Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret

Transkript

1 Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret Uppdraget Vårt uppdrag är att vara ledande inom skola och behandling. Vi ska ge barn och ungdomar en möjlighet att utvecklas skolmässigt men även med att utveckla sociala färdigheter. Magelungen erbjuder kvalificerat behandlings- och förändringsarbete för barn, ungdomar och deras familjer. Vi bedriver en resursstark skola från år 4-9. Förutsättningar Under hösten 2012 blev Karlaskolan en del av Magelungen. Vi har 3 lokaler för dagverksamhet och skola nära Redbergsplatsen. För administration och samtal har vi en egen lokal. Från början bestod personalen av enhetschef, rektor, 2 samordnare ( en socialpedagog och en fritidspedagog med specialpedagogisk påbyggnadsutbildning) 5 pedagoger varav 3 av dessa har specialpedagogisk vidarutbildning, en skolsköterska samt tillgång till skolläkare och studie och yrkesvägledare. I januari samt i maj anställdes 2 samordnare (socionomer) till. Dels för att finnas med i den dagliga verksamheten men även för att jobba med ett Hemmasittarprogram som vi under våren startade upp. Personalgruppen har följande kompetenser: Chefsutbildning, 4-årig systemisk terapiutbildning, HSP-utbildning, pågående KBT-utbildning 1 år, pågående 3-årig rektorsutbildning, Ma-No lärare åk 4-9, åk 1-7 lärare, Hem och konsument lärare, mellanstadielärare, lärare idrott/religion. Utbildning neuropsykiatriska diagnoser 7,5 hp. Personalgruppen har haft regelbunden handledning och de som jobbar med HSP (hemmasittarprogram) har haft egen handledning med HSP-utbildare från Stockholm. 1

2 Verksamheten teori och metod Vår teoretiska grund är utifrån ett systemiskt och salutogent synsätt. Vi tror att människor är och agerar utifrån det sammanhang de befinner sig i. Vi är som personal med och samskapar och jobbar för att elever och föräldrar ska få bästa möjliga stöd och hjälp hos oss. Processer och aktiviteter Vid en förfrågan och intresseanmälan, som vanligtvis kommer ifrån socialtjänst eller skola, bjuder vi in till ett möte där socialtjänst, skola och ibland någon annan professionell som arbetar med eleven är med på. Syftet med detta möte är att vi dels ska informera om oss och hur vi jobbar men även att vi ska få information som gör att vi kan ta ställning till om detta är en elev vi tror vi kan hjälpa i vår verksamhet. Med på detta möte är chef och rektor. Ibland fattar vi beslut i mötet att gå vidare men i fall där vi är tveksamma pratar vi igenom förfrågan med resten av personalen. När vi tagit ett beslut får förälder och barn komma på studiebesök. Med på detta möte är oftast chef/rektor och samordnare. Ibland även mentor. Vi går då igenom hur vi arbetar och vad det innebär att gå på Magelungen. De får även titta på lokalerna. Efter mötet går de hem och funderar och förälder får sedan ge besked om de vill att barnet ska börja här. Nästa steg är att sammankalla till ett samuppdragsmöte där uppdragsgivare, föräldrar, barn, terapeut, samordnare och mentor är med. I detta möte får föräldrar, barn och uppdragsgivare beskriva sina mål. Vi utgår från framtidsperspektiv vad det gäller mål och drömmar. Viktigt här att alla får möjlighet att uttrycka sina mål därför sker detta genom att terapeut intervjuar de inbjudna en och en och skriver upp målen på en tavla så att alla ser. Det är viktigt att alla känner sig bekväma i denna situation. Därför har alla blivit informerade tidigare om hur mötet går till. Under detta möte planeras också 1:a skoldagen, och tider för teammöte, familjesamtal och utvärderingsmöte bokas. Utifrån samuppdraget och de mål och drömmar som framkommer, skrivs genomförandeplan på de sociala målen och ett åtgärdsprogram på de pedagogiska målen. I dessa står det hur målen ska nås och vem som är ansvarig för vad. Alla ges ansvar för att alla ska bli delaktiga och involverade. På så sätt blir tiden på Magelungen skräddarsydd för ungdom och vårdnadshavare, vi lyfter fram individuella mål utifrån just dessa människors situation. Genomförandeplanen och åtgärdsprogrammet läses för ungdom, familj och uppdragsgivare under det första utvärderingsmötet. Om alla godkänner innehållet i planerna skrivs det under och arbetet intensifieras för att nå målen. Om inte planerna godkänns går vi tillsammans med ungdom, vårdnadshavare och uppdragsgivare genom vad som ska korrigeras. Dessa två dokument gör vi tillsammans med ungdom och vårdnadshavare regelbundna återkopplingar till så att de förblir ett levande dokument. 2

3 Inskolningen påbörjas så snart det är möjligt och inledningsvis är det samordnaren som söker upp ungdomen för att denne ska känna sig så trygg som möjligt och för att börja bygga en relation. Vi kommer fortsättningsvis försöka att samordnaren träffar eleven några gånger innan han/hon börjar här. Samordnaren har även mycket kontakt med förälder/rar under den första tiden. Detta sker till mesta del genom mail, telefon och/eller möten. Under placeringen här hålls regelbundna planerings/utvärderingsmöten. Syftet med dessa möten är att utvärdera vårt gemensamma arbete, visa på positiva förändringar, informera uppdragsgivare och ta beslut. Vi utgår från de mål som satts samt genomförandeplan och åtgärdsprogram. Det ser lite olika ut hur ofta de hålls. Allt mellan var 4:e vecka till 2 gånger per termin. Detta styrs ofta utifrån uppdragsgivarnas och familjernas möjlighet att komma. Då vi har både regelbundna familjesamtal men även skolmöten med föräldrar kan det bli ganska mycket träffar. Vi har då tillsammans bestämt att prioritera familje-samt skolsamtalen. Familje-/föräldrasamtalen är ett forum där familj/förälder får möjlighet att ta upp saker man funderar på utifrån föräldraskapet. De får stöd och hjälp att reflektera över sin situation. Varje elev har 1 gång i veckan mål-och medelsamtal med sin samordnare. Man utgår från de mål som eleven satt upp. Det finns då även tid till att reflektera över sin situation i skolan, hemma samt på fritiden tillsammans med sin samordnare. Varje vecka har samordnarna en schemalagd lektion utifrån: SEFT (Socio-emotionell-färdighetsträning) som är ett redskap för eleven att få träna på sina färdigheter och målsättningar i grupp. Alla dagar startar med ett morgonmöte där personalen går igenom dagen och eventuella särskilda händelser angående eleverna. Var 4:e vecka har vi extern handledning där syftet är att reflektera och att samtala om aktuella elevärenden eller organisationsfrågor. Detta har vi tillsammans med hela personalgruppen. Vi startar varje ny termin med planeringsdagar och avslutar med en utvärderingsdag. På dessa dagar är all personal med. Magelungen ordnar också sammankomster för varje yrkeskategori, samordnardagar, lärardagar, familjeterapeutdagar, chefsdagar och rektorsdagar. Dessa tillfällen är till för att utveckla, samskapa och reflektera inom varje yrkeskategori. Varje år träffas alla anställda inom Magelungen en heldag på något som kallas Open space. Här ges alla en möjlighet att samskapa och utveckla företaget och få del av information av företagets ledning. Att träffas på detta sätt är viktigt för att vi ska känna delaktighet samt byta kunskap och erfarenhet med varandra. 3

4 Mål I september när Karlaskolan blivit en del av Magelungen hade personalgruppen en heldag tillsammans med ledningsgruppen, Daniel Riddez, Mia Hubinette samt Stefan Berg. Vi satte då upp mål för läsåret. De mål vi bestämde oss för att prioritera under detta läsår var: -Lokalerna. Att fräscha upp och köpa nytt. -Roller. Göra arbetsfördelningen tydlig för var och en. -Tydlig struktur i verksamheten. -Marknadsföring. -Anställa en socionom för att jobba med HSP. Utvärdering av målen I juni hade vi 2 utvärderingdagar med hela personalgruppen. Utifrån de mål vi satte upp i september 2012 konstaterade vi att vi genomfört en del av dessa men inte fullt ut. Vi satte dessutom upp nya mål för läsåret Gamla mål: -Lokalerna: En uppfräschning gjordes ganska omgående efter vi bestämt det. -Roller: Blivit tydligare. Fortfarande finns det funderingar kring samordnarens roll och hur samordnare-lärare samverkar. Vid osäkerhet angående beslutsgång. Personalen tar upp det med chef eller rektor för att få det mer tydligt. -Tydlig struktur: Nya scheman har skapat en tydligare struktur. Det står på schemat när elevsamtal, Seft och vi-möten ska ske. Även tydligare när det är planeringstid. -Marknadsföring: Tidigt på hösten skickade jag ut ett nyhetsbrev till skolor och socialtjänster där jag beskrev förändringen i verksamheten samt inbjöd till ett öppet hus med tema Hemmasittare. Efter det har vi inbjudit till ett till öppet hus avseende HSP samt ett med tema: Stå ut stå upp stå kvar, om att arbeta i skolan. Riskanalys/egenkontroll Under våren svarade eleverna på en trivselenkät i schoolsoft. Sexton elever av totalt nitton svarade. Vad man bl.a kan utläsa är att eleverna känner sig trygga men att de vill vara med och påverka mer samt få större arbetsro. En enkät lämnades till vårdnadshavare men besvarades enbart av en förälder. För de elever som har socialtjänsten med som uppdragsgivare för vi journaler i programmet Safe-doc. Där dokumenterar vi även samuppdrag och genomförandeplaner. Varje vecka har vi behandlingskonferenser där vi pratar dels om skolmål men även om de sociala mål som vi har i genomförandeplanen. Vi går då igenom om det är något som behöver förändras för eleven samt även vem som gör vad. Vid våld, hot om våld samt skadegörelse skriver vi avikelserapport. Under läsåret har jag skickat 4 avvikelserapporter till vice vd. Vi har även en skriftlig rutin vad som gäller. Om bråk uppstår mellan två elever pratar vi först med var och en sedan med de två tillsam- 4

5 mans. Om det inte löser sig kallar vi hit föräldrar och ibland uppdragsgivare. Vi brukar även kalla till möte om någon agerar ut våldsamt mot personal och andra elever. Vid utvärderings/planeringsträffar med personal som vi har i slutet eller början på varje termin går vi igenom hur arbetet har fungerat samt hur vi ska jobba framåt. Vi tittar på personaltäthet, på vilka ansvarsområden var och en har, om vi behöver förändra för någon samt aktuella kurser och aktiviteter som Magelungen anordnar centralt. Under våren startade vi upp forskningen med en elev som skrevs in. Vi har nu en forskningsansvarig som ser till att alla elever och föräldrar fyller i forskningsblanketterna. Förbättringsområden Bli bättre på att hålla en bestämd struktur under hela dagen. -Lärare och samordnare. Göra tydligare kopplingar -Inskolning. Tydliggöra hur vi ska göra vid inskolning av nya elever. -Dokumentationen i Safe-doc. -Träna eleverna i att vara mer i grupp. -Få igång Vi-möten. -Arbeta med att levandegöra likabehandlingsplanen. -Mer kontakt mellan samordnare och föräldrar. -Komma igång med brukarenkät De förbättringsområden vi bestämt kommer att följas upp regelbundet under hela läsåret. Vi kommer att starta upp läsåret i augusti med planeringsdagar då vi går igenom hur vi ska jobba med detta samt vem som ska ta ansvar för vad. Under novemberlovet ska vi göra en avstämning av hur det fungerar. Resten av läsåret kommer vi återkomma till detta. Vid planeringsdagar i juni kommer vi göra en utvärdering för att se om vi nått fram till de mål vi satt. Statistik Höstterminen startade den 20/ Vi hade då 13 elever från årskurs 6-9 samt 1 elev som gick år elever var i dagverksamheten och 5 var rena skolplaceringar. Under året fick vi in fler elever. 2 i dagverksamheten samt 3 skolplaceringar. När läsåret avslutades hade vi alltså 19 elever. Av dessa avslutade 9 sin skolgång hos oss och gick vidare till gymnasiet. 7 kom in på nationellt program och 2 gick till ett individuellt alternativ. I januari fick vi vårt första HSP-ärende i februari fick vi nästa samt i april kom det två ärende till. I juni hade vi alltså fyra HSP-ärenden igång. Vi erbjöd under våren de elever som hade socialtjänst att åka med på en kollovecka till Skåne. 2 av eleverna samt 1 som har HSP följde med. Göteborg Helene Suomalainen Enhetschef 5

6 6

7 7

8 . 8

9 9

10 10