RETTS 2013 Skåne V RETTS Skåne 2013 v

Transkript

1 RETTS 2013 Skåne V 1.1

2 RETTS 2013 Skåne Anvisningar

3 RETTS 2013 Skåne Anvisningar

4 RETTS 2013 Skåne Anvisningar

5 RETTS 2013 Skåne Anvisningar Prioritering vid vissa tillstånd (1) Det är av största vikt att nedanstående tillstånd detekteras och noteras på akutjournalen. Patient med primär (Addisons sjukdom) eller sekundär binjurebarksvikt skall alltid prioriteras till RÖD om sökorsaken är infektion, diarré, kräkning eller att patienten ej kunna ta sitt cortison av någon anledning. Patient som är immunosupprimerad dvs. har cytostatika-, kortison- eller annan immunosuprimerande behandling eller har annan känd immunbrist, skall alltid prioriteras till lägst ORANGE vid central eller perifer infektionsrelaterad sökorsak. Se ESS 51 för ovanstående tillstånd

6 RETTS 2013 Skåne Anvisningar Prioritering vid vissa tillstånd (2) Det är av största vikt att nedanstående tillstånd detekteras och noteras på akutjournalen. Patienter med AK-beh eller blödningsbenägenhet d.v.s. som behandlas med: Waran eller annan po koagulationshämmare t.ex. Pradaxa (dabigratan), Xarelto (rivaroxaban), eller Eliquis (apixaban) alternativt, LMWH (lågmolekylärt Heparin t.ex. Fragmin, Innohep, eller Klexane ) alternativt, ASA i kombination med annan po trombocytaggregations-hämmare tex.plavix Brillique eller Effient med flera, alternativt har ökad blödningsbenägenhet av annan orsak, skall alltid prioriteras till lägst ORANGE vid sökorsak relaterat till blödning, trauma, bortfall, huvudvärk, akut påkommen smärta i buk eller thorax/bröst.

7 RETTS 2013 Skåne Anvisningar Prioritering vid vissa tillstånd (3) Vid trauma används ESS 39 för ställningstagande till om sjukhuset skall förvarnas. RETTS Akutjournal förs på sedvanligt sätt. Om patienten inte blir röd eller orange enligt ESS 39 görs därefter fortsatt triagering enligt det trauama-ess som är mest tillämpligt.

8 RETTS 2013 Skåne Anvisningar Prehospitala processåtgärder Processåtgärderna prehospitalt styrs generellt av Region Skånes Prehospitala Centrums (RSPC) Guidelines. I detta dokument återfinns således ej alla prehospitala processåtgärder. Guidelines återfinns på RSPCs hemsida

9 RETTS 2013 Skåne Anvisningar Prehospitalt EKG Principer för och på vilka ESS EKG skall tas framgår av RSPC Direktiv76. Generellt gäller att EKG tas på samma indikation prehospitalt som på akutmottagningen om patienten inte förs till akutmottagningen. I de fall patienten förs till akutmottagningen tas EKG om hög risk för hjärtsjukdom eller om tidsvinst görs till definitiv vård. Rytmregistrering i form händelseresumé och EKG skall skrivas ut och lämnas hos den vårdgivare som tar som tar emot patienten.

10 Kontaktorsaker i bokstavsordning (1)

11 Kontaktorsaker i bokstavsordning (2)

12 Kontaktorsaker Grupperade (1)

13 Kontaktorsaker grupperade (2)

14 Kontaktorsaker grupperade (3)

15 1. RETTS - Onormal hjärtrytm R00 - Förmaksflimmer I Multipla syncope - Dyspne - Bröstsmärta - Enstaka syncope - Nydebuterat eller recidiverande förmaksflimmer -Inga syncope Triageåtgärd: EKG Definition: syncope=plötslig medvetslöshet. svimning= medvetandeförlust med förkänning Onormal hjärtrytm är ett symtom som kan vara orsakat av allvarliga arytmier som endast fångas intermittent. Plötslig medvetandeförlust utan föregående symtom och utan misstanke om bakomliggande krampsjukdom, kan behöva en annan och mer skyndsam handläggning. Samtidigt är det ibland svårt att skilja svimning, syncope och arytmier från psykosomatiska symtom. Försök att anamnestiskt skilja på svimningar, dvs de med prodromalsymtom (förkänningar) och de händelser som kommer plötsligt och där patienten vaknar upp på golvet. Vid nydebuterat eller recidiverande förmaksflimmer (patienten vet oftast detta) visa EKG för läkare för att ta ställning till elkonvertering, kompletterande undersökning och notera alltid debuttid. Processåtgärd prehospitalt: EKG på alla Processåtgärd hospitalt: Svält ml Ringer Acetat till patienter som skall eller sannolikt kommer att elkonverteras. PK- INR på patienter med Waranbehandling.

16 2. RETTS -Högt blodtryck R03.0 -Lågt blodtryck R03.1 (som sökorsak) - Akut sensoriska eller motoriska CNS symtom - RLS >/= 2 med SBT >240 och/eller DBT >/=140mmHg - DBT >140 - DBT > 120 (upprepade mätningar) Patienter som kommer med högt blodtryck är ofta remisspatienter men det är även ett vanligt undersökningsfynd i akutvårdkedjan, speciellt vid första mätningen. Ett högt mätvärde behöver dock INTE vara hypertoni utan kan vara fysiologisk p.g.a. patienten har en hög cardiac output och vasokonstriktion på grund av stresspådrag. Om högt blodtryck däremot är associerat med cerebrala symtom och/eller kardiella symtom skall högt blodtryck värderas som ett möjligt alarmtecken och handläggas därefter. Om patienten på uristicka inte har proteinuri så är det höga blodtrycket sannolikt tillfälligt. Vid misstanke om malign hypertoni, ett tillstånd som är ovanligt, skall patienten handläggas mer skyndsamt och alltid skrivas in på sjukhus. Malign hypertoni går alltid med proteinuri, fundus hypertonicus III och hypertensiv encephalopati (påverkat sensorium). Lågt blodtryck, systoliskt < 90 mmhg, kan däremot vara tecken på allvarlig sjukdom och fångas via vitalparametrarna. Om patienten söker för isolerat lågt blodtryck, dvs utan andra symtom som syncope, dyspne, frossa, feber etc. så är detta inget alarmsymtom så länge SBT är > 90 mmhg. Vid lågt BT skall BT alltid mätas i båda armarna. EKG EKG EKG Rekommenderad processåtgärd hospitalt: BT på gul och grön prio varje timma. U-prot på gul, orange och röd prio.

17 3. RETTS -Hemoptys/blodhosta R04.2 -Näsblödning R04.0 -Postoperativ tonsillblödning R Hb <70 - Pågående stor okontrollerad blödning - Pågående medelstor/multipla näsblödning/ar - Stora hemoptyser - Hb <90 - AK-beh eller blödningsbenägenhet* - Nyligen svalgkirurgi < 14 dagar - Intermittent färsk näsblödning - Icke färsk näsblödning - Enstaka hemoptyser Triageåtgärd: Hb Fakatruta soamtik *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Blodhosta/hemoptys skall alltid tas på allvar eftersom man vid upprepade tillfällen av hemoptys måste utesluta bakomliggande malign sjukdom. Vid vissa lungödem och vid lungemboli/lunginfarkt kan hemoptys förekomma men är relativt ovanligt och utgör inget kardinalsymtom. Hemoptys förekommer också vid AK-beh och vanlig benign hosta. Därför är det extra viktigt att man hos patienter med synlig blödning om det finns risk för ökad blödningsbenägenhet. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). Hb gränserna är satta som vägledning och har ingen vetenskaplig grund utan baseras på hur akut transfusionsbehov patienten kan tänkas ha. Ofta ger vitalparametrarna utslag vid riktigt låga Hb och då faller prioritetsgruppen ut där. Vid postoperativ tonsillblödning, som ofta är av intermittent typ, kan stora och livshotande tillstånd uppstå akut. Ofta är det hotande luftväg som komplicerar tillståndet. Dödsfall har rapporterats. En postoperativ tonsillblödning kan därför ALDRIG triageras lägre än Orange. Blödning definieras: Liten blödning Mer saliv än blod Medelstor blödning Mer blod än saliv Stor blödning Blod rinner från näsa och/eller mun Rekommenderad processåtgärd hospitalt: Röd+Orange blodgrupp och bastest. PK+APTT på patient med AK-beh.

18 4. RETTS - Dyspné/andningsbesvär R Hyperventilation R Bröstsmärta vid andning R Samtidig svår bröstsmärta med eller utan andnings korrelation, och/eller syncope - Synlig halsvenstas - Ischemitecken på EKG+dyspne - Endast andningskorrelerad bröstsmärta - I kombination med tachykardi - Bilaterala benödem Triageåtgärd: EKG Dyspne är ett av de vanligaste symtomen hos patienter som söker akutsjukvård. Alla har inte en bakomliggande organisk orsak till dyspnén. Vid dyspne spelar därför kombinationen VP och ESS en viktig roll i handläggningen. Viktigt att komma ihåg är att patienter med kroniska lungsjukdomar ofta faller ut på vitalparametrar medan lungfriska kan ha helt normala vitalparametrar och ändå ha en allvarlig bakomliggande sjukdom. Vid ex.v. lungemboli kan vissa patienter vara förvånansvärt opåverkade i vila. Ofta är akut lungemboli kombinerat med viss tachykardi men behöver inte vara särskilt uttalad, och ibland kan nydebuterat förmaksflimmer vara associerat till lungemboli. WELLS kriterierna är de som kan användas för att scora patienter med misstänkt lungemboli. DVT, tidigare DVT och /eller lungemboli är starka riskfaktorer för lungemboli. Vid samtidig bröstsmärta och/eller syncope skall symtomet dyspné alltid betraktas som allvarligare än utan dessa symtom. Vid misstanke om dyspne och samtidig infektion kan algoritm 47 övervägas. Processåtgärd prehospitalt: EKG röd, orange och gul om misstanke om hjärtsjukdom. Övriga arytmiregistering och om arytmi5 Processåtgärd hospitalt: TNI på röd, orange och gul prio.

19 5. RETTS - Bröstsmärta/Bröstkorgsmärta UNS R Nytillkommet vänstergrenblock - ST-höjning - Thorakal plötsligt smärta med vegetativa symtom (kallsvett, illamående) eller syncope - Ischemitecken på EKG + pågående bröstsmärta - Nyligen/pågående brsm med vegetativa symtom (kallsvett,illamående) - Brsm/bröstkorgssmärta+dyspné - Brsm som kommer i vila och/eller vid ringa ansträngning - Brsm + syncope - Måttlig/lätt brsm men med normalt EKG - Riskfaktorer -Inget av ovanstående Triageåtgärd: EKG Bröstsmärta är den vanligaste sökorsaken inom akutsjukvården. Ofta beskrivs bröstsmärtan som diffus och med oklar lokalisation. När började bröstsmärtan, var den andningskorrelerad, kom den vid ansträngning, kyla? Har tidigare bröstsmärta akut ändrat karaktär? Med vegetativa symtom menas blek, kallsvettig och kladdig hud samt illamående patient. Finns det riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom som tidigare kardiovaskulär sjukdom (även Claudicatio intermittens, stroke, TIA), hypertoni, rökning, diabetes, hyperlipidemi, ärftlighet? Förekomst av en eller flera riskfaktorer ökar sannolikheten för att akut koronart syndrom kan föreligga och stärker indikationen för utredning vid akut bröstsmärta. Ett normalt EKG utesluter inte akut koronart syndrom. Ett patologiskt EKG bekräftar inte akut koronart syndrom. En vanlig orsak till patologiskt EKG är att det felkopplat. Är EKG felkopplat??? Processåtgärd prehospitalt: EKG på alla; följ Vårdprogram PHAVIS. Aktuella öppettider angionlab/ PCI se Informationsblad 80, RSPC Processåtgärd hospital EKG tas om på alla patienter som som inte haft ST-höjning prehospitalt. TNI-serie på röd, orange och gul prio.. Reevaluering: Vid återkommande eller förvärrad bröstsmärta under vård på akuten skall patientens symtom och tecken återigen värderas enligt algoritmen.

20 6. RETTS -Buksmärta/ Flanksmärta R10.4 -Illamående/Kräkning R11.9 -Diarré UNS A09 -Smärta/svullnad ljumske - Plötslig debut med pågående smärta på allmänpåverkad patient - Svår/måttlig buksmärta på allmänpåverkad patient. - Buksmärta hos pat med känt bukaortaaneurysm - Buksmärta+PD-pat, pyelostomi eller gastric bypass - Feber > 38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Buksmärta + syncope - Immunosupprimerad patient - Icke reponibelt, smärtande ljumskbråck - Svår/måttlig smärta, i övrigt opåverkad pat. ->2 kräkningar sista 4 timmarna - Upprepade tunna diarréer -- Makroskopisk hematuri EKG EKG EKG om pat har kräkts. Buksmärta är den vanligaste kontaktorsaken som brukar kategoriseras som kirurgi inom akutvårdkedjan. Den bakomliggande orsaken kan dock vara mycket varierande, och vissa tillstånd kräver omedelbart omhändertagande men sällan akut kirurgisk åtgärd, medan andra är urakuta tillstånd. Debuten och förekomst av andra samtidiga symtom, ex.v. kräkning, hematuri, feber, frossa, diarre kan påverka handläggningen och prioriteringen. Det finns också kända riskfaktorer som kan utgöra ett stöd i bedömningen och prioriteringen av patienter med buksmärta, exempel på detta är tidigare bukkirurgi, kända gastrointestinala sjukdomar, buktrauma, känt aortaaneurysm, peritonealdialys och pyelostomikateter. Vid lågt sittande buksmärta hos fertila kvinnor skall man alltid misstänka graviditet eller postpartum, med komplikation. Se även ESS 21 Processåtgärd prehospitalt: EKG på röd och orange om misstanke om hjärt- eller aortasjukdom. Buksmärtor hos diabetiker se även ESS 49. Buksmärtor hos patient med binjurebarsksvikt se även ESS 51. Processåtgärd hospitalt: TNI på röd. Leverprover på smärta ovan navelplanet. Blodstatus med CRP på gul o grön prio. Urinsticka på alla. Gravidetstest på alla fertila kvinnor. PM: följ lokalt PM för kvinnor med lågt sittande buksmärta. Stor buk: bladderscan Patient med prio högre än Gul ges vätska enligt PM Vid stensmärta: följ PM för smärtbehandling Blododling vid feber och fossa

21 7. RETTS - Hematemes K Melena K Symtom i anus och rektum K GI-blödning K92. -Pågående hematemes eller stor melena/rectalt blod -Hb < 70 - Anamnes på större blödning rectalt eller hematemes -AK-beh eller blödningsbenägenhet* -Nyligen svalgkirurgi < 14 dagar -Hb < 90 *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Hematemes beror oftast på blödning i ventrikel, esofagus eller övre delen av tunntarmen. Mörk/svart avföring betyder ofta blödning som pågått en tid, medan rött blod i avföringen ofta är färsk. Stora mängder blod indikerar större färsk blödning, medan små blodmängder på avföringen indikerar distal mindre blödning. Det är därför extra viktigt att man hos patienter med GI blödning särskilt efterfrågar om patienten har ökad blödningsbenägenhet. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). - Svart avföring eller blod i avföringen. -Enstaka hematemes/melena. Triageåtgärd: Hb Processåtgärd hospitalt: : Röd+Orange blodgrupp och bastest. PK+APTT på patient med AK-beh.

22 8. RETTS - Gulsot (ikterus) R17 - Ascites R18 - Hb < 70 - Ikterus+feber >38,5º - Hb < 90 - Psykotiskt beteende Ascites med eller utan ikterus kan förekomma vid levercirros och svår hjärtsvikt, men kan också förekomma vid en rad andra tillstånd. Viktigt vid bedömning av ascitespatienten i akutvårdkedjan är att ta reda på hur snabbt bukomfånget ökat och ev. kända bakomliggande faktorer. Vid akut påkommen ascites/ökat bukomfång skall man även kartlägga ev. buksmärta. Gulsot/ikterus kommer oftast successivt och orsakas oftast av gallvägsobstruktion eller leverinsufficiens och uppstår vid S-bilirubin > 30µmol/l. Vid akut påkommen ikterus skall intravasal hemolys misstänkas. Vid misstanke om infektion överväg algoritm 47. Triageåtgärd: Hb Processåtgärd hospitalt: Röda prover enligt RETTS på alla patienter med ikterus och/eller ascites eftersom leverstatus och PK-INR ingår.

23 9. RETTS -Kramper UNS R Epilepsi (känd) G Feberkramper R Patient med aktuella upprepade krampanfall - Krampanfall utan tidigare känd epilepsi - AK-beh eller blödningsbenägenhet* - Skalltrauma - Krampanfall och tidigare känd epilepsi *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Patient som haft aktuella (senaste dygnet) upprepade krampanfall har en ökad risk att få ytterligare ett krampanfall. Debut av epilepsi i vuxen ålder är ovanligt. Bakomliggande annan orsak bör misstänkas. Krampanfall hos patient med AKbehandling/blödningsbenägenhet har ökad risk att kramperna beror på intrakraniell blödning. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). Processåtgärd hospitalt: : Om pat tar EP- medicin sparas ett rör för läkemedelskoncentration (skickas på läkarordination). PK- INR, APTT på orange patient.

24 10. RETTS -Sensibilitetsstörning R20 -Tremor R Plötsligt påkommen huvudvärk - Samtidig kräkning - Upprepade intermittenta bortfallsymtom med eller utan motoriksymtom - DBT >120 mmhg - Skalltrauma inom 48 h - Aktuellt missbruk (abstinens) - DBT >110 mmhg Fråga efter skalltrauma använd ESS 30. Om misstanke om stroke/tia byt till ESS 12 Sensibilitetsstörningar kan uppstå vid perifer nervskada men också av orsaker från CNS. Det är därför viktigt att man ställer frågor kring symtom som kan komma från CNS, ex.v. huvudvärk, kräkning och motoriska bortfall. Fråga alltid om duration (symtomstart??) Vid enbart tremor är det viktigt att fråga om missbruk, läkemedel eller tidigare neurologisk sjukdom som oftast ger vägledning om tremorns ursprung. Processåtgärd prehospitalt: EKG tas på alla med sensibilitetsstörning i de fall patienten inte tas till akutmottagning. Processåtgärd hospitalt: EKG på alla med sensibiltetestörning.

25 11. RETTS - Yrsel och svindel R42 - Plötsligt påkommen huvudvärk - Kräkningar - Anamnes på syncope - AK-beh eller blödningsbenägenhet* - Akut debut - Enstaka kräkning utan andra symtom - Tidigare stroke - Skalltrauma Om skalltrauma använd ESS 30. Om misstanke om stroke/tia byt till ESS 12 *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Yrsel är ett vanligt symtom hos både yngre och äldre patienter. Äldre kan dock få svårt att klara sin ADL vid plötslig eller kronisk yrsel. En vanlig orsak till plötslig yrsel är sk. godartad lägesbetingad yrsel som ofta förvärras av huvudrörelse och lägesförändring av kroppen och går ofta över av sig själv. Vid lägesbetingad benign yrsel är den ofta av rotatorisk karaktär. Med akut debut menas plötsligt påkommen yrsel inom några få timmars tidsintervall från ankomst. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). Vid yrsel hos äldre är det viktigt att man bedömer risken för fall och har patienten under uppsikt/tillsyn under vårdtiden. Processåtgärd prehospitalt: Rytmregistreting och om arytmi EKG. EKG EKG EKG EKG Processåtgärd hospitalt: Ortostatiskt prov på gul och grön. Ortostatiskt prov = liggande blodtryck, sen blodtryck efter 1 och 5 minuters stående. Varning fallrisk!!

26 12. RETTS -Stroke I64.9 -Neurologiskt bortfall/tia G Patienten uppfyller kriterier för strokelarm - Huvudvärk - Kräkningar/illamående/yrsel - Trauma - AK-behandling eller blödningsbenägenhet* - DBT >120 mmhg - Patient med intermittenta bortfall inom 7 d - Bortfall/stroke som ej uppfyller kriterier för strokekelarm - DBT >110 mmhg EKG EKG EKG EKG *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Stroke är en av de vanligaste frågeställningar hos patienter med neurologiska symtom som söker på akutmottagningen. Vid stroke finns ofta ett antal viktiga faktorer att ta hänsyn till vid prioritering, diagnostik och behandling. Det är särskilt viktigt att hitta patienten tidigt i förloppet vid misstanke om hjärninfarkt men också finna de som eventuellt kan ha en blödning för ställningstagande till åtgärd. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). Regionala kriterier för strokelarm i Skåne Symtom enligt nedan med debut de senaste 4 timmarna: medvetandepåverkan, talsvårigheter, halvsidiga neurologiska bortfallssymtom eller sväljningsbersvär. Senaste 24 timmarna: Minst två intermittenta episoder med symtom enligt ovan, eller debut av pågående symtom enligt ovan hos patient med blödningsbenägenhet. Processåtgärd prehospitalt: Rytmregistrering och om arytmi EKG. Vid strokelarm; kontakta läkare på närmsta akutmottagning för besked om destination och prioritet. Processåtgärd hospitalt: Bladderscan på alla misstänkta färska stroke. Betänk ökad fallrisk och ökat omvårdnadsbehov. PK-INR, APTT på orange prio. Reevaluering: Vid återkommande symtom/bortfall under vård på akuten skall patientens symtom och tecken återigen värderas enligt algoritmen.

27 13. RETTS -Ledvärk M Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Debut < 24 h och rodnad+svullen+öm led - Omöjligt att flektera/extendera - Inopererat material/protes i värkande led Denna ESS används för engagemang i fot/handled eller proximalt därom. Den viktigaste åtgärden vid handläggning av patienter med ledvärk är kartläggningen av utbredningen, en eller flera leder, symtomdebut och duration och ev förekomst av feber/frossa samt lokal rodnad, eller allmänpåverkan. Har patienten tidigare kirurgi mot leden eller inopererad protes. Vid septisk artrit är oftast stora leder inblandade och oftast en led. Fråga om trauma i anamnesen. Vid primärt trauma mot leden använd skadealgoritm. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation

28 14. RETTS - Ryggsmärta M Smärtor i bröstrygg M Plötslig debut med pågående smärta och allmänpåverkan - Thorakal plötsligt smärta med vegetativa symtom (kallsvett, illamående) eller syncope - Nytillkommet neurologiskt bortfall - Urinretention (urinstämma) - Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Thorakal plötslig smärta utan vegetativa symtom - AK-behandling eller blödningsbenägenhet* - Makroskopisk hematuri - Debut/duration >12 h - Tidigare känd terapiresistent smärta Vanligaste orsaken till akut ryggvärk är muskulära besvär utan annan organisk orsak. Därför är det viktigt att tidigt sortera ut de patienter som inte behöver kompletterande utredning utan rådgivning om smärtbehandling. De som har ett uppenbart akut insjuknande skall utredas och handläggas på annat sätt. Vi upprepade och långvariga besvär i kombination med relativt opåverkad patient som saknar symtom och tecken enligt ESS 14, kan man ofta hänvisa till annan vårdnivå än akutmottagningen. Vid oklar smärtlokalisation eller kombinerat med smärta i buken/flanksmärta kan ESS 6 användas. Vid oklara smärtor som är svårlokaliserade kan ESS 5 övervägas. Med nytillkomna neurologiska bortfall menas motoriska och/eller sensoriska bortfall i extremitet (denna algoritm) som kommit eller accentuerats och som inte funnits som ett kroniskt tidigare utrett tillstånd. Vid trauma använd ESS 31. Processåtgärd prehospitalt: EKG röd och orange EKG EKG Processåtgärd hospitalt: Vid orange prioritet tas direkt kontakt med ortopedjouren/akutläkare om denna inte primärt handlägger patienten på akuten. Urinsticka på alla priogrupper. Bladderscan på röd/orange..

29 15. RETTS -Smärta i extremitet M79.6 -Svullnad i extremitet R22.4 -Underbensödem R60.0 -Ödem UNS R60.9 -Extremitetsproblem - Nytillkommen kall extremitet - Ingen kapillär återfyllnad - Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst -Svår smärta plötslig debut - Svullnad och konsistensökning - Tidigare DVT/artäremboli - AK-behandling eller blödningsbenägenhet* - Inopererat material/protes *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Akut smärta i extremitet utan föregående trauma kan var ett vaskulärt insjuknande. Hos patienter med känt eller okänt förmaksflimmer kan kardiella embolier occludera extremitetskärl. Akut påkommen kall extremitet föranleder alltid kontakt med kärlkirurg (detta måste ske utan fördröjning, extremiteten är hotad!!). Vissa hematologiska sjukdomar ger också ökad risk för tromboembolism. Vid frossa och samtidig, ofta svår värk skall, nekrotiserande fasciit misstänkas och då är patienten alltid orange till diagnosen är utesluten. Dessa tillstånd är förenade med hög mortalitet (akutsjukvård direkt!!). Vid misstanke blododla direkt. Vid misstanke om DVT (djup ventrombos) använd WELLS kriterierna för klassificering. Processåtgärd prehospitalt: EKG tas på patient med bilateral underbenssvullnad eller nytillkommen kall extremitet i de fall patienten inte tas till akutmottagning. Processåtgärd hospitalt: EKG tas vid bilateral underbenssvullnad eller misstänkt artäremboli (=nytillkommen kall extremitet). Analysera myoglobin och tag blododling om feber > 38,5o. Patient med blödarsjuka, kontakta ansvarig läkare för prio. Vid misstanke/remiss om DVT, följ lokal DVT rutin.

30 16. RETTS -Smärta vid vattenkastning R30 -Urinretention R33 -Hematuri/Blod i urinen R31 -Urinproblem R39 -Hb <70 - Hb < 90 - Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Pyelostomi - Makroskopisk hematuri med AK-beh eller blödningsbenägenhet* *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. De bakomliggande faktorerna vid vattenkastningssmärta är många. Fråga efter tidigare symtom av liknande karaktär. Hematuri kan ha olika akuticitet men skall alltid föranleda ställningstagande till utredning som i de flesta fall kan ske polikliniskt. Feberanamnes är att rekommendera. - Makroskopisk hematuri - Buksmärtor Triageåtgärd: Hb Processåtgärd hospitalt: Urinsticka på alla, urinodling på alla utom grön prio, blododling vid feber >38,5 o. Bladderscan vid misstanke om urinretention. KAD vid urinretention enligt rutin. Makroskopisk hematuri: följ lokal rutin

31 17. RETTS -Underlivsbesvär hos män (för kvinnor se ESS 21) -Skrotal smärta Orsaken kan vara epididymit som förekommer i alla åldrar men ovanligt före puberteten. Testistorsion drabbar oftast pojkar och yngre män och karaktäriseras av plötslig eller intermittent insättande ensidig, skrotal smärta med svullnad. Tidig urologkontakt är viktig/obligatorisk vid misstanke om testistorsion. - Plötslig debut och/eller intermittent skrotal smärta <48 timmar - Trauma, skrotum och kraftig smärta/ödem - Priapism/paraphimosis - Måttlig till lindrig smärta - Svullen och/eller blödande penis Processåtgärd hospitalt: Läkarkontakt direkt vid misstanke om testistorsion.

32 19. RETTS -Huvudvärk R51 - Åskknallshuvudvärk - Meningism/nackstelhet - Plötslig yrsel - Neurologiskt bortfall och/eller kräkningar - Inoperad shunt - AK-behandling eller blödningsbenägenhet* - Enstaka kräkning utan neurologiskt bortfall Fråga efter skalltrauma använd ESS 30. Om misstanke om stroke/tia byt till ESS 12 *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Åskknallshuvudvärk är ett kardinalsymtom vid subarachnoidalblödning och kan vara en mindre sk varningsblödning och skall tas på största allvar. Attackhuvudvärk innebär att huvudvärken kommer plötsligt och inte i attacker. Hos dessa patienter skall alltid subaracknoidalblödning misstänkas och uteslutas. Meningism definieras som patienten med huvudvärk, allmänpåverkad och med en relfektorisk nackstelhet vid passiv (undersökaren böjer huvudet framåt) flexion i nacken. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). Processåtgärd hospitalt: Ta blododling på röd och orange prio och >38,5. Om Waranbehandling tag PK-INR

33 20. RETTS -Svimning/kollaps R55 -Syncope R55 -Multipla syncope -Enstaka syncope Fråga efter trauma i anamnesen Definition: syncope=plötslig medvetslöshet. svimning= medvetandeförlust med förkänning Svimning är ett mycket vanligt symtom och kan bedömas enbart med anamnes och ett kliniskt status, för att avgöra om det finns en bakomliggande sjukdom. Plötslig medvetandeförlust utan föregående symtom och utan misstanke om krampsjukdom, kan behöva högre prioritet. Samtidigt är det ibland svårt att skilja svimning, syncope och arytmier från psykosomatiska symtom. Försök att anamnestiskt skilja på svimningar, dvs de med prodromalsymtom (förkänningar) och de som kommer plötsligt och där patienten vaknar upp på golvet. Patienter som haft förkänning vid svimning och kommer ihåg allt före och efter har oftast endast benign svimning och behöver oftast inte utredas om status är ua. Processåtgärd prehospitalt: Arytmiregistrering om arytmi EKG EKG EKG EKG EKG Processåtgärd hospitalt: Ortostatiskt prov = liggande blodtryck, sen blodtrycke efter 1 och 5 minuters stående. Varning fallrisk!!

34 21. RETTS -Underlivsbesvär hos kvinnor -Graviditet -Vaginal blödning -Postpartum < 30 d - Plötslig debut med pågående smärta på allmänpåverkad patient - Hb <70 - Buksmärta av intervallkaraktär - Feber > 38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Riklig vaginal blödning - Hb < 90 - Postpartum och anamnes på feber - Måttlig vaginal blödning - Hb < Lindrig buksmärta* Triageåtgärd: Hb Denna algoritm/ess skiljer sig från Buksmärta ESS 6 då den skall fånga problem från retroperitoneala organ hos kvinnor. Viktigt att tänka på är att här prioriterar man också ett ofött barn hos gravida utöver själva patienten. Detta medför att RETTS med denna algoritm ger risk för mer övertriage än algoritm Nr 6. *Där ESS 6 ej används Följ lokala anvisningar kring hänvisning till förlossning eller gyn-mottagning Processåtgärd prehospitalt: Graviditet följ Vårdprogram Nytt liv på väg. Kontakta och förvarna alltid förlossningsavdelningen i aktuellt område som kan ge råd om transportdestination. Riklig blödning under graviditeten och efter förlossning Till och med 21+6 graviditetsveckor till närmaste gynekologiska akutmottagning. Från och med 22+0 graviditetsveckor till närmaste förlossningsavdelning. Efter förlossning till närmaste gynekologiska akutmottagning. Misstanke eklampsi och preeklampsi till närmaste förlossningsavdelning. Misstanke extrauterin graviditet till närmaste akutmottagning på akutsjukhus. Misstänkt placentaavlossning transport till närmaste förlossningsavdelning Skyndsam transport är mycket viktig. Navelsträngsframfall till närmaste förlossningsavdelning. Processåtgärd hospitalt: Blodstatus med CRP på gul och grön prio. PK-INR och APTT på orange prio. Blodgrupp på röd och orange prio. Svält och vätska enligt PM. Graviditetstest på fertila kvinnor I övrigt så följ de lokala rutiner och PM som finns Blododla vid feber och postpartum

35 30. RETTS -Skada/trauma Huvud S09.9 -Skada nacke/hals S11.9 -Hängning/strypning Y Hängning/strypningsförsök - Penetrerande skada huvud/hals - Brännskada/kemskada inhalationsskada - Pulserande blödning - Misstänkt penetrerande ögonskada - Misstänkt skelettskada huvud/hals - Blödning från hörselgång - Kraftig och ökande svullnad i regionen - Sväljningssvårigheter - Berusad/CNS påverkad patient/intoxikerad - Ak-behandling eller blödningsbenägenhet* - Sensibilitetsnedsättning i extremitet - Djup sårskada som behöver sutureras - Medvetslöshet/amnesi i samband med skada - Misshandel kan lägst bli gul - Ytliga skador och inget av ovanstående Överväg traumalarm Överväg traumalarm Vid skada mot huvud/hals är det viktigt att fråga efter ev AK behandling eller blödningsbenägenhet. *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). Med pulserande blödning menas misstänkt arteriell blödning i regionen. Skador mot ansikte kan ibland vara kombinerat med ögonskada och ansiktsfraktur. Misstanke om sådan ger automatiskt högre prioritet till läkare. Blödning från hörselgången kan vara förenat med skallbasfraktur. Kraftig svullnad i huvud-halsregionen kan vara förenat med ökad risk för att andningsvägarna kan påverkas och kan medföra sväljningssvårigheter. Motoriskt orolig patient skall vara ett observandum. Vid misstänkt commotio se processåtgärd hospitalt. Processåtgärd prehospitalt:överväg kontakt med Regionalt Läkarstöd för ställningstagande direkttriagering till neurokirurg vid skalltrauma om RLS >3 eller Glasgow Coma Scale <13 Processåtgärd hospitalt: Komplettera på orange prio med intoxprover, PK-INR, APTT enligt rutin. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Commotiomisstanke hanteras enligt lokala ansvisningar/pm

36 31. RETTS -Skada Thorax/rygg S29.9 -Skada buk/bäcken S Penetrerande skada på bål - Instabilt bäcken - Instabil bröstkorg - Ryggskada med neurologisk påverkan - Stark andningskorrelerad thorakal smärta - Tilltagande buksmärta och/eller bukomfång - Urinstämma och/eller kraftig hematuri - Halsvenstas - Ak-behandling eller blödningsbenägenhet* - Sensibilitetsnedsättning i extremitet - Misstanke om rygg fraktur Denna ESS avser handläggning av patienter som inte kommer via larm eller traumateamsaktivering. Detta hindrar förstås inte att handläggningen är standardiserad eftersom traumaanamnesen kan vara initialt fel både från patient och ev. medföljare/anhörig. *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). - Djup sårskada som behöver sutureras - Misshandel kan lägst bli gul - Måttlig andningskorrelerad smärta - Ytliga skador och inget av ovanstående Överväg traumalarm Överväg traumalarm Processåtgärd hospitalt: Bladderscan vid misstanke om urinstämma eller hematuri. Komplettera på orange prio med intox-prover, PK-INR, APTT enligt rutin. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Vid misstanke om halsskada följ lokal ansvisningar/pm för ev halskrage och utredning.

37 33. RETTS -Skada Hand/arm S69.9 -Skada axel S Amputation ovan hand - Minst 2 frakturer på långa rörben - Pulserande blödning - Svår smärta, tecken på kompartmentsyndrom - Infektionstecken och smärta vid flexion/extension - Fraktur/lux med kraftig felställning/öppen fraktur - AK-behandling eller blödningsbenägenhet* - Nedsatt distalstatus - Djup sårskada som behöver sutureras - Misstanke om eller fraktur/ledluxation - Misshandel kan bli lägst gul prio -Inget av ovanstående Med långt rörben menas i skadesammanhang, humerus medan radius och ulna räknas tillsammans som ett rörben. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller känsel är påverkade bortom skadan. Kompartmentsyndrom uppstår när en muskel i armen svullnar så mycket att trycket påverkar muskel, blodflöde och nerver. Det kan även uppstå om ett gips är för trång och trycket på vävnaden därigenom blir för högt. Måste behandlas skyndsamt för att undvika bestående skador. Denna ESS avser handläggning av patienter som inte kommer via larm eller traumateamsaktivering. Detta hindrar förstås inte att handläggningen är standardiserad eftersom traumaanamnesen kan vara initialt fel både från patient och ev. medföljare/anhörig. *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). Överväg traumalarm Överväg traumalarm Processåtgärd hospitalt: Komplettera på orange prio med intoxprover, PK-INR, APTT enligt rutin. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage.

38 34. RETTS -Skada Höft/lår S79.9 -Skada knä/underben S89.9 -Skada fot S Amputation ovan fotled - Minst 2 frakturer på långa rörben - Pulserande blödning - Svår smärta, tecken till kompartmentsyndrom. - Infektionstecken och smärta vid flektion/extension - Kraftigt svullnad och konsistensökning - Fraktur/lux med kraftig felställning/öppen fraktur - Ak-behandling eller blödningsbenägenhet* - Nedsatt distalstatus - Misstanke om eller fraktur/ledluxation - Djup sårskada som behöver sutureras - Misshandel kan bli lägst gul prio Med långt rörben menas, femur medan fibula och tibia räknas som ett (1) rörben i skadesammanhang. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller känsel är påverkade bortom skadan. Kompartmentsyndrom uppstår när en muskel i benet svullnar så mycket att trycket påverkar muskel, blodflöde och nerver. Det kan även uppstå om ett gips är för trång och trycket på vävnaden därigenom blir för högt. Måste behandlas skyndsamt för att undvika bestående skador. Denna ESS avser handläggning av patienter som inte kommer via larm eller traumateamsaktivering. Detta hindrar förstås inte att handläggningen är standardiserad eftersom traumaanamnesen kan vara initialt fel både från patient och ev. medföljare/anhörig. *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AKbehandling (se ovan). Processåtgärd prehospitalt: Vid höfttrauma: Till Akutmottagningen Obs! AK-behandling och blödningsbenägenhet ej kontra-. Indikation för Vårdprogram Höftfraktur Överväg traumalarm Överväg traumalarm Processåtgärd hospitalt: Komplettera på orange prio med intox-prover, PK-INR, APTT enligt rutin. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Följ Vårdprogram Höftfraktur och tag EKG Exklusionskriterier = Till akutmottagningen: Annan misstänkt akut sjukdom som är högre prioriterad t.ex. hjärtinfarkt och stroke. Cirkulatorisk påverkan. Skalltrauma med medvetandepåverkan. Påverkat distalstatus på den skadade sidan. Tidigare höftopererad på den skadade sidan. Kontaktperson på sjukhus ej nåbar på telefon

39 35. RETTS -Brännskada/frätskada T30 -Inhalationsskada/kolmonoxid T59 -Kemskada T65 -Elolycka T75.4 -Blixtnedslag T75 -Strålskada T66 - Brännskada/frätskada > 18% - Brännskada/frätskada ansikte/hals - Inhalationsskador av kem/ het brandrök - Kem/frätskador av potentiellt livshotande ämne på hud eller per os - Elolycka högspänning - Svullnad i ansikte/tunga Vid kemolyckor beakta risken för kontamination av personal och utrustning. Beslut om sanering sker prehospitalt. Vid brännskador och rökinhalation är det viktigt att kontrollera COHB. POX hos dessa patienter kan visa ett normalt värde trots att patienten har hypoxi. Symtom i samband med rökinhalation som anses allvarliga kan vara CNS symtom (tidigare medvetandeförlust) eller svår hosta, dyspne. Med högspänning menas här allt över vanlig hushållsel 230V. Vid strålskada tag kontakt med lokal eller regional expertis. - Brännskada/frätskada < 18% - Symtomgivande rökinhalation/anamnes på medvetslöshet - Begränsad bränn/frätskada <9% - Elolycka hushålls-el - Blixtnedslag Överväg traumalarm Överväg traumalarm Processåtgärd hospitalt: Tag COHb vid rökskada och anamnes på CNS symtom. På röd prio tag Myoglobin. Försök att ange djupet på brännskadan Vid strålskada ta RÖDA prover på alla

40 37. RETTS -Skada på öga S05 -Infektion öga H05.9 -Ögonproblem Skada på ögat skall bedömas av ögonläkare primärt eller sekundärt om inte problemet är av PV karaktär. Skador kring ögat kan primärbedömas av annan läkare. Synbortfall som ger misstanke om stroke/bortfall använd ESS 12 Misstanke om eller känd frätskada skall sköljas, följ lokala PM - Penetrerande skada - Infekterat öga med feber o värk - Frätskador eller misstänkt frätskada - Skada som måste sutureras* - Plötslig synnedsättning/synförändring Processåtgärd hospitalt: Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. *överväg bedömning av plastikirurgisk kompetens. Följ lokala PM för handläggningsnivå PV/specialistvård

41 39. RETTS-T Traumalarmsaktiveringsalgoritm SpO2<90% med 02 eller ofri luftväg AF >30 eller < 8/minut Puls >130/min Systoliskt BT < 90mmHg RLS >3 eller GCS <12 Neurologiskt bortfall Ryggskada med neurologiskt bortfall Penetrande våld på huvud, hals eller bål, proximalt om armbåge/knä. Instabil bröstkorg Minst 2 frakturer på långa rörben Instabilt bäcken Amputation ovan hand eller fot Trauma med rökskada eller brännskada >18% Trauma med drunkning eller nedkylning Faktaruta trauma Använd RETTS trauma journal (kan hämtas från Algoritmen används genom att larmssk erhåller rapport om vitalparametrar, skador* och skademekanismer från ambulans. Larmssk på AKM aktiverar larmnivå. *Skador definieras som kända/uppenbara eller misstänkta i röd ruta. Vid ankomst genomförs reevaluering på akutmott/sjukhus. Ett eller flera kriterier i röd ruta ger RÖD traumalarmsnivå. De som saknar uppenbara eller misstänkta kriterier för röd blir orange även om man inte finner lämpligt kriterium i orange ruta. Dessa blir orange traumalarmsnivå. Bilolycka, beräknad hastighet >60/h Utlöst krockkudde Fordonet voltat, personen fastklämd Utkastad ur fordonet Dödsfall i samma fordon MC/moped/cykelolycka >30km/h Fotgängare eller annan oskyddad trafikant påkörd av motorfordon Fall från höjd > 3 meter Annat uppenbart högenergivåld (t.ex ridolycka) Processåtgärd prehospitalt Om inget rött eller orange kriterium görs därefter fortsatt triagering enligt det mest tillämpliga trauma- ESSet (30-37) Ett eller flera uppfyllda kriterier: RÖTT traumalarm (Nivå1) Inget rött kriterium och ett eller flera i orange: Orange traumalarm (Nivå 2) (se faktaruta ovan) Processåtgärd hospitalt: Den slutliga traumanivån sker på sjukhus. Prehospitalt anges endast larmnivån på traumateamsaktiveringen

42 40. RETTS -Förgiftning av andra substanser UNS T50.9 -Förgiftning alkohol T51.9 -Förgiftning svamp T Misstanke om allvarlig intoxikation - Intag av substans i suicidsyfte - Intag av känd giftsvamp - Buksmärta - Kräkningar - Accidentiellt intag av okänd substans, eller i låg dos av känd substans. Vid känt suicidförsök eller misstanke om det måste särskild övervakning övervägas. Använd suicidbedömnings ESS 99. Överväg alltid behov av kuratorskontakt och/eller uppföljning i öppenvård. Överväg eventuell LVM-anmälan vid missbruk. Be patienten ange sannolik svamptyp och be eventuella anhöriga att ta hand om eventuella rester för att visa svampkunnig inom sjukvården. Konsultera gärna den svampbok patienten själv använt vid plockning. Ange noggrant tidpunkt för intag av svamp/måltid. Ange alltid tidpunkt för intag av toxisk/a substans/er. Giftinformationscentralen: och i brådskande fall 112 och begär Giftinformationscentralen Processåtgärd prehospitalt: Arytmiövervakning röd, orange och gul. EKG EKG EKG Processåtgärd hospitalt: Tag sk intoxprover enligt lokal rutin utöver prover enligt RETTS. Leverprover+APTT+PK-INR på Orange.

43 41. RETTS -Toxiska effekter av djur UNS T63.9 -Stick och bett av djur - Anafylaktisk reaktion - Bett av djur med potentiellt gift. - Tidigare anamnes på allvarlig allergisk reaktion av bett eller sting - Stick/bett i svalg eller munhåla - Feber >38.5 o och/eller frossa nu eller före inkomst - Kraftig lokal reaktion av bett Det som är mest akut vid bett eller sting av djur är att patienten kan drabbas av anafylaktisk reaktioner. Denna reaktion brukar indelas i nedanstående faser och kan vara till stöd i handläggningstempot och de åtgärder som skall sättas in. Initialfasen: inom ett par minuter till en timma efter kontakt med utlösande agens. Symtomen är ofta klåda i handflator, rodnad och kutana symtom samt klåda i halsen. Progressfasen: Mer generella symtom med urtikaria, angiödem, tachykardi, buksmärtor. Chockfasen: Medvetandepåverkan, hypotension och cirkulationssvikt. Allergi är ett dynamiskt förlopp och kan initialt vara lindrigt men utvecklas till ett allvarligt tillstånd. Därför är tillsyn och reevaluering extra noga på patienter med allergisk reaktion. Giftinformationscentralen: och i brådskande fall 112 och begär Giftinformationscentralen. Processåtgärd hospitalt: Vilket djur har attackerat patienten? Dokumentera.

44 42. RETTS -Fysisk misshandel T Sexuellt våld Z Ak-behandling eller blödningsbenägenhet* - Fysisk misshandlad kan blir lägst GUL Misshandel och/eller sexuellt våld skall alltid tas på största allvar. Inte sällan föreligger också andra problem hos både patient och den som utfört misshandeln. Alkohol och droger är inte ovanligt. Det är därför extra viktigt att hantera patienten med viss skärpa eftersom det kan föreligga saker som påverkar risk och förlopp, som inte kommer fram vid första anamnesförsöket. I övrigt hanteras misshandel i den algoritm som gäller för den klassificerande skadans lokalisation och ev. vitalparametrar. Erbjud alltid kuratorskontakt. Fotografera vid behov, föreslå polisanmälan. Följ lokala PM för rättsintyg. *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). Processåtgärd hospitalt: Blodgrupp och bastest, PK och APTT på orange

45 43. RETTS -Allergi T78.4 -Läkemedelsreaktion UNS T88.7 -Exantem R21 -Anafylaktisk reaktion -Petekier och infektionstecken -Svullnad i huvud/halsregion -Klåda i svalg -Tidigare anafylaktisk reaktion -Måttlig klåda och urtikaria -Symtomdebut >120 min -Lokal urtikaria Anafylaktisk reaktioner oavsett orsak brukar indelas i olika faser. Initialfasen: inom ett par minuter till en timma efter kontakt med utlösande agens. Symtomen är ofta klåda i handflator, rodnad och kutana symtom samt klåda i halsen. Progressfasen: Mer generella symtom med urtikaria, angiödem, tachykardi, buksmärtor. Chockfasen: Medvetandepåverkan, hypotension och cirkulationssvikt. Allergi är ett dynamiskt förlopp och kan initialt vara lindrigt men utvecklas till ett allvarligt tillstånd. Därför är tillsyn och reevaluering extra noga på patienter med allergisk reaktion. Petekiala utslag är ingen speciell sjukdom. Det är benämning på utslag som beror på små punktformiga blödningar i huden eller i slemhinnorna (i munnen till exempel.). Allt efter utslagens ålder kan de vara mer eller mindre röda, blå, lila eller brunaktiga. Giftinformationscentralen: och i brådskande fall 112 och begär Giftinformationscentralen. Processåtgärd hospitalt: Patienten skall undersökas så avklädd som möjligt. Minst 1 PVK på röd, orange och gul prio.

46 45. RETTS -Främmande kropp öra T16 -Öronproblem H93 Denna ESS har sin användning i huvudsak inom primär/närsjukvård men förekommer frekvent på vissa AKM. Frossa är ett symtom och tecken som definieras som en känsla av frysning och samtidiga skakningar. - Feber >38.5 o och frossa nu eller före inkomst - Rodnad och svullen proc. mastoideus - Samtidigt nackstel - Varig flytning ur hörselgången Processåtgärd hospitalt: CRP vid prio gul och över vid feber eller frossa.

47 46. RETTS -Främmande kropp i näsa T17.1 -Främmande kropp i luftväg T Främmande kropp i esofagus T18.1 -Näsproblem/halsont -Akut laryngofaryngit J Allvarligt hot om ofri luftväg - Epiglottitmisstanke och svårighet att svälja saliv - Främmande kropp som misstänks hamnat längre bak/ner i nedre luftvägarna - Oförmåga att svälja sin saliv, smärta, allmänpåverkan - Nedsvalt knappcellsbatteri eller magneter - Feber >38.5 och frossa nu eller före ankomst Knappcellsbatteri och/eller magneter finns i leksaker och sväljs ibland av ff.a. barn. Batteriet skapar en svag ström mellan - och + pol vilket skadar slemhinna och vävnad runt omkring, medan magneter kan skada slemhinnan när de dras mot varandra. Viktigt att batteriet eller magneterna snabbt avlägsnas med gastroscopi för att förhindra svår esofagusskada eller andra delat av GI kanalen. Om hemoptys eller blödning i halsregionen byt till ESS3. Faryngit/laryngit finns mer hos vuxna, medan barn får sk pseudokrupp (subglottisk laryngit) och ibland epiglottit som är ett mer allvarligt tillstånd. Vanligast är virusinfektion. Viktigt är att utesluta epiglottit och stridor bör fångas direkt med RETTS VP. - Främmande kropp som sitter kvar i näsan - Sväljningssvårigheter men sväljer saliv - Skällande hosta Processåtgärd prehospitalt: PVK på orange eller högre prio

48 47. RETTS -Infektion UNS B99 -Feber R50.9 -Lokal infektion - Petekier + infektionstecken enligt orange ruta - Infektionstecken och svår smärta - Feber > 38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Immunosupprimerad patient -Patient med feber >38,5 o + anamnes på inopererat material - Meningism/nackstel - Kraftig lokal infektion Till synes banala infektionssymtom/tecken kan försämras och med påverkan på vitalparametrar. Sepsis (bakteriemi) är ett mycket allvarligt och potentiellt livshotande tillstånd. Ursprung från luftvägar, urinvägar, sår eller bukorgan är vanligast. Har patienten tagit febernedsättande? Tidig diagnos av sepsis och insättande av antibiotika är avgörande för patientens överlevnad! Infektionstecken i kombination med svår lokal smärta kan vara ett tecken på invasiv streptokockinfektion, vilket därför skall prioriteras. Petekier i hud och slemhinnor är ett allvarligt tecken och beror på små punktformiga blödningar i huden eller i slemhinnorna (i munnen till exempel.). Allt efter utslagens ålder kan de vara mer eller mindre röda, blå, lila eller brunaktiga Immunosupprimerad patient (cytostatika, kortison eller annan immunosuppressiv behandling eller känd immunbrist) med infektionstecken har ökad risk för allvarlig infektion. Inopererat material så som t.ex katetrar,, mekanisk klaff etc. innebär alltid en ökad risk för allvarlig infektion. Tänk på att patienten kan tagit febernedsättande, som påverkar mätningen. Faktaruta SIRS SIRS kriterier: denna ESS är kompletterad med de internationellt använda och utvärderade SIRS kriterierna och används som komplement till RETTS när diagnosen SEPSIS har högst sannolikhet AF: >20/min eller < 4 kpa pco 2 HF: >90/min Temp: >38 eller <36 C LPK: > 12 eller < 4 Minst 2 kriterier skall uppfyllas för att SIRS anses föreligga Ett utfall i SIRS påverkar inte prionivå i RETTS utan skall användas som ett diagnosstöd, när beslutstödet RETTS givit sin prioritetsnivå. Processåtgärd hospitalt: Blododling på alla med feber >38,5º och CRP+urinsticka på gul prio eller högre.

49 48. RETTS - Anemi D Hb < 70 - AK-behandling eller blödningsbenägenhet* - Hb < 90 - Hb > 90 *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). De flesta patienter som söker på akutmottagningen med denna kontaktorsak kommer med en remiss från PV eller liknande. Man kan använda det Hb som anges på remissen för sin initiala prioritering enligt RETTS. Orange patient görs alltid en direkt kontroll på Hb på akutmottagningen i direkt anslutning till triage för att motverka frekventa övertriage. Triageåtgärd: Hb Processåtgärd prehospitalt: ESS tillämpligt om prover tagits av avsändande vårdenhet. Processåtgärd hospitalt: Urinsticka på gul eller högre prio. Bastest o blodgruppering, PK o APPT på orange patient