Ledningssystem för kvalitetsutveckling

Transkript

1 Ledningssystem för kvalitetsutveckling Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Ledande innebär att vi är kunskapsburet företag som vill vara ett föredöme och en drivkraft för utveckling in om vårt kompetensområde och för samhället i stort. Lärande är att som kunskapsdrivet företag lära oss själva och lära andra Behandling är forskningsbaserat, flerdimensionellt förändringsarbete för den unge och dess nätverk Skola skall skapa möjligheter för att eleverna skall vara väl förberedda för vidare studier och arbetsliv Magelungen ska erbjuda bästa möjliga förutsättningar för utveckling och förändring för barn, ungdomar, unga vuxna och deras familjer. Vi är ett komplement till kommunernas och landstingens egna verksamheter, Vi samskapar verksamma och skräddarsydda lösningar utifrån uppsatta mål. Vår verksamhet är kvalitetssäkrad genom forskning och hög kompetens hos våra medarbetare. Övergripande målområden: Nöjda uppdragsgivare, Nöjda medarbetare, Innovation och utveckling samt God lönsamhet Strategiska mål bestäms av styrelsen som sedan bryts ned i mätbara delmål. Ledningsgruppen utgörs av Vd Daniel Riddez, vice Vd Mia Hübinette, Katarina Wessman, controller, Stefan Berg, skolchef samt Tomas Lindgren, behandlingschef. Långsiktig planering, övergripande utveckling av företaget, nya projekt, avtal och upphandlingar, organisationsutveckling samt marknadsföring tillhör företagsledningens arbetsuppgifter. Cheferna/rektorerna har budget, behandlings- och personal-ansvar för respektive enhet/skola. Förutom de månadsanställda som finns inom organisationen finns ett antal resurspersoner anställda på konsultbasis: handledare och konsulter i verksamheterna, organisations-/affärsutvecklingscoaching,, psykiatrisk konsultläkare, vetenskaplig konsult (forskning), mediakonsult och IT-konsult

2 Att vara chef på Magelungen innebär Att enheten erbjuder hög kvalitet i enlighet med Socialstyrelsen och Skolmyndigheternas riktlinjer Att chef har yttersta ansvar för att lagar och regelverk följs. Att det finns en tydlighet kring uppdrag, ansvar och arbetsuppgifter för varje medarbetare på enheten Att ansvara för att samordna resurserna på enheten Att det finns ett gott samarbete med kollegor, samarbetspartners och uppdragsgivare Att samordnaren i ärendet har ansvaret för att teamet fungerar och att det finns en bra struktur. Att det finns ett tydligt målfokus i uppdraget Att dokumentation sker i enlighet med regler och riktlinjer Att regelbunden uppföljning och utvärdering av uppdragen sker Att forskning bedrivs på enheten i enlighet med de riktlinjer som finns i organisationen Att kompetensutveckling sker på enheten i form av utbildning, handledning och samverkan. Att tid avsätts för utvärdering och planering Att ansvara för budget vad gäller intäkter och kostnader Att ansvara för arbetsmiljö Att ansvara för att behandlingens innehåll och utformning Att ansvara för att skolmål uppnås.

3 Magelungens ledningssystem i enlighet med SOSFS 2011:9 Det övergripande målet med ledningssystemet är att fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i de verksamheter som vi har. Vi följer de olika regelverk som är aktuella i våra verksamheter: Socialtjänstlagen, Socialtjänstförordningen och LVU HSL i de fall då BUP är uppdragsgivare Lex Maria / Sarah både utifrån HSL och SoL Sekretesslagen och Lagen om registerkontroll Därutöver lyder vi under Skollagen, aktuell Arbetsmiljölagstiftning och Arbetsrättsliga lagar samt lagar avseende miljö och hälsa som t ex regelverk för Livsmedelshantering etc Företagledningen ansvarar för att ledningssystemet är funktionellt och utvecklingsbefrämjande. Ansvaret för att arbetet bedrivs i enlighet med de riktlinjer som satts upp åligger chef en för enheten samt avseende elevhälsan på rektorer inom Magelungen. I verksamheterna sker ett arbete med att beskriva innehållet i identifierbara processer, där aktiviteter och rutiner finns dokumenterade. Riskanalys görs på olika nivåer i verksamheten. Dels på generell nivå på Magelungen där de övergripande målen är att vi ska erbjuda en trygg och säker verksamhet för de ungdomar som placeras i våra verksamheter.

4 Avvikelsehantering Alla avvikelserapporter som skrivs på enheterna skickas till huvudkontoret, där vi kan ha överblick och systematisera för att upptäcka eventuella brister och risker i verksamheterna. Avvikelserapport ska lämnas vid - Våld - Hot om våld - Övergrepp - Säkerhet - Skadegörelse - Olycka - Klagomål Blankett för detta finns tillgänglig på intranätet och skickas in till huvudkontoret där en övergripande systematisering av inkomna avvikelser sker. Syftet är att komma till rätta med brister i verksamheterna, rätta till eventuella missförhållanden och förhindra att sådant upprepas. På enheterna sker riskanalyser kring verksamhetens dagliga schemalagda aktiviteter avseende exempelvis bemanning, metodval, gruppens sammansättning och lokaliteter. Varje morgon sker en genomgång av dagen vad?vem?hur?när? och varje eftermiddag utvärderas dagen, samt planering görs för nästkommande arbetsdag. Inför att en ny ungdom ska komma till enheten görs ett gediget intagningsarbete där riskanalys ingår avseende ungdomens uppvisade beteende och vilka eventuella scenarios som kan komma att inträffa då ungdomen placeras i verksamheten. Analysen görs utifrån ungdomens bekymmer sedd ur andras ögon och utifrån intervjuer med ungdomen. Utifrån detta, i kombination med ungdomens önskade mål i relation till uppdraget (se Samuppdrag) och skolmål (Åtgärdsplan) läggs ungdomens individuella schema upp. I alla behandlingsuppdrag sker regelbundna utvärderingar där ungdomarnas eventuella riskbeteende finns med på agendan. När det gäller verksamheten som helhet görs kontinuerligt utvärderingar av verksamhetens arbete.

5 I vårt arbete med ständiga förbättringar är vi angelägna om att även inkludera lärandet i det som vi utvecklar. Det vill säga att även fokusera själva processen i förbättringsarbetet för att kunna skapa generaliserbar kunskap om hur vi gör. I Magelungen är ledningen (föreståndaren) på plats i verksamheten. Detta innebär att chefen också är arbetsledare på plats och deltar i arbetsgruppens inre arbete; morgonmöten, behandlings-/veckokonferenser. Föreståndaren har direktkontakt med inskrivna ungdomar och deras familjer. Arbetet är i huvudsak teaminriktat både i handledning och i det direkta arbetet. Ur företagsledningsperspektiv finns en nära dialog med cheferna där kvalitetsfrågor ständigt är aktuellt. VD blir alltid informerad och är delaktig vid eventuella klagomål från uppdragsgivare, ungdom och familj. Detsamma gäller vid våldsincidenter i våra verksamheter. VD stämmer av månadsvis med respektive chef i relation till våra övergripande mål kring nöjda kunder (uppdragsgivare, familj, ungdom) och nöjda medarbetare På vårt intranät finns alla regler, föreskrifter, aktiviteter och dokument samlade.

6 På verksamhets - och enhetsnivå skrivs årliga kvalitetsberättelser av enhetschef med fokus på förbättrings- och utvecklingsområden. Här sammanfattas hur man arbetat med kvalitet och säkerhet, vad som har gjorts och vilket resultat man har uppnått. Redovisningen (Kvalitetsberättelsen) skrivs utifrån gemensam struktur Kvalitetsredovisningen ska ge en övergripande bild och analys av Kvalitetsutvecklingen vid Magelungens verksamheter. Det huvudsakliga syftet med redovisningen är att främja kvalitetsarbetet och målupfyllelsen vid enheten. Redovisningen ska ses som ett verktyg för uppföljning och utvärdering av verksamheten och som en plan för utvecklingsarbetet. Innehåll Uppdrag Enhetens uppdrag inom Magelungen Förutsättningar Medarbetare: antal, kompetens etc Lokaler: funktionalitet, läge etc Verksamheten Teori och metod Beskrivning av processer och aktiviteter i verksamheten Vad? Hur? Vem? Samverkan Hur samverkar vi? Beskrivning av processer och aktiviteter i verksamheten Vad? Hur? Vem? - Samarbete Riskanalys Egenkontroll Förbättringsområden Tillsyner Statistik Redogörelse för riskanalyser som görs i verksamheten - Journaler - Planeringsdagar; teman, innehåll - Forskningen - Brukarundersökningar Sammanställning och analys av synpunkter, klagomål, anmälningar och avvikelserapporter - åtgärder, förbättringar och resultat Återkoppling/resultat In-/utskrivningar Utdrag intranät Anmälningsplikt Medarbetare på Magelungen har anmälningsplikt enligt Socialtjänstlagen 14 kap. 2 Anmälan om missförhållanden. Detta är viktigt att alla medarbetare har kännedom om och vet hur man skall gå tillväga. Med missförhållanden avses övergrepp och brister i omsorgen som utgör ett hot mot den enskildes liv, hälsa och säkerhet. Det handlar också om bemötande som klart avviker från grundläggande krav på respekt för självbestämmande och integritet. - Den som uppmärksammar eller får kännedom om missförhållanden skall genast anmäla detta till chef för enheten. Anmälan kan göras i möte, via telefon eller i skrift. - Om chef inte är på plats görs anmälan till biträdande chef, eller till person som chef utsett.

7 - Den person som tar emot anmälan ansvarar då för att omedelbara åtgärder för att undanröja missförhållandet. - Chef för enheten ansvarar för att anmälan utreds skyndsamt genom samtal med berörda. Det ska dateras och dokumenteras på följande sätt: Hur gick händelsen till? Vilka skador blev följden? När och var inträffande händelsen? Vem/vilka var närvarande? Hur upptäcktes det? Vem gjorde anmälan? Vilka kontakter togs i samband med händelsen? Polisanmälan? Se även Avvikelserapportering Chef avslutar utredningen med ett ställningstagande. Vd underrättas om anmälan, ställningstagandet samt det åtgärder som gjorts och de åtgärder som planeras framåt för att missförhållandet inte skall upprepas. Styrelsen informeras av VD Den enskilde och dennes familj är delaktiga och hålls informerade om anmälan, utredning, ställningstagandet och de åtgärder som vidtas. Placerande socialtjänst hålls också informerad. Chef ansvarar för att berörda får adekvat stöd i relation till händelsen Klagomålshantering Vid inskrivning informeras den unge och familjen om rutiner för klagomålshantering. Önskvärt är dock att skapa ett så pass gott samarbete mellan familj, den unge och verksamheten/skolan så att det för samtliga känns möjligt att när som helst ta upp sådant man är missnöjd med eller önskar att förändra. Kritik och eventuellt missnöje bemöts med respekt och lyhördhet. Samtal eller möte erbjuds alltid i samband med att kritik eller missnöje framförs. Förhoppningen är att gemensamt kunna åstadkomma förändring om sådan behövs. I första hand är det samordnaren alt. mentorn som den unge eller familjen kan vända sig till. Därefter till chef för enheten eller rektor för skolan. Men det är också viktigt att informera om att man även kan gå via hemsidan att via e- post eller blankett skicka in klagomål och synpunkter direkt till huvudkontoret. Den unge kan också vända sig direkt till Socialstyrelsen och/eller till Skolinspektionen med klagomål.