Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

Transkript

1 Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst- och Prostatacancer Etapp 1 Rapport Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson

2

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Studiens inriktning och omfattning Bakgrund Uppläggning av studien/forskningsprojektet Syfte/målsättning Fortsatt arbete Metod och databearbetning Material/urval Population Definitioner och beräkningar i övrigt Koloncancer Insjuknande Vård Läkemedel Överlevnad Vårdkostnader och kostnader för läkemedel i öppen vård Sambands- och framtidsanalys Rektalcancer Insjuknande Vård Läkemedel Överlevnad Vårdkostnader och kostnader för läkemedel i öppen vård Sambands- och framtidsanalys Bröstcancer Insjuknande Vård Läkemedel Överlevnad Vårdkostnader och kostnader för läkemedel i öppen vård Sambands- och framtidsanalys (90)

4 7 Prostatacancer Insjuknande Vård Läkemedel Överlevnad Vårdkostnader och kostnader för läkemedel i öppen vård Sambands- och framtidsanalys Bilagor (separat dokument) Tabellbilaga 4 Koloncancer 5 Rektalcancer 6 Bröstcancer 7 Prostatacancer 8 Sammanfattning Kolon-, Rektal-, Bröst- och Prostatacancer 2(90)

5 1 Sammanfattning I denna rapport visas uppgifter om personer som har insjuknat i koloncancer, rektalcancer, bröstcancer eller prostatacancer och som var bosatta i Södra sjukvårdsregionen vid anmälan till Tumörregistret Södra sjukvårdsregionen åren Cancer in situ ingår ej. Utöver data från Tumörregistret används uppgifter från befolkningsregister (SCB), register över sluten och öppen vård, register över läkemedel i öppen vård från Socialstyrelsen samt vårdregister från Region Skåne. Dessutom har data analyserats från kvalitetsregister för bröstcancer från Tumörregistret. All bearbetning och sammanställning utgår således från individdata. Studien har dels en producentinriktning, dels en patientinriktning. Data har bearbetats och redovisats så att producenter av vård ges underlag för dimensionering och lokalisering av vården. Patientinriktningen ger främst underlag att analysera vårdinsatser kopplat till resultat. Denna senare del ska utvecklas vidare i fortsatta studier. För att systematisera och effektivisera bearbetningarna av de olika materialen valdes att definiera varje enskild person med ålder, kön, hemort och datum för diagnos. Dessa definitioner följde med i alla beräkningar. En person som insjuknat i fler än en av cancerformerna kunde därmed ingå med olika definitioner för dessa variabler i de olika cancerformerna. Många personer har också fått vård för flera andra diagnoser och eventuellt avlidit av annan orsak än sin cancer. Detta ska också belysas närmare i fortsatta studier. Per invånare i Södra sjukvårdsregionen insjuknade under perioden årligen 44 personer i koloncancer, 22 personer i rektalcancer, 77 personer i bröstcancer och 209 personer i prostatacancer. Det innebär en ökning av antalet insjuknade i koloncancer och prostatacancer. Under en period av ett år före och ett år efter insjuknande var antalet läkarbesök och vårddagar per person för de olika cancerformerna enligt följande: Läkarbesök Vårddagar Koloncancer 6 26 Rektalcancer 8 26 Bröstcancer 9 9 Prostatacancer 6 7 Avseende läkemedel var för samtliga cancerformer antalet definierade dygnsdoser (DDD) ca per person under ett år efter insjuknande. Femårsöverlevnaden var högst för bröstcancer. Relativ femårsöverlevnad var högst för prostatacancer (överlevnad för cancerformen jämfört med överlevnad i hela befolkningen). Relativ 5-årsöverlevnad 5-årsöverlevnad år år Koloncancer Rektalcancer Bröstcancer Prostatacancer (90)

6 Med utgångspunkt från data i Region Skåne har vårdkostnader under 2005 för patienter i Södra sjukvårdsregionen beräknats. Kostnader för läkemedel på recept i öppen vård har hämtats från Socialstyrelsens register. Den största totalkostnaden har prostatacancer med 405 mkr för vård och 117 mkr för läkemedel. Genomsnittliga vårdkostnader per person i Region Skåne för befolkningen i Skåne under , ett år före och ett år efter insjuknande, var högst för rektalcancer med ca 233 tkr. Kostnader för läkemedel i öppen vård i Södra sjukvårdsregionen var ett år efter insjuknande andra halvåret 2005 högst för prostatacancer med 14 tkr. Cancerform Vård (2005) Totalt (Mkr) Läkemedel (2006) KOSTNADER Vård (se ovan) Per person (Tkr) Läkemedel (se ovan) Koloncancer Rektalcancer Bröstcancer Prostatacancer Vårdkostnaderna för sista levnadsåret var ca 230 tkr per person för koloncancer, ca 230 tkr per person för rektalcancer, 165 tkr per person för bröstcancer och 115 tkr per person för prostatacancer (avlidna 2005). För de som avled andra halvåret 2006 var kostnaderna för läkemedel sista levnadsåret ca 20 tkr per person för koloncancer, ca 16 tkr per person för rektalcancer, ca 24 tkr per person för bröstcancer och ca 33 tkr per person för prostatacancer. Rapporten uppvisar skillnader i insjuknande, vård- och läkemedelskonsumtion, vårdkostnader och överlevnad. Av dessa skillnader kan särskilt nämnas att män har sämre överlevnad än kvinnor i kolon-/rektalcancer, att flera cancerformer visar geografiska skillnader både i insjuknande och överlevnad särskilt beträffande prostatacancer. Med denna rapport som underlag har påbörjats ett interaktivt arbetssätt för att återge data till verksamheten. Det kan ge incitament till ett fortsatt förbättringsarbete inom cancersjukvården. Fortsatta analyser kommer ytterligare att visa hur redovisade data påverkas av antalet individer, ålderssammansättning, tidsperioder, kompetensutveckling, vård för andra diagnoser än cancer, gränssnitt kommun/landsting etc. I rapporten finns inom varje cancerkapitel ett avsnitt, Sambands- och framtidsanalys med diagram som sammanfattar avvikelser per län/distrikt. I bilagedelen finns också tabellerna bakom nämnda diagram sammanställda så att jämförelser kan göras mellan cancerformer och län/distrikt. Det fortsatta arbetet inriktas på 3 områden: 1 Cancersjukdomar kan tidiga symtom och tecken bidraga till snabbare diagnos och behandling? 2 Får patienterna likartad behandling för sin cancersjukdom vid olika sjukdomsstadier inom Södra sjukvårdsregionen? 3 Vilken vård får multisjuka med cancerdiagnos? 4(90)

7 2 Studiens inriktning och omfattning 2.1 Bakgrund Uppdrag Landstingsdirektörerna i Södra sjukvårdsregionen och Landstinget Kalmar gav under våren 2004 ett uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektörerna att förutsättningslöst utreda förutsättningar och möjligheter för en fördjupad samverkan/samarbete inom hälso- och sjukvården. I Södra sjukvårdsregionen ingår landstingen Blekinge, Södra Halland och Kronoberg samt Region Skåne. Södra Regionvårdsnämnden informerades om att de faktorer som främst skulle belysas var kvalitet, kvantitet, kompetens, befolkningsutveckling och avstånd i regionen. Efter ytterligare genomgångar och diskussioner i chefläkargruppen och EBM-rådet beslöts i december 2006 att kraftsamla på 2 områden: Gemensam bildhantering Tillgång till register för analys av vårdkonsumtion i Södra sjukvårdsregionen (registerstudier) Arbetet inom området registerstudier inleddes med att en studie/rapport togs fram, Sjukdomsmönster i sluten vård för befolkningen i Blekinge samt jämförelser med Skåne, P g a sekretessproblematik kunde inte data användas från Landstingen i Kronoberg och Halland. Slutsatsen blev att framöver arbeta med data för Södra sjukvårdsregionen i forskningsprojekt. Tidigare studier I rapporten Cancer vårdkontakter ur ett producentperspektiv daterad med tillhörande bilagor redovisades uppgifter om incidens och vårdutnyttjande för sex cancerformer under perioden Syftet var att ge underlag för dimensionering och lokalisering av vård. Vårddata hämtades i huvudsak från register i Region Skåne. Regionala etikprövningsnämnden i Lund hade godkänt studien som forskningsprojekt. 2.2 Uppläggning av studien/forskningsprojektet Denna studie omfattar hela Södra sjukvårdsregionen samt en fördjupning avseende ett tydligare patientfokus med bl a uppgift om stadieindelning och inriktning mot hälsoekonomi. Regionala etikprövningsnämnden i Lund har godkänt studien som forskningsprojekt ( , Dnr 80/2007). Forskningen bedrivs vid Onkologiskt centrum/tumörregistret Södra sjukvårdsregionen (Cancerepidemiologiska avdelningen vid Lunds universitet) och leds administrativt av Christer Sjöberg, Södra Regionvårdsnämndens kansli. Forskningsansvarig är professor Håkan Olsson. I forskargruppen ingår dessutom Thor Lithman, Dennis Noreen och Bo Attner, Södra Regionvårdsnämndens kansli. Bo Attner är tillika doktorand inom projektet. Södra sjukvårdsregionens ledningsgrupp för gemensamma hälso- och sjukvårdsfrågor följer arbetet och har som referensgrupp utsett Regionala medicinska rådet - Tumörsjukdomar. 5(90)

8 2.3 Syfte/målsättning I den första etappen avser studien att på samma sätt som tidigare nämnda studier visa omfattning och lokalisering av vård för cancerpatienter men inte endast i Skåne utan i hela Södra sjukvårdsregionen. Det innebär också en utökning av den tidigare studien genom att för specifika cancerformer göra indelning efter stadier och med andra markörer för sjukdomsmängd och aggressivitet. Patienter som ingått i randomiserade studier ska i senare etapper jämföras med övriga patienter. En annan viktig indikator på vårdens resultat kan vara jämförelser för patienter med olika hemort. Detta kan indikera om skillnader i t ex överlevnad kan ha en koppling till vårdinsatser. Alla resultat ska också kopplas till kostnader för ett hälsoekonomiskt angreppssätt. Dessa resultat har betydelse för hälso- och sjukvården både för att initiera löpande uppföljning av cancersjukvården samt som ett underlag för beslut om utformning av cancersjukvården i Södra sjukvårdsregionen. Studien kan också ses som en pilot för att följa vårdkedjan för andra sjukdomar än cancer. 2.4 Fortsatt arbete Hänsyn till synpunkter från referensinstanser Referensgruppen och särskilt utvalda remisspersoner har tagit del av rapporten för att lämna synpunkter. De synpunkter som inkommit är bl a att följande områden behövdes utvecklas ytterligare: Säkerställande av skillnader i insjuknande och överlevnad Det har redan gjorts i denna rapport genom att skillnader i insjuknande mellan län/distrikt har signifikanstestats och överlevnaden har för de olika tumörformerna i analysen jämförts för distrikt/län samt kön och ålder genom Multivariatanalyser (Coxregression). Ytterligare fördjupning ska ske i det fortsatta arbetet. Ytterligare analyser av vård före och efter insjuknande En ändring kommer att göras av hur vårdtillfällen som inrymmer diagnosdatum bearbetas. Hittills har inskrivningsdatum för vårdtillfällen använts men kommer i det fortsatta arbetet att ersättas av utskrivningsdatum. Det medför att dessa vårdtillfällen kommer att tas med när beräkning görs hur mycket vård som görs efter insjuknande (se även text under pkt 1 nedan): Inriktning/område Det fortsatta arbetet inriktas på 3 områden: 1 Cancersjukdomar kan tidiga symtom och tecken bidraga till snabbare diagnos och behandling? 2 Får patienterna likartad behandling för sin cancersjukdom vid olika sjukdomsstadier inom Södra sjukvårdsregionen? 3 Vilken vård får multisjuka med cancerdiagnos? 6(90)

9 1 Cancersjukdomar kan tidiga symtom och tecken bidraga till snabbare diagnos och behandling? Vilka andra sjukdomstillstånd föregår cancersjukdomen? Vilken roll spelar prevention av olika slag med betoning på screening? Vilken betydelse har en väl fungerande primärvård både som observatör av tidiga tecken och i uppföljning efter behandling? Vilken roll spelar kontinuitet mm i kontakter mellan primärvård och sjukhusens specialistvård och mellan de olika sjukhusens specialistvård? Denna fördjupningsstudie inriktas i första hand mot bröstcancer. Därefter ska den sedan fördjupas ytterligare med uppdelning på primärvård och sjukhusvård. I denna fortsatta analys ska fördjupningar ske avseende händelser inom definierade tidsperioder. Datum för diagnos var centralt i nu redovisat material och tidsperioder både före och efter dessa datum studerades. Ett fynd var att relativt omfattande vårdinsatser skedde före diagnosdatum. Det finns skäl att se vårdinsatserna över tid som en kontinuerlig variabel där datum för diagnos är en markör, men där händelser både före och efter analyseras samtidigt. Det kan ske avseende uppgifter om andra diagnoser än aktuell cancersjukdom. Således bör data innehålla uppgifter med individdata under hela tidsperioderna. Då flyttas perspektivet en aning till att inte endast se vård och resultat av behandling utan att också se händelser som föregår diagnosen men som kan vara de första tecknen på sjukdomen. Förändringar i vårdsökande före cancerdiagnos kan analyseras som en riskmarkör. 2 Får patienterna likartad behandling för sin cancersjukdom vid olika sjukdomsstadier inom Södra sjukvårdsregionen? När sätts olika behandlingar in efter cancerdiagnos? Vilken typ av behandling ges i olika sjukdomsstadier? När används kirurgisk respektive ej kirurgisk behandling/läkemedel? Hur följs riktlinjer och vårdprogram? Vem styr behandlingen, läkaren eller patienten? Denna fördjupningsstudie inriktas mot prostatacancer. Därefter ska även denna fördjupas ytterligare med uppdelning på primärvård och sjukhusvård. Ett annat fördjupningsområde är läkemedel där det finns ett starkt samband med de fördjupade studierna inom primärvård respektive sjukhusvård. 3 Vilken vård får multisjuka med cancerdiagnos? Behandlas multisjuka på olika sätt i Södra sjukvårdsregionen? Vilka strategier finns för att få grepp om komorbiditet (samsjuklighet). Vilka samband finns mellan tidiga symtom och tecken? Fördjupning/arbetssätt I det fortsatta arbetet ska inom alla områden en tydlig uppdelning göras i analysen utifrån patientens ålder, för att det ska blir enklare att fastställa till hur stor del cancersjukdomen påverkar överlevnaden. Utgångspunkten blir då att se hur det ser ut för patienter som är yngre respektive äldre än 60 alternativt 65 år. Specialstudier av olika behandlingsmetoder ska också göras. En annan viktig komponent framöver är att på olika sätt påverka hur registrering av data kan bli både enklare och säkrare. Då kan relevant information användas både i det kliniska arbetet och för planering inom Södra sjukvårdsregionen. Parallellt påbörjas under hösten ett interaktivt arbetssätt för att kunna återge data till verksamheten för att ytterligare löpande analyser ska kunna göras. 7(90)

10 3 Metod och databearbetning 3.1 Material/urval Tumörregistret Anmälningar under åren för kolon-, rektal-, bröst- och prostatacancer togs fram från Tumörregistret Södra sjukvårdsregionen. Första urvalet gjordes enligt följande diagnoskoder enligt ICD10: Koloncancer C18-C19 (inkl rektosigmoidala gränszonen) Rektalcancer C20-C21 Bröstcancer C50 Prostatacancer C61 Första diagnosdatum noterades och hemort (kommun, distrikt, län) samt sjukhus definierades efter registreringarna vid detta första diagnosdatum. Ett urval gjordes därefter på SNOMED-koden. Femte positionen skulle ha värdet 3 vilket innebär att endast personer med malign cancer är medtagna i studien. Patienter med icke-invasiv tumör (cancer in situ) är således inte medtagna. Invasiv = invasion i närliggande vävnad. Ålder noterades vid årets början (diagnosår) samt vid diagnosdatum. Några personnummer var inte fullständiga. Ett personnummer med diagnosdatum 03060x sattes till , dvs om dag saknades i registreringen sattes dagen till den första i den registrerade månaden. För dödsdatum där det angetts månad 00 samt dag 00 ändrades till månad 01, dag 01, där dag angetts till 00 ändrades dag till 01 och dödsdatum med år 1993 ändrades till Övriga register Data för de utvalda personerna från Tumörregistret har sedan kompletterats genom tillgång till data enligt följande: Statistiska Centralbyrån (SCB) Befolkningsregister Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen: Patientregister sluten vård Patientregister öppen vård (läkarbesök) Läkemedelsregister (förmån, öppen vård) Dödsorsaksregister Region Skåne Vård- och kostnadsdata (sjukhusvård, offentlig primärvård och privat vård) Onkologiskt centrum Kvalitetsregister - bröstcancer Gränssnittet mellan kommun och landsting, som är olika inom Södra sjukvårdsregionen, påverkar vilka data som finns tillgängliga i studien. 8(90)

11 3.2 Population Efter urvalen fanns det kvar en population i de olika cancerformerna enligt följande: Cancerform Antal personer efter urval Koloncancer Rektalcancer Bröstcancer Prostatacancer Totalt Totalt i dessa fyra cancerformer fanns personer när varje person räknades endast en gång oavsett om fler än en cancerform fanns för samma person. Detta kan jämföras med när varje person räknas i flera cancerformer enligt tabellen ovan. 3.3 Definitioner och beräkningar i övrigt Insjuknande Första anmälningsdatum i Tumörregistret definieras som insjuknande datum och kallas diagnosdatum. Skillnader mellan län/distrikt har signifikanstestats. Stadium I Tumörregistret fanns uppgift om sjukdomsstadium. Noteringarna var i flera fall ofullständiga särskilt under den tidigare delen av perioden. Kompletterande uppgifter hämtades därför också från kvalitetsregister. Detta redovisas ingående i ett särskilt påbörjat arbete. I denna rapport används endast några av dessa uppgifter (bröstcancer). Vård och kostnader för vård Vårdtillfällen och kostnader i sluten vård räknades efter inskrivningsdatum vilket därmed definierade inskrivningsår. Sluten vård räknades före och efter inskrivningsdatum relaterat till anmälningsdatum. I de fall dessa datum var identiska noterades vården i gruppen inom ett år efter anmälningsdatum. Motsvarande gäller för kontaktdatum i öppen vård (samt för beräkningar av kostnader). Vårdkostnader för patienter med tumörsjukdomar beräknades med underlag från vårdkontakter i Region Skåne. Två typer av beräkning gjordes: A. Vårdkostnader för alla i diagnosen under 2005 oavsett insjuknandeår. Detta fördelades per vårdområde och delades upp efter kostnader för vård i diagnosen och kostnader för annan vård. Materialet visade kostnader i Skåne för alla oavsett deras hemort. För läkemedel visades kostnader i Södra sjukvårdsregionen för alla under perioden , dvs 1 år och 10 månader. B. Vårdkostnader under löpande tidsperioder för nyinsjuknade i diagnosen. Materialet omfattade personer bosatta i Skåne. För läkemedel beräknades kostnaderna för alla insjuknade 2:a halvåret 2005 och ett år framåt oavsett hemort. 9(90)

12 Den första beräkningen (A) användes också till att beräkna vårdkostnader vid vårdenheter i övriga län utanför Skåne med underlag från uppgifter om vårdkontakter vid enheterna samt genomsnittlig kostnad per kontakt vid enheter i Skåne. Utöver dessa beräkningar gjordes också en genomgång av vårdkostnader för överlevande personer vid olika tidsperioder efter insjuknandedatum. Vårdkostnader för sista levnadsåren beräknades också. Läkemedel definierad dygnsdos (DDD) och kostnader Uppgifter om läkemedel på recept i öppen vård från Socialstyrelsens läkemedelsregister i öppen vård omfattade perioden Läkemedelskostnaderna för patienter med tumörsjukdomar har beräknats utifrån detta register. Från materialet redovisas total kostnad, dvs summan av patientkostnad och subvention. Överlevnad Uppgift om dödsdatum fanns t o m februari Överlevnad beräknades från diagnosdatum ett, två, tre, fyra, fem och sex år fram i tiden oavsett dödsorsak. Eftersom observationsperioden var olika lång för insjuknade olika år gjordes beräkningen för olika populationer. Sexårsöverlevnaden beräknades således för insjuknade år 2000, femårsöverlevnad för insjuknade år 2000 och 2001, fyraårsöverlevnad för insjuknade år 2000, 2001 och 2002 osv fram till ettårsöverlevnad för insjuknade hela perioden Överlevnad beräknades inklusive personer med aktuell (första diagnosdatum i respektive tumörform) tumördiagnos vid obduktion. Antalet av dessa personer påverkade beräkningarna endast marginellt (koloncancer = 145, rektalcancer = 36, bröstcancer = 27, prostatacancer = 110). Multivariatanalyser (Coxregression) har gjorts på de olika tumörformerna. I analyserna har olika distrikt/län samt kön och ålder jämförts med avseende på överlevnad. Relativ överlevnad Relativ överlevnad beräknades på dessa resultat i förhållande till dödligheten i hela populationen i Södra sjukvårdregionen. Antal avlidna i regionen för perioden ställdes i relation till befolkningen med den ålder de hade vid denna tidpunkt. Därmed kunde populationens överlevnad beräknas för tidsperioder från ett till sex år. Beräkningarna av relativ överlevnad kan påverkas av olika faktorer i underlagsdata. Det kan vara t ex att gruppen med cancer och befolkningen har olika fördelning av åldrar inom en åldersgrupp eller att de är olika geografiskt fördelade inom regionen. Det kan eventuellt förklara värden över 100 (gruppen med cancer har högre överlevnad än befolkningen). 10(90)

13 4 Koloncancer 4.1 Insjuknande Antal personer Antal nyinsjuknade personer under perioden var totalt 4 147, varav kvinnor och män. I tabell 4.1 och bilaga 4.1 visas antal personer per åldersgrupper, kön och län/distrikt. Tabell 4.1 Antal nyinsjuknade i koloncancer per åldersgrupp och kön. Åldersgrupper Kön Totalt Kvinnor Män Kvinnor + Män Per invånare var antalet insjuknade 44, lika för kvinnor och för män. Inom alla åldersgrupper var talen dock högre för män än för kvinnor. Per åldersgrupp var antalet högst i åldersgruppen år för såväl kvinnor som män (tabell 4.2 och bilaga 4.2). Tabell 4.2 Antal nyinsjuknade i koloncancer per invånare efter åldersgrupp och kön. Åldersgrupper Kön Totalt Kvinnor Män Kvinnor + Män Jämförelse mellan län/distrikt Antal nyinsjuknade per invånare standardiserades för ålder och kön i de olika länen/distrikten med insjuknandet i hela Södra sjukvårdsregionen som bas. Största skillnaden mot genomsnittet fanns för kvinnor i Nordöstra Skåne med högre insjuknande än övriga distrikt (tabell 4.3). För män hade Sydvästra Skåne relativt högt insjuknande medan det var lägst i Kronoberg. Tabell 4.3 Antal nyinsjuknade i koloncancer per invånare efter kön och per län/distrikt. Antal Standardiserat Län/distrikt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Blekinge Södra Halland Kronoberg Skåne Mellersta Skåne Nordöstra Skåne Sydvästra Skåne Nordvästra Skåne Ystad-Österlen Skåne Totalt Totalt (90)

14 I figur 4.1 redovisas avvikelserna mot genomsnittet 44 respektive 43 i procent. Skåne totalt Skåne Ystad-Österlen Skåne Nordvästra -6,8-9,3-4,7 2,3 2,3 2,3 Kvinnor Män Skåne Sydvästra 0,0 9,3 Skåne Nordöstra 2,3 13,6 Skåne Mellersta -4,5 2,3 Kronoberg -14,0-2,3 S:a Halland Blekinge -2,3-4,5-2,3 4, Figur 4.1 Insjuknande i koloncancer i Södra sjukvårdsregionen per invånare, per län/distrikt och år (standardiserat). Avvikelse mot genomsnittet (). Är dessa redovisade avvikelser signifikanta, dvs kan vi räkna bort slumpen som förklaring? För att utröna detta beräknades förväntat värde i förhållande till befolkningsstrukturen i respektive län/distrikt utifrån de redovisade värdena i regionen. Därefter testades värdena gentemot ett 95 konfidensintervall, dvs slumpen får högst vara 5! I tabell 4.4 och bilaga 4.3 framgår det att det finns signifikans i vårt material för avvikelserna beträffande kvinnorna i Nordöstra Skåne (fler än snitt) och för männen i Kronoberg och Sydvästra Skåne (färre än snitt) vilket motsvarar de 3 största avvikelserna i diagrammet ovan. De enda stora avvikelserna som inte är signifikanta är de som finns i Ystad-Österlen. Totalt får vi signifikans för Kronoberg. Tabell 4.4 Förväntat antal nyinsjuknade i koloncancer per län/distrikt Hemlän/distrikt Antal Förväntat antal Kvot Konfidensintervall 95 insjuknade insjuknade Nedre gräns Övre gråns Kvinnor: Skåne Nordöstra ,14 1,00 1,28 Män: Kronoberg ,87 0,75 0,99 Skåne Sydvästra ,11 1,01 1,21 Kvinnor + män: Blekinge ,97 0,88 1,07 S:Halland ,01 0,90 1,12 Kronoberg ,92 0,83 1,00 Skåne Mellersta ,99 0,92 1,07 Skåne Nordöstra ,09 0,99 1,18 Skåne Sydvästra ,05 0,98 1,12 Skåne Nordvästra ,98 0,91 1,06 Skåne Ystad-Österlen ,93 0,81 1,04 Skåne Totalt ,02 0,98 1,05 Totalt ,00 0,97 1,03 12(90)

15 Anmälande enheter Av totalt nyinsjuknade registrerades 703 (17,0 ) vid Universitetssjukhuset MAS, Malmö (tabell 4.5). Antalet var under tio per år i Hässleholm, Landskrona och Simrishamn samt år 2005 i Ängelholm. Av tabellen kan också utläsas att antalet nyinsjuknade ökade med ca 10 procent under perioden Tabell 4.5 Antal nyinsjuknade i koloncancer per sjukhus och år. Årtal Landsting Sjukhus Totalt Totalt Blekinge Karlshamn ,1 Karlskrona ,6 Övriga Blekinge ,0 Blekinge totalt ,7 Kronoberg Ljungby ,5 Växjö ,8 Övriga Kronoberg ,1 Kronoberg totalt ,3 Södra Halland Halmstad ,8 Halland totalt ,8 Skåne Helsingborg ,4 Hässleholm ,3 Kristianstad ,3 Landskrona ,5 USiL 1) ,3 UMAS 2) ,0 Simrishamn ,3 Trelleborg ,2 Ystad ,1 Ängelholm ,2 Övriga Skåne ,2 Skåne totalt ,7 Övriga Sverige ,4 Totalt ,0 1) 2) Universitetssjukhuset i Lund Universitetssjukhuset MAS, Malmö 4.2 Vård Vård före och efter insjuknande Nyinsjuknade 2004 valdes som population eftersom detta års insjuknande kunde följas under ett löpande år såväl framåt som bakåt i tiden. För nyinsjuknade togs fram material över vårdkontakter refererande till datum för insjuknande. Det bör nämnas att vårdtillfällen definierades efter datum för insjuknande, och kunde då ligga i tiden före datum för anmälan till cancerregistret (diagnosdatum) även om cancern diagnostiserades vid detta vårdtillfälle. Därmed blir vården året före insjuknande relativt omfattande, även med cancerdiagnos. 13(90)

16 I bilaga visas uppgifter per län/distrikt och är standardiserat för ålder och kön med hela Södra sjukvårdsregionen som bas. Summerat för perioden ett år före och ett år efter insjuknande var antal vårdtillfällen per patient 2,63 (kvinnor 2,67, män 2,69), antal vårddagar 25,57 (26,45 respektive 24,74) och antal läkarbesök 6,19 (5,94 respektive 6,42). Befolkningen i Nordöstra Skåne hade fler vårdtillfällen och vårddagar än övriga områden följt av Blekinge. Lägst antal vårdtillfällen och vårddagar fanns för befolkningen i Nordvästra Skåne (bilaga 4.4 och 4.5). Läkarbesök per insjuknad visade markant högre tal för Blekinge, särskilt för män. I övrigt visade Kronoberg och Nordöstra Skåne relativt låga tal (bilaga 4.6). I figur 4.2 redovisas avvikelserna mot genomsnittligt antal vårdtillfällen/vårddagar/läkarbesök. Skåne totalt Skåne Ystad-Österlen Skåne Nordvästra Skåne Sydvästra Skåne Nordöstra Skåne Mellersta Kronoberg S:a Halland Blek inge -24,7-18,9-18,1-19,9-17,1-9,5-8,4-11,8-8,6-8,7-6,8-11,0-6,3-0,6-0,8-1,5 2,2 0,8 6,8 3,4 8, ,1 9,6 9,1 22,1 Läkarbesök Vårddagar Vårdtillfällen Figur 4.2 Vårdtillfällen/vårdagar/läkarbesök i koloncancer i Södra sjukvårdsregionen för insjuknad 2004 per invånare, per län/distrikt och år (standardiserat). Avvikelse mot genomsnittet (). Vård per enhet Av alla vårdtillfällen i sluten vård 2005 för samtliga insjuknade under perioden fanns något under 20 procent vardera vid Universitetssjukhuset i Lund (USiL) och Universitetssjukhuset MAS, Malmö (UMAS) (bilaga 4.7). En uppdelning visas också för vårdtillfällen i diagnosen och övriga vårdtillfällen. Motsvarande tabeller visas för vårddagar (bilaga 4.8) och läkarbesök (bilaga 4.9). För all vård 2005 visas i bilagor dessutom vård per enhet i relation till patienternas län/distrikt. Uppgifterna avser vårdtillfällen (bilaga 4.10), vårddagar (bilaga 4.11) och läkarbesök (bilaga 4.12). 31,7 42,9 14(90)

17 I figur 4.3 visas täckningsgrad inom eget län/distrikt för sjukhusvård av koloncancer i Södra sjukvårdsregionen 2005 per län/distrikt för vårdtillfällen, vårddagar och läkarbesök Vårdtillfällen Vårddagar Läkarbesök Blekinge S Halland Kronoberg Skåne - Mellersta Skåne - Nordöstra Skåne - Sydvästra Skåne - Nordvästra Skåne - Y stad Österlen Figur 4.3 Täckningsgrad inom eget län/distrikt för sjukhusvård av koloncancer i Södra sjukvårdsregionen 2005 per län/distrikt för vårdtillfällen, vårddagar och läkarbesök. 4.3 Läkemedel i öppen vård I denna studie redovisas förbrukningen av läkemedel i öppen vård. En brist är att vi inte kan redovisa förbrukningen av de läkemedel som ges till patienterna i sluten vård. I redovisningen av Vårdkostnader och kostnader för läkemedel i öppen vård (avsnitt 4.5) redovisas samtliga kostnader, dock ej särredovisat för läkemedel i sluten vård. För läkemedel redovisas en uppdelning på grupper som är dels direkt relaterade till tumörbehandlingen (cytostatika, hormonbehandling och immunologisk behandling), dels indirekt relaterade till understöd av tumörbehandlingen. Detta utesluter inte att andra läkemedel kan vara associerade med tumörsjukdomens behandling och möjlighet finns att ta fram andra uppdelningar speciellt för multisjuka patienter. Ytterligare precisering av bl a den moderna målstyrda behandlingen redovisas inte. Skälet till detta är främst att den huvudsakliga behandlingen sker inom sluten vård. I nedanstående tabell framgår utskrivningen av läkemedel inom ett år till patienterna med koloncancer per insjuknad andra halvåret Totalt skrevs det ut definierade dygnsdoser (DDD). För invånare i Södra Halland skrevs det ut ca 28 färre DDD (1 199) och för invånare i Nordvästra Skåne skrev det ut ca 11 fler DDD (1 862). 15(90)

18 Tabell 4.6 Utskrivning av läkemedel (DDD) för koloncancer inom ett år per insjuknad 2:a halvåret Antal Standardiserat Län/distrikt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Blekinge Södra Halland Kronoberg Skåne Mellersta Skåne Nordöstra Skåne Sydvästra Skåne Nordvästra Skåne Ystad-Österlen Skåne Totalt Totalt I bilaga 4.13 visas en uppdelning på de stora läkemedelsgrupperna. 4.4 Överlevnad Antal överlevande Den definierade populationen omfattar endast personer som anmälts med malign cancer (SNOMED 3), vilket måste beaktas vid jämförelse med andra beräkningar av överlevnad, där cancer in situ också kan ingå. Antal överlevande personer per den 31/ beräknad på samtliga nyinsjuknade under perioden visas i tabell 4.7. Uppgiften kan användas för att avläsa omfattningen av populationen som kan vara under vård eller observans. Den kompletterar uppgifter om antalet insjuknade under en viss period. Tillsammans kan dessa båda uppgifter användas för att dimensionera och lokalisera vårdresurser. Totalt fanns personer i gruppen, varav kvinnor och män. Tabell 4.7 Antal överlevande av nyinsjuknade i koloncancer. Antal Län/distrikt Kvinnor Män Totalt Blekinge Södra Halland Kronoberg Skåne Mellersta Skåne Nordöstra Skåne Sydvästra Skåne Nordvästra Skåne Ystad-Österlen Skåne Totalt Totalt (90)

19 Årsöverlevnad Överlevnad i procent av nyinsjuknade i koloncancer beräknades för olika tidsperioder efter diagnosdatum (bilaga 4.14). Eftersom överlevnaden också påverkas av normal dödlighet bör materialet delas upp på ålder och kön. I tabell 4.8 redovisas därför både utfallet för samtliga och för de som var yngre än 65 år (se även bilaga 4.16). Tabell 4.8 Överlevnad i procent av nyinsjuknade i koloncancer efter diagnosdatum. Andel av samtliga () Andel av samtliga < 65 år () Insjuknandeår Överlevandeår Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt ,4 35,4 41,7 61,5 41,8 52, ,2 41,8 45,2 66,4 48,1 57, ,6 47,6 50,8 67,6 58,3 63, ,5 53,8 56,2 69,1 63,2 66, ,3 63,3 64,3 75,4 71,0 73, ,1 75,3 75,2 83,2 82,7 82,9 Anm. Endast SNOMED = 3, dvs exkl in situ. För samtliga var ettårsöverlevnaden 75 procent (lika för kvinnor och män) och femårsöverlevnaden 45 procent (48 för kvinnor och 42 för män). För de som var under 65 år var motsvarande siffror 83 procent (ettårsöverlevnad, lika för kvinnor och män) och 58 procent (femårsöverlevnad, 66 för kvinnor och 48 för män). Vid en detaljerad uppdelning i åldersklasser kan vi också se att femårsöverlevnaden var högre för kvinnor i samtliga åldersgrupper under 85 år jämfört med män i samma åldersgrupper och att skillnaden ökar ju yngre man är. (tabell 4.9 och bilaga 4.14). Tabell 4.9 Ett- och femårsöverlevnad i procent av nyinsjuknade i koloncancer per kön efter diagnosdatum. Åldersgrupper Insjuknandeår Överlevandeår Totalt Kvinnor 5 87,5 64,3 56,0 42,6 21,8 48,2 Män 5 33,3 49,2 50,0 36,8 22,8 41,8 Totalt 5 68,0 56,7 53,1 39,8 22,2 45, Kvinnor 1 100,0 100,0 91,7 81,9 80,4 72,2 59,7 75,1 Män 1 100,0 82,2 82,7 79,7 70,8 59,3 75,3 Totalt 1 100,0 100,0 87,1 82,3 80,1 71,5 59,5 75,2 Anm. Endast SNOMED = 3, dvs exkl in situ. I tabell 4.10 redovisas ettårsöverlevnaden per län/distrikt för samtliga nyinsjuknade. 17(90)

20 Tabell 4.10 Ettårsöverlevnad i procent av nyinsjuknade i koloncancer per län/distrikt efter diagnosdatum. Kvinnor Män Totalt Insjuknande år Andel Standard Andel Standard Andel Standard Blekinge: 73,5 73,8 78,5 78,7 76,0 76,2 Södra Halland: 72,0 73,6 78,6 79,5 75,2 76,4 Kronoberg: 72,7 72,1 70,3 70,3 71,6 71,2 Skåne Mellersta: 76,7 75,7 78,4 77,3 77,6 76,4 Skåne Nordöstra 75,7 75,1 74,0 74,6 74,9 74,9 Skåne Sydvästra 72,7 73,7 71,9 71,7 72,3 72,8 Skåne Nordvästra 77,2 76,9 75,2 74,3 76,3 75,7 Skåne Ystad-Österlen 83,2 83,0 81,1 80,9 82,2 82,0 Skåne Totalt: 75,9 75,8 75,2 75,0 75,6 75,4 Totalt 75,1 75,1 75,3 75,3 75,2 75,2 Anm. Endast SNOMED = 3, dvs exkl in situ Standard = Standardiserat I bilaga 4.15 och figur 4.4 redovisas uppgifter per län/distrikt avseende Ett-sexårsöverlevnad. I figur 4.4 redovisas ett-sexårsöverlevnaden av nyinsjuknade i koloncancer i Södra sjukvårdsregionen per län/distrikt och per invånare (standardiserat) i procent. I bilaga 4.16 finns motsvarande uppgifter för de som var yngre än 65 år å r 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 0 Blekinge S Halland Kronoberg Skåne - Mellersta Skåne - Nordöstra Skåne - Sydvästra Skåne - Nordvästra Skåne - Ystad Österlen Figur 4.4 Överlevnad i procent av nyinsjuknade i koloncancer i Södra sjukvårdsregionen per invånare, per län/distrikt och år (standardiserat). 18(90)