Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Kvalitetsredovisning STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tjärnö Skola Inlämnad av Rektor Sissel Röd

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Organisation... 4 Elevinflytande - Normer - Värderingar... 5 Mål från Nämnden:... 5 Skolans lokala mål... 5 Åtgärder för utveckling från föregående års kvalitetsredovisning... 5 Åtgärder som har genomförts... 5 Resultat och måluppfyllelse... 5 Bedömning och analys... 6 Åtgärder för utveckling... 6 Kunskapsutveckling... 7 Mål från Nämnden:... 7 Skolans lokala mål... 7 Åtgärder för utveckling från föregående års kvalitetsredovisning... 7 Resultat och måluppfyllelse... 8 Bedömning och analys Åtgärder för utveckling Hälsa och Miljö Mål från Nämnden: Skolans lokala mål Åtgärder för utveckling från föregående års kvalitetsredovisning Resultat och måluppfyllelse Bedömning och analys Åtgärder för utveckling Samverkan för utveckling Mål från Nämnden: Skolans lokala mål Åtgärder för utveckling från föregående års kvalitetsredovisning Resultat och måluppfyllelse Bedömning och analys Åtgärder för utveckling Verksamhetskort

3 Sammanfattning Eleverna är delaktiga i sitt eget lärande och har goda möjligheter till inflytande i det dagliga skolarbetet. Det är relativt få elever, och de arbetar i olika gruppkonstellationer utifrån behov. Det har varit positivt för de äldre eleverna att språk, musik och slöjdundervisningen förlagts inne i Strömstad. De träffar då andra elever i samma ålder vilket är värdefullt inför skolår 7. Skolan har nått långt i sitt arbete med marinbiologi. Skolan har inte kommit så långt i VUS-arbetet att det gett något bra verktyg i utvecklingsarbetet under läsåret. Det har varit svårt att få tiden att räcka till för gemensamma diskussioner och strategier i hela arbetslaget, framförallt p.ga att alla arbetar deltid. Elevernas trivsel i skolan är hög. Föräldrarna är i hög grad nöjda med utvecklingssamtalen både inom förskola och skola. Kompetensnivån bland personalen är hög. 3

4 Inledning Tjärnö skola är en bygdeskola ca 12 km utanför Strömstad. Tjärnö skola innehåller allmän förskola, förskoleklass, grundskola år 1 6 samt fritidshem. Verksamheten är förlagd i två byggnader. Den ena byggnaden innehåller verksamhet för skolår 1 6 och den andra innehåller allmän förskola, förskoleklass samt fritidshem. De båda byggnaderna åtskiljs av en allmän väg. Barnen i förskola, förskoleklass och fritidshem måste korsa den allmänna vägen för att komma till skolans gemensamma lokaler såsom idrott och matsal. En tänkt om och tillbyggnad av skolan för att också kunna erbjuda förskola 1-3 beslutades i BUN i nov.-06. Ingen byggnation har påbörjats under året. Kvalitetsredovisningen för Tjärnö skola läsåret 2006/2007 innehåller en bedömning av hur verksamhetsmålen uppnåtts och vilka åtgärder som behövs för att förbättra verksamheten och nå de mål som ännu ej uppnåtts. Målen finns beskrivna i skollag, läroplan, kursplaner, de lokala politiska målen i VUS (verksamhetsutveckling i Strömstad) och de lokala arbetsplanerna för den enskilda skolan. Förskolan och fritidshemsverksamheten redovisas under kapitlet om förskolan. Kvalitetsredovisningen är ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen. Organisation Elevfakta: Under läsåret har skolan ansvarat för 35 elever från förskoleklass till skolår 6 F-klass = 1 elev Skolår 1= 3 elever Skolår 4= 8 elever Skolår 2= 5 elever Skolår 5= 5 elever Skolår 3= 6 elever Skolår 6= 7 elever Fritids har ansvarat för ca 18 elever. Allmän förskola har ansvarat för 6 elever. Personal: 3 grundskollärare 2 fritidspedagoger 1 förskollärare Skolledningen har ingen expedition på skolan, men finns på skolan varje vecka. Arbetssätt: Alla tjänster är tillsatta med behörig personal. Pedagogerna är organiserade i ett arbetslag. Från Resurscentrum har specialpedagog och skolsköterska arbetat i skolans verksamhet 4

5 Elevinflytande - Normer - Värderingar Mål från Nämnden: Nolltolerans - Att alla vuxna / Barn reagerar - Att alla säger ifrån påpekar Skolans lokala mål - God social kompetens Åtgärder för utveckling från föregående års kvalitetsredovisning Definiera mätbara mål och utveckla mätinstrument Åtgärder som har genomförts Pedagogerna har tillsammans med eleverna utvecklat och formulerat regler för arbetet och samvaron på skolan. Eleverna har tränat i att berätta för varandra och lyssna på varandra i grupp. Eleverna har arbetat med att utveckla vi-känsla och samhörighet på skolan. Eleverna har tränat i att lösa problem och konflikter. Eleverna har arbetat med problemlösningssamtal. Elevenkät ang. trygghet och trivsel har genomförts i skolår F 6. Eleverna har fått arbeta med gruppstärkande lekar. Eleverna har planerat sitt eget arbete. Eleverna har arbetat i flexibla gruppsammansättningar. Klassråden har haft möte varannan vecka. Resultat Eleverna har på många olika sätt fått träna sin sociala kompetens. Eleverna har utvecklats i att lyssna respektfullt på varandra. En gemensam likabehandlingsplan har arbetats fram för hela kommunens förskola och skolverksamhet. Varje skola har fått lämna synpunkter. Det fortsatta arbetet med likabehandlingsplanen kommer att ske på varje skola. Resultatet av elevenkäten visar att eleverna känner sig trygga både i klassrummet och på rasterna. 5

6 Analys och bedömning av måluppfyllelse Rektors bedömning är att pedagogerna har ett stort engagemang i elevernas sociala utveckling och i att skapa en vi-känsla på skolan. Genom att visa eleverna respekt och ha ett demokratiskt förhållningssätt stärks också elevernas trygghetskänsla. Ett flexibelt arbetssätt med gruppindelningar där eleverna tränats i att vara i flera olika sammanhang har stärkt den sociala kontrollen och den sociala utvecklingen. De beslutade åtgärderna för utveckling från föregående års kvalitetsredovisning har det inte konkret arbetats med. Åtgärder för utveckling Fortsatt arbete med Likabehandlingsplanen Fortsatt arbete med att utveckla vi-känsla och samhörighet på skolan genom att öka arbetet med faddergrupper. 6

7 Kunskapsutveckling Mål från Nämnden: Goda kunskaper i alla ämnen skall ge eleverna en stabil grund för ett livslångt lärande. Målsättningen är att alla elever får minst godkänt i alla ämnen - Elevinflytande - Samarbete i arbetslagen - Respekt för elevernas behov Skolans lokala mål - Goda kunskaper - Intresse för den marina miljön Åtgärder för utveckling från föregående års kvalitetsredovisning - Definiera mål och utveckla mätinstrument - Att skolbibliotekets böcker sorteras efter LUS, läsutvecklingsschema - Läsgrupper Åtgärder som har genomförts Utvecklat IUP, individuell utvecklingsplan. Eleverna har deltagit i att utveckla sitt eget arbetssätt. Eleverna har varit med att utveckla sitt arbetsschema. Eleverna har arbetat i olika gruppkonstellationer. Eleverna har arbetat problembaserat genom att pröva antagande och lösa problem. Eleverna har haft veckoläxor och betingläsning. Boklådor finns i klassrummen. Eleverna har besökt stadsbiblioteket. Eleverna har arbetat med tyst läsning och högläsning. Eleverna har tränat läsförståelse. Eleverna har arbetat i läsgrupper. Gemensamma genomgångar i vissa ämnen. Marinbiologiska inriktningen är sjösatt och eleverna har arbetat varje vecka teoretiskt och praktiskt. Arbetet har skett på havet, vid stranden, på labbet (Tjärnö marinbiologiska laboratorium) och i klassrummet. Pedagogerna har arbetat med lokala kursplaner i basämnen och marinbiologi. 7

8 Resultat IUP har varit ett bra verktyg för att eleverna ska bli mer aktiva och intresserade av vad de behöver utveckla och vad som fungerar bra medvetna om sitt eget lärande och vad som förväntas. Genom att hitta sitt eget arbetssätt har elevernas nyfikenhet och lust att lära ökat. Genom att arbeta problembaserat har eleverna fått använda sina kunskaper som redskap och pröva antaganden för att lösa problem. Självständigheten har ökat genom att arbeta med eget arbetsschema, veckoläxor och beting. Eleverna har tagit ett stort ansvar för sitt eget lärande på ett aktivt sätt. Arbetet i läsgrupper för att förbättra läsutvecklingen år F-6 har gett goda resultat. Pedagogernas flexibilitet i att skapa olika grupperingar utifrån elevernas behov från skolår F-6 har gett resultat. Resurser för de eleverna som behövt ett extra stöd i kunskapsutvecklingen har således kunnat tillgodoses. Eleverna har fått ökad insikt om havet och livet som finns där. En kursplan i marinbiologi för fyra av kursplanens sex år är färdigställd. 8

9 Redovisa i tabellen nedan resultatet andelen elever som uppnått rekommenderade LUSnivåerna för respektive år för de närmaste 2-åren Tabell 1: Rekommenderade LUS-värden År Beskrivning Fk-l År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År Antalet Elever 2 8 Antal Uppnått Andelen uppnått 2007 Antalet Elever Antal Uppnått Andelen uppnått 100% 67% 100% Tabell 2; Godkänt nationella proven År 5 Läsår Beskrivning Svenska Engelska Matematik 2004/ Antalet elever 2005 Antal godkänd Andel godkänd 2005/ Antalet elever Antal godkänd Andel godkänd 100% 83% (5 av 6) 100% 2006/ Antalet elever Antal godkänd Andel godkänd 100% 83%(4 av 5) 100% 9

10 Analys och bedömning av måluppfyllelse Pedagogerna har hittat bra arbetsformer som passar för de åldrar och integrering av olika klasser som de arbetat med under året. Eleverna har blivit mycket mer medvetna om vad de själva behöver utveckla och vad som förväntas av dem. Den intensiva lästräningen i olika grupperingar har varit gynnsam för alla elevernas läsutveckling. LUS läsutvecklingsschema har varit ett hjälpmedel för alla elever att bli medvetna om var de befinner sig i sin läsutveckling. Rektor bedömmer att måluppfyllelsen är god. Den elev som inte klarat nationella provet i skolår 5 i ett ämne kommer att göra provet i år 6. Åtgärdsprogram finns och specialpedagog är involverad. Åtgärder för utveckling Fortsatt arbete med IUP så att det blir en röd tråd för elever och föräldrar. Fortsatt utveckling av arbete med flexibla arbetssätt och grupperingar Fortsatt arbete med läsgrupper, bänkböcker och läsläxa för de yngre eleverna 10

11 Hälsa och Miljö Mål från Nämnden: Förbättrat folkhälsa: - Aktivt arbete att förbättra barn och ungas hälsa - Alla ska röra sig minst 30 min / dag Skolans lokala mål - Att alla elever i skolår 4-6 klarar Simförbundets magistermärke, ett per år - Samarbete i arbetslaget Åtgärder för utveckling från föregående års kvalitetsredovisning Definiera mål och utveckla mätinstrument Åtgärder som har genomförts Eleverna har fått träna att organisera och leda aktiviteter. Eleverna har löparvarv runt skolan. Eleverna har tränat vattenvana genom lek och grundläggande simträning. Röris, rörelseaktiviteter inne och ute. Utelek, kojbygge, broar vid bäcken, upptäcktsfärder i skogen.. Övningar, lekar och spel för att utveckla allsidiga rörelseaktiviteter. Lagtävlingar Marinbiologi på schemat i både teori och praktik. För att uppnå skolans lokala mål med simundervisningen att under skolår 4-6 klara ett magistermärke per år har djupdyknings och hoppmomenten genomförts i Uddevalla simhall. I marinbiologi har det under året arbetats med sandstranden, havets fysik och kemi, havet som transportmedel, fiske och illustrationsteknik. Resultat Samtliga elever från skolår 3 och uppåt simmar 200 m. Samtliga elever från skolår 4 har klarat Simförbundets magistermärke. Eleverna har utvecklat sin samarbetsförmåga och tränat sin förmåga att organisera och leda aktiviteter. De har lärt sig kämpa, ha kul och göra sitt bästa. Utemiljön inspirerar eleverna till aktiviteter. Genom idrotten har pedagogerna lyckats väcka nyfikenhet och intresse för att prova på nya aktiviteter. Eleverna har fått en ökad insikt om havet och livet som finns där. 11

12 Analys och bedömning av måluppfyllelse Rektor bedömer att måluppfyllelsen är mycket god. Det finns stor kompetens och intresse hos pedagogerna som visar sig i de aktiviteter som eleverna erbjuds. Det marinbiologiska arbetet utvecklas ständigt. Utemiljön stimulerar till lek och rörelse även utan särskilda aktiviteter. Alla tillfällen till daglig rörelse tas tillvara och eleverna uppskattar rasterna och utevistelse. Åtgärder för utveckling Fortsatt utveckling av kursplanen i marinbiologi Fortsatt arbete med flexibla gruppindelningar Fortsatt arbete med elevernas simkunnighet. De elever som riskerar att ej nå målet att simma 200m i år 3, ges chans att få extra simträning. Hälsodag med diskussioner om kost o motion, där vi också har aktiviteter kopplade till hälsa. 12

13 Samverkan för utveckling Mål från Nämnden: Skolans lokala mål - att alla elever, föräldrar och personal känner ansvar och delaktighet Åtgärder för utveckling från föregående års kvalitetsredovisning - Att utöka samarbetet med andra skolor - Flexibilitet kring elevgrupperingar utefter utvecklings och kunskapsnivå Åtgärder som har genomförts Inledande samtal vid skolstart med föräldrar och elever Slöjd, musik och språkundervisning inne i Strömstad Hembrev mellan hem och skola för de yngre eleverna Skoldagbok för de äldre eleverna Utvecklingssamtal varje termin Föräldraenkät om utvecklingssamtalets kvalitet Föräldrar delaktiga i planering av gemensamma aktiviteter som lägerskola, skolavslutningar och julfest. Skolrådsmöten Föräldramöten Flexibla elevgrupperingar efter utvecklings- och kunskapsnivå Samarbete med Tjärnö Marinbiologiska Resultat I det inledande samtalet tydliggörs förväntningar från både skolan sida och föräldrar/elev, samt vilka förkunskaper eleven har. Detta skapar goda förutsättningar för vidare kontakt mellan hem och skola. Undervisning i slöjd och musik för skolår 4-6 samt språk för skolår 6 har samordnats på Strömstiernaskolan. Detta har varit positivt för eleverna som då träffar elever/lärare från andra skolor vilket ger en god förberedelse inför skolår 7. Hembrev och skoldagbok har ökat informationsflödet mellan skola/hem, och gett föräldrarna goda möjligheter att följa elevernas skolarbete. Resultatet av föräldraenkäten där 24 av 35 föräldrar svarat visar att 96% är totalt sett nöjda med utvecklingssamtalet. Föräldrar har varit delaktiga i planering av gemensamma aktiviteter. Analys och bedömning av måluppfyllelse Samverkansformerna har varit många och delaktigheten stor mellan hem och skola. De flexibla elevgrupperingarna har varit till gagn för eleverna. Rektor bedömer att det råder god 13

14 måluppfyllelse vad gäller samverkan mellan hem och skola. Samarbetet med andra skolor har däremot inte utökats. Åtgärder för utveckling Hitta naturliga samverkansformer med andra skolor för utveckling Brevväxla med klasser från andra skolor 14

15 FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM Tjärnö skola 2006/2007 Inledning Enligt regeringspropositionen 2004/05:11, Kvalitet i förskolan skall förskoleverksamheten kvalitetsredovisas. I redovisningen bör också ingå hur hänsyn tagits till förutsättningarna. I denna redovisning fokuserar vi på : Hur förskolan arbetat med barns språkliga och matematiska utveckling Hur förskolan arbetat med barns sociala och emotionella utveckling Hur förskolan arbetat med barns nyfikenhet och lust att lära Hur förskolan har samverkat med hemmen Förskolans styrdokument Det finns flera dokument som anger övergripande mål för verksamheten i förskolan. Läroplanen Lpfö-98 Förskolan ingår i och utgör det första steget i samhällets samlade utbildningssystem för barn och unga. Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Målen i läroplanen anger riktningen på förskolans arbete och uttrycker en önskad kvalitetsutveckling i förskolan. Målen anger också vad förskolan skall sträva mot när det gäller det enskilda barnets utveckling och lärande. Kvalitet i förskolan allmänna råd och kommentarer. Skolverkets allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan har utarbetats på uppdrag av regeringen i syfte att förtydliga verksamheten utifrån nationella krav och mål samt ge stöd vid bedömning och utveckling av verksamheten. VUS-målen för barn och utbildningsnämndens verksamheter anger den kommunala politiska viljeinriktningen för barnomsorgen. Nolltolerans Alla barn/vuxna reagerar Alla säger ifrån och påpekar Prioritera barnens i utveckling i språk, matematik, motorik, social- och emotionellt beteende så att deras lust och motivation att lära ökar. Kompetent och positiv personal Att skapa en lekfull lärmiljö Utvecklingssamtal Full behovstäckning inom förskolan - Korta väntetider inom barnomsorgen 15

16 Förskolan/fritidshemmets förutsättningar Förskolan har under läsåret haft en avdelning med förskolebarn samt fritidsbarn i samma grupp. Förskolan har inte kunnat ta emot barn i åldern 1-3 år då nuvarande lokaler inte är endamålsenliga för denna åldersgrupp. BARNGRUPPEN 6 barn 4-5 år 1 flicka 5 pojkar 12 barn 6-9 år 6 flickor 6 pojkar Allmänna förskolans barn har bestått av fem pojkar och en flicka, förskoleklassen av en flicka och i skolår 1 en pojke och två flickor. Dessa barn har varit tillsammans i olika konstellationer under läsåret. Det har varit en stark pojkdominans de flesta förmiddagarna. Att blanda åldrar från fem till sju år har fungerat relativt bra i ämnen som bild och musik. Förskolan har för det mesta haft sin verksamhet i förskola/fritidshemslokalerna med undantag för gymnastik. PERSONALEN Pedagogerna i förskola/förskoleklass och fritidshem arbetar alla deltid och har haft svårt att hitta tillräcklig gemensam tid för planering och utvärdering av verksamheten då de ofta går omlott. Planerings och utvärderingsdagar har varit värdefulla för arbetslaget. Fortbildning har under året varit i marinbiologi, Reggio Emilia, Stegvis att utveckla de sociala och emotionella kunskaperna, TRAS- tidig registrering av språklig utveckling samt pedagogiska träffar. LOKALER OCH MILJÖ Förskola/fritidshemmets nuvarande lokaler är inte integrerade med skolan, vilket försvårar samarbetet med skolan. De är dessutom i två plan och det är inte möjligt att nå full behovstäckning i förskolans verksamhet då lokalerna är i två plan och inte lämpliga för 1-3 åringar. Utemiljön är fantastisk och inbjuder till varierad och fantasifull lek. Närhet både till skog och strand. Arbetet i förskolan Den språkliga och matematiska utvecklingen har det arbetats med i samlingar och vid fri lek. De har spelat mycket spel som gynnar både den språkliga och matematiska utvecklingen. Förskolan har ett stort utbud av böcker som barnen själva ofta tittat/ läst i, och de vuxna läst för barnen. Arbetet med barnens egen portfolio har startats upp. Där får barnen själva sätta in foton och barnens kunskapande dokumenteras. TRAS- tidig registrering av språkutveckling har varit ett bra arbetsredskap att se var barnen befinner sig i den språkliga och sociala utvecklingen. Den sociala och emotionella utvecklingen har det arbetats med dagligen. Förskolan använder materialet Stegvis som syftar till att utveckla barns sociala och emotionella förmåga. Barnen har fått träna sina förmågor i både den fria leken och i styrda aktiviteter. Barnen har haft ett stort intresse av kojbygge, snickeri, konstruktionslek och skapande verksamhet. Personalen har varit tillåtande och har uppmuntrat barnens nyfikenhet och lust att lära genom att ha material och idèer tillgängligt. De alster som har tillverkats har ställts ut för att inspirera och smitta varandra att prova på. Förskolans prioriterade område har varit marinbiologi även för de yngsta barnen. En handdocka introducerar marinbologi på samlingar då barnen lät sig skillnad på musslor och snäckor. De har tillsammans med skolan gått till stranden och deltagit i de aktiviteter som varit anpassade för 4-5 åringarna. De har gjort strandfynd, samlat på tång, musslor, snäckor 16

17 m.m. De har fiskat krabbor, grävt upp sandmaskar, dragit landvad med skolbarnen och pressat alger på papper. Strandfynden har de arbetat med i den skapande verksamheten och haft utställning med alster i olika material. De har också besökt Marinbologiska klappakvariet. Samverkan mellan förskola och hem Pedagogerna upplever att samarbetet med föräldrarna fungerat bra. De har haft utvecklingssamtal med samtliga föräldrar under vårterminen, och varit lyhörda för föräldrarnas synpunkter på förskolans verksamhet. En föräldraenkät om förskolans verksamhet och kvalitet genomfördes under vårterminen. 4 av 6 föräldrar svarade på enkäten. Hur nöjd är du med - Hur ditt barn trivs med personalen Medelvärde 5,7(av 6) - Hur ditt barn trivs med kamraterna Medelvärde 5,2(av 6) Hur nöjd är du med - Vad ditt barn lär sig? Medelvärde 5,0(av 6) Delaktighet och inflytande Hur nöjd är du med -Hur personalen samarbetar med dig angående ditt barns utveckling och lärande Medelvärde 5,0(av 6) -Hur utvecklingssamtalet genomfördes Medelvärde 5,5(av 6) Ditt barns förskola som helhet Om du tänker på ditt barns förskola i sin helhethur nöjd är du då med verksamheten Medelvärde 5,5 (av 6) 5åringarna har också själva fått svara på frågor vad de tycker om sin förskola. Tycker du att det är roligt på förskolan? Medelvärde 6,0 (av 6) Trivs du med dina kompisar på förskolan? Medelvärde 6,0 (av 6) Arbetet i fritdshemmet Det viktigaste arbetet i fritidshemmets verksamhet har varit att skapa gemenskap och trygghet. Kunskaperna ligger mest å det sociala planet, men de lär sig också mycket annat genom sin kreativitet, både inomhus och ute. Fritidshemmet erbjuder aktiviteter som barnen själva får välja om de vill delta i. Utelek med kojbyggen, broar vid bäcken och upptäcktsfärder i skogen är dagliga inslag i veksamheten. Barnen har också haft tillgång till idrottssalen där barnen haft möjlighet att leka/idrotta efter skoltid. Barnens läsutveckling har stimulerats genom att de äldre barnen läser för sina yngre kamrater, samt att de vuxna läser för barnen. Rektors bedömning av måluppfyllelsen Förskolan har arbetat mot strävansmålen och både barn och föräldrar har varit nöjda med förskolans verksamhet. Det har varit få barn i förskoleverksamheten vllket också inneburit mycket ensamarbete för pedagogerna med överlappning av verksamheten i förskola/fritdshem. Åtgärder för utveckling Att anpassa den pedagogiska verksamheten för 3-5 åringar. Att utveckla samarbetet i arbetslaget. 17

18 Verksamhetskort Skola Medborgare/elever Medarbetare Index nöjd elev/förälder (skala 1-5)Utv.samtal skola Utv.samtalets genomförande I förskolan (skala 1-6) 4,6 (av 5) 5,5(av6) Index nöjd medarbetare Skala 1-6 Andel Lärare (Heltidstj.) med ped. utbildn. 5,5 5,3 100% 100% 100% Ekonomi Undervisn.kostn/ elev Verksamhet och processer Godkänt i Nat. prov i åk Lärom.kostn. / elev 1091 Lokalkostnad / elev Andelen som uppnått LUSnivå i skolår 6 Andelen behöriga till gymnasiet Totalkostnad / elev Genomsnittligt meritvärde 100% 100% Totalkostnad skola Simkunnighet skolår 3 Ant. elever skolår 33 Simkunnighet skolår 5 Grundläggande högskolebehörighet 18