(rapid emergency triage and treatment system) Ett sammanhållet medicinskt beslutsstöd för akutvård. NU-ambulansen 3.0

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "(rapid emergency triage and treatment system) Ett sammanhållet medicinskt beslutsstöd för akutvård. NU-ambulansen 3.0"

Transkript

1 RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Ett sammanhållet medicinskt beslutsstöd för akutvård NU-ambulansen 3.0 RETTS skall inte ta över det medicinska besluten som läkare och vårdpersonal skall, och har kompetens att fatta. RETTS är ett beslutsstöd för att starta akutprocessen direkt och möjliggöra en standardisering för att snabbt skapa en säker vård för patienten. Omarbetat av Anna Greby & Jessica Råbe 24/ Detta dokument är lokalt anpassat Baserat på RETTS version 2014

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Addison 51 Akut smärta UNS VP Allergi 43 Andningsbesvär 4 Andningsstillestånd VP Anemi 48 Ascites 8 Asystoli VP Binjurebarkssvikt, känd 51 Blixtnedslag VP, 35 Brännskada RETTS-T, 35 Bröstkorgssmärta 5 Bröstsmärta UNS 5 Bröstsmärta vid andning 4 Buksmärta 6 Cirkulationsstillestånd Diabetes UNS 49 Diarré 6 Drunkning RETTS-T Dyspne 4 Elolycka RETTS-T, 35 Epilepsi 9 Exanthem UNS 43 Extremitetsproblem 15 Fallbenägenhet 53 Feber UNS 47 Feberkramper 9 Främmande kropp i esofagus 46 Främmande kropp i luftväg 46 Främmande kropp i näsa 46 VP Främmande kropp i öra 45 Frätskada RETTS-T, 35 Fysisk misshandel 42 Förgiftning UNS 40 Förmaksflimmer 1 GI-blödning 7 Graviditet 21 Gulsot 8 Halsont 46 Hematemes 7 Hematuri 16 Hemoptys 3 Huvudvärk 19 Hyperglykemi 49 Hyperventilation 4 Hypoglycemi 50 Hypotermi VP Hälsoundersökning 53 Hängning/strypning 30 Högt blodtryck 2 Inhalationsskada RETTS-T, 35 Illamående o kräkning 6 Immunbrist 51 Infektion UNS 47 Infektion öga 37 Kemolycka RETTS-T, 35 Koma, medvetslös VP Konfusion VP Krampanfall UNS 9 Köldskada RETTS-T, 35

3 Labbsvar 70 Ledvärk 13 Lokal infektion 47 Lågt blodtryck VP, 2 Läkemedelsreaktion UNS 43 Melena 7 Medvetandeförlust 20 Multipla skador, trauma RETTS-T, 39 Neurologiskt bortfall 12 Näsblödning 3 Näsproblem 46 Onormal hjärtrytm 1 Ospec psykisk ohälsa 52 Ospec sjukdom 53 Penetrerande våld RETTS-T Postoperativ tonsillblödning 3 Post partum <30 dagar 21 Provsvarsalgoritm 70 Psykisk ohälsa/sjudom/dmens 52 Ryggsmärta 14 Sensibilitetsstörning 10 Sexuellt våld 42 Sjukdom UNS 53 Sjukdomskänsla / trötthet 53 Skada axel/ nyckelben 33 Skada buk/bäcken 31 Skada huvud 30 Skada nacke o hals 30 Skada på fot 34 Skada på hand/arm 33 Skada på höft o lår 34 Skada på knä o underben 34 Skada thorax/rygg 31 Skada ögon 37 Skrotal smärta 17 Smärta extremitet 15 Smärta vid vattenkastning 16 Smärta/svullnad ljumske 6 Smärtor i bröstrygg / nacke 14 Stick och bett av djur 41 Stroke/bortfall UNS 12 Svimning/kollaps 20 Svullnad i extremitet 15 Symtom från anus/rectum 7 Syncopé 20 Toxiska effekter av djur 41 Tremor 10 Underbensödem 15 Underlivsbesvär hos kvinnor 21 Underlivsbesvär hos män 17 Urinproblem 16 Urinretention 16 Vaginal blödning 21 Våldtäkt PM/RUT Yrsel/svindel 11 Ödem UNS 15 Ögonproblem 37 Öronproblem 45

4 ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. Alla ESS är uppbyggda på samma sätt och gäller både prehospitalt som hospitalt. Triageåtgärder måste utföras för att triagefärg skall kunna ges var i akutvårdkedjan det sker bestämmer huvudmannen. Utfallsfärgen markeras med en pilkloss. Vissa processåtgärder prehospitalt och hospitalt äger den enskilde huvudmannen/organisationen att själv komplettera. Ledtider i minuter till läkare har vi tagit bort helt i denna version. RETTS rekommenderar bara två tidsnivåer: Akutsjukvård direkt = röd och orange prio Kan vänta utan medicinsk risk = Gul, grön och blå prio Huvudmannen avgör sen vilken kapacitet och kompetens som skall organiseras för att uppnå rekommendationerna i RETTS. Dessa baseras enbart på medicinsk säkerhet och utgår från de valideringsstudier som genomförts. Immunosuppression: kan vara primär eller sekundär och finns beskriven i ESS definitioner. Faktaruta pediatrik För retts-p skall vid bedömning av vitalparametrarna rätt åldersalgoritm användas. Faktaruta primär/närsjukvård När RETTS systemet används inom mer primära vårdformer kan systemet användas för akutsökande/jourcentralsverksamhet för att bedöma behov av åtgärder och vårdnivå. Övrigt RETTS är inte skapat för att neka/avvisa patienter, och inte heller avsett att inte erbjuda patienten Akutsjukvård pre- eller hospitalt. Om patienten triageras BLÅ innebär det att man kan hänvisa till annan vårdform utan risk. Provtagning enligt RETTS Triageåtgärd innebär att ett extra prov eller mätning måste göras för att kunna avgöra triagefärg på patienten. I varje ESS ges en rekommendation som pilkloss och innebär att RETTS rekommenderar vissa prover och monitorering. Vi rekommenderar att man följer systemet helt utan lokala undantag.

5 1. RETTS - Onormal hjärtrytm R00 - Förmaksflimmer /fladderi Multipla medvetandeförluster - Dyspne - Bröstsmärta - Enstaka medvetandeförlust - Nydebuterat eller recidiverande förmaksflimmer -Ingen medvetandeförlust Triageåtgärd: Definition: Medvetandeförlust används generellt för patienter som söker för svimning eller syncope. Tidigare ESS användes följande definition: syncope=plötslig medvetslöshet. svimning= medvetandeförlust med förkänning Onormal hjärtrytm är ett symtom som kan vara orsakat av allvarliga arytmier som endast fångas intermittent. Plötslig medvetandeförlust utan föregående symtom och utan misstanke om bakomliggande krampsjukdom, kan behöva en annan och mer skyndsam handläggning. Samtidigt är det ibland svårt att skilja medvetandeförlust p.g.a. arytmier från psykosomatiska symtom. Försök att anamnestiskt skilja på medvetandeförlust med prodromalsymtom (förkänningar) och de medvetandeförluster som kommer plötsligt och där patienten vaknar upp på golvet. Vid nydebuterat eller recidiverande förmaksflimmer (patienten vet oftast detta) visa för läkare för att ta ställning till elkonvertering, kompletterande undersökning och notera alltid debuttid. Processåtgärd hospitalt: Svält ml Ringer Acetat till patienter som skall eller sannolikt kommer att elkonverteras. PK- INR på patienter med Waranbehandling.

6 2. RETTS -Högt blodtryck R03.0 -Lågt blodtryck R03.1 (som sökorsak) - Akuta bortfallssymtom - Medvetandepåverkad med SBT >240 och/eller DBT >140mmHg - DBT >140 - DBT > 120 (upprepade mätningar) Byt till ESS 12 vid akuta bortfallssymtom Patienter som kommer med högt blodtryck är ofta remisspatienter men det är även ett vanligt undersökningsfynd i akutvårdkedjan, speciellt vid första mätningen. Ett högt mätvärde behöver dock INTE vara hypertoni utan kan vara fysiologisk p.g.a. patienten har en hög cardiac output och vasokonstriktion på grund av stresspådrag. Om högt blodtryck däremot är associerat med cerebrala symtom och/eller kardiella symtom skall högt blodtryck värderas som ett möjligt alarmtecken och handläggas därefter. Om patienten på uristicka inte har proteinuri så är det höga blodtrycket sannolikt tillfälligt. Vid misstanke om malign hypertoni, ett tillstånd som är ovanligt, skall patienten handläggas mer skyndsamt och alltid skrivas in på sjukhus. Malign hypertoni går alltid med proteinuri, fundus hypertonicus III och hypertensiv encephalopati (påverkat sensorium). Lågt blodtryck, systoliskt < 90 mmhg, kan däremot vara tecken på allvarlig sjukdom och fångas via vitalparametrarna. Om patienten söker för isolerat lågt blodtryck, dvs utan andra symtom som syncope, dyspne, frossa, feber etc. så är detta inget alarmsymtom så länge SBT är > 90 mmhg. Vid lågt BT skall BT alltid mätas i båda armarna. Rekommenderad processåtgärd hospitalt: BT på gul och grön prio varje timma, röd o orange monitoreras enligt RETTS U-prot på gul, orange och röd prio.

7 3. RETTS -Blodhosta/Hemoptys R04.2 -Näsblödning R04.0 -Tonsillblödning, postoperativ R Hb <70 - Pågående stor okontrollerad blödning - Pågående medelstor/multipla näsblödning/ar - Stora hemoptyser - Hb <90 - AK-beh eller blödningsbenägenhet - Nyligen svalgkirurgi < 14 dagar - Intermittent färsk näsblödning - Icke färsk näsblödning - Enstaka hemoptyser Triageåtgärd: Hb Kör till akutmottagning enligt sedvanlig rutin Vid näsblödning hos patienter inom NU sjukvården kan patienten lämnas hemma förutsatt att; VP grön Blödningen upphör, med eller utan Rapid Rhino Kontakt tagits med ÖNH jour VIKTIG INFORMATION TILL PATIENTEN Tamponaden får inte sitta längre än 24 timmar. Om nästkommande dag är en röd eller helgdag skall patienten infinna sig på akutmottagningen klockan Om nästkommande dag är en vardag skall patienten ringa ÖNH-mottagningen på NÄL på morgonen och beställa en tid. Rekommenderad processåtgärd hospitalt: Röd+Orange blodgrupp och bastest. PK+APTT på patient med AK-beh.

8 3. RETTS -Blodhosta/Hemoptys R04.2 -Näsblödning R04.0 -Tonsillblödning, postoperativ R04.1 Fakatruta somatik AK behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystem och/eller trombocyter. Eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen Blodhosta/hemoptys skall alltid tas på allvar eftersom man vid upprepade tillfällen av hemoptys måste utesluta bakomliggande malign sjukdom. Vid vissa lungödem och vid lungemboli/lunginfarkt kan hemoptys förekomma men är relativt ovanligt och utgör inget kardinalsymtom. Hemoptys förekommer också vid AK-beh och vanlig benign hosta. Därför är det extra viktigt att man hos patienter med synlig blödning kontrollerar om det föreligger AK-beh eller blödningsbenägenhet. Hb gränserna är satta som vägledning och har ingen vetenskaplig grund utan baseras på hur akut transfusionsbehov patienten kan tänkas ha. Ofta ger vitalparametrarna utslag vid riktigt låga Hb och då faller prioritetsgruppen ut där. Vid postoperativ tonsillblödning, som ofta är av intermittent typ, kan stora och livshotande tillstånd uppstå akut. Ofta är det hotande luftväg som komplicerar tillståndet. Dödsfall har rapporterats. En postoperativ tonsillblödning kan därför ALDRIG triageras lägre än Orange. Blödning definieras: Liten blödning Medelstor blödning Stor blödning Mer saliv än blod Mer blod än saliv Blod rinner från näsa och/eller mun

9 4. RETTS - Andningsbesvär/dyspné R Hyperventilation R Bröstsmärta vid andning R Nytillkommet vänstergrenblock - ST-höjning - Utbredd thorakal plötsligt smärta med vegetativa symtom eller medvetandeförlust - Samtidig svår bröstsmärta med eller utan andnings korrelation, och/eller medvetandeförlust - Synlig halsvenstas - Ischemitecken på +dyspne - Endast andningskorrelerad bröstsmärta - I kombination med hjärtklappning - Bilaterala benödem Triageåtgärd: Dyspne är ett av de vanligaste symtomen hos patienter som söker akutsjukvård. Alla har inte en bakomliggande organisk orsak till dyspnén. Vid dyspne spelar därför kombinationen VP och ESS en viktig roll i handläggningen. Viktigt att komma ihåg är att patienter med kroniska lungsjukdomar ofta faller ut på vitalparametrar medan lungfriska kan ha helt normala vitalparametrar och ändå ha en allvarlig bakomliggande sjukdom. Vid ex.v. lungemboli kan vissa patienter vara förvånansvärt opåverkade i vila. Ofta är akut lungemboli kombinerat med viss tachykardi men behöver inte vara särskilt uttalad, och ibland kan nydebuterat förmaksflimmer vara associerat till lungemboli. WELLS kriterierna är de som kan användas för att scora patienter med misstänkt lungemboli. DVT, tidigare DVT och /eller lungemboli är starka riskfaktorer för lungemboli. Vid samtidig bröstsmärta och/eller syncope skall symtomet dyspné alltid betraktas som allvarligare än utan dessa symtom. Vid misstanke om dyspne och samtidig infektion kan algoritm 47 övervägas. Processåtgärd hospitalt: Troponin på röd, orange och gul prio.

10 5. RETTS - Bröstsmärta/Bröstkorgsmärta UNS R Nytillkommet vänstergrenblock - ST-höjning - Utbredd thorakal plötsligt smärta med vegetativa symtom eller medvetandeförlust - Ischemitecken på + pågående bröstsmärta - Nyligen/pågående brsm med vegetativa symtom - Brsm/bröstkorgssmärta + andnöd - Brsm som kommer i vila och/eller vid ringa ansträngning - Brsm + medvetandeförlust - Måttlig/lätt brsm men med normalt - Riskfaktorer - Ej nytillkommen bröstsmärta -Inget av ovanstående Triageåtgärd: Bröstsmärta är den vanligaste sökorsaken inom akutsjukvården. Ofta beskrivs bröstsmärtan som diffus och med oklar lokalisation. När började bröstsmärtan, var den andningskorrelerad, kom den vid ansträngning, kyla? Har tidigare bröstsmärta akut ändrat karaktär? Med vegetativa symtom menas blek, kallsvettig och kladdig hud samt illamående patient. Finns det riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom som tidigare kardiovaskulär sjukdom (även Claudicatio intermittens, stroke, TIA), hypertoni, rökning, diabetes, hyperlipidemi, ärftlighet? Förekomst av en eller flera riskfaktorer ökar sannolikheten för att akut koronart syndrom kan föreligga och stärker indikationen för utredning vid akut bröstsmärta. Ett normalt utesluter inte akut koronart syndrom. Ett patologiskt bekräftar inte akut koronart syndrom. En vanlig orsak till patologiskt är att det felkopplat. Är felkopplat??? Processåtgärd hospitalt: Troponinserie på röd, orange och gul prio. Reevaluering: Vid återkommande eller förvärrad bröstsmärta under vård på akuten skall patientens symtom och tecken återigen värderas enligt algoritmen.

11 6. RETTS -Buksmärta/ Flanksmärta R10.4 -Illamående/Kräkning R11.9 -Diarré UNS A09 -Smärta/svullnad ljumske - Plötslig debut med pågående smärta på allmänpåverkad patient - Svår/måttlig smärta på allmänpåverkad patient. - Smärta hos pat med känt bukaortaaneurysm - Smärta+PD-pat, pyelostomi eller gastric bypass - Feber > 38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Smärta + medvetandeförlust - Immunosupprimerad patient - Icke reponibelt, smärtande ljumskbråck - Svår/måttlig smärta, i övrigt opåverkad pat. ->2 kräkningar sista 4 timmarna - Upprepade tunna diarréer - Makroskopisk hematuri Buksmärta är den vanligaste kontaktorsaken som brukar kategoriseras som kirurgi inom akutvårdkedjan. Den bakomliggande orsaken kan dock vara mycket varierande, och vissa tillstånd kräver omedelbart omhändertagande men sällan akut kirurgisk åtgärd, medan andra är urakuta tillstånd. Debuten och förekomst av andra samtidiga symtom, ex.v. kräkning, hematuri, feber, frossa, diarre kan påverka handläggningen och prioriteringen. Det finns också kända riskfaktorer som kan utgöra ett stöd i bedömningen och prioriteringen av patienter med buksmärta, exempel på detta är tidigare bukkirurgi, kända gastrointestinala sjukdomar, buktrauma, känt aortaaneurysm, peritonealdialys(pd-patient) och pyelostomikateter. Glöm inte att buksmärta kan vara av kardiell genes Vid lågt sittande buksmärta hos fertila kvinnor skall man alltid misstänka graviditet eller postpartum, med komplikation. Se även ESS 21 Processåtgärd hospitalt: Troponin på röd. vid smärta ovan navelplanet Leverprover på smärta ovan navelplanet. Blodstatus med CRP på gul o grön prio. Urinsticka på alla. Gravidetstest på alla fertila kvinnor. PM: följ lokalt PM för kvinnor med lågt sittande buksmärta. Stor buk: bladderscan Patient med prio högre än Gul ges vätska enligt PM Vid stensmärta: följ PM för smärtbehandling Blododling vid feber och frossa

12 7. RETTS - Bodig kräkning/hematemes K Blodig avföring/melena K Symtom i anus och rectum K GI-blödning K92. -Pågående hematemes eller stor melena/rectalt blod -Hb < 70 - Anamnes på större blödning rektalt eller hematemes -AK-beh eller blödningsbenägenhet* -Nyligen svalgkirurgi < 14 dagar -Hb < 90 - Svart avföring eller blod i avföringen. -Enstaka hematemes/melena. Triageåtgärd: Hb AK behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystem och/eller trombocyter. Eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverka trombocytfunktionen Hematemes beror oftast på blödning i ventrikel, esofagus eller övre delen av tunntarmen. Mörk/svart avföring betyder ofta blödning som pågått en tid, medan rött blod i avföringen ofta är färsk. Stora mängder blod indikerar större färsk blödning, medan små blodmängder på avföringen indikerar distal mindre blödning. Det är därför extra viktigt att man hos patienter med GI blödning särskilt efterfrågar om patienten har ökad blödningsbenägenhet. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). Processåtgärd hospitalt: : Röd+Orange blodgrupp och bastest. PK+APTT på patient med AK-beh.

13 8. RETTS - Gulsot (ikterus) R17 - Ascites R18 - Hb < 70 - Ikterus+feber >38,5º - Hb < 90 - Psykotiskt beteende Triageåtgärd: Hb Ascites med eller utan ikterus kan förekomma vid levercirros och svår hjärtsvikt, men kan också förekomma vid en rad andra tillstånd. Viktigt vid bedömning av ascitespatienten i akutvårdkedjan är att ta reda på hur snabbt bukomfånget ökat och ev. kända bakomliggande faktorer. Vid akut påkommen ascites/ökat bukomfång skall man även kartlägga ev. buksmärta. Gulsot/ikterus kommer oftast successivt och orsakas oftast av gallvägsobstruktion eller leverinsufficiens och uppstår vid S- bilirubin > 30µmol/l. Vid akut påkommen ikterus skall intravasal hemolys misstänkas. Vid misstanke om infektion överväg algoritm 47. Processåtgärd hospitalt: Röda prover enligt RETTS på alla patienter med ikterus och/eller ascites eftersom leverstatus och PK-INR ingår.

14 9. RETTS -Kramper UNS R Epilepsi (känd) G Patient med aktuella upprepade krampanfall - Krampanfall utan tidigare känd epilepsi - AK-beh eller blödningsbenägenhet* - Skalltrauma - Krampanfall och tidigare känd epilepsi AK behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystem och/eller trombocyter. Eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen Patient som haft aktuella (senaste dygnet) upprepade krampanfall har en ökad risk att få ytterligare ett krampanfall. Debut av epilepsi i vuxen ålder är ovanligt. Bakomliggande annan orsak bör misstänkas. Krampanfall hos patient med AKbehandling/blödningsbenägenhet har ökad risk att kramperna beror på intrakraniell blödning. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). Processåtgärd hospitalt: : Om pat tar EP- medicin sparas ett rör för läkemedelskoncentration (skickas på läkarordination). PK- INR, APTT på orange patient.

15 10. RETTS -Sensibilitetsstörning R20 -Tremor R Plötsligt påkommen huvudvärk - Samtidig kräkning - Upprepade intermittenta bortfallsymtom med eller utan motoriksymtom - DBT >120 mmhg - Skalltrauma inom 48 h - Aktuellt missbruk (abstinens) - DBT >110 mmhg Fråga efter skalltrauma använd ESS 30. Om misstanke om stroke/tia byt till ESS 12 Sensibilitetsstörningar kan uppstå vid perifer nervskada men också av orsaker från CNS. Det är därför viktigt att man ställer frågor kring symtom som kan komma från CNS, ex.v. huvudvärk, kräkning och motoriska bortfall. Fråga alltid om duration (symtomstart??) Vid enbart tremor är det viktigt att fråga om missbruk, läkemedel eller tidigare neurologisk sjukdom som oftast ger vägledning om tremorns ursprung. Processåtgärd hospitalt: på alla med sensibiltetestörning.

16 11. RETTS - Yrsel och svindel R42 - Plötsligt påkommen huvudvärk - Kräkningar - Anamnes på medvetandeförlust - Akut debut - Enstaka kräkning utan andra symtom - Tidigare stroke - Skalltrauma - AK-beh. Eller blödningsbenägenhet* Om skalltrauma använd ESS 30. Om misstanke om stroke/tia byt till ESS 12 AK behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystem och/eller trombocyter. Eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen Yrsel är ett vanligt symtom hos både yngre och äldre patienter. Äldre kan dock få svårt att klara sin ADL vid plötslig eller kronisk yrsel. En vanlig orsak till plötslig yrsel är sk. godartad lägesbetingad yrsel som ofta förvärras av huvudrörelse och lägesförändring av kroppen och går ofta över av sig själv. Vid lägesbetingad benign yrsel är den ofta av rotatorisk karaktär. Med akut debut menas plötsligt påkommen yrsel inom några få timmars tidsintervall från ankomst. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). Vid yrsel hos äldre är det viktigt att man bedömer risken för fall och har patienten under uppsikt/tillsyn under vårdtiden. Processåtgärd hospitalt: Ortostatiskt prov på gul och grön. Ortostatiskt prov = liggande blodtryck, sen blodtryck efter 1 och 5 minuters stående. Varning fallrisk!!

17 12. RETTS -Stroke I64.9 -Neurologiskt bortfall/tia G Patienten uppfyller kriterier för strokelarm Ring (akut NÄL larm) Strokelarmskriterier* Plötslig nytillkommen ensidig svaghet / talstörning > 16 år RLS 1-3 Till sjukhus inom 4 timmar från symtomdebut Inga kramper vid insjuknandet Ej multisjuk och därför stort vårdbehov innan insjuknandet Säg att vi har en möjlig räddahjärnan patient NÄL Fyll i räddahjärnanjournalen för ytterligare stöd och påbörja checklistan. Observera att detta ej får fördröja avtransport till sjukhus. ÖVRIGA SJUKHUS; SU Ring (neurologjour) 2:a hand (larmtelefon) Kungälv Ring (larmtelefon) Karlstad Ring (larmtelefon) Norge Ring (Amk enligt pm) KSS Ring (larmtelefon) - Huvudvärk - Kräkningar/illamående/yrsel - Trauma - AK-behandling eller blödningsbenägenhet* - DBT >120 mmhg - Patient med intermittenta bortfall inom 7 d - Bortfall/stroke som ej uppfyller kriterier för storkelarm - DBT >110 mmhg - Transglobal amnesi Är patienten möjlig för direktinläggning? Se kriterier nedan. Ring stroke-ssk avd 53 tel Gäller måndag - torsdag & fredag Direktinläggningskriterier vid ORANGE/GUL/GRÖN VP högst gul Tydliga symtom talande för stroke eller TIA (tex nytillkommen ensidig förlamning och eller talstörning) EJ Huvudvärk, kräkningar el trauma DBT < 120 mmhg Symtomdebut < 7 dagar P-glucos <22 mmol/l Om dessa kriterier inte uppfylls, handläggs patienten enligt sedvanlig rutin

18 forts 12. RETTS -Stroke I64.9 -Neurologiskt bortfall/tia G45.9 Processåtgärd hospitalt: Bladderscan på alla misstänkta färska stroke. Betänk ökad fallrisk och ökat omvårdnadsbehov. PK-INR, APTT på orange prio. Reevaluering: Vid återkommande symtom/bortfall under vård på akuten skall patientens symtom och tecken återigen värderas enligt algoritmen. AK behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystem och/eller trombocyter. Eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen Stroke är en av de vanligaste frågeställningar hos patienter med neurologiska symtom som söker på akutmottagningen. Vid stroke finns ofta ett antal viktiga faktorer att ta hänsyn till vid prioritering, diagnostik och behandling. Det är särskilt viktigt att hitta patienten tidigt i förloppet vid misstanke om hjärninfarkt men också finna de som eventuellt kan ha en blödning för ställningstagande till åtgärd. Isolerade symtom som plötslig synrubbning kan vara tecken på stroke. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). Strokelarm aktiveras enligt lokal algoritm/pm vilket innebär att strokelarm kan utlösas oavsett medicinsk prioritet enligt RETTS. Prio enligt RETTS baseras på risk för död eller komplikation i akutvårdkedjan. Strokelarm är kopplat till behandlingsstrategi.

19 13. RETTS -Ledvärk M Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Debut < 24 h och rodnad+svullen+öm led - Immunosupprimerad - Omöjligt att flektera/extendera - Inopererat material/protes i värkande led Denna ESS används för engagemang i fot/handled eller proximalt därom. Den viktigaste åtgärden vid handläggning av patienter med ledvärk är kartläggningen av utbredningen, en eller flera leder, symtomdebut och duration och ev förekomst av feber/frossa samt lokal rodnad, eller allmänpåverkan. Har patienten tidigare kirurgi mot leden eller inopererad protes. Vid septisk artrit är oftast stora leder inblandade och oftast en led. Fråga om trauma i anamnesen. Vid primärt trauma mot leden använd skadealgoritm. Processåtgärd hospitalt: Blododling vid feber >38,5º. Vid orange och gul prio kontaktas ortoped/akutläkare direkt.

20 14. RETTS - Ryggsmärta M Smärtor i bröstrygg M Smärta nacke M Plötslig debut med pågående smärta och allmänpåverkan - Thorakal plötsligt smärta med vegetativa symtom (kallsvett, illamående) eller medvetandeförlust - Nytillkommet neurologiskt bortfall - Urinretention (urinstämma) - Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Thorakal plötslig smärta utan vegetativa symtom - AK-behandling eller blödningsbenägenhet* - Makroskopisk hematuri - Debut/duration >12 h - Tidigare känd terapiresistent smärta AK behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystem och/eller trombocyter. Eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen Vanligaste orsaken till akut ryggvärk är muskulära besvär utan annan organisk orsak. Därför är det viktigt att tidigt sortera ut de patienter som inte behöver kompletterande utredning utan rådgivning om smärtbehandling. De som har ett uppenbart akut insjuknande skall utredas och handläggas på annat sätt. Vi upprepade och långvariga besvär i kombination med relativt opåverkad patient som saknar symtom och tecken enligt ESS 14, kan man ofta hänvisa till annan vårdnivå än akutmottagningen. Vid oklar smärtlokalisation eller kombinerat med smärta i buken/flanksmärta kan ESS 6 användas. Vid oklara smärtor som är svårlokaliserade kan ESS 5 övervägas. Med nytillkomna neurologiska bortfall menas motoriska och/eller sensoriska bortfall i extremitet (denna algoritm) som kommit eller accentuerats, och som inte funnits som ett kroniskt tidigare utrett tillstånd. Vid trauma använd ESS 31. Processåtgärd hospitalt: Vid orange prioritet tas direkt kontakt med ortopedjouren/akutläkare om denna inte primärt handlägger patienten på akuten. Urinsticka på alla priogrupper. Bladderscan på röd/orange..

21 15. RETTS -Smärta i extremitet M79.6 -Svullnad i extremitet R22.4 -Underbensödem R60.0 -Ödem UNS R60.9 -Extremitetsproblem - Nytillkommen kall extremitet - Ingen kapillär återfyllnad - Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst -Svår smärta plötslig debut - Svullnad och konsistensökning - Tidigare DVT/artäremboli - AK-behandling eller blödningsbenägenhet* - Inopererat material/protes - Nydiagnostiserad DVT AK behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystem och/eller trombocyter. Eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen. Akut smärta i extremitet utan föregående trauma kan var ett vaskulärt insjuknande. Hos patienter med känt eller okänt förmaksflimmer kan kardiella embolier occludera extremitetskärl. Akut påkommen kall extremitet föranleder alltid kontakt med kärlkirurg (detta måste ske utan fördröjning, extremiteten är hotad!!). Vissa hematologiska sjukdomar ger också ökad risk för tromboembolism, liksom gravida, nyligen förlösta och hormonbehandlade kvinnor. Vid frossa och samtidig, ofta svår värk skall, nekrotiserande fasciit misstänkas och då är patienten alltid orange till diagnosen är utesluten. Dessa tillstånd är förenade med hög mortalitet (akutsjukvård direkt!!). Vid misstanke blododla direkt. Vid misstanke om DVT (djup ventrombos) använd WELLS kriterierna för klassificering. Processåtgärd hospitalt: Analysera myoglobin och tag blododling om feber > 38,5 o. Patient med blödarsjuka, kontakta ansvarig läkare för prio. Vid misstanke/remiss om DVT, följ lokal DVT rutin.

22 16. RETTS -Smärta vid vattenkastning R30 -Urinretention R33 -Hematuri/Blod i urinen R31 -Urinproblem R39 -Hb <70 - Hb < 90 - Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Pyelostomi - Makroskopisk hematuri med AK-beh eller blödningsbenägenhet* - Makroskopisk hematuri - Buksmärtor AK behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystem och/eller trombocyter. Eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen De bakomliggande faktorerna vid vattenkastningssmärta är många. Fråga efter tidigare symtom av liknande karaktär. Hematuri kan ha olika akuticitet men skall alltid föranleda ställningstagande till utredning som i de flesta fall kan ske polikliniskt. Feberanamnes är att rekommendera. Triageåtgärd: Hb vid hematuri Processåtgärd hospitalt: Urinsticka på alla, urinoding på alla utom grön prio, blododling vid feber >38,5 o. Bladderscan vid misstanke om urinretention. KAD vid urinretention enligt rutin. Makroskopisk hematuri: följ lokal rutin

23 17. RETTS -Underlivsbesvär hos män (för kvinnor se ESS 21) -Skrotal smärta - Plötslig debut och/eller intermittent skrotal smärta <48 timmar - Trauma, skrotum och kraftig smärta/ödem - Priapism/paraphimosis Orsaken kan vara epididymit som förekommer i alla åldrar men ovanligt före puberteten. Testistorsion drabbar oftast pojkar och yngre män och karaktäriseras av plötslig eller intermittent insättande ensidig, skrotal smärta med svullnad. Tidig urologkontakt är viktig/obligatorisk vid misstanke om testistorsion. - Måttlig till lindrig smärta - Svullen och/eller blödande penis Processåtgärd hospitalt: Läkarkontakt direkt vid misstanke om testistorsion.

24 19. RETTS -Huvudvärk R51 -Neuralgi M Åskknallshuvudvärk - Meningism/nackstelhet - Plötslig yrsel - Neurologiskt bortfall och/eller kräkningar - Inoperad shunt - AK-behandling eller blödningsbenägenhet* - Enstaka kräkning utan neurologiskt bortfall Fråga efter skalltrauma använd ESS 30. Vid misstanke om stroke/tia byt till ESS 12 AK behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystem och/eller trombocyter. Eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen Åskknallshuvudvärk är ett kardinalsymtom vid subarachnoidalblödning och kan vara en mindre sk varningsblödning och skall tas på största allvar. Attackhuvudvärk innebär att huvudvärken kommer plötsligt och inte i attacker. Hos dessa patienter skall alltid subaracknoidalblödning misstänkas och uteslutas. Meningism definieras som patienten med huvudvärk, allmänpåverkad och med en relfektorisk nackstelhet vid passiv (undersökaren böjer huvudet framåt) flexion i nacken. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). Processåtgärd hospitalt: Ta blododling på röd och orange prio och >38,5. Om Waranbehandling tag PK-INR

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING Addisons sjukdom 51 MEDICIN Allergi 43 143 MEDICIN Andningsbesvär 4 104 ANDNING Andnöd 4 104 ANDNING Andningsuppehåll 104 Andningsstillestånd VP VP Anemi 48 148 MEDICIN Apné 104 Ascites 8 108 KIRURGI Barnmisshandel

Läs mer

ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. RETTS 2013

ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. RETTS 2013 ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. Alla ESS är uppbyggda på samma sätt och gäller både prehospitalt som hospitalt. Triageåtgärder måste utföras för att triagefärg skall kunna

Läs mer

1. RETTS Version: 2016

1. RETTS Version: 2016 1. RETTS Version: 2016 Senast sparad (Predicare): 2015-12-19 10:57 Onormal hjärtrytm R00 Förmaksflimmer/fladder I48.9 Vid samtidig dyspné använda se också ESS 4 Förberedande åtgärder EKG Röda symptom Orange

Läs mer

RETTS. (rapid emergency triage and treatment system) Ett sammanhållet medicinskt beslutsstöd för akutvård. NU-ambulansen 2.1.0

RETTS. (rapid emergency triage and treatment system) Ett sammanhållet medicinskt beslutsstöd för akutvård. NU-ambulansen 2.1.0 RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Ett sammanhållet medicinskt beslutsstöd för akutvård NU-ambulansen 2.1.0 RETTS skall inte ta över det medicinska besluten som läkare och vårdpersonal

Läs mer

RETTS för Triolab. RETTS Rapid Emergency Triage and Treatment System

RETTS för Triolab. RETTS Rapid Emergency Triage and Treatment System RETTS för Triolab RETTS Rapid Emergency Triage and Treatment System Hur vet vi vad som är viktigt att veta om just den här patienten? Eller, vad är viktigt att veta om alla patienter? Tidigare arbetssätt

Läs mer

ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd.

ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. Alla ESS är uppbyggda på samma sätt och gäller både prehospitalt som hospitalt. Triageåtgärder måste utföras för att triagefärg skall kunna

Läs mer

1. METTS-A. - Onormal hjärtrytm R00 - Förmaksflimmer I48.9. Bakgrund

1. METTS-A. - Onormal hjärtrytm R00 - Förmaksflimmer I48.9. Bakgrund 1. METTS-A - Onormal hjärtrytm R00 - Förmaksflimmer I48.9 -Multipla syncope -FF+dyspne och/eller bröstsmärta -Enstaka syncope -Nydebutarat eller recidiverande förmaksflimmer -Inga syncope Onormal hjärtrytm

Läs mer

RETTS 2013 Skåne V 1.1 130308. RETTS Skåne 2013 v 1.1 130308

RETTS 2013 Skåne V 1.1 130308. RETTS Skåne 2013 v 1.1 130308 RETTS 2013 Skåne V 1.1 RETTS 2013 Skåne Anvisningar RETTS 2013 Skåne Anvisningar RETTS 2013 Skåne Anvisningar RETTS 2013 Skåne Anvisningar Prioritering vid vissa tillstånd (1) Det är av största vikt att

Läs mer

Patientstyrning från Ambulanssjukvården mot Primärvården, Länsgemensam, hälso- och sjukvård

Patientstyrning från Ambulanssjukvården mot Primärvården, Länsgemensam, hälso- och sjukvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(9) Dokument ID: 09-102665 Fastställandedatum: 2014-06-27 Giltigt t.o.m.: 2015-06-27 Upprättare: Karin V Rosén Fastställare: Jörgen Tranevik Patientstyrning från Ambulanssjukvården

Läs mer

Akut och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Akut och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Akut och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Namn Förord Att införa strukturerad triage på patienter som omhändertas av ambulanssjukvården, inte bara vid allvarliga händelser, ser

Läs mer

ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd.

ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. somatik Alla ESS är uppbyggda på samma sätt och gäller både prehospitalt som hospitalt. Triageåtgärder är ersatta med rekommendationer enligt

Läs mer

Patientstyrning från Ambulanssjukvården mot Primärvården, Länsgemensam, hälso- och sjukvård

Patientstyrning från Ambulanssjukvården mot Primärvården, Länsgemensam, hälso- och sjukvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Dokument ID: 09-102665 Fastställandedatum: 2017-01-31 Giltigt t.o.m.: 2018-01-31 Upprättare: Jessica K Rosén Fastställare: Peter Sund Patientstyrning från Ambulanssjukvården

Läs mer

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Patientens namn Patientens personnummer OBS! Läkarkontakt skall alltid göras vid fallskada och relativt lindrigt trauma mot huvudet hos Waranbehandlad

Läs mer

Olyckstid:. Ankomst akutrum:... Lämnar akutrum:... o Fallolycka o 0-3m o 4-6m o + 7m

Olyckstid:. Ankomst akutrum:... Lämnar akutrum:... o Fallolycka o 0-3m o 4-6m o + 7m TRAUMAJOURNAL Namn:... Pat id:... Oidentifierad:... Klistra patientetikett här Datum:... Tel larmtid:... Beräknad ankomst:... o Ambulans:... o HKP:... o Söker själv:... Olyckstid:. Ankomst akutrum:...

Läs mer

RETTS rapid emergency triage and treatment system

RETTS rapid emergency triage and treatment system RETTS rapid emergency triage and treatment system ett beslutsstödssystem för akutsjukvårdkedjan Bengt R Widgren MD, PhD, Associate Professor Head Dept of Research, Development and Education Region Halland

Läs mer

Innehåll: Sortering: vårdåtagande-besöksorsak-ess. Besöksorsaker i alfabetisk ordning. Vitalparametrar barn (0-18 år) ESS

Innehåll: Sortering: vårdåtagande-besöksorsak-ess. Besöksorsaker i alfabetisk ordning. Vitalparametrar barn (0-18 år) ESS Innehåll: Sortering: vårdåtagandebesöksorsakess Besöksorsaker i alfabetisk ordning Vitalparametrar barn (018 år) ESS Vårdåtagande Andningsbesvär el. Hud Andningsbesvär Andningsbesvär Andningsbesvär Andningsbesvär

Läs mer

101. (metts-p) - Onormal hjärtrytm/arytmi R00 Bakgrund

101. (metts-p) - Onormal hjärtrytm/arytmi R00 Bakgrund 101. Onormal hjärtrytm 103. Näsblödning (epistaxis) Blodig hosta (hemoptys) Postop. tonsillblödning 104. Andningsbesvär (dyspné), Hyperventilation Bröstsmärta vid andning, Främmande kropp i nedre luftvägar

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Nu blir det repetition av baskunskaper

Hälsa Sjukvård Tandvård. Nu blir det repetition av baskunskaper Nu blir det repetition av baskunskaper Bakomliggande fysiologi i METTS vitalparametrar A= Luftväg B= Andning C= Cirkulation D= CNS E= Temp. Vilken/vilka parametrar faller ut och signalerar vilket/vilka

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Underlivsflytning (hos ej gravid kvinna) (114) Underlivsflytning (vid säker/misstänkt graviditet) (106) Underlivsklåda (hos ej gravid kvinna) (116)

Underlivsflytning (hos ej gravid kvinna) (114) Underlivsflytning (vid säker/misstänkt graviditet) (106) Underlivsklåda (hos ej gravid kvinna) (116) Register Abortönskan (108) Aggressivitet (176) Akut sveda/urinträngningar (hos ej gravid kvinna) (116) Akut sveda/urinträngningar (vid säker/misstänkt graviditet) (106) Allergisk snuva (132) Allergiska

Läs mer

retts-p version 2014 Ändringar i senaste versionen beskrivs i slutet.

retts-p version 2014 Ändringar i senaste versionen beskrivs i slutet. retts-p version 2014 Ändringar i senaste versionen beskrivs i slutet. Allergi 143 Feber UNS 147 Kem-/inhalationskada 135 Skrotalsvullnad 117 Andningsstillestånd VP Intoxikation/överdos 140 Svimning/Syncope

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Avrop av jourläkarbilar

Avrop av jourläkarbilar Avrop av jourläkarbilar Jourläkarna ska göra medicinska bedömningar och behandlingar på plats i patientens hem följande tider: Måndag fredag 17.00 08.00 Lördag söndag Alla röda dagar Julafton, Nyår Midsommarafton

Läs mer

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2015-12-10 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn - och ungdomskliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL. Situation / Skademekanism: Bakgrund: Aktuellt: Rekommendation / larmnivå

TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL. Situation / Skademekanism: Bakgrund: Aktuellt: Rekommendation / larmnivå TRAUMAJOURNAL Namn:... Pat id:... Oidentifierad:... Klistra patientetikett här Datum:... Tel larmtid:... Beräknad ankomst:... Olyckstid::... Ankomst akutrum:... lämnar akutrum;... Ambulans:. Hkp:... Söker

Läs mer

Skalltrauma på barn. Johanna Räntfors Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus

Skalltrauma på barn. Johanna Räntfors Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus Skalltrauma på barn Johanna Räntfors Larm skallskada på väg till akuten 2 Akut Trauma 13- årig pojke på cykel Påkörd av bil Bilen kört ca 50 km/h 3 Akutrummet 4 APLS, ATLS A Airway B Breathing C Circulation

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling Alf Tunsäter Docent, Överläkare AKC, Lund Anafylaktisk reaktion Av grek. aná = åter upp phylaxis = bevakning, säkerhet, skydd Klinisk definition En akut, svår, oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion

Läs mer

STÖD FÖR REMISSER TILL ÖNH

STÖD FÖR REMISSER TILL ÖNH Länsverksamheten Öron- Näs- och Hals Gäller för: Öron- Näs- och Hals Ursprungsutgåva: 20011-03-28 Godkänd av: Per-Inge Carlsson Utarbetad av: Karin Ehinger Giltighetstid: Tre år från senaste revisiondatum

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-02-22 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 71,5 p Pediatrik, fråga 1-6, 11,5p.

Läs mer

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning

Läs mer

Bakgrund 2015-05-07. Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat

Bakgrund 2015-05-07. Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat Patient hänvisad enligt beslutstöd Utbildning Potentiella framtida chefer Författare Martin Johansson 2014-12-16 Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn Bakgrund Ställs högre krav på ambulanspersonalen

Läs mer

101. retts-p - Onormal hjärtrytm/arytmi R00

101. retts-p - Onormal hjärtrytm/arytmi R00 101. retts-p - Onormal hjärtrytm/arytmi R00 Pågående symptom och påverkat AT Illamående/blekhet/kallsvettning Upprepade svimningar/syncope sista dygnen Pågående symptom men opåverkat AT Ett opåverkat barn

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen?

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen? MEWS Modified Early Warning Score Varför ska vi kunna det på röntgen? Bakgrund Dödsfall på sjukhus är i många fall både förutsägbara och möjliga att förebygga. Studier har visat att många patienter uppvisar

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

FLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text

FLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Andning A01 Andningsbesvär med pip, astma J459 Astma ospecificerad Andning A02 Andningsbesvär med främmande kropp T179 Främmande kropp i andningsvägarna med icke

Läs mer

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR IV Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR 63 Bröstsmärta Vid samtidig andnöd se även avsnitt Andnöd s 66. Vid säkert trauma mot bröstkorgen se även avsnitt Symtom från rörelseapparaten s 34. Vid feber + andningskorrelerad

Läs mer

ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. RETTS 2014

ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. RETTS 2014 ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS beslutsstöd. Faktaruta Alla ESS är uppbyggda på samma sätt och gäller både prehospital och hospital akutsjukvård. Vissa ESS har särskilda triageåtgärder

Läs mer

Svimning. Anamnes och klinisk undersökning - viktigast i diagnostiken!

Svimning. Anamnes och klinisk undersökning - viktigast i diagnostiken! Svimning Övergående medvetandeförlust utan neurologiska restsymptom. Orsakas av tillfällig minskning av cerebralt blodflöde (efter 8-10 s avbrott i cerebrala cirkulationen). Vanligt problem! Upp till 48%

Läs mer

Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder:

Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder: MEQ2 DX3 VT13 facit Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder: Hittad på golvet av hustrun idag vid 17-tiden. Hon såg maken, som

Läs mer

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner

Läs mer

RETTS (rapid emergency triage and treatment system)

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Lite praktisk handledning Ett sammanhållet medicinskt beslutsstöd för akutvård Version 2013 distribueras med uppdatering av ESS Bengt R Widgren RETTS

Läs mer

RETTS medical/rapid emergency triage and treatment system ett beslutsstödssystem för akutsjukvårdkedjan Bengt R Widgren FoUU chef Region Halland

RETTS medical/rapid emergency triage and treatment system ett beslutsstödssystem för akutsjukvårdkedjan Bengt R Widgren FoUU chef Region Halland RETTS medical/rapid emergency triage and treatment system ett beslutsstödssystem för akutsjukvårdkedjan Bengt R Widgren FoUU chef Region Halland Vilka möjligheter finns med RETTS Principiell bakgrund till

Läs mer

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till!

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till! Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt Marie Nygren Datum: 2014 03 29 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 55 Poängfördelning:

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

PATIENTFALL. Prio vitalparametrar? GRÖN Prio sökorsak/ess? GRÖN Process? GRÖN. Kommentarer:

PATIENTFALL. Prio vitalparametrar? GRÖN Prio sökorsak/ess? GRÖN Process? GRÖN. Kommentarer: PATIENTFALL Fall 1 Tidigare frisk 22-årig kvinna. I bankomatkön vid SEB på Linnégatan känt hur det svartnat för ögonen. Känt ett svagt illamående och ramlat ihop varpå hon blivit kortvarigt medvetslös.

Läs mer

Beslutsstöd vid hänvisning till annan vårdnivå eller annat transportsätt vuxen

Beslutsstöd vid hänvisning till annan vårdnivå eller annat transportsätt vuxen 1(6) Gäller för Medicinsk vård Ambulanssjukvård gem Beslutsstöd vid hänvisning till annan vårdnivå eller annat transportsätt vuxen 1 Syfte Patienten ska efter bedömning, genomgång av checklista samt hänsyn

Läs mer

Dokumenttyp: PM Giltig fr o m: Giltigt t o m: Diarienummer: NSC

Dokumenttyp: PM Giltig fr o m: Giltigt t o m: Diarienummer: NSC 1 MEDICINPATIENTER... 2 1.1 VÄSTRA DISTRIKTET... 2 1.2 CENTRALA DISTRIKTET... 2 1.3 ÖSTRA DISTRIKTET... 2 2 KIRURGPATIENTER... 3 2.1 VÄSTRA DISTRIKTET... 3 2.2 CENTRALA DISTRIKTET... 3 2.3 ÖSTRA DISTRIKTET...

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Tentamen i Akut och Prehospitalmedicin, MC2050, del 1, 9/2 2013.

Tentamen i Akut och Prehospitalmedicin, MC2050, del 1, 9/2 2013. Tentamen i Akut och Prehospitalmedicin, MC2050, del 1, 9/2 2013.. Lärare: Peter Appelros, fråga 1-6, 6p. Ulf Nordström, fråga 7-10, 10p. Ragnar Bäckström, fråga 11,15p Simon Athlin, fråga 12-13,. Rebecca

Läs mer

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus Bakgrund införde hösten 2009 ett gemensamt triagesystem RETTS (Medical Emergency Triage

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare

Läs mer

Journalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra

Journalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra Journalföreläsning HT 2011 Per Nordberg/Jonas Mehra Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet MRSA-smitta Status Allmäntillstånd Munhåla och svalg Sköldkörtel Ytliga lymfkörtlar

Läs mer

Seminariefall: Reumatologi 2 Reumatologi 2

Seminariefall: Reumatologi 2 Reumatologi 2 Reumatologi 2 Patientfall nr 1: 34-årig kvinna Patientfall nr 2: 82-årig kvinna Patientfall nr 3: 47-årig kvinna Patientfall nr 4: 69-årig kvinna Patientfall nr 5: 61-årig kvinna Patientfall nr 6: 30-årig

Läs mer

Cirkulationspåverkan C01 Central bröstsmärta C02 Hjärtstopp C03 Hjärtarytmi C04 Hjärtsvikt C05 Sepsis C06 Dehydrering C99 Cirkulationspåverkan övrigt

Cirkulationspåverkan C01 Central bröstsmärta C02 Hjärtstopp C03 Hjärtarytmi C04 Hjärtsvikt C05 Sepsis C06 Dehydrering C99 Cirkulationspåverkan övrigt Cirkulationspåverkan C01 Central bröstsmärta C02 Hjärtstopp C03 Hjärtarytmi C04 Hjärtsvikt C05 Sepsis C06 Dehydrering C99 Cirkulationspåverkan övrigt SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 1 (15) Central

Läs mer

SKILS. Sörmlands Kommuner I Landstingssamverkan

SKILS. Sörmlands Kommuner I Landstingssamverkan SKILS Sörmlands Kommuner I Landstingssamverkan Inledning Arbetsgruppen Västra Äldre Samarbete kommuner landsting Pilotprojekt Utbildningsmaterial & Beslutsunderlag NEWS Vitalparametrar Andningsfrekvens

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 1 (20)

SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 1 (20) Medvetandepåverkan M01 Generell kramp med medvetandepåverkan M02 Hyperglykemi M03 Hypoglykemi M04 Intoxikation M05 Meningit M06 Stroke M07 Huvudvärk M08 Syncope/kortvarig medvetslöshet M99 Medvetandepåverkan

Läs mer

Delexamen 4 Infektion FACIT s

Delexamen 4 Infektion FACIT s MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) En 71-årig man inkommer med ambulans. Han har haft snuva, slemhosta och huvudvärk i två dagar. Känt sig varm. I morse påtagligt sämre med frysningar, trötthet, mycket hosta och en

Läs mer

Brännskador. Observera

Brännskador. Observera IX HUDEN Huden 153 Brännskador Inkluderar brännskada vid elolycka. Frätskador se sid 156. Brännskadans grad kan vara svår att initialt bedöma. Tumregler: Grad 1 = ytlig (epidermal): enbart rodnad/sveda/ömhet/klåda

Läs mer

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM VI OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM Obstetriska och gynekologiska symtom Obs! Innefattar även symtom från bröstkörteln (mammae). 101 Obstetriska symtom symtom vid säker eller misstänkt graviditet Innefattar

Läs mer

Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare.

Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare. Fall 1, man 78 år ÖGI-blödning Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare. LM: Trombyl, Lanacrist och Arthrotec. Status: blek och kladdig, BT 80/50, puls 110. Du är jour

Läs mer

Säker traumavård självvärderingsformulär

Säker traumavård självvärderingsformulär Säker traumavård självvärderingsformulär Patientfall A Fallbeskrivning som främst syftar till att värdera prehospital verksamhet, larmkedjor, säkrande av A och B problem, samt tidig handläggning på akutmottagning.

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni på akuten Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni är en folksjukdom 27% av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni (SBU) Hypertoni är den ledande orsaken

Läs mer

MEQ fråga Nr..

MEQ fråga Nr.. 1 (6) En kall oktobermorgon tjänstgör du som primärjour på Medicinakuten. Du går in till Elisabeth 45 år som söker på grund av huvudvärk. Elisabeth arbetar som förskolelärare och lider av övervikt, men

Läs mer

Sepsis, svår sepsis och septisk chock

Sepsis, svår sepsis och septisk chock Sepsis, svår sepsis och septisk chock Diagnostik och biomarkörer Bengt Gårdlund, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 2012 Sepsis continuum Sepsis Svår sepsis Septisk chock Systemreaktion

Läs mer

Svår sepsis/septisk chock. Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping

Svår sepsis/septisk chock. Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping Svår sepsis/septisk chock Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping Kvinna f 20 Tid frisk Sjuk en dag med feber, generell värk Rodnad på låret Dyspne Till akuten Akuten Temp 38 Kortandad

Läs mer

TIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten

Läs mer

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet.

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Under terminerna 5 och 6 har läkarstudenterna totalt två veckors praktiktjänstgöring på vårdcentral.

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-01-17 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 61 p Pediatrik, fråga 1-6, 10p. Graviditet/

Läs mer

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett

Läs mer

GENERELLA INDIKATIONER

GENERELLA INDIKATIONER Gäller för: Gäller from: 2012-06-01 Berör: Gäller tom: 2013-09-30 Dokumenttyp: Riktlinjer Version: 2.0 Kap/Dnr: Generella indikationer för remittering/hänvisning av gravida kvinnor från basmödrahälsovården

Läs mer

PATIENTFALL. Prio vitalparametrar? Prio sökorsak/ess? Process? Kommentarer:

PATIENTFALL. Prio vitalparametrar? Prio sökorsak/ess? Process? Kommentarer: PATIENTFALL Fall 1 Tidigare frisk 22-årig kvinna. I bankomatkön vid SEB på Linnégatan känt hur det svartnat för ögonen. Känt ett svagt illamående och ramlat ihop varpå hon blivit kortvarigt medvetslös.

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

VII ÖRON-NÄSA-MUN-SVALG

VII ÖRON-NÄSA-MUN-SVALG VII 125 Främmande kropp öron-näsa-svalg Satt i halsen 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. PVakut: lindriga symtom (kan svälja saliv etc/inga andningsbesvär)/kvarstående

Läs mer

1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare.

1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare. SEMINARIUM SVK HT 2014/VT2015 Fall- medvetslöshet 1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare. Dottern talade med patienten tidigare på dagen. Hon lät då förvirrad,

Läs mer

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Imigran nässpray 10 mg och 20 mg. sumatriptan

Bipacksedel: Information till användaren. Imigran nässpray 10 mg och 20 mg. sumatriptan Bipacksedel: Information till användaren Imigran nässpray 10 mg och 20 mg sumatriptan Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för

Läs mer

Tentamen i klinisk medicin, del 2, 14/1 2011.

Tentamen i klinisk medicin, del 2, 14/1 2011. Tentamen i klinisk medicin, del 2, 14/1 2011. Programmen för specialistsjuksköterska med inriktning ambulansjukvård och AKM. Lärare: Ulf Nordström, fråga 1-4, 9p. Lars Bergren, fråga 5-7, 10p. Mårten Widlund,

Läs mer

Att arbeta med barn på en barnakutmott

Att arbeta med barn på en barnakutmott Att arbeta med barn på en barnakutmott 17.000 barn/år Medicinska sjukd Kirurgiska sjukd Öron-näsa-hals Bemötande/Kommunikation Barn är inte små vuxna Presentera dig Lugn Empati Närmande Arbeta på barnets

Läs mer

DX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1

DX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Anamnes och vitalparametrar

Anamnes och vitalparametrar Patientfall 1 76 årig kvinna som söker för sveda vid miktion och lågt sittande buksmärtor av lättare karaktär. Ringde igår och fick tid till idag. Dottern medföljer, de sitter nu i väntrummet då hon plötsligt

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-02-17 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 69 poäng Poängfördelning:

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 RUTIN Handläggning av TIA-patienter

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 RUTIN Handläggning av TIA-patienter Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 Innehållsansvarig: Claes Gustafsson, Sektionschef, Läkare (clagu1) Godkänd av: Christina Raner, Chefläkare, Säkerhet och kvalitetsutveckling

Läs mer

Buksmärta hos barn. RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014. Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg

Buksmärta hos barn. RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014. Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Buksmärta hos barn RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014 Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Barnakuten i Göteborg 45 000 besök/år 4 000 på grund av

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Allopurinol Orion 100 mg tabletter Allopurinol Orion 300 mg tabletter. allopurinol

Bipacksedel: Information till användaren. Allopurinol Orion 100 mg tabletter Allopurinol Orion 300 mg tabletter. allopurinol Bipacksedel: Information till användaren Allopurinol Orion 100 mg tabletter Allopurinol Orion 300 mg tabletter allopurinol Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning.

Läs mer

Standardvårdplan Sepsis journalhandling

Standardvårdplan Sepsis journalhandling Standardvårdplan Sepsis journalhandling Direkt handläggning: vid ankomst till avdelningen Patienten informerad om vård enligt SVP Sign:. Åtgärd Utfört: ja Sign PVK 1.3 (vid behov 2 infarter) Blododling

Läs mer

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer

Läs mer

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Guide för anhöriga Svar på dina frågor Att ta hand om någon med avancerat malignt melanom är inte en lätt uppgift. Det kan också kännas oroväckande

Läs mer