Kvalitetsredovisning 2009 Biets förskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2009 Biets förskola"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2009 Biets förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Gun Åslund Biträdande rektor

2

3 Innehåll 1 UNDERLAG OCH RUTINER FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN 5 2 ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING OCH MÅL FÖR DEN AKTUELLA TIDSPERIODEN 6 3 VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR 7 4 ARBETET I VERKSAMHETEN Barns inflytande, avdelningen Stor Biet Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med barns inflytande? Barns inflytande, avdelningen Lill Biet Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med barns inflytande? BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD 16 6 BARN MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA 17 7 LIVSSTIL OCH HÄLSA 18 8 JÄMSTÄLLDHET 19 9 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING BESLUT OCH ANSVAR FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN 24 3

4

5 1 UNDERLAG OCH RUTINER FÖR KVALITETSREDO- VISNINGEN De underlag som kvalitetsredovisningen är baserad på är; Kommunstatistiken som redovisas till SCB Budgetuppföljningar och bokslut Arbetsmiljöbokslut Dokumentation från skolledarträffar, förskolans ledningsgruppsträffar och träffar med utvecklingsledare Löpande dokumentation från arbetslag, lärgrupper, och lärande samtal Rutiner för kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningen: Vi använder oss av verktygen: Lärande samtal, föreställningskarta och SWOT-analys. Vi använder oss av dokumentationsmallar som vi använt i vårt tidigare projekt; problembaserad skolutveckling (PBS). I vårt kalendarium finns: två tillfällen under våren (mars, juni) för uppföljning av avdelningarnas Lokala arbetsplan. Dessa uppföljningar skickas till bitr. rektor. ett tillfälle under våren (maj) för arbetslagssamtal tillsammans med bitr. rektor reflekterar, samtalar och utmanas kring utvecklingsarbetet med vår verksamhet utifrån lokal arbetsplan, uppföljningar som gjorts och hur vi ser avtryck i verksamheten. ett tillfälle under tidig höst (augusti), då arbetslagen sammanställer en utvärdering dvs. deras egen kvalitetsredovisning, som mailas till bitr. rektor och blir en del i enhetens underlag inför kvalitetsredovisningen. ett tillfälle i mitten av höstterminen (oktober) för arbetslagssamtal tillsammans med bitr. rektor reflekterar, samtalar och utmanas kring vårt utvecklingsarbete; vilka avtryck ser vi i verksamheten, vilka slutsatser och lärdomar drar vi utifrån detta och vilka förbättringar och åtgärder behöver vi ta med i vår planering inför nästa år. Varje arbetslag är en lärgrupp och har egna arbetslagsträffar, skriver sin egen lokala arbetsplan och kvalitetsredovisning. Vi har gemensamma arbetsplatsträffar både på den egna enheten och för det södra förskoleområdet. Vid dessa träffar arbetar vi bl.a. med vårt utvecklingsarbete. I kvalitetsredovisningen skriver enhetens arbetslag under rubrik 4 och under övriga rubriker skriver bitr. rektor. 5

6 2 ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSRE- DOVISNING OCH MÅL FÖR DEN AKTUELLA TIDSPE- RIODEN Vad vi har arbetat med utifrån föregående Kvalitetsredovisning Samarbete Strukturera och organisera tiden Vad lär sig barnen genom? Sätta in sig själv praktiskt i olika sammanhang Tydliggöra definition av problemområdet och frågeställningen i den lokala arbetsplanen Likabehandlingsplanen och Skolplanen Mayers Briggs (MBTI), använt våra styrkor och tagit hjälp av varandras styrkor Föräldraenkäten Fysisk och psykosocial hälsa Vad vi inte har arbetat så mycket med utifrån föregående kvalitetsredovisning Andra kulturer och barn med annat modersmål Planera in reflektionstid i planeringstiden Bidra till utmanande möten och ta ansvar i diskussioner, beslut och vid genomförandet Utvecklingsområdet vi fördjupat oss i under året är: Barns inflytande Mål ur förskolans läroplan, som vi arbetat med är: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattade. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. 6

7 3 VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR Ansvarsområden och verksamhet Biets förskola ingår tillsammans med förskolorna Sörgården och Fasanen i det södra förskoleområdet. Styrning Förskolans styrdokument är: Läroplan för förskolan (Lpfö 98), Skolplan antagen av kommunfullmäktige samt den lokala arbetsplanen. Dessa finns att ta del av på varje förskoleavdelning. Ledningsfunktioner Arbogas förskolor leds av rektor och bitr. rektor, som samarbetar i team. Rektor arbetar på förvaltningsnivå. Bitr. rektor har operativt ansvar på förskolorna fördelat på förskoleområdena: söder, centrum och norr. Organisation Biet är en tvåavdelnings förskola, med en småbarnsavdelning, där barn är i åldern 1-3 år och en syskon avdelning, där barn är i åldern 3-5 år. Personalkategorier, som verkar på Biets förskola är förskollärare, barnskötare och ekonomibiträde. Bitr. rektor har operativt ansvar på det södra förskoleområdet och organisation ser ut på följande sätt: Ledningsgrupp; 1 personal från varje enhet på södra förskoleområdet Utvecklingsgrupp; utvecklingsledare, 2-3 personal per enhet på södra förskoleområdet Lärledare; 2-3 personal per arbetslag Hälsa- och arbetsmiljögrupp; 2-3 personal per enhet på södra förskoleområdet Hälsoinspiratörer; 1-3 personal per enhet på södra förskoleområdet Ekonomigrupp; 1 ansvarig personal per arbetslag Kokerskegrupp; 1 kokerska per enhet IT värd och Superanvändare; 1 personal på södra förskoleområdet IT-resurs; 1-2 personal per enhet För att stärka personal och ge möjlighet till delaktighet och inflytande, öka samarbetet mellan förskolorna och därmed gynna förskolans utvecklingsarbete, så har vi gemensamma arbetsplatsträffar, där all personal på det södra förskoleområdet deltar. Vi har andra tvärgrupper som: Hälsa- och arbetsmiljögrupp, Utvecklingsledargrupp, Ledningsgrupp, Kokersketräffar, Ekonomigrupp och IT-grupp. 7

8 Kompetensutveckling Barnolycksfallsvård, Röda korset Brandskyddsutbildning Föreläsning; Smitta i förskola, Maria Berg, Smittskydd, Landstinget Västmanland Strength Deployment Inventory (SDI), självskattning Föreläsning/Kick-off; Pedagogisk dokumentation IT utbildning; Praktisk informationsteknologi och mediekompetens (PIM), och Rexnet Lärarutbildningsdag i Örebro universitets regi Lärstämma Föreläsning; Barn och ungdomar med starka reaktioner och utbrott, Kenth Hedevåg Ekonomi Vi har hållit den budget, som vi fått oss tilldelad. 8

9 4 ARBETET I VERKSAMHETEN På förskolan Biet har vi arbetat med följande utvecklingsområden i lärgrupper/arbetslag: Barns inflytande Vi utgår från de problem och dilemman vi möter i vardagen när vi ska förverkliga uppdraget med att på bästa sätt bidra till barnens utveckling och lärande. Våra utvecklingsområden är valda för att de är angelägna i nuvarande situation. I kvalitetsredovisningen beskriver vi hur långt vi kommit i processen med att lära och förstå problemets natur och vad vi kommit fram till hittills. Den lärprocess vi följer ser ut så här: Planering av nytt görande Erfarenheter Föreställningar Slutsatser Lärdomar Forskning, andras erfarenheter Agerande Reflekterar.. Utmanande möte 9

10 4.1 Barns inflytande, avdelningen Stor Biet Mål i förskolans läroplan: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Vår problemformulering frågeställning: Hur kan vi bidra till att barnen får förståelse för att deras tankar och vilja har betydelse för verksamhetens innehåll och utformning? Vår definition av problemområdet: Barn sätter inte alltid ord på sina tankar eller sin vilja. Mönster i underlaget Barnen är mer positiva, glada och aktiva. De känner stolthet och tar ett större ansvar för verksamheten. Vi ser att vårt förhållningssätt och våra arbetsmetoder tydligt gör avtryck i barngruppen. Vid flera tillfällen har barnen föreslagit att de vill göra en förställningskarta av sina tankar och idéer för att ibland komma fram till gemensamma beslut. Barnen inspirerar varandra till att tänka vidare. Det förekommer dagligen olika typer av demokratisk ordning i barngruppen som t.ex. spontana omröstningar, räkneramsor osv. Barnen utvecklas psykiskt och fysiskt, de vågar och vill mer, då vi är lyhörda, inväntar, lockar fram deras tankar och bekräftar dem, genom att dokumentera deras tankar synligt i form av föreställningskartor. Vi ser ett större engagemang bland barnen där de utmanar varandra, är aktiva samt att de i stor utsträckning tar egna initiativ. Barnen bryr sig om vad som händer runtomkring. De visar intresse för verksamheten och vill påverka innehållet. De skapar ofta egna föreställningskartor. Vi ser att barnen hämmas vid de tillfällen vi återgår till gamla traditionella arbetsmetoder och förhållningssätt med fler regler. Barnen tappar då en del av glädjen, de blir inaktiva samt tillbakadragna. Slutsatser Vårt engagemang inspirerar barnen till att våga och vilja mer. Då personalen släpper fram barnens tankar och idéer utvecklas barnen psykiskt och fysiskt. De får en förståelse för att deras ord, tankar och erfarenheter har betydelse. Vårt utvecklingsarbete fungerar bra då ordinarie personal är på plats samt arbetar medvetet och fokuserat på uppdraget. Då vi haft en förhållandevis låg personalfrånvaro på vår avdelning har vi kommit långt i vårt utvecklingsområde. Yttre distraktioner som ex personalfrånvaro, rörig arbetssituation eller akuta händelser leder till att utvecklingsarbetet stannar av. 10

11 Lärdomar Det är viktigt med en närvarande och fokuserad personal som i det dagliga arbetet utgår från förskolans uppdrag. Vi behöver tid till reflektion. Vad fokuserar vi på? För vem gör vi det? Vad kan vi förändra? Det är av stor vikt att vikarier och ny personal får en bra introduktion i vårt medvetna förhållningssätt. Planering av nytt görande Vi ska reflektera över vårt förhållningssätt i vår nya barngrupp med yngre barn och fokusera än mer på våra arbetsmetoder. Vi ska bli ännu tydligare kring vårt förhållningssätt till föräldrar samt vid introduktion av ny personal och vikarier. Nästa steg i lärprocessen I lärspiralen befinner vi oss under rubrikerna: Reflektion, Utmanande möten, Andras erfarenheter och Forskning 11

12 4.2 Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med barns inflytande? Normer och värden Utveckling och lärande Förskola och hem Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Barns inflytande Vi har ett väl inarbetat arbetssätt där barnen är våra jämlikar. Vi visar ett äkta intresse för barnens tankar och deras åsikter bemöts med respekt. Barnens tankar och egna val påverkar verksamheten. Alla deltar vid aktiviteter som barnen planerat. Vi lyssnar till barnens tankar. Vid planering av verksamhetens innehåll utgår vi från barnens tankar och idéer. Vi genomför aktivitet och förändring tillsammans med barnen. Barnen uppmuntras, stimuleras och inspireras till vidare utveckling. Vi uppmuntrar barnen till att berätta för sina föräldrar om sin vardag och om förskolans verksamhet. Vår dokumentation synliggör verksamheten samt barnens utveckling. Föräldrar bjuds in till minst 2 utvecklingssamtal samt 2 föräldramöten/år där utrymme finns till samtal kring vårt utvecklingsarbete. Under hösten bjuds förskoleklassens barn in till förskolan för att berätta om sin vardag i skolmiljö. De äldre barnen på förskolan (våra blivande förskoleklassbarn) besöker skolan flera ggr under våren. 12

13 4.3 Barns inflytande, avdelningen Lill Biet Mål i förskolans läroplan: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Vår problemformulering frågeställning: Hur kan vi bidra till att få alla barn att vilja uttrycka sin vilja? Vår definition av problemområdet: Barn uttrycker inte alltid sin vilja. Mönster i underlaget Barn tar mer initiativ, vågar prova mer, vågar stå för sin sak, tar mer eget ansvar och är mer självständiga då vi ger dem tid, respekterar och lyssnar på dem. Tonläget har betydelse vid samtal med barnen. Med hjälp av olika förslag från barnen hittar vi lösningar tillsammans vilket påverkar aktiviteterna i vår verksamhet. Barnens självkännedom har ökat och de har utvecklats. Vi, barn och personal, får tillbaka det bemötande vi ger till varandra. Verksamheten utvecklas genom att vi arbetar mer med föreställningskartor och lärande samtal, även med de mindre barnen, i mindre grupper och i den dagliga samlingen. Slutsatser Ett barn som blir uppmärksammat och lyssnat på blir starkare i sig själv, vågar mer och tar för sig mer. Vårt förhållningssätt och bemötande har betydelse bl.a. hur vi låter, vilket tonläge vi använder, hur vi agerar mot barn. Ett positivt och gemensamt förhållningssätt och arbetssätt är gynnsamt. Det fungerar bra när vi arbetar på samma sätt och hinner prata med varandra. Vår syn på barns förutsättningar, möjligheter, intressen är av betydelse. Att reflektera enskilt och tillsammans är av betydelse för barnens och verksamhetens utveckling. Hur vi introducerar ny personal är av betydelse. Med vårt uppdrag i fokus och att vi är närvarande dvs. att vi är här och nu tillsammans med barnen är av stor betydelse för barns- och verksamhetens utveckling. Lärdomar Viktigt att vi är tydliga, pratar och reflekterar med varandra och introducerar ny personal i vårt arbete och att vi har uppdraget i fokus. 13

14 Planering av nytt görande Vi fortsätter att utveckla arbetet med den lokala arbetsplanen, så att både barn och personal stimuleras och blir utmanade. Vi ska arbeta utifrån ett gemensamt förhållningssätt och föra diskussioner kring vårt arbetssätt. Vi utvecklar arbetet med barns inflytande genom att föra in föreställningskartor och lärande samtal även med de mindre barnen. Vi behöver vara tydligare och föra rakare kommunikation till varandra i arbetslaget. Viktigt att alla i arbetslaget förstår uppdraget: bl.a. Hur vi arbetar med barns inflytande. Nästa steg i lärprocessen I lärspiralen befinner vi oss under rubriken Föreställningar, Slutsatser och lärdomar. 14

15 4.4 Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med barns inflytande? Normer och värden Barns inflytande Vi samtalar mycket med barnen i den dagliga verksamheten. Vi är närvarande hela tiden och förklarar för barnen vad som är rätt och fel. Barnen är med och löser konflikter tillsammans med oss. Utveckling och lärande Förskola och hem Vi ger barnen tid och möjlighet till lek. Vi utgår från varje barn, och dess förutsättningar och behov och ser till varje barns utvecklingsnivå och intresse vid planering av olika aktiviteter. Barnen får själva vara med och påverka innehållet i verksamheten, t.ex. samlingar och lekar. Gruppverksamheten vi har stimulerar till lärande. Vi har daglig kontakt med föräldrar. Vi berättar om vårt arbete med barns inflytande i utvecklingssamtal, daglig kontakt, på föräldramöten, genom dokumentation och information t.ex. månadsbrev. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Våra äldsta barn får vara med och lyssna på saga när skolbarnen kommer och läser. 15

16 5 BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Förskolans läroplan anger följande riktlinjer: Alla som arbetar i förskolan skall samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. Arbetslaget skall ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag. Barn i behov av särskilt stöd integreras i befintliga barngrupper. Det individuella stödbehovet kartläggs. Den egna verksamheten samt hela förskolans organisation inventeras för att finna möjliga insatser och lösningar. När vi bedömer att den ordinarie verksamheten inte kan tillgodose stödbehovet kontaktas resursteamet Fyren, där det finns specialpedagogisk kompetens och psykolog att tillgå. Dessa kan ge stöd och handledning till arbetslaget. Om det bedöms som nödvändigt kan extra personal tillsättas. Vi ser till det enskilda barnet och utgår från barnets kunskaper, förutsättningar och behov. Vi använder oss av individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram, och handlingsplaner. Vi har regelbunden kontakt och samarbetar med habiliteringen och föräldrarna, för att barnen ska få bästa möjlighet att utvecklas. En lärdom vi dragit är att vi behöver ha ett nära samarbete med föräldrar kring deras barn för att nå framgång och goda resultat med stödinsatserna. 16

17 6 BARN MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA Mål i förskolans läroplan: Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål Modersmålsundervisning sker på barnets hemspråk med lärare som behärskar språket. I förskolan ska barn med annat modersmål erbjudas stöd. En handlingsplan ska utarbetas för att fastställa från vilken ålder barnet ska erbjudas modersmålsstöd. Barn med annat modersmål än svenska kan, inom ramen för den ordinarie verksamheten, få extra stöd och stimulans i sin språk- och kommunikationsutveckling, för att stärka sin utveckling av det svenska språket. Förskolans pedagogik ger många tillfällen varje dag där barnet på ett lekfullt sätt får tillgång till svenska språket. Det sker i samtalet, genom sång, rim och ramsor och i leken. I förskolan är det viktigt att barnet och familjen har tillgång till en person som under en begränsad period, ex, inskolningen, finns med och tolkar situationer och information. Det är ett stöd som håller på att byggas upp. Vi ser till varje barns behov och förutsättningar. Vårt förhållningssätt och våra medvetna arbetsmetoder där varje barn får möjlighet att lyfta sina tankar gynnar barnen med annat modersmål än svenska. Vi fångar upp barnens tankar och ord samt förstärker dessa genom att dokumentera. Detta bidrar till att alla barn ser sin utveckling tydligt, alla barn får en naturlig status i gruppen. 17

18 7 LIVSSTIL OCH HÄLSA Förskolans läroplan framhåller bl.a.: Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. Förskolan skall erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm och miljö. Livsmedelsverket har utarbetat råd för bra mat i förskolan. Förskolans ledningsgrupp har beslutat att följa rekommendationerna. För barn och personal i förskolan är det viktigt att måltider blir en stund med trevlig samvaro. En lugn måltidssituation skapar möjligheter till samtal, där alla barn kan komma till tals och bli bekräftade. Vi vill också bidra till att barnen får en positiv inställning till mat och bra kostvanor. Barnen bjuds på frukt vid flera tillfällen per dag. Vi har ett varierat utbud av frukt och grönt där barnen själva väljer vad de vill ha. För att både barn och vuxna ska må bra försöker vi skapa en trivsam miljö. Vi månar om allas lika värde och arbetar efter vår likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Vi samtalar tillsammans med barnen kring hälsa och olika hälsofrågor t.ex. vikten av daglig utevistelse, kost, motion/rörelse, hygien mm. Utevistelse och rörelse är en del i en hälsofrämjande förskola, där leken har en framträdande roll. Barnen får möjlighet att planera gymnastik, lek och rörelse. Barnen vistas ute i alla väder varje dag och de äldre barnen gör utflykter och nya upptäckter i närmiljön. De har också ett gymnastikpass i skolans idrottssal. Vi bedriver ett miljöarbete. Tillsammans med barnen sorterar vi sopor, har städdagar ute m.m. 18

19 8 JÄMSTÄLLDHET Förskolans uppdrag är att hävda läroplanens grundläggande värden, där jämställdhet är ett av perspektiven: Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Behandlar vi våra pojkar och flickar lika? Forskningen på detta område visar att visst gör vi skillnad på pojkar och flickor, men frågan är; när börjar detta egentligen, är det redan i förskolan? Barn och utbildningsförvaltningen har en Genuspedagog anställd på halvtid. Hennes uppdrag är att ge stöd till verksamheten i förskolan. Hon kan hjälpa till att söka litteratur och forskningsresultat inom genus och jämställdhet som verksamheten har behov av. Vid en gemensam arbetsplatsträff under hösten gick innehållet helt i jämställdhetens tecken vilket måhända har bidragit till att genusfrågor allt oftare förs på tal. En allmän föreställning är att barnen bemöts utifrån individ och behov, inte utifrån kön. Vi uppmuntrar lek mellan pojkar och flickor. Vi tänker på att vara könsneutrala i vårt förhållningssätt samt i våra arbetsmetoder. Vi samtalar kring Allas lika värde och att vi alla är olika personligheter med olika förutsättningar och behov. Barnen övar och tränar sig i tankerespekt med stöd av oss. Alla barn blir hörda, lyssnade till och respekterade för sina val oavsett ålder och utveckling. Vi samtalar med barnen om allas lika värde. Vi för diskussioner om och kring vår likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. 19

20 9 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN När kunskapen ökat har innehållet reviderats och blivit mer fylligt och omfattande. Från att vi haft en Likabehandlingsplan där vi inte alldeles tydligt berört alla områden har vi nu arbetat fram en Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Södra förskoleområdets Likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling har gemensam utformning och gemensamma rubriker, då innehållet är tillämpligt i områdets samtliga förskolor. Vår Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling har följande innehåll: Inledning Främjande, förebyggande och åtgärdande Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bilaga 1: Dokumentation vid kränkande behandling Bilagor: BRUK FÖRSKOLAN A. Pedagogisk verksamhet A1 Demokratiskt förhållningssätt och samspel PROCESS A 1.9 Motverkande av kränkande behandling och 1.10 Förskolans likabehandlingsplan 20

21 10 ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET Verksamhetens förutsättningar Under året har vi inte haft någon större omsättning av personal, vilket bidragit till ett gynnsamt läge för barngruppen och verksamhetens utveckling. Då arbetslagen ändå gjort en mindre förändring med ny personal, så har inte det optimala samarbetet och tryggheten hunnit infinna sig, vilket bl.a. kan ha bidragit till att man inte alltid har genomfört det som blivit överenskommet på arbetsplatsen eller i arbetslaget. Vilket skulle kunna betyda att man prioriterat på annat sätt, att man har en annan förståelse, att man inte tyckt att det varit viktigt eller inte haft förståelse för vikten av det som bestämts. Vi förstår mer och mer hur viktiga vi är och vilken betydelse vi har för barns utveckling och lärande. Att vi i förskolan har betydelse för hur elever lyckas med godkända betyg i år 9. Kompetensutveckling i olika former i samband med våra reflektioner är en förutsättning i vårt arbete med barn och i utvecklingsarbete. Samarbete och samverkan förekommer i större utsträckning på nivåerna; förskoleteamet (rektor och bitr. rektorer), förskolor emellan på södra området och mellan avdelningar på respektive enhet, vilket är väldigt gynnsamt i ett utvecklingsarbete. Då vi haft ekonomiska sparkrav i förvaltningen under året, så har det blivit vissa konsekvenser. Barnantalet i barngrupperna ökade under vårterminen, det blev fler barn per vuxen, vilket bidrog till en känsla av att inte hinna med alla barn i samma utsträckning. Inköp av material har inte gjorts i samma utsträckning som tidigare. Verksamhetens utvecklingsarbete Som skolledare bedömer jag att Biets båda arbetslag befinner sig pendlande mellan Reflektion och Utmanande möten. Genom att använda föreställningskartor, så synliggörs tankar med respekt vilket ökar den gemensamma förståelsen och kunskapen tillsammans med barnen. Föreställningskartor ger en möjlighet till inflytande, att påverka sitt eget lärande och sin egen utveckling. Det är också ett positivt verktyg vid barns meningsskiljaktighet. Vi säger att vi förstår vikten och nyttan med styrdokumenten (Lpfö98, Skolplan, Kvalitetsredovisningen och den lokala arbetsplanen). Min upplevelse är att alla inte tagit till sig styrdokumenten fullt ut med att omvandla kloka tankar till handling. Vi har under 2008 och tidig vår 2009 arbetat med att lägga arbetet med barnen i vårt eget knä, för att få in oss 21

22 själva i sammanhanget dvs. att övertydligt arbeta med vilken stor betydelse vi har för att ge barnet förutsättningar till en gynnsam miljö kring sitt eget lärande och sin egen utveckling. Våren 2009 börjar övergången med att fokus ska vara på barnen och inte på oss vuxna. Under 2009 försöker vi arbeta med att gå från att äga problemet till att omvandla det till Vad lär sig barnen i mötet med mig/oss? och Hur är jag som person i mötet med barnen?, Hur gynnar vår verksamhet och miljö barns inflytande, utveckling och lärande? och Vad ger vi barn möjligheter att lära sig och utvecklas kring? och Hur, på vilket sätt, skapar vi möjligheter för barns lärande? En viss problematik finns att i skrift beskriva sitt dilemma/problem och sedan utifrån detta skriva en problemformulering dvs. att få en röd tråd igenom hela utvecklingsarbetet och en gynnsam utveckling för barngruppens lärande. Nästa steg i lärprocessen Att pendla mellan Reflektion, Utmanande möten, Andras erfarenheter och Forskning Bidra till utmanande möten och ta ansvar i diskussioner och vid genomförandet i arbetslagets lärgrupp, på enhetens arbetslagsträffar och vid de gemensamma arbetsplatsträffarna på det södra förskoleområdet. Det finns behov av att reflektera mot värdegrund och utveckling i vardagens arbete. Det finns ett behov av att bli trygg i möten med sina kollegor. Som skolledare upplever jag en nyfiken och positiv personal med stor vilja till att se möjligheter. Det finns potential och dynamik bland oss alla, vilket gynnar utvecklingsarbetet. Jag är stolt över mina medarbetare och deras arbete med barnen! Bedömning Barn efterfrågar själva föreställningskartor och samarbetar med att gör egna för att kunna ha inflytande och påverka sin situation. Barn tar mer initiativ, vågar prova mer, vågar stå för sin sak, tar mer eget ansvar och är mer självständiga. Utifrån detta underlag vi presenterat bedömer vi måluppfyllelsen som mycket bra. 22

23 11 ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING Utveckla lek- och lärmiljön Arbeta med längre teman Utveckla den pedagogiska dokumentationen Plocka in experiment och forskning i verksamheten Vara Här och nu i tanke och handling utifrån uppdraget Planera in reflektions tid i planeringstiden Lära mer om kulturer och barn med annat modersmål Lära mer om jämställdhet Bidra till utmanande möten, vara nyfiken på andras erfarenheter/ forskning och ta plats/ansvar i diskussioner, beslut och vid genomförandet Tydliggör och Definiera problemområdet i skrift kopplat mot problemformuleringen så det bildar ett sammanhang. Bli trygg med dokumenten, Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling och Skolplan 23

24 12 BESLUT OCH ANSVAR FÖR KVALITETSREDOVIS- NINGEN Biets kvalitetsredovisning har fastställts vid en arbetsplatsträff, 18 januari 2010, och via mail. Ansvarig för kvalitetsredovisningen är biträdande rektor. Gun Åslund Biträdande rektor Förskolan Söder 24

Kvalitetsredovisning 2009 Laggargårdens förskola

Kvalitetsredovisning 2009 Laggargårdens förskola Kvalitetsredovisning 2009 Laggargårdens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Ewa Hedström Biträdande rektor Innehåll 1 UNDERLAG OCH RUTINER FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN 5 2 ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Läsår 2015 2016 Administratör Tina Rörick, Gun Marie Holmqvist Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Förskolan Solstrålen 2009/2010 Vision: Alla barn och all personal skall uppleva trygghet och trivsel. Lärande ger glädje och möjligheter. Innehållsförteckning

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Handlingsplan 2012/Förskola

Handlingsplan 2012/Förskola Handlingsplan 2012/Förskola Hyllie stadsdelsförvaltning Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Marie Ljunghäger 20120229 1 Marie Ljunghäger Hyllie stadsdelsförvaltning Sofieholm Alla Malmöbor

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda Utbildningskontoret Förskolor Tallboda Paviljongen Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda 2010 augusti En förskola där kunskap och människor växer. Innehåll 2. Tidsplan för kvalitetsredovisningens

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

för Lofsdalens Förskola/Skola

för Lofsdalens Förskola/Skola Lokal arbetsplan/verksam Lokal Arbetsplan hetsplan För för Förskolan Furan Lofsdalens Förskola/Skola 2011-2012 Östra skoldistriktet 2011 12 19 Detta är organisationens Lokala arbetsplan och samtidigt dess

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2005-2006 Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Strigeln, Dygnet-runt-öppen-förskola. : Lisbet Ehrstrand Underlag för redovisningen

Läs mer

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Bakgrund Denna plan utgår från Lagen om förbud mot diskriminering och

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet + Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Trollsländans förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Marita Rosendahl, 2015-05-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009

Kvalitetsredovisning 2009 Kvalitetsredovisning 2009 FRITIDSHEMMET Duvan Nybyholmsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Biträdande rektor Fredrik Besnard 2010-05-28 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Detta är skolans kvalitetsredovisning enligt Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja /.. / skolornas, förskolornas och

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen

Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen 1.1 Organisation Avdelning: Delfinen Antal barn: 16 Antal pojkar: 7 Antal flickor: 9 Antal flerspråkiga barn: 1 Dessa språk är representerade: Svenska och Polska 3.

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas förskola

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas förskola Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas förskola 1 Innehållsförteckning FÖRSÄTTSBLAD... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kvalitetsredovisning 2009 - VERKSAMHETENS NAMN... 1 Sammanfattning av läsåret 2008/2009...

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Caroli förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Kerstin Norlander Förskolechef

Verksamhetsplan 2013. Caroli förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Kerstin Norlander Förskolechef Verksamhetsplan 2013 Caroli förskoleområde SDF Centrum Malmö stad Kerstin Norlander Förskolechef Caroli förskoleområde Innehållsförteckning 1:1 Organisations översikt..3 1:2 Organisationsplan för Caroli

Läs mer

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015 Tallbacka Förskoleenhet Förskolan Augustendal Verksamhetsplan Läsår 2014/2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Östra Förskolan Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

PLäroplan för förskolan Lpfö 98 PLäroplan för förskolan Lpfö 98 Ö 98 Lpfö 98 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Best.nr 06:937 ISBN

Läs mer