101. (metts-p) - Onormal hjärtrytm/arytmi R00 Bakgrund
|
|
- Alf Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 101. Onormal hjärtrytm 103. Näsblödning (epistaxis) Blodig hosta (hemoptys) Postop. tonsillblödning 104. Andningsbesvär (dyspné), Hyperventilation Bröstsmärta vid andning, Främmande kropp i nedre luftvägar 105. Bröstsmärta, Bröstkorgssmärta 106. Buksmärta Illamående, Kräkningar, Diarré 107. Blodiga kräkningar (hematemes) Blod i avföring (hematochezis, melena) Sjukdom anus/rektum 108. Gulsot (icterus), ascites 109. Kramper 111. Yrsel, Balanssvårigheter 112. Neurologiskt bortfall/symptom, Facialispares 113. Ledvärk eller hälta utan trauma 114. Ryggsmärta utan trauma 115. Ödem, Svullnad/smärta extremitet 116. Dysuri, Urinretention, Hematuri, Urinproblem 117. Scrotalsmärta, Scrotalsvullnad Underlivsproblem pojkar 119. Huvudvärk, Ont i nacken utan trauma 120. Svimning (syncope) 121. Underlivsbesvär hos flickor/kvinnor Vaginal blödning, Graviditet > v Skallskada, Skada huvud/nacke/hals Hängning/strypning 131. Skada thorax/rygg/buk/bäcken 133. Skada övre extremitet 134. Skada nedre extremitet 135. Brännskada, Kemskada, Frätskada, Elolycka 136. Ytlig sårskada 137. Skada/Infektion öga 140. Förgiftning/ Intoxikation 141. Bett och stick Lokal hudinfektion 143. Hudutslag, Läkemedelsreaktion Allergi 144. Halsont, Hosta, Förkylningssymtom, Blåsor i munnen 145. Öronproblem/värk, Främmande kropp öra 146. Främmande kropp näsa/luftväg/matstrupe 147. Feber med oklart fokus 148. Anemi, Blodsjukdomar 149. Hyperglykemi 150. Hypoglykemi 152. Psykisk ohälsa 153. Oklar sjukdom/ Ospecifika symtom Gråtande barn/ Oroliga föräldrar Dålig viktutveckling 160. Barn som ej behöver full triage
2 101. (metts-p) - Onormal hjärtrytm/arytmi R00 Pågående symptom och påverkat AT Illamående/blekhet/kallsvettning Upprepade svimningar sista dygnen Pågående symptom men opåverkat AT Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Enstaka svimning Medfött hjärtfel/hjärtopererad Syncope/svimning innebär plötslig medvetandeförlust. Onormal hjärtrytm är hos barn oftast s.k. återkopplings-tachykardi, vilket kommer intermittent. Fråga aktivt efter tidigare hjärtrusning, hjärtoperation och medfödda hjärtfel. Triageåtgärder: EKG BT, EMLA
3 103. (metts-p) - Blodig hosta/hemoptys R Näsblödning/epistaxis R Postoperativ tonsillblödning R04.1 Fel! Pågående blödning från näsa och mun Pågående riklig näsblödning Stora hemoptyser Nylig svalgkirurgi (<14 dagar) Koagulationshämmande medicinering* eller blödningsbenägenhet * t.ex. Waran, Plavix, Persantin och Trombyl Hemoptys (blodig hosta) kan förekomma vid lungsjukdom som embolier, lunginflammationer och lungblödningar. Kan också komma från övre luftvägen vid intensiv hosta och är vanligare hos patienter med koagulationsrubbning. Näsblödning brukar vara ett godartat symtom hos en i övrigt opåverkad patient. Intermittent färsk näsblödning senaste dygnet Icke-färsk näsblödning Enstaka hemoptys Processåtgärder: Hb, EMLA Nästamponad vid behov!
4 104. (metts-p) - Andningsbesvär (dyspné, andnöd) R Hyperventilation R Bröstsmärta vid andning R Främmande kropp i nedre luftvägar Kraftigt ökat andningsarbete Stridor, feber och svårighet att svälja. Samtidig urticaria eller svullnad i ansiktet Måttligt ökat andningsarbete Samtidig bröstsmärta Misstanke om trauma/misshandel Känd medfödd eller annan kronisk hjärtsjukdom Andningsuppehåll hos spädbarn Akut påkomna symptom/misstanke om fr. kropp Känd svår allergi Feber >38.5 C senaste dygnet Skällande hosta utan ökat andningsarbete Epiglottit är en allvarlig infektion, som kan misstänkas hos högfebrila, andningspåverkade barn som inte vill svälja sin egen saliv. Kraftigt ökat andningsarbete: övre luftvägsobstruktion (stridor, dämpad röst, dreglar, sväljningssvårigheter) cyanos, uttalade indragningar, näsvingespel, grunting, tachypné/bradypné, andningsuppehåll, oregelbunden andning, enstaka ord eller orkar ej prata, tyst och stillsam, likgiltig gentemot förälder. Måttligt ökat andningsarbete: ökad andningshjälp av bröstkorg/axlar, förlängd expiration, lätt stridor, måttliga indragningar, tachypné, talar i korta fraser. Andningsuppehåll hos spädbarn är ett ospecifikt tecken som kan signalera allt från allvarliga infektioner/kramper till banala aspirationstillbud. Andningsbesvär beror oftast på lungsjukdom. Det är dock viktigt att även beakta kardiella orsaker och acidos. Andningspåverkan kan vara en del i en chockbild utlöst av t.ex. sepsis, anafylaxi, blödning eller dehydrering. Triageåtgärd: O2 Processåtgärd: Ev. inhalationsordination
5 105. (metts-p) - Bröstsmärta/Bröstkorgssmärta R07.4 Pågående bröstsmärta och påverkat AT Pågående svår bröstsmärta Illamående/blekhet/kallsvettning Pågående samtidig dyspné/lufthunger Pågående lätt till måttlig bröstsmärta Medfött hjärtfel/hjärtopererad Processåtgärd: EKG, BT Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:0-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 Bröstsmärta är relativt vanligt hos ungdomar. Till skillnad från vuxna är ischemi/infarkt extremt sällsynt. Smärtan kan även vara orsakad av pneumoni, pleurit, pneumothorax, epigastralgier från buken eller vara muskeloskelettal. Kardiella orsaker är hjärtmuskel- och hjärtsäcks-inflammation (perimyokardit) eller snabba tachycardier. Bröstsmärta kan vara relaterat till aortastenos, kardiomyopatier och kranskärls-avvikelser även om dessa sällan debuterar akut hos barn.
6 106. (metts-p) - Buksmärta R10.4 Vid Scrotal smärta se ESS-kort 117 Akut debut med pågående smärta och påverkat AT Svår/måttlig smärta och påverkat AT All tidigare bukkirurgi Känt ljumskbråck Intervallartad smärta flera ggr/timme Spänd och ömmande buk Diabetes och p-glukos>12 Svår/måttlig smärta men opåverkat AT Buksmärta med > 2 kräkningar sista 4 timmarna Lätt smärta Triageåtgärd: p-glukos vid diabetes. Fasta. Processåtgärd: Överväg gravtest i fertil ålder. Fasta, överväg EMLA CRP (om feber), u-sticka, ketosticka Klyx vid möjlig förstoppning Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:0-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 Blindtarmsinflammation är den vanligaste orsaken till buksmärtor hos barn som behöver åtgärdas kirurgiskt. Ovanlig diagnos innan 2 års ålder. Intervallartade kraftiga buksmärtor bör föra tankarna till invagination, vilket är ett potentiellt allvarligt tillstånd och en diff.diagnos till den vanliga spädbarnskoliken. Invagination är vanligast mellan 3 mån- 3 års ålder. Förstoppning och körtelbuk är vanligt hos barn. Ovarialtorsion förekommer. Barn förlägger ofta smärtförnimmelsen till magen även om den egentliga orsaken kan vara exempelvis pneumoni. Tänk på gastroenterit vid diarréer och kräkningar. Enbart kräkningar kan vara annan allvarlig sjukdom.
7 106.1(metts-p) - Illamående/kräkningar R Diarré A09 Vid huvudsymptom buksmärta se ESS-kort 106 Meningit/sepsismisstanke Kräkningar och påverkat AT Kräkningar och diabetes/metabol sjukdom Kräkning och huvudvärk Kräkningar och hydrocefalus/shunt Kapillär återfyllnadstid > 3 sek Svår törst hos barn< 3 år Gallfärgade kräkningar Triageåtgärd: Vid misstänkt vätskebrist: Kapillär återfyllnadstid Tillförlitlig vikt! Processåtgärd: Överväg gravtest i fertil ålder. Vätskeersättning till GE utan svår buksmärta Mål 10 ml/kg/timme Kapillär blodgas (Astrup) inkl. Na+ EMLA Meningit/sepsis ska misstänkas vid symptom som: Feber Slöhet/påverkat AT Kräkningar Nackstelhet Buktande fontanell Kramper Petekier < 6 mnd även: Sugslöhet/försämrad kontakt Inte alltid feber OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast! Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Kapillär återfyllnadstid fås fram genom att trycka på huden (oftast över bröstbenet) i 5 sek och räkna antalet sekunder det tar tills huden återfår sin färg. Vid gastroenterit är det viktigt att bedöma graden av uttorkning (dehydrering). Hyperton dehydrering kan hos barn<1år vara ett livshotande tillstånd. Kräkningar med intermittenta kraftiga buksmärtor bör föra tankarna till invagination eller tunntarmshinder, särskilt vid gröna gallfärgade kräkningar. Vid pylorusstenos, vanligast vid 2-8v ålder, kan barnet ha matkräkningar även lång tid efter måltid. Kräkningar hos spädbarn kan vara matöverskotts-kräkningar som hänger samman med en slapp övre magmun. Kräkningar utan diarré bör i första hand ej klassas som gastroenterit. Tänk på ökat intrakraniellt tryck, metabol åkomma (t.ex. diabetes) och intoxikation.
8 107. (metts-p) - Blodiga kräkningar (Hematemes) K Svart/blodig avföring (Melena) K Sjukdom i anus/rektum K62.9 Vid huvudsymptom buksmärta se ESS-kort 106 Pågående hematemes Melena/rektal blödning även mellan avföringar Intervallartad buksmärta och blodig avföring Koagulationshämmande medicinering* eller blödningsbenägenhet Svalgkirurgi <14 dagar tidigare *Waran, Plavix, Persantin och Trombyl. Hematemes (blodig kräkning) tyder oftast på blödning i ventrikel, esofagus eller övre delen av tarmen. Spädbarn som ammar en sårig bröstvårta kan kräkas eller bajsa rött/svart blod. Analfissur, exempelvis vid förstoppning, kan blöda. Tarmallergier (vanligen mjölk), inflammatoriska tarmsjukdomar och gastroenterokolit kan ge blod i avföringen. Magsjukebakterien EHEC kan leda till njurpåverkan (HUS). Invagination ger kraftiga intermittenta buksmärtor och ibland röd geleaktig avföring. Meckels divertikel i tunntarmen kan blöda kraftigt. Processåtgärd: Hb, EMLA
9 108. (metts-p) - Gulsot (ikterus) R17 - Ascites R18 Gulsot är vanligt i nyföddhetsperioden och oftast helt normalt. Bilirubinnivån bör dock fastställas. Gulsoten kan dock även bero på allvarliga sjukdomar som hemolys, gallvägsmissbildning, sepsis eller annan infektion. Gulsot kan ses vid leversjukdom, störningar i gallflödet och vid ökat sönderfall av röda blodkroppar. Processåtgärd: Urinsticka
10 109. (metts-p) - Kramper UNS R56.8 Status epilepticus Meningit/sepsismisstanke Upprepade kräkningar Huvudvärk Trauma mot huvudet Hydrocephalus/shunt Feber >38.5 C senaste dygnet Koagulationshämmande medicinering* eller blödningsbenägenhet Upprepade eller ökad frekvens kramper sista dygnet Inga gröna i detta ESS-kort Triageåtgärd: P-glukos (om RLS 2-8) Processåtgärd: BT, EMLA Status epilepticus innebär ett kontinuerligt ep-anfall eller kortare, tätt återkommande, kramper utan vakenhet mellan anfallen som pågått mer än 30 min. Meningit/sepsis ska misstänkas vid symptom som: Feber Slöhet/påverkat AT Kräkningar Nackstelhet Buktande fontanell Kramper Petekier < 6 mnd även: Sugslöhet/försämrad kontakt Inte alltid feber OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast! * t.ex. Waran, Plavix, Persantin och Trombyl. Feberkramp (generaliserad kramp kortare än 15 min utan postiktal trötthet) inträffar hos barn mellan 6 mån och 4 år. Uteslut dock meningit med LP på vida indikationer. Vid svimning eller starka känsloutbrott förekommer kramper. Vidare kan man tänka på möjligheten av cerebral infarkt/blödning. En överstånden kramp hos ett väsentligen opåverkat barn kan däremot handläggas som GUL.
11 111. (metts-p) - Yrsel, balanssvårigheter R42 * t.ex. Waran, Plavix, Persantin och Trombyl. Plötslig debut Plötsligt påkommen huvudvärk Upprepad svimning sista dygnen Koagulationshämmande medicinering* eller blödningsbenägenhet Hydrocefalus/shunt Pågående upplevelse av onormal hjärtrytm eller bröstsmärta Yrsel kan yttra sig som en känsla av ostadighet eller karusellkänsla. I samband med infektioner kan påverkan på lillhjärnan ge balansrubbning (cerebellär ataxi). Borrelia, migrän, epilepsi, stroke, arytmier samt expansiva förändringar i bakre skallgropen är andra orsaker till yrsel. Rotatorisk yrsel är ofta utlöst av mellanörats balanssystem vid sjukdomar som godartad lägesyrsel (yrsel vid lägesändring), vestibularisneurit (plötslig debut, kontinuerlig), labyrintit(öronvärk), Meniére (hörselpåverkan, tryckkänsla och öronsus) och hos barn finns även attackvis förekommande yrsel. Enstaka svimning Kräkningar. Processåtgärd: BT, EKG
12 112. (metts-p) - Neurologiskt bortfall/symtom UNS R Facialispares G51.9 Vid Trauma mot huvud, nacke eller rygg se ESS-kort Patienten som uppfyller lokala kriterier för strokelarm Plötsligt påkommen huvudvärk Kräkning Trauma mot huvud, nacke eller rygg Trombos- eller blödningsmisstanke Koagulationshämmande medicinering* eller blödningsbenägenhet Hydrocephalus/shunt Feber >38.5 C senaste dygnet Strokemisstanke som ej uppfyller kriterier för strokelarm Långvarig huvudvärk Facialispares utan andra symtom Processåtgärd: EMLA, BT * t.ex. Waran, Plavix, Persantin och Trombyl. Strokelarm: - 16 år - < 4,5 timmar från säker debut Ej AK-behandling (Waran) Ej medvetslös eller kramper Ej skall trauma/skallkirurgi inom 3 månader Ej blödningsbenägenhet eller kirurgi inom 3 månader Neurologiskt bortfall/symptom innebär ändrad eller avsaknad av känsel eller styrka i någon del av kroppen eller koordinationsrubbning.. Vanligaste ställen är extremiteter och ansikte. Vid sänkt medvetande är intoxikation möjlig. Infektions-symtom kan tyda på meningit/encefalit. Bortfall av motorisk funktion eller känsel kan, förutom efter stroke, exempelvis ses efter ett epilepsi- eller migränanfall (kortvarigt bortfall) och efter långvarigt tryck på stora nerver. Hjärntumör eller borreliainfektion är orsaker som ibland behöver uteslutas.
13 113. (metts-p) - Ledvärk utan trauma M Hälta utan trauma R26.8 Feber >38.5 C senaste dygnet och svullen/öm led Svår smärta Kan ej stödja på extremitet Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:0-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 Barn kan ha svårt att korrekt lokalisera smärta i nedre extremiteter så rygg-, höft- eller knäsmärta kan lätt misstolkas. Fråga om trauma. Ofarlig simplexcoxit är den vanligaste orsaken till att barn utan föregående trauma inte vill stödja på benet. Dock måste alltid septisk artrit uteslutas. Vid septisk artrit är oftast en stor led inblandad. Patienten har feber och kraftig smärta/ömhet från den påverkade leden. Barn har särskilda sjukdomar (Perthes, femurepifysiolys) som drabbar höften och ger hälta. Processåtgärd: CRP, EMLA
14 114. (metts-p) - Ryggsmärta utan trauma M54.9 Vid samtidigt Neurologiskt symptom se även ESS-kort 112 Neurologiskt bortfall/symptom innebär ändrad eller avsaknad av känsel eller styrka i någon del av kroppen. Vanligaste ställen är extremiteter och ansikte. Om det samtidigt förekommer infektionstecken såsom ff.a. feber kan värken bero på exempelvis njurbäcken-inflammation, pneumoni, bukåkomma, myelit, osteomyelit eller annan infektion. Intraspinal tumör kan också ge ryggsmärta. Nytillkommet neurologiskt bortfall Ryggsmärta med debut eller försämring senaste dygnet. Processåtgärd: U-sticka & CRP vid feber
15 115. (metts-p) - Ödem UNS R Smärta i extremitet M Svullnad i extremitet R22.4 Vid misstänkt Allergi se ESS-kort 143 Vid Lokal Infektion se ESS-kort 141 Vid Ledbesvär ESS-kort 113 Barn kan ha svårt att lokalisera sin smärta till exakt rätt plats, tänk därför även på lederna (se ESS-kort 113). Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:0-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 Nefrotiskt syndrom debuterar ofta med svullnad utan andra symtom och beror på proteinläckage via njurarna. I dessa fall ses proteinuri, dvs. 3+(>2g/l) på u-sticka. Omfattande lokal infektion Svår smärta Känd njursjukdom Massiv proteinuri, 3+ (>2g/l) Kan ej stödja på extremitet Svullnad/konsistensökning Vid feber/frossa, svullnad och kraftig lokal smärta finns risk för allvarlig lokal infektion, såsom nekrotiserande fasciit, vilket handläggs skyndsamt. Smärta/svullnad kan också bero på kärltrombos, emboli eller kompartment-syndrom. Processåtgärd: Urinsticka/BT om ödem CRP EMLA
16 116. (metts-p) - Smärta vid vattenkastning R30 - Urinretention R33 - Hematuri R31 - Urinproblem Vid buksmärta se även ESS-kort 106 Hematuri (blod i kisset) är vanligt vid urinvägsinfektioner men förekommer också vid njursten, sjukdom i urinröret och efter trauma Samtidigt är det viktigt att inte missa pyelonefrit hos små barn som ibland kan yttra sig som oklar feber utan övriga symtom. Stora urinmängder=polyuri kan tyda på diabetes eller njursjukdom. Misstänkt urinstämma Vid miktionssveda bör könssjukdom beaktas hos ungdomar. Nytillkommen sängvätning eller urinläckage beror ofta på felaktiga kissvanor och ibland bidrar förstoppning. Makroskopisk hematuri Känd njursjukdom och svullnad Massiv proteinuri, 3+ (>2g/l) Processåtgärder: Urinsticka på alla., BT vid hematuri, EMLA Urin sparas för ev. odl. Om feber >38,5 tas CRP&Krea (+Na om <3mnd).
17 117. (metts-p) - Scrotal smärta N Scrotal svullnad N Underlivsproblem hos pojkar (flickor se ESS-kort 121) Allvarligaste orsakerna är testistorsion och inklämt ljumskbråck. Akut epididymit förekommer i alla åldrar men är ovanligt före puberteten. Sexuellt överförbar sjukdom förekommer hos ungdomar. Scrotalsmärta Icke reponibelt, smärtande ljumskbråck Trauma och kraftig smärta/ödem Urinretention Misstankar om sexuella övergrepp måste tas på allvar och dessa uppgifter ska i förekommande fall framföras till undersökande läkare. Torsion av Morgagnis hydatid (appendix testis) förekommer framför allt från 7-14 års ålder. Svullen rodnad förhud Processåtgärder: U-sticka, ev. odling Vid balanit & urinretention; Xylocaingel EMLA vid scrotalsmärta
18 119. (metts-p) - Huvudvärk R51 - Ont i nacken utan trauma M54.2 Vid samtidigt Neurologiskt symptom se ESS-kort 112 Vid Trauma mot huvud/nacke se ESS-kort 130 Petekier och feber Meningit/sepsismisstanke Förvirring/beteendeförändring Kramp Attackhuvudvärk Kräkning Hydrocephalus/shunt Feber >38.5 C senaste dygnet Processåtgärd: EMLA, Vid hv och feber ta CRP Meningit/sepsis ska misstänkas vid symptom som: Feber Slöhet/påverkat AT Kräkningar Nackstelhet Buktande fontanell Kramper Petekier < 6 mnd även: Sugslöhet/försämrad kontakt Inte alltid feber OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast! Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Attackhuvudvärk innebär att huvudvärken kom mycket plötsligt=urakut. Petekier är små hudblödningar som inte bleknar vid tryck. Attackhuvudvärk är ett kardinalsymtom vid subarachnoidalblödning och skall tas på största allvar. Hos barn med huvudvärk som uppvisar avvikande beteende eller påverkat medvetande skall CNS-infektion misstänkas, särskilt vid feber. Spänningshuvudvärk, migrän eller ömma halskörtlar är vanliga orsaker.
19 120. (metts-p) - Svimning (syncope) R55 Upprepade svimningar Svimning vid fysisk ansträngning Medfött hjärtfel/hjärtopererad Svimning föregås ofta av svaghet, yrsel och känslan av att försvinna bort. En klar majoritet orsakas av en vasovagal hämning av hjärtat vilket ger försämrad syresättning av hjärnan en kort stund. Detta kan utlösas i en lång rad situationer. Barn kan i samband med svimning få ett kort krampanfall. Epileptisk kramp eller affektkramp (utlöses av starka känslor, upprördhet eller smärta) kan tolkas som svimning. Ortostatism med blodtrycksfall vid uppresning eller efter stillastående är inte ovanligt. Rent kardiellt orsakade svimningar är ovanligare men viktiga att upptäcka. Triageåtgärder: BT Processåtgärder: EKG
20 121. (metts-p) - Underlivsbesvär hos flickor/kvinnor - Graviditet > v20 - Vaginal blödning Plötslig debut med pågående smärta och påverkat AT Feber >38.5 C senaste dygnet och frossa nu eller före inkomst Låg buksmärta av intervallkaraktär Stor vaginal blödning utan påverkat AT Gravid >v20 och buksmärta av intervallkaraktär eller vaginalblödning Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Rodnad eller irritation i underlivet kan hos barn bero på en bakterieinfektion. Vid flytning kan även främmande kropp misstänkas. Misstankar om sexuella övergrepp måste tas på allvar och dessa uppgifter ska i förekommande fall framföras till undersökande läkare. Processeåtgärd: U-sticka inkl grav.test på alla fertila pat Hb
21 130.(metts-p) - Skada Huvud/Skallskada S Skada Nacke/Hals S Hängning/Strypning Y20.99 Högenergivåld Sväljningssvårigheter Penetrerande skada Pulserande blödning Kraftig eller ökande svullnad hals/nacke Hängnings-/strypningsförsök Brännskada/kemskada/ inhalationsskada Misstänkt penetrerande ögonskada Misstänkt skallbasfraktur Stor sårskada i skalpen Nacksmärta Nedsatt känsel i extremitet Medvetslöshet i samband med skada Amnesi Berusad/intoxikerad patient Koagulationshämmande medicinering* eller blödningsbenägenhet Misstanke om fraktur Högenergivåld: se traumalarmkriterier. Misstänkt skallbasfraktur: T ex blödning från hörselgång, brillenhematom, likvor ur näsan/öra. * t.ex. Waran, Plavix, Persantin och Trombyl Kraftig svullnad i huvud-halsregionen kan allvarligt påverka andningsvägarna. Sårskador skall helst primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Misstänk alltid misshandel om skademekanismen är märklig eller inte uppenbar, särskilt om barnet har skador på flera ställen. Triageåtgärder: Aktivera traumalarm Överväg traumalarm Halskrage om nacksmärta Kontrollera BT och pupiller Processåtgärder: Blodgruppering EMLA Sårrengöring Övriga sårskador som behöver sutureras Misstanke om misshandel Medvetslös i sb med skada, nu opåverkad
22 131. (metts-p) - Skada Thorax/Rygg S Skada Buk/Bäcken S29.9 Penetrerande skada Misstänkt instabilt bäcken Instabil bröstkorg Ryggskada med neurologisk påverkan Halsvenstas Stark andningskorrelerad thorakal smärta Tilltagande buksmärta och/eller bukomfång Urinstämma och/eller kraftig hematuri Koagulationshämmande medicinering* eller blödningsbenägenhet Nedsatt känsel i extremitet Misstanke om fraktur (ej nyckelben) Misstänkt instabilt bäcken innebär smärta vid kompression av bäckenet från sidorna. * t.ex. Waran, Plavix, Persantin och Trombyl. Blödningar och pneumothorax skall alltid uteslutas. Sårskador skall helst primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Misstänk alltid misshandel om skademekanismen är märklig eller inte uppenbar, särskilt om barnet har skador på flera ställen. Sårskada som behöver sutureras Misstanke om misshandel Triageåtgärder: Aktivera traumalarm Överväg traumalarm Processåtgärder: Blodgruppering Bladderscan vid misstanke om urinstämma eller hematuri Strikt sängläge! Mät bukomfång. EMLA
23 133. (metts-p) - Skada Hand/ArmS69.9 Amputation ovan hand Pulserande blödning Fingeramputation Kompartmenttecken Infektionstecken och smärta vid extension/flexion Fraktur/luxation med kraftig felställning/öppen fraktur Nedsatt distalstatus Misstanke om fraktur långa rörben Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet* Sårskada som behöver sutureras Misstanke om misshandel Misstanke om fraktur/ledluxation Triageåtgärder: Aktivera traumalarm och METTS-T Överväg traumalarm Processåtgärder: PVK Ev. högläge. Steril omläggning av öppna frakturer. Ta av ringar och smycken EMLA Kompartmenttecken är smärta pga. lokal svullnad av en skadad instängd muskel. * t.ex. Waran, Plavix, Persantin och Trombyl. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller upplevd känsel är påverkade bortom skadan. Med långa rörben menas humerus (överarm) eller femur (lår). Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Yngre barn kan vid drag i armen få subluxation/lux av radius i armbågen, pigluxation, och vill då inte använda den drabbade armen. Fingeramputationer hos barn har bättre prognos vid reimplantation än vuxna. Bevara fingret väl! Misstänk alltid misshandel om skademekanismen är märklig eller inte uppenbar, särskilt om barnet har skador på flera ställen.
24 134. (metts-p) - Skada Höft/Lår S Skada Knä/Underben S Skada Fot S99.9 Vid Haltning utan trauma se ESS-kort 115 Amputation ovan fotled Minst 2 frakturer på långa rörben Pulserande blödning Kompartmenttecken Nedsatt distalstatus Kraftigt svullnad och konsistensökning Infektionstecken och smärta vid extension/flexion Fraktur/luxation med kraftig felställning/öppen fraktur Koagulationshämmande medicinering* eller blödningsbenägenhet Misstanke om fraktur långa rörben Sårskada som behöver sutureras Misstanke om misshandel Misstanke om fraktur/ledluxation Kan ej stödja på benet Kompartmenttecken är smärta pga. lokal svullnad av en skadad instängd muskel. * t.ex. Waran, Plavix, Persantin och Trombyl. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller upplevd känsel är påverkade bortom skadan. Med långa rörben menas humerus (överarm) eller femur (lår) Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Med långa rörben menas femur alternativt fibula och tibia tillsammans. Nedsatt distalstatus föreligger om pulsar och/eller känsel är påverkade bortom skadan. Misstänk alltid misshandel om skademekanismen är märklig eller inte uppenbar, särskilt om barnet har skador på flera ställen. Triageåtgärder: Aktivera traumalarm Överväg traumalarm Processåtgärder: Ev. blodgruppering Ev. högläge. EMLA
25 135. (metts-p) - Brännskada/frätskada T30 - Kemskada T69 - Inhalationsskada T59 - Elolycka T % av barnets kroppsyta motsvarar ytan av barnets ena handflata+fingrar. Bränn-, frät- el. skållskada ansikte/hals* Bränn-, frät- el. skållskada > 5% barn < 1 år Bränn-, frät- el. skållskada > 10% barn > 1 år Kem/frätskador av potentiellt livshotande ämne Inhalationsskador av rök eller kem Elolycka högspänning Svullnad i ansikte/tunga, svedda ansiktshår, sot i näsa/mun Bränn-, frät- el. skållskada < 5%, barn < 1 år Bränn-, frät- el. skållskada < 10% barn > 1 år Mycket begränsad bränn-, frät- el. skållskada Elolycka hushålls-el Triageåtgärder: Aktivera traumalarm. EKG. Överväg traumalarm Processåtgärder: Högspänning innebär allt över vanlig hushållsel 230V. Giftinformationscentralen nås via 112 eller eller *Röd prio om brännskada från öppen eld och/eller stor risk för inhalationsskada som vid t.ex. brand inomhus eller sot i mun näsa. Skållskada > 1%. Vid brännskador och rökinhalation är det viktigt att kontrollera COHb. O2-saturation hos dessa patienter kan visa ett normalt värde trots att patienten har syrebrist. Bör kontrolleras om det varit en brand inomhus där patienten har vistas. Brännskador från öppen eld behöver en snabbare handläggning. Ger djupare skador. Det är risk för cirkulationspåverkan. Barn är mer känsliga för vätskeförluster än vuxna och prioriteras högre. Vid tveksamhet välj högre prio. Överväg misshandel om skademekanismen är märklig eller inte uppenbar. Särskilt om barnet har skador på flera ställen. Informera patienten om fasta tills vidare. Provocera ej fram kräkning. Var observant på ev. tillkomst av svullnad i ansikte/ hals. EMLA. Ge mjölk till patient som intagit kemiskt/ frätande medel. Lägg om brännskada enl. PM.
26 136. (metts-p) - Ytlig sårskada T14.1 Sårskador skall helst primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Sår kan limmas eller tejpas av sjuksköterska, rådgör med läkare vid behov. Misshandel Tiden sårskadan inträffade skall alltid noteras och rapporteras till mottagande sjuksköterska. Vid större sårskador med led-, sen- eller nervpåverkan använd passande skadekort istället. Noggrann anamnes är viktig. Överväg misshandel om skademekanismen är märklig eller inte uppenbar. Särskilt om barnet har skador på flera ställen. Processåtgärder: Överväg sårtvätt. Överväg fasta innan läkarbedömning på grund av eventuell narkos.
27 137. (metts-p) - Skada på öga S05 - Infektion öga H Ögonproblem Penetrerande skada Frätskador, eller misstanke därom Skall bedömas av ögonläkare primärt eller sekundärt, om inte problemet är av primärvårdskaraktär. Sårskador skall helst primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Misstänk alltid misshandel om skademekanismen är märklig eller inte uppenbar, särskilt om barnet har skador på flera lokaler. Skada som måste sutureras Plötslig synnedsättning/förändring Infekterat med feber och värk Tårsekretion och smärta Nytillkommen skelning Processåtgärder: Vid misstanke om frätskada på öga, eller där patienten uppger exponering för frätande ämne eller annat potentiellt toxisk eller skadande substans, spola ögonen omedelbart med rikligt med ögonskölj alternativt vanlig koksalt. Rengöring av sår EMLA om feber
Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING
Addisons sjukdom 51 MEDICIN Allergi 43 143 MEDICIN Andningsbesvär 4 104 ANDNING Andnöd 4 104 ANDNING Andningsuppehåll 104 Andningsstillestånd VP VP Anemi 48 148 MEDICIN Apné 104 Ascites 8 108 KIRURGI Barnmisshandel
Läs merInnehåll: Sortering: vårdåtagande-besöksorsak-ess. Besöksorsaker i alfabetisk ordning. Vitalparametrar barn (0-18 år) ESS
Innehåll: Sortering: vårdåtagandebesöksorsakess Besöksorsaker i alfabetisk ordning Vitalparametrar barn (018 år) ESS Vårdåtagande Andningsbesvär el. Hud Andningsbesvär Andningsbesvär Andningsbesvär Andningsbesvär
Läs merretts-p version 2014 Ändringar i senaste versionen beskrivs i slutet.
retts-p version 2014 Ändringar i senaste versionen beskrivs i slutet. Allergi 143 Feber UNS 147 Kem-/inhalationskada 135 Skrotalsvullnad 117 Andningsstillestånd VP Intoxikation/överdos 140 Svimning/Syncope
Läs mer101. retts-p - Onormal hjärtrytm/arytmi R00
101. retts-p - Onormal hjärtrytm/arytmi R00 Pågående symptom och påverkat AT Illamående/blekhet/kallsvettning Upprepade svimningar/syncope sista dygnen Pågående symptom men opåverkat AT Ett opåverkat barn
Läs merBuksmärta hos barn. RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014. Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg
Buksmärta hos barn RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014 Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Barnakuten i Göteborg 45 000 besök/år 4 000 på grund av
Läs merPatientstyrning från Ambulanssjukvården mot Primärvården, Länsgemensam, hälso- och sjukvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(9) Dokument ID: 09-102665 Fastställandedatum: 2014-06-27 Giltigt t.o.m.: 2015-06-27 Upprättare: Karin V Rosén Fastställare: Jörgen Tranevik Patientstyrning från Ambulanssjukvården
Läs merUnderlivsflytning (hos ej gravid kvinna) (114) Underlivsflytning (vid säker/misstänkt graviditet) (106) Underlivsklåda (hos ej gravid kvinna) (116)
Register Abortönskan (108) Aggressivitet (176) Akut sveda/urinträngningar (hos ej gravid kvinna) (116) Akut sveda/urinträngningar (vid säker/misstänkt graviditet) (106) Allergisk snuva (132) Allergiska
Läs merAtt arbeta med barn på en barnakutmott
Att arbeta med barn på en barnakutmott 17.000 barn/år Medicinska sjukd Kirurgiska sjukd Öron-näsa-hals Bemötande/Kommunikation Barn är inte små vuxna Presentera dig Lugn Empati Närmande Arbeta på barnets
Läs merIII SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem
III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma
Läs mer1. METTS-A. - Onormal hjärtrytm R00 - Förmaksflimmer I48.9. Bakgrund
1. METTS-A - Onormal hjärtrytm R00 - Förmaksflimmer I48.9 -Multipla syncope -FF+dyspne och/eller bröstsmärta -Enstaka syncope -Nydebutarat eller recidiverande förmaksflimmer -Inga syncope Onormal hjärtrytm
Läs merHjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR
IV Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR 63 Bröstsmärta Vid samtidig andnöd se även avsnitt Andnöd s 66. Vid säkert trauma mot bröstkorgen se även avsnitt Symtom från rörelseapparaten s 34. Vid feber + andningskorrelerad
Läs merRETTS. (rapid emergency triage and treatment system) Ett sammanhållet medicinskt beslutsstöd för akutvård. NU-ambulansen 2.1.0
RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Ett sammanhållet medicinskt beslutsstöd för akutvård NU-ambulansen 2.1.0 RETTS skall inte ta över det medicinska besluten som läkare och vårdpersonal
Läs merSEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:
1. SEPSIS PREHOSPITALT När en patient (från 18 år) söker akut vård och uppfyller någon av punkterna nedan, kan du misstänka infektion och ska alltid ha sepsis i åtanke. Feber eller frossa Sjukdomskänsla,
Läs merMAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA
V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer
Läs merPatientstyrning från Ambulanssjukvården mot Primärvården Region Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-102665 Fastställandedatum: 2018-11-29 Giltigt t.o.m.: 2019-11-29 Upprättare: Jessica K Rosén Fastställare: Peter Sund Patientstyrning från Ambulanssjukvården
Läs merBehandlingsguide Information till patienten
Behandlingsguide Information till patienten Viktig säkerhetsinformation för att minimera risken för immunrelaterade biverkningar Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra
Läs merSkalltrauma på barn. Johanna Räntfors Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus
Skalltrauma på barn Johanna Räntfors Larm skallskada på väg till akuten 2 Akut Trauma 13- årig pojke på cykel Påkörd av bil Bilen kört ca 50 km/h 3 Akutrummet 4 APLS, ATLS A Airway B Breathing C Circulation
Läs merMAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA
V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer
Läs merAkut och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Akut och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Namn Förord Att införa strukturerad triage på patienter som omhändertas av ambulanssjukvården, inte bara vid allvarliga händelser, ser
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Panodil 60 mg suppositorier Panodil 500 mg suppositorier. Panodil 1 g suppositorier.
Bipacksedel: Information till användaren Panodil 60 mg suppositorier Panodil 125 mg suppositorier Panodil 250 mg suppositorier Panodil 500 mg suppositorier Panodil 1 g suppositorier paracetamol Läs noga
Läs merAvrop av jourläkarbilar
Avrop av jourläkarbilar Jourläkarna ska göra medicinska bedömningar och behandlingar på plats i patientens hem följande tider: Måndag fredag 17.00 08.00 Lördag söndag Alla röda dagar Julafton, Nyår Midsommarafton
Läs merBipacksedel: information till användaren. Panodil 60 mg suppositorier Panodil 500 mg suppositorier. Panodil 1 g suppositorier.
Bipacksedel: information till användaren Panodil 60 mg suppositorier Panodil 125 mg suppositorier Panodil 250 mg suppositorier Panodil 500 mg suppositorier Panodil 1 g suppositorier paracetamol Läs noga
Läs merFLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text
Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Andning A01 Andningsbesvär med pip, astma J459 Astma ospecificerad Andning A02 Andningsbesvär med främmande kropp T179 Främmande kropp i andningsvägarna med icke
Läs merRETTS 2013 Skåne V 1.1 130308. RETTS Skåne 2013 v 1.1 130308
RETTS 2013 Skåne V 1.1 RETTS 2013 Skåne Anvisningar RETTS 2013 Skåne Anvisningar RETTS 2013 Skåne Anvisningar RETTS 2013 Skåne Anvisningar Prioritering vid vissa tillstånd (1) Det är av största vikt att
Läs mer1. RETTS Version: 2016
1. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): 2015-12-19 10:57 Onormal hjärtrytm R00 Förmaksflimmer/fladder I48.9 Vid samtidig dyspné använda se också ESS 4 Förberedande åtgärder EKG Röda symptom Orange
Läs mer(rapid emergency triage and treatment system) Ett sammanhållet medicinskt beslutsstöd för akutvård. NU-ambulansen 3.0
RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Ett sammanhållet medicinskt beslutsstöd för akutvård NU-ambulansen 3.0 RETTS skall inte ta över det medicinska besluten som läkare och vårdpersonal skall,
Läs merLänkar- vitalparametrar och övervakning. Länkar ESS Ordning. Länkar A-Ö RETTS 2013 ESS1
Länkar ESS Ordning Länkar A-Ö Länkar- vitalparametrar och övervakning ESS1 ESS2 ESS3 ESS4 ESS5 ESS6 ESS7 ESS8 ESS9 ESS10 ESS11 ESS12 ESS13 ESS14 ESS15 ESS16 Onormal hjärtrytm R00 Förmaksflimmer I48.9 Högt
Läs merVII ÖRON-NÄSA-MUN-SVALG
VII 125 Främmande kropp öron-näsa-svalg Satt i halsen 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. PVakut: lindriga symtom (kan svälja saliv etc/inga andningsbesvär)/kvarstående
Läs merFrisk utan antibiotika
Frisk utan antibiotika Råd vid vanliga luftvägsinfektioner Antibiotika har räddat miljontals liv......men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. Sedan 1940-talet har
Läs merPatientstyrning från Ambulanssjukvården mot Primärvården, Länsgemensam, hälso- och sjukvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Dokument ID: 09-102665 Fastställandedatum: 2017-01-31 Giltigt t.o.m.: 2018-01-31 Upprättare: Jessica K Rosén Fastställare: Peter Sund Patientstyrning från Ambulanssjukvården
Läs merESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. RETTS 2013
ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. Alla ESS är uppbyggda på samma sätt och gäller både prehospitalt som hospitalt. Triageåtgärder måste utföras för att triagefärg skall kunna
Läs merSTÖD FÖR REMISSER TILL ÖNH
Länsverksamheten Öron- Näs- och Hals Gäller för: Öron- Näs- och Hals Ursprungsutgåva: 20011-03-28 Godkänd av: Per-Inge Carlsson Utarbetad av: Karin Ehinger Giltighetstid: Tre år från senaste revisiondatum
Läs merBeslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient
Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Patientens namn Patientens personnummer OBS! Läkarkontakt skall alltid göras vid fallskada och relativt lindrigt trauma mot huvudet hos Waranbehandlad
Läs merTill dig som ordinerats
Aug 2016 Till dig som ordinerats av din läkare Information till patienter Introduktion Din läkare har förskrivit JANUVIA (sitagliptin) för behandling av typ 2-diabetes. Denna broschyr är avsedd för att
Läs merESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd.
ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. somatik Alla ESS är uppbyggda på samma sätt och gäller både prehospitalt som hospitalt. Triageåtgärder är ersatta med rekommendationer enligt
Läs merfråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA
Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!
Läs merSkalltrauma på barn. Johanna Räntfors Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus
Skalltrauma på barn Johanna Räntfors Larm skallskada på väg till akuten 2 Akut Trauma 13- årig pojke på cykel Påkörd av bil Bilen kört ca 50 km/h 3 Vid larm vilka frågor? 4 Akutrummet 5 Viktig information
Läs merBarnakuten Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus
Barnakuten Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus Bakgrund Alla barn under 16 år med medicinska, kirurgiska eller ortopediska problem. Ca 50 000 barn/år 14% behöver slutenvård 25-30% av patienterna
Läs merPatientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY
Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY VAD ÄR SYNJARDY? Din läkare har ordinerat SYNJARDY för att sänka ditt blodsocker.
Läs mer109. retts-p - Kramper UNS R Ryckningar hos spädbarn - Frånvaroattack
109. retts-p - Kramper UNS R56.8 - Ryckningar hos spädbarn - Frånvaroattack Meningit/sepsismisstanke Upprepade kräkningar Huvudvärk Trauma mot huvudet Hydrocephalus/shunt Diabetes el annan metabol sjukdom
Läs merYRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv
YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner
Läs merBehandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare
Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att
Läs merBrännskador. Observera
IX HUDEN Huden 153 Brännskador Inkluderar brännskada vid elolycka. Frätskador se sid 156. Brännskadans grad kan vara svår att initialt bedöma. Tumregler: Grad 1 = ytlig (epidermal): enbart rodnad/sveda/ömhet/klåda
Läs mer1. Vad Nebcina är och vad det används för
Bipacksedel: Information till användaren Nebcina Nebcina 10 mg/ml injektionsvätska, lösning. Nebcina 40 mg/ml injektionsvätska, lösning. Nebcina 80 mg/ml injektionsvätska, lösning. tobramycin Läs noga
Läs merFörsämrat hälsotillstånd
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso- och sjukvård och rehabilitering Ansvarig: Beslutad av: Version: 1 Giltig fr.o.m. 2017-06-01 Ansvarig för revidering: Beslutad datum: Revideras
Läs merBarnortopedi - för akutmottagningsbruk 2015-05-28 E Fridh DSBUS 1 Vad ska vi prata om? Ortopediskt trauma hos barn Ortopediska sjukdomar som kan dyka upp akut Viktigaste icke ortopediska diff-diagnoserna
Läs merHenoch-Schönlein purpura
www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Henoch-Schönlein purpura 1. VAD ÄR HENOCH-SCHÖNLEIN PURPURA? 1.1 Vad är det? Henoch-Schönlein purpura kallas också för IgA-vaskulit. Vid Henoch- Schönlein
Läs merDin vägledning för. Information till patienter
Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.
Läs merManual. BViS Beslutsstöd för Vård i Skaraborg. Checklista beslutsstöd
Manual Checklista beslutsstöd Checklista beslutsstöd är ett verktyg för sjuksköterskor som ska användas vid bedömning av försämrat hälsotillstånd hos personer med kommunal hälso- och sjukvård, där en planering
Läs merBromma Planeten Sjukdomspolicy
Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................
Läs merApotekets råd om. Huvudvärk
Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta
Läs merESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd.
ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. Alla ESS är uppbyggda på samma sätt och gäller både prehospitalt som hospitalt. Triageåtgärder måste utföras för att triagefärg skall kunna
Läs merAnafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling
Alf Tunsäter Docent, Överläkare AKC, Lund Anafylaktisk reaktion Av grek. aná = åter upp phylaxis = bevakning, säkerhet, skydd Klinisk definition En akut, svår, oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion
Läs merMITOXANTRON. Patientkort. Viktig obligatorisk information om riskminimering Meda AB (A Mylan Company)
MITOXANTRON Patientkort Viktig obligatorisk information om riskminimering 2018 Meda AB (A Mylan Company) NOVANTRONE (mitoxantron) För behandling av multipel skleros (MS) med mycket aktiva återfall förknippad
Läs merVersion 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)
PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber
Läs merFrågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn
1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års
Läs merBipacksedeln: Information till användaren. Pamol 500 mg filmdragerade tabletter. paracetamol
Bipacksedeln: Information till användaren Pamol 500 mg filmdragerade tabletter paracetamol Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig
Läs merUpplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)
PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Pentasa 1 g suppositorier. mesalazin
Bipacksedel: Information till användaren Pentasa 1 g suppositorier mesalazin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Imolopera 2 mg tabletter. loperamidhydroklorid
Bipacksedel: Information till användaren Imolopera 2 mg tabletter loperamidhydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för
Läs merDin vägledning för KEYTRUDA
Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.
Läs merOBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM
VI OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM Obstetriska och gynekologiska symtom Obs! Innefattar även symtom från bröstkörteln (mammae). 101 Obstetriska symtom symtom vid säker eller misstänkt graviditet Innefattar
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Yomesan 500 mg tuggtabletter. niklosamid
Bipacksedel: Information till användaren Yomesan 500 mg tuggtabletter niklosamid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Pamol 500 mg filmdragerade tabletter. paracetamol
Bipacksedel: Information till användaren Pamol 500 mg filmdragerade tabletter paracetamol Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig
Läs merBipacksedeln: Information till användaren. Ontbort 200 mg tabletter ibuprofen
Bipacksedeln: Information till användaren Ontbort 200 mg tabletter ibuprofen Läs bipacksedeln noggrant innan du börjar använda läkemedlet eftersom den innehåller viktig information. Använd läkemedlet exakt
Läs merFörkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?
Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som
Läs merDugga kull 1, 2014 HT. Max 42 p. GK 28 p LÄRAREX
Dugga kull 1, 2014 HT Max 42 p GK 28 p LÄRAREX 1. Vad skall ett barn med normal utveckling kunna finmotoriskt vid nedanstående åldrar såsom mest avancerade färdighet (mao, ange inte det man skall kunna
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Panodil 24 mg/ml oral suspension. paracetamol
Bipacksedel: Information till användaren Panodil 24 mg/ml oral suspension paracetamol Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig
Läs merPregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en
Läs merDet akut sjuka barnet. Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ
Det akut sjuka barnet Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ Varningstecken på svår infektion? Vilka ska skickas till sjukhus? Har feber betydelse? Hur länge innan åtgärd? Febernedsättande?
Läs merDin vägledning för. Information till patienter
Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.
Läs merVIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon
VIII ÖGON Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner Ögon 141 Synpåverkan Inkluderar synnedsättning och dubbelseende Akut synnedsättning Akut: telefonkontakt med
Läs merPatientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab)
Patientinformation Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) www.bms.se Inledning Före behandling med OPDIVO Det här är en broschyr avsedd som vägledning för dig som behandlas med OPDIVO. Här får du
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Alvedon 500 mg suppositorier Alvedon 1 g suppositorier. paracetamol
Bipacksedel: Information till användaren Alvedon 500 mg suppositorier Alvedon 1 g suppositorier paracetamol Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning
Daptomycin STADA 350 mg och 500 mg pulver till injektions /infusionsvätska, lösning 4.5.2017, version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning
Läs merEn ny behandlingsform inom RA
En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Alvedon forte 1 g filmdragerade tabletter. paracetamol
Bipacksedel: Information till användaren Alvedon forte 1 g filmdragerade tabletter paracetamol Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Imolopesim 2 mg/125 mg tabletter. Loperamidhydroklorid / dimetikon
Bipacksedel: Information till användaren Imolopesim 2 mg/125 mg tabletter Loperamidhydroklorid / dimetikon Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information
Läs merFall 1. SVK-seminarium Akuta barninfektioner Anna Nordlander, Hanna Hobell & Karl Hildebrand
SVK-seminarium Akuta barninfektioner 170508 Anna Nordlander, Hanna Hobell & Karl Hildebrand Notera att du endast kan förbereda fallen till och med initial handläggning/utredning! Behandling och vårdnivå
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Panodil 500 mg filmdragerade tabletter. paracetamol
Bipacksedel: Information till användaren Panodil 500 mg filmdragerade tabletter paracetamol Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är
Läs merRodnat, makulopapulöst utslag över rygg och buk. Inga rivmärken.
Minifall Pc-allergi 1 a-c 2019-04-24 Om ni har valt Minifall Pc-allergi 1 som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna (1a-c). Är handläggningen korrekt?
Läs merSkallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning)
Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Betrakta alltid en skallskada som allvarlig Avbryt träning eller tävling! Kontrollera puls andning fria luftvägar pupiller (ge konstgjord andning vid behov)
Läs merFrisk utan antibiotika
Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.
Läs merTill dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR
Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.
Läs merFaktaägare: Helene Axfors, överläkare, barn- och ungdomskliniken Gunilla Lindström, överläkare, medicinkliniken
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Giltig fr.o.m: 2018-03-28 Faktaägare: Gunilla Lindström, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,
Läs merOrdinera influensa- och Pneumokockvaccin
Ordinera influensa- och Pneumokockvaccin Vilka får ordinera influensa- och PnC-vaccin? Läkare Distriktssjuksköterskor som har genomgått dssk-vub Andra sjuksköterskor som efter genomgången utbildning godkäns
Läs merBViS. Beslutsstöd för Vård i Skaraborg
BViS Beslutsstöd för Vård i Skaraborg 2018 Bakgrund Forskning visar att: Det finns risker och problem förknippade med att äldre personer transporteras till sjukhus och vårdas inom slutenvården Otrygghet
Läs merLäs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig.
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Panodil 500 mg filmdragerade tabletter Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vissa mindre förpackningar av detta
Läs merOm det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund
Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,
Läs merHälsoenkät 2010 Welsh Corgi Pembroke SVENSKA WELSH CORGI KLUBBEN
Kön: Hane Tik Födelseår:.. Är din hund veterinärvårdsförsäkrad? Ja Om ja - i vilket bolag? 1) Hur bedömer du hundens allmäntillstånd? Mycket gott Gott Medelgott Dåligt Mycket Dåligt 2) Hud Har hunden någon
Läs merBipacksedel: information till användaren. Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning.
Bipacksedel: information till användaren Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning Järn Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel.
Läs merAnafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2015-12-10 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn - och ungdomskliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén
Läs merHandläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom
2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09
Läs merRETTS för Triolab. RETTS Rapid Emergency Triage and Treatment System
RETTS för Triolab RETTS Rapid Emergency Triage and Treatment System Hur vet vi vad som är viktigt att veta om just den här patienten? Eller, vad är viktigt att veta om alla patienter? Tidigare arbetssätt
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Alvedon 500 mg pulver till oral lösning, dospåse. paracetamol
Bipacksedel: Information till användaren Alvedon 500 mg pulver till oral lösning, dospåse paracetamol Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Panodil Brus 500 mg brustabletter. paracetamol
Bipacksedel: Information till användaren Panodil Brus 500 mg brustabletter paracetamol Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig
Läs merLäs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.
Bipacksedel: Information till användaren Nipaxon 50 mg tabletter noskapin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Använd
Läs merDu kan rädda andras liv
Första Hjälpen Du kan rädda andras liv Det är viktigt att kunna första hjälpen. Att gå en kurs i första hjälpen är en utsträckt hand till dina medmänniskor. Denna vägledning är bara ett smakprov. Kom ihåg
Läs merVad Pamifos är och vad det används för Vad du behöver veta innan du får Pamifos
amifos Pamidronsyra Vad Pamifos är och vad det används för Pamifos är ett läkemedel som påverkar uppbyggnad och nedbrytning av ben. Läkemedlet tillhandahålls i form av en lösning som kan ges som långsam
Läs mer