Kvalitetsredovisning 2009 Biets förskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2009 Biets förskola"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2009 Biets förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Gun Åslund Biträdande rektor

2

3 Innehåll 1 UNDERLAG OCH RUTINER FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN 5 2 ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING OCH MÅL FÖR DEN AKTUELLA TIDSPERIODEN 6 3 VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR 7 4 ARBETET I VERKSAMHETEN Barns inflytande, avdelningen Stor Biet Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med barns inflytande? Barns inflytande, avdelningen Lill Biet Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med barns inflytande? BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD 16 6 BARN MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA 17 7 LIVSSTIL OCH HÄLSA 18 8 JÄMSTÄLLDHET 19 9 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING BESLUT OCH ANSVAR FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN 24 3

4

5 1 UNDERLAG OCH RUTINER FÖR KVALITETSREDO- VISNINGEN De underlag som kvalitetsredovisningen är baserad på är; Kommunstatistiken som redovisas till SCB Budgetuppföljningar och bokslut Arbetsmiljöbokslut Dokumentation från skolledarträffar, förskolans ledningsgruppsträffar och träffar med utvecklingsledare Löpande dokumentation från arbetslag, lärgrupper, och lärande samtal Rutiner för kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningen: Vi använder oss av verktygen: Lärande samtal, föreställningskarta och SWOT-analys. Vi använder oss av dokumentationsmallar som vi använt i vårt tidigare projekt; problembaserad skolutveckling (PBS). I vårt kalendarium finns: två tillfällen under våren (mars, juni) för uppföljning av avdelningarnas Lokala arbetsplan. Dessa uppföljningar skickas till bitr. rektor. ett tillfälle under våren (maj) för arbetslagssamtal tillsammans med bitr. rektor reflekterar, samtalar och utmanas kring utvecklingsarbetet med vår verksamhet utifrån lokal arbetsplan, uppföljningar som gjorts och hur vi ser avtryck i verksamheten. ett tillfälle under tidig höst (augusti), då arbetslagen sammanställer en utvärdering dvs. deras egen kvalitetsredovisning, som mailas till bitr. rektor och blir en del i enhetens underlag inför kvalitetsredovisningen. ett tillfälle i mitten av höstterminen (oktober) för arbetslagssamtal tillsammans med bitr. rektor reflekterar, samtalar och utmanas kring vårt utvecklingsarbete; vilka avtryck ser vi i verksamheten, vilka slutsatser och lärdomar drar vi utifrån detta och vilka förbättringar och åtgärder behöver vi ta med i vår planering inför nästa år. Varje arbetslag är en lärgrupp och har egna arbetslagsträffar, skriver sin egen lokala arbetsplan och kvalitetsredovisning. Vi har gemensamma arbetsplatsträffar både på den egna enheten och för det södra förskoleområdet. Vid dessa träffar arbetar vi bl.a. med vårt utvecklingsarbete. I kvalitetsredovisningen skriver enhetens arbetslag under rubrik 4 och under övriga rubriker skriver bitr. rektor. 5

6 2 ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSRE- DOVISNING OCH MÅL FÖR DEN AKTUELLA TIDSPE- RIODEN Vad vi har arbetat med utifrån föregående Kvalitetsredovisning Samarbete Strukturera och organisera tiden Vad lär sig barnen genom? Sätta in sig själv praktiskt i olika sammanhang Tydliggöra definition av problemområdet och frågeställningen i den lokala arbetsplanen Likabehandlingsplanen och Skolplanen Mayers Briggs (MBTI), använt våra styrkor och tagit hjälp av varandras styrkor Föräldraenkäten Fysisk och psykosocial hälsa Vad vi inte har arbetat så mycket med utifrån föregående kvalitetsredovisning Andra kulturer och barn med annat modersmål Planera in reflektionstid i planeringstiden Bidra till utmanande möten och ta ansvar i diskussioner, beslut och vid genomförandet Utvecklingsområdet vi fördjupat oss i under året är: Barns inflytande Mål ur förskolans läroplan, som vi arbetat med är: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattade. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. 6

7 3 VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR Ansvarsområden och verksamhet Biets förskola ingår tillsammans med förskolorna Sörgården och Fasanen i det södra förskoleområdet. Styrning Förskolans styrdokument är: Läroplan för förskolan (Lpfö 98), Skolplan antagen av kommunfullmäktige samt den lokala arbetsplanen. Dessa finns att ta del av på varje förskoleavdelning. Ledningsfunktioner Arbogas förskolor leds av rektor och bitr. rektor, som samarbetar i team. Rektor arbetar på förvaltningsnivå. Bitr. rektor har operativt ansvar på förskolorna fördelat på förskoleområdena: söder, centrum och norr. Organisation Biet är en tvåavdelnings förskola, med en småbarnsavdelning, där barn är i åldern 1-3 år och en syskon avdelning, där barn är i åldern 3-5 år. Personalkategorier, som verkar på Biets förskola är förskollärare, barnskötare och ekonomibiträde. Bitr. rektor har operativt ansvar på det södra förskoleområdet och organisation ser ut på följande sätt: Ledningsgrupp; 1 personal från varje enhet på södra förskoleområdet Utvecklingsgrupp; utvecklingsledare, 2-3 personal per enhet på södra förskoleområdet Lärledare; 2-3 personal per arbetslag Hälsa- och arbetsmiljögrupp; 2-3 personal per enhet på södra förskoleområdet Hälsoinspiratörer; 1-3 personal per enhet på södra förskoleområdet Ekonomigrupp; 1 ansvarig personal per arbetslag Kokerskegrupp; 1 kokerska per enhet IT värd och Superanvändare; 1 personal på södra förskoleområdet IT-resurs; 1-2 personal per enhet För att stärka personal och ge möjlighet till delaktighet och inflytande, öka samarbetet mellan förskolorna och därmed gynna förskolans utvecklingsarbete, så har vi gemensamma arbetsplatsträffar, där all personal på det södra förskoleområdet deltar. Vi har andra tvärgrupper som: Hälsa- och arbetsmiljögrupp, Utvecklingsledargrupp, Ledningsgrupp, Kokersketräffar, Ekonomigrupp och IT-grupp. 7

8 Kompetensutveckling Barnolycksfallsvård, Röda korset Brandskyddsutbildning Föreläsning; Smitta i förskola, Maria Berg, Smittskydd, Landstinget Västmanland Strength Deployment Inventory (SDI), självskattning Föreläsning/Kick-off; Pedagogisk dokumentation IT utbildning; Praktisk informationsteknologi och mediekompetens (PIM), och Rexnet Lärarutbildningsdag i Örebro universitets regi Lärstämma Föreläsning; Barn och ungdomar med starka reaktioner och utbrott, Kenth Hedevåg Ekonomi Vi har hållit den budget, som vi fått oss tilldelad. 8

9 4 ARBETET I VERKSAMHETEN På förskolan Biet har vi arbetat med följande utvecklingsområden i lärgrupper/arbetslag: Barns inflytande Vi utgår från de problem och dilemman vi möter i vardagen när vi ska förverkliga uppdraget med att på bästa sätt bidra till barnens utveckling och lärande. Våra utvecklingsområden är valda för att de är angelägna i nuvarande situation. I kvalitetsredovisningen beskriver vi hur långt vi kommit i processen med att lära och förstå problemets natur och vad vi kommit fram till hittills. Den lärprocess vi följer ser ut så här: Planering av nytt görande Erfarenheter Föreställningar Slutsatser Lärdomar Forskning, andras erfarenheter Agerande Reflekterar.. Utmanande möte 9

10 4.1 Barns inflytande, avdelningen Stor Biet Mål i förskolans läroplan: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Vår problemformulering frågeställning: Hur kan vi bidra till att barnen får förståelse för att deras tankar och vilja har betydelse för verksamhetens innehåll och utformning? Vår definition av problemområdet: Barn sätter inte alltid ord på sina tankar eller sin vilja. Mönster i underlaget Barnen är mer positiva, glada och aktiva. De känner stolthet och tar ett större ansvar för verksamheten. Vi ser att vårt förhållningssätt och våra arbetsmetoder tydligt gör avtryck i barngruppen. Vid flera tillfällen har barnen föreslagit att de vill göra en förställningskarta av sina tankar och idéer för att ibland komma fram till gemensamma beslut. Barnen inspirerar varandra till att tänka vidare. Det förekommer dagligen olika typer av demokratisk ordning i barngruppen som t.ex. spontana omröstningar, räkneramsor osv. Barnen utvecklas psykiskt och fysiskt, de vågar och vill mer, då vi är lyhörda, inväntar, lockar fram deras tankar och bekräftar dem, genom att dokumentera deras tankar synligt i form av föreställningskartor. Vi ser ett större engagemang bland barnen där de utmanar varandra, är aktiva samt att de i stor utsträckning tar egna initiativ. Barnen bryr sig om vad som händer runtomkring. De visar intresse för verksamheten och vill påverka innehållet. De skapar ofta egna föreställningskartor. Vi ser att barnen hämmas vid de tillfällen vi återgår till gamla traditionella arbetsmetoder och förhållningssätt med fler regler. Barnen tappar då en del av glädjen, de blir inaktiva samt tillbakadragna. Slutsatser Vårt engagemang inspirerar barnen till att våga och vilja mer. Då personalen släpper fram barnens tankar och idéer utvecklas barnen psykiskt och fysiskt. De får en förståelse för att deras ord, tankar och erfarenheter har betydelse. Vårt utvecklingsarbete fungerar bra då ordinarie personal är på plats samt arbetar medvetet och fokuserat på uppdraget. Då vi haft en förhållandevis låg personalfrånvaro på vår avdelning har vi kommit långt i vårt utvecklingsområde. Yttre distraktioner som ex personalfrånvaro, rörig arbetssituation eller akuta händelser leder till att utvecklingsarbetet stannar av. 10

11 Lärdomar Det är viktigt med en närvarande och fokuserad personal som i det dagliga arbetet utgår från förskolans uppdrag. Vi behöver tid till reflektion. Vad fokuserar vi på? För vem gör vi det? Vad kan vi förändra? Det är av stor vikt att vikarier och ny personal får en bra introduktion i vårt medvetna förhållningssätt. Planering av nytt görande Vi ska reflektera över vårt förhållningssätt i vår nya barngrupp med yngre barn och fokusera än mer på våra arbetsmetoder. Vi ska bli ännu tydligare kring vårt förhållningssätt till föräldrar samt vid introduktion av ny personal och vikarier. Nästa steg i lärprocessen I lärspiralen befinner vi oss under rubrikerna: Reflektion, Utmanande möten, Andras erfarenheter och Forskning 11

12 4.2 Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med barns inflytande? Normer och värden Utveckling och lärande Förskola och hem Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Barns inflytande Vi har ett väl inarbetat arbetssätt där barnen är våra jämlikar. Vi visar ett äkta intresse för barnens tankar och deras åsikter bemöts med respekt. Barnens tankar och egna val påverkar verksamheten. Alla deltar vid aktiviteter som barnen planerat. Vi lyssnar till barnens tankar. Vid planering av verksamhetens innehåll utgår vi från barnens tankar och idéer. Vi genomför aktivitet och förändring tillsammans med barnen. Barnen uppmuntras, stimuleras och inspireras till vidare utveckling. Vi uppmuntrar barnen till att berätta för sina föräldrar om sin vardag och om förskolans verksamhet. Vår dokumentation synliggör verksamheten samt barnens utveckling. Föräldrar bjuds in till minst 2 utvecklingssamtal samt 2 föräldramöten/år där utrymme finns till samtal kring vårt utvecklingsarbete. Under hösten bjuds förskoleklassens barn in till förskolan för att berätta om sin vardag i skolmiljö. De äldre barnen på förskolan (våra blivande förskoleklassbarn) besöker skolan flera ggr under våren. 12

13 4.3 Barns inflytande, avdelningen Lill Biet Mål i förskolans läroplan: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Vår problemformulering frågeställning: Hur kan vi bidra till att få alla barn att vilja uttrycka sin vilja? Vår definition av problemområdet: Barn uttrycker inte alltid sin vilja. Mönster i underlaget Barn tar mer initiativ, vågar prova mer, vågar stå för sin sak, tar mer eget ansvar och är mer självständiga då vi ger dem tid, respekterar och lyssnar på dem. Tonläget har betydelse vid samtal med barnen. Med hjälp av olika förslag från barnen hittar vi lösningar tillsammans vilket påverkar aktiviteterna i vår verksamhet. Barnens självkännedom har ökat och de har utvecklats. Vi, barn och personal, får tillbaka det bemötande vi ger till varandra. Verksamheten utvecklas genom att vi arbetar mer med föreställningskartor och lärande samtal, även med de mindre barnen, i mindre grupper och i den dagliga samlingen. Slutsatser Ett barn som blir uppmärksammat och lyssnat på blir starkare i sig själv, vågar mer och tar för sig mer. Vårt förhållningssätt och bemötande har betydelse bl.a. hur vi låter, vilket tonläge vi använder, hur vi agerar mot barn. Ett positivt och gemensamt förhållningssätt och arbetssätt är gynnsamt. Det fungerar bra när vi arbetar på samma sätt och hinner prata med varandra. Vår syn på barns förutsättningar, möjligheter, intressen är av betydelse. Att reflektera enskilt och tillsammans är av betydelse för barnens och verksamhetens utveckling. Hur vi introducerar ny personal är av betydelse. Med vårt uppdrag i fokus och att vi är närvarande dvs. att vi är här och nu tillsammans med barnen är av stor betydelse för barns- och verksamhetens utveckling. Lärdomar Viktigt att vi är tydliga, pratar och reflekterar med varandra och introducerar ny personal i vårt arbete och att vi har uppdraget i fokus. 13

14 Planering av nytt görande Vi fortsätter att utveckla arbetet med den lokala arbetsplanen, så att både barn och personal stimuleras och blir utmanade. Vi ska arbeta utifrån ett gemensamt förhållningssätt och föra diskussioner kring vårt arbetssätt. Vi utvecklar arbetet med barns inflytande genom att föra in föreställningskartor och lärande samtal även med de mindre barnen. Vi behöver vara tydligare och föra rakare kommunikation till varandra i arbetslaget. Viktigt att alla i arbetslaget förstår uppdraget: bl.a. Hur vi arbetar med barns inflytande. Nästa steg i lärprocessen I lärspiralen befinner vi oss under rubriken Föreställningar, Slutsatser och lärdomar. 14

15 4.4 Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med barns inflytande? Normer och värden Barns inflytande Vi samtalar mycket med barnen i den dagliga verksamheten. Vi är närvarande hela tiden och förklarar för barnen vad som är rätt och fel. Barnen är med och löser konflikter tillsammans med oss. Utveckling och lärande Förskola och hem Vi ger barnen tid och möjlighet till lek. Vi utgår från varje barn, och dess förutsättningar och behov och ser till varje barns utvecklingsnivå och intresse vid planering av olika aktiviteter. Barnen får själva vara med och påverka innehållet i verksamheten, t.ex. samlingar och lekar. Gruppverksamheten vi har stimulerar till lärande. Vi har daglig kontakt med föräldrar. Vi berättar om vårt arbete med barns inflytande i utvecklingssamtal, daglig kontakt, på föräldramöten, genom dokumentation och information t.ex. månadsbrev. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Våra äldsta barn får vara med och lyssna på saga när skolbarnen kommer och läser. 15

16 5 BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Förskolans läroplan anger följande riktlinjer: Alla som arbetar i förskolan skall samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. Arbetslaget skall ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag. Barn i behov av särskilt stöd integreras i befintliga barngrupper. Det individuella stödbehovet kartläggs. Den egna verksamheten samt hela förskolans organisation inventeras för att finna möjliga insatser och lösningar. När vi bedömer att den ordinarie verksamheten inte kan tillgodose stödbehovet kontaktas resursteamet Fyren, där det finns specialpedagogisk kompetens och psykolog att tillgå. Dessa kan ge stöd och handledning till arbetslaget. Om det bedöms som nödvändigt kan extra personal tillsättas. Vi ser till det enskilda barnet och utgår från barnets kunskaper, förutsättningar och behov. Vi använder oss av individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram, och handlingsplaner. Vi har regelbunden kontakt och samarbetar med habiliteringen och föräldrarna, för att barnen ska få bästa möjlighet att utvecklas. En lärdom vi dragit är att vi behöver ha ett nära samarbete med föräldrar kring deras barn för att nå framgång och goda resultat med stödinsatserna. 16

17 6 BARN MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA Mål i förskolans läroplan: Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål Modersmålsundervisning sker på barnets hemspråk med lärare som behärskar språket. I förskolan ska barn med annat modersmål erbjudas stöd. En handlingsplan ska utarbetas för att fastställa från vilken ålder barnet ska erbjudas modersmålsstöd. Barn med annat modersmål än svenska kan, inom ramen för den ordinarie verksamheten, få extra stöd och stimulans i sin språk- och kommunikationsutveckling, för att stärka sin utveckling av det svenska språket. Förskolans pedagogik ger många tillfällen varje dag där barnet på ett lekfullt sätt får tillgång till svenska språket. Det sker i samtalet, genom sång, rim och ramsor och i leken. I förskolan är det viktigt att barnet och familjen har tillgång till en person som under en begränsad period, ex, inskolningen, finns med och tolkar situationer och information. Det är ett stöd som håller på att byggas upp. Vi ser till varje barns behov och förutsättningar. Vårt förhållningssätt och våra medvetna arbetsmetoder där varje barn får möjlighet att lyfta sina tankar gynnar barnen med annat modersmål än svenska. Vi fångar upp barnens tankar och ord samt förstärker dessa genom att dokumentera. Detta bidrar till att alla barn ser sin utveckling tydligt, alla barn får en naturlig status i gruppen. 17

18 7 LIVSSTIL OCH HÄLSA Förskolans läroplan framhåller bl.a.: Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. Förskolan skall erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm och miljö. Livsmedelsverket har utarbetat råd för bra mat i förskolan. Förskolans ledningsgrupp har beslutat att följa rekommendationerna. För barn och personal i förskolan är det viktigt att måltider blir en stund med trevlig samvaro. En lugn måltidssituation skapar möjligheter till samtal, där alla barn kan komma till tals och bli bekräftade. Vi vill också bidra till att barnen får en positiv inställning till mat och bra kostvanor. Barnen bjuds på frukt vid flera tillfällen per dag. Vi har ett varierat utbud av frukt och grönt där barnen själva väljer vad de vill ha. För att både barn och vuxna ska må bra försöker vi skapa en trivsam miljö. Vi månar om allas lika värde och arbetar efter vår likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Vi samtalar tillsammans med barnen kring hälsa och olika hälsofrågor t.ex. vikten av daglig utevistelse, kost, motion/rörelse, hygien mm. Utevistelse och rörelse är en del i en hälsofrämjande förskola, där leken har en framträdande roll. Barnen får möjlighet att planera gymnastik, lek och rörelse. Barnen vistas ute i alla väder varje dag och de äldre barnen gör utflykter och nya upptäckter i närmiljön. De har också ett gymnastikpass i skolans idrottssal. Vi bedriver ett miljöarbete. Tillsammans med barnen sorterar vi sopor, har städdagar ute m.m. 18

19 8 JÄMSTÄLLDHET Förskolans uppdrag är att hävda läroplanens grundläggande värden, där jämställdhet är ett av perspektiven: Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Behandlar vi våra pojkar och flickar lika? Forskningen på detta område visar att visst gör vi skillnad på pojkar och flickor, men frågan är; när börjar detta egentligen, är det redan i förskolan? Barn och utbildningsförvaltningen har en Genuspedagog anställd på halvtid. Hennes uppdrag är att ge stöd till verksamheten i förskolan. Hon kan hjälpa till att söka litteratur och forskningsresultat inom genus och jämställdhet som verksamheten har behov av. Vid en gemensam arbetsplatsträff under hösten gick innehållet helt i jämställdhetens tecken vilket måhända har bidragit till att genusfrågor allt oftare förs på tal. En allmän föreställning är att barnen bemöts utifrån individ och behov, inte utifrån kön. Vi uppmuntrar lek mellan pojkar och flickor. Vi tänker på att vara könsneutrala i vårt förhållningssätt samt i våra arbetsmetoder. Vi samtalar kring Allas lika värde och att vi alla är olika personligheter med olika förutsättningar och behov. Barnen övar och tränar sig i tankerespekt med stöd av oss. Alla barn blir hörda, lyssnade till och respekterade för sina val oavsett ålder och utveckling. Vi samtalar med barnen om allas lika värde. Vi för diskussioner om och kring vår likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. 19

20 9 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN När kunskapen ökat har innehållet reviderats och blivit mer fylligt och omfattande. Från att vi haft en Likabehandlingsplan där vi inte alldeles tydligt berört alla områden har vi nu arbetat fram en Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Södra förskoleområdets Likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling har gemensam utformning och gemensamma rubriker, då innehållet är tillämpligt i områdets samtliga förskolor. Vår Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling har följande innehåll: Inledning Främjande, förebyggande och åtgärdande Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bilaga 1: Dokumentation vid kränkande behandling Bilagor: BRUK FÖRSKOLAN A. Pedagogisk verksamhet A1 Demokratiskt förhållningssätt och samspel PROCESS A 1.9 Motverkande av kränkande behandling och 1.10 Förskolans likabehandlingsplan 20

21 10 ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET Verksamhetens förutsättningar Under året har vi inte haft någon större omsättning av personal, vilket bidragit till ett gynnsamt läge för barngruppen och verksamhetens utveckling. Då arbetslagen ändå gjort en mindre förändring med ny personal, så har inte det optimala samarbetet och tryggheten hunnit infinna sig, vilket bl.a. kan ha bidragit till att man inte alltid har genomfört det som blivit överenskommet på arbetsplatsen eller i arbetslaget. Vilket skulle kunna betyda att man prioriterat på annat sätt, att man har en annan förståelse, att man inte tyckt att det varit viktigt eller inte haft förståelse för vikten av det som bestämts. Vi förstår mer och mer hur viktiga vi är och vilken betydelse vi har för barns utveckling och lärande. Att vi i förskolan har betydelse för hur elever lyckas med godkända betyg i år 9. Kompetensutveckling i olika former i samband med våra reflektioner är en förutsättning i vårt arbete med barn och i utvecklingsarbete. Samarbete och samverkan förekommer i större utsträckning på nivåerna; förskoleteamet (rektor och bitr. rektorer), förskolor emellan på södra området och mellan avdelningar på respektive enhet, vilket är väldigt gynnsamt i ett utvecklingsarbete. Då vi haft ekonomiska sparkrav i förvaltningen under året, så har det blivit vissa konsekvenser. Barnantalet i barngrupperna ökade under vårterminen, det blev fler barn per vuxen, vilket bidrog till en känsla av att inte hinna med alla barn i samma utsträckning. Inköp av material har inte gjorts i samma utsträckning som tidigare. Verksamhetens utvecklingsarbete Som skolledare bedömer jag att Biets båda arbetslag befinner sig pendlande mellan Reflektion och Utmanande möten. Genom att använda föreställningskartor, så synliggörs tankar med respekt vilket ökar den gemensamma förståelsen och kunskapen tillsammans med barnen. Föreställningskartor ger en möjlighet till inflytande, att påverka sitt eget lärande och sin egen utveckling. Det är också ett positivt verktyg vid barns meningsskiljaktighet. Vi säger att vi förstår vikten och nyttan med styrdokumenten (Lpfö98, Skolplan, Kvalitetsredovisningen och den lokala arbetsplanen). Min upplevelse är att alla inte tagit till sig styrdokumenten fullt ut med att omvandla kloka tankar till handling. Vi har under 2008 och tidig vår 2009 arbetat med att lägga arbetet med barnen i vårt eget knä, för att få in oss 21

22 själva i sammanhanget dvs. att övertydligt arbeta med vilken stor betydelse vi har för att ge barnet förutsättningar till en gynnsam miljö kring sitt eget lärande och sin egen utveckling. Våren 2009 börjar övergången med att fokus ska vara på barnen och inte på oss vuxna. Under 2009 försöker vi arbeta med att gå från att äga problemet till att omvandla det till Vad lär sig barnen i mötet med mig/oss? och Hur är jag som person i mötet med barnen?, Hur gynnar vår verksamhet och miljö barns inflytande, utveckling och lärande? och Vad ger vi barn möjligheter att lära sig och utvecklas kring? och Hur, på vilket sätt, skapar vi möjligheter för barns lärande? En viss problematik finns att i skrift beskriva sitt dilemma/problem och sedan utifrån detta skriva en problemformulering dvs. att få en röd tråd igenom hela utvecklingsarbetet och en gynnsam utveckling för barngruppens lärande. Nästa steg i lärprocessen Att pendla mellan Reflektion, Utmanande möten, Andras erfarenheter och Forskning Bidra till utmanande möten och ta ansvar i diskussioner och vid genomförandet i arbetslagets lärgrupp, på enhetens arbetslagsträffar och vid de gemensamma arbetsplatsträffarna på det södra förskoleområdet. Det finns behov av att reflektera mot värdegrund och utveckling i vardagens arbete. Det finns ett behov av att bli trygg i möten med sina kollegor. Som skolledare upplever jag en nyfiken och positiv personal med stor vilja till att se möjligheter. Det finns potential och dynamik bland oss alla, vilket gynnar utvecklingsarbetet. Jag är stolt över mina medarbetare och deras arbete med barnen! Bedömning Barn efterfrågar själva föreställningskartor och samarbetar med att gör egna för att kunna ha inflytande och påverka sin situation. Barn tar mer initiativ, vågar prova mer, vågar stå för sin sak, tar mer eget ansvar och är mer självständiga. Utifrån detta underlag vi presenterat bedömer vi måluppfyllelsen som mycket bra. 22

23 11 ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING Utveckla lek- och lärmiljön Arbeta med längre teman Utveckla den pedagogiska dokumentationen Plocka in experiment och forskning i verksamheten Vara Här och nu i tanke och handling utifrån uppdraget Planera in reflektions tid i planeringstiden Lära mer om kulturer och barn med annat modersmål Lära mer om jämställdhet Bidra till utmanande möten, vara nyfiken på andras erfarenheter/ forskning och ta plats/ansvar i diskussioner, beslut och vid genomförandet Tydliggör och Definiera problemområdet i skrift kopplat mot problemformuleringen så det bildar ett sammanhang. Bli trygg med dokumenten, Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling och Skolplan 23

24 12 BESLUT OCH ANSVAR FÖR KVALITETSREDOVIS- NINGEN Biets kvalitetsredovisning har fastställts vid en arbetsplatsträff, 18 januari 2010, och via mail. Ansvarig för kvalitetsredovisningen är biträdande rektor. Gun Åslund Biträdande rektor Förskolan Söder 24

Kvalitetsredovisning 2009 Ärlans förskola

Kvalitetsredovisning 2009 Ärlans förskola Kvalitetsredovisning 2009 Ärlans förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Ewa Hedström Biträdande rektor Innehåll 1 UNDERLAG OCH RUTINER FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN 5 2 ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009 Sörgårdens förskola

Kvalitetsredovisning 2009 Sörgårdens förskola Kvalitetsredovisning 2009 Sörgårdens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Gun Åslund Biträdande rektor Innehåll 1 UNDERLAG OCH RUTINER FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN 5 2 ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009 Meijerska gårdens förskola

Kvalitetsredovisning 2009 Meijerska gårdens förskola Kvalitetsredovisning 2009 Meijerska gårdens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Ewa Hedström Biträdande rektor Innehåll 1 UNDERLAG OCH RUTINER FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN 5 2 ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE

Läs mer

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009 Myrans förskola

Kvalitetsredovisning 2009 Myrans förskola Kvalitetsredovisning 2009 Myrans förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Britt-Inger Jansson Biträdande rektor Innehåll 1 UNDERLAG OCH RUTINER FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN 5 2 ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Mjölnargränds förskola

Mjölnargränds förskola Mjölnargränds förskola Avdelning Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter Arbetsplan Pilen handlingsplan Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter Innehållsförteckning 1. Förskolans verksamhet och förutsättningar...3 2. Kvalitetsarbetet...3 3. Utvecklingsåtaganden...4

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Örsängets förskola Örsängets förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten, där vi skapar en god relation till vårdnadshavarna

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Alla ska få möjlighet att utveckla sina förmågor genom att Uppleva Upptäcka Utforska Utmana

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009 Laggargårdens förskola

Kvalitetsredovisning 2009 Laggargårdens förskola Kvalitetsredovisning 2009 Laggargårdens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Ewa Hedström Biträdande rektor Innehåll 1 UNDERLAG OCH RUTINER FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN 5 2 ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2015 2016 2 (7) Innehåll Inledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal

Läs mer

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och

Läs mer

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100

Läs mer

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun Prästkragens förskola Danderyds Kommun Observationen genomfördes av: Susanne Arvidsson-Stridsman, Nacka kommun Gunilla Biehl, Nacka kommun Vecka 16, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Arbetsplan. Killingens förskola

Arbetsplan. Killingens förskola Arbetsplan Killingens förskola 2016-2017 Inledning Killingen är förskola med endast en avdelning som utgörs av 24 barn i åldrarna 1-5 och 5 pedagoger samt en kock som tillagar lunch och mellanmål. Förskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell

Läs mer

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Verksamhetsplan Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun FAMILJEDAGHEM/ FAMILJEFRITIDSHEM Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. och riktlinjer... 4 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 5 2.3 Barns inflytande...

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet). Utgår från kvalitetsredovisning 2014-15 samt utifrån barnens ålder och mognad. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2016 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.

Läs mer

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a

Läs mer

Arbetsplan för Lärkans förskola Avdelning Tvåan

Arbetsplan för Lärkans förskola Avdelning Tvåan Köpings kommun Arbetsplan för Lärkans förskola Avdelning Tvåan Läsår 2015 2016 Administratör: Anita Öhlén, Karin Osbäck, Madeleine Nord, Sara Tilly 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision Alla barn ska kunna känna sig trygga

Läs mer

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16 PROFESSIONELL I FÖRSKOLAN Pedagogers arbets- och förhållningssätt Utgiven av Gothia Fortbildning 2016 Författare: Susanne Svedberg Utbildningschef för förskolan i Nyköpings kommun. Hon har mångårig erfarenhet

Läs mer

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Arbetsplan 2015/2016 Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 2 Läroplansmål - normer och värden... 3 Läroplansmål - utveckling och lärande... 4 Läroplansmål

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Skarsjö förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust

Läs mer

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta 2015-2017

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta 2015-2017 Förskoleavdelningen Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta 2015-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Internt styrdokument Verksamhetsplan Solhaga Fo rskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Förskolechef Gäller till: 2019-06-30

Läs mer

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Nykroppa förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Nykroppa förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Nykroppa förskola Ugglebo och Kottebo 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet. Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen

Läs mer

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument Verksamhetsplan Solhaga fo rskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:

Läs mer

Arbetsplan 2016/2017. Hasselbackens förskola Förskolenämnden

Arbetsplan 2016/2017. Hasselbackens förskola Förskolenämnden Arbetsplan 2016/2017 Hasselbackens förskola Förskolenämnden Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 3 Läroplansmål - normer och värden... 4 Läroplansmål - utveckling och lärande... 5 Läroplansmål -

Läs mer

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund Senast uppdaterad: april 2016 Kristina Westlund kristina.westlund@malmo.se 0708-133376 Innehåll ANALYSSTÖD FÖRSKOLA... 3 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 4 2.3 Barns inflytande...

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Hasselbackens förskola Upprättad januari 2019 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2005-2006 Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Syrenen : Natalie Lundholm Underlag för redovisningen Det som ligger som underlag för redovisningen är den självvärdering

Läs mer

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola 150102 Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN. Förskolan Bryggan. Läsåret 2009/2010

LOKAL ARBETSPLAN. Förskolan Bryggan. Läsåret 2009/2010 Förskolan Bryggan Stora vägen 82 194 68 Upplands Väsby LOKAL ARBETSPLAN Förskolan Bryggan Läsåret 2009/2010 Arbetsplan/verksamhetsplan 2009/2010 förskoleverksamhet Bryggan Inledning Förskolans organisation

Läs mer

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun Neglinge gårds förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v 19 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus

Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus 1(14) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1 LPFÖ 98/10)...

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer