Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen"

Transkript

1 Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst- och Prostatacancer Etapp 1 Rapport Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson

2

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Studiens inriktning och omfattning Bakgrund Uppläggning av studien/forskningsprojektet Syfte/målsättning Fortsatt arbete Metod och databearbetning Material/urval Population Definitioner och beräkningar i övrigt Koloncancer Insjuknande Vård Läkemedel Överlevnad Vårdkostnader och kostnader för läkemedel i öppen vård Sambands- och framtidsanalys Rektalcancer Insjuknande Vård Läkemedel Överlevnad Vårdkostnader och kostnader för läkemedel i öppen vård Sambands- och framtidsanalys Bröstcancer Insjuknande Vård Läkemedel Överlevnad Vårdkostnader och kostnader för läkemedel i öppen vård Sambands- och framtidsanalys (90)

4 7 Prostatacancer Insjuknande Vård Läkemedel Överlevnad Vårdkostnader och kostnader för läkemedel i öppen vård Sambands- och framtidsanalys Bilagor (separat dokument) Tabellbilaga 4 Koloncancer 5 Rektalcancer 6 Bröstcancer 7 Prostatacancer 8 Sammanfattning Kolon-, Rektal-, Bröst- och Prostatacancer 2(90)

5 1 Sammanfattning I denna rapport visas uppgifter om personer som har insjuknat i koloncancer, rektalcancer, bröstcancer eller prostatacancer och som var bosatta i Södra sjukvårdsregionen vid anmälan till Tumörregistret Södra sjukvårdsregionen åren Cancer in situ ingår ej. Utöver data från Tumörregistret används uppgifter från befolkningsregister (SCB), register över sluten och öppen vård, register över läkemedel i öppen vård från Socialstyrelsen samt vårdregister från Region Skåne. Dessutom har data analyserats från kvalitetsregister för bröstcancer från Tumörregistret. All bearbetning och sammanställning utgår således från individdata. Studien har dels en producentinriktning, dels en patientinriktning. Data har bearbetats och redovisats så att producenter av vård ges underlag för dimensionering och lokalisering av vården. Patientinriktningen ger främst underlag att analysera vårdinsatser kopplat till resultat. Denna senare del ska utvecklas vidare i fortsatta studier. För att systematisera och effektivisera bearbetningarna av de olika materialen valdes att definiera varje enskild person med ålder, kön, hemort och datum för diagnos. Dessa definitioner följde med i alla beräkningar. En person som insjuknat i fler än en av cancerformerna kunde därmed ingå med olika definitioner för dessa variabler i de olika cancerformerna. Många personer har också fått vård för flera andra diagnoser och eventuellt avlidit av annan orsak än sin cancer. Detta ska också belysas närmare i fortsatta studier. Per invånare i Södra sjukvårdsregionen insjuknade under perioden årligen 44 personer i koloncancer, 22 personer i rektalcancer, 77 personer i bröstcancer och 209 personer i prostatacancer. Det innebär en ökning av antalet insjuknade i koloncancer och prostatacancer. Under en period av ett år före och ett år efter insjuknande var antalet läkarbesök och vårddagar per person för de olika cancerformerna enligt följande: Läkarbesök Vårddagar Koloncancer 6 26 Rektalcancer 8 26 Bröstcancer 9 9 Prostatacancer 6 7 Avseende läkemedel var för samtliga cancerformer antalet definierade dygnsdoser (DDD) ca per person under ett år efter insjuknande. Femårsöverlevnaden var högst för bröstcancer. Relativ femårsöverlevnad var högst för prostatacancer (överlevnad för cancerformen jämfört med överlevnad i hela befolkningen). Relativ 5-årsöverlevnad 5-årsöverlevnad år år Koloncancer Rektalcancer Bröstcancer Prostatacancer (90)

6 Med utgångspunkt från data i Region Skåne har vårdkostnader under 2005 för patienter i Södra sjukvårdsregionen beräknats. Kostnader för läkemedel på recept i öppen vård har hämtats från Socialstyrelsens register. Den största totalkostnaden har prostatacancer med 405 mkr för vård och 117 mkr för läkemedel. Genomsnittliga vårdkostnader per person i Region Skåne för befolkningen i Skåne under , ett år före och ett år efter insjuknande, var högst för rektalcancer med ca 233 tkr. Kostnader för läkemedel i öppen vård i Södra sjukvårdsregionen var ett år efter insjuknande andra halvåret 2005 högst för prostatacancer med 14 tkr. Cancerform Vård (2005) Totalt (Mkr) Läkemedel (2006) KOSTNADER Vård (se ovan) Per person (Tkr) Läkemedel (se ovan) Koloncancer Rektalcancer Bröstcancer Prostatacancer Vårdkostnaderna för sista levnadsåret var ca 230 tkr per person för koloncancer, ca 230 tkr per person för rektalcancer, 165 tkr per person för bröstcancer och 115 tkr per person för prostatacancer (avlidna 2005). För de som avled andra halvåret 2006 var kostnaderna för läkemedel sista levnadsåret ca 20 tkr per person för koloncancer, ca 16 tkr per person för rektalcancer, ca 24 tkr per person för bröstcancer och ca 33 tkr per person för prostatacancer. Rapporten uppvisar skillnader i insjuknande, vård- och läkemedelskonsumtion, vårdkostnader och överlevnad. Av dessa skillnader kan särskilt nämnas att män har sämre överlevnad än kvinnor i kolon-/rektalcancer, att flera cancerformer visar geografiska skillnader både i insjuknande och överlevnad särskilt beträffande prostatacancer. Med denna rapport som underlag har påbörjats ett interaktivt arbetssätt för att återge data till verksamheten. Det kan ge incitament till ett fortsatt förbättringsarbete inom cancersjukvården. Fortsatta analyser kommer ytterligare att visa hur redovisade data påverkas av antalet individer, ålderssammansättning, tidsperioder, kompetensutveckling, vård för andra diagnoser än cancer, gränssnitt kommun/landsting etc. I rapporten finns inom varje cancerkapitel ett avsnitt, Sambands- och framtidsanalys med diagram som sammanfattar avvikelser per län/distrikt. I bilagedelen finns också tabellerna bakom nämnda diagram sammanställda så att jämförelser kan göras mellan cancerformer och län/distrikt. Det fortsatta arbetet inriktas på 3 områden: 1 Cancersjukdomar kan tidiga symtom och tecken bidraga till snabbare diagnos och behandling? 2 Får patienterna likartad behandling för sin cancersjukdom vid olika sjukdomsstadier inom Södra sjukvårdsregionen? 3 Vilken vård får multisjuka med cancerdiagnos? 4(90)

7 2 Studiens inriktning och omfattning 2.1 Bakgrund Uppdrag Landstingsdirektörerna i Södra sjukvårdsregionen och Landstinget Kalmar gav under våren 2004 ett uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektörerna att förutsättningslöst utreda förutsättningar och möjligheter för en fördjupad samverkan/samarbete inom hälso- och sjukvården. I Södra sjukvårdsregionen ingår landstingen Blekinge, Södra Halland och Kronoberg samt Region Skåne. Södra Regionvårdsnämnden informerades om att de faktorer som främst skulle belysas var kvalitet, kvantitet, kompetens, befolkningsutveckling och avstånd i regionen. Efter ytterligare genomgångar och diskussioner i chefläkargruppen och EBM-rådet beslöts i december 2006 att kraftsamla på 2 områden: Gemensam bildhantering Tillgång till register för analys av vårdkonsumtion i Södra sjukvårdsregionen (registerstudier) Arbetet inom området registerstudier inleddes med att en studie/rapport togs fram, Sjukdomsmönster i sluten vård för befolkningen i Blekinge samt jämförelser med Skåne, P g a sekretessproblematik kunde inte data användas från Landstingen i Kronoberg och Halland. Slutsatsen blev att framöver arbeta med data för Södra sjukvårdsregionen i forskningsprojekt. Tidigare studier I rapporten Cancer vårdkontakter ur ett producentperspektiv daterad med tillhörande bilagor redovisades uppgifter om incidens och vårdutnyttjande för sex cancerformer under perioden Syftet var att ge underlag för dimensionering och lokalisering av vård. Vårddata hämtades i huvudsak från register i Region Skåne. Regionala etikprövningsnämnden i Lund hade godkänt studien som forskningsprojekt. 2.2 Uppläggning av studien/forskningsprojektet Denna studie omfattar hela Södra sjukvårdsregionen samt en fördjupning avseende ett tydligare patientfokus med bl a uppgift om stadieindelning och inriktning mot hälsoekonomi. Regionala etikprövningsnämnden i Lund har godkänt studien som forskningsprojekt ( , Dnr 80/2007). Forskningen bedrivs vid Onkologiskt centrum/tumörregistret Södra sjukvårdsregionen (Cancerepidemiologiska avdelningen vid Lunds universitet) och leds administrativt av Christer Sjöberg, Södra Regionvårdsnämndens kansli. Forskningsansvarig är professor Håkan Olsson. I forskargruppen ingår dessutom Thor Lithman, Dennis Noreen och Bo Attner, Södra Regionvårdsnämndens kansli. Bo Attner är tillika doktorand inom projektet. Södra sjukvårdsregionens ledningsgrupp för gemensamma hälso- och sjukvårdsfrågor följer arbetet och har som referensgrupp utsett Regionala medicinska rådet - Tumörsjukdomar. 5(90)

8 2.3 Syfte/målsättning I den första etappen avser studien att på samma sätt som tidigare nämnda studier visa omfattning och lokalisering av vård för cancerpatienter men inte endast i Skåne utan i hela Södra sjukvårdsregionen. Det innebär också en utökning av den tidigare studien genom att för specifika cancerformer göra indelning efter stadier och med andra markörer för sjukdomsmängd och aggressivitet. Patienter som ingått i randomiserade studier ska i senare etapper jämföras med övriga patienter. En annan viktig indikator på vårdens resultat kan vara jämförelser för patienter med olika hemort. Detta kan indikera om skillnader i t ex överlevnad kan ha en koppling till vårdinsatser. Alla resultat ska också kopplas till kostnader för ett hälsoekonomiskt angreppssätt. Dessa resultat har betydelse för hälso- och sjukvården både för att initiera löpande uppföljning av cancersjukvården samt som ett underlag för beslut om utformning av cancersjukvården i Södra sjukvårdsregionen. Studien kan också ses som en pilot för att följa vårdkedjan för andra sjukdomar än cancer. 2.4 Fortsatt arbete Hänsyn till synpunkter från referensinstanser Referensgruppen och särskilt utvalda remisspersoner har tagit del av rapporten för att lämna synpunkter. De synpunkter som inkommit är bl a att följande områden behövdes utvecklas ytterligare: Säkerställande av skillnader i insjuknande och överlevnad Det har redan gjorts i denna rapport genom att skillnader i insjuknande mellan län/distrikt har signifikanstestats och överlevnaden har för de olika tumörformerna i analysen jämförts för distrikt/län samt kön och ålder genom Multivariatanalyser (Coxregression). Ytterligare fördjupning ska ske i det fortsatta arbetet. Ytterligare analyser av vård före och efter insjuknande En ändring kommer att göras av hur vårdtillfällen som inrymmer diagnosdatum bearbetas. Hittills har inskrivningsdatum för vårdtillfällen använts men kommer i det fortsatta arbetet att ersättas av utskrivningsdatum. Det medför att dessa vårdtillfällen kommer att tas med när beräkning görs hur mycket vård som görs efter insjuknande (se även text under pkt 1 nedan): Inriktning/område Det fortsatta arbetet inriktas på 3 områden: 1 Cancersjukdomar kan tidiga symtom och tecken bidraga till snabbare diagnos och behandling? 2 Får patienterna likartad behandling för sin cancersjukdom vid olika sjukdomsstadier inom Södra sjukvårdsregionen? 3 Vilken vård får multisjuka med cancerdiagnos? 6(90)

9 1 Cancersjukdomar kan tidiga symtom och tecken bidraga till snabbare diagnos och behandling? Vilka andra sjukdomstillstånd föregår cancersjukdomen? Vilken roll spelar prevention av olika slag med betoning på screening? Vilken betydelse har en väl fungerande primärvård både som observatör av tidiga tecken och i uppföljning efter behandling? Vilken roll spelar kontinuitet mm i kontakter mellan primärvård och sjukhusens specialistvård och mellan de olika sjukhusens specialistvård? Denna fördjupningsstudie inriktas i första hand mot bröstcancer. Därefter ska den sedan fördjupas ytterligare med uppdelning på primärvård och sjukhusvård. I denna fortsatta analys ska fördjupningar ske avseende händelser inom definierade tidsperioder. Datum för diagnos var centralt i nu redovisat material och tidsperioder både före och efter dessa datum studerades. Ett fynd var att relativt omfattande vårdinsatser skedde före diagnosdatum. Det finns skäl att se vårdinsatserna över tid som en kontinuerlig variabel där datum för diagnos är en markör, men där händelser både före och efter analyseras samtidigt. Det kan ske avseende uppgifter om andra diagnoser än aktuell cancersjukdom. Således bör data innehålla uppgifter med individdata under hela tidsperioderna. Då flyttas perspektivet en aning till att inte endast se vård och resultat av behandling utan att också se händelser som föregår diagnosen men som kan vara de första tecknen på sjukdomen. Förändringar i vårdsökande före cancerdiagnos kan analyseras som en riskmarkör. 2 Får patienterna likartad behandling för sin cancersjukdom vid olika sjukdomsstadier inom Södra sjukvårdsregionen? När sätts olika behandlingar in efter cancerdiagnos? Vilken typ av behandling ges i olika sjukdomsstadier? När används kirurgisk respektive ej kirurgisk behandling/läkemedel? Hur följs riktlinjer och vårdprogram? Vem styr behandlingen, läkaren eller patienten? Denna fördjupningsstudie inriktas mot prostatacancer. Därefter ska även denna fördjupas ytterligare med uppdelning på primärvård och sjukhusvård. Ett annat fördjupningsområde är läkemedel där det finns ett starkt samband med de fördjupade studierna inom primärvård respektive sjukhusvård. 3 Vilken vård får multisjuka med cancerdiagnos? Behandlas multisjuka på olika sätt i Södra sjukvårdsregionen? Vilka strategier finns för att få grepp om komorbiditet (samsjuklighet). Vilka samband finns mellan tidiga symtom och tecken? Fördjupning/arbetssätt I det fortsatta arbetet ska inom alla områden en tydlig uppdelning göras i analysen utifrån patientens ålder, för att det ska blir enklare att fastställa till hur stor del cancersjukdomen påverkar överlevnaden. Utgångspunkten blir då att se hur det ser ut för patienter som är yngre respektive äldre än 60 alternativt 65 år. Specialstudier av olika behandlingsmetoder ska också göras. En annan viktig komponent framöver är att på olika sätt påverka hur registrering av data kan bli både enklare och säkrare. Då kan relevant information användas både i det kliniska arbetet och för planering inom Södra sjukvårdsregionen. Parallellt påbörjas under hösten ett interaktivt arbetssätt för att kunna återge data till verksamheten för att ytterligare löpande analyser ska kunna göras. 7(90)

10 3 Metod och databearbetning 3.1 Material/urval Tumörregistret Anmälningar under åren för kolon-, rektal-, bröst- och prostatacancer togs fram från Tumörregistret Södra sjukvårdsregionen. Första urvalet gjordes enligt följande diagnoskoder enligt ICD10: Koloncancer C18-C19 (inkl rektosigmoidala gränszonen) Rektalcancer C20-C21 Bröstcancer C50 Prostatacancer C61 Första diagnosdatum noterades och hemort (kommun, distrikt, län) samt sjukhus definierades efter registreringarna vid detta första diagnosdatum. Ett urval gjordes därefter på SNOMED-koden. Femte positionen skulle ha värdet 3 vilket innebär att endast personer med malign cancer är medtagna i studien. Patienter med icke-invasiv tumör (cancer in situ) är således inte medtagna. Invasiv = invasion i närliggande vävnad. Ålder noterades vid årets början (diagnosår) samt vid diagnosdatum. Några personnummer var inte fullständiga. Ett personnummer med diagnosdatum 03060x sattes till , dvs om dag saknades i registreringen sattes dagen till den första i den registrerade månaden. För dödsdatum där det angetts månad 00 samt dag 00 ändrades till månad 01, dag 01, där dag angetts till 00 ändrades dag till 01 och dödsdatum med år 1993 ändrades till Övriga register Data för de utvalda personerna från Tumörregistret har sedan kompletterats genom tillgång till data enligt följande: Statistiska Centralbyrån (SCB) Befolkningsregister Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen: Patientregister sluten vård Patientregister öppen vård (läkarbesök) Läkemedelsregister (förmån, öppen vård) Dödsorsaksregister Region Skåne Vård- och kostnadsdata (sjukhusvård, offentlig primärvård och privat vård) Onkologiskt centrum Kvalitetsregister - bröstcancer Gränssnittet mellan kommun och landsting, som är olika inom Södra sjukvårdsregionen, påverkar vilka data som finns tillgängliga i studien. 8(90)

11 3.2 Population Efter urvalen fanns det kvar en population i de olika cancerformerna enligt följande: Cancerform Antal personer efter urval Koloncancer Rektalcancer Bröstcancer Prostatacancer Totalt Totalt i dessa fyra cancerformer fanns personer när varje person räknades endast en gång oavsett om fler än en cancerform fanns för samma person. Detta kan jämföras med när varje person räknas i flera cancerformer enligt tabellen ovan. 3.3 Definitioner och beräkningar i övrigt Insjuknande Första anmälningsdatum i Tumörregistret definieras som insjuknande datum och kallas diagnosdatum. Skillnader mellan län/distrikt har signifikanstestats. Stadium I Tumörregistret fanns uppgift om sjukdomsstadium. Noteringarna var i flera fall ofullständiga särskilt under den tidigare delen av perioden. Kompletterande uppgifter hämtades därför också från kvalitetsregister. Detta redovisas ingående i ett särskilt påbörjat arbete. I denna rapport används endast några av dessa uppgifter (bröstcancer). Vård och kostnader för vård Vårdtillfällen och kostnader i sluten vård räknades efter inskrivningsdatum vilket därmed definierade inskrivningsår. Sluten vård räknades före och efter inskrivningsdatum relaterat till anmälningsdatum. I de fall dessa datum var identiska noterades vården i gruppen inom ett år efter anmälningsdatum. Motsvarande gäller för kontaktdatum i öppen vård (samt för beräkningar av kostnader). Vårdkostnader för patienter med tumörsjukdomar beräknades med underlag från vårdkontakter i Region Skåne. Två typer av beräkning gjordes: A. Vårdkostnader för alla i diagnosen under 2005 oavsett insjuknandeår. Detta fördelades per vårdområde och delades upp efter kostnader för vård i diagnosen och kostnader för annan vård. Materialet visade kostnader i Skåne för alla oavsett deras hemort. För läkemedel visades kostnader i Södra sjukvårdsregionen för alla under perioden , dvs 1 år och 10 månader. B. Vårdkostnader under löpande tidsperioder för nyinsjuknade i diagnosen. Materialet omfattade personer bosatta i Skåne. För läkemedel beräknades kostnaderna för alla insjuknade 2:a halvåret 2005 och ett år framåt oavsett hemort. 9(90)

12 Den första beräkningen (A) användes också till att beräkna vårdkostnader vid vårdenheter i övriga län utanför Skåne med underlag från uppgifter om vårdkontakter vid enheterna samt genomsnittlig kostnad per kontakt vid enheter i Skåne. Utöver dessa beräkningar gjordes också en genomgång av vårdkostnader för överlevande personer vid olika tidsperioder efter insjuknandedatum. Vårdkostnader för sista levnadsåren beräknades också. Läkemedel definierad dygnsdos (DDD) och kostnader Uppgifter om läkemedel på recept i öppen vård från Socialstyrelsens läkemedelsregister i öppen vård omfattade perioden Läkemedelskostnaderna för patienter med tumörsjukdomar har beräknats utifrån detta register. Från materialet redovisas total kostnad, dvs summan av patientkostnad och subvention. Överlevnad Uppgift om dödsdatum fanns t o m februari Överlevnad beräknades från diagnosdatum ett, två, tre, fyra, fem och sex år fram i tiden oavsett dödsorsak. Eftersom observationsperioden var olika lång för insjuknade olika år gjordes beräkningen för olika populationer. Sexårsöverlevnaden beräknades således för insjuknade år 2000, femårsöverlevnad för insjuknade år 2000 och 2001, fyraårsöverlevnad för insjuknade år 2000, 2001 och 2002 osv fram till ettårsöverlevnad för insjuknade hela perioden Överlevnad beräknades inklusive personer med aktuell (första diagnosdatum i respektive tumörform) tumördiagnos vid obduktion. Antalet av dessa personer påverkade beräkningarna endast marginellt (koloncancer = 145, rektalcancer = 36, bröstcancer = 27, prostatacancer = 110). Multivariatanalyser (Coxregression) har gjorts på de olika tumörformerna. I analyserna har olika distrikt/län samt kön och ålder jämförts med avseende på överlevnad. Relativ överlevnad Relativ överlevnad beräknades på dessa resultat i förhållande till dödligheten i hela populationen i Södra sjukvårdregionen. Antal avlidna i regionen för perioden ställdes i relation till befolkningen med den ålder de hade vid denna tidpunkt. Därmed kunde populationens överlevnad beräknas för tidsperioder från ett till sex år. Beräkningarna av relativ överlevnad kan påverkas av olika faktorer i underlagsdata. Det kan vara t ex att gruppen med cancer och befolkningen har olika fördelning av åldrar inom en åldersgrupp eller att de är olika geografiskt fördelade inom regionen. Det kan eventuellt förklara värden över 100 (gruppen med cancer har högre överlevnad än befolkningen). 10(90)

13 4 Koloncancer 4.1 Insjuknande Antal personer Antal nyinsjuknade personer under perioden var totalt 4 147, varav kvinnor och män. I tabell 4.1 och bilaga 4.1 visas antal personer per åldersgrupper, kön och län/distrikt. Tabell 4.1 Antal nyinsjuknade i koloncancer per åldersgrupp och kön. Åldersgrupper Kön Totalt Kvinnor Män Kvinnor + Män Per invånare var antalet insjuknade 44, lika för kvinnor och för män. Inom alla åldersgrupper var talen dock högre för män än för kvinnor. Per åldersgrupp var antalet högst i åldersgruppen år för såväl kvinnor som män (tabell 4.2 och bilaga 4.2). Tabell 4.2 Antal nyinsjuknade i koloncancer per invånare efter åldersgrupp och kön. Åldersgrupper Kön Totalt Kvinnor Män Kvinnor + Män Jämförelse mellan län/distrikt Antal nyinsjuknade per invånare standardiserades för ålder och kön i de olika länen/distrikten med insjuknandet i hela Södra sjukvårdsregionen som bas. Största skillnaden mot genomsnittet fanns för kvinnor i Nordöstra Skåne med högre insjuknande än övriga distrikt (tabell 4.3). För män hade Sydvästra Skåne relativt högt insjuknande medan det var lägst i Kronoberg. Tabell 4.3 Antal nyinsjuknade i koloncancer per invånare efter kön och per län/distrikt. Antal Standardiserat Län/distrikt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Blekinge Södra Halland Kronoberg Skåne Mellersta Skåne Nordöstra Skåne Sydvästra Skåne Nordvästra Skåne Ystad-Österlen Skåne Totalt Totalt (90)

14 I figur 4.1 redovisas avvikelserna mot genomsnittet 44 respektive 43 i procent. Skåne totalt Skåne Ystad-Österlen Skåne Nordvästra -6,8-9,3-4,7 2,3 2,3 2,3 Kvinnor Män Skåne Sydvästra 0,0 9,3 Skåne Nordöstra 2,3 13,6 Skåne Mellersta -4,5 2,3 Kronoberg -14,0-2,3 S:a Halland Blekinge -2,3-4,5-2,3 4, Figur 4.1 Insjuknande i koloncancer i Södra sjukvårdsregionen per invånare, per län/distrikt och år (standardiserat). Avvikelse mot genomsnittet (). Är dessa redovisade avvikelser signifikanta, dvs kan vi räkna bort slumpen som förklaring? För att utröna detta beräknades förväntat värde i förhållande till befolkningsstrukturen i respektive län/distrikt utifrån de redovisade värdena i regionen. Därefter testades värdena gentemot ett 95 konfidensintervall, dvs slumpen får högst vara 5! I tabell 4.4 och bilaga 4.3 framgår det att det finns signifikans i vårt material för avvikelserna beträffande kvinnorna i Nordöstra Skåne (fler än snitt) och för männen i Kronoberg och Sydvästra Skåne (färre än snitt) vilket motsvarar de 3 största avvikelserna i diagrammet ovan. De enda stora avvikelserna som inte är signifikanta är de som finns i Ystad-Österlen. Totalt får vi signifikans för Kronoberg. Tabell 4.4 Förväntat antal nyinsjuknade i koloncancer per län/distrikt Hemlän/distrikt Antal Förväntat antal Kvot Konfidensintervall 95 insjuknade insjuknade Nedre gräns Övre gråns Kvinnor: Skåne Nordöstra ,14 1,00 1,28 Män: Kronoberg ,87 0,75 0,99 Skåne Sydvästra ,11 1,01 1,21 Kvinnor + män: Blekinge ,97 0,88 1,07 S:Halland ,01 0,90 1,12 Kronoberg ,92 0,83 1,00 Skåne Mellersta ,99 0,92 1,07 Skåne Nordöstra ,09 0,99 1,18 Skåne Sydvästra ,05 0,98 1,12 Skåne Nordvästra ,98 0,91 1,06 Skåne Ystad-Österlen ,93 0,81 1,04 Skåne Totalt ,02 0,98 1,05 Totalt ,00 0,97 1,03 12(90)

15 Anmälande enheter Av totalt nyinsjuknade registrerades 703 (17,0 ) vid Universitetssjukhuset MAS, Malmö (tabell 4.5). Antalet var under tio per år i Hässleholm, Landskrona och Simrishamn samt år 2005 i Ängelholm. Av tabellen kan också utläsas att antalet nyinsjuknade ökade med ca 10 procent under perioden Tabell 4.5 Antal nyinsjuknade i koloncancer per sjukhus och år. Årtal Landsting Sjukhus Totalt Totalt Blekinge Karlshamn ,1 Karlskrona ,6 Övriga Blekinge ,0 Blekinge totalt ,7 Kronoberg Ljungby ,5 Växjö ,8 Övriga Kronoberg ,1 Kronoberg totalt ,3 Södra Halland Halmstad ,8 Halland totalt ,8 Skåne Helsingborg ,4 Hässleholm ,3 Kristianstad ,3 Landskrona ,5 USiL 1) ,3 UMAS 2) ,0 Simrishamn ,3 Trelleborg ,2 Ystad ,1 Ängelholm ,2 Övriga Skåne ,2 Skåne totalt ,7 Övriga Sverige ,4 Totalt ,0 1) 2) Universitetssjukhuset i Lund Universitetssjukhuset MAS, Malmö 4.2 Vård Vård före och efter insjuknande Nyinsjuknade 2004 valdes som population eftersom detta års insjuknande kunde följas under ett löpande år såväl framåt som bakåt i tiden. För nyinsjuknade togs fram material över vårdkontakter refererande till datum för insjuknande. Det bör nämnas att vårdtillfällen definierades efter datum för insjuknande, och kunde då ligga i tiden före datum för anmälan till cancerregistret (diagnosdatum) även om cancern diagnostiserades vid detta vårdtillfälle. Därmed blir vården året före insjuknande relativt omfattande, även med cancerdiagnos. 13(90)

16 I bilaga visas uppgifter per län/distrikt och är standardiserat för ålder och kön med hela Södra sjukvårdsregionen som bas. Summerat för perioden ett år före och ett år efter insjuknande var antal vårdtillfällen per patient 2,63 (kvinnor 2,67, män 2,69), antal vårddagar 25,57 (26,45 respektive 24,74) och antal läkarbesök 6,19 (5,94 respektive 6,42). Befolkningen i Nordöstra Skåne hade fler vårdtillfällen och vårddagar än övriga områden följt av Blekinge. Lägst antal vårdtillfällen och vårddagar fanns för befolkningen i Nordvästra Skåne (bilaga 4.4 och 4.5). Läkarbesök per insjuknad visade markant högre tal för Blekinge, särskilt för män. I övrigt visade Kronoberg och Nordöstra Skåne relativt låga tal (bilaga 4.6). I figur 4.2 redovisas avvikelserna mot genomsnittligt antal vårdtillfällen/vårddagar/läkarbesök. Skåne totalt Skåne Ystad-Österlen Skåne Nordvästra Skåne Sydvästra Skåne Nordöstra Skåne Mellersta Kronoberg S:a Halland Blek inge -24,7-18,9-18,1-19,9-17,1-9,5-8,4-11,8-8,6-8,7-6,8-11,0-6,3-0,6-0,8-1,5 2,2 0,8 6,8 3,4 8, ,1 9,6 9,1 22,1 Läkarbesök Vårddagar Vårdtillfällen Figur 4.2 Vårdtillfällen/vårdagar/läkarbesök i koloncancer i Södra sjukvårdsregionen för insjuknad 2004 per invånare, per län/distrikt och år (standardiserat). Avvikelse mot genomsnittet (). Vård per enhet Av alla vårdtillfällen i sluten vård 2005 för samtliga insjuknade under perioden fanns något under 20 procent vardera vid Universitetssjukhuset i Lund (USiL) och Universitetssjukhuset MAS, Malmö (UMAS) (bilaga 4.7). En uppdelning visas också för vårdtillfällen i diagnosen och övriga vårdtillfällen. Motsvarande tabeller visas för vårddagar (bilaga 4.8) och läkarbesök (bilaga 4.9). För all vård 2005 visas i bilagor dessutom vård per enhet i relation till patienternas län/distrikt. Uppgifterna avser vårdtillfällen (bilaga 4.10), vårddagar (bilaga 4.11) och läkarbesök (bilaga 4.12). 31,7 42,9 14(90)

17 I figur 4.3 visas täckningsgrad inom eget län/distrikt för sjukhusvård av koloncancer i Södra sjukvårdsregionen 2005 per län/distrikt för vårdtillfällen, vårddagar och läkarbesök Vårdtillfällen Vårddagar Läkarbesök Blekinge S Halland Kronoberg Skåne - Mellersta Skåne - Nordöstra Skåne - Sydvästra Skåne - Nordvästra Skåne - Y stad Österlen Figur 4.3 Täckningsgrad inom eget län/distrikt för sjukhusvård av koloncancer i Södra sjukvårdsregionen 2005 per län/distrikt för vårdtillfällen, vårddagar och läkarbesök. 4.3 Läkemedel i öppen vård I denna studie redovisas förbrukningen av läkemedel i öppen vård. En brist är att vi inte kan redovisa förbrukningen av de läkemedel som ges till patienterna i sluten vård. I redovisningen av Vårdkostnader och kostnader för läkemedel i öppen vård (avsnitt 4.5) redovisas samtliga kostnader, dock ej särredovisat för läkemedel i sluten vård. För läkemedel redovisas en uppdelning på grupper som är dels direkt relaterade till tumörbehandlingen (cytostatika, hormonbehandling och immunologisk behandling), dels indirekt relaterade till understöd av tumörbehandlingen. Detta utesluter inte att andra läkemedel kan vara associerade med tumörsjukdomens behandling och möjlighet finns att ta fram andra uppdelningar speciellt för multisjuka patienter. Ytterligare precisering av bl a den moderna målstyrda behandlingen redovisas inte. Skälet till detta är främst att den huvudsakliga behandlingen sker inom sluten vård. I nedanstående tabell framgår utskrivningen av läkemedel inom ett år till patienterna med koloncancer per insjuknad andra halvåret Totalt skrevs det ut definierade dygnsdoser (DDD). För invånare i Södra Halland skrevs det ut ca 28 färre DDD (1 199) och för invånare i Nordvästra Skåne skrev det ut ca 11 fler DDD (1 862). 15(90)

18 Tabell 4.6 Utskrivning av läkemedel (DDD) för koloncancer inom ett år per insjuknad 2:a halvåret Antal Standardiserat Län/distrikt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Blekinge Södra Halland Kronoberg Skåne Mellersta Skåne Nordöstra Skåne Sydvästra Skåne Nordvästra Skåne Ystad-Österlen Skåne Totalt Totalt I bilaga 4.13 visas en uppdelning på de stora läkemedelsgrupperna. 4.4 Överlevnad Antal överlevande Den definierade populationen omfattar endast personer som anmälts med malign cancer (SNOMED 3), vilket måste beaktas vid jämförelse med andra beräkningar av överlevnad, där cancer in situ också kan ingå. Antal överlevande personer per den 31/ beräknad på samtliga nyinsjuknade under perioden visas i tabell 4.7. Uppgiften kan användas för att avläsa omfattningen av populationen som kan vara under vård eller observans. Den kompletterar uppgifter om antalet insjuknade under en viss period. Tillsammans kan dessa båda uppgifter användas för att dimensionera och lokalisera vårdresurser. Totalt fanns personer i gruppen, varav kvinnor och män. Tabell 4.7 Antal överlevande av nyinsjuknade i koloncancer. Antal Län/distrikt Kvinnor Män Totalt Blekinge Södra Halland Kronoberg Skåne Mellersta Skåne Nordöstra Skåne Sydvästra Skåne Nordvästra Skåne Ystad-Österlen Skåne Totalt Totalt (90)

19 Årsöverlevnad Överlevnad i procent av nyinsjuknade i koloncancer beräknades för olika tidsperioder efter diagnosdatum (bilaga 4.14). Eftersom överlevnaden också påverkas av normal dödlighet bör materialet delas upp på ålder och kön. I tabell 4.8 redovisas därför både utfallet för samtliga och för de som var yngre än 65 år (se även bilaga 4.16). Tabell 4.8 Överlevnad i procent av nyinsjuknade i koloncancer efter diagnosdatum. Andel av samtliga () Andel av samtliga < 65 år () Insjuknandeår Överlevandeår Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt ,4 35,4 41,7 61,5 41,8 52, ,2 41,8 45,2 66,4 48,1 57, ,6 47,6 50,8 67,6 58,3 63, ,5 53,8 56,2 69,1 63,2 66, ,3 63,3 64,3 75,4 71,0 73, ,1 75,3 75,2 83,2 82,7 82,9 Anm. Endast SNOMED = 3, dvs exkl in situ. För samtliga var ettårsöverlevnaden 75 procent (lika för kvinnor och män) och femårsöverlevnaden 45 procent (48 för kvinnor och 42 för män). För de som var under 65 år var motsvarande siffror 83 procent (ettårsöverlevnad, lika för kvinnor och män) och 58 procent (femårsöverlevnad, 66 för kvinnor och 48 för män). Vid en detaljerad uppdelning i åldersklasser kan vi också se att femårsöverlevnaden var högre för kvinnor i samtliga åldersgrupper under 85 år jämfört med män i samma åldersgrupper och att skillnaden ökar ju yngre man är. (tabell 4.9 och bilaga 4.14). Tabell 4.9 Ett- och femårsöverlevnad i procent av nyinsjuknade i koloncancer per kön efter diagnosdatum. Åldersgrupper Insjuknandeår Överlevandeår Totalt Kvinnor 5 87,5 64,3 56,0 42,6 21,8 48,2 Män 5 33,3 49,2 50,0 36,8 22,8 41,8 Totalt 5 68,0 56,7 53,1 39,8 22,2 45, Kvinnor 1 100,0 100,0 91,7 81,9 80,4 72,2 59,7 75,1 Män 1 100,0 82,2 82,7 79,7 70,8 59,3 75,3 Totalt 1 100,0 100,0 87,1 82,3 80,1 71,5 59,5 75,2 Anm. Endast SNOMED = 3, dvs exkl in situ. I tabell 4.10 redovisas ettårsöverlevnaden per län/distrikt för samtliga nyinsjuknade. 17(90)

20 Tabell 4.10 Ettårsöverlevnad i procent av nyinsjuknade i koloncancer per län/distrikt efter diagnosdatum. Kvinnor Män Totalt Insjuknande år Andel Standard Andel Standard Andel Standard Blekinge: 73,5 73,8 78,5 78,7 76,0 76,2 Södra Halland: 72,0 73,6 78,6 79,5 75,2 76,4 Kronoberg: 72,7 72,1 70,3 70,3 71,6 71,2 Skåne Mellersta: 76,7 75,7 78,4 77,3 77,6 76,4 Skåne Nordöstra 75,7 75,1 74,0 74,6 74,9 74,9 Skåne Sydvästra 72,7 73,7 71,9 71,7 72,3 72,8 Skåne Nordvästra 77,2 76,9 75,2 74,3 76,3 75,7 Skåne Ystad-Österlen 83,2 83,0 81,1 80,9 82,2 82,0 Skåne Totalt: 75,9 75,8 75,2 75,0 75,6 75,4 Totalt 75,1 75,1 75,3 75,3 75,2 75,2 Anm. Endast SNOMED = 3, dvs exkl in situ Standard = Standardiserat I bilaga 4.15 och figur 4.4 redovisas uppgifter per län/distrikt avseende Ett-sexårsöverlevnad. I figur 4.4 redovisas ett-sexårsöverlevnaden av nyinsjuknade i koloncancer i Södra sjukvårdsregionen per län/distrikt och per invånare (standardiserat) i procent. I bilaga 4.16 finns motsvarande uppgifter för de som var yngre än 65 år å r 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 0 Blekinge S Halland Kronoberg Skåne - Mellersta Skåne - Nordöstra Skåne - Sydvästra Skåne - Nordvästra Skåne - Ystad Österlen Figur 4.4 Överlevnad i procent av nyinsjuknade i koloncancer i Södra sjukvårdsregionen per invånare, per län/distrikt och år (standardiserat). 18(90)

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Registerstudier av cancersjukdomar. i Södra sjukvårdsregionen

Registerstudier av cancersjukdomar. i Södra sjukvårdsregionen Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Etapp 3 Komorbiditet och överlevnad Rapport 2009-03-03 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

BILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

BILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen BILAGOR Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst-, Prostata- och Lungcancer Etapp 2 Vård före insjuknande Rapport 2008-09-15 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen

Läs mer

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 130468 Landstingsstyrelsen Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Göran Giselsson (m) Ragnar Lindberg (s) (ersättare) Göran Andersson (c) (ersättare)

Göran Giselsson (m) Ragnar Lindberg (s) (ersättare) Göran Andersson (c) (ersättare) Protokoll fört vid sammanträde på Möckelsnäs Herrgård 2006-12-05 med Södra Regionvårdsnämnden 2006-12-05 60-76 1(5) Närvarande 2006-12-05 Landstinget Kronoberg Erling Persson (s) Göran Giselsson (m) Ragnar

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

DRG och dess användningsområden

DRG och dess användningsområden DRG och dess användningsområden Användningsområden i Södra Sjukvårdsregionen Bo Attner Chefsekonom Södra Regionvårdsnämnden Ordförande i DRG-Rådet i södra sjukvårdsregionen (1993- Repr för S:a sjukvårdsregionen

Läs mer

Tjänsteskrivelse Datum 2007-04-03. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås avge yttrande enligt förslag.

Tjänsteskrivelse Datum 2007-04-03. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås avge yttrande enligt förslag. G Landstinget Halland Tjänsteskrivelse Datum 2007-04-03 Diarienummer Ls060227-1 Konsult & stöd Kristian Samuelsson, utvecklare Planerings- och utvecklingsavdelningen Tf n 035-13 48 90 kristian.samuelsson

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på!

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Henrik Nordin SCB:s forskardag 2013-10-08 Hälsodataregister Cancerregistret Medicinska födelseregistret Patientregistret Läkemedelsregistret

Läs mer

Cancer i Sydöstra Sverige

Cancer i Sydöstra Sverige FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 Beställningsadress Onkologiskt centrum Sydöstra sjukvårdsregionen Universitetssjukhuset 581

Läs mer

Landstinget Halland Mats Eriksson (M), t o m 46 Lisbeth Waagstein (M), ersättare Ingemar Andersson (S), tjg ersättare

Landstinget Halland Mats Eriksson (M), t o m 46 Lisbeth Waagstein (M), ersättare Ingemar Andersson (S), tjg ersättare PROTOKOLL 1(5) 2009-09-25 43-60 Protokoll fört vid sammanträde i Hjärnarp, Margretetorps Gästgifvaregård 2009-09-25 med Södra Regionvårdsnämnden. Närvarande Landstinget Blekinge Marie Sällström (S) Petronella

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Gustav Nilsson (M) Petronella Petersson (C), ersättare Anders Hansell, planeringsdirektör

Gustav Nilsson (M) Petronella Petersson (C), ersättare Anders Hansell, planeringsdirektör PROTOKOLL 1(6) Protokoll fört vid sammanträde i Diö, Möckelsnäs Herrgård 2009-06-05 med Södra Regionvårdsnämnden. Närvarande Landstinget Blekinge Landstinget Halland 2009-06-05 23-42 Marie Sällström (S)

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm Helsingborg Kristianstad

Läs mer

Resultatbudget (Mkr) progn 2000 2001 2002 2003

Resultatbudget (Mkr) progn 2000 2001 2002 2003 BILAGA 1 Resultatbudget (Mkr) progn 2000 2001 2002 2003 Specialdestinerade statsbidrag 2 126 2 146 2 202 2 259 Övriga intäkter 3 289 3 296 3 348 3 401 Verksamhetens intäkter 5 415 5 442 5 550 5 660 Personalkostnader

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Bakgrund Strömbackaskolan i Piteå stod färdig 1973. Den består av fem byggnader, förutom huvudbyggnaden

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik februari 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik februari 2012 Inkvarteringsstatistik februari 2012 Gästnätter län, februari 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 500 hotell stugby/vandrarhem camping 2 000 1 912 1 500 1 000 500 0 570 583 268 292 299

Läs mer

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis IMS Health Rapport 905692: Inequality study in usage of biological drugs for treatment of KORTA FAKTA: Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis Genomförd

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Delårsrapport regionsjukvårdsnämnden augusti 2014

Delårsrapport regionsjukvårdsnämnden augusti 2014 1 BESLUTSUNDERLAG Regionsjukvårdsstaben Göran Atterfors 2014-09-12 RSN 2014-16 Regionsjukvårdsnämnden Delårsrapport regionsjukvårdsnämnden augusti 2014 Regionsjukvårdsnämnden Regionsjukvårdsnämnden (RSN)

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik januari 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik januari 2012 Inkvarteringsstatistik januari 2012 Gästnätter län, januari 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 000 1 685 hotell stugby/vandrarhem camping 1 500 1 000 500 0 478 536 226 271 273 161 25

Läs mer

Hälso- och sjukvård åt asylsökande under år 2013

Hälso- och sjukvård åt asylsökande under år 2013 2014-09-18 Vårt dnr 14/0839 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Avdelningen för ekonomi och styrning Jessica Bylund Hälso- och sjukvård åt asylsökande under

Läs mer

Projekt Öka Deltagandet och effekten av påminnelsebrev vid mammografiscreening. Karin Leifland MD, Ph D Chef Mammografi Unilabs AB

Projekt Öka Deltagandet och effekten av påminnelsebrev vid mammografiscreening. Karin Leifland MD, Ph D Chef Mammografi Unilabs AB Projekt Öka Deltagandet och effekten av påminnelsebrev vid mammografiscreening Karin Leifland MD, Ph D Chef Mammografi Unilabs AB UNILABS Mammografi Sverige Uppsala Stockholm (Capio S:t Göran + Tumba)

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik mars 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik mars 2012 Inkvarteringsstatistik mars 2012 Gästnätter län, mars 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 500 2 211 hotell stugby/vandrarhem camping 2 000 1 500 1 000 500 0 604 676 296 337 301 218 34

Läs mer

Kvalitetsdata i cancervården

Kvalitetsdata i cancervården Kvalitetsdata i cancervården RCC Syd juni 2015 Efter önskemål från flera av linjens företrädare och processledare kommer här det första rapporten kring kvalitetsdata i cancervården. Hur fungerar kvalitetsregister

Läs mer

Läsanvisning till månadsfakta

Läsanvisning till månadsfakta Läsanvisning till månadsfakta Tabell/diagram Datakälla: Förklaring Resultat per verksamhet (tabell) Resultaträkningen redovisar periodens ackumulerade resultatvärden (intäkter minus kostnader) för utfall

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Sjukvård åt asylsökande, omfattning och kostnader år 2005

Sjukvård åt asylsökande, omfattning och kostnader år 2005 2006-03-29 1 (10) Avdelningen för vård och omsorg Stig Wintzer Tfn direkt 08 452 77 04 stig.wintzer@skl.se Till landstingens och regionernas kanslier Sjukvård åt asylsökande, omfattning och kostnader år

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke Fem årliga rapporter från Akutskede + 3- månadersuppföljning 1- årsuppföljning TIA (enbart webbpublikation) Anhörigas situation (fr o m i år) Rapport anpassad till patienter och anhöriga Årsrapporten:

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Övervakning av influensa säsongen 2013-2014

Övervakning av influensa säsongen 2013-2014 Övervakning av influensa säsongen 2013-2014 SMI-dag om influensa, 2 oktober 2013 Hélène Englund AP-E, SMI död intensivvård sjukhusvård smittade Hälsorapport Nyhet: Nytt populationsbaserat övervakningssystem

Läs mer

Sjukvård åt asylsökande, omfattning och kostnader år 2006

Sjukvård åt asylsökande, omfattning och kostnader år 2006 2007-03-28 1 (10) Avdelningen för vård och omsorg Stig Wintzer Tfn direkt 08 452 77 04 swi@skl.se Sjukvård åt asylsökande, omfattning och kostnader år 2006 Sammanfattning Landstingen och regionerna svarar

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 2003-2020

Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 2003-2020 Indikationer för behandling inom ortopedi Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 23-22 Operation för diskbråck Operation för spinal stenos Operation för segmentell smärta

Läs mer

AVFALLSHANTERING PÅ SJUKHUS I ÖRESUNDS REGIONEN. en rapportsammanfattning

AVFALLSHANTERING PÅ SJUKHUS I ÖRESUNDS REGIONEN. en rapportsammanfattning AVFALLSHANTERING PÅ SJUKHUS I ÖRESUNDS REGIONEN en rapportsammanfattning 1 2 För Region Skåne har en rapport utarbetats med syfte att kartlägga och jämföra avfallsmängder och avfallshantering på sjukhusen

Läs mer

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har

Läs mer

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Avsnitt 1 Projektgrupp: Mats Lundborg (sammank) Ingrid Nielsen Stefan Svallhage Britt-Louise Hansson Hans Sundsten Nils Larsson Thor Lithman

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING

Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning och slutsatser...3 Bakgrund...4 Om rapporten...4 Antal cancerfall och antalet sjukskrivna på grund av en cancerdiagnos...5 Antal sjukfall

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Regler för sjukresor i Skåne FRÅN DEN 1 JANUARI 2004

Regler för sjukresor i Skåne FRÅN DEN 1 JANUARI 2004 Beställningscentralerna Behöver du anlita taxifordon för din sjukresa, måste du alltid beställa denna genom beställningscentralen i ditt distrikt: Bor du i (kommun): Burlöv, Lomma, Lund, Kävlinge, Staffanstorp,

Läs mer

Naturunderstödd rehabilitering. Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.

Naturunderstödd rehabilitering. Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane. Naturunderstödd rehabilitering Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.se Rehabkedja och rehabgaranti Övriga medicinska utredningar behandlingar

Läs mer

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar 70% av PV-pat anser att varje individ har rätt att få sina behov tillfredsställda, även om de är bagatellartade 5 resp 6% av adm och läkare instämmer

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 9

KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 9 8 CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 KAPITEL 1 Statistik Ungefär 55 000 människor i Sverige drabbas varje år av cancer. Vanligaste cancerformerna är prostatacancer och bröstcancer som tillsammans står för cirka

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Kompetensförsörjning Patologi Södra sjukvårdsregionen. Jens Enoksson Regional processledare Regionalt cancercentrum syd

Kompetensförsörjning Patologi Södra sjukvårdsregionen. Jens Enoksson Regional processledare Regionalt cancercentrum syd Kompetensförsörjning Patologi Södra sjukvårdsregionen Jens Enoksson Regional processledare Regionalt cancercentrum syd Klinisk patologi Obduktioner Diagnostik av sjukdomar, tumörsjukdomar Viktig del av

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik

Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik Erik Stomrud ST-läkare Emmaboda hälsocentral Forskare, med dr Minneskliniken, Skånes universitetssjukhus Enheten för klinisk minnesforskning, Lunds universitet

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet 2009-05-14 Staffan Bryngelsson 1 Vågar vi dra några slutsatser om den vård som bedrivs med utgångspunkt i data från de medicinska registren?

Läs mer

Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige. (Redovisningen på sid 2-7 är skriven enligt Ungdomsstyrelsens mall)

Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige. (Redovisningen på sid 2-7 är skriven enligt Ungdomsstyrelsens mall) 2013-03-13 Dnr: 13-048/0 Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige Innehållsförteckning Återrapportering av 2010 års val...2 Riksdagen Landstingsfullmäktige Kommunfullmäktige

Läs mer

Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18

Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18 Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 214 Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 215-8-18 Sammanfattning De totala dödstalen har minskat för samtliga utbildningsgrupper

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL

BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL 2004-12-07 1 (6) 2005 BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL Ersättningen till primärvården består av flera delar där kapiteringsersättningen är den största (53%, exkl läkemedelsersättning).

Läs mer

Denise Olsson Medicinsk sekreterare, Kirurgiska kliniken SUS, Malmö Klassificering och Koder SUS Malmö/Lund 040-332980 denise.olsson@skane.

Denise Olsson Medicinsk sekreterare, Kirurgiska kliniken SUS, Malmö Klassificering och Koder SUS Malmö/Lund 040-332980 denise.olsson@skane. Denise Olsson Medicinsk sekreterare, Kirurgiska kliniken SUS, Malmö Samordnare för f r Nätverket N Klassificering och Koder SUS Malmö/Lund 040-332980 denise.olsson@skane.se Bäste före datum 2010-05-20

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Södra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Södra regionen Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 211 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Södra regionen November 212 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 4 2013 Rapporten inkluderar årsstatistik för 2013. 2014-01-24 2 Bilder 4-13 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept 2014-01-24 jan-06 mar-06 maj-06 jul-06

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

BRO granskar bröstcancervården

BRO granskar bröstcancervården BRO granskar bröstcancervården Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO BRO: Synovate: Ingrid Kössler David Ahlin, Marika Lindgren Åsbrink Datum: 2007-10-19 Information om undersökningen Synovate

Läs mer

Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten

Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten 1 Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten Bengt Järvholm, professor, överläkare, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Anders Englund,

Läs mer

Lokalvård i Region Skåne år 2007

Lokalvård i Region Skåne år 2007 Lokalvård i Region Skåne år 2007 En jämförelse av daglig- smitt och storstädning - lokalvårdens kärnverksamhet En del i Region Skånes förnyelsearbete delprojekt 3 Projektledare: Carl-Johan Tykesson 1 Projektet:

Läs mer

Sammanfattning. GAP-analys för Närservice, Västra Götalandsregionen. Januari 2009

Sammanfattning. GAP-analys för Närservice, Västra Götalandsregionen. Januari 2009 Sammanfattning GAP-analys för Närservice, Västra Götalandsregionen Januari 2009 Inledning Närservice är en del av Regionservice inom Västra Götalandsregionen. Närservice levererar tjänster inom städ och

Läs mer

Tjänsteskrivelse. 2007-01-23 Ls 070034-1. Överenskommelse om utomlänsersättningar 2007 för sjukvård inom Västra sjukvårdsregionen

Tjänsteskrivelse. 2007-01-23 Ls 070034-1. Överenskommelse om utomlänsersättningar 2007 för sjukvård inom Västra sjukvårdsregionen G Landstinget Halland Landstingskontoret Göran Jonsson, finansdirektör Ekonomiavdelningen Tfn 035-13 48 67 G ora n.l.j o nsson @ Ith al l an d. se Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2007-01-23 Ls 070034-1

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12).

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12). rapport för 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget 49 (1-7/12). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING För Sydöstra Sjukvårdsregionen Omfattar registerversion/-er Datum för driftsättning Variabelbeskrivnings version Revidering av dokument

Läs mer

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige)

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapport 2008 BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapporten avser registreringar t o m juni 2008. Förändringar som beskrivs nedan är således jämförelser med föregående rapport som avsåg tiden dessförinnan,

Läs mer

Socialstyrelsens patientregister för f

Socialstyrelsens patientregister för f Socialstyrelsens patientregister för f tvångsv ngsvård vad säger s det oss? Herman Holm Emma Björkenstam Svenska Psykiatrikongressen, 14 mars Bakgrund 1 januari 1992: Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Läs mer