Kvalitetsredovisning 2009 Solrosens förskola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2009 Solrosens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Britt-Inger Jansson Biträdande rektor

2

3 Innehåll 1 UNDERLAG OCH RUTINER FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN 5 2 ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING OCH MÅL FÖR DEN AKTUELLA TIDSPERIODEN 6 3 VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR 7 4 ARBETET I VERKSAMHETEN Utveckling och lärande Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med barns inflytande? UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN 16 6 ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET 18 7 ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING 20 8 BESLUT OCH ANSVAR FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN 21 3

4

5 1 UNDERLAG OCH RUTINER FÖR KVALITETSREDOVIS- NINGEN De underlag som kvalitetsredovisningen är baserad på är; Budgetuppföljningar och bokslut Löpande dokumentation från arbetslag, lärgrupper, och lärande samtal Rutiner för kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningen: Utgångspunkt för årets arbetsplan har varit de åtgärder som föreslogs i föregående års kvalitetsredovisning och angelägenheter som framträder i vardagsarbetet. Förutom de muntliga samtal kring verksamheten och dess förbättringsområden som ägt rum på arbetslagsträffar har tre skriftliga uppföljningar gjorts av arbetsplanen, reflektionsdokument, som sedan bildar underlag för årets kvalitetsredovisning. Texten under avsnitten 4-4.4, har skrivits av arbetslagen, övriga delar i kvalitetsredovisningen av biträdande rektor. 5

6 2 ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSRE- DOVISNING OCH MÅL FÖR DEN AKTUELLA TIDSPE- RIODEN Nedanstående områden har berörts under året. De lyftes fram i föregående kvalitetsredovisning som angelägna att arbeta vidare med under För att få en tydlig ingång till den nya arbetsplanens utvecklingsområden är det viktigt med en avgränsad problemformulering, som åtföljs av en förklarande definition, så att arbetslaget har en liknande förståelse och ser den röda tråden i dokumentet. Dokumentation används allt mer som stöd för att få syn på den egna verksamheten, men kan utvecklas till att bli mer pedagogisk och blir då ett medel, som i förening med reflektion och dialog, till vilken också barnen bjuds in, kan föra verksamheten framåt. Pedagogiska samtal kring barn- och kunskapssyn är alltid angelägna för att i så stor utsträckning som möjligt dela varandras förståelse av uppdraget. Vart och ett av områden är omfattande och för att nya insikter och kunskaper ska förvärvas, förutsätts ett processarbete över tid, som inte är förenat med snabba resultat. Utveckling och lärande är det målområde i läroplanen, som särskilt valts för arbete under 2009 och det mål som legat närmast till hands har varit: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. 6

7 3 VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR Ansvarsområden och verksamhet Solrosen ingår tillsammans med Norrgårdens, Myrans och Junibackens förskolor i det norra förskoleområdet. Styrning Läroplan för förskolan Lpfö 98, Skolplan antagen av kommunfullmäktige samt den lokala arbetsplanen Ledningsfunktioner Barn- och utbildningsnämnden har det politiska ansvaret för kommunens förskolor. Nämndens verkställande organisation är Barn- och utbildningsförvaltningen, som leds av skolchef. Här finns också rektor med ansvar för samtliga kommunala förskolor. Biträdande rektor har det operativa ansvaret för förskolorna Personal Barn Organisation Solrosen har två avdelningar med 6 årsarbetare, förskollärare och barnskötare. Barnen är i åldrarna 1-5 år. Under höstterminen har endast en avdelning använts, bemannad med 4 årsarbetare, då antalet barn varit lägre än normalt. I köket finns en ekonomibiträdestjänst, 50 %. Kompetensutveckling som personalen deltagit i under året är följande: SDI (Strength Deployment Inventory), Barnolycksfallsvård i Röda Korsets regi, PIM (utbildning i praktisk informationsteknologi och mediekompetens), Brandskyddsutbildning, Lärgruppsarbete över området under våren, Föreläsning, barn och ungdomar med starka reaktioner och utbrott, Föreläsning om kommande utbildning i pedagogisk dokumentation Föreläsning, smitta och hygien i förskolan Lärstämma Grupparbete kring den lokal arbetsplanen Under året beviljades medel inom ramen för ett EU-projekt, under tidsperioden Därigenom blev det möjligt att påbörja önskade kompetensutvecklingsinsatser utifrån den kartläggning som gjordes under föregående år. För att se om kompetensutvecklingen förändrar vår förståelse görs tre mätningar via enkät med frågor kring organisation, uppdraget, arbetsmiljö och ledning. Den första mätningen gjordes före påbörjade kompetensutvecklingsinsatser, den andra skall göras under pågående projekt och den tredje och sista när fortbildningen är slutförd. 7

8 Ekonomi: Under hösten efterfrågades inte plats i förskola av föräldrar i lika stor utsträckning som tidigare. Därför gjordes en two-in-one lösning, d.v.s., den ena av förskolans båda avdelningar stängdes tillfälligt och verksamhet bedrevs endast på en avdelning. Två tjänstledigheter behövde inte heller återbesättas efter semestern. Härigenom anpassades organisationen till aktuella förutsättningar avseende önskemål om plats och kunde på så sätt också bidra till del av det sparbeting som förskolan i Arboga ålagts under

9 4 ARBETET I VERKSAMHETEN På förskolan Solrosen har vi arbetat med följande utvecklingsområde i arbetslagen: Utveckling och lärande Vi utgår från de problem och dilemman vi möter i vardagen när vi ska förverkliga uppdraget med att på bästa sätt bidra till barnens utveckling och lärande. Våra utvecklingsområden är valda för att de är angelägna i nuvarande situation. I kvalitetsredovisningen beskriver vi hur långt vi kommit i processen med att lära och förstå problemets natur och vad vi kommit fram till hittills. Den lärprocess vi följer ser ut så här: Agerande Erfarenheter Reflektera Planering av nytt görande Föreställningar Slutsatser Lärdomar Utmanande möte Forskning, andras erfarenheter 9

10 4.1. Utveckling och lärande Solrosen Mål i förskolans läroplan: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Frågeställning Arbetslaget har haft följande frågeställning: Hur kan vi bidra till att barnen utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära? Erfarenheter och lärande hittills Personalen har kartlagt sina erfarenheter, sitt görande och sin nuvarande förståelse inom problemområdet med föreställningskartor och lärande samtal. Arbetet dokumenteras skriftligt och dokumentationen utgör underlag för kvalitetsredovisningen. När barnen deltar i aktiviteter delar vi upp dem så att de ska få lagom utmaning. Vid påklädning och vid måltider får de alltid försöka själva först innan de får hjälp. När barnen ställer frågor som hur eller varför något är på ett särskilt sätt, hjälper vi dem att ta reda på svaren. Genom att lyssna på deras frågor läggs nivån där barnen är och vi kan vidareutveckla för att de ska komma ett steg längre. Hela tiden finns vi vid barnen för att hjälpa dem när de inte längre själva vet vad de ska göra. Lärande och utveckling sker dagligen, t.ex. genom leken, vid samlingar, sagoläsning och genom det dagliga samtalet med andra barn och vuxna. Barnen lär sig även genom sina egna initiativ och vi uppmuntrar dem till att ta egna initiativ. Vi försöker att erbjuda barnen olika material och leksaker som utmanar dem i deras lek. Vi ställer även frågor som hur gör vi/du då? Vi ser även lärande i den dokumentation med bilder som vi arbetar med. Vi tar kort på barnen i den dagliga verksamheten och leken och sätter upp dem på väggen så barnen kan se korten. Vi ser ofta att de står framför bilderna och tittar på sig själva och pratar till dem. Vid ett tillfälle gick vi till en lekplats och fick syn på en gammal rostig cykel, som vi fotograferade. Vi satte upp en bild av cykeln på väggen i förskolan. Barnen tittade på cykeln ofta och kommenterade där är den äckliga cykeln vi hittade. Förskolan har köpt in nytt stort Lego som barnen bygger med. Vi märker att det utvecklar språket då man pratar om det man bygger. Barnen får 10

11 även tänka ut hur de ska göra för att få upp klossarna när de inte når själva längre eller också får de hjälp av en personal att tänka vidare och resonera om hur man kan göra. Efter sommaruppehållet har vi haft en avdelning där åldrarna på barnen är 1-5 år. Barngruppen består av många barn med olika nationaliteter, bosniska, serbokroatiska, arabiska, ungerska/ tyska. Barn med samma språkgrupp leker gärna med varandra. Vi ser hur de äldre barnen tar ansvar för de yngre barnen och hjälper till vid t.ex. handtvätt, tar av haklappar, gungar de yngre barnen och hjälper till vid avklädning osv. Ibland kan de äldre barnen uppleva det jobbigt när de yngre barnen kliver eller knuffar sönder deras lek. Vi jobbar därför mycket med att dela på barnen och använda de olika lokalerna. Barnen frågar själva om de får gå till olika rum och leka. Mönster i underlaget Barn med samma nationalitet leker gärna med varandra. Barnen har svårt att blanda sig med varandra eller att släppa in fler i leken. Barnen är intresserade av att titta på bilder av sig själva Slutsatser Det är viktigt att låta barnen få försöka att göra saker själva få tänka själva först innan vi hjälper till, att t.ex. hänga upp kläderna (att man kan ta fram en stol för att nå) och att duka av sin egen tallrik, ta bort glas och bestick. Att låta barnen testa/göra saker själva gör att de får känna sig stora. Vi kan se att det sker en utveckling och lärande hela tiden. I t.ex. leken kan barnen se hur andra barn och vuxna gör och imiterar sedan efter. Det är viktigt att ha en tillåtande och berömmande miljö, där vi stärker barnens självförtroende. När vi hade två avdelningar gick vi ner med de yngre barnen till stora avdelningen och jobbade för att de skulle känna sig trygga med alla barn och fröknar. Genom att låta barnen vara med och bestämma aktiviteter ser vi vad som intresserar dem och vilken nivå de ligger på. 11

12 Genom att lyssna på barnen märker vi att de kan mera än vi tror. Barns inflytande och deras utveckling och lärande hänger samman. Vi ser hur de äldre barnen tar ansvar för de yngre barnen och hjälper till vid t.ex. handtvätt, tar av haklappar, gungar de yngre barnen, hjälper till vid avklädning osv. Lärdomar Det är viktigt att ge barnen mer tid, att vi inte är för snabba att hjälpa till. Erbjuda material och ställa frågor till barnen som utmanar deras lek och tankar. Det är viktigt att vara flexibel och lyhörd för barns signaler, speciellt för de barn som inte har språket. Barnen har många frågor som vi kan använda oss av i vårt arbete. När barnen är med och bestämmer vad vi ska göra tycker de att aktiviteterna är roligare än när vi vuxna ensamma bestämmer allt. En lugn miljö skapar en trygg barngrupp, där alla trivs. Planering av nytt görande Bjuda in barnen mer i planeringen av de styrda aktiviteterna. Ställa mer frågor till barnen så de är mer aktiva i sitt lärande. För att utveckla vårt arbete med utveckling och lärande så fortsätter vi med att dokumentera det vi ser i verksamheten med digitalkameran och i skrift. Fortsätta att ändra/utveckla miljön utefter hur barngruppen ser ut och deras intressen för tillfället. Vi är nyfikna och lyhörda för barnens lek eller aktiviteter. Vi ska fortsätta att ta hjälp av varandra över avdelningarna och se fördelarna med varandra Nästa steg i lärprocessen Vi reflekterar över vår verksamhet men känner att vi behöver få input utifrån genom att ta del av andra kollegors erfarenheter. 12

13 4.2 Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med Utveckling och lärande? Utveckling och lärande Normer och värden Barns inflytande Vi arbetar med att konflikter ska förebyggas i barngruppen. Vid eventuella konflikter hjälper vi barnen att lösa dem på bästa sätt. Vi sätter oss ner med de barnen som är berörda och låter dem berätta vad som hänt. När de har berättat får de tillsammans med oss vuxna komma fram till vad de ska göra för att inte hamna i den situationen igen. Genom att vi som vuxna är på det sätt som vi vill att barnen ska vara, visar vi vägen. Vi finns alltid med barnen vilket skapar en tryggare miljö, där många konflikter kan undvikas. Vi talar om normer och värden vid många tillfällen under dagarna och uppmuntrar barnen när det gör bra handlingar. Vad bra du gjorde det där, när de t.ex. tröstar en kompis som är ledsen eller erbjuder någon annan hjälp. Ställer frågor hur kändes de i dig nu? Vi vuxna ska vara goda förebilder. När det gäller barns inflytande, så kan vi se att barnen har ett gott inflytande, då det är barnens intressen som styr mycket av vår verksamhet. Vi försöker i den mån det går att lyssna och se varje enskilt barn och dess intressen och bygga upp verksamheten utifrån dem. Just nu är barnen mycket intresserade av att röra på sig. De bygger gärna hinderbanor där de kan klättra och hoppa från stolar till madrasser, rullar på madrassen, krypa i en tunnel m.m. Här finns vi vuxna med som medforskare och försöker att bygga vidare på deras intressen och erbjuder olika material som kan utmana och utveckla deras intressen och lek. Vi försöker ha en tillåtande miljö, där vi bland annat inte låser materialen till ett specifikt rum, utan låter barnen få flytta runt på saker som de använder i sin lek. Barnen har ibland ett annat tänk när det gäller leksaker, än vad vi har tänkt från början. Vi lyssnar på barnen, om de t.ex. vill måla så hjälper vi dem med att ta fram färg och papper och ser till att de kommer i gång. Eller om barnen vill pärla halsband så tar vi fram pärlor. När vi har sett att barnen klär ut sig mycket 13

14 Förskola och hem Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet har vi plockat fram mer skor och kläder som man klär ut sig med. Vi har poliskläder, brandmanskläder, sjuksköterskekläder. V i märker vi att både flickor och pojkar tycker om att klä ut sig. Barnen är med och bestämmer vad som ska göras här på Smörblomman. När vi har styrda aktiviteter lyssnar vi på vad som intresserar barnen och planerar verksamheten efter det. Vill barnen göra t.ex. måla eller spela något försöker vi i möjligaste mån att låta dem göra det. Vi utgår ifrån vad barnen leker med när vi tar fram eller tar bort leksaker. Kontakten med hemmet sker genom den dagliga kontakten i hallen, möten/träffar, månadsbrev och dokumentation. Första fredagen i varje månad har vi en gemensam sångsamling, där vi bjuder in föräldrar och syskon. Då sjunger vi tillsammans en stund, för att sedan fika tillsammans. Då får föräldrar tillfälle att träffas och utbyta tankar med varandra. Vi går på aktiviteter som vi erbjuder föräldrar och lediga barn att delta i, ett exempel är karnevalen. Vi inbjuder till gårdsfest tillsammans med barn, föräldrar och syskon. Föräldrar har sagt att de uppskattar balansen mellan aktiviteter och lek. Vi är med i hallen när barnen lämnas och hämtas och berättar om dagen tillsammans med dem. Vi uppmuntrar barnen att själva berätta först och lägger sedan till sådant som vi tycker är viktigt. Vi skriver månadsbrev där vi sammanfattar vad som har hänt under månaden eller som kommer att ske följande månad. Saker som är lite mer bråttom med berättar vi för föräldrarna i hallen eller informerar genom lappar på dörren. På våren sker träffar med de blivande förskolebarnen. Förskoleklasspersonalen kommer hit och hälsar på i barnens vardag på förskolan. Därefter får de blivande förskoleklassbarnen gå till skolan och hälsa på 3 gånger och får då äta i skolans matsal vid det sista tillfället. Samtal mellan förskolans personal och förskoleklassens personal sker, ett överlämningssamtal. Förfrågan till föräldrar har skett om tillåtelse och godkännande av samtalet. 14

15 Barn i behov av särskilt stöd Livsstil och hälsa Jämställdhet Barn med annat modersmål Är det något barn som behöver ha lite extra hjälp med något så finns vi där för barnet. Vi hjälper barnen i dess vardag på förskolan och finns där som en stödjande hand. Vi hittar rutiner i vardagen som passar. Vi är ute varje dag och så mycket som möjligt. En dag i veckan går vi på utflykt till någon närliggande lekplats. Då får barnen chans att utforska och upptäcka naturen i en annan miljö än bara gården och får samtidigt öva sin grovmotorik i annan terräng. Vi äter mycket frukt och grönsaker. Vi jobbar mycket med att ha ett bra klimat på förskolan så att barnen mår bra av att komma till oss. Vi gör ingen skillnad på pojkar och flickor och vi behandlar barnen på lika sätt oavsett kön. Vi påverkar ej barnen när det gäller deras känslor, de får visa sina känslor. Vi påverkar ej vilka leksaker barnen väljer att leka med. Vi försöker som personal att ge varje barn lika mycket utrymme och tid. Vi jobbar mycket med att alla barnen kan leka med vilka saker som helst och att de kan leka med båda könen. Tolk används vid inskolningen första dagen. Sedan använder vi tolk när behov uppstår. 15

16 5 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN Likabehandlingsplanerna i det norra förskoleområdet hade tidigare gemensamma rubriker och utformning, då innehållet ansågs tillämpligt i områdets samliga förskolor. I och med den skärpta lagstiftningen kring likabehandling och kränkningar har planerna gjorts om och kompletterats med mål för det pågående arbetet utifrån en kartläggning, som gjorts av varje förskoleavdelnings aktuella situation. Arbetsprocessen startade på nyåret 2009 genom samtal med områdets utvecklingsledare för att likabehanlingsplanen skulle kompletteras med en kartläggningsdel. Åtskilliga möten med utvecklingsledarna har ägnats åt att utbyta tankar kring planen och berika varandras förståelse. Utvecklingsledarna har fört processen vidare till sina olika enheter, där samtalen fortsatt på arbetslagsträffar kring de olika diskrimineringsgrunderna och vad olika människor definierar som kränkningar. Många värdefulla diskussioner har utmynnat i en ökad samsyn. Under våren inbjöd vi till föräldramöten på varje förskola för att berätta om utfallet av föregående års föräldraenkät och att få hjälp med att förtydliga påståendet personalen har uppsikt över vad barnen gör. Många tolkningar handlade om värdet av vuxennärvaro för att förhindra eller att snabbt kunna agera när kränkningar uppstår. Synpunkter som vi tar tillvara i vårt arbete. Samspråk med barnen om värden och känslor för att säkerställa deras delaktighet, där t.ex. samtalsmaterial i form av bilder och/eller böcker har använts. På föräldramöten under hösten återknöt vi till de tankegångar som kom fram i våras med bäring på kränkningar. Föräldrarna fick i uppgift att fundera vidare kring vad som skulle kunna vara en kränkning för deras barn. De delade med sig av ett antal synpunkter, som vi kan använda i vår plan mot kränkande behandling. 16

17 Olika mallförslag för att ge struktur och överblick har delats ut till enheterna. Arbetslagen har också tagit del av varandras synpunkter för att berikas och se fler möjligheter. På arbetsplatsträffar har samtal förts i tvärgrupper över området och även per förskola för att presentera olika enheters arbetsprocesser och för att inspirera varandra. Dokumentation har förts i varje grupp och har sedan delats ut till alla arbetslag. Boken Hissad och dissad har köpts in till varje arbetslag. Den används som underlag både enskilt och i återkommande samtalsgrupper. Olika påståenden och frågeställningar ur boken har använts på gemensam arbetsplatsträff. Skolverkets nya allmänna råd för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling finns i varje arbetslag. Med utgångspunkt i den arbetsprocess, som pågått på samtliga enheter under året har en ny likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling utformats för varje förskola. Samtal om arbetet har ägt rum på så väl områdes-, enhets-, som avdelningsnivå, där varje arbetslag har ansvar för att vara observant på sin specifika situation. Under vårterminen kommer uppföljning av målen att ske i samband med arbetsplanens avstämning och revidering av planen i början av höstterminen

18 6 ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYL- LELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET Verksamhetens förutsättningar Antalet barn som stod i kö för plats i förskola var under året lägre än tidigare. Två tjänster, vilkas innehavare var lediga, tillsattes därför inte efter semestern, utan fick ingå i den besparing som förskoleverksamheten blev ålagd för Arbetet organiserades under hösten om till en avdelning med fyra årsarbetare. Verksamhetens utvecklingsarbete Ett visst avbrott i kontinuitet, genom den förändrade organisationen, uppstod, men kompenserades av ett arbetslag som har försökt se möjligheter i den nya situationen. Ändrade förutsättningar ger utmaning och inspiration att tänka i nya banor, andra insikter och förändrad förståelse. Det är viktigt för vuxna att fortsätta att fördjupa sig i frågandets konst för att få syn på barnens förståelse och inte nödvändigtvis alltid presentera sin egen. Det är viktigt att ge förutsättningar för nya relationer att kunna slå rot genom att bjuda in barnen i olika lek- eller aktivitetskonstellationer, så att de får närmare kontakt med kamrater som de vanligtvis inte umgås så mycket med. Det är angeläget att mångsidigt belysa olika förbättringsområden, för att i arbetsplanen så småningom landa i en avgränsad problemformulering, som blir drivande för arbetet. På alla enheter finns utvecklingsledare med uppgift att vara inspiratörer och behjälpliga i utvecklingsarbetet. För att ge bättre förutsättningar kommer organisationen av den gruppen att förändras under kommande år. Arbetslagets lärdomar Erbjuda material och ställa frågor till barnen som utmanar deras lek och tankar. Viktigt att vara flexibel och lyhörd för barns signaler Barnen har många frågor som vi kan använda oss av i vårt arbete. När barnen är med och bestämmer vad vi ska göra tycker de att aktiviteterna är roligare än när vi vuxna ensamma bestämmer allt. 18

19 En lugn miljö skapar en trygg barngrupp, där alla trivs. Barnen finns med som samspelspartners, men genom att fånga deras intressen i temaarbeten kan barnens tankar och idéer bli mer synliga och fördjupas. Det är angeläget att omsätta nyvunna lärdomar så att de praktiskt provas i vardagen. Barn kan se andra saker och ha en annan förståelse än vad vi vuxna kanske förväntar oss. En intressant uppgift är att nyfiket försöka få syn på och låta barnens tankevärld styra innehållet i verksamheten. Bedömning: Utifrån det underlag vi presenterat bedömer vi måluppfyllelsen som god. 19

20 7 ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING Det är angeläget att mångsidigt belysa olika förbättringsområden, för att i arbetsplanen så småningom landa i en avgränsad problemformulering, som blir drivande för arbetet. Särskilt fokus på barnens förståelse och deras olika sätt att tillägna sig kunskap är en angelägen ingrediens för ökad måluppfyllelse. Lärdomar som dragits ska prövas i praktiken. På de mindre förskolorna har de båda utvecklingsledarna växelvis deltagit vid mötena, då det i praktiken varit svårt att vid samma tillfälle frigöra två personer. Det har fått till följd att det blivit svårare för dem att följa samtalens innehåll och den röda tråden från gång till gång. För att organisatoriskt även bidra till och underlätta utvecklingsarbetet kommer gruppen att utökas något, så att alla arbetslag är representerade. Den utvidgade gruppen delas i två delar. De båda grupperna kan antingen arbeta med var sin agenda eller med gemensam inriktning för att berika varandra och sedan i förlängningen inspirera till avtryck i verksamheten. Förändringen innebär något färre möten för varje person, men ökad kontinuitet, som gör det lättare att följa den röda tråden. För att göra det möjligt att tränga djupare ner i målområdets innehåll och berika den egna förståelsen kan valda delar av Skolverkets material Bruk användas som instrument för att mäta den upplevda måluppfyllelsen. 20

21 8 BESLUT OCH ANSVAR FÖR KVALITETSREDO- VISNINGEN Kvalitetsredovisningen har fastställts vid gemensam arbetsplatsträff i området Ansvarig för kvalitetsredovisningen är biträdande rektor. Britt-Inger Jansson Biträdande rektor Förskolan Norr 21