Hubertusgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Hubertusgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola 1-6, förskoleklass, fritidshem F-3 Läsår: samt

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 1-6, förskoleklass, fritidshem F-3 Ansvariga för planen Rektor ansvarar för att utforma planen. Vår vision Lust att lära - lära@lära - livslångt lärande Lusten är grunden för allt lärande. Vi arbetar därför aktivt med att skapa förutsättningar för trygga, kreativa och utmanande lärmiljöer. Lära@lära innebär att förstå sitt eget lärande och få tillgång till olika verktyg för detta, öka sin motivation och stärka sitt självförtroende. Livslångt lärande handlar om att skapa beredskap för att möta en framtid i ständig förändring och utveckla sin förmåga att anpassa sig till nya situationer. Förskolan, skolan och fritidshemmen är en trygg miljö för alla, fri från diskriminering och kränkande behandling och präglas av respekt för människors olikheter. Alla går till förskolan, skolan och fritidshemmen och känner glädje och trygghet Alla på förskolan, skolan och fritidshemmen vågar se, vågar säga ifrån och vågar bry sig! Alla pratar med varandra - inte om varandra! Planen gäller från Planen gäller till Läsår samt Elevernas delaktighet Eleverna görs delaktiga genom sitt deltagande i trivselenkäten. Rektor går också runt i klasserna för att delge resultaten från trivselenkäterna. Där inbjuds till samtal. Likabehandlingsplanen gås igenom på elevrådet. På så vis har eleverna möjlighet att påverka planens innehåll. De har också möjlighet att diskutera och ha synpunkter på skolans regler i elevrådet. I fritidshemmet intervjuas alla barn under vårterminen. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna görs delaktiga genom att planen presenteras och diskuteras på skolans forum för föräldrainflytande, skolkonferensen. Personalens delaktighet Personalen är delaktig i samtliga led. De är delaktiga i utformande och genomförande av trivselenkäter. De samtalar kring och analyserar resultatet av trivselenkäter och intervjuer. Representanter från personalen som verkar i skolans trygghetsteam utarbetar planen tillsammans med rektor. I samband med efterarbete och uppföljning av trivselenkäterna är klasslärarna delaktiga i planering av eventuella åtgärder.

3 Förankring av planen Planen förankras i personalen genom att de tillsammans med rektor fastställer innehållet. Planen gås också igenom i personalen på läsårets första APT. Den nya planen publiceras på skolans hemsida och gås igenom i samtliga klasser i samband med terminsstart 2016, senast den 1 februari. Den finns också publicerad på skolans hemsida. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Förra årets mål var: Öka kunskaperna hos all personal kring hbtq-frågor Eleverna med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska kunna gå till skolan utan att bli utsatta för kränkningar. Alla elever ska känna sig trygga och bli bemötta med respekt i skolan, både på raster och på lektioner och fritidshem. Alla elever ska känna en social tillhörighet i skolan och i fritidshemmet. Skolans likabehandlingsplan utvärderas på årets första elevråd och av personalen i på årets första APT i januari. Trygghetsteamet reviderar sedan planen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagogisk personal, elever i elevrådet samt trygghetsteam. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Rektor ansvarar för att planen utvärderas på årets första elevråd i januari samt för att den utvärderas av all personal på årets första APT i januari. Trygghetsteamet reviderar sedan planen tillsammans med rektor. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor tillsammans med trygghetsrådet Främjande insatser Namn Idébank Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Elever med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska kunna gå till skolan utan att bli utsatta för kränkningar. Följs upp bland annat genom en riktad fråga i trivselenkäten. Uppföljande frågor i klasserna ledda av trygghetsteamet.

4 Insats Samtliga klasser i skolan arbetar på något vis, beroende på elevernas ålder, med värderingsövningar kring elever med funktionshinder. Som stöd kan t ex UR:s program, skönlitteratur eller pedagogiskt drama användas. Arbeta fram en idébank kring hur vi arbetar förebyggande i klasserna t ex EQ, SET, pedagogiskt drama (retorikverkstan), drömmen om det goda, massage tillsammans med all pedagogisk personal t ex på en gemensam APT. Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart Arbetet inleds vid kvälls-apt i mars Klart i november 2016, så att vi kan se tecken i trivselenkäten Namn Vardagsinsatser Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Att alla elever ska känna sig trygga och bli bemötta med respekt i skolan, både på raster och på lektioner och fritidshem. Alla elever ska känna en social tillhörighet i skolan och i fritidshemmet. Följs upp med stöd av trivselenkät och efterföljande samtal i klasserna i november Följande främjande insatser används i skolan: Hög vuxennärvaro i matsalen ger goda relationer mellan vuxna och vuxna. Gemensamma teman t ex aktivitetsdag och aktiviteter för att skapa gemenskap och vikänsla i skolan, både i skola och på fritids. Minst en aktivitet varje termin. Gemensamt tema kring internationella frågor och förståelse under vårterminen Kollegiehandledning för all pedagogisk personal. Leds av skolans specialpedagog. Kontinuerliga pedagogiska diskussioner kring förhållningssätt gentemot eleverna. Elev- och fritids- och biblioteksråd. Rastvakter. Trygghetsteamets arbete (se handlingsplan). Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart Planeras i samband med läsårsstart

5 Namn Gilla olika Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Öka förståelse hos alla elever i skolan vad gäller olikheter t ex i diskrimineringsgrunderna. Åtgärd Trygghetsteamet tar initiativ till ett gemensamt tema för skolan kring olikheter. Motivera åtgärd Ett sådant tema är en viktig del i skolans gemensamma värdegrundsarbete. Ansvarig Rektor tillsammans med trygghetsteam. Datum när det ska vara klart Höstterminen 2016 Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggning sker med hjälp av en trivselenkät som genomförs i samtliga klasser i november. I enkäten kartläggs ställs frågor både om skola och fritidshem specifikt. I de klasser där resultaten sticker ut genomför trygghetsteamet kompletterande intervjuer i grupp för att underlätta analysarbetet. I fritidshemmet görs också sociogram för eleverna i f-3. Trygghetsteamet ansvarar för att genomföra sociogram i åk 4-6. Målet är att genomföra minst ett sociogram per termin så att man kan se hur relationerna utvecklas i klasserna. I fritidshemmets fritidsråd genomförs också intervjuer som komplement. I vissa klasser genomför trygghetsteamet även tjej- respektive killsamtal. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning Hur eleverna har involverats i kartläggningen Utöver att eleverna tillfrågas i enkäter och intervjuer, återkopplar rektor resultaten från trivselenkäterna i klasserna. Hur personalen har involverats i kartläggningen Samtliga pedagoger som är knutna till klassen tar del av enkätresultat och analyserar resultaten på grupp- och individnivå.

6 Resultat och analys Öka kunskaperna hos all personal kring hbtq-frågor: I slutet av februari 2015 anordnades en obligatorisk utbildningskväll för samtliga pedagoger i hbtq-frågor i samarbete med fackliga organisationer och skolförvaltning. Filmer och gemensamma diskussioner varvades. De frågor som i första hand berördes gällde tolerans, förståelse och bemötande. Eleverna med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska kunna gå till skolan utan att bli utsatta för kränkningar. En av frågorna i trivselenkäten lyder Känner du till någon på skolan som blir illa behandlad på grund av funktionsnedsättning?. Av de elever som svarat är det 7 elever som känner till någon, dessa går i två olika klasser. Det kan givetvis röra sig om samma elev som dessa elever känner till. Det är fortfarande ett utvecklingsområde för skolan att arbeta vidare med att skapa större förståelse för olikheter av olika slag, framför allt vad gäller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla elever ska känna sig trygga och bli bemötta med respekt i skolan, både på raster och på lektioner och fritidshem. Alla elever ska känna en social tillhörighet i skolan och i fritidshemmet. Av trivselenkäterna kan man utläsa att en klar majoritet av eleverna från F-6 trivs alltid eller ofta i skolan. Övriga trivs ibland och ingen av eleverna i skolan trivs aldrig. Samma mönster kan man se i frågan om eleverna är med och leker på rasterna. På frågan om det finns platser på skolan, ute eller inne, där eleverna känner sig rädda är svaren ganska spridda. De allra flesta eleverna tycker att de kan prata med någon vuxen i skolan, en större andel bland de äldre än bland de yngre svarar vet ej eller tycker inte att det inte finns någon vuxen de kan prata med. Sammanfattningsvis ser skolans likabehandlings- och antimobbningsarbete ut att fungera väl. Eleverna är trygga och har någon att leka med på rasterna. Få anmälningar om kränkande behandling har lämnades in till rektor. Rutiner för att lämna in anmälningar har förtydligats. Av kränkningarna att döma är de relativt spridda i klasser och situationer. Fortfarande händer en del i omklädningsrummen, där försöker idrottsläraren eller elevassistent att vara på plats enligt schema. I samband med att skolbyggnader och omklädningsrum renoveras försvåras tillsynen. Det har också förekommit fler kränkningar som handlar om språkbruk i en av skolans klasser. Där har man arbetat med att göra en handlingsplan för både arbetsro och språkbruk med eleverna. Ett par av klasserna behöver arbeta med att skapa tryggare lärandeklimat. Frågorna av likabehandlingskaraktär ger inga tydliga indikationer på att någon blir illa behandlad eller diskriminerad på grund av sitt ursprung eller sin religion. Som tidigare nämnts är det några elever i skolan som känner till elever som blir illa behandlade på grund av sin funktionsnedsättning.

7 Förebyggande åtgärder Namn Trygghet och studiero Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Eleverna ska känna att de har trygghet och studiero på lektionerna, raster och i fritidshemmet. Åtgärd Arbete med att skapa gott ledarskap i klassrummen med hjälp av exempelvis föreläsningar, litteratur och kollegialt lärande. Rastvakter finns på alla raster. Vuxennärvaro i omklädningsrum. Motivera åtgärd Flera av eleverna har angett omklädningsrummen som en otrygg plats i skolan. Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart Löpande Rutiner för akuta situationer Policy Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vuxennärvaro där det behövs, på raster, i matsal och i omklädningsrum. Trygghetsteamet har en brevlåda där eleverna kan lägga brev om någon själv känner sig utsatt eller märker att någon är det.

8 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elevhälsopersonal och skolledning: EHT: Pernilla Vesterlund, rektor Linda Malmgren, specialpedagog Kajsa Holmberg, skolsköterska Cecilia Borglin, skolpsykolog Anne Karin Wellbring Guth, socionom Trygghetsteamet (utöver rektor): Linda Malmgren, specialpedagog Anna Capobianco, resurslärare Patrik Liimatainen, elevassistent Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Personal får information om misstänkt diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling från elev, barn, förälder eller annan person. Pedagog dokumenterar. Skriftlig anmälan till rektor. Personal undersöker genom samtal. Dokumentation av händelsen lämnas till rektor. Berörda föräldrar informeras om möjligt samma dag. Åtgärder och uppföljningar vidtas för att få att situationen till att upphöra. Om det konstateras att det är mer systematisk eller långvarig diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling sammankallar rektor trygghetsteamet och eventuellt elevhälsoteamet som fortsätter utredningen och planerar åtgärder. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. En anställd som upplever att en kollega eller annan vuxen kränker elev ska omedelbart prata med den som agerat tvivelaktigt. 2. Rapportera kränkningen till Rektor som dokumenterar. Vårdnadshavarna kontaktas. 3. Vid upprepade kränkningar av elev ska rektor kontaktas direkt. Rektor utreder också vad som hänt. Rutiner för uppföljning Om läraren ansvarar för åtgärderna ligger ansvaret på att följa upp, utvärdera och dokumentera. Om det är trygghetsteamet som ansvarar för åtgärderna, ska de ansvara för uppföljning, utvärdering och dokumentation. Rutiner för dokumentation Se ovan. Ansvarsförhållande All personal är ansvarig för att upptäcka och anmäla kränkningar, i första hand till rektor. Rektor ansvarar för att i sin tur anmäla kränkningen till huvudman och för att kränkningarna följs upp. Pedagogerna ansvarar för kontakt med vårdnadshavare.

9 Bilaga till Likabehandlingsplanen Hubertusgårdens trygghetsteam

10 Mål och syfte: Hubertusgården ska vara en trygg miljö för alla elever under hela dagen. Hubertusgårdens trygghetsteam ska arbeta förebyggande med att fånga upp det som händer i klasserna på ett tidigt stadium. De ansvarar för att genomföra skolans trivselenkät och sammanställa den. De ansvarar också för att fånga upp stämningen i de olika klasserna. De ska också arbeta åtgärdande genom att följa upp trivselenkäterna i klasserna. De ansvarar också för att följa upp konflikter och kränkningar i klasserna. Arbetet med skolans trygghetsteam är en del av skolans och fritidshemmets systematiska kvalitetsarbete och vårt arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Det utvärderas därför årligen. Förebyggande arbete: Trygghetsteamet har regelbundna möten 3 ggr/termin á 60 min, där en dagordning med följande punkter gås igenom: läget i klasserna akuta ärenden uppföljning av tidigare ärenden övriga frågor såsom föreläsningar, utbildningar och litteratur Trygghetsteamet består av rektor, en pedagog från fritidshem/förskoleklass, en lärare 4-6, och specialpedagog. får kompetensutveckling om samtalsmetodik tillsammans med skolans socionom. presenterar sig i klasserna samt berättar om den brevlåda som finns att lämna meddelanden som rör trygghetsteamet i. Brevlådan töms av rektor varje fredag. lämnar ut en trivselenkät varje höst i anslutning till novemberlovet. sammanställer trivselenkäten och har elevsamtal utifrån den. Resultaten återkopplas till berörda pedagoger och diskuteras också i klasserna. Vid behov diskuteras även resultat som sticker ut i fokusgrupper med elever.

11 reviderar den årliga likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling innan januari. genomför elevsamtal om ärenden som uppkommer utanför enkäten, till exempel från klasslärare eller från brevlådan. Fritidshemmet gör sociogram med barnen som en del i det förebyggande arbetet. Sociogram genomförs också i klasser 4-6 om behov finns. Åtgärdande arbete: Elevsamtal såväl i trygghetsteamet som i klasserna Blankett för kränkande behandling Teamets arbete, både i klasser och med enskilda elever dokumenteras Hubertusgårdens trygghetsteam Anna Capobianco (resurslärare åk 4, fritids åk 2) Patrik Liimatainen (elevassistent åk 3 och pedagog i fritids åk 1) Linda Malmgren, specialpedagog F-6 Pernilla Vesterlund, rektor