Data för de utvalda personerna från Tumörregistret har kompletterats genom tillgång till data enligt följande:

Transkript

1 Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen - Projektplan Bakgrund Studien är en populationsbaserad registerstudie och omfattar befolkningen i Södra sjukvårdsregionen. Regionala etikprövningsnämnden i Lund har godkänt studien som forskningsprojekt ( , Dnr 80/2007). Forskningen bedrivs vid Onkologiskt centrum/tumörregistret Södra sjukvårdsregionen (Cancerepidemiologiska avdelningen vid Lunds universitet) och leds administrativt av Christer Sjöberg, Södra Regionvårdsnämndens kansli. Forskningsansvarig är professor Håkan Olsson. Södra sjukvårdsregionens ledningsgrupp för gemensamma hälso- och sjukvårdsfrågor följer arbetet och har som referensgrupp utsett Regionala medicinska rådet - Tumörsjukdomar. För varje cancerform finns dessutom speciella referenspersoner. Forskargrupp: Thor Lithman, Dennis Noreen,Bo Attner och Katarina Sjövall. Övergripande syfte/målsättning Studien ska belysa insjuknande, omfattning och lokalisering av vård, överlevnad och kostnader för cancerpatienter/anhöriga i Södra sjukvårdsregionen. Analyser görs avseende händelser som kan indikera bättre möjligheter till snabbare diagnos och lika behandling oavsett var man bor i regionen. Resultaten ska också belysas utifrån ett hälsoekonomiskt angreppssätt. Resultaten i studien ska initiera löpande uppföljning av cancersjukvården samt ge underlag för beslut om utformning av cancersjukvården i Södra sjukvårdsregionen. Metod och databearbetning Tumörregistret För etapp 1-3 (se avsnittet etappindelningar) togs anmälningar under åren för kolon-, rektal-, bröst- prostata- och lungcancer fram från Tumörregistret Södra sjukvårdsregionen. Första diagnosdatum noterades och hemort (kommun, distrikt, län) samt sjukhus definierades efter registreringarna vid detta första diagnosdatum. Fr o m etapp 4 har studien breddats genom att ta med alla cancerformer och anmälningarna från Tumörregistret avser även åren Övriga register Data för de utvalda personerna från Tumörregistret har kompletterats genom tillgång till data enligt följande: Statistiska Centralbyrån (SCB) Befolkningsregister Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen: Patientregister sluten vård Patientregister öppen vård (läkarbesök) Läkemedelsregister (förmån, öppen vård) Dödsorsaksregister Region Skåne: Vård- och kostnadsdata (sjukhusvård/offentlig primärvård/privat vård) Onkologiskt centrum Kvalitetsregister Försäkringskassan Sjukdagar och sjukepisoder

2 Överlevnad beräknades från diagnosdatum. Dödlighet analyserades som totaldödlighet respektive dödlighet innan 65 års ålder. Patientens hemort analyserades som bostads-ort vid diagnos. Multivariat regression gjordes genom Cox proportionella hazard modell och med conditional logistic regression. Etappindelning 1 Hur ser insjuknande, omfattning och lokalisering av vård, överlevnad och kostnader ut för cancerpatienter i Södra sjukvårdsregionen? I etapp 1 redovisades insjuknande, vård, överlevnad och kostnader för personer i Södra sjukvårdsregionen som insjuknat i kolon-, rektal-, bröst-, prostata- och lungcancer år Dessa cancerformer står för drygt 50 % av det totala insjuknandet i cancer. Studien omfattade totalt cancerfall. Lungcancer visade störst geografiska/regionala skillnader. 30 procent färre patienter insjuknar i lungcancer i Kronobergs län jämfört med genomsnittet i Södra sjukvårdsregionen men femårsöverlevnaden var 63 procent lägre än genomsnittet. Även för befolkningen i Nordvästra Skåne noterades lägre överlevnad i lungcancer (49 procent). I Nordöstra Skåne hade istället 37 procent fler lungcancerpatienter överlevt fem år efter diagnostillfället jämfört med Södra sjukvårdsregionen som helhet. Det upptäcktes även regionala skillnader med lägre överlevnad vid prostata-cancer och det framkom att män hade klart lägre överlevnad än kvinnor vid kolon-, rektal- och lungcancer. Totalkostnaden i Södra sjukvårdsregionen under ett år var störst för prostatacancer, 405 mkr för vård och 107 mkr för läkemedel och lägst för rektalcancer med 145 mkr (vård) resp 10 mkr (läkemedel). Genomsnittliga vårdkostnader per person för vård i Skåne avseende befolkningen i Skåne, ett år före och ett år efter insjuknande, var högst för rektal-cancer med 233 tkr. Det sista levnadsåret var vårdkostnaderna högst för lungcancer, 235 tkr per person, medan kostnaderna för läkemedel var högst för lung- och prostatacancer, 33 tkr per person (Attner et al; artikel insänd för publicering). 2 Kan tidiga symtom och tecken bidra till snabbare diagnos och behandling av cancersjukdomar? I Etapp 2, Vård före insjuknande, redovisades om förändringar i vårdsökande/ kontaktmönster i vården före cancerdiagnos kan indikera senare insjuknande i cancer och därmed utgöra en riskmarkör. Även denna etapp omfattade personer som insjuknat i kolon-, rektal-, bröst-, prostata- och lungcancer dock endast med hemort Skåne. Syftet var att undersöka frekvensen vårdkontakter i form av läkarbesök före insjuknandet. Antal personer var totalt Det har också konstaterats att av personer med cancer hade en mindre grupp ett stort antal läkarbesök före insjuknande. Detta mönster fanns för flera år och visade en kontinuerlig ökning ju närmare diagnosdatum man kom. Det fanns dock två undantag - för bröstcancer och rektalcancer ökade inte vårdkontakterna under 1-12 månader före diagnos. Ett urval gjordes från befolkningen av personer som är 25 år eller äldre vilka hade haft 10 eller fler läkarbesök under ett år. Av dessa insjuknade drygt en procent i redovisade cancerformer under en senare tvåårsperiod. Det går dock inte att i denna grupp finna specifika diagnoser. För samtliga insjuknade i respektive cancerform finns dock diagnosmönster före insjuknande (Attner et al; artikel insänd för publicering). 3a Komorbiditet och överlevnad Komorbiditet beräknades för de kroniska sjukdomarna diabetes, hypertoni, olika anemier, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), reumatoid artrit (RA) och alkoholrelaterade diagnoser. Studien visade för lungcancer en signifikant överrepresentation av diagnoserna reumatoid artrit (RA), olika anemier, KOL och alkoholrelaterade sjukdomar. Detsamma gällde för

3 koloncancer avseende olika anemier och för rektal- (nära signifikans) och bröstcancer avseende alkolholrelaterade sjukdomar. Resultaten i studien bör tolkas som att de kroniska sjukdomarna i olika grad finns hos de cancersjuka men det innebär inte att det finns ett direkt orsakssamband som följd av detta. Ett exempel är lungcancer där RA är överrepresenterat och där rökning bör ses som den bakomliggande faktorn för båda sjukdomarna (Olsson et al 2009). 3 b Vårdkonsumtion och sjukdomar hos närmast anhörig (make/maka/sambo) till cancerpatienter I ett kopplingsprojekt med Avdelningen för onkologi har doktorand Katarina Sjövall involverats. I projektet har studerats mönster för vårdkonsumtion och sjukdoms-diagnoser hos närmast anhörig (make/maka/sambo) till den cancersjuke. Tiden efter cancerdiagnosen har jämförts med tiden innan cancerdiagnosen. Resultatet visar en ökad vårdkonsumtion tiden efter cancerdiagnosen hos framförallt anhöriga till patient-er med koloncancer och lungcancer. Antalet sjukdomsdiagnoser ökade signifikant för hela gruppen med 24% året efter den cancersjukes diagnos. Psykiatriska diagnoser ökade signifikant hos anhöriga till kolon-, lung- och prostatacancer. Andra diagnoser som ökade var cirkulatoriska och respiratoriska sjukdomar, gastrointestinala sjukdomar samt sjukdomar i rörelseapparaten (Sjövall et al 2009). 3 c - d Sjukskrivning av närmast anhörig (make/maka/sambo) till cancerpatienter respektive Sjukskrivning av cancerpatienter I en fortsättning av projektet i etapp 3b, har mönster för sjukskrivning hos anhöriga och cancerpatienter studerats. Tiden före cancerdiagnosen har jämförts med tiden efter (ett år före, ett år efter). Anhöriga till lungcancersjuka hade störst antal sjukskrivningsepisoder och antal sjukdagar, och en jämförelse med normalbefolkningen visade att en signifikant ökning av sjukskrivning för denna grupp med 76%. (Sjövall et al 2010). Lungcancerpatienterna hade högst och patienterna med prostatacancer lägst antal sjukskrivningsdagar. Patienter med anhöriga hade 48% fler sjukskrivningsdagar än de som var utan anhörig (Sjövall et al 2011). 4 a Cancer Incidence and Survival in Southern Sweden I denna etapp utvidgades etapp 1 till att omfatta ytterligare 2 år, , samt att samtliga cancerformer finns med. Särredovisning sker av 18 olika cancerformer som omfattar ca 87 % av all cancer. Samtidigt begränsas rapporten genom att vård och kostnader inte omfattas. Antal insjuknade i cancer, ca per år, ökade under perioden med 18 procent. Ökningen fanns för båda könen och i alla åldersgrupper. Specifikt ökade malignt lymfom (73%), övrig hudcancer; skivepitel (65%), hjärntumörer; gliom (38%), malignt melanom och njurcancer (35%). Ettårsöverlevnaden steg med 6,5 procent under perioden. Alla områden i Södra sjukvårdsregionen hade totalt sett högre dödlighet (4-14 %) än Mellersta Skåne. Det fanns signifikant avvikande värden bl a för Män (malignt melanom -37 %, rektal 33 %, övrig hudcancer 31%, kolon 20 %) Blekinge (prostata 49 %, malignt lymfom 43 %) Södra Halland (prostata 23 %, kolon 17%) Kronoberg (äggstockar 38 %, lunga 35 %, prostata 32 %) Nordöstra Skåne (malignt lymfom 58 %, lever 54%, prostata 29 %, malignt melanom -33 %) Sydvästra Skåne (lever 34%, prostata 26 %) Nordvästra Skåne (lunga 32 %, prostata 30 %) Ystad-Österlen (hjärntumör gliom 51 %, lever 39%, prostata 30 %) (Attner et al; artikel under utarbetande)

4 4 b Får personerna likartad behandling för sin cancersjukdom vid olika sjukdomsstadier inom Södra sjukvårdsregionen? Fördjupningsstudie för lungcancer Undersökningen baserades på individdata från tumör-, befolknings-, öppen- och slutenvårdsregister samt från kvalitetsregistret för lungcancer för perioden , icke småcellig cancer. För befolkningen i de geografiska områden som i grundstudien hade högre dödlighet kvarstod detta även när hänsyn togs olika bakgrundsfaktorer. Studien visar också att det finns signifikanta förklaringsfaktorer. Hög dödlighet förklaras främst av att patienten inte fått någon behandling, har dåligt allmäntillstånd eller har insjuknat i ett avancerat sjukdomsstadium. De mest skyddande faktorerna är om patienten blivit opererad eller haft kort remisstid från besök till behandling (artikel under utarbetande). 4c Komorbiditet - fördjupningsstudier För de 18 cancerområden som kartlagts i etapp 4a har cancerfall i Region Skåne för perioden hämtats från Tumörregistret och matchats mot ålders- och könstandardiserade individer i totalpopulationen. Komorbiditetsdiagnoserna togs fram från vårdregister för perioden för båda grupperna med samma beräkningssätt. Inom två områden har det gjorts fördjupningsstudier nämligen för diabetes, obesitas och förhöjda blodfetter resp demens. Diabetes var framförallt mer vanligt förekommande för patienter med levercancer, pankreas cancer och kolon cancer. Obesity var mer vanligt för patienter med endometrial cancer, kolon cancer RR och njurcancer. I en specialstudie har vi kunnat bekräfta tidigare rön om skyddande effekt för läkemedlet Metformin och en högre cancerrisk för de som tar läkemedlet Glargin (artikel är inskickad för publicering). Diagnosen demens var klart lägre hos cancerpatienterna än hos kontrollgruppen. Signifikanta resultat var för sig uppnåddes för: koloncancer, prostatacancer, lungcancer, melanom och cancer i urinblåsan eller i urinvägarna. Sammantaget förekom demens i 40 procent lägre omfattning bland personerna med cancer (signifikant). Ju längre in i kroppen tumörerna har suttit, desto lägre var förekomsten bland dementa. Det anser vi tyder på att man inte tittar efter ordentligt hos patienterna med demens och för den gruppen bara diagnostiserar de tumörer som är lätta att upptäcka. (Attner et al 2010). 5 Fortsatt arbete/kommande etapp I kommande etapp/etapper är det möjligt att göra en ytterligare breddning av de tidigare studierna genom att djupstudera komorbiditet inom alla cancerområden. Samtidigt bör en fördjupning ske inom andra cancerområden än lungcancer genom att använda data från kvalitetsregister samtidigt som ytterligare fördjupning bör göras inom varje område för att kunna analysera socioekonomiska faktorer. Ett annat fördjupningsområde är läkemedel och cancer. Allt detta bör framöver ske inom RCC, Regionalt Cancercentrum Syd, genom en samordnad plan för hur olika registerstudier ska göras som då inbegriper många andra områden/ aktiviteter.

5 Referenser Attner B., Lithman T., Noreen D., Olsson H. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Rapporter Etapp 1-4, Södra sjukvårdsregionen , Olsson H, Attner B, Noreen D, Lithman T. Comorbidity prior to diagnosis in patients with common cancer diagnoses. J Clin Oncol (Meeting Abstracts) May 20, 2009;27(15S):e22180 Sjövall K., Attner B., Lithman T., Noreen D., Gunnars B., Thomé B. and Olsson H. (2009) Influence on the health of the partner affected by tumour disease in the wife or husband A population based register study of cancer in Sweden. Journal of Clinical Oncology 27 (28): Sjövall K., Attner B., Lithman T., Noreen D., Gunnars B., Thomé B., Olsson H., Lidgren L., and Englund M. (2010) Sick leave in spouses to cancer patients before and after the diagnosis. Acta Oncol. May;49(4): Attner B, Lithman T, Noreen D, Olsson H (2010). Low cancer rates among patients with dementia in a population-based register study in Sweden. Dement Geriatr Cogn Disord.30(1): Sjövall K, Attner B, Englund, M Lithman T, Noreen D, Gunnars B, Thomé B, Olsson H and, Petersson I F. (2011) Sickness absence among cancer patients in the pre-diagnostic and the post-diagnostic phases of five common forms of cancer. Supportive Care in Cancer, published online 10 April 2011.