Patientstyrning från Ambulanssjukvården mot Primärvården Region Gävleborg

Transkript

1 Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: Fastställandedatum: Giltigt t.o.m.: Upprättare: Jessica K Rosén Fastställare: Peter Sund Patientstyrning från Ambulanssjukvården mot Primärvården Region Gävleborg Innehåll Syfte och omfattning... 1 Allmänt... 1 Ansvar och roller... 2 Beskrivning... 2 Patientkategori... 3 Förutsättningar... 5 Uppföljning och Utvärdering... 5 Referenser... 5 Plan för kommunikation och implementering... 6 Dokumentinformation... 6 Syfte och omfattning Syftet är att beskriva vilka patienter bedömda av ambulanssjukvården som skall vårdas och tas om hand av primärvården. Rutinen är Länsgemensam för Hälsooch sjukvård vilket i detta fall innebär att den är gällande för hela Ambulanssjukvården Gävleborg och alla verksamma Hälsocentraler och jourmottagningar inom Landstinget Gävleborg, samt för Aleris Bollnäs. Allmänt På många Hälsocentraler är återkommande ambulanser ett helt naturligt inslag, på andra mer sällsynt. Till del förklaras detta av avstånd och geografi men inte fullt ut. Det har funnits olika traditioner i länet gällande både vilka patienter ambulansen lokalt kört till primärvården men också med vilken bredvillighet patienterna tagits emot på primärvården. Närhet till en sjukhusakut har ibland påverkat hanteringen av dessa patienter Vid flera tillfällen har frågan ventilerats i mellan primärvården och ambulansorganisationen. Uppfattningen från primärvården - såväl chefläkare och HVK - har varit att klara primärvårdsfall skall till primärvården oavsett hur transportsättet ser ut. Detta innebär att en patient som befinner sig i en ambulans där bedömningen görs att patienten med stor sannolikhet kan behandlas på primärvården skall transporteras till primärvården. För att få lite mer stringens och stöd i beslutsprocessen har ambulansbesättningarna i sitt arbete fått ett verktyg med syfte att underlätta bedömningen om patienten kan transporteras till primärvården eller inte. Listan är utarbetad efter traigeringsverktyget SATS som ambulansverksamheten använder. SATS bygger på två delar:

2 Rutin 2(7) - vitalparametrar som tillsammans genererar i en poäng - diskriminatorer, sökorsak Dessa två delar ger en färg och färgen beskriver prioriteringen på patienten. Primärvården och ambulansverksamheten i Region Gävleborg har kommit överens om vilka patienter som kan inkluderas i patientsstyrning till primärvården genom den totala triageringsfärgen. HVK/chefläkarna har granskat instrumentet och tycker det ser väl genomtänkt ut. HVK har därmed gett klartecken för arbetssättet. Detta är inget nytt eller utökat åtagande för primärvården utan ett sätt för ambulansbesättningen att få ett verktyg för bättre stringens i sina bedömningar tidigare har det byggts på subjektiva eller lokala traditioner. Sammanfattningsvis; Inget nytt åtagande för primärvården utan precis som tidigare skall primärvårdsfall till primärvården. De inom primärvården som taget emot dessa patienter från ambulansen tidigare kommer inte att märka någon skillnad. De hälsocentraler som inte gjort det kan uppleva ett ökat inflöde men detta är patienter som skulle ha kommit till primärvården tidigare och nu hamnar på rätt vårdnivå. Ansvar och roller Verksamhetschef för Ambulanssjukvården: Ansvarar för att upprätta, granska och implementera rutinen. Ambulanspersonal: Följa rutinen lämna beskrivna patienter till primärvården. Meddela avvikelser och avsteg. Verksamhetschefer Primärvården: Ansvarar för att upprätta och granska rutinen samt att implementera rutinen och göra den välkänd för all personal vid det olika hälsocentralerna. Primärvårdspersonal: Följa rutinen och ta emot beskrivna patienter vid ankomst till primärvården. Meddela avvikelser och avsteg. Beskrivning Rutinen gäller dagtid till länets Hälsocentraler 8-17, jourtid till Jourmottagningarna samt dygnet runt till Ljusdal och Bollnäs. Ambulansen kommer att undvika transporter till Hälsocentralerna om ankomst till HC/FLJ inte kan ske senast 30 minuter innan stängningstid. Pat överrapporteras vid avlämning enligt SBAR. Då Ljusdals- och Bollnäs akuten har andra resurser och förutsättningar än övriga Hälsocentraler i länet tar de mottagningarna emot ett större urval patienter (v.g. se nedan beskrivna patientgrupper) I de fall ambulanspersonalen bedömer att patientens tillstånd bör kunna omhändertas av primärvården men aktuell ESS-kod inte finns med på nedan lista, måste ambulanspersonalen kontakta berörd primärvårdsenhet med förfrågan om avlämning där får ske. Beslutet ligger på mottagande enhet efter beskrivning av tillstånd från ambulanspersonalen.

3 Patientkategori Rutin 3(7) Rutinen gäller patienter där vitalparametrar (TEWS) har triagerats till den slutliga poäng som ses i tabellen nedan samt inte har symtom som går att finna i diskriminatorerna (med undantag för fraktur: stark misstanke eller lux) enligt triageringsverktyget SATS. Lämpligheten att inkludera patienten i denna styrning ska också finnas med i den totala bedömningen. Vid användning av patientstyrningsrutinen bedöms mobiliteten i TEWS om den är nytillkommen. Om ej nytillkommen ingen poäng Var uppmärksam om patienten äter koagulationshämmande läkemedel och/eller är immunsupprimerad. Sökorsak FLJ Bollnäs/ Bollnäs Ev åtgärdsprocesser och HC FLJ Ljusdal med.akut exklusionskriterier Hjärtarytmi (C03) 3p Styrs ej Ta EKG + patientens tillstånd ska vara tidigare diagnostiserat vid styrning Näsblödning (Ö02) 3p 2p Styrs ej Ej vid koagulationshämmande läkemedel där inte blödning avtar Andningsbesvär (A02) 2p 2p Ta EKG Central bröstsmärta (C 02) 2p 2p Ta EKG + ej veg.symtom, avsvimmad, eller utstrålning Buksmärta/stensmärta (B01+06) 2p 2p Styrs ej Isolerad smärta. Ej vid smärta och medvetandeförlust i anamnesen samt vid smärta hos allmänpåverkad patient eller patient med känt bukaortaaneurysm Illamående/kräkning (B04) 3p 3p Ej i kombination av smärttillstånd Mag/tarm blödning (B05) 2p 2p Styrs ej Generella kramper (M01) 4p 3p Kan inkluderas vid tidigare diagnostiserad EP. Ej vid aktuella upprepade krampanfall Yrsel (Ö05) 3p 2p Ej plötslig huvudvärk eller vid anamnes på medvetandeförlust Neurologiskt bortfall (M06) 3p Styrs ej Ej vid huvudvärk, intermittenta bortfall, kräkningar/illamående/yrsel eller

4 Rutin 4(7) skalltrauma i anamnesen Ryggsmärta (Ö04) 3p 3p Styrs ej Ta EKG + ej vid vegetativa symtom. Inga neurologisk bortfall Smärta eller svullnad i extremitet (Ö07) 3p 3p Om orsak bedöms kir/ort Ej vid plötslig debut och/eller påverkad distalstatus Huvudvärk (M07) 3p 3p Ej vid plötslig debut, vid anamnes på medvetandeförlust och/eller upprepade kräkningar Syncope (M08) 3p 2p Ej vid upprepade svimningar/syncope eller veg. symtom Graviditetskomplikation (B03) 2 p 2p Styrs ej Ej vid buksmärta Skada/Trauma huvud, nacke, hals (T12) Skada/Trauma thorax, rygg, buk, bäcken (T ) Skada/Trauma hand, arm, axel, nyckelben, höft, lår, knä, underben, fot (T08+09) 2p 2p Styrs ej Ej vid medvetslöshet/amnesi, sväljsvårigheter, blödning från hörselgång eller vid inkludering traumalarmskriterier 2p 2p Styrs ej Ej vid tilltagande buksmärta, vegetativa symtom eller halsvenstas. Ej vid inkludering traumalarmskriterier 3p 2p Styrs ej Ej vid nedsatt distalstatus, tecken på kompartment, tecken på infektion Eller vid luxationer Trauma allmänt (T01) 2p 2p Styrs ej Ej vid inkludering traumalarmskriterier Brännskada/frätskada (T03) Inhalation av farligt ämne (A05) 3p 2p Styrs ej Ej vid kem/frätskador av potentiellt livshotande ämne på hud eller per os. Ej högspänning >230 V. 3p 2p Ej vid inhalationsskador av kemiskt innehåll och/eller het brandrök. Inga nytillkomna neurologiska symtom (ink. förvirring) Elolycka 3p 2p Ögonskada (T15) 3p 3p Styrs ej Ej vid infekterat öga med feber och

5 Rutin 5(7) smärta eller penetrerande skada Främmande kropp (A04) 3p 3p Styrs ej Ej vid nedsvalt knappcellsbatteri eller magneter eller svårigheter att svälja saliv Intoxikation (M04) 3p 2p Ej vid misstanke om allvarlig intoxikation, intag av substans i suicidsyfte och eller buksmärta Allergi (A01) 3p 2p Ej vid stick/bett i svalg eller munhåla eller vid tidigare anamnes på allvarlig allergisk reaktion av bett eller sting Allergi/läkemedelsreaktion (A01) 3p 3p Ej vid klåda i svalg, svullnad i huvud/hals eller tidigare anafylaktisk reaktion Infektion/sepsis misstanke (C05) 3p 2p Ej vid nackstelhet/meningism Hypo/hyperglykemi (M 02+03) 3p 3p Ej vid acetondoft eller kussmaulandning. Bollnäs tar som vanligt emot alla medicinpatienter oavsett färg och ESS-kod. Förutsättningar Patienterna som inkluderas i ovan rutin transporteras i största möjliga mån till den hälsocentralen patienten är listad på. I de fall patienten hör till en hälsocentral som inte finns på orten eller då avståndet till hälsocentralen inom orten är så långt att det påverkar beredskapen i området, transporteras patienten till närmaste hälsocentral som drivs av Regionen. Uppföljning och Utvärdering Aktivitet Frekvens Ansvar Kommentar Uppföljning: -Sekundärtransporter -Röda och orange patienter som gått till PV -Antal styrningar som gjorts Referenser Dokumentnamn SBAR Var tredje månad Kvalitésamordnare VO Ambulans Mobimed

6 Rutin 6(7) Plan för kommunikation och implementering Information om reviderad rutin kommer att ske i respektive verksamhet via mail, bildspel, arbetsplatsträffar, morgonmöten samt andra eventuella tillfällen då personal är samlade. Dokumentinformation Rutinen är upprättad efter beslut av Divisionschefen för Division Operation Helena Björkman och Berit Fredriksson Avdelningschef Hälsovalskontoret. Rutinen är upprättad i samverkan mellan: Jörgen Tranevik, Verksamhetschef Ambulanssjukvården Gävleborg Märit Mörk Lindqvist, Verksamhetschef Primärvården, Verksamhetsområde Hudiksvall/Nordanstig Kjell Karlsson Verksamhetschef Primärvården, Verksamhetsområde Gävle Börje Svensson Chefsläkare primärvården Agneta Larsson Ambulansöverläkare Ambulanssjukvården Gävleborg Lars Lagerström, Vårdutvecklare Ambulanssjukvården Gävleborg Erik Sundholm, Medicinsk chef Primärvården Aleris Bollnäs Revidering: Revideringar gjorda av Karin Rosén, Kvalitetssamordnare Ambulanssjukvården Gävleborg med alla ovan beskrivna inblandade. Revidering 2015: Revideringar är gjorda av Agneta Larsson MLL VO Ambulans Region Gävleborg i samråd med ovan nämnda. Revidering 2016: Revidering är gjord av Jessica Rosén tf Kvalitésamordnare VO Ambulans där ESS-kodernas sökorsak har uppdaterats i och med retts årlig revision. Ändringarna genererar inte några förändringar i styrningar. Revidering 2017: Efter utvärdering och i samråd VO Ambulans, Primärvården Region Gävleborg samt Primärvården Aleris har rutinen utökats med ESS-koder gällande barn. Revideringen är gjord av Jessica Rosén Kvalitésamordnare VO Ambulans och granskad av Agneta Larsson Chefsläkare Region Gävleborg och fastställd av Peter Sund VC VO Ambulans. Berörda verksamheter får revideringen som uppföljare. Revidering mars 2017: Uppdaterad i och med årlig revidering av RETTS, revideringen är utförd av Jessica Rosén Kvalitésamordnare VO Ambulans och granskad av Agneta Larsson Chefsläkare Region Gävleborg och fastställd av Helena Björkman div chef division operation Region Gävleborg. Berörda verksamheter får revideringen som uppföljare.

7 Rutin 7(7) Reviderad december 2018: Regionen byter triageverktyg och rutinen är uppdaterad utifrån SATS. Revideringen är utförd av Jessica Rosén Kvalitésamordnare VO Ambulans och Agneta Larsson Chefsläkare Region Gävleborg. Fastställs av Peter Sund VC VO Ambulans.