Vad kan vi lära oss av tvillingar?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad kan vi lära oss av tvillingar?"

Transkript

1 DEC 2006 INFORMATION KRING SPECIALPEDAGOGISKA FRÅGOR Läsprojekt ska öka likvärdigheten Hur kan en enskild skola förbättra pojkars och flickors förutsättningar för lika framgång skolan? Myrsjöskolan i Nacka jobbar sedan flera år aktivt på att öka likvärdigheten - bland annat genom små klasser och en särskild satsning på läsning. Läsningen är ju grunden för all teoretisk kunskap och vi har sett att pojkarna läser mindre, säger Lena Mandel, biträdande rektor för årskurserna 7-9. Skillnaderna i resultat mellan könen är genomgående i den svenska skolan - såväl i grund- som gymnasieskolan når pojkarna ungefär 90 procent av flickornas betygsresultat. På Myrsjöskolan är betygsskillnaderna något mindre än i riket som helhet. Tidigare har det varit ännu jämnare, men förra läsåret växte glappet. En orsak kan vara att vi då hade en hård årskull med många svaga killar. Men det är nog inte hela förklaringen, säger biträdande rektor Lena Mandel. Sedan ett tiotal år satsar Myrsjöskolan på små klasser - max 17 elever per grupp i årskurserna 7-9. En anledning är att underlätta lärarnas kunskapsbedömning - skriftliga prov ska inte få för stor betydelse. I en klass med färre elever kan läraren jobba på ett annat sätt och behöver inte ha lika mycket skriftliga kontroller. Bland annat gynnar det killar, eftersom de ofta presterar sämre skriftligt, säger Lena Mandel. På nationell nivå är svenska tillsammans med bild och hemkunskap det ämne där betygsskillnaderna mellan pojkar och flickor är allra störst. För att öka lusten till läsning - inte minst bland killar - bedriver Myrsjöskolan ett särskilt läsprojekt. Det sträcker sig över alla årskurser, omfattar ett flertal ämnen och innebär att eleverna varje vecka har särskild tid avsatt för läsning. Syftet är att visa att läsning inte bara handlar om svenskämnet. Just nu är det bildlärarna som ansvarar för läsningen och då kanske eleverna får läsa om en konstnär eller någon annat som har med bild att göra. Vi har också högläsning, även för högstadieeleverna. Att få höra skriftspråk kan vara väldigt språkutvecklande, säger Lena Mandel. Gener och miljö och dess betydelse för tidig läs- och skrivinlärning Vad kan vi lära oss av tvillingar? Gästskribent - Stefan Samuelsson Läs- och skrivforskning har under flera decennier på olika sätt kunnat visa att det förekommer ett genetiskt inflytande på individuella variationer i läsoch skrivförmågan hos normala läsare. Man har också vid upprepade tillfällen visat att det föreligger ett substantiellt genetiskt inflytande när det gäller tidiga läs- och skrivsvårigheter. Båda dessa påståenden kan verka konstiga och svårförståeliga, inte minst med tanke på att läs- och skrivförmågan är en relativt sen mänsklig uppfinning och ett konstgjort språk som har varit tillgängligt för de flesta människor i västvärlden i kanske 400 år. Det är i det här sammanhanget viktigt att slå fast att ingen seriös forskare hävdar att det finns enskilda eller grupper av gener för läsning och stavning. Vi kan alltså inte ärva läs- och skrivförmågan direkt. Istället antar man att ett genetiskt inflytande på läs- och skrivförmågan förklaras av att gener har betydelse för andra språkliga och kognitiva kompetenser som har utvecklats under tals år och som dessutom utgör viktiga grundförutsättningar för en god läs- och skrivutveckling. Denna artikel innehåller en komprimerad beskrivning av ett pågående internationellt longitudinellt tvillingprojekt där syftet är att studera det genetiska och miljömässiga inflytandet på språkliga och kognitiva kompetenser som vi vet bidrar till att predicera (förutsäga) barns tidiga läs- och skrivinlärning. Detta innebär att vi genomför omfattande observationer av språk och kognition hos 5 år gamla barn, dvs redan innan barnen kan läsa eller har fått någon formell läs- och skrivundervisning. Ett annat syfte är att studera det genetiska och miljömässiga inflytandet på barnens tidiga läs- och skrivförmåga. Forskning omfattar idag totalt över 900 tvillingpar och undersökningen genomförs i ett samarbete mellan Sverige, Norge, USA och Australien. Den grundläggande principen vid tvillingforskning är att jämföra sambandet mellan resultat på ett visst test som enäggstvillingar uppvisar med motsvarande samband för samma test som tvåäggstvillingar erhåller. Om vi tänker oss att vi låter grupper av enäggstvillingar och tvåäggstvillingar genomföra ett test som mäter deras forts nästa sida

2 ordförståelse. Därefter beräknar vi sambandet mellan tvilling 1 och tvilling 2 för hela gruppen enäggstvillingar (se illustration nedan, där x står för varje individs resultat på ordförståelsetestet). Sambandet mellan enäggstvillingar uppgår till 0.85 och motsvarande samband för tvåäggstvillingar till Båda sambanden är relativt höga och det betyder att barnen i ett par har en ordförståelse som är förhållandevis lika. I exemplet ser vi emellertid att sambandet för enäggstvillingar är något högre jämfört med tvåäggstvillingar. Denna skillnad i samband är ett uttryck för att det föreligger ett visst genetiskt inflytande. Hur kan man dra en sådan slutstats och hur stort är det genetiska inflytandet i vårt exempel? Det första vi måste veta är att enäggstvillingar delar 100 procent av generna, medan tvåäggstvillingar delar 50 procent av generna. Det andra som är viktigt att veta är att man antar att barnen inom ett tvillingpar, oavsett om de är enäggs- eller tvåäggstvillingar, delar lika mycket på den miljö de växer upp i. Detta är en av anledningarna till att tvåäggstvillingarna i vår undersökning alltid är av samma kön. Enäggstvillingar Tvåäggstvillingar Tvilling 1 Tvilling 2 Tvilling 1 Tvilling 2 r xy =0.85 r xy =0.60 I vårt exempel uppskattas det genetiska inflytandet på ordförståelse till 30. Så här gör man, differensen mellan 0.85 och 0.60 uppgår till Denna differens mellan sambanden multipliceras därefter med 2 (0.15x2=0.30) eftersom enäggstvillingar delar på dubbelt så många gener som tvåäggstvillingar. Denna enkla räkneoperation illustrerar hur tvillingar kan bidra till ny kunskap om genernas betydelse för olika förmågor och beteende. En sista sak som är viktig att klargöra är att tvillingforskning inte bidra till några som helst kunskaper om vilken eller vilka gen(er) som bidrar till en ärftlighet, utan endast kunskap om hur stor andel av variationen i en viss förmåga som kan förklaras av genetiska faktorer. Hur ser då det genetiska och miljömässiga inflytandet ut för olika språkliga färdigheter som predicerar den första läs- och skrivförmågan? I tabellen nedan presenteras resultat som publicerades Observera att genetiskt och miljömässigt inflytande inte summerar till 100%. Anledningen är att en del av variationen hos en viss språklig förmåga förklaras av problem som uppstår vid själva mätningen av en viss förmåga (sk. mätfel) Språkliga färdigheter Genetiskt - / Miljö mässigt inflytande Fonologisk medvetenhet 61% 30% Snabb namngivning 64% 11% Verbalt minne 57% 29% Vokabulär 32% 60% Tidig skriftspråklig kompetens 23% 68% Av tabellen framgår det att det genetiska inflytande på fonologisk medvetenhet (barns förmåga att uppfatta spåket ljudstruktur), snabb namngivning (snabb fonologisk tillgång till sitt vokabulär), samt verbalt minne är relativt stort och väsentligt större än det inflytande som miljön har för samma förmågor. Däremot framgår det att miljön är viktigare än de genetiska faktorerna när det gäller att förklara individuella variationer i vokabulär och tidig skriftspråklig kompetens (t.ex. barnens bokstavskännedom innan de kan läsa). Vi kan alltså konstatera att genetiska faktorer är mer eller mindre viktiga för många av de färdigheter som vi vet spelar en viktig roll för den tidiga läs- och skrivinlärningen. Därmed har vi också identifierat flera kandidater som hjälper oss att förstå varför det också finns ett genetiskt inflytande på den tidiga läs- och skrivförmågan. De underliggande förmågorna som kanske bidrar mest till ett genetiskt inflytande på läsförmågan är fonologisk medvetenhet och snabb namngivning som båda har visat sig vara grundläggande förmågor med stort betydelse för den första läs- och skrivinlärningen. Vilken roll spelar gener och miljö när det gäller det genetiska inflytandet på barns tidiga läsförmåga? I Tabellen nedan redovisas de senaste resultaten från vårt projekt som kommer att publiceras i början av Resultaten gäller för tvillingar som har haft åtminstone 1 års formell läs- och skrivundervisning. Jag har valt att presentera det genetiska och miljömässiga inflytande på läsförmågan för tre olika grupper av tvillingar, dvs tvillingar från USA, Australien och Skandinavien (Sverige och Norge). Resultatet är kanske överraskande, men entydiga. Det genetiska inflytandet på individuella variationer i läsförmågan hos 7 år gamla elever uppgår till mellan 75 och 83%. Dessutom kan man läsa ut av tabellen att det uppskattade genetiska inflytandet är i stort sett lika i de tre olika tvillinggrupperna. Tvillinggrupp Genetiskt - /Miljömässigt inflytande Skandinavien 75% 13% USA 83% 7% Australien 79% 5% Vi kan alltså konstatera att genetiska faktorer är viktigare än miljön när det gäller att förklara individuella variationer i läsförmågan. Fråga som omedelbart infinner sig är förstås om hemmiljön och skolan därmed inte har någon betydelse för barnens läsförmåga? Det som är viktigt att komma ihåg är att dessa estimeringar av det genetiska inflytandet på läsförmågan syftar endast till att förklara varför barn varierar i sin läsförmåga. Resultaten ger ingen direkt information om vilken betydelse gener och miljö har för den faktiska läsförmågan (nivå på läsförmåga). Vi vet att uppväxtmiljö, aktiviteter i hemmet som stimulerar barns språkutveckling och intresse för skrift har betydelse för den faktiska läsförmågan. Vi vet också att den faktiska läs- och skrivundervisningen som elever får i skolan är viktig för många barn. Om vi föreställer oss grupper av barn som kommer till skolan väl förberedda på alla sätt för den första läs- och skrivundervisningen. Många av dessa barn kanske redan kan läsa. Vi kan också se barn framför oss som inte har utrustats med samma förutsättningar i hemmet för att tillgodogöra sig den tidiga läs- och skrivundervisningen. Om vi skulle jämföra dessa båda grupperna och deras läsförmåga efter 1 år i skolan är sannolikheten stor 2

3 att vi skulle finna relativt stora skillnader i läsförmågan. I ett sådant exempel förklaras dessa skillnader i läsförmågan i stor utsträckning av skillnader i uppväxtmiljö. Det som emellertid är viktigt att komma ihåg är att individuella variationer i läsförmågan för respektive grupp fortfarande till stor del förklaras av genetiska faktorer. Vi kan också föreställa en grupp elever som vid skolstart har oturen att börja på de allra sämsta skolorna vi har i Sverige. Allt som karaktäriserar en bra skola (ekonomi, lokaler, klasstorlek, lärare, skolledning osv) är frånvarande i dessa skolor. En annan grupp elever har istället turen att få börja i skolor som i alla dessa avseenden ligger i topp. Om vi jämför läsförmågan hos dessa elever efter 1 år skolan är sannolikheten stor att läsförmågan i det senare fallet är väsentligt bättre. I detta exempel bidrar förstås skolan till att förklara skillnader i läsförmågan. Men återigen måste vi konstatera att det som förklarar varför elever varierar i sin läsförmåga, oavsett om de kommer från undermåliga eller bra skolor, är i huvudsak genetiska faktorer. Alltså, en stimulerande uppväxtmiljö och välfungerande skolor med god och väl genomtänkt läs- och skrivundervisning är av stor och i vissa fall av avgörande betydelse för att barn ska lära sig läsa och skriva. Däremot förklaras en stor andel av de variationer i läsförmågan som vi kan observera inom skolan av genetiska faktorer. Den kanske viktigaste pedagogiska implikationen av dessa resultat är att förskola och skola måste vara särskilt uppmärksamma på barn och elever där det förekommer en viss genetisk risk för att utveckla läs- och skrivsvårigheter. God undervisning är självklart bra för alla elever, men särskilt viktigt för elever med en genetisk risk för att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Stefan Samuelsson, professor i specialpedagogik vid Linköpings universitet Ny forskning Utvecklingsförsenade barn har också behov av samspel med andra Lena Almqvist har i sin doktorsavhandling i psykologi undersökt hälsa för små barn med och utan utvecklingsförsening/funktionshinder. Hälsa och funktionshinder ses i undersökningen som begrepp som mer handlar om att fungera positivt i vardagen än som motpoler, det vill säga att ha en god hälsa innebär inte automatiskt frånvaro av sjukdom eller funktionshinder. Funktionshindrade och utvecklingsförsenade barn har samma behov som andra barn av självständighet och samspel med andra barn för att fungera positivt. Barn med utvecklingsförsening och samtidiga beteendeproblem blir dock över tid sämre bemötta av förskolepersonal vilket på sikt riskerar att försämra dessa barns hälsa. Hälsa för små barn handlar om mycket mer än att bara vara frisk och utvecklas enligt normen, säger Lena Almqvist. Det handlar också om samspel, miljö, aktivitet och delaktighet, eller helt enkelt att fungera positivt i vardagen. Det är sällan så att någon faktor kan förklara varför ett barn har god hälsa och ett annat inte. Många olika faktorer samspelar där var och en av dessa får sin roll i förhållande till barns hälsa genom de andra, till exempel barnets beteende påverkar bemötandet från vuxna och andra barn. I min forskning har jag försökt att se vilken betydelse dessa mönster av faktorer har för barns hälsa och positiva fungerande i vardagen över tid. Genom att förstå hur vissa faktorer påverkar andra för att i slutändan påverka barns hälsa, kan insatser riktas mot att stärka dessa faktorer. Disputationen ägde rum den 15 september 2006 vid Örebro universitet, Institutionen för beteende-, socialoch rättsvetenskap. Titel: Children s health and developmental delay: Positive functioning in everyday life. Mer information finns på följande länk: Vart är den svenska skolan på väg? Gunilla Ingelstad disputerade i oktober 2006 vid Lunds universitet med avhandlingen: Dokumenterat utanförskap- om ungdomar som inte når målen. Jag har arbetat i skolan i många år, men för drygt tio år sedan började jag jobba med övergripande frågor i verksamheten, bland annat betygsuppföljningar. Jag skrev då en rapport där jag analyserade de elever som inte nådde målen i kärnämnena, och avhandlingen kan sägas vara en uppföljning av den studien, säger Gunilla Ingelstad. Avhandlingen handlar om situationen för de elever som slutar skolan utan att få betyg i kärnämnena. Det har tyvärr uppstått en situation där vi har en ganska stor andel elever som lämnar grundskolan utan att ha nått läroplanens mål. Jag ville, ur elevens perspektiv, analysera hur skolan har agerat för att hantera den här situationen: vilka är orsakerna till att eleverna har ofullständiga betyg, och hur ser deras skolupplevelser ut? 3

4 Ny studie från Skolverket: Viktigt för likvärdigheten med olika läromedel i undervisningen Det är viktigt att lärare varierar användningen av läromedel i sin undervisning - inte minst för likvärdighetens skull. Det konstaterar Skolverket i en ny studie. När man läser kursplanerna framgår det rätt tydligt att man inte kan använda sig av ett enda material, säger Charlotte Samuelsson, undervisningsråd på Skolverket. I studien Läromedlens roll i undervisningen har lärares val, användning och bedömning av läromedel i engelska, samhällskunskap och bild i årskurs fem och nio undersökts. Syftet har varit att ge en aktuell bild av läromedlens roll och funktion i skolan. Studien baseras dels på en nationell enkätstudie, dels på intervjuer. Enligt studien upplever en majoritet av engelsklärarna och närmare hälften av lärarna i samhällskunskap att den traditionella läroboken är en garanti för att eleverna lär sig rätt saker i förhållande till målen. Samtidigt visar studien att de lärare som ofta deltar i diskussioner om innehållet i läro - och kursplaner använder fler olika läromedel än andra lärare. Charlotte Samuelsson betonar också att det ur ett likvärdighetsperspektiv är viktigt att läraren kan anpassa läromedlen till elevernas olika behov och förutsättningar. Tidigare studier har visat att effektiva lärare är de som lyckas anpassa undervisning och arbetssätt till elevernas olika förutsättningar. Det skulle man kunna översätta till att en flexibel och varierad användning av olika läromedel gör det lättare för alla elever att nå målen. Stora skillnader Resultaten visar dock att det är stora skillnader mellan de undersökta ämnena i hur och vilka läromedel som används. Undervisningen i engelska är mest bunden till en viss lärobok, medan variationen är större i samhällskunskap. Allra friast på läromedelsfronten är bildämnet. Orsaken kan bland annat vara att engelska - liksom exempelvis matematik - är ett mer hierarkiskt uppbyggt ämne än de båda andra. - Det är ett ämne där man av tradition ofta börjar på en viss nivå och sedan bygger vidare utifrån den. I bild finns det inte en lika given startpunkt, säger Charlotte Samuelsson. Mindre läroboksbunden De senaste kursplanerna i engelska betonar dock mer än tidigare vikten av att andra språkfärdigheter än de rent grammatiska. Till exempel att eleverna kan förstå språket och själva göra sig förstådda. Det borde göra det möjligt för undervisningen att vara mindre läroboksbunden, menar Charlotte Samuelsson. Engelsklärarna är också - trots att de använder läroboken i stor utsträckning - kritiska till att den styr i så hög grad. En orsak till att läroboken är så styrande kan vara att läroböckerna ofta är årskursbaserade i engelska. Lärarna anser att de måste hinna med alla delar i boken för en årskurs för att kunna gå vidare till nästa. Andra källor Utöver läroboken är Internet, tidningar, aktuella händelser och skönlitteratur exempel på läromedel som används. Särskilt i samhällskunskap får eleverna ofta själva söka efter information på just Internet inom ramen för till exempel ett grupparbete. En del lärare upplever dock att de har för dåliga kunskaper i informationssökning på nätet - inte sällan sämre kunskaper än eleverna själva. Informationen på Internet är ju inte skapat för att vara ett läromedel, vilket kan leda till att eleverna kan hitta väldigt osaklig information. Det är viktigt att både lärare och elever föhåller sig kritiska till de informationskällor de använder, säger Charlotte Samuelsson. Text: Karin Andrén För mer information kontakta Charlotte Samuelsson, undervisningsråd, tel Lena M Olsson, undervisningsråd, tel Gunnar Åsén, undervisningsråd, tel Välkommen till Läromedelsutställningen 2007! Aktuella läromedel och nyheter från ett stort antal förlag presenteras under två dagar på Svenska Mässan! januari Förskola och grundskola, måndag tisdag klockan Fri entré!!! 4

5 Filmtips! Om barn och Konflikt : Att få ett annorlunda barn (2005) 27 min. Produktnr. U Vad innebär det för föräldrar att få ett barn med funktionshinder? Ett barn har fötts, men inte det barn som alla hade förväntat sig, hoppats på och längtat efter. Släkt och vänner vet kanske inte vad de ska säga. Ska man gratulera till det nya barnet? Eija Strand-Ruuth, psykolog, berättar om den stora tystnaden från omgivningen som ofta inträffar runt den nya familjen. Sören Olsson, författare, har en son med Down s syndrom. Han ger sin syn på omgivningens reaktioner och funderar på hur livet utvecklats tillsammans med sin förstfödde son. Samtal med: En skola för alla? (2005) 14 min. Produktnr. U Annika Koldenius samtalar med Eva Hjörne, forskare i specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Trots elevhälsoteam och experthjälp, och trots att det ställs allt fler neuropsykiatriska diagnoser, verkar antalet barn med problem öka. Är det kanske inte barnen det är fel på, utan skolans sätt att bemöta dem? Boktips! Skolakuten : Tyst i klassen! (2006) 27 min. Produktnr. L (Radio) Bryter du mot reglerna på Beringskolan i Örkelljunga kan konsekvensen bli att du får kratta löv eller skala potatis. Resursläraren Stig Paulsson har alltid sin mobiltelefon påslagen. När det ringer betyder det att en elev har stört ordningen och då är det Stigs uppgift att ge eleven en praktisk BRAK-uppgift. Men innan lärarna ringer till Stig delar de först ut varningar till eleven. Skolakuten talar med Magdalena Karlsson, undervisningsråd på Enheten för tillsyn och skådespelaren Anders Linder delar med sig av sina skolminnen. Du kan också lyssna på programmet via UR:s Pedagogwebb, Röster om dyslexi (1998) 25 min. Produktnr. V2871 Filmen som delvis bygger på intervjumateriel från Dyslexikamjanens stora TV-evenemang Dumskalle eller ljushuvud? är gjord av Lars Boberg och Jan Hellbom för Dyslexifondens räkning, Filmen som delvis bygger på intervjumateriel från Dyslexikamjanens stora TV-evenemang Dumskalle eller ljushuvud? är gjord av Lars Boberg och Jan Hellbom för Dyslexifondens räkning. Jonas och verkligheten (2004) 28 min. Från 10 år. Produknr. V årige Jonas önskar sig mest av allt en riktig vän, men har svårt att få till det då kompisarna blir arga och trötta på honom efter ett tag. Filmen handlar om utanförskap, om hur det är att känna sig annorlunda och om svårigheten att anpassa sig till sociala normer. Jonas och verkligheten är också ett naket och känslofyllt porträtt av en ung människas steg mot vuxenvärlden. För information om fler nyheter och vårt övriga filmutbud välkommen att besöka Alla kan lära sig läsa och skriva, Ingvar Lundberg, Natur och Kultur Smart start vid lässvårigheter och dyslexi, Bodil Andersson, Louise Belfrage, Eva Sjölund, Natur och Kultur Konsten att läsa faktatexter, Ingvar Lundberg, Natur och Kultur Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter, Birgit Druid Glentow Räknesvårigheter och lässvårigheter, Ingvar Lundberg, Görel Sterner,Natur och Kultur Att möta och erövra skriftspråket, Längsjö, Nilsson, Studentlitteratur Lösningsinriktad pedagogik, Måhlberg, Sjöblom, Mareld Variation i språkundervisning, Levihn, Norman, Gleerups Alla talar om matte - redan i förskolan, Gottberg, Rundgren, UR Från tecken till skrift, Zinke, Bostelmann, Gleerups Räkna med 6-åringen Matematikdiagnos, Danielsson, Modin, Gleerups Dyslexi- en diagnos på gott och ont, Zetterqvist, Nelson Studentlitteratur 5

6 Kurser och konferenser inom GR Utbildning Ur vårens program... Konflikthantering Eva Ekman (12 mars) Det goda samtalet fokus på pedagogens föräldrakontakt Lasse Lindsjö (14 mars) Kommunikation och konflikthantering Sylvia Lidén Nordlund (19 mars) Läsutveckling Förberedande, Grundläggande och Fortsatt läs- och skrivinlärning Ingegärd Hemmingsson (22 febr) Ordstimulering Läsförståelse Christina Hellman (28 febr) Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Grundläggande kurs för skolledare och lärare Eva Cedermark (5 mars) Barnets väg mot god läsning Katarina Herrlin (7 mars) Hur får man fatt i språkutvecklingen? Birgitta Garme (14 mars) Vad vi kan göra för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och skolsvårigheter Mona Näreskog (28 mars) Ett lyckat kompensatoriskt arbetssätt med elever som har läs- och skrivsvårigheter Bodil Andersson (11 april) Kunskap om Räknestrategier en öppning till de lågpresterande Jan Nankler (5 febr) Räknesvårigheter och lässvårigheter hur hänger det ihop? Görel Sterner (6 mars) Eleven innan brottet Birgit Malm (1 mars) Seriesamtal och sociala berättelser Birgitta Andersson (1 mars) Frågor angående kurser besvaras av Wera Andbert, wera.andbert@grutbildning.to eller tel alt Anmälan kan även göras direkt på webben, gå in på eller till pcanmalan@grutbildning.to Ytterligare information finner du på vår hemsida: Pedagogiskt Centrum Övriga utbildningar se utbildningar GR Utbildning tackar för ett mycket gott samarbete under året och önskar er alla en God Jul och ett Gott Nytt År Vet du någon som skulle vilja prenumerara på GR Specialen? Anmälan görs på grspecialen@gr.to GR-Specialen BESÖK Gårdavägen 2 TELEFON GR UTBILDNING POST Box 5073, Göteborg

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Disposition Hur tidigt kan man upptäcka läs-

Läs mer

Att utveckla en skriftspråklig förmåga och orsaker till lässvårigheter

Att utveckla en skriftspråklig förmåga och orsaker till lässvårigheter Att utveckla en skriftspråklig förmåga och orsaker till lässvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Min Tillfälligheter, spretigt och samarbeten-

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

PDG420 Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15 higher education credits

PDG420 Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15 higher education credits Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG420 Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15 higher education credits Grundnivå, First cycle

Läs mer

Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Vad är läsning? Avkodning x Språkförståelse

Läs mer

Åtgärdsplan Hur vi förebygger läs och skrivsvårigheter

Åtgärdsplan Hur vi förebygger läs och skrivsvårigheter Dingtuna skolor 2008 06 10 Åtgärdsplan Hur vi förebygger läs och skrivsvårigheter Mål Elever i Västerås ska i år 3 kunna läsa, skriva och räkna. I de fall som tillräckliga kunskaper inte erhållits ska

Läs mer

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg Anna Olsson UE i Mölndal Anna Maria Åkerberg Glasbergsskolan Mölndal Ett förändrat arbetssätt kräver kompetens och adekvata mätmetoder Forskning Utbildning Drakrosetter PIRLS-rapporten 2006 (Progress in

Läs mer

Vad kan tvillingforskning lära oss om tidig läs- och skrivinlärning?

Vad kan tvillingforskning lära oss om tidig läs- och skrivinlärning? Vad kan tvillingforskning lära oss om tidig läs- och skrivinlärning? Stefan Samuelsson Linköpings universitet Abstract Tvillingar är först och främst en källa till glädje inom familjen. Tvillingar är emellertid

Läs mer

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

PDG420, Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15,0 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15.0 higher education credits

PDG420, Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15,0 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15.0 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG420, Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15,0 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15.0 higher education credits Grundnivå/First

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Gefle Montessoriskola, reviderad september 2012 Utvärderas och revideras september 2013 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon:

Läs mer

K U R S P L A N. Språk-, läs- och skrivutveckling ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Language, reading and writing development from a special needs

K U R S P L A N. Språk-, läs- och skrivutveckling ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Language, reading and writing development from a special needs 1 Institutionen för pedagogik K U R S P L A N Språk-, läs- och skrivutveckling ur ett specialpedagogiskt perspektiv Language, reading and writing development from a special needs Kurskod GU2152 Dnr 211/2007-514

Läs mer

Dyslexi. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

Dyslexi. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås Dyslexi Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Ea Adler, Björn Neuropedagogik : om komplicerat lärande / Björn Adler & Hanna Adler. - 2., [rev.]

Läs mer

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN 2015/16 Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN Läslyftet Bakgrund Läslyftet är en av regeringen beslutad insats (2013) Målet för insatserna är att ge lärare vetenskapligt väl underbyggda

Läs mer

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling 0 Tyresö 2014 (Reviderad 2016) Anna Refors Grundskolelärare med specialpedagogisk kompetens

Läs mer

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande läsutveckling i skolår F-6 Språk, lärande

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder

Läs mer

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015 Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015 En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson &Evelinn Fagerberg Rådgivare Pedagogisk

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Central elevhälsa i Kalmar erbjuder

Central elevhälsa i Kalmar erbjuder Central elevhälsa i Kalmar erbjuder I den här foldern presenteras alla föreläsningar, workshops och inspirationsträffar som den centrala elevhälsan i Kalmar kommun erbjuder. Syftet med att erbjuda följande

Läs mer

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010) Definition av dyslexi (Lundberg, 00) När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande Svenska Dyslexiföreningen, Linköping oktober 06 Tema: Att skapa goda förutsättningar för barn med språkstörning

Läs mer

Föreläsning nr 1 kl

Föreläsning nr 1 kl Föreläsning nr 1 kl. 09.15-10.00 En del barn som senare kanske kommer att få en neuropsykiatrisk diagnos kan redan som små ha behov av särskilt stöd för att kunna vara med i den pedagogiska verksamheten

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

Barn och Familj Språkutveckling

Barn och Familj Språkutveckling Barn och Familj Språkutveckling Framtiden kommer av sig själv, framsteget gör det inte. Poul Henningsen Kommunövergripande språkutvecklare - KSU Agneta Bengtsson Helén Lysmo Pia Persson Uppföljning och

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

Broskolans röda tråd i Svenska

Broskolans röda tråd i Svenska Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Literacy tillsammans med empatidockor

Literacy tillsammans med empatidockor Literacy tillsammans med empatidockor Vilka elever kommer till vår skola? Skolverkets projekt med avseende på språk, lärande och identitet i svenskundervisning Övergripande syfte ge lärarna kunskap, möjligheter

Läs mer

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter.

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Boken om mig själv En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Det finns flera informationsfilmer om dyslexi, men vi har saknat en film som kan förklara för yngre

Läs mer

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning!

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Uppsala den 15 september 2015 Innehåll Vad är dyslexi? Pedagogisk utredning

Läs mer

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Backeboskolans förskola. Nacka kommun Backeboskolans förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Gunilla Biehl Nacka kommun Inger Dobson Danderyds kommun Vecka 15, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas bild Hur

Läs mer

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22 LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING Mål vi uppmärksammar och stödjer aktivt de elever som är i behov av särskilt stöd vi har en gemensam helhetssyn där eleverna respekteras

Läs mer

SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET

SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET Fortbildningssatsning för lärare i förskoleklass läsåret 2011-12 Margaretha Bengtsson och Fredrik Lund Språkutvecklare i Varbergs kommun Fortbildningssatsning

Läs mer

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.

Läs mer

Introduktion till studier på Masugnen och sfi

Introduktion till studier på Masugnen och sfi Introduktion till studier på Masugnen och sfi Innehållsförteckning Till nya studerande på sfi i Lindesberg... 3 Hej!... 3 Syfte... 3 Masugnens utbildningsverksamhet... 3 Våra kurser och spår... 3 Frånvaro...

Läs mer

Uppdragsutbildning Pedagogisk utredning av elevers läsoch skrivutveckling

Uppdragsutbildning Pedagogisk utredning av elevers läsoch skrivutveckling Uppdragsutbildning Pedagogisk utredning av elevers läsoch skrivutveckling Aktivitets ID: 50442 Tid: 19 september - 2 december 2016 Plats: Distans Typ av aktivitet: Nätbaserad kurs Målgrupp: Lärare Pedagog

Läs mer

Intern - Demokurs - Pedagogisk utredning av elevers läs- och skrivutveckling

Intern - Demokurs - Pedagogisk utredning av elevers läs- och skrivutveckling Intern - Demokurs - Pedagogisk utredning av elevers läs- och skrivutveckling Beskrivning av kursplanen Kursen övergripande syfte Pedagoger ska vara kunniga i hur man genomför läs- och skrivutredningar

Läs mer

Verksamhetsplan Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola Ett livslångt lärande En rättighet

Verksamhetsplan Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola Ett livslångt lärande En rättighet ÄLTA SKOLA MED FÖRSKOLOR Verksamhetsplan Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola Ett livslångt lärande En rättighet Rev 150903 Organisation Älta skola F-6 Kolarängens förskola 3

Läs mer

Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut?

Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut? Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut? Christer.Jacobson@lnu.se Ulla.Gadler@lnu.se Leif.Nilsson@lnu.se Linnéuniversitetets specialpedagogiska verksamhet Vid Linnéuniversitetet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖRSKOLEKLASS, SKOLA, SÄRSKOLA och FRITIDSHEM

VERKSAMHETSPLAN FÖRSKOLEKLASS, SKOLA, SÄRSKOLA och FRITIDSHEM 1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 FÖRSKOLEKLASS, SKOLA, SÄRSKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 4 Sammanfattning av läsåret 2017/18 4 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår

Läs mer

Kvalitetsanalys. Länghemskolan

Kvalitetsanalys. Länghemskolan Kvalitetsanalys Länghemskolan Innehållsförteckning Resultatet av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 5 Inflytande/delaktighet... 8 Arbete i verksamheten... 8 Övriga mål

Läs mer

Barns och ungas läsning

Barns och ungas läsning Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället Läsdelegationen 1 Uppdraget Bidra till mer likvärdiga förutsättningar för barn och unga att uppnå en fullgod läsförmåga och lust att läsa. Läsdelegationen

Läs mer

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Ett försök till helhetsgrepp för ökad måluppfyllelse i alla ämnen Annika Mindedal, språkutvecklare Läroplaner + Få syn på språket FÖRSKOLA FÖRSKOLEKLASS

Läs mer

Att ta på sig rätt glasögon

Att ta på sig rätt glasögon Att ta på sig rätt glasögon Gunilla Westman Andersson Specialpedagog, Med dr Göteborgs Universitet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Gillbergcentrum Innehåll Forskning Förskolans roll i

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut Dnr 44-2017:5715 Kunskapsskolan i Sverige Aktiebolag Org.nr. 556566-1815 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kunskapsskolan Linköping i Linköpings kommun Skolinspektionen Box

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut Finspångs kommun kommun@finspang.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter riktad tillsyn i Hällestad skola i Finspångs kommun Skolinspektionen Box 330, 581 03 Linköping 2 (6) Skolinspektionens

Läs mer

hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg-

hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg- qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar

Läs mer

Välkomna till Toftaskolan

Välkomna till Toftaskolan Välkomna till Toftaskolan - Förskoleklass och fritidshem läsåret 2019/2020 ÄNGELHOLMS KOMMUN 2019-01-31 1 Kvällens program 18.00-19.30 Presentation av personal i förskoleklass, på fritidshem och i elevhälsan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundskolan 4-6 Sjötofta Innehåll 1 Anvisningar 3 2 Resultat 4 2.1 Kunskaper Utbildningsresultat... 4 2.1.1 Har i nuläget förväntade kunskaper för kunskapskravet

Läs mer

Bättre diagnostisering av dyslexi i Stockholms förskolor och skolor Motion (2016:1) av Erik Slottner (KD)

Bättre diagnostisering av dyslexi i Stockholms förskolor och skolor Motion (2016:1) av Erik Slottner (KD) Utlåtande 2017:161 RIV (Dnr 106-12/2016) Bättre diagnostisering av dyslexi i Stockholms förskolor och skolor Motion (2016:1) av Erik Slottner (KD) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola rn i Skolinspektionen Dnr 43-2017:5354 Härryda kommun utbildning@harryda.se för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rävlandaskolan 2 i Härryda kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg,

Läs mer

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet

Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet Rapport Medlemsundersökning om skolgången Autism- och Aspergerförbundet 218--16 Inledande ord I kontakten med våra medlemmar, och även på andra sätt, får vi information om att skolan fortfarande inte fungerar

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2011:8. Läs- och skrivsvårigheter /dyslexi i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2011:8. Läs- och skrivsvårigheter /dyslexi i grundskolan Sammanfattning Rapport 2011:8 Läs- och skrivsvårigheter /dyslexi i grundskolan 1 Sammanfattning Kvalitetsgranskningen omfattar 21 grundskolor och deras huvudmän. Skolorna är geografiskt spridda över landet.

Läs mer

Handlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9

Handlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9 Tillbergaskolan Specialpedagogerna Handlingsplan för läs- och skrivutveckling År F 9 God läs och skrivförmåga är nyckeln till kunskap! 2008-10-03 1 En av skolans viktigaste uppgifter är att se till att

Läs mer

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsförmåga är en nyckel för inkludering både i skolan och i samhället. Att kunna läsa är elevens viktigaste redskap för att lyckas

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Balltorps förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, Diskrimineringslagen 2008:567 och Skollagen

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2014

Slutbetyg i grundskolan, våren 2014 Enheten för utbildningsstatistik 2014-09-30 1 (15) Slutbetyg i grundskolan, våren 2014 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2014. Syftet är att ge en

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Rappestad/Västerlösa skolor Dnr 53-2005:1310 Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Utvecklingsplan. Avdelning: Draken & Trollet

Utvecklingsplan. Avdelning: Draken & Trollet Utvecklingsplan Avdelning: Draken & Trollet 2018 2019 1 Normer och värden Bildningsnämndens mål Vi ska arbeta med värdegrundsfrågor och socialt förebyggande och hälsofrämjande. Ogiltig frånvaro ska minska,

Läs mer

Plan för språk- läs- och skrivutvecklingen

Plan för språk- läs- och skrivutvecklingen Plan för språk- läs- och skrivutvecklingen i förskola, förskoleklass och skola i Ale kommun Språket är en sockertång som man kan gripa världen med Lennart Helsing 2010-10-20 1 Innehåll Allmän del Inledning

Läs mer

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap Simon klarade skolan mot alla odds Fotografering, ljud- eller bildinspelning under föreläsningen är inte tillåtet. Presentationen är skyddad enligt upphovsrättslagen

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Behöver du mer skrivyta får du be om anteckningspapper eller använda baksidan på pappren.

Behöver du mer skrivyta får du be om anteckningspapper eller använda baksidan på pappren. 11F321 Provmoment: 15 högskolepoäng Salstentamen Grundläggande Läs- och skrivutveckling, nr 1 för kurs vt-17 i Borås och Varberg Ladokkod: Tentamen ges för: Grundläggande svenska för förskoleklass och

Läs mer

K U R S P L A N. Institutionen för pedagogik. Specialpedagogik. Special Education. Kurskod GU2102 Dnr 244/2007-514. Beslutsdatum 2007-09-25

K U R S P L A N. Institutionen för pedagogik. Specialpedagogik. Special Education. Kurskod GU2102 Dnr 244/2007-514. Beslutsdatum 2007-09-25 1 Institutionen för pedagogik K U R S P L A N Specialpedagogik Special Education Kurskod GU2102 Dnr 244/2007-514 Beslutsdatum 2007-09-25 Beslutande organ Institutionsstyrelsen för Institutionen för pedagogik

Läs mer

Handlingsplan. För språk-, läs- och skrivutveckling 2014-06-23

Handlingsplan. För språk-, läs- och skrivutveckling 2014-06-23 Handlingsplan För språk-, läs- och skrivutveckling 2014-06-23 Handlingsplan för språk-, läs- och skrivutveckling i Sotenäs kommun Målsättning I Sotenäs kommun ska ingen elev med språk-, läsoch skrivsvårigheter

Läs mer

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén 1 Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén 2 3... Läsförståelse- och diskussionsfrågor 3... Kursplan svenska 3... Kursplan samhällskunskap 4... Kursplan bild 4... Barnkonvention 5...

Läs mer

Språkande förskoleklass. en bro mellan tal & skrift

Språkande förskoleklass. en bro mellan tal & skrift Språkande förskoleklass en bro mellan tal & skrift 13.00-14.00: föreläsning 14.00-14.30: fika 14.30-15.15: tvärgrupper 15.15-15.30: återsamling 15.30-16.00: arbetslag Språkande förskoleklass ordverket.blogspot.se

Läs mer

Välkommen till Förskolerådet

Välkommen till Förskolerådet Välkommen till Förskolerådet Dag: Onsdag den 14 november Tid: 18.30 20:00 ca. Plats: Moröbacke skola, stora konferensen, Höjdgatan 10 Gå igenom föregående protokolls punkter Information kring aktuella

Läs mer

Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search.

Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search. MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search.jsf)

Läs mer

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan. Läsåret

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan. Läsåret STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan Läsåret 2016-2017 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande språk, -läs- och skrivutveckling i skolår

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan

Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens

Läs mer

Pinnhagens förskolas arbetsplan

Pinnhagens förskolas arbetsplan Pinnhagens förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Helena Myllykoski Pinnhagens förskolas arbetsplan 2015-2016 Kunskapsförvaltningen MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut Broskolan AB Org.nr. 556709-1391 Maria.nordberg@broskolan.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av Broskolan AB Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 Beslut Dnr 44-2018:11707

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; 1 (16) Dnr 2017:953 Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 kap. 12 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning

Läs mer

Verksamhetsplan. Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola. Ett livslångt lärande En rättighet

Verksamhetsplan. Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola. Ett livslångt lärande En rättighet Verksamhetsplan Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola Ett livslångt lärande En rättighet Inriktning: Utepedagogik och Språk Rev 161024 Organisation Älta skola F-6 Kolarängens

Läs mer

Barn och fritidsprogrammet. Nuläge och förslag på förändring

Barn och fritidsprogrammet. Nuläge och förslag på förändring Barn och fritidsprogrammet Nuläge och förslag på förändring Barn och fritidsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs

Läs mer

Program Inledning, Skolverket Vad är viktigast för att skapa bra handledningssamtal? Cato R. P. Bjørndal, Universitetet i Trom

Program Inledning, Skolverket Vad är viktigast för att skapa bra handledningssamtal? Cato R. P. Bjørndal, Universitetet i Trom Program 09.30 10.30 Inledning, Skolverket 10.30 12.15 Vad är viktigast för att skapa bra handledningssamtal? Cato R. P. Bjørndal, Universitetet i Tromsø 12.15 13.15 Lunch 13.15 13.55 Skolverket 14.00 14.45

Läs mer

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola Älta skola med förskolor Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola 2018/2019 Verksamhetsplan för förskoleklasserna i Älta skola Förskoleklass är från och med höstterminen 2018 obligatorisk. Men

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt i förskolan

Språkutvecklande arbetssätt i förskolan Språkutvecklande arbetssätt i förskolan -resurser i samverkan Barn- och ungdomsförvaltningen & Kulturförvaltningen Rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling ATT alla verksamheter

Läs mer

PM Nationella prov (3) Redovisning av resultat

PM Nationella prov (3) Redovisning av resultat PM Nationella prov (3) 2018 Redovisning av resultat Sammanfattning Nynäshamns kommun rapporterade nationella prov för 299 elever i årskurs 3 läsåret 2017/2018. 290 elever gick i en kommunal skolenhet.

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) 1 Vasaskolan 1.1 Inledande frågor 1.1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 I vår verksamhetsplan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2018:6853 Therese.Linner@lessebo.se Lessebo kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Bikupan i Lessebo kommun Skolinspektionen Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress Gasverksgatan 1 2

Läs mer

Medvetenhetens intåg...

Medvetenhetens intåg... Medvetenhetens intåg... Att förebygga med hjälp av språklekar. Skolpsykolog Jörgen Frost Bornholm,, Danmark Syftet med projektet var att visa hur ett förebyggande program kan ge effekt på den första läsinlärningen.

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning En annorlunda seminarieserie läsåret 2013 2014 Välkommen till en annorlunda seminarieserie Skollagen betonar att utbildning ska vila på vetenskaplig grund

Läs mer

Inriktning Kommun Kommunkod

Inriktning Kommun Kommunkod Skolblad avseende Rudolf Steinerskolan Göteborg Tallhöjdsgatan 1 474 GÖTEBORG Tel Fax wwwsteinerskolanse Huvudman Fristående Inriktning Kommun Kommunkod Waldorf Göteborg 1480 Skolform Grundskola Skolenhetskod

Läs mer