Kvalitetsberättelse Svedmyragruppen Vårtermin 2013

Transkript

1 Kvalitetsberättelse Svedmyragruppen Vårtermin 2013

2 Uppdrag: Svedmyragruppens uppdrag bygger på att möjliggöra och erbjuda dagliga strukturer, skola och stödjande kontakter för barn/ungdomar i åldern år, som främjar deras sociala och känslomässiga utveckling och kompetens utifrån uppsatta mål. Uppdraget är också att ge familjer stöd i sin gemensamma utveckling och föräldrar i sitt föräldraskap. Uppdraget är att utifrån familjers och uppdragsgivares målformuleringar skapa en struktur som på bästa sätt kan passa behov och resurser hos varje enskild barn/ungdom och dennes familj. Vårt uppdrag bygger på tydligt målfokus och barns/ungdomars och föräldrars delaktighet i sin egen önskade utveckling. I den löpande dagliga strukturen för det enskilda barnets/ungdomen varvas skola, gruppaktiviteter och individuella möten/samordnartid/familjesamtal. Upplägget sker med målet att så långt det är möjligt främja de behov som barn/ungdomar och familjer har utifrån samuppdrag och genomförandeplan. Målgruppen är barn/ungdomar med svårigheter att fungera i sociala sammanhang med jämnåriga och vuxna genom olika former av utåtagerande beteende vilka är gränsöverskridande och normbrytande: exempelvis använder ibland barnen/ungdomarna våld, uppträder hotfullt, får okontrollerade utbrott och uppträder provocerande mot sin omgivning. Barnen/ungdomarna har svårt att hantera konflikter. Barnen/ungdomarna kan ha undvikit lektioner (omfattande skolk) eller ha skolvägrat (stannat hemma). Barnens/ungdomarnas föräldrar behöver stöd i att hålla på struktur, sätta gränser och stötta sitt barn/ungdom. Barnen/ungdomarna kan även ha neuropsykiatriska symtom/diagnoser. På Svedmyragruppen har vi tillstånd för 10 barn/ungdomar i åldern år. Utifrån de behov som finns i barn och ungdomsgruppen har vi som normal beläggning åtta barn/ungdomar i gruppen. Detta för att ge de bästa förutsättningarna för gruppens utveckling och lärande. Förutsättningar Medarbetare: Vikarierande chef: - Tomas Lindgren, psykolog. Rektor: - Bassem Jerbi Lärarutbildning, pågående rektorsutbildning Arbetsplatsledare/samordnare: - Hans Lindblom, heltid, Universitetsexamen i statskunskap och engelska samt pedagogik, grundkurs i MI, KBT 15p. Läser under våren Neuropsykiatrisk Grundkurs 7,5p

3 Samordnare: - Kalle Dahlin, samordnare, heltid; Socionom, Läser under våren Neuropsykiatrisk Grundkurs 7,5p. - Sofia Arreström, samordnare, heltid; Socionom, Läser under våren Neuropsykiatrisk Grundkurs 7,5p. - Digna Meja, vikarierande samordnare för Anna-Karin Lokrantz, heltid; socionom. - Kennet Schibort, vikarierande samordnare för Hans Lindblom heltid. Familjeterapeut: - Elisabet Karlsson, familjeterapeut, 80% (100%) tjänstledig 20% för studier. Socionom, pågående steg1, Lärare: - Anders Onerup, lärare, heltid; Mellanstadielärare. - Therese Lund, lärare, heltid; Åk 7-9. Externa: - Claes Lundell, musiklärare 3 timmar i veckan plus planeringstid. - Joakim Jivenius, bildlärare 2 timmar i veckan plus planeringstid. Nicklas Almgren, extern slöjd 2 timmar i veckan. - Erik Ådén, extern idrottslärare 1 timme i veckan. Bente Aennestad, familjeterapeut Praktikanter: - Johan Zachrisson, har mellan januari och mars haft arbetslivsinriktad rehabilitering på Svedmyragruppen, ca 4-6 timmar om dagen. Detta har skett i samarbete med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. - Malin Ahlinder, socionomstudent från Socialhögskolan Stockholm 15 v. Handledare: - Ulf Hagström, processhandledning med inriktning på personalgrupp och ärenden. 2 timmar varannan vecka. Konsultation kring några elevers skolsituation ingick i en Förstudie av Skolmag: - Carl Olverin, psykolog - Fredrik Ahlén, specialpedagog Timvikarier: - Lena Lav, timanställd ungdomscoach. - Ronnie Spångberg, timanställd ungdomscoach. - Gustavo Figueroa Dononso, timanställd ungdomscoach. - Jonathan Clinton, timanställd ungdomscoach.

4 Tjänstledig personal: Chef: - Charlotte Andersson, heltid; Fritidspedagog 100 p, sociala omsorgslinjen 80 p., Systemisk terapiutbildning KCC 4 terminer, Lösningsfokuserad Jag Kan utbildning med Ben Fuhrman 2 dagar, Grundkurs i MI, Neuropsykiatri 7,5p. Tjänstledig från Svedmyra under vårterminen. Hon jobbar denna tid på annan enhet inom Magelungen, Söderklustret. - Anna-Karin Lokrantz, samordnare, heltid; Socionom, Lösningsfokuserad Jag Kan utbildning med Ben Fuhrman 2 dagar, Samtal med barn. Föräldraledig under vårterminen. Personal per ärende: Runt varje barn/ungdom och dess familj finns det en samordnare, familjeterapeut samt mentor knuten. I en av familjerna har samordnaren även haft rollen som familjebehandlare då ordinarie extern familjeterapeut i och med vårterminens start blev sjukskriven. Som samordnare har du två ärenden åt gången, Mentorerna har 4 elever åt gången och familjeterapeuten fördelar sin tid på alla inskrivna barn/ungdomars familjer. Beläggning: I början av året hade vi nio barn/ungdomar inskrivna varav en ungdom har en extern lösning utanför dagverksamheten på rekommendation av uppdragsgivare och förälder. En ungdom som börjar på Svedmyra 2 januari 2013 avslutar sin placering den 14/6 pga. av ett eskalerande våldsamt beteende. Eleven går vidare till Oasens HVB och skola. En annan ungdom går efter sommaren vidare inom Magelungens Dagverksamheter till Gaveliusgruppen, som passade ungdomen bättre gällande ålder på inskrivna ungdomar samt gruppsammansättning. Planeringen påbörjades under senvåren i samråd med chef på Södermalm för att finna den mest lämpliga gruppen för denna ungdom. Ungdomen och förälder gjorde studiebesök på ny enhet innan de tog ställning till placering på annan verksamhet. Efterfrågan: Vi har haft efterfrågan på platser under hela terminen. Verksamheten har varit fullbelagd sedan start och därför har vi inte gjort något intag. Förberedelser som dragningar och studiebesök gjordes i slutet av vårterminen för att ta emot nya ungdomar under sommaren och i och med höstens terminsstart.

5 Lokaler: Verksamheten bedrivs i ett stort hus i Svedmyra. Husets lokaler är fördelat på fyra plan och verksamhet bedrivs för barnen/ungdomarna framförallt på de två mellersta. I närområdet finns tunnelbana och bussar som gör det möjligt att lätt förflytta sig till andra delar av Stockholm när aktiviteter så kräver. Utanför huset finns det en vändplan och parkeringar. Detta medför att vi alla behöver ta hänsyn till att det finns en del biltrafik i direkt anslutning till våra lokaler men eftersom huset är lokaliserat inne på ett område med sjukhem för äldre så är farten på den eventuella biltrafiken låg. I nära anslutning till vårt hus finns det ett park- och skogsområde som erbjuder goda möjligheter till lek och andra aktiviteter utomhus. Huset ger möjligheter till att ha många aktiviteter i huset. Vi har särskilda rum för olika aktiviteter; musikrum, SEFT-rum, skapande/ateljé, dramarum, rörelserum. Dessa rum är ändamålsenliga och ger effektiv tid åt aktiviteterna då barnen inte behöver åka iväg för att delta i vissa aktiviteter såsom bild och musik. Det finns särskilda samtalsrum och mötesrum, personalen delar på tre arbetsrum, varav lärarna har ett eget rum. Skollokalerna är ändamålsenliga med möjlighet till avskildhet vilket underlättar den individuella undervisningen. Verksamheten Dagverksamheten inom Magelungen vill så långt det är möjligt erbjuda flexibla lösningar för barn/ungdomar och deras familjer. Alla enheter erbjuder både en daglig strukturerad verksamhet samt skräddarsydda lösningar och externa uppdrag utifrån barns/ungdomars behov och uppdragsgivares önskemål. En förutsättning för barns/ungdomars förändringsarbete är ett gott och nära samarbete med föräldrar/nätverk. Om önskemål och behov finns erbjuder verksamheten enskilda samtal med individualterapeut. Verksamheten har ett nära samarbete med utredningspsykolog inom Magelungen för att vid behov diskutera och inhämta kunskap om ungdomars utredningar och diagnoser. Svedmyragruppen har öppet alla vardagar året runt. Verksamheten erbjuder telefonjour de tider verksamheten är stängd. Föräldrar kan genom denna komma i kontakt med personal dygnet runt årets alla dagar. Det finns skolläkare och skolsköterska kopplad till verksamheten. Värdegrund Vår värdegrund bygger på ett systemiskt och salutogent tänkande. Detta tänk finns i dagverksamheten som helhet och berörs inte i detalj här. Vi arbetar målfokuserat utifrån ungdomens, familjens och uppdragivarens målformuleringar. Metoder Förhållningssätt och värdegrund är en viktig del i vilka metoder vi valt att inspireras av i det dagliga arbetet. Våra metoder är skiftande för att hitta det bästa sättet för varje barn/ungdom och dennes familj i att få stöd i deras förändringsarbete. Metoderna utgår från systemisk teori

6 och utifrån ett salutogent förhållningssätt med tydligt målfokus och med inslag av KBT, kognitiva och pedagogiska metoder. Detta sker delvis genom individuella upplägg som kan vara både jag-stödjande, av pedagogisk och kognitiv art. Vi arbetar mycket med positiv förstärkning och social- och emotionell färdighetsträning (SEFT). SEFT är ett paraply över verksamheten och genomsyrar hela verksamheten. Färdighetsträningen handlar om att barnen/ungdomarna ska få möjlighet att öva sina färdigheter, både de som är svårigheter men också bli förstärkta i det som är lättare. Detta sker både enskilt och i gruppsammanhang. Man kan säga att färdighetsträningen syftar till att stärka barnets/ungdomens egna resurser. Vi använder även belöningssystem/teckenekonomi för att motivera och förstärka barnens/ungdomarnas utveckling, såväl socialt som pedagogiskt. Samuppdraget Samuppdraget är en mycket viktig del för såväl samarbetsallians som målfokus och genomförande. Det utgör vårt huvudsakliga uppdrag och tillsammans med genomförandeplanen de ledande måldokumentet i arbetet med den enskilda ungdomen. Under placeringstiden ses samuppdraget regelbundet över och revideras vid behov. Detta sker på utvärderingsmöten då alla är samlade och ungdomen diskuterar samuppdraget regelbundet med sin samordnare och mentor för att tydliggöra delaktigheten och meningsfullheten i den dagliga verksamheten. Samuppdraget signeras också av alla som deltagit för att öka tydligheten. Genomförandeplaner Genomförandeplaner skrivs utifrån ett samarbete med familj och socialtjänst och går i linje med våra andra strukturer som t.ex. samuppdraget och mål- och medelsamtal. Denna utformas även i enlighet med BBIC. Processer och rutiner i verksamheten Dagverksamheterna vill så långt som möjligt erbjuda flexibla lösningar för barn/ungdomar och deras familjer. Alla enheter erbjuder strukturerad en daglig strukturerad verksamhet med färdighetsträning, familjearbete och skola. I den dagliga strukturen för barnet/ungdomen varvas skola, gruppaktiviteter och individuella möten som samordnartid. Upplägget sker med målet att så långt det är möjligt främja de behov som barn/ungdomar och deras familjer har utifrån samuppdrag och genomförandeplan. Struktur och ramar är viktigt både för barn/ungdomar, deras familjer och personal för att verksamheten ska bli förutsägbar och för att vi på bästa sätt ska kunna arbeta mot varje barns/ungdoms uppsatta mål. Ett gemensamt schema finns uppsatt i verksamheten så att samordnare tillsammans med respektive barn/ungdom kan gå igenom hur dagen ser ut. Vissa av barnen har individuella scheman som är anpassat utifrån det specifika barnets behov, t ex med bilder och liknande. Varje barn har schemalagd samordnartid under veckan. Här utvärderar och planerar barnet och samordnaren barnets tid i verksamheten, hur det går med färdighetsträningen och hur

7 vägen framåt kan se ut. Här arbetar barnet och samordnaren med olika strategier för att ta sig förbi olika eventuella hinder i förändringsarbetet. I gruppen varvar barnen mellan att ha olika gruppaktiviteter som samordnarna leder som t ex fördjupad SEFT, drama, utflykter och att ha skola med mentorerna. Gruppaktiviteterna läggs upp utifrån hur behoven ser ut i gruppen, vad barnen behöver befästa eller utmanas i gällande sina färdigheter. Under skolpassen ansvarar lärarna för innehåll och att varje barn får arbeta mot sina individuella kunskapsmål. I skolan tränar barnen både sina rent kognitiva färdigheter och sina sociala- och emotionella färdigheter. Under vissa av skolpassen är samordnarna med i skollokalerna för att i stunden kunna stötta, lyfta och spegla det som händer i stunden för att sedan kunna koppla det till barnets egna mål gällande färdighetsträningen. Det finns alltid samordnare till hands i lokalerna för att fånga upp barn som av olika orsaker inte klarar av att följa den planerade strukturen. Samordnaren har som uppgift att jobba med att motivera och hitta strategier så att barnet om det är möjligt kan återgå till sitt planerade sammanhang, t ex lektion. Varje dag samlar hela personalgruppen ihop sig efter verksamhetstidens slut för att gå igenom dagen. Detta ger möjlighet att fånga upp det som hänt under dagen och om vi som grupp behöver förändra något inför kommande dag gällande något enskilt barn, gruppen, schema eller liknande. Hela personalgruppen har konferens 2,5 tim. i veckan. Denna konferens är uppdelad i två delar. Den första delen är ett informations- och planeringsforum och den andra delen ägnas åt behandlingsfrågor. Varje barn och familj har ett visst antal tillfällen per termin där teamet tillsammans med övrig personal pratar igenom vad som är på gång, nästa steg utifrån de uppställda mål som finns i samuppdrag och genomförandeplan. Samordnarna har schemalagd dokumentationstid under veckan och här ska även planering för de olika gruppaktiviteterna ske. Samtlig personal har gemensam handledning två timmar varannan vecka. Sedan hösten 2012 har vi en processinriktad handledning där vi både lyfter ärenden och oss själva som redskap i arbetet. Vi har haft gemensam handledning sedan hösten 2008 och det bidrar till att vi får en samsyn men att också olika perspektiv blir synliga och kan bli utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Vår familjeterapeut har under våren haft individuell handledning med familjeterapeutiskt fokus. Detta för att hennes utbildning krockat med den gemensamma handledningen som familjeterapeuterna inom Magelungens Dagverksamheter har. Runt varje barn och dess familj finns ett team bestående av samordnare, mentor och familjeterapeut. Teamet har haft bokade träffar ca en gång per månad för att följa upp utvecklingen kring respektive barn och familj. Teamet är gemensamt ansvarigt för att arbetet kring barn/familj utgår ifrån samuppdrag och genomförandeplan och de mål och delmål som är uppsatta. Under vårterminen har hela arbetsgruppen haft två planerings- och utvärderingsdagar. Att ha gemensamma dagar medverkar till att hela verksamheten och alla sammanhang som barnen ingår i blir synliga och att vi kan utveckla vår verksamhet på bästa sätt.

8 Vi har under våren 2013 arbetat kring förhållningssätt och strukturer för att anpassa verksamheten till de behov som barn/ungdomar visade upp gällande detta. Under hösten 2012 förändrades personalgruppen en del och i och med detta fanns det ett stort behov av att arbeta med värdegrund och struktur, att hitta samarbetsformer för att få stabilitet och förutsägbarhet i verksamheten. Personalen behövde en gemensam plattform att utgå från. Under våren skrevs ett barn in som snart började agera väldigt våldsamt gentemot personal, andra barn/ungdomar och miljön. Detta aktualiserade återigen behovet av ett genomgående arbete för personalen kring rutiner, strukturer och förhållningssätt. Detta var något som tog stor del av vårens planeringstid i anspråk. Nya förhållningssätt och rutiner skapades och genomfördes kring när våld förekom under verksamhetstid. Detta förankrades hos föräldragruppen. Vårdnadshavare informerades alternativt tillkallades till verksamheten med en gång då våld uppkom från barn/ungdom. Nästa steg var att ungdomen fick ett enskilt upplägg utanför den ordinarie gruppverksamheten där man jobbade koncentrerat kring våldssituationen och där föräldrarna involverades och kallades till samarbetsmöte. Fram till dess att möte och ett samarbete med ungdomen kom till stånd hade ungdomen enskilt upplägg. Personalen var tydliga med varför den ungdomen hade enskilt upplägg gentemot andra barn/ungdomar. Utifrån att tre av samordnarna gick kurs i tillämpad neuropsykiatri med inriktning mot barn/ungdomar 7,5 p och en av lärarna tidigare gått densamma användes mycket av dessa teoretiska kunskaper som inspiration i arbetet när personalen utformade ett tydligare förhållningssätt kring bl. a. våld och hot om våld. Analys Vi kommer att fortsätta att arbeta med strukturer och förhållningssätt för att sätta en gemensam grund för personalen att stå på som kommer att göra att verksamheten blir tydligare och mer förutsägbar för barnen och ungdomarna. Strukturer och förhållningssätt kring våld, hot om våld och förstörelse kommer att få stort utrymme i uppstartsperioden av kommande läsår då vi har chans att implementera detta från start. Vi behöver kunna erbjuda barnen ännu fler lektionstimmar kommande läsår. Detta gör att vi behöver se över upplägget och personalbemanning under barnens dagar. Utifrån en ökad arbetsbelastning på lärarna pga. ett eventuellt ändrat upplägg av barnens scheman under dagarna behöver vi se över lärarnas möjlighet till medverkan i flera behandlingsforum som t ex behandlingskonferens, handledning och liknande. Samverkan Intern samverkan inom Magelungen: Barngruppen har under våren fortsatt undervisas av externa lärare i ämnen idrott, slöjd, bild och musik. Idrott och slöjd sker utanför verksamhetens lokaler. Samordnarna är med barngruppen på dessa lektioner. Lärarna har under våren haft kontinuerliga lärarträffar med Resursskolan i Farsta. De elever som började på dagverksamheten våren 2012 ingick under hösten 2012 och våren 2013 i Magelungens Skolmag projekt.

9 Under våren har dagverksamheten haft samarbete med Magelungen Evidens kring ungdomar och familjer där dagverksamheten och Funka Familjehem alternativt Funka Hemma haft uppdrag. I de fall när barn/ungdomar gått vidare till andra verksamheter inom Magelungen har vi haft ett tätt samarbete med den mottagande verksamheten så att övergången till dem ska vara trygg och stabil för ungdom och familj. Här har de olika professionerna kontakt med varandra för att göra bra överlämningar. Extern samverkan: Dagverksamheten har under våren samverkat med följande uppdragsgivare: Socialtjänsten i Salem, Botkyrka, Haninge, Sundbyberg, Skarpnäck, Vimmerby och Östermalm, utbildningsförvaltningen i Värmdö, Botkyrka, Sundbyberg och Salem, BUP Solna, BUP Traumaenheten. Förutom dessa har vi samverkat med BUP Skärholmen och BUP Botkyrka. Vi har ett bra samarbete med våra uppdragsgivare och exempel på detta är att flera återkommer med förfrågningar samt att de uttrycker på utvärderingsmöten att de är nöjda med det förändringsarbete som sker. Alla uppdragsgivare deltar i utvärderingsmöten minst två gånger per termin, dessutom har samordnarna kontinuerlig kontakt barnens respektive handläggare. Kring vissa av barnen har samarbetet varit tätare då situationen kring barnet och dess familj krävt det. En tydlig samarbetsstruktur och en öppenhet har gjort att vi lättare kunnat arbeta vidare när svåra situationer har uppstått. Riskanalys Dagligen på morgonmötet och på eftermiddagsmötet gör personal riskbedömningar utifrån schemat. Vilka ungdomar är i verksamheten? Personalfrånvaro/vikarier? Vilka aktiviteter har vi planerade? Möten? Externa personer i huset (hantverkare etc.)? Veckan börjar med att personalen gemensamt tittar över hur veckan är upplagd, vilka moment som ingår och vilka situationer som vi kommer att behöva titta närmare på utifrån att de på något sätt bryter den vanliga struktur som veckan har. Detta kan handla om personalfrånvaro, utflykter, möten, insatta vikarier, hantverkare i huset mm. Vidare tar vi hänsyn till de enskilda barnens aktuella situation/mående, har något hänt som vi behöver ta extra hänsyn till/förhålla oss till, eller har något barn behov av extra stöd för tillfället, behöver vi anpassa dennes schema/dag. När barnen åkt hem samlas personal för att gå igenom dagen för att se om vi behöver förändra någonting inför nästa dag. Varje morgon startar med en snabb genomgång och information om dagen. Veckan avslutas med en blick framåt på kommande vecka. Vid intag av nya ungdomar samlas så mycket information som möjligt om eleven från familj, skola, socialtjänsten och övriga inblandade parter. Vilka risker kan vi förutse och hur kan vi förebygga dessa i verksamheten. Detta kan handla om våld och hot och andra normbrytande beteenden. Ett förbättringsområde inom riskanalyser på Svedmyra är dokumentationen av dessa. Vi utveckla metoder för dokumentationen av riskanalyser.

10 Avvikelserapportering Under VT 2013 har tre avvikelserapporter skrivits, de har handlat om våld och skadegörelse. Vi har arbetat med detta på dagverksamheten och har haft ett nära samarbete med elev, familj och uppdragsgivare kring dessa händelser. Vi ser att vi brister i vår hantering av avvikelserapporter, de varken skrivs eller lämnas in kontinuerligt och vi behöver upprätta ett system för detta. Synpunkter och klagomål Under VT mottar Svedmyragruppen klagomål vid tre tillfällen från en och samma vårdnadshavare, arbetsplatsledaren dokumenterar dessa och för in dem i journalsystemet och informerar enhetschef och uppdragsgivare. På vårdnadshavares begäran svarar även arbetsplatsledaren skriftligt på orsaken till elevs avslut på Svedmyragruppen vi terminsslut Hanterandet av klagomål och synpunkter behöver systematiseras på Svedmyragruppen. Egenkontroll Journaler Dokumentationen är en viktig del i att säkra att vi gör det vi säger att vi ska göra och det ska gå att följa den röda tråden i arbetet via journalerna. Föräldrar och ungdomar informeras om att vi journalför arbetet som sker på enheterna och att de när de vill kan läsa deras journaler. Många dokument, såsom samuppdrag och genomförandeplan ska läsas igenom och skrivas under av de berörda. Vid avslutad placering skickas all dokumentation till uppdragsgivare. Planeringsdagar Vårterminen startade med en gemensam planeringsdag för personalen på Svedmyra. Fokus låg på schema, struktur och förhållningssätt. I slutet av mars har personalen en planeringshalvdag. I slutet av vårterminen har personalen en gemensam utvärderingsdag och en gemensam planeringsdag inför höstterminen 2013.