Cancer i Sydöstra Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Cancer i Sydöstra Sverige"

Transkript

1 FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29

2 FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 Beställningsadress Onkologiskt centrum Sydöstra sjukvårdsregionen Universitetssjukhuset LINKÖPING Tfn (13) 22 2 vx Fax (13) E-post Rapporten kan laddas ner från Onkologiskt centrums hemsida: Fördjupad analys - Cancer i Sydöstra Sverige Onkologiskt centrum Sydöstra sjukvårdsregionen ISBN: Onkologiskt centrum, Linköping

3 INNEHÅLL INLEDNING...3 STATISTISKA TERMER OCH METODER...4 DATAKÄLLOR...5 BEFOLKNINGENS ÅLDERSFÖRDELNING SAMTLIGA CANCERDIAGNOSER ICD7: PREVALENS SAMTLIGA CANCERDIAGNOSER INOM REGIONEN... 8 RELATIV ÖVERLEVNAD SAMTLIGA CANCERDIAGNOSER TJOCKTARMSCANCER ICD7: INCIDENS TJOCKTARMSCANCER MORTALITET TJOCKTARMSCANCER PREVALENS TJOCKTARMSCANCER...16 RELATIV ÖVERLEVNAD TJOCKTARMSCANCER ÄNDTARMSCANCER ICD7: INCIDENS ÄNDTARMSCANCER... 2 MORTALITET ÄNDTARMSCANCER... 2 PREVALENS ÄNDTARMSCANCER RELATIV ÖVERLEVNAD ÄNDTARMSCANCER BRONKER OCH LUNGA, PRIMÄR ICD7: INCIDENS BRONKER OCH LUNGA, PRIMÄR PREVALENS BRONKER OCH LUNGA, PRIMÄR RELATIV ÖVERLEVNAD BRONKER OCH LUNGA, PRIMÄR BRÖSTCANCER ICD7: INCIDENS BRÖSTCANCER MORTALITET BRÖSTCANCER PREVALENS BRÖSTCANCER RELATIV ÖVERLEVNAD BRÖSTCANCER PROSTATACANCER ICD7: INCIDENS PROSTATACANCER MORTALITET PROSTATACANCER PREVALENS PROSTATACANCER...32 RELATIV ÖVERLEVNAD PROSTATACANCER MALIGNT MELANOM ICD7: INCIDENS MALIGNT MELANOM PREVALENS MALIGNT MELANOM RELATIV ÖVERLEVNAD MALIGNT MELANOM REFERENSER...39

4 INLEDNING Rapporten Cancer Sydöstra Sverige 27 (http://www.lio.se/us/onkologisktcentrum) visade, förutom deskriptiva data på förekomst och mortalitet för olika tumörtyper, även på flera viktiga utvecklingstendenser i sydöstra sjukvårdsregionen rörande cancersjukdomar. Ändamålet med den här presenterade rapporten är att genom fördjupad statistisk analys kunna belysa förekomst, utveckling och resultat utifrån registerdata för de vanligaste tumörformerna. Jämförelser har också gjorts mellan regionens tre län och dessa har i sin tur också ställts mot data för hela Sverige. Ett mål med rapporten är också att visa på hur nödvändigt det är att använda olika statistiska metoder för att kunna säkerställa t ex skillnader mellan olika län i förekomst och överlevnad. Till synes klara skillnader kan vara slumpvisa eftersom den studerade patientgruppen är liten. Det kan också vara så att, vid första påseende, en mer diskret skillnad eller trend för en stor patientgrupp mycket väl kan vara statistiskt säkerställd. Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet [4], framtagna av Sveriges Kommuner och Landsting samt Socialstyrelsen, har visat på skillnader mellan olika landstings vårdresultat. Cancervården i regionens tre län (Kalmar, Jönköping, Östergötland) har gemensamma vårdprogram och handläggningsprinciper, som ofta är nationellt överenskomna. Det finns därför anledning att tro att cancerförekomst och medicinska resultat skall vara likvärdiga för patientgrupper med olika hemvist. Cancer Sydöstra Sverige 27 visade dock att även i Sydöstra regionen fanns det vissa skillnader både vad gäller förekomst och överlevnad, t ex vid prostata- och tjocktarmscancer. Som bidragande förklaringar kan man åberopa vissa olikheter mellan länen i åldersfördelning i populationen. Även skillnader mellan olika populationer i levnadsvanor kan tänkas påverka cancerstatistiken. Dock, enligt Folkhälsoinstitutets befolkningsenkät Hälsa på lika villkor (http://www.fhi.se/) går det inte att med säkerhet påvisa skillnader mellan länen i sydöstra sjukvårdsregionen med avseende på levnadsvanor kopplade till tobak, alkohol, låg fysisk aktivitet och fetma. Denna rapport har inte haft ambitionen att ge enkla statistiskt säkerställda förklaringar till olika förändringar och skillnader rörande cancersjukdomen. Genom att fördjupa sig i några av de mer intressanta fynden i Cancer Sydöstra Sverige 27 hoppas vi ändå att de allra vanligaste frågorna har belysts. Rapporten kan rekvireras i tryckt form eller laddas ner via Onkologiskt centrums hemsida. Hans Starkhammar Nosrat Shahsavar Johan Rosell Verksamhetschef Bitr verksamhetschef Statistiker Helena Fohlin Johan Lyth Anna-Carin Bring Statistiker Statistiker Statistiker Onkologiskt centrum Fax: (13) Universitetssjukhuset Tfn: (13) 22 2 vx Linköping Hemsida: 3

5 STATISTISKA TERMER OCH METODER Incidens Incidens är antalet nya fall under en viss tidsperiod. Oftast beräknas den per 1 invånare, för att lättare kunna göra jämförelser t.ex. mellan län som har olika stor befolkning. Vid åldersstandardiserad incidens elimineras effekten av ålder, så att skillnader som kvarstår, när t.ex. län jämförs med varandra, inte beror på skillnad i åldersfördelning. Som standardpopulation har befolkningen i Sverige för år 2 används. Vid beräkning av incidenstrender över tid har vi tillämpat poisson-regression med basår 1981 [1]. Prevalens Prevalens är antalet individer som lever med en viss sjukdom vid en viss tidpunkt. I den här rapporten använder vi oss av 5-årsprevalens. Femårsprevalensen för ett visst år beskriver hur många patienter som har diagnostiserats de senaste fem åren och fortfarande lever vid det aktuella årets slut. För att beräkna den genomsnittliga årliga ökningen av prevalensen har exponentiell regression använts. Relativ överlevnad Relativ överlevnad kan användas då patienternas dödsorsaker inte finns att tillgå [2]. Vid beräkning av relativ överlevnad jämförs varje patients överlevnad med den förväntade livslängden för en kontrollperson - en jämnårig person av samma kön i Sverige. Genom att beräkna relativ överlevnad undviker man problematiken med felaktigheter i dödsorsaksregistret. Samtidigt uppstår andra svårigheter att ta hänsyn till. Man kan fråga sig om vissa diagnosgrupper skulle ha haft en bättre förväntad överlevnad än en godtycklig person i Sverige. Som exempel tar vi en melanompatient. Den har kanske fått melanom, för att den har vistats mycket ute i solen. Det kan betyda att den gillar att vara utomhus och röra på sig och är mån om sin hälsa. Den har alltså ett sundare levnadssätt än medelsvensken och skulle, utan sin cancerdiagnos, ha haft bättre förväntad överlevnad. När denna patients överlevnad jämförs med sin kontrollpersons överlevnad, blir skillnaden mindre än om melanom- diagnosen skulle vara det enda som skiljer personerna åt. På motsvarande sätt finns det andra diagnosgrupper (såsom lungcancer) som har riskfaktorer, som innebär högre risk för död, inte bara i cancer, utan också i annan sjukdom. Vid beräkning av relativ överlevnad för dessa grupper överdrivs istället cancerns negativa inverkan. Eftersom sambandet mellan cancerrisk och livsstil, arvsanlag och andra faktorer är komplext, är det omöjligt att justera för detta i beräkningarna. Man nöjer sig med att korrigera för ålder och kön. För det mesta ger detta en bra skattning av den relativa överlevnaden, men det kan vara bra att ha problematiken med andra faktorer i åtanke, när man tolkar överlevnadskurvorna. Den relativa överlevnaden i den här rapporten har beräknats med dataprogrammet surv3 (www.cancerregistry.fi/surv3). P-värde och konfidensintervall [KI] Ett 2-sidigt p-värde mindre än eller lika med.5 betraktas i rapporten som statistiskt signifikant. Ett 95% konfidensintervall innebär att det är 95% sannolikhet att det verkliga värdet ligger inom intervallet som har angivits. 4

6 DATAKÄLLOR Olika datakällor har använts för att utföra analyserna i den här rapporten. De aktuella databaserna har bra datakvalitet och förbättringar för datasamling har pågått under flera år. Analyserna är baserade på data från det regionala cancerregistret, kvalitetsregister för vissa diagnoser, dödsorsaksregistret från Socialstyrelsen och befolkningssiffror från Statistiska centralbyrån. ÅTKOMST FRÅN INTERNET/INTRANET Cancerförekomst inom regionen kan sökas on-line av behöriga inom landstingets intranet via ett webbgränssnitt för olika diagnoser under åren Resultat av sökningar kan även laddas till Excel filer för vidare bearbetning. Inom Östergötlands landsting Välj Cancerstatistik på Onkologiskt centrums hemsida och sedan klicka på länken on-line statistik. Inom Kalmar- och Jönköpings landsting Rapporten Cancer Sydöstra Sverige 27 är publicerad på hemsidan under Rapporter (http://www.lio.se/us/onkologisktcentrum). 5

7 BEFOLKNINGENS ÅLDERSFÖRDELNING ÅR 1981 År 27 ÖSTERGÖTLANDS LÄN JÖNKÖPINGS LÄN KALMAR LÄN 6

8 Fördjupad analys - Cancer Sydöstra Sverige Summerad befolkning uppdelad på kön och år År 1981 Män % År 1981 Kvinnor % Östergötlands Jönköpings Kalmar Östergötlands Jönköpings Kalmar Ålder län län län Ålder län län län < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < tot tot År 27 Män % År 27 Kvinnor % Östergötlands Jönköpings Kalmar Östergötlands Jönköpings Kalmar Ålder län län län Ålder län län län < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < tot tot Kommentar, befolkningens åldersfördelning: Populationens åldersfördelning förskjuts uppåt i åren, vilket är en utveckling som är tydligast i. Cancerrisken ökar med åldern, samtidigt som andra sjukdomstillstånd behandlas effektivare, vilket leder till att antal personer med cancer kommer att fortsätta att öka till uppskattningsvis dubbelt så många personer år 23 jämfört med nuläget [3]. 7

9 1. SAMTLIGA CANCERDIAGNOSER ICD7: PREVALENS Samtliga cancerdiagnoser inom regionen 12 1 Antal individer Män Kvinnor Figur 1.1 Femårsprevalens i Sydöstra regionen för samtliga cancerdiagnoser Samtliga cancerdiagnoser Tjocktarm Ändtarm Prevalens, antal Genomsnittlig årlig ökning av prevalens P-värde M % <.1 K %.9 M %.4 K %.8 M %.1 K %.7 Bröst K %.22 Prostata M % <.1 Bronker och lunga. primär M %.94 K %.23 Tabell 1.1 Årlig prevalensökning för samtlig cancer samt för de fem vanligaste cancerdiagnoserna 8

10 2,5% 5-års prevalens per län 2,% 1,5% 1,%,5%,% Figur 1.2 Femårsprevalens för samtliga cancerdiagnoser uppdelat på län kvinnor 2,5% 5-års prevalens per län 2,% 1,5% 1,%,5%,% Figur 1.3 Femårsprevalens för samtliga cancerdiagnoser uppdelat på län män Kommentar, samtliga cancerdiagnoser, prevalens: Allt fler lever med en cancerdiagnos (figur 1.1) vilket ställer ökande krav på sjukvårdsorganisationen. Prevalensen för all cancer ökar signifikant både för män, 4.4% och för kvinnor 1.8% årligen (tabell 1.1). Delvis beror detta på en allt äldre befolkning (något mer i ) med större risk att få cancer. Andra möjliga orsaker till prevalensökningen kommenteras i samband med de tumörspecifika analyserna nedan. Andelen cancerfall bland kvinnor (i huvudsak bröstcancer, se kapitel 5) har ökat från 1.7% av den kvinnliga befolkningen i regionen år 22 till 1.8% år 27 (figur 1.2). Motsvarande utveckling för män är 1.6% för år 22 till 2.% för år 27. Den särskilt tydliga utvecklingen för män i (figur 1.3). har stark koppling till diagnostik av prostatacancer (se kapitel 6). Skillnaderna i 5-årsprevalens mellan regionens län är statistiskt säkerställd. 9

11 RELATIV ÖVERLEVNAD Samtliga cancerdiagnoser 6.2 ( ) Sydöstra regionen 62.4 ( ) 62.9 ( ) 64.8 ( ) % Figur 1.4 Relativ 5-årsöverlevnad för samtliga cancerdiagnoser kvinnor och män Diagnosår 1993 till 27, uppföljning till Kumulativ relativ överlevnad, % År Patients at risk: Diagnosår Initialt 5 år 1 år 15 år 23-27: : : Kumulativ överlevnad (%), 95% konfidensintervall Diagnosår Initialt 5 år 1 år 15 år 23-27: ( ) : ( ) 57.2 ( ) : ( ) 52.4 ( ) 5.6 ( ) Figur 1.5 Relativ 5-årsöverlevnad för samtliga cancerdiagnoser kvinnor och män Tre diagnosperioder, uppföljning till

12 Kommentar, samtliga cancerdiagnoser, överlevnad: I Jönköpings och är relativa 5-årsöverlevnaden för samtliga cancerdiagnoser signifikant bättre än i. har bäst överlevnad (64.8%) följt av (62.9%) och (6.2%) (figur 1.4). En ansats till förklaring av överlevnadsskillnaderna är att se på fördelningen av tumörstadier vid diagnostillfället i de tre länen. Andelen T4-tumörer (=lokalt mest avancerat) för samtliga diagnoser är 8.2% i, 9.5% i och 11.% i Östergötlands län. Denna skillnad mellan länen är statistiskt signifikant (p<.1). För andelen M1 (=spridd cancer) finns också en signifikant skillnad (p<.1) mellan länen (12.2% i Jönköpings län, 14.% i och 15.8% i ). Faktorer som olika grad av tidigdiagnostik och utredningsambitioner kan bidra till dessa stadieskillnader, men också olikheter i inrapportering kan göra analysen svår. En närmare granskning av rutiner vid TNM-inrapporteringen bör göras för att kunna säkerställa TNM-baserade faktorer. Det är viktigt att komma ihåg att även små skillnader i handläggningen och resultaten av de allra vanligaste cancerdiagnoserna, prostatacancer (se kapitel 6) och bröstcancer (se kapitel 5), kan ha stor påverkan på de statistiska resultaten. Den relativa 5-årsöverlevnaden har förbättrats signifikant mellan samtliga diagnosperioder. Från mitten av 9-talet till idag har den relativa 5-årsöverlevnaden ökat med 8.5 procentenheter. Under 9-talet förbättrades även den relativa 1-årsöverlevnaden med cirka fem procentenheter (figur 1.5). De stora tumörgrupperna handläggs enligt samma vårdprogram. Eftersom analyserna baseras på i vilket län cancerpatienterna är mantalsskrivna, och inte på var de handläggs, beror skillnaderna i överlevnad inte på att t ex de svårare fallen remitterades till Universitetssjukhuset. Analyserna i denna rapport har inte kunnat ge någon entydig förklaring till överlevnadsskillnaderna mellan länen och fynden kräver närmare granskning ( ) 63.6 ( ) Sydöstra regionen 64.3 ( ) 66.3 ( ) % Figur 1.6 Relativ 5-årsöverlevnad för samtliga cancerdiagnoser kvinnor Diagnosår 1993 till 27, uppföljning till

13 1 Kumulativ relativ överlevnad, % År Patients at risk: Diagnosår Initialt 5 år 1 år 15 år 23-27: : : Kumulativ överlevnad (%), 95% konfidensintervall Diagnosår Initialt 5 år 1 år 15 år 23-27: ( ) : ( ) 6.2 ( ) : 1 61 ( ) 57.2 ( ) 56.4 ( ) Figur 1.7 Relativ 5-årsöverlevnad för samtliga cancerdiagnoser - kvinnor Tre diagnosperioder, uppföljning till Kommentar, samtliga cancerdiagnoser för kvinnor, överlevnad: Överlevnadssiffrorna för kvinnor (figur 1.6, 1.7) är till stor del beroende av utvecklingen inom bröstcancer, som står för 28% av all kvinnlig cancer (se kapitel 5). I är överlevnaden för kvinnor signifikant bättre än i de båda andra länen. Den relativa 5- årsöverlevnaden i regionen är 64.3% för diagnosåren (figur 1.6) och har förbättrats signifikant under slutet av 9-talet (figur 1.7). Däremot ses ingen säkerställd ytterligare överlevnadsvinst för de patienter som har diagnostiserats de senaste fem åren. De förbättringar, som man kan förvänta att se även för den senare perioden, kan hittills inte statistiskt bevisas. har signifikant (p=.7) större andel T4-tumörer (12.3%) jämfört med 9.6% i och 1.3% i Östergötland. Andelen patienter med metastaser (M1) vid diagnos är 11.% i, 12.3% i och 13.6% i Östergötland. Skillnaden i stadiefördelning mellan länen är signifikant (p=.9) och kan vara en förklaring till överlevnadsdifferenserna. Siffrorna för stadieindelningen gäller för diagnosåren

14 56.8 ( ) Sydöstra regionen 6.3 ( ) 62.3 ( ) 63.1 ( ) % Figur 1.8 Relativ 5-årsöverlevnad för samtliga cancerdiagnoser män Diagnosår 1993 till 27, uppföljning till Kumulativ relativ överlevnad, % År Patients at risk: Diagnosår Initialt 5 år 1 år 15 år 23-27: : : Kumulativ överlevnad (%), 95% konfidensintervall Diagnosår Initialt 5 år 1 år 15 år 23-27: ( ) : ( ) 53.8 ( ) : ( ) 46.5 ( ) 42.9 ( ) Figur 1.9 Relativ 5-årsöverlevnad för samtliga cancerdiagnoser män Tre diagnosperioder, uppföljning till

15 Kommentar, samtliga cancerdiagnoser för män, överlevnad: Den relativa 5-årsöverlevnaden skiljer sig signifikant mellan länen (figur 1.8). De högre värdena för Jönköpings och, jämfört med, har sannolikt inte bara en, utan flera förklaringar. I kapitel 6 belyses några olikheter i rutiner för diagnostik och inrapporterad stadieindelning för prostatacancer, som är den största enskilda diagnosen. Den relativa 5-årsöverlevnaden för män har kontinuerligt förbättrats över åren från 54.3% för patienter diagnostiserade till 66.8% för patienter med diagnosår mellan 23 och 27. Skillnaden mellan de olika diagnosperioderna är signifikant (figur 1.9). 2. TJOCKTARMSCANCER ICD7: 153 Incidens Tjocktarmscancer 75 6 / Sverige År Figur 2.1 Incidens tjocktarmscancer kvinnor och män Kommentar, tjocktarmscancer, incidens: I Sverige finns en svag incidensökning (.3% per år, p<.1) för tjocktarmscancer. I Sydöstra regionen framgår inte denna förändring över tid. Det finns inte heller någon statistisk säkerställd skillnad mellan länen i regionen (figur 2.1). Incidenssiffrorna vid tjocktarmscancer i Sydöstra regionen kan spegla en balans mellan ökade riskfaktorer pga levnads(-o)vanor med en skärpt vaksamhet för förstadium, såsom genom att kontrollera och behandla godartade tarmpolyper, som på sikt kan gå över i cancer. 14

16 Mortalitet Tjocktarmscancer 4 3 /1 2 1 Sverige År Figur 2.2 Mortalitet tjocktarmscancer kvinnor och män 4 /1 3 2 Sverige År Figur 2.3 Mortalitet tjocktarmscancer - kvinnor 15

17 4 3 / Sverige År Figur 2.4 Mortalitet tjocktarmscancer - män Kommentar, tjocktarmscancer, mortalitet: Svenska befolkningens mortalitet i tjocktarmscancer minskar årligen med.7% (p<.1). Sydöstra regionens mortalitet ligger på en lägre nivå än för Sverige, men utvecklingen över tid skiljer sig inte signifikant mot riket. Statistiskt sett finns inte heller någon skillnad i mortalitet mellan länen i regionen. (figur 2.2). Över tid följer Sydöstra regionen Sveriges mortalitetsutveckling, dvs en signifikant minskning (p<.1) med en knapp procent (.8%) per år för kvinnor (figur 2.3) och.5% per år (p<.1) för män (figur 2.4). De till synes stora mortalitetsvariationerna mellan närliggande år i de tre länen beror i huvudsak på slumpmässiga variationer pga det låga antalet fall per år. Prevalens Tjocktarmscancer 3 Antal individer Figur 2.5 Femårsprevalens tjocktarmscancer uppdelat på län kvinnor 16

18 3 Antal individer Figur 2.6 Femårsprevalens tjocktarmscancer uppdelat på län män Kommentar, tjocktarmscancer, prevalens: Som en effekt av högre incidens och lägre mortalitet ökade femårsprevalensen i regionen med 18 % mellan åren 22 och 27 (figur ). Detta innebär att ytterligare ett par hundra personer lever med en diagnostiserad tjocktarmscancer, botad eller under behandling, och har behov av speciella sjukvårdsinsatser. Relativ överlevnad Tjocktarmscancer 55.1 ( ) Sydöstra regionen 57.3 ( ) 57.4 ( ) 59.1 ( ) % Figur 2.7 Relativ 5-årsöverlevnad för tjocktarmscancer kvinnor och män Diagnosår 1993 till 27, uppföljning till

19 1 Kumulativ relativ överlevnad, % År Patients at risk: Diagnosår Initialt 5 år 1 år 2-27: : Kumulativ överlevnad (%), 95% konfidensintervall Diagnosår Initialt 5 år 1 år 2-27: ( ) : ( ) 52. ( ) Figur 2.8 Relativ 5-årsöverlevnad för tjocktarmscancer kvinnor och män Två diagnosperioder, uppföljning till ( ) 58.5 ( ) Sydöstra regionen 58.9 ( ) 62.8 ( ) % Figur 2.9 Relativ 5-årsöverlevnad för tjocktarmscancer kvinnor Diagnosår 1993 till 27, uppföljning till

20 54.8 ( ) 55.3 ( ) Sydöstra regionen 55.5 ( ) 56. ( ) % Figur 2.1 Relativ 5-årsöverlevnad för tjocktarmscancer män Diagnosår 1993 till 27, uppföljning till Kommentar, tjocktarmscancer, överlevnad: I Sydöstra regionen är den relativa 5-årsöverlevnaden 57.3% för diagnosåren (figur 2.7). Det finns inga signifikanta skillnader i överlevnad mellan länen när man tittar på båda könen tillsammans. Trots en viss tendens till förbättring i överlevnad, som kan bero på ökad användning av skyddande cytostatika, finns det ingen statistiskt signifikant skillnad över tid. I figur 2.8 har vi valt att bryta x-axeln vid 1 år, eftersom materialet är för litet för att få säkra siffror för 15-årsöverlevnad. Överlevnaden vid 15 år ligger dock på ungefär samma nivå som 1-årsöverlevnaden. För män är den relativa 5-årsöverlevnaden för den senare diagnosperioden 56.3% (95% KI ) medan den för kvinnor är 6.8% (95% KI ). Skillnaden i relativ överlevnad mellan könen är inte signifikant. Under några år har det observerats en signifikant bättre överlevnad i för just kvinnor med tjocktarmscancer, se rapporten på vår hemsida under rubriken Vårdprogram/Kolorektal cancer [4, 5] (http://www.lio.se/us/onkologisktcentrum). Sett till en längre tidsperiod med diagnosår mellan 1993 och 27, är skillnaden mellan Jönköpings län och inte signifikant (figur 2.9). För stadieindelningen gäller att andelen utan lymfkörtelmetastaser (N) är 46.4% i Östergötland, 47.9% i och 53.5% i. Andelen med spridd cancer (M1) är 2.% i Östergötland, 17.4% i och 14.4% i. Skillnaden i stadieindelning är inte signifikant och ger både för N- och M-stadium ett p-värde på.14. Uppgifterna kan vara osäkra p g a att cancerregistret har oförklarligt hög andel, där uppgift om metastaser vid diagnos saknas (ca 25% i hela regionen). Siffrorna är från 22 (start av TNM-registrering) till 27. Ur ett rent medicinskt perspektiv finns det hittills inte någon påvisbar förklaring till överlevnadsskillnaden för kvinnor mellan regionens län, men observationerna har lett till fortsatt utredning om det föreligger eventuella differenser i inrapportering eller handläggning. Till skillnad från överlevnaden i tjocktarmscancer för kvinnor, finns det för männen ingen signifikant skillnad mellan länen. För Sydöstra regionen ligger männens 5-årsöverlevnad på 55.5% (figur 2.1). 19

21 3. ÄNDTARMSCANCER ICD7: 154 Incidens Ändtarmscancer 4 3 /1 2 Sverige År Figur 3.1 Incidens ändtarmscancer kvinnor och män Kommentar, ändtarmscancer, incidens: I Sverige har incidensen för rektalcancer ökat med i genomsnitt.2% (p=.2) varje år sedan I Sydöstra regionen återfinns samma svaga tendens till incidensökning. s incidens är signifikant lägre än Östergötlands (p=.19), men ökningen över tid är densamma (figur 3.1). Mortalitet Ändtarmscancer 25 2 / Sverige 5 År Figur 3.2 Mortalitet ändtarmscancer kvinnor och män 2

22 Kommentar, ändtarmscancer, mortalitet: Mortaliteten för ändtarmcancer minskar med cirka en procent (p<.1) per år i Sverige. Sydöstra regionen skiljer sig inte signifikant från denna trend Det finns inte heller någon statistiskt signifikant skillnad mellan länen i regionen (figur 3.2). Prevalens Ändtarmscancer 3 25 Antal individer Figur 3.3 Prevalens ändtarmscancer kvinnor 3 25 Antal individer Figur 3.4 Prevalens ändtarmscancer män Kommentar, ändtarmscancer, prevalens: Mellan 22 och 27 lever ytterligare 15% (drygt 1 st) fler personer med en diagnostiserad ändtarmscancer i regionen (figur 3.3 och 3.4). 21

23 Relativ överlevnad Ändtarmscancer 58.2 ( ) 58.3 ( ) Sydöstra regionen 59.4 ( ) 62. ( ) % Figur 3.5 Relativ 5-årsöverlevnad för ändtarmscancer kvinnor och män Diagnosår 1993 till 27, uppföljning till Kumulativ relativ överlevnad, % År Patients at risk: Diagnosår Initialt 5 år 1 år 2-27: : Kumulativ överlevnad (%), 95% konfidensintervall Diagnosår Initialt 5 år 1 år 2-27: ( ) : ( ) 52.4 ( ) Figur 3.6 Relativ 5-årsöverlevnad för ändtarmscancer kvinnor och män Två diagnosperioder, uppföljning till

24 58.4 ( ) 62.6 ( ) Sydöstra regionen 62.7 ( ) 66. ( ) % Figur 3.7 Relativ 5-årsöverlevnad för ändtarmscancer kvinnor Diagnosår 1993 till 27, uppföljning till ( ) Sydöstra regionen 56.5 ( ) 58. ( ) 58.1 ( ) % Figur 3.8 Relativ 5-årsöverlevnad för ändtarmscancer män Diagnosår 1993 till 27, uppföljning till Kommentar, ändtarmscancer, överlevnad: I Sydöstra regionen är den relativa 5-årsöverlevnaden för ändtarmscancer 59.4% för patienter med diagnosår Det finns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan länen för denna diagnos (figur 3.5). Överlevnaden i ändtarmscancer har inte förbättrats sedan mitten på 9-talet (figur 3.6). Det finns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan länen för ändtarmscancer hos kvinnor, till skillnad vad som observerades för tjocktarmscancer. För hela regionen är den relativa 5- årsöverlevnaden 62.7% (figur 3.7). Inte heller för män finns det statistiskt signifikanta skillnader mellan länen. Sydöstra regionens relativa 5-årsöverlevnad vid ändtarmscancer är 56.5% för män (figur 3.8). 23

25 4. BRONKER OCH LUNGA, PRIMÄR ICD7: Incidens Bronker och lunga, primär 5 4 /1 3 2 Sverige År Figur 4.1 Incidens bronker och lunga kvinnor 8 6 /1 4 2 Sverige År Figur 4.2 Incidens bronker och lunga män 24

26 Kommentar, lungcancer, incidens: Incidensen för kvinnor ökar med 3% (p<.1) årligen i Sverige (figur 4.1). Det innebär att incidensen har mer än fördubblats sedan Sydöstra regionen har signifikant lägre incidens än Sverige som helhet, men ökningen över tid är lika stor. Att regionens incidens ligger på en lägre nivå beror till stor del på att incidensen i är 4% (p<.1) och i 19% (p=.16) lägre än räknat på hela Sverige. Förändring av kvinnors rökvanor, särskild de ungas, är en mycket angelägen cancerpreventiv uppgift. Incidensen för män minskar med en procent per år i Sverige (figur 4.2). I Sydöstra regionen låg incidensen tidigare lägre än i riket (p<.1), men regionens incidensminskning över tid är mindre än landet som helhet. För män har både Jönköpings och statistiskt signifikant (p<.1 respektive p=.2) lägre incidens än. Prevalens Bronker och lunga, primär 2 15 Antal individer Figur 4.3 Femårsprevalens bronker och lunga, primärtumör kvinnor 2 15 Antal individer Figur 4.4 Femårsprevalens bronker och lunga, primärtumör män 25

27 Kommentar, lungcancer, prevalens: På grund av kort medelöverlevnad vid lungcancer, syns inte den ökade incidensen för kvinnor tydligt i prevalenstal (figur 4.3). Vid statistisk analys av prevalens, ökar den med 3.2% per år. Detta är inte statistiskt signifikant (p=.23). Inte heller incidensminskningen för män leder till någon signifikant ändring i prevalenstalen (figur 4.4). Relativ överlevnad Bronker och lunga, primär 36.2 ( ) 36.5 ( ) Sydöstra regionen 37.4 ( ) 38.5 ( ) % Figur 4.5 Relativ ettårsöverlevnad för bronker och lungcancer, primär kvinnor och män Diagnosår 1993 till 27, uppföljning till ( ) Sydöstra regionen 42.5 ( ) 42.8 ( ) 44.6 ( ) % Figur 4.6 Relativ ettårsöverlevnad för bronker och lungcancer, primär kvinnor Diagnosår 1993 till 27, uppföljning till

28 32.5 ( ) Sydöstra regionen 34. ( ) 34.4 ( ) 34.9 ( ) % Figur 4.7 Relativ ettårsöverlevnad för bronker och lungcancer, primär män Diagnosår 1993 till 27, uppföljning till Kommentar, lungcancer, överlevnad: Den relativa 5-årsöverlevnaden i Sydöstra regionen är 14.3% (95% KI ), medan den totala 5-årsöverlevnaden är 12.1% (95% KI ). Sjukdomens dåliga prognos gör att både den relativa som den totala 5-årsöverlevnaden är ungefär lika låga. Den relativa 5- årsöverlevnaden för kvinnor i Sydöstra regionen är 18.% (95% KI ) och den totala 5-årsöverlevnaden är 16.1% (95% KI ). Den relativa 5-årsöverlevnaden för män i Sydöstra regionen är 11.8% (95% KI ) och den totala överlevnaden för män är 9.6% (95% KI ). Eftersom så många patienter som diagnostiseras med lungcancer avlider inom ett år, rapporteras här regionens och de enskilda länens överlevnadsdata som relativ 1-årsöverlevnad (figur ). Kvinnor har, oavsett analysmetod, signifikant bättre total överlevnad än män i regionen. Denna skillnad består även efter justering av ålder och olika typer av lungcancer. Man kan förmoda att metoden relativ överlevnad för lungcancer kan leda till en underskattad siffra, eftersom lungcancerpatienter tillhör en grupp, där andra sjukdomar orsakade av rökning och alkohol är överrepresenterade jämfört med genomsnittet för Sveriges befolkning. 27

29 5. BRÖSTCANCER ICD7: 17 Incidens Bröstcancer / Sverige År Figur 5.1 Incidens bröstcancer kvinnor Kommentar, bröstcancer, incidens: Incidensen i bröstcancer ökar årligen med 1.4% (p<.1) i Sverige Det innebär att incidensen har stigit med 36% de senaste 25 åren. Alla tre länen i Sydöstra regionen följer samma trend som övriga landet (figur 5.1). Incidenstoppen i regionen mellan 1986 och 1988 sammanfaller tidsmässigt med införandet av mammografiscreening. Under slutet av 9-talet ses en kraftig ökning av incidensen, vilket anses ha sin grund i ökad utskrivning av hormonersättning för kvinnor med klimakteriebesvär. Under samma tid kan en minskad incidens i bero på en, enligt uppgift, brist på mammografispecialister. Denna minskning upphämtas de efterföljande åren. Under 2-talet minskar incidensen I Östergötland och samtidigt som utskrivning av hormonersättning har minskat. De till synes stora incidensvariationerna i figur 5.1 mellan enstaka år, t ex incidensökning i de senare åren, kan ha sin förklaring i verksamhetsstörningar såsom införandet av digital mammografiutrustning. 28

30 MORTALITET Bröstcancer 5 4 /1 3 2 Sverige År Figur 5.2 Mortalitet bröstcancer kvinnor Kommentar, bröstcancer, mortalitet: Sveriges bröstcancermortalitet minskar med i genomsnitt.7% (p<.1) årligen. Det innebär att mortaliteten har minskat med 16% på 25 år. Sydöstra regionen följer samma trend (figur 5.2). PREVALENS Bröstcancer Antal individer År Figur 5.3 Prevalens bröstcancer kvinnor Kommentar, bröstcancer, prevalens: Mellan åren 22 och 27 har i sydöstra regionen antalet kvinnor som lever med bröstcancerdiagnos ökat med knappt 2 fall (6%) (figur 5.3). 29

31 RELATIV ÖVERLEVNAD Bröstcancer 85.4 ( ) 85.5 ( ) Sydöstra regionen 85.7 ( ) 86.2 ( ) % Figur 5.4 Relativ femårsöverlevnad för bröstcancer kvinnor Diagnosår 1993 till 27, Uppföljning till Kumulativ relativ överlevnad, % År Patients at risk: Diagnosår Initialt 5 år 1 år 15 år 23-27: : : Kumulativ överlevnad (%), 95% konfidensintervall Diagnosår Initialt 5 år 1 år 15 år 23-27: ( ) : ( ) 8.8 ( ) : ( ) 77 ( ) 73.8 ( ) Figur 5.5 Relativ 5-årsöverlevnad för bröstcancer kvinnor Tre diagnosperioder, uppföljning till

32 Kommentar, bröstcancer, överlevnad: Överlevnaden i bröstcancer är internationellt och nationellt mycket god. I Sydöstra regionen är den relativa 5-årsöverlevnaden 85.7%. Inget av de tre länen skiljer sig signifikant från de övriga (figur 5.4). Överlevnaden har förbättrats signifikant från mitten av 9-talet, då flera viktiga diagnostiska och terapeutiska metoder har introducerats. Under de senaste fem åren ses ingen ytterligare förbättring när metoden relativ 5-årsöverlevnad används (figur 5.5). 6. PROSTATACANCER ICD7: 177 INCIDENS Prostatacancer / Sverige År Figur 6.1 Incidens prostatacancer Kommentar, prostatacancer, incidens: Prostatacancer har en incidensökning med 2.7% per år i genomsnitt i Sverige. s årliga ökning ligger nästan en procentenhet högre (3.6% per år, p<.1), medan Östergötlands och s incidens med en ökning på 1.7% per år är signifikant (p<.1) skiljt från rikets ökning (figur 6.1). Sydöstra regionens incidens låg tidigare högre än Sveriges incidens, vilket kan förklara att ökningen över tid i vår region inte har varit lika kraftig som i Sverige. Incidensberäkningarna har justerats med hänsyn till att länen kan ha olika åldersstruktur. Utvecklingen efter år 26 kan ha påverkats av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prostatacancer, som publicerades april 27 [6]. En viktig faktor för förändringar av incidensen är variationer i aktivitet kring PSA-provtagning och gränsvärden för fortsatt utredning. 31

33 MORTALITET Prostatacancer / Sverige År Figur 6.2 Mortalitet prostatacancer Kommentar, prostatacancer, mortalitet: Mortaliteten för prostatacancer ökar årligen med.9% (p<.1) i Sverige. I Sydöstra regionen ses också en viss ökning, dock inte lika kraftig som i Sverige (p=.48) (figur 6.2). Främst beror denna skillnad mellan Sverige och Sydöstra regionen på att s mortalitet inte har haft någon större variation över tidsperioden. PREVALENS Prostatacancer 2 Antal individer År Figur 6.3 Prevalens prostatacancer 32

34 Kommentar, prostatacancer, prevalens: Mellan åren 22 och 27 har det skett en prevalensökning med så mycket som 14 fall och i genomsnitt 8 procent per år (p<.1) i regionen (figur 6.3). Även i denna ökande patientgrupp efterfrågas specialiserad handläggning under lång tid pga hög överlevnad. RELATIV ÖVERLEVNAD Prostatacancer 74.9 ( ) Sydöstra regionen 78.7 ( ) 79.2 ( ) 82.5 ( ) % Figur 6.4 Relativ 5-års överlevnad för prostatacancer Diagnosår 1993 till 27, Uppföljning till Kumulativ relativ överlevnad, % År Patients at risk: Diagnosår Initialt 5 år 1 år 15 år 23-27: : : Kumulativ överlevnad (%), 95% konfidensintervall Diagnosår Initialt 5 år 1 år 15 år 23-27: ( ) : ( ) 63.1 ( ) : ( ) 57 ( ) 47.1 ( ) Figur 6.5 Relativ 5-årsöverlevnad för prostatacancer Tre diagnosperioder, uppföljning till

35 1 8 Procent 6 4 Östergötland Jönköping Kalmar År Figur 6.6 Lokaliserad prostatacancer uppdelat på län 1 8 År 23 till 26 6 År 27 till juni 29 Procent Sydöstra regionen Figur 6.7 Andel hälsoundersökningar som orsak till diagnos, prostatacancer Kommentar, prostatacancer, överlevnad: och har en signifikant bättre relativ 5-årsöverlevnad (82.5% resp. 79.2%) än Östergötland (74.9%) (figur 6.4). Femårsöverlevnaden har förbättrats signifikant mellan samtliga tre diagnosperioder från 71.3% för patienter diagnostiserade mellan 1993 och 1997 till 86.6% för patienter med diagnosår (figur 6.5). Andelen lokaliserad prostatacancer har det senaste decenniet inte någon tydlig länsskillnad (figur 6.6). Andelen mer avancerade T4-tumörer var 7.9% i Östergötland, 3.9% i och 2.5% i. Andelen spridd cancer (M1) är 11.3% i Östergötland och 8.% i både Jönköpings och. Skillnaderna mellan länen är signifikant (p<.1) både vad gäller andelen rapporterade T4-tumörer och M1. Observationerna kan teoretiskt bero på att 34

36 befolkningen i de tre länen har olika sjukdomsbilder. Detta är dock inte så sannolikt, utan mer troliga förklaringar är att det finns andra olikheter, såsom i befolkningens PSA-provtagningsaktivitet, patologibedömning, sjukvårdens tillgänglighet och diagnostisk aktivitet, samt skillnader i rutiner för påvisande av spridd cancer. I har andelen som diagnostiserats efter en hälsoundersökning minskat efter att tidigare varit över regiongenomsnittet. I Östergötlands och har andelen ökat (figur 6.7), möjligen som en anpassning till nationella riktlinjer för diagnostik av prostatacancer [6]. Den avgörande orsaken till överlevnadsökningen är alltså den allt mer aktiva prostatacancerdiagnostiken (PSA). Jämfört med tidigare görs nu cancerutredning och diagnostik även av mindre förhöjt värde. Effekten blir att diagnosen ställs oftare och tidigare i livet och allt fler män bär på vetskapen om att ha prostatacancer utan att detta signifikant påverkar den totala överlevnaden. 35

37 7. MALIGNT MELANOM ICD7: 19 INCIDENS Malignt melanom 5 4 /1 3 2 Sverige År Figur 7.1 Incidens malignt melanom kvinnor och män 1 8 Procent <=1. mm mm mm > 4. mm Sverige-kvinnor Sydöstra-kvinnor Sverige-män Sydöstra-män Figur 7.2 Tumörtjocklek malignt melanom kvinnor och män Kommentar, malignt melanom, incidens: Incidensen för malignt melanom ökar med ca 2.4% per år (p<.1) i Sverige. Sydöstra regionen hade tidigare en högre incidens än i riket, men incidensökningen i regionen har genomsnittligt inte varit lika kraftig de senaste 25 åren (figur 7.1). Det finns också en könsskillnad för incidensen i Sverige. Kvinnors incidens ökar inte lika mycket som männens 36

38 (p=.23). I Sydöstra regionen ses samma tendens till incidensskillnad mellan könen. Jönköpings län ligger genomsnittligt något högre i incidens än de båda övriga länen i regionen, men förändringen över tid är densamma för alla tre länen. Sverige har en högre andel tumörer i den tunnaste tjockleksklassen jämfört med Sydöstra sjukvårdsregionen (figur 7.2). Detta gäller för både män och kvinnor. Skillnaden ligger främst i att Stockholm/Gotland och Västra Götalands sjukvårdsregion i den nationella statistiken har höga andelar tunna melanom [7] PREVALENS Malignt melanom Antal individer År Figur 7.3 Prevalens malignt melanom kvinnor 3 25 Antal individer År Figur 7.4 Prevalens malignt melanom män 37

39 Kommentar, malignt melanom, prevalens: Mellan åren 22 och 27 ökade prevalensen för kvinnor med 37% (figur 7.3) och för män 23% (figur 7.4). Den totala ökningen var 3% mellan RELATIV ÖVERLEVNAD Malignt melanom 85.5 ( ) Sydöstra regionen 88.7 ( ) 9.6 ( ) 9.8 ( ) % Figur 7.5 Relativ 5-års överlevnad för malignt melanom kvinnor och män Diagnosår 1993 till 27, uppföljning till ( ) 92.4 ( ) Sydöstra regionen 92.5 ( ) 95.3 ( ) % Figur 7.6 Relativ 5-års överlevnad för malignt melanom kvinnor Diagnosår 1993 till 27, uppföljning till

40 8.3 ( ) Sydöstra regionen 84.7 ( ) 86.2 ( ) 88.8 ( ) % Figur 7.7 Relativ 5-års överlevnad för malignt melanom män Diagnosår 1993 till 27, uppföljning till Kommentar, malignt melanom, överlevnad: Jönköpings och har signifikant bättre överlevnad än. I Sydöstra regionen är den relativa 5-årsöverlevnaden 88.7% för diagnosår (figur 7.5). Överlevnadssiffrorna för regionen är likvärdiga med riksgenomsnittet. I är överlevnaden för kvinnor med malignt melanom signifikant bättre än i Östergötland (figur 7.6). Det finns också en skillnad i överlevnad mellan könen. Kvinnorna i regionen har en relativ 5-årsöverlevnad som ligger 7.8 procentenheter högre än männens. För män gäller att har signifikant bättre relativ 5-årsöverlevnad än Östergötlands län (88.8% respektive 8.3%) (figur 7.7). 8. REFERENSER [1] Armitage P, Berry G, Matthews JNS. Statistical Methods in Medical Research 4 th Edition (22). [2] Dickman PW, Sloggett A, Hills M, Hakulinen T. Regression models for relative survival. Statist. Med. 24; 23: [3] Framtida cancerprevalens och cancerincidens i Sverige (www.regeringen.se). [4] Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 28 (www.skl.se/publikationer). [5] Koloncancerpatientens väg i vården. Onkologiskt centrums hemsida under rubriken Vårdprogram/Kolorektal cancer/rapporter (www.lio.se/us/onkologisktcentrum). [6] Nationella riktlinjer för prostatacancersjukvård Medicinskt och hälsoekonomiskt faktadokument (www.socialstyrelsen.se/publicerat). [7] Datasammanställning 29, Nationellt kvalitetsregister Finns på Onkologiskt centrums hemsida under rubriken Vårdprogram/Hudmelanom och dysplastiska naevi/rapporter (www.lio.se/us/onkologisktcentrum). 39

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22 Statistik Nästan 58 000 cancerdiagnoser ställdes år 2011 i Sverige. Under de senaste 20 åren har antalet nya cancerfall ökat med i genomsnitt 1,7 procent per år. Ungefär lika många män som kvinnor får

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 9

KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 9 8 CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 KAPITEL 1 Statistik Ungefär 55 000 människor i Sverige drabbas varje år av cancer. Vanligaste cancerformerna är prostatacancer och bröstcancer som tillsammans står för cirka

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 130468 Landstingsstyrelsen Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Cancerincidens i Sverige 2013

Cancerincidens i Sverige 2013 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2014 Cancerincidens i Sverige 2013 Nya diagnosticerade cancerfall år 2013 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Cancerincidens i Sverige 2013 Nya

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING

Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning och slutsatser...3 Bakgrund...4 Om rapporten...4 Antal cancerfall och antalet sjukskrivna på grund av en cancerdiagnos...5 Antal sjukfall

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17 Politisk viljeinriktning för vården av patienter med bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancer i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av samverkansnämnden

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Registerstudier av cancersjukdomar. i Södra sjukvårdsregionen

Registerstudier av cancersjukdomar. i Södra sjukvårdsregionen Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Etapp 3 Komorbiditet och överlevnad Rapport 2009-03-03 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum.

Läs mer

BILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

BILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen BILAGOR Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst-, Prostata- och Lungcancer Etapp 2 Vård före insjuknande Rapport 2008-09-15 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård Nationell utvärdering 2013 Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

öppna jämförelser 2014 Cancersjukvård jämförelser mellan landsting

öppna jämförelser 2014 Cancersjukvård jämförelser mellan landsting öppna jämförelser 2014 Cancersjukvård jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser 2014 Cancersjukvård jämförelser mellan landsting Du får gärna citera rapportens texter eller diagram om du uppger källan,

Läs mer

Behovs- och problemanalys avseende sjukdomsgruppen

Behovs- och problemanalys avseende sjukdomsgruppen Behovs- och problemanalys avseende sjukdomsgruppen Cancer Förekomst I Östergötland rapporteras årligen drygt 2 100 nya cancerfall. Det är mer än dubbelt så många fall som för 40 år sedan och mer än hälften

Läs mer

Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten

Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten 1 Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten Bengt Järvholm, professor, överläkare, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Anders Englund,

Läs mer

Cancervård. Sammanfattning. Underlag, mått och indikatorer

Cancervård. Sammanfattning. Underlag, mått och indikatorer Cancervård Sammanfattning Dödligheten i cancer har sjunkit under de senaste 4 åren och överlevnaden efter diagnos har ökat. Dessa förbättringar hänger bland annat ihop med att vården har förbättrat möjligheterna

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

LiÖ 2011-3429. Äldre med cancer. Behovsanalys 2011

LiÖ 2011-3429. Äldre med cancer. Behovsanalys 2011 LiÖ 2011-3429 Äldre med cancer Behovsanalys 2011 Jenny Malmsjö Hälso- och sjukvårdsgruppen Ledningsstaben 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 SLUTSATSER... 6 STARKA SIDOR... 6 UTVECKLINGSOMRÅDEN...

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG urologi inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG urologi inom Sydöstra sjukvårdsregionen 2015-03-20 Dnr... Årsrapport 2014 RMPG urologi inom Sydöstra sjukvårdsregionen Sammansättning av RMPG: tre ledamöter från varje region/landsting samt ev. akademisk företrädare från hälsouniversitetet utgör

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Bakgrund Strömbackaskolan i Piteå stod färdig 1973. Den består av fem byggnader, förutom huvudbyggnaden

Läs mer

Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst- och Prostatacancer Etapp 1 Rapport 2007-11-20 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Innehållsförteckning

Läs mer

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 213 Du får gärna citera Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Målnivåer. Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014

Målnivåer. Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014 Målnivåer Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 14 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Kvalitetsdata i cancervården

Kvalitetsdata i cancervården Kvalitetsdata i cancervården RCC Syd juni 2015 Efter önskemål från flera av linjens företrädare och processledare kommer här det första rapporten kring kvalitetsdata i cancervården. Hur fungerar kvalitetsregister

Läs mer

Cancerfondsrapporten. Politik. Statistik. Cancervård. Immunterapi. Prevention. Forskning

Cancerfondsrapporten. Politik. Statistik. Cancervård. Immunterapi. Prevention. Forskning 2014 Cancerfondsrapporten Statistik Politik Immunterapi Cancervård Prevention Forskning OM CANCERFONDEN Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18

Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18 Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 214 Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 215-8-18 Sammanfattning De totala dödstalen har minskat för samtliga utbildningsgrupper

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 212 Du får gärna citera Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider

Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider Victoria Fomichov Statistiker Koloncancer i sydöstra regionen Medelåldern för diagnosår 2010 är 72 år. Ca 400 fall

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Ledningsenhet C-fv Dnr LD14/03577 Uppdnr 947 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-02-16 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Väntetider i cancervården från remiss till diagnos och behandling

Väntetider i cancervården från remiss till diagnos och behandling Väntetider i cancervården från remiss till diagnos och behandling Rapport oktober 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Populärvetenskapliga fakta om cancer. Cancer i siffror 2009

Populärvetenskapliga fakta om cancer. Cancer i siffror 2009 Populärvetenskapliga fakta om cancer Cancer i siffror 29 Cancer i siffror 29 Projektledare: Åsa Klint, Socialstyrelsen Redaktör: Elizabeth Johansson, Cancerfonden Databearbetning: Åsa Klint Skribenter:

Läs mer

Blodcancerregistret. Nationellt register för akut lymfatisk leukemi hos vuxna. Rapport nr 1, 2011

Blodcancerregistret. Nationellt register för akut lymfatisk leukemi hos vuxna. Rapport nr 1, 2011 Blodcancerregistret Nationellt register för akut lymfatisk leukemi hos vuxna Rapport nr 1, 2011 Patienter med diagnos 2007-2009 1 Innehåll 1 Inledning 3 2 Populationen 4 2.1 Täckningsgrad... 4 2.2 Diagnos.

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki. Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014. Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014. Stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014 Stöd för styrning och ledning ISBN 978-91-7555-162-3 Artikelnummer 2014-4-2 Foto Maskot/Folio Sättning Edita Bobergs,

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK STUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK STUDIE 2008-02-13 HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK STUDIE Gun Wingren, Avdelningen för yrkes- och miljömedicin, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Hälsouniversitetet, 581

Läs mer

Cancerfondsrapporten

Cancerfondsrapporten Cancerfondsrapporten 2015 Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas och fler överleva. För att nå dit arbetar vi med forskningsfinansiering, kunskapsspridning

Läs mer

Cancerfondsrapporten 2007

Cancerfondsrapporten 2007 Cancerfondsrapporten 2007 Cancerfondsrapporten 2007 Canrfondsrapporten utges av Cancerfonden Projektledare: Maria Prigorowsky Redaktörer: Anna Ahlstrand, Micke Jaresand Grafisk form: Anders Tallroth Illustrationer:

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Regional cancerstrategi för Stockholm-Gotland

Regional cancerstrategi för Stockholm-Gotland 1 Regional cancerstrategi för Stockholm-Gotland Åren 2012-2015 Med patientens perspektiv i en jämlik cancervård Syftet med den regionala cancerstrategin, liksom med den nationella, är att ta ett samlat

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård.

Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård. Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård. I gruppen deltar öl Tomas Gars, Motala; öl Karin Cederquist, Norrköping; öl Urban Wennerström, Västervik; öl Fredrik Olsson Västervik; öl Olof Torstensson Oskarshamn;

Läs mer

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på!

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Henrik Nordin SCB:s forskardag 2013-10-08 Hälsodataregister Cancerregistret Medicinska födelseregistret Patientregistret Läkemedelsregistret

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Hudmelanom. Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012. Uppsala-Örebroregionen.

Regionens landsting i samverkan. Hudmelanom. Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012. Uppsala-Örebroregionen. Regionens landsting i samverkan Hudmelanom Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012 Uppsala-Örebroregionen Aug 2014-08-18 Hudmelanom Regional rapport från kvalitetsregistret för

Läs mer

Uppsala november 6, 2013 Anne-Charlotte Aronsson, CEO

Uppsala november 6, 2013 Anne-Charlotte Aronsson, CEO Uppsala november 6, 2013 Anne-Charlotte Aronsson, CEO AroCell AB Affärsidé AroCell utvecklar, producerar och kommersialiserar tester för bestämning av celltillväxt, vilka kan användas för uppföljning och

Läs mer

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Livmodercancer, solvanor och vitamin-d Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Översikt Resultat från stor sydsvensk kohortstudie Risk att utveckla livmodercancer i relation till solvanor,

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Cancerprocessen 2014-11-11. 2014-11-11 Landstingsstyrelsen 1

Cancerprocessen 2014-11-11. 2014-11-11 Landstingsstyrelsen 1 Cancerprocessen 2014-11-11 2014-11-11 Landstingsstyrelsen 1 Cancer: RCC Sydöst Vision Jag får den vård och det stöd jag behöver, när jag behöver det. Vi lovar att 1. Ingen cancerpatient i regionen har

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

BRO granskar bröstcancervården

BRO granskar bröstcancervården BRO granskar bröstcancervården Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO BRO: Synovate: Ingrid Kössler David Ahlin, Marika Lindgren Åsbrink Datum: 2007-10-19 Information om undersökningen Synovate

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Västra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Västra regionen Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Västra regionen

Läs mer

Styrdokument. Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården

Styrdokument. Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Styrdokument Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården December 2011 Versionshantering Datum 2011-12-07 Beskrivning

Läs mer

Lungcancer Pressmapp Kvinnor drabbas tidigare Rökning dominerande orsak

Lungcancer Pressmapp Kvinnor drabbas tidigare Rökning dominerande orsak Lungcancer Pressmapp Varje år får omkring 3 500 personer i Sverige lungcancer. Det är den femte vanligaste cancerformen men den som tar flest liv. År 2005 fick 1 923 män och 1 521 kvinnor diagnosen. Sjukdomen

Läs mer

Cancerfondsrapporten. statistik. forskning. prevention. cancervård i sverige. diagnos: sarkom

Cancerfondsrapporten. statistik. forskning. prevention. cancervård i sverige. diagnos: sarkom 2013 Cancerfondsrapporten statistik forskning prevention cancervård i sverige diagnos: sarkom Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas och fler

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd?

Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd? Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd? Debatten om könsneutrala premier har pågått under en tid. För att kunna sätta av reserver inom försäkringsbranschen - vilket man

Läs mer

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Epidemiologi Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Logi= = läran l om Deskriptiv resp. Etiologisk inriktning Kan man mäta m hälsa?

Läs mer

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landsting och regioner har behov av att hitta bra mått för uppföljning och jämförelser inom personalområdet. Jämförelser mellan

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området.

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Styrdokument Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Inledning Svensk förening för Övre Abdominell Kirurgi (SFÖAK) har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård I ~ Landstinget Il DALARNA Ledningsenhet C-fv f)o I 1fl a L s s :lb ft BESLUTSUNDERLAG V/ lflu Landstingsstyrelsen Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Dnr 03577 Uppdnr 947 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Folkhälsoatlas Koloncancer i Sydöstra sjukvårdsregionen

Folkhälsoatlas Koloncancer i Sydöstra sjukvårdsregionen Folkhälsoatlas Koloncancer i Sydöstra sjukvårdsregionen Inledning Folkhälsoatlas koloncancer (cancer i tjocktarmen) är en del i arbetet för att förbättra hälsan i befolkningen i sydöstra sjukvårdsregionen.

Läs mer

Öppna jämförelser av cancersjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av cancersjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av cancersjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 11 Öppna jämförelser av cancersjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 11 Öppna

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12).

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12). rapport för 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget 49 (1-7/12). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Enkät för cancerberörda pa1enter och närstående A7 leva med eller nära cancersjukdom NMC- rapporten 2014

Enkät för cancerberörda pa1enter och närstående A7 leva med eller nära cancersjukdom NMC- rapporten 2014 Enkät för cancerberörda pa1enter och närstående A7 leva med eller nära cancersjukdom NMC- rapporten 2014 Bakgrund Denna webbaserade enkät genomfördes mellan oktober- december 2013. Enkäten riktade sig

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Sydöstra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Sydöstra regionen Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 211 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Sydöstra regionen November 212 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Hur mår min cancerpatient?

Hur mår min cancerpatient? Hur mår min cancerpatient? Marcela Ewing Specialist allmänmedicin/onkologi Regionalt cancercentrum väst Göteborg Disposition Hur mår patienten : - före diagnosen - cancerbeskedet - under behandlingen -

Läs mer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer