Sänkt vakenhet Akutmedicin Talpåverkan 12 Thorax 31 Trauma Larmrutin Tremor 10 Underarmsskada 33 Underbesskada 34 Underlivsbesvär, kvinna 21 Urinstopp 16 Urinvägsbesvär 16 Utslag 43 Vaginal blödning 21 Yrsel 11 Ändtarmsbesvär 7 Ödem 15 Ögon; besvär, problem,skada 37 Öronvärk 45 Öronskada 45 Överarmsskada 33

3 Länkar A-Ö 1. RETTS Onormal hjärtrytm R00 Förmaksflimmer/fladder I48.9 Bröstsmärta Dyspné/andnöd MultIipla medvetandeförluster Länkar- vitalparametrar och övervakning Definition: Medvetandeförlust används synonymt för patienter som söker för svimning eller syncope. Onormal hjärtrytm är ett symtom som kan vara orsakat av allvarliga arytmier som endast fångas intermittent eller vara av helt ofarlig karaktär men där patienten upplever extraslag. Extraslag kan ge symtom med vid undersökningstillfället kan extraslagen saknas. Plötslig medvetandeförlust utan föregående symtom och utan misstanke om bakomliggande krampsjukdom, kan behöva en annan och mer skyndsam handläggning. Samtidigt är det ibland svårt att skilja medvetandeförlust p.g.a. arytmier från psykosomatiska orsakade symtom. Försök att anamnestiskt skilja på medvetandeförlust med prodromalsymtom (förkänningar), från medvetandeförluster som kommer plötsligt, utan förvarning och där patienten vaknar upp på golvet. Vid nydebuterat eller recidiverande förmaksflimmer (patienten har ofta känt av debuten) visa för läkare direkt för att ta ställning till elkonvertering och kompletterande undersökning. Notera alltid debuttid. RETTS rekommendation: Vid samtidig dyspné se också ESS 4Bild 6 Enstaka medvetandeförlust Nydebuterat eller recidiverande förmaksflimmer Ingen medvetandeförlust på samtliga TRIAGE: Prio RÖD, ORANGE -> PVK VÅRDLAG:Håll patienten fastande. Ge 1000 ml Ringeracetat till patient som ska alt. sannolikt kommer att elkonverteras. Överväg smärtlindring enligt ordination PROVER: Prio RÖD; ORANGE ;GUL,GRÖN: venös blodgas (+ Pk om Waranbehandling)

4 2. RETTS Högt blodtryck R03.0 Lågt blodtryck R03.1 (som sökorsak) Akuta bortfallssymtom Medvetandepåverkad med SBT >240 och/eller DBT >/=140mmHg DBT >140 mmhg (upprepade mätningar) Annan ESS, se nedan. Patienter som söker vård med högt blodtryck är ofta remisspatienter. Högt eller lågt blodtryckar är ett vanligt undersökningsfynd i akutvårdkedjan. Ett eller några få höga mätvärden behöver dock INTE vara hypertoni utan kan vara fysiologisk p.g.a. patienten har en hög cardiac output och vasokonstriktion på grund av stresspådrag. Om högt blodtryck däremot är associerat med cerebrala symtom och/eller kardiella symtom skall högt blodtryck värderas som ett möjligt alarmtecken och handläggas därefter. Om patienten på uristicka inte har proteinuri så kan det höga blodtrycket sannolikt vara tillfälligt. Vid misstanke om malign hypertoni, ett tillstånd som är ovanligt, skall patienten handläggas mer skyndsamt och alltid skrivas in på sjukhus. Malign hypertoni går alltid med proteinuri, fundus hypertonicus III och ofta med hypertensiv encephalopati (påverkat sensorium). Lågt blodtryck, systoliskt < 90 mmhg, kan däremot vara tecken på allvarlig sjukdom och fångas via vitalparametrarna. Om patienten söker för isolerat lågt blodtryck, dvs utan andra symtom som syncope, dyspne, frossa, feber etc. så är detta inget alarmsymtom så länge SBT är > 90 mmhg. Vid lågt BT skall BT alltid mätas i båda armarna och vid upprepade tillfällen. DBT > 120mmHg (upprepade mätningar) RETTS rekommendation: byt ESS vid akut bortfall, se ESS 12 Kan patienten ha en infektion? Följ sepsisprotokoll TRIAGE: Prio RÖD, ORANGE -> PVK VÅRDLAG:Blodtryck på prio GUL och GRÖN var 4:e timme PROVER: Prio RÖD, ORANGE, GUL: Venös blodgas + troponin (+ Pk om Waranbehandling)

5 3. RETTS Blodhosta/Hemoptys R04.2 Näsblödning R04.0 Tonsillblödning,postoperativ R04.1 Hb <70 Ak-beh eller blödningsbenägenhet* Hb <90 Nyligen svalgkirurgi < 14 dagar Intermittent färsk näsblödning Ak-behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystemet och/eller trombocyter, eller >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen. Blodhosta/hemoptys skall alltid tas på allvar eftersom man vid upprepade tillfällen av hemoptys måste utesluta bakomliggande sjukdom. Vid vissa lungödem och vid lungemboli/lunginfarkt kan hemoptys förekomma men är relativt ovanligt och utgör inget kardinalsymtom. Hemoptys kan förekomma också vid AK-beh och vanlig benign hosta. Det är extra viktigt att man hos patienter med synlig blödning kontrollerar om det föreligger AK-beh. eller blödningsbenägenhet. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). Hb gränserna är satta som vägledning och har ingen vetenskaplig grund utan baseras på hur akut transfusionsbehov patienten kan tänkas ha. Vitalparametrarna kan ge utslag vid riktigt låga Hb. Vid postoperativ tonsillblödning, som ofta är av intermittent typ, kan stora och livshotande tillstånd uppstå akut. Ofta är det hotad luftväg som komplicerar tillståndet. Dödsfall har rapporterats. En postoperativ tonsillblödning kan därför ALDRIG prioriteras lägre än Orange. Blödning definieras: Liten blödning Mer saliv än blod Medelstor blödning Mer blod än saliv Stor blödning Blod rinner från näsa och/eller mun Enstaka hemoptyser Icke färsk näsblödning RETTS rekommendation: Kan patienten ha en infektion? Följ sepsisprotokoll TRIAGE: Prio RÖD, ORANGE -> PVK Vid pågående näsblödning: tamponera och dokumentera tidpunkt. Ev. omprioritering efter mottaget labsvar PROVER: Prio RÖD,ORANGE och GUL venös blodgas (+ PK om Waranbehandling) Blodgruppering/BAStest på prio RÖD, överväg på övriga

6 4. RETTS Andningsbesvär/dyspné/andnöd R06.0 Hyperventilation R06.4 Bröstsmärta vid andning R07.1 Nytillkommet vänstergrenblock ST-höjning Utbredd thorakal plötsligt smärta med vegetativa symtom och/eller medvetandeförlust/er Ischemitecken på +andnöd/dyspné Samtidig svår bröstsmärta med eller utan andnings korrelation, och/eller medvetandeförlust. Synlig halsvenstas Dyspne/andnöd är ett av de vanligaste symtomen hos patienter som söker eller kontaktar akutsjukvården. Alla tillstånd har inte en bakomliggande organisk orsak till dyspnén. Vid dyspne spelar därför kombinationen VP och ESS en viktig roll i handläggningen. Viktigt att komma ihåg är att patienter med kroniska lungsjukdomar ofta faller ut på vitalparametrar medan lungfriska kan ha helt normala vitalparametrar och ändå ha en allvarlig bakomliggande sjukdom. Vid lungemboli kan vissa patienter vara förvånansvärt opåverkade i vila. Ofta är akut lungemboli kombinerat med viss tachykardi men behöver inte vara särskilt uttalad, och ibland kan nydebuterat förmaksflimmer vara associerat till lungemboli. WELLS kriterierna är de som kan användas för att scora patienter med misstänkt lungemboli. DVT. Tidigare DVT och /eller lungemboli är riskfaktorer för lungemboli. Vid samtidig bröstsmärta och/eller syncope skall symtomet dyspné alltid betraktas som mer allvarligare än utan dessa symtom. RETTS rekommendation: I kombination med infektion, se ESS 47 I kombination med hjärtklappning, Se ESS 1 Bilaterala benödem Endast andningskorrelerad bröstsmärta I kombination med hjärtklappning Kan patienten ha en infektion? Följ sepsisprotokoll TRIAGE: Prio RÖD, ORANGE -> PVK VÅRDLAG: Syrgas enligt generell ordination PROVER: Prio ORANGE, GUL. Basprover + troponin (+Pk om waranbehandling)

7 Länkar A-Ö 5. RETTS Bröstsmärta/Bröstkorgsmärta R07.4 Nytillkommet vänstergrenblock ST-höjning på Utbredd thorakal plötsligt smärta med vegetativa symtom och/eller anamnes på tidigare medvetandeförlust/er Bröstsmärta som kommer i vila och/eller ringa ansträngning Bröstsmärta/bröstkorgssmärta med samtidig andnöd/dyspné Bröstsmärta med medvetandeförlust/er i anamnesen Med ischemitecken på samt pågående bröstsmärta Nyligen/pågående bröstsmärta med vegetativa symtom Bröstsmärta är den vanligaste orsaken till kontakt med akutsjukvården. Ofta beskrivs bröstsmärtan som diffus och med oklar lokalisation. När började bröstsmärtan, var den andningskorrelerad, kom den vid ansträngning, kyla? Har tidigare bröstsmärta akut ändrat karaktär? Har bröstsmärtan varit associerad med vegetativa symtom? ex.v. blek, kallsvettig, kladdig hud samt illamående patient. Finns det riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom som tidigare kardiovaskulär sjukdom (även Claudicatio intermittens, stroke, TIA), hypertoni, rökning, diabetes, hyperlipidemi, ärftlighet? Förekomst av en eller flera riskfaktorer ökar sannolikheten för att akut koronart syndrom kan föreligga och stärker indikationen för utredning vid akut bröstsmärta. Ett normalt utesluter inte akut koronart syndrom. Ett patologiskt bekräftar inte akut koronart syndrom. Kontrollera patologiskt. RETTS rekommendation: Icke nytillkommen bröstsmärta med normalt Måttlig/lätt bröstsmärta men med normalt Riskfaktorer Nyligen = senaste veckan (orange ruta) Vid återkommande eller förvärrad smärta skall en reevaluering på patientens symtom och tecken göras utifrån algoritmen TRIAGE: Prio RÖD, ORANGE -> PVK VÅRDLAG: Syrgasbehandling enligt generell ordination + smärtlindring alt kärlvidgande lm enligt generell ord. PROVER: Prio RÖD, ORANGE, GUL: : Basprover + troponin (+Pk om Waranbehandling)

8 6. RETTS Buksmärta/ Flanksmärta R10.4 Illamående/Kräkning R11.9 Diarré UNS A09 Smärta/svullnad ljumske Plötslig debut och pågående smärta hos allmänpåverkad patient Feber >38,5 grader och frossa nu eller före ankomst Icke reponibel, smärtande resistens i ljumsken Immunosupprimerad patient Smärta och medvetandeförlust i anamnesen Svår/måttlig smärta hos allmänpåverkad patient. Smärta hos pat med känt bukaortaaneurysm Smärta hos peritonealdialys, pyelostomi eller gastric bypass patient. Buksmärta är den vanligaste kontaktorsaken som brukar kategoriseras som kirurgi inom akutvårdkedjan. Buksmärta skall alla läkare kunna handlägga primärt. Den bakomliggande orsaken kan dock vara mycket varierande, och vissa tillstånd kräver omedelbart omhändertagande men mer sällan akut kirurgisk åtgärd. Debuten och förekomst av andra samtidiga symtom, ex.v. kräkning, hematuri, feber, frossa, diarre kan påverka handläggningen och prioriteringen. Det finns också kända riskfaktorer som kan utgöra ett stöd i bedömningen och prioriteringen av patienter med buksmärta, exempel på detta är tidigare bukkirurgi, kända gastrointestinala sjukdomar, buktrauma, känt aortaaneurysm, peritonealdialys (PD-patient) och pyelostomikateter. Glöm inte att akut buksmärta kan vara av kardiell genes eller an metabol genes som vid laktatacidos (sepsis etc), diabetes ketoacidos Vid lågt sittande buksmärta hos fertila kvinnor skall man alltid misstänka graviditet eller postpartum, komplikation. Fråga efter utlandsvistelse. RETTS rekommendation: Vid samtidig graviditet se också, se ESS 21 och ESS 49 > 2 kräkningar sista 4 h Ihållande buksmärta hos en i övrigt opåverkad patient Makroskopisk hematuri Buksmärta och upprepade tunna diarréer Buksmärta och nyligen utlandsvistelse med eller utan diarréer Kan patienten ha en infektion? Följ sepsisprotokoll TRIAGE: Prio ORANGE -> PVK, överväg att ge infusion RA enligt generella direktiv Bladderscan vid tecken till svullen buk, om smärtor ovan navelplan VÅRDLAG: Blododling vid feber/frossa, smärtlindring enligt generella direktiv PROVER: Prio ORANGE, GUL. Venös blodgas, CRP (+ PK om Waranbehandling).Basprover + buk om smärta ovan navelplan. Urinsticka på samliga patienter, U-HCG på alla fertila kvinnor

9 7. RETTS Blodig kräkning/hematemes K92.0 Blodig avföring/melena K92.1 Symtom i anus och rektum K62.9 Gastrointestinal blödning K92 Hb <70 Pågående stor blodkräkning eller stor rectal blödning Anamnes på stor blodkräkning eller stor rectal blödning Ak-beh eller blödningsbenägenhet* Hb <90 Nyligen svalgkirurgi < 14 dagar *Ak-behandling: läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystemet och/eller trombocyter, eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen. Hematemes beror oftast på blödning i ventrikel, esofagus eller övre delen av tunntarmen. Mörk/svart avföring betyder ofta blödning som pågått en tid, medan rött blod i avföringen ofta är färsk. Stora mängder blod indikerar större färsk blödning, medan små blodmängder på avföringen indikerar distal mindre blödning. Det är därför extra viktigt att man hos patienter med gastrointestinal blödning särskilt efterfrågar om patienten har ökad blödningsbenägenhet. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående Akbehandling (se ovan). RETTS rekommendation: Enstaka blödningar rectalt eller oralt Svart avföring eller blod i avföringen TRIAGE: Prio ORANGE -> PVK, överväg att ge RA enligt generella direktiv F-HB från avföring eller kräkning PROVER: Prio RÖD, ORANGE, GUL Basprover + buk (+ PK om waranbehandlad). Prio RÖD Blodgruppering och BAS-test, ORANGE: Överväg BAS/Blodgr,

10 8. RETTS Gulsot (ikterus) R17 Ascites R18 Ascites med eller utan ikterus kan förekomma vid levercirros och/eller svår hjärtsvikt, men kan också förekomma vid en rad andra tillstånd. Viktigt vid bedömning av ascitespatienten i akutvårdkedjan är att ta reda på hur snabbt bukomfånget ökat och anamnes på kända bakomliggande faktorer. Vid akut påkommen ascites/ökat bukomfång skall man även kartlägga förekomst av buksmärta. Gulsot/ikterus kommer oftast successivt och orsakas oftast av gallvägsobstruktion eller leverinsufficiens och uppstår vid cirka S-bilirubin > 30µmol/l. Vid akut påkommen ikterus skall intravasal hemolys misstänkas. RETTS rekommendation: Vid misstanke om infektion, se ESS 47 Hb < 70 Ikterus med feber > 38,5º Hb < 90 Psykotiskt beteende Kan patienten ha en infektion? Följ sepsisprotokoll Överväg ESS 6 vid buksmärta TRIAGE: Prio RÖD, ORANGE -> PVK VÅRDLAG:Blododling vid feber > 38,5/frossa vid tidigare hjärtanamnes PROVER: Prio RÖD, ORANGE: Basprover + allvarligt sjuk patient Prio GUL, GRÖN: Basprover + lever på prio Prio RÖD, ORANGE: Överväg/ Kontrollera blodgruppering/bastest Överväg omprioriterng efter provsvar

11 9. RETTS Kramper UNS R 56.8 Epilepsi (känd) G 40.9 Anamnes på skalltrauma Ak-beh. eller blödningsbenägenhet Patient med aktuella upprepade krampanfall Krampanfall i anamnesen utan tidigare känd epilepsi *Ak- behandling: läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: påverkan på det egna koagulationssystemet och/eller trombocyter, eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen. Patient som haft aktuella (senaste dygnet) upprepade krampanfall har en ökad risk att få ytterligare ett krampanfall. Debut av epilepsi i vuxen ålder är ovanligt. Bakomliggande annan orsak bör misstänkas. Skalltrauma? Missbruk? Båda? Krampanfall hos patient med Ak-behandling/blödningsbenägenhet har ökad risk att kramperna kan bero på intrakraniell blödning. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående Ak-behandling (se ovan). RETTS rekommendation:. Krampanfall och tidigare känd epilepsi TRIAGE: Pågående kramper = prio RÖD VÅRDLAG: Om patienten har känd EP sparas ett rör för eventuell läkemedelskoncentration (läkarordination). Känd EP = ej behov av PROVER: Prio ORANGE, GUL Venös blodgas (+ pk om Waranbehandling)

12 10. RETTS Sensibilitetsstörning R20 Tremor R25.1 DBT >120 mmhg Plötsligt påkommen huvudvärk Samtidig kräkning Skalltrauma i anamnesen inom 48 h Upprepade intermittenta bortfallsymtom med eller utan motoriksymtom Fråga efter skalltrauma. Sensibilitetsstörningar kan uppstå vid perifer nervskada men också av orsaker från CNS. Det är därför viktigt att man ställer frågor kring symtom som kan komma från CNS, ex.v. yrsel, huvudvärk,illamående, kräkning och/eller motoriska bortfall. Fråga alltid om duration (symtomstart??) Vid enbart tremor är det viktigt att fråga om missbruk, läkemedel eller tidigare neurologisk sjukdom som oftast ger vägledning om tremorns ursprung. Facialispares: perifer, svårighet att stänga ögat, central, kan stänga ögat. RETTS rekommendation: E Överväg att använda, se ESS 12 Vid skalltrauma överväg, se ESS 30 Aktuellt missbruk (abstinens) DBT >110 mmhg TRIAGE: Prio RÖD, ORANGE -> PVK VÅRDLAG: på alla med sensibilitetsstörningar Använd AKUT-test vid behov PROVER: Basprover + stroke på prio RÖD, ORANGE, Venös blodgas på prio GUL

13 11. RETTS Yrsel och svindel R42 Fråga efter skalltrauma *Ak-behandling: läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Bödningsbenägenhet: påverkan på det egna koagulationssystemet och/eller trombocyter, eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen. Anamnes på medvetandeförlust Kräkningar Plötsligt påkommen huvudvärk Akut debut Ak-beh. eller blödningsbenägenhet Enstaka kräkning utan andra symtom Skalltrauma i anamnesen Tidigare stroke Yrsel är ett vanligt symtom hos både yngre och äldre patienter. Äldre kan dock få svårt att klara sin ADL vid plötslig yrsel eller variation i kronisk yrsel. En vanlig orsak till plötslig yrsel är sk. godartad lägesbetingad yrsel som ofta förvärras av huvudrörelse och lägesförändring av kroppen och går ofta över av sig själv. Vid lägesbetingad benign yrsel är den ofta av rotatorisk karaktär. Med akut debut menas plötsligt påkommen yrsel inom några få timmars tidsintervall från ankomst. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående Ak-behandling (se ovan). Vid yrsel hos äldre är det viktigt att man bedömer risken för fall och har patienten under uppsikt/tillsyn under vårdtiden. RETTS rekommendation: Ortostatiskt prov, varning fallrisk Överväg att använda, se ESS 12 Vid skalltrauma överväg, se ESS 30 Överväg annan ESS efter att är bedömt TRIAGE: Prio RÖD, ORANGE -> PVK PROVER: Prio ORANGE, GUL Venös blodgas (+ pk om Waranbehandling)

14 12. RETTS Facialispares G51.9 Stroke I64.9 Neurologiskt bortfall/tia G45.9 Patienten uppfyller kriterier för strokelarm Ak-beh. eller blödningsbenägenhet* DBT >120 mmhg Huvudvärk Kräkningar/illamående/yrsel Patient med intermittenta borfall inom 7 dygn Skalltrauma i anamnesen Bortfall/stroke som ej uppfyller kriterier för storkelarm *Ak-behandling: läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: påverkan på det egna koagulationssystem och/eller trombocyter, eller läkmedelsbehandling med >1 läkemdel som påverkar trombocytfunktionen. Stroke är en av de vanligaste frågeställningar hos patienter med neurologiska symtom som söker på akutmottagningen. Vid stroke finns ofta ett antal viktiga faktorer att ta hänsyn till vid prioritering, diagnostik och behandling. Det är särskilt viktigt att hitta patienten tidigt i förloppet vid misstanke om hjärninfarkt men också finna de som eventuellt kan ha en blödning för att ta beslut om åtgärd tidigt i processen. Isolerade symtom som plötslig synrubbning kan vara tecken på stroke. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående Ak-behandling (se ovan).isolerade symtom som plötslig synrubbning kan vara tecken på stroke. Facialispares: perifer har svårt att stänga ögat, central kan stänga ögat. Strokelarm aktiveras enligt lokal algoritm/pm vilket innebär att strokelarm kan utlösas oavsett medicinsk prioritet enligt RETTS. Prio enligt RETTS baseras på risk för död eller komplikation i akutvårdkedjan. Strokelarm är kopplat till behandlingsstrategi. RETTS rekommendation: Överväg att använda, se ESS 10 Vid skalltrauma överväg, se ESS 30 TRIAGE:Prio ORANGE -> PVK. Vid anamnes < 24 timmar överväg strokelarm VÅRDLAG: Bladderscan på alla misstänkta färska stroke. Betänk ökad fallrisk PROVER: Prio ORANGE, GUL, GRÖN + anamnes >24 tim < 3 dygn: Basprover + stroke

15 13. RETTS Ledvärk M25.5 Denna ESS används för engagemang i fot/handled eller proximalt därom. Den viktigaste åtgärden vid handläggning av patienter med ledvärk är kartläggningen av utbredningen, en eller flera leder, symtomdebut och duration. Förekomst av feber/frossa samt lokal rodnad, eller allmänpåverkan. Har patienten tidigare kirurgi mot leden eller inopererad protes. Vid septisk artrit är det oftast stora leder inblandade och oftast en led. Fråga om trauma i anamnesen. RETTS rekommendation: Vid skada på ben o fot, se ESS 34 Vid skada på arm o hand, se ESS 33 Debut <24 h och rodnad, +svullen+öm led Feber >38,5o och frossa nu eller före ankomst Immunosupprimerad patient Inopererat material/protes i värkande led Omöjligt att flektera/extendera TRIAGE: Prio RÖD, ORANGE -> PVK Vid prio ORANGE och GUL kontaktas läkare omgående, vid trauma mot led används ESS för aktuell kroppsdel VÅRDLAG: Överväg smärtlindring enligt generell ordination PROVER: Prio ORANGE, GUL, GRÖN Basprover + urat Blododling vid feber > 38,5

16 14. RETTS Smärta nacke M54.2 Ryggsmärta M54.9 Smärtor i bröstrygg M54.6 Plötslig debut med pågående smärta och allmänpåverkan Thorakal plötsligt smärta med vegetativa symtom (kallsvett, illamående) eller medvetandeförlust Ak- behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystem och/eller trombocyter. Eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen. Vanligaste orsaken till akut ryggvärk är muskulära besvär utan annan organisk orsak. Därför är det viktigt att tidigt sortera ut de patienter som inte behöver kompletterande utredning utan rådgivning om smärtbehandling. De som har ett uppenbart akut insjuknande skall utredas och handläggas på annat sätt. Vi upprepade och långvariga besvär i kombination med relativt opåverkad patient som saknar symtom och tecken enligt ESS 14, kan man ofta använda en annan vårdnivå än akutmottagningen. Med nytillkomna neurologiska bortfall menas motoriska och/eller sensoriska bortfall i extremitet (denna algoritm) som kommit eller accentuerats, och som inte funnits som ett kroniskt tidigare utrett tillstånd. Ak-behandling eller blödningsbenägenhet* Feber >38,5 grader och frossa nu eller före ankomst Nytillkommet neurologiskt bortfall Thorakal plötslig smärta utan vegetativa symtom Urinretention (urinstämma) Debut/duration >12 h Makroskopisk hematuri Tidigare känd terapiresistent smärta RETTS rekommendation: Vid trauma överväg, se ESS 31 Vid buk eller flanksmärta, se ESS 6 Vid misstanke om kardiell genes, se ESS 5 Vid neurologiska bortfall överväg ESS 10 eller 12 Vid hematuri överväg ESS 16 Kan patienten ha en infektion? Följ sepsisprotokoll TRIAGE: Vid ORANGE prioritet tas kontakt med läkare direkt VÅRDLAG: Urinsticka + bladdersacan på ORANGE, GUL och GRÖN, blododla om > 38,5 /frossa Använd med fördel smärtgubbe för snabbare handläggning PROVER: Prio ORANGE, GUL Venös blodgas (+ pk om waranbehandling) och B-CRP

17 15. RETTS Smärta i extremitet M79.6 Svullnad i extremitet R22.4 Underbensödem R60.0 Ödem UNS R60.9 Extremitetsproblem Feber >38,5o och frossa nu eller före ankomst Ingen kapillär återfyllnad Nytillkommen kall extremitet Svår smärta och plötslig debut *Ak-behandling: läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: påverkan på det egna koagulationssystemet och/eller trombocyter, eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen. Akut smärta i extremitet utan föregående trauma kan var ett vaskulärt insjuknande. Hos patienter med känt eller okänt förmaksflimmer kan kardiella embolier occludera extremitetskärl. Akut påkommen kall extremitet föranleder alltid kontakt med kärlkirurg (detta måste ske utan fördröjning, extremiteten är hotad!!). Vissa hematologiska sjukdomar ger också ökad risk för tromboembolism, liksom gravida, nyligen förlösta och hormonbehandlade kvinnor. Vid frossa och samtidig, ofta svår värk, skall nekrotiserande fasciit misstänkas och då är patienten alltid orange till diagnosen har uteslutits. Dessa tillstånd är förenade med hög mortalitet (akutsjukvård direkt!!). Vid misstanke blododla direkt. Vid misstanke om DVT (djup ventrombos) använd WELLS kriterierna för klassificering. RETTS rekommendation: Vid feber och infektion överväg ESS 47 Ak-behandling eller blödningsbenägenhet* Inopererat material/protes Nydiagnostiserad DVT Svullnad och konsistensökning Tidigare DVT/artäremboli Vid bilateral bensvullna samt thoraxsmärta och/eller armar samt 0 truma tag TRIAGE: RÖD, ORANGE -> PVK VÅRDLAG:Blododling vid feber > 38,5 PROVER: Prio ORANGE, GUL: Basprover + venös trombos

18 16. RETTS Smärta vid vattenkastning R30 Urinretention R33 Hematuri/Blod i urinen R31 Urinproblem R39 Hb <70 Feber >38,5o och frossa nu eller före ankomst Hb < 90 Makroskopisk hematuri med Ak-beh eller blödningsbenägenhet* Pyelostomi *Ak-behandling: läkemedelsbehandling som påverkar koagulationsbehandling. Blödningsbenägenhet: påverkan på det egna koagulationssystemet och/eller trombocyter, eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen. De bakomliggande faktorerna vid vattenkastningssmärta är många. Fråga efter tidigare symtom av liknande karaktär. Hematuri kan ha olika akuticitet men skall alltid föranleda ställningstagande till utredning som i de flesta fall kan ske polikliniskt. Feberanamnes är viktigt, frossa? RETTS rekommendation: Vid buksmärta, se ESS 6 Vid feber och infektion överväg ESS 47 Buksmärtor Makroskopisk hematuri Urinretention med vegetativa symtom Kan patienten ha en infektion? Följ sepsisprotokoll TRIAGE: Prio ORANGE -> PVK VÅRDLAG: U-sticka på alla, spara för ev. odling, blododling om feber > 38,5 /frossa. Bladderscan vid misstank e om urinretention, resurin om möjligt. KAD vid urinretention enligt PM PROVER: Prio ORANGE, GUL och GRÖN: Venös blodgas, CRP (+ Pk om waranbehandling) Överväg omprioritering efter provsvar.

19 17. RETTS Skrotal svullnad N50.8 Underlivsbesvär hos män (för kvinnor se ESS 21) Skrotal smärta Orsaken kan vara epididymit som förekommer i alla åldrar men ovanligt före puberteten. Testistorsion drabbar oftast pojkar och yngre män och karaktäriseras av plötslig eller intermittent insättande ensidig, skrotal smärta med svullnad. Omedelbar urologkontakt är viktig/obligatorisk vid misstanke om testistorsion. RETTS rekommendation: Plötslig debut och/eller intermittent skrotal smärta <48 timmar Priapism/paraphimosis Trauma, skrotum och kraftig smärta/ödem Måttlig till lindrig smärta Svullnad och/eller blödning i området TRIAGE: ORANGE -> PVK Läkarkontakt direkt vid misstanke om testistorsion VÅRDLAG: U-sticka PROVER: Prio ORANGE, GUL: Venös blodgas (+Pk om waranbehandling), B-CRP

20 19. RETTS Huvudvärk R51 Neuralgi M79.2 Ak-behandling eller blödningsbenägenhet* Inopererad shunt Meningism/nackstelhet Anamnes på misstänkt neurologiskt bortfall Plötslig yrsel Upprepade kräkningar som debuterade samtidigt Åskknallshuvudvärk *Ak-behandling: läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: påverkan på det egna koagulationssystemet och/eller trombocyter, eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen. Åskknallshuvudvärk är ett kardinalsymtom vid subarachnoidalblödning och kan vara en mindre sk varningsblödning och skall tas på största allvar. Åskknallshuvudvärk innebär att huvudvärken kommer plötsligt. Hos dessa patienter skall alltid subaracknoidalblödning misstänkas och uteslutas. Meningism definieras som patienten med huvudvärk, allmänpåverkad och med en reflektorisk nackstelhet vid passiv (undersökaren böjer huvudet framåt) flexion i nacken. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående Ak-behandling (se ovan). RETTS rekommendation: Vid bortfall byt, se ESS 12 Vid skalltrauma, se ESS 30 Enstaka kräkning TRIAGE: ORANGE -> PVK Vid misstanke om meningism (se faktaruta) ombesörj snabb läkarkontakt. Överväg infektionskonsult. VÅRDLAG: Överväg smärtlinding enligt generell ordination PROVER: Prio ORANGE, GUL: Basprover + stroke, blododling vid feber > 38,5

21 20. RETTS Svimning/kollaps R55 Medvetandeförlust R55 Multipla medvetandeförluster Pågående vegetativa symtom Enstaka medvetandeförlust Fråga efter trauma i anamnesen Definition: medvetandeförlust: svimning eller syncope, dvs där medvetandeförlust uppges av patienten eller anhörig/bystander. Svimning är ett mycket vanligt symtom och kan bedömas enbart med anamnes och ett kliniskt status, för att avgöra om det finns en bakomliggande sjukdom. Plötslig medvetandeförlust utan föregående symtom och utan misstanke om krampsjukdom, kan behöva högre prioritet. Samtidigt är det ibland svårt att skilja medvetandeförlust med arrytmier från psykosomatiska symtom. Försök att anamnestiskt skilja på medvetandeförlust, dvs de med prodromalsymtom (förkänningar) och de som kommer plötsligt och där patienten vaknar upp på golvet. Patienter som haft förkänning vid svimning och kommer ihåg allt före och efter har oftast endast benign svimning och behöver oftast inte utredas om status är ua. RETTS rekommendation: Ortostatiskt prov, varning fallrisk. Vid yrsel använd, se ESS 11 Vid misstanke om kardiell genes, se ESS 5 Kan patienten ha en infektion? Följ sepsisprotokoll TRIAGE: Prio RÖD, ORANGE -> PVK PROVER: Prio ORANGE, GUL: Basprover + troponin (+ Pk vid waranbehandling)

22 21. RETTS Underlivsbesvär hos kvinnor N92.6 Graviditet komplikation O20.9 Vaginal blödning N85 Postpartum < 30dagar Z39.0 Hb < 70 Gravid med pågående stor blödning Plötslig debut med pågående smärta på allmänpåverkad patient Pågående förlossning *Ak-behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystemet och/eller trombocyter, eller med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen. Denna algoritm/ess skiljer sig från Buksmärta ESS 6 i det att den skall fånga problem från retroperitoneala organ hos kvinnor. Viktigt att tänka på är att här prioriterar man också ett ofött barn hos gravida utöver själva patienten. Detta medför att RETTS med denna algoritm ger risk för mer övertriage än algoritm Nr 6. Följ lokala anvisningar kring hänvisning till förlossning eller gyn-mottagning Fr o m graviditetsvecka 22 handläggning via förlossningen Ak-behandling eller blödningsbenägenhet hos patienter med blödning* Buksmärta av intervallkaraktär Feber > 38,5o och frossa nu eller före inkomst Hb < 90 Imunosuppression Post partum och anamnes på feber Stor vaginal blödning Blödning definieras: Stor blödning blödning eller koagler genom två stora bindor/timme i mer än två timmar utan tecken på på att avta. Måttlig blödning - kraftigare än en riklig mens RETTS rekommendation: Vid buksmärta, se ESS 6 Hb < 100 Lindrig buksmärta Måttlig vaginal blödning TRIAGE: Gravid < v22: Kontakta förlossningen vid prio RÖD, ORANGE, GUL. Sätt PVK VÅRDLAG: Prio ORANGE & GUL till GYN/FÖRLOSSNING med sjuksköterska efter stabilisering TEL GYN K69: TEL FÖRLOSSNINGEN K47: Kontrollera om de önskar prover

23 30. RETTS Hängning/strypning Y20.9 Skada/trauma Huvud S09.9 Skada nacke/hals S11.9 Vid skada mot huvud/hals är det viktigt att fråga efter ev AK behandling eller blödningsbenägenhet. *Ak-behandling: läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: påverkan på det egna koagulationssystemet och/eller trombocyter, eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen. Hängning/strypningsförsök Penetrerande skada huvud/hals Ak-behandling eller blödningsbenägenhet* Berusad/CNS påverkad patient/intoxikerad Blödning från hörselgång Kraftig och ökande svullnad i regionen Misstänkt penetrerande ögonskada Misstänkt skelettskada huvud/hals Neurologiskt bortfall Pulserande blödning Sväljningssvårigheter Med pulserande blödning menas misstänkt arteriell blödning i regionen. Skador mot ansikte kan ibland vara kombinerat med ögonskada och ansiktsfraktur. Misstanke om sådan ger automatiskt högre prioritet till läkare. Blödning från hörselgången kan vara förenat med skallbasfraktur. Kraftig svullnad i huvud-halsregionen kan vara förenat med ökad risk för att andningsvägarna kan påverkas och kan medföra sväljningssvårigheter. Motoriskt orolig patient skall vara ett observandum. Vid misstänkt commotio se lokala processåtgärder. RETTS rekommendation: Ögonskada överväg, se ESS 37 Öronskada överväg, se ESS 45 Förgiftning överväg, se ESS 40 Penetrerande skada överväg traumalarm Djup sårskada som behöver sutureras Medvetslöshet/amnesi i samband med skada Misshandel kan lägst bli gul Ytliga skador och inget av ovanstående Överväg traumalarm Överväg traumalarm TRIAGE: Prio ORANGE -> PVK VÅRDLAG: Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet. PROVER: Prio RÖD & ORANGE: venös blodgas (+ Pk om waranbehandling. Kontrollera att blodgruppering och BAS finns, överväg intoxprover

24 31. RETTS Skada Thorax/rygg S29.9 Skada buk/bäcken S39.9 Instabil bröstkorg Instabilt bäcken Penetrerande skada på bål Ak-behandling eller blödningsbenägenhet* Andningskorrelerad thorakal smärta med vegetativa symtom Halsvenstas Misstanke om ryggfraktur Neurologiskt bortfall Tilltagande buksmärta och/eller bukomfång Urinstämma och/eller kraftig hematuri Djup sårskada som behöver sutureras Misshandel kan lägst bli gul Måttlig andningskorrelerad smärta *Ak-behandling: läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: påverkan på det egna koagulationsystemet och/eller trombocyter, eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). RETTS rekommendation: Penetrerande våld överväg traumalarm Ytliga skador och inget av ovanstående Endast ytliga skador Överväg traumalarm Överväg traumalarm TRIAGE: Prio ORANGE -> PVK VÅRDLAG: Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet. Bladderscan vid misstanke om urinstämma eller hematuri PROVER: Prio RÖD & ORANGE: venös blodgas )+Pk om Waranbehandling), kontrollera om blodgruppering och BAS-test finns, överväg intoxprover.

25 33. RETTS Skada Hand/arm S69.9 Skada axel/nyckelben S43.0 Amputation ovan handled Minst 2 frakturer på långa rörben Ak-behandling eller blödningsbenägenhet* Fraktur/luxation med kraftig felställning/öppen fraktur proximalt om handled Infektionstecken och smärta vid flexion/extension Nedatt distalstatus Pulserande blödning Svår smärta, tecken till kompartmentsyndrom *Ak-behandling: läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: påverkan på det egna koagulationssystemet och/eller trombocyter, eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen. Med långt rörben menas i skadesammanhang, humerus medan radius och ulna räknas tillsammans som ett rörben. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller känsel är påverkade bortom skadan. Kompartmentsyndrom uppstår när en muskel i armen svullnar så mycket att trycket påverkar muskel, blodflöde och nerver. Det kan även uppstå om ett gips är för trång och trycket på vävnaden därigenom blir för högt. Måste behandlas skyndsamt för att undvika bestående skador. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). Klar eller misstänkt enstaka fraktur, mer än 1 dag gammal, utan nedsatt distalstatus eller svår smärta kan ges grön prioritet hos väsentligen friska patienter RETTS rekommendation: Djup sårskada som behöver sutureras Fraktur/ledluxation i handled eller distalt därom Misshandel kan bli lägst gul prio Misstanke om fraktur utan felställning Misstanke om nyckelbensfraktur Överväg traumalarm Överväg traumalarm Vid stabila VP behöver pat ej vara uppkopplad trots ORANGE prio, dock ny distalstatus varje halvtimme TRIAGE:Prio ORANGE -> PVK VÅRDLAG: Misstanke om axellux = ORANGE prio. Behöver ej tas prover på. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet. PROVER: Prio RÖD,& ORANGE: Venös blodgas, CRP (+ Pk om Waranbehandling) Kontrollera om blodgruppering och Bastest finns, överväg intoxprover.

26 34. RETTS Skada Höft/lår S79.9 Skada knä/underben S89.9 Skada fot S99.9 Amputation ovan fotled Minst 2 frakturer på långa rörben Ak-Behandling eller blödningsbenägenhet* Fraktur/luxation med kraftig felställning/öppen fraktur Infektionstecken och smärta vid flextion/extension Kraftig svullnad och konsistensökning Misstanke om lårbensfraktur inklusive höftfraktur Nedsatt distalstatus Pulserande blödning Svår smärta, tecken till kompartmentsyndrom *Ak-bendling: läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: påverkan på det egna koagulationssystemet och/eller trombocyter, eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen. Med långt rörben menas, femur medan fibula och tibia räknas tillsammans som ett (1) rörben. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller känsel är påverkade bortom skadan. Kompartmentsyndrom uppstår när en muskel i benet svullnar så mycket att trycket påverkar muskel, blodflöde och nerver. Det kan även uppstå om ett gips är för trång och trycket på vävnaden därigenom blir för högt. Måste behandlas skyndsamt för att undvika bestående skador. RETTS rekommendation: Djup sårskada som behöver sutureras Misstanke om ledluxation i fotled ellet proximalt om fotled Misstanke om fraktur i fotled eller proximalt om fotled Misshandel kan bli lägst gul prioritet Underbensfraktur sluten och utan svår felställning Misstanke om fraktur/luxation distalt om fotled Överväg traumalarm Överväg traumalarm Vid stabila VP behöver patienten ej vara uppkopplad trots ORANGE prio, dock kontroll av distalstatus varje halvtimme TRIAGE: ORANGE -> PVK VÅRDLAG: Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet. PROVER: Prio RÖD & ORANGE: Venös blodgas,crp (+Pk om waranbehandling).kontrollera om blodgruppering och BAStest finns. Överväg intoxprover

27 35. RETTS Lokal köldskada T35.7 Brännskada/frätskada T30 Länkar A-Ö Inhalationsskada/kolmonoxid T59 Kemskada T65 Elolycka T75.4 Blixtnedslag T75 Strålskada T66 Brännskada/frätskada > 18% Brännskada/frätskada ansikte/hals, öga med hot om ofri luftväg Cirkumferent fullhudsbrännskada på extremitet med risk för påverkan på cirkulation Elolycka högspänning Inhalationsskador av kem/ het brandrök Kem/frätskador av potentiellt livshotande ämne på hud eller per os Svullnad i ansikte/tunga Brännskada/frätskada < 18% Symtomgivande rökinhalation Medvetandeförlust i anamnesen Vid kemolyckor beakta risken för kontamination av personal och utrustning. Beslut om sanering sker prehospitalt. Vid brännskador och rökinhalation är det viktigt att kontrollera COHB. POX hos dessa patienter kan visa ett normalt värde trots att patienten har hypoxi. Symtom i samband med rökinhalation som anses allvarliga kan vara CNS symtom (tidigare medvetandeförlust) eller svår hosta, dyspne. Med högspänning menas här allt över vanlig hushållsel 230V. Patienter som utsatts för hushållsel kan behöva uppföljning kring senkomplikation (nervskador etc). Vid strålskada tag kontakt med lokal eller regional expertis. Svår nedkylning hanteras via vitalparameter E och övriga VP. 1% är som patientens handflata Begränsad bränn/frätskada/köldskada <5% Blixtnedslag i patientens omedelbara närhet Lokal köldskada Elolycka hushållsel Överväg traumalarm Överväg traumalarm RETTS rekommendation: TRIAGE: vid elolycka/blixtnedslag. Tänk på sanering,. Tag av patientens kläder, helst i ambulansgatan/ambulanshallen. VÅRDLAG: Se bilder i rum 310 för att bedöma graden av brännskadan. Kemskada: se PM PROVER: Arteriell blodgas på inhalationsskador LÄKARUPPGIFT

28 37. RETTS Skada på öga S05 Infektion öga H05.9 Ögonproblem Skada på ögat skall bedömas av ögonläkare primärt eller sekundärt om inte problemet är av primärvårdskaraktär. Skador kring ögat kan primärbedömas av annan läkare. Misstanke om eller känd frätskada skall sköljas, följ lokala PM RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS Vid strokemisstanke använd, se ESS 12 Vid postoperativt status se ESS 72 Frätskada eller misstänkt frätskada Infekterat öga med feber o värk Penetrerande skada Plötslig synnedsättning/synförändring Skada som måste sutureras TRIAGE: Skölj med NaCl v.b OBS! Frätskada sköljes omedelbart! Överväg risk för större exponering, se CRBN VÅRDLAG: Tetracain (smärtlindring) finns i antidotskåpet i akutrum 1. Rengör i och omkring sårområdet direkt efter triage, sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadetillfället. Överväg bedömning av plastikkirurgisk kompetens

29 40. RETTS Förgiftning UNS T50.9 Buksmärta Intag av substans i suicidsyfte Intag av känd giftsvamp Kräkningar Misstanke om allvarlig intoxikation Vid känt suicidförsök eller misstanke om det måste särskild övervakning övervägas. Överväg alltid behov av kuratorskontakt och/eller uppföljning i öppenvård. Överväg eventuell LVM-anmälan vid missbruk. Be patienten ange sannolik svamptyp och be eventuella anhöriga att ta hand om eventuella rester för att visa svampkunnig inom sjukvården. Konsultera gärna den svampbok patienten själv använt vid plockning. Ange noggrant tidpunkt för intag av svamp/måltid. Ange alltid tidpunkt för intag av toxisk/a substans/er. Giftinformationscentralen och i brådskande fall 112 och begär Giftinformationscentralen, (loggin: giftinfo, lösenord: intox) RETTS rekommendation: Intag av okänd substans, eller i låg dos av känd substans TRIAGE: Prio RÖD, ORANGE, GUL -> PVK VÅRDLAG: Överväg bladderscan PROVER: Basprover + intox på prio ORANGE och GUL Överväg kontakt med giftinformationscentralen Svampbok finns i akutrummet Vid intox av okänd substans överväg screening av internetdroger STRIDA

30 41. RETTS Toxiska effekter av djur UNS T63.9 Stick och bett av djur Allergisk reaktion av bett eller stick från djur Anafylaktisk reaktion Bett av djur med potentiellt gift. Feber >38.5o och/eller frossa nu eller före ankomst Stick/bett i svalg eller munhåla Tidigare anamnes på allvarlig allergisk reaktion av bett eller sting Det som är mest akut vid bett eller sting av djur är att patienten kan drabbas av anafylaktisk reaktioner. Denna reaktion brukar indelas i nedanstående faser och kan vara till stöd i handläggningstempot och de åtgärder som skall sättas in. Initialfasen: inom ett par minuter till en timma efter kontakt med utlösande agens. Symtomen är ofta klåda i handflator, rodnad och kutana symtom samt klåda i halsen. Progressfasen: Mer generella symtom med urtikaria, angiödem, tachykardi, buksmärtor. Chockfasen: Medvetandepåverkan, hypotension och cirkulationssvikt. Allergi är ett dynamiskt förlopp och kan initialt vara lindrigt men utvecklas till ett allvarligt tillstånd. Därför är tillsyn och reevaluering extra noga på patienter med allergisk reaktion. Giftinformationscentralen: och i brådskande fall 112 och begär Giftinformationscentralen, (loggin: giftinfo, lösenord: intox) RETTS rekommendation: Kraftig lokal reaktion av bett TRIAGE: Prio RÖD, ORANGE -> PVK VÅRDLAG: På prio RÖD, ORANGE, GUL tag i ett snart skede PROVER: Blododla vid feber > 38,5 Övriga prover efter läkarordination Dokumentera vilket djur som har attackerat patienten Överväg kontakt med Giftinformationscentralen Bett av människa, hund, katt eller andra husdjur utan potentiellt gift se ESS 30,31,33

31 42. RETTS Fysisk misshandel T74.9 Sexuellt våld Z04.4 Ak-behandling eller blödningsbenägenhet* * Ak-behandling: läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: påverkan på det egan koagulationssystemet och/eller trombocyter, eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen. Misshandel och/eller sexuellt våld skall alltid tas på största allvar. Inte sällan föreligger också andra problem hos både patient och den som utfört misshandeln. Alkohol och droger är inte ovanligt. Det är därför extra viktigt att hantera patienten med viss skärpa eftersom det kan föreligga saker som påverkar risk och förlopp, som inte kommer fram vid första anamnesförsöket. I övrigt hanteras misshandel i den algoritm som gäller för den klassificerande skadans lokalisation och ev. vitalparametrar. Erbjud alltid kuratorskontakt. Fotografera vid behov, föreslå polisanmälan. Följ lokala PM för rättsintyg. RETTS rekommendation: Fysisk misshandlad kan bli lägst GUL TRIAGE: Prio ORANGE -> PVK Överväg kompetterande ESS utifrån skadebild VÅRDLAG: Se åtgärdskort för kvinnomisshandel., överväg kuratorskontakt,. Undvik att placera pat i väntrum eller korridor PROVER: Prio ORANGE, venös blodgas (+ PK om waranbehandling).kontrollera om Blodgruppering och BAStest finns. Sexuella övergrepp manlig patienter, se PM

32 43. RETTS Allergi T78.4 Läkemedelsreaktion UNS T88.7 Exantem R21 Anafylaktisk reaktion Petekier och infektionstecken Klåda i svalg Svullnad i huvud/hals Tidigare anafylaktisk reaktion Anafylaktisk reaktioner oavsett orsak brukar indelas i olika faser. Initialfasen: inom ett par minuter till en timma efter kontakt med utlösande agens. Symtomen är ofta klåda i handflator, rodnad och kutana symtom samt klåda i halsen. Progressfasen: Mer generella symtom med urtikaria, angiödem, tachykardi, buksmärtor (även andra GI-symptom kan förekomma). Chockfasen: Medvetandepåverkan, hypotension och cirkulationssvikt. Allergi är ett dynamiskt förlopp och kan initialt vara lindrigt men utvecklas till ett allvarligt tillstånd. Därför är tillsyn och reevaluering extra noga på patienter med allergisk reaktion. Petekiala utslag är ingen speciell sjukdom. Det är benämning på utslag som beror på små punktformiga blödningar i huden eller i slemhinnorna (i munnen till exempel.). Allt efter utslagens ålder kan de vara mer eller mindre röda, blå, lila eller brunaktiga. Giftinformationscentralen: och i brådskande fall 112 och begär Giftinformationscentralen, (loggin: giftinfo, lösenord: intox) RETTS rekommendation: Måttlig klåda och urtikaria/exantem Lokal urtikaria/exantem Patienten skall undersökas så avklädd som möjligt Triage: < 1 PVK på prio RÖD, ORANGE,

33 45. RETTS Främmande kropp öra T16 Öronproblem H93 Denna ESS har sin användning i huvudsak inom primär/närsjukvård men förekommer frekvent på vissa AKM. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS se ESS 63 Feber >38.5o och frossa nu eller före ankomst Rodnad och svullen proc. mastoideus Samtidigt nackstel Varig flytning ur hörselgången TRIAGE: Prio RÖD, ORANGE -> PVK PROVER: Prio ORANGE venös blodgas (+Pk om Waran) + B-CRP, Prio GUL B-CRP De flesta patienter behöver remiss, undantag finns dock, v.g se SPESAK Särskilda rutiner under jourtid för patienter med RÖD och ORANGE prio, se pärm vid ÖNH-disken. Övriga patienter hänvisas till PV eller ÖNH Solna

34 46. RETTS Främmande kropp i näsa T17.1 Främmande kropp i luftväg T 17.9 Främmande kropp i esofagus T18.1 Näsproblem/halsont Allvarligt hot om ofri luftväg Epiglottitmisstanke Feber >38.5o och frossa nu eller före ankomst Främmande kropp som misstänks hamnat i nedre/bakre luftvägarna Nedsvalt knappcellsbatteri eller magneter Svårigheter att svälja saliv Knappcellsbatteri och/eller magneter finns i leksaker och sväljs ibland av ff.a. barn. Batteriet skapar en svag ström mellan - och + pol vilket skadar slemhinna och vävnad runt omkring, medan magneter kan skada slemhinnan när de dras mot varandra. Viktigt att batteriet eller magneterna snabbt avlägsnas med gastroscopi för att förhindra svår esofagusskada eller skador i andra delar av GI kanalen. Om hemoptys eller blödning i halsregionen byt till ESS 3. Faryngit/laryngit finns mer hos vuxna, medan barn får sk pseudokrupp (subglottisk laryngit) och ibland epiglottit som är ett mer allvarligt tillstånd. Vanligast är virusinfektion. Viktigt är att utesluta epiglottit och stridor bör fångas direkt med RETTS VP. RETTS rekommendation: Vid hemoptys eller blödning i halsregionen använd, se ESS 3 Främmande kropp som sitter kvar i näsan Skällande hosta Sväljningssvårigheter men sväljer saliv TRIAGE: Prio RÖD, ORANGE -> PVK PROVER: Prio ORANGE: Venös blodgas + B-CRP De flesta patienter behöver remiss, undantag finns dock, v.g se SPESAK Särskilda rutiner under jourtid för patienter med RÖD och ORANGE prio, se pärm vid ÖNH-disken. Övriga patienter hänvisas till PV eller ÖNH Solna

35 47. RETTS Infektion UNS B99 Feber R50.9 Lokal infektion Petekier Feber > 38,5o och frossa nu eller före ankomst Immunosupprimerad patient Meningism/nackstelhet Patient med feber >38,5o + anamnes på inopererat material Lokal svår smärta Till synes banala infektionssymtom/tecken kan försämras och ge påverkan på vitalparametrar. Sepsis (bakteriemi) är ett mycket allvarligt och potentiellt livshotande tillstånd. Ursprung från luftvägar, urinvägar, sår eller bukorgan är vanligast Tidig diagnos av sepsis och insättande av antibiotika är avgörande för patientens prognos. Infektionstecken i kombination med svår lokal smärta kan vara ett tecken på invasiv streptokockinfektion, vilket därför skall prioriteras. Petekier i hud och slemhinnor är ett allvarligt tecken och beror på små punktformiga blödningar i huden eller i slemhinnorna (i munnen till exempel.). Allt efter utslagens ålder kan de vara mer eller mindre röda, blå, lila eller brunaktiga. Meningism definieras som patient med huvudvärk, allmänpåverkad och med en reflektorisk nackstelhet vid passiv (undersökaren böjer huvudet framåt) flexion i nacken. Immunosupprimerad patient (cytostatika, kortison eller annan immunosuppressiv behandling eller känd immunbrist) med infektionstecken har ökad risk för att få en allvarlig infektion. Inopererat material så som t.ex shuntkatetrar, peritonealdialyskateter, mekanisk klaff etc. innebär alltid en ökad risk för allvarlig infektion. Tänk på att patienten kan tagit febernedsättande, som påverkar mätningen. RETTS rekommendation: Vid hemoptys eller blödning i halsregionen se ESS 3 Kraftig lokal infektion (rodnad, värmeökning, smärta) Faktaruta SIRS SIRS kriterier: denna ESS är kompletterad med de internationellt använda och utvärderade SIRS kriterierna och används som komplement till RETTS när diagnosen SEPSIS har högst sannolikhet AF: >20/min eller < 4 kpa pco2 HF: >90/min Temp: >38 eller <36 C LPK: > 12 eller < 4 Minst 2 kriterier skall uppfyllas för att SIRS anses föreligga Ett utfall i SIRS påverkar inte prionivå i RETTS utan skall användas som ett diagnosstöd, när beslutstödet RETTS givit sin prionivå. Kan patienten ha en infektion? Följ sepsisproto koll TRIAGE: PrioORANGE -> PVK VÅRDLAG:Urinsticka om oklar inf. Blodod.feber > 38,5 PROVER: Prio ORANGE, GUL: Venös blodgas + B- CRP

36 49. RETTS Diabetes (känd) E14 Högt blodsocker/hyperglykemi R73.9 Acetondoft Buksmärta P-glukos > 25 Kussmalandning Oklara CNS sumtom Patienter med hyperglykemi (hyperosmolärt tillstånd) eller diabetesketoacidos kan uppvisa varierande symtom och tecken. Ibland misstänker man därför initialt andra bakomliggande diagnoser. Cerebrala, cirkulatoriska, respiratoriska och gastrointestinala symtom är vanliga. Hos patienter med nydebuterad diabetes och/eller samtidig ketoacidos förekommer ofta buksmärta som ibland medför att patienten primärt sorteras till disciplinen kirurgi. Venös blodgas med B-laktat är ett viktigt stöd i handläggningen. Kontrollera alltid om patient har insulinpump och dess funktion. Tänk på att monitorera det kliniska förloppet under vårdförloppet. RETTS rekommendation: Diarré Kräkningar P-glukos Kan patienten ha en infektion? Följ sepsisprotokoll P-glukos < 15 TRIAGE: RÖD, ORANGE, GUL -> PVK VÅRDLAG: RA-dropp enligt generell ordination på prio ORANGE, GUL PROVER: Prio RÖD, ORANGE, GUL och GRÖN: venös blodgas (+ Pk om Waranbehandlad) Överväg annan prio efter provsvar Kaussmalandning innebär ett djupt, ganska långsamt andningsmönster och kan ses hos patienter med metabol acidos

37 50. RETTS Lågt blodsocker/hypoglykemi E16.2 Länkar A-Ö Hypoglykemi är oftast kopplat till känd diabetes mellitus. Symtomen debuterar ofta snabbt och ibland med vegetativa, psykiatriska och/eller andra CNS symtom. Snabb diagnos och snabb åtgärd är viktigt. Om effekten av behandling med glukos uteblir så skall differentialdiagnos övervägas. Kontrollera alltid om patienter med hypoglykemi har insulinpump som i så fall genast skall tas bort/stängas av. RETTS rekommendation: Insulinöverdosering P-glukos < 3 Misstänkt insulinöverdosering men normalt P-glukos Per oral antidiabetika Kan patienten ha en infektion? Följ sepsisprotokoll Kontrollera b-glukos var 15:e minut på prio ORANGE eler högre eller vid misstanke om insulinöverdosering tills annat ordineras TRIAGE: Prio RÖD, ORANGE, GUL -> PVK VÅRDLAG:Vid b-glukos <2,5 förbered/administrera glukosinjektion med 30% glukos enligt generell ordination Vid GCS 15 och patienten är opåverkad kan förslagsvis mjölk och smörgås ges till patienten PROVER: Prio ORANGE, GUL: Venös blodgas Överväg annan prio efter provsvar

38 51. RETTS Känd binjurebarkssvikt E27.1 Addisons sjukdom E27.1 Ej tagit sitt cortison Frossa och/eller feber i anamnesen Kräkning och/eller diarré Infektionsanamnes men tagit cortison enligt ordination ESS 51 används både vid primär och sekundär binjurebarksvikt. Immunosupprimerad patient som står på cytostatika, cortison eller andra nyare immunossupressionsläkemedel hanteras under de symtom som patienten uppvisar. Patienter med binjurebarkssvikt är särskilt känsliga vid sjukdomstillstånd som feber, gastroenterit, hypovolemi etc. Deras normala försvar i form av aktivering av binjurbark är utslagen eller nedsatt. Patienter med binjurebarkssvikt står ofta på substitution som i samband med sjukdom ofta justeras upp enligt ett schema som patienten sköter själv. Detta kan ibland vara otillräckligt vilket gör att patienten behöver handläggas med hög prioritet eftersom tillståndet snabbt kan utvecklas till ett livshotande tillstånd p.g.a. cirkulatorisk chock. I samhället finns det allt fler patienter som av olika skäl har immunosupprimerande behandling. Viktigt är att man redan vid ankomst dokumenterar om det föreligger immunosupression och vid behov vidtar de åtgärder som finns utarbetade på det sjukhus patienten befinner sig på. RETTS rekommendation: Kan patienten ha en infektion? Följ sepsisprotokoll TRIAGE: PVK snarast VÅRDLAG: Sätt 1000 ml RAmed infusionshastighet 120 min på prio ORANGE eller högre. Venös blodgas. Prioritera alltid snabbt omhändertagande av patienten Enkelrum för immunosupprimerad patient

39 53. RETTS Sjukdomskänsla trötthet R53 Fallbenägenhet R29.6 Ospecifik sjukdom R69 Hälsoundersökning Z00 Intyg Länkar A-Ö ESS 53 är en ospecifik ESS och skall inte slentrianmässigt användas inom akutsjukvården. Det finns potentiellt allvarliga bakomliggande orsaker som psykiatri, misshandel, sociala förhållande, infektion, skador UNS, förgiftningar etc. som kan ge ospecifika symtom Tidigare har man på många akutmottagningar använt nedatt AT som ett sökbegrepp. Denna sökorsak finns inte i RETTS och inte heller inom ICD-10 systemet. Denna patientgrupp är ofta äldre och/eller har svårt att redogöra för sin symtombild. Gör alltid ADL bedömning enligt CAS. Många har fallrisk etc. och prevention är därför viktig redan på akuten. RETTS rekommendation: Akut insättande sjukdom UNS Immunosupprimerad patient Avvikande beteende Subakut insättande sjukdom Kan patienten ha en infektion? Följ sepsisprotokoll Överväg byte till annan ESS TRIAGE: VÅRDLAG: Prio ORANGE; GUL och GRÖN: Venös blodgas (+Pk om waranbehandling), B-CRP, U-sticka

40 70. RETTS Provsvarsalgoritm Faktaruta prover enligt RETTS Inom akutsjukvården finns det ett behov men också en ökad tillgång till patientnära analyser. Detta ställer högre krav på snabb bedömning och åtgärd eftersom vissa analyser har ett starkare direkt prediktivt värde än andra. ACS= akut koronart syndrom BE= base excess Troponin > lokal gräns för infarkt/acs Hb < 70 S-Na <125 S-K > 5.5 eller <2,7 S-kreatinin >500 P-glukos <3 eller >25 Laktat >5.0 BE <-4 eller >4 CRP>200 PK-INR >2,5 för patient utan AK beh, följ lokal gränsvärden för Waranbeh pat Paracetamol > referens för antidotbehandling LPK <1

41 71. RETTS Gipsproblem T 98.3 Faktaruta Gips som sitter fel kan både orsaka obehag och skador. Om patienten klagar på smärta eller obehag skall det alltid tas på allvar. Tilltagande smärtor får inte nonchaleras utan noggrann undersökning. Komplikationer kan utvecklas på kort tid. Ofta finns det anledning att avlägsna gipset. Komplikationer är tex. tryckskador, sårbildning, kärlskador eller nervskador. Om tecken på cirkulationsstörning finns, se orange kriterier, skall gipset avlägsnas omedelbart. Om patienten endast har svullnad eller hematom kan det ibland vara normaltillstånd efter skadan. Dessutom kan instabila frakturer komma ur läge om gipset avlägsnas varför patienter med reponerade frakturer som princip bör läkarbedömas före avgipsning. Ingen kapillär återfyllnad Kall extremitet Svår smärta, symtom/tecken på kompartmentsyndrom Lokal infektion Kompartmentsyndrom kan uppstå pga inre svullnad efter trauma (t ex fraktur, blödning eller muskelbristning), yttre kompression (t ex gipsbehandling) eller pga brännskada. Det ökade trycket leder till nedsatt blodförsörjning i extremiteten och kan inom några timmar leda till permanent och svår muskelskada. Symptomen är ofta svår smärta, nedsatt muskelkraft, nedsatt känsel, nedsatt färg och temperatur samt ffa smärta vid passiv rörelse. Observera att normala pulsationer inte utesluter kompartmentsyndrom! RETTS rekommendation:

42 72. RETTS Operationskomplikation T 98.3 Petekier och infektionstecken Plötslig debut med pågående smärta på allmänpåverkad patient Pågående stor blödning Ak-beh eller blödningsbenägenhet hos blödande patient* Feber > 38,5o och frossa nu eller före inkomst Immunosupprimerad patient Nyligen svalgkirurgi <14 dagar Pulserande blödning Svår/måttlig smärta på allmänpåverkad patient Sårruptur på bålen Tecken till kompartmentsyndrom Ingrepp som kan ge ökad risk för hotad luftväg Måttlig smärta med lokala infektionstecken AK behandling: läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssytemet. Blödningsbenägenhet: påverkan på det egna koagulationssystemet och/eller trombocyter, eller >1 läkemedelsbehandling som påverkar trombocytfunktionen. Operationskomplikationer kan vara lokala komplikationer som tex. sårruptur, infektion eller blödning. Det kan även röra sig om mer generella komplikationer som DVT, UVI, pneumoni, sepsis men de handläggs bäst med annan algoritm t ex 47. Om det finns förband eller gips som täcker ett operationsområde bör det alltid avlägsnas vid misstanke om komplikation. Kompartmentsyndrom kan uppstå pga inre svullnad efter trauma (t ex fraktur, blödning eller muskelbristning), yttre kompression (t ex gipsbehandling) eller pga brännskada. Det ökade trycket leder till nedsatt blodförsörjning i extremiteten och kan inom några timmar leda till permanent och svår muskelskada. Symptomen är ofta svår smärta, nedsatt muskelkraft, nedsatt känsel, nedsatt färg och temperatur samt ffa smärta vid passiv rörelse. Observera att normala pulsationer inte utesluter kompartmentsyndrom! Patienter som är nyopererade på halsen kan vid blödning snabbt få kompression av luftstrupen med åtföljande ofri luftväg. RETTS rekommendation: TRIAGE: PVK -> RÖD VÅRDLAG: Prio RÖD: RA enl. generell ord, kontrollera om blodgruppering och BAStest Prio ORANGE, GUL: Venös blodgas, B-CRP

43 85. RETTS Missbruk/Beroende F10-17 Delirium tremens eller misstanke om Påtagliga abstinenssymtom Faktaruta Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom. Missbruk kan vara ett livslångt tillstånd med upprepade återfall. Uppmärksamma eventuell förekomst av somatiska och neurologiska skador. Anamnes på Delirium Tremens (DT) och epileptiska anfall (EP) är viktigt eftersom det är allvarliga tillstånd. Symtom vid DT är plockighet, vanföreställningar, stark oro, konfusion samt syn- och hörselhallucinos. Ökat blodtryck/puls och måttlig temperaturökning ses oftast. Wernicke-Korsakoffs syndrom (bl.a. konfusion, ostadig gång och dubbelseende/nystagmus) är orsakat av tiaminbrist och kräver omedelbar behandling. LVM-anmälan enligt 6 LVM bör övervägas via alla tillstånd med avancerat missbruk. RETTS rekommendation: Abstinenssymtom med vegetativa symtom Aktuell svår somatisk sjukdom Pågående affektlabilitet Psykomotorisk agitation (oro, rastlöshet) Missbuk som begränsar vardagliga/basala aktiviteter Önskemål om avgiftning/abstinensbehandling hos patient med alkohol/substanspåverkan utan allvarligare symtom TRIAGE: Alkometer vid misstanke om drogpåverkan. VÅRDLAG: Prio RÖD, ORANGE, GUL och GRÖN : Venös blodgas (+ Pk om Waranbehandling), B-CRP, urinsticka

44 87. RETTS Ätstörning F 50 Länkar A-Ö BMI < 14 Försämrad kognitiv funktion vid svältpåverkan Faktaruta Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom. Anorexia nervosa (AN) och Bulimia nervosa (BN) kännetecknas av en fixering vid kroppsform och vikt, vilket ger upphov till viktfobi d.v.s. uttalad rädsla att öka i vikt även om man är underviktig. Detta resulterar i bantning/svält och/eller hetsätning med kompensatoriskt beteende. Vid AN ska individen ha en avsiktligt låg vikt, som är mindre eller lika med 85% av vad som anses normalt med avseende på ålder och längd (BMI 17,5). Till sjukdomen hör även störd kroppsuppfattning. Ett viktigt symtom på AN är amenorré. Vid AN påverkas flera av kroppens vitala organ, vilket kommer i uttryck i en mängd olika tecken och symtom av olika allvarlighetsgrad. BN kännetecknas av hetsätning med kontrollförlust, dvs under en begränsad tidsperiod äter man en betydligt större mängd mat än vad som kan anses normalt. Ett kompensatoriskt beteende finns alltid t.ex. genom självrensning (kräkning/laxering) eller genom svält och överdriven motionering. Både AN och BN ger upphov till såväl psykiska som fysiska komplikationer samt har hög ko-morbiditet i form av depression, tvångssyndrom, missbruk, social fobi, samt olika personlighetsstörningar. RETTS rekommendation: Behov av att bryta recidiv av ätstörning BMI Hetsätning med/utan efterföljande självrensning Trötthetskänslor BMI beräknas. Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan. Överväg lab enligt lokal ruin. P-glukos. Som ovan Som ovan Som ovan TRIAGE: Vid suicidrisk snabb läkarkontakt för psykiatrisk bedömning. Beakta intoxrisk. VÅRDLAG: Prio RÖD, ORANGE, GUL och GRÖN: Venös blodgas Beräkna BMI Säkerställ att patienten erhåller vitamin B innan tillförsel av kolhydrater

45 89. RETTS Demens F 03.9 Desorientering R 41.0 Organiska psykiska störningar F00-F09 Faktaruta Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom. Oklar kontaktorsak kan maskera en allvarlig psykisk sjukdom. Alkohol och/eller drogrelaterade eller bakomliggande somatisk/neurologisk sjukdom är vanliga orsaker som kan ge en varierande och fluktuerande symtombild.. Påverkan av kognitiva funktioner (försämrat minne, språkstörning, nedsatt motorisk förmåga och desorientering) kan tyda på ett permanent demenstillstånd. Särskilda beteenderubbningar som rastlöshet, oro, paranoida symtom och andra vanföreställningar, aggressivitet, hallucinos, konfusion, bristande sjukdomsinsikt är vanliga symtom hos äldre med cerebral påverkan. RETTS rekommendation: Apati Desorienterad/ konfusion Emotionell labilitet Försämrat minne, språkstörning, nedsatt motorisk förmåga Psykomotorisk agitation (oro rastlöshet) Pågående affektlabilitet För omgivningen tydligt avvikande beteende, nedsatt omdöme och insikt TRIAGE: Alkometer vid misstanke om drogpåverkan VÅRDLAG: Prio RÖD, ORANGE, GUL och GRÖN:, Venös blodgas (+ Pk om Waranbehandling), B-CRP och u-sticka

46 A = Luftväg Ofri luftväg Stridor B= AF och SaO2 % SaO2 < 90% med O2 AF>30 eller <8/min SaO2 <90% utan O2 AF > 25/min SaO utan O2 SaO2 < 95% Utan O2 AF 8-25 C = PULS och BT RR> 130, ORR > 150 SBT <90 mmhg Puls > 120 eller <40 Puls > 110 eller < 50 Puls D = GCS E = TEMP Medvetslös GCS <8 Pågående krampanfall Somnolent GCS 8-12 Temp >41 eller <35 Akut oklar Temp <38,5 Alert Temp 35-38,5 ESS Röd ESS Orange ESS Gul ESS Grön ESS PRIORITET Reevaluering/ Övervakning Standard Röd Prio Orange Prio Gul Prio Grön prio och åtgärder Kontinuerligt Var 15:e minut Varje timme Var fjärde timme

47 Behandling intermediärvårdsavdelning Screening akuten/avdelning Stoppa Sepsis i Stockholm Sepsis Screening Patient med infektionsmisstanke och 2/6 av: (NEWS 3 eller MEWS 2) S shock (BT <90 mmhg) T temp (>38.5 eller <36 grader C) eller frossa O oxygen (O2<90%) P puls (>90/min) P påverkad patient: Förvirring? A andningsfrekvens (>20/min) Tag blodgas och överväg om patienten kan ha svår sepsis SOFA score. För diagnosen multipel organsvikt i SOFA fodras 3 poäng i 2 organsystem Svår sepsis? Laktat 4 mmol/l och/eller systoliskt blodtryck 90 mmhg -> Möjlig svår sepsis eller septisk chock Kontakta MIMA-jour: samt IVA-ansvarig: Omedelbara Åtgärder GOAL (<1h) Följ ABCDE Ge vätska. 2 liter Ringer-Acetat (alt 20-30ml/kg) inom en timme Odla. Blod, urin, sputum/ NPH, sår. Ev LP Antibiotika: Diskutera med infektionsläkare Laktat. (Fortsätt att följa laktat) Bedömning Vårdnivå Vätsketerapi Vasopressor Monitorering och behandlingsmål MIMA eller IVA Behandlingsbegränsning? Efter initial bolus på 2 liter, ge ytterligare 1-2 liter med mål sammanlagt 3-4 liter under de första timmarna. Dehydrerade patienter kan behöva mer. Gärna optimering med ultraljud av hjärta, vena cava och lungor. Om MAP fortsatt <65 mmhg trots vätsketillförsel (oftast minst 2 liter) -> Kontakta narkosjour. Ge lågdos NA perifert eller i CVK Inled med 0,02 µg/kg/min, max dos 0,2 µg/kg/min. (Separat PM) 1. Sat O2 med mål >90% grimma/ reservoir/ NIV (KOL mål 88-92%) 2. AT: Patienten vaken och orienterad och kliniskt förbättrad 3. MAP >65 mmhg 4. Laktat: Följ laktat. Ska sjunka <3-4 h. Obs på eventuell ny stegring! 5. Diures: >0.5ml/kg/timme 6. Source control: Sök och dränera infektionsfokus när så är möjligt, såsom septisk artrit, abscess, empyem, tarmperforation, infart, kateter Uppnådda mål 1-6? Nej: Omvärdera: differentialdiagnoser? Använd ultraljud. Intensivvårdsindikation i frånvaro av behandlingsbegränsning. Ja: Fortsätt påbörjad behandling Framställt av Intermediärvård Stockholm Skicka kommentarer till: christian.unge@karolinska.se