Innehållsförteckning 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning 1"

Transkript

1 Sida Innehållsförteckning 1 Förord 2 Program 3-4 Fria föredrag 16 oktober Session 1 E-Hälsa 5-10 Session 2 Hjärt- och kärlsjukdom Session 3 Bedömning och testning av hälsa och funktioner Session 4 Rehab, habilitering och egenvård Session 5 Cancer/palliativ vård och Kirurgi Fria föredrag (forts) Session 2 (forts) Hjärt- och kärlsjukdom Session 3 (forts) Bedömning och testning av hälsa och funktioner Session 4 (forts) Rehab, habilitering och egenvård Session 6 Gynekologi, barn och förlossning oktober Kl Session 7 Hjärt- och kärlsjukdom Session 8 Astma och allergi Session 9 Psykisk ohälsa Session 10 Arbete och levnadsvanor Session 11 Ögon, öra, näsa, hals och Tandvård Posters

2 Förord Välkommen till den regionala forskningskonferensen Norrsken den oktober 2012 Under två intressanta dagar presenteras klinisk forskning i norr och hur den kan förbättra vården. Temat för konferensen är samverkan och två av huvudföredragen handlar om folkhälsa och ehälsa. Dessutom presenterar många forskare från norra regionen resultat från sin kliniska forskning. Den senaste konferensen var i Sundsvall Sedan dess har steg tagits mot en ökad samverkan för att utveckla den akademiska miljön i norra regionen. Några exempel på sådana steg är den regionaliserade läkarutbildningen (RLU), forskning inom regionalt cancercentrum (RCC), registercentrum norr (RCN) och den gemensamma plattformen för klinisk forskning i Norrland (KBN). Tillsammans ska vi ta fortsatta steg för en ännu starkare vård, utbildning och forskning. De fyra norrlandstingen ställer 2,4 miljoner kronor per år till ett gemensamt forskningsanslag VISARE NORR i Norrlandstingens regionförbund. Den här konferensen gör det möjligt både för dem som fått medel ur detta anslag och för andra att presentera och sprida forskningen inom den norra regionen. Som värd för konferensen vill jag tacka alla som har deltagit i planeringsarbetet och alla som medverkar med presentationer. Förhoppningen är att vi ska få två meningsfulla dagar tillsammans. Karin Zingmark FoU-chef Norrbottens läns landsting 2

3 PROGRAM Norrsken samverkan inom klinisk forskning i norr Tisdag 16 oktober Registrering och kaffe Invigning Sång och musik Eva Plumppu och Lennart Johansson Kent Ögren, landstingsstyrelsens ordförande, Norrbottens Läns Landsting Karin Zingmark, FoU-chef, Norrbottens Läns Landsting SAMVERKAN I NORRA REGIONEN En nulägesbeskrivning Jonas Appelberg, FoU-chef, Västernorrlands läns landsting Erfarenheter från regionalt samarbete som gynnat både forskning och klinik - 28 år med MONICA. Mats Eliasson, professor i medicin vid Umeå Universitet och överläkare vid Sunderby sjukhus, Principal Investigator för MONICA-undersökningen i norra Sverige Presentation av Registercentrum norr Posterpresentation Kort muntlig presentation av ett axplock av postrarna LUNCH eläkekonst - hur IT kan förändra vården Göran Peterson, professor i hälsoinformatik med inriktning på läkemedelsvetenskap, Linnéuniversitetet och verksamhetsledare för ehälsoinstitutet, Kalmar Parallella seminarier med fria fördrag Lokal Session 1: E-hälsa Nordkalottsalen Session 2: Hjärt- och kärlsjukdom Padjelanta Session 3: Bedömning och testning Lapporten av hälsa och funktioner Session 4: Rehab, habilitering och egenvård Tromsö Session 5 Cancer/palliativ vård och Kirurgi Rovaniemi Kaffe/te Parallella seminarier med fria fördrag, (fortsättning) Session 2, Hjärt- och kärlsjukdom Padjelanta Session 3: Bedömning och testning Lapporten av hälsa och funktioner Session 4: Rehab, habilitering och egenvård Tromsö Session 6: Gynekologi, barn och förlossning Murmansk Postervandring Konferensmiddag med buffé och underhållning 3

4 Onsdag 17 oktober FOLKHÄLSOTIMMEN Astma, allergi och KOL sedan 1985 med OLIN Eva Rönmark, professor i miljömedicin, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet och verksamhetschef OLIN-studierna, Norrbottens läns landsting. Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson, professor i medicin vid Umeå Universitet och överläkare vid Sunderby sjukhus, Principal Investigator för MONICA-undersökningen i norra Sverige. Livsviktigt - att förebygga övervikt och fetma i Norrbotten Margareta Eriksson, Folkhälsostrateg, forskningskoordinator, och. Britt-Marie Karlsson, folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting Kaffe/te Parallella seminarier med fria fördrag Lokal Session 7: Hjärt- och kärlsjukdom Nordkalotten Session 8: Astma och allergi Padjelanta Session 9: Psykisk ohälsa Tromsö Session 10: Arbete och levnadsvanor Rovaniemi Session 11: Ögon, Öra, Näsa, Hals och Tandvård Lapporten Bensträckare SAMVERKAN INOM KLINISK FORSKNING I NORRA REGIONEN Ett framtidsperspektiv Jack Lysholm, FoU-chef, och professor i ortopedi, Västerbottens läns landsting, Lunch Summering och avslut Gunnar Persson, landstingsdirektör, Norrbottens läns landsting 4

5 Tid: 16 oktober, kl Lokal: Nordkalottsalen Session 1 ehälsa Moderator: Göran Larsson, docent i medicinsk biofysik, FoU-chef, Jämtlands läns landsting Föredrag: E-hälsopromotion via multimodal rehabilitering i primärvården. Hur kan ehälsa bidra till en personcentrerad vård av personer med demen? New methods to strengen and preserve health. Fånga dagen en fallstudie om att stödja minnet av dagliga händelser hos personer med Alzheimers sjukdom med hjälp av en digital fotodagbok. Nya möjligheter att stödja KOL-patienter med mobil teknik. Föreläsare: Gunvor Gard Luleå tekniska Universitet Stefan Sävenstedt Luleå tekniska Universitet Inger Lindberg Luleå tekniska universitet Eva Karlsson Luleå tekniska universitet Åsa Holmner Rocklöv Medicinbsk Teknik, FoU, Umeå universitet 5

6 Gunvor Gard Institutionen för Hälsovetenskap Luleå Tekniska Universitet Luleå Telefonnr: E-hälsopromotoin via multimodal rehabilitering i primärvården Gunvor Gard, Karin Zingmark,Margareta Eriksson, Lars Nyberg, Peter Michaelson E-hälsopromotion pågår inom multimodal rehabilitering inom primärvården i en nyligen startad RCT-studie. Rehabiliteringen sker utifrån ett kognitivt arbetssätt och rehabiliteringsteamets roll är att behandla, stötta och guida mot bättre hälsa och arbetsförmåga. Att utvärdera om ett multimodalt arbetssätt med tillägg av ett webbaserat självbehandlingsprogram kan effektivisera och förbättra rehabiliteringen av personer med långvarig smärta i primärvården. Studien, en randomiserad kontrollerad studie, genomförs i primärvården vid samtliga vårdcentraler i Norrbotten som är certifierade för multimodal rehabilitering Patienter med långvarig smärta från nacke, skuldra och/eller rygg i åldern år inkluderas. De skall vara i riskzonen för att bli sjukskrivna eller sjukskrivna och ha skattat 90 (W) på Linton s frågeformulär (som indikerar risk för kontinuerlig sjukskrivning) och ska ha tillgång till internet uppkoppling från hemmet. Projektet pågår och det kognitiva arbetssätt som ligger till grund för studien kommer att presenteras Projektet pågår och den multimodala rehabiliteringen kommer att diskuteras 6

7 Stefan Sävenstedt Luleå Tekniska Universitet Luleå Telefonnr: Hur kan e-hälsotjänster bidra till en personcentrerad vård av personer med demens? Personcentrerad vård för personer med demens fokuserar på personens behov och förståelsen av hur personen upplever sitt dagliga liv. Detta bryter med ett medicinskt tänkande där personens avvikande beteende främst är ett uttryck för demenssjukdom. I dag pågår en snabb teknisk utveckling inom ett område som kallas intelligenta miljöer där avancerad IT tillämpningar med olika former av sensorer i personens miljö används för att stödja personen med demens i vardagen och kompensera för funktionsbortfall. Användning av avancerad informations teknologi kan tyckas stå i motsats till en personcentrerad vård och som bygger på att förstå hur personen upplever sin värld. Syftet är att med utgångspunkt från genomförda och planerade forskningsprojekt, beskriva möjligheter och utmaningar i att integrera användning av intelligenta miljöer i en personcentrerad vård av personer med demens. Insamling av data har gjorts med en blandad anpassad metod där i huvudsak en kvalitativ ansats har och kommer att användas i samband med utvärdering av användning av intelligenta miljöer. Resultatet visar att det finns indikationer på att intelligenta miljöer kan stödja människor med tidig demens i dagligt liv med deras personliga behov och att det kan tillföra ökad livskvalitet om insatserna anpassas efter deras behov. Samtidigt finns många hinder i att förstå behov och kunna möta den komplexa verklighet som vardagens praktik innebär. Att stödja en personcentrerad vård med intelligenta miljöer för personer med avancerad demensproblematik är en relativt ny tanke och endast i begränsad omfattning systematiskt utvärderat och många frågeställningar är obesvarade. Att integrera tillämpningar av intelligenta miljöer i en personcentrerad omvårdnad är ett relativt nytt område där vi fortfarande saknar både långtgående praktisk erfarenhet och forskningsresultat. En viktig utmaning är att förutsättningslöst utvärdera möjligheter och hinder för att kunna utveckla en så bra personcentrerad vård som möjligt. 7

8 Inger Lindberg Luleå Tekniska Universitet Luleå Telefonnr: 0921/ Nya metoder för att stärka och bevara hälsan Siv Söderberg Personer med livsstilsrelaterade diagnoser som typ-2 diabetes och hjärt kärlsjukdomar (CVD) ökar. Det svenska fältförsöket i Renewing Helath projektet har utvecklat en metod som kombinerar hälsa coaching med online-behandling av patienter där patienten blir mer aktiv i sin egen hälsa och hälso och sjukvård. Interventionen tillämpas vid ett fältförsök vid fyra vårdcentraler i Norrbottens län. Allmänläkare, diabetes sjuksköterskor, sjukgymnaster och dietister samverkar för att interagera med patienten.det tekniska genomförandet är baserat på den nationella patientöversikten, Mina vårdkontakter. Under fältstudien, använder 85 procent av patienterna sina egna datorer, övriga är försedda med I-Pads. Mätutrustning som exv blodtrycksmanchett finns också tillgängligt för patienterna under fältförsöket. För storskalig användning, är avsikten att det mesta av utrustningen kommer att ägas avpatienterna själva.patienter har deltagit gruppmöten i hur man hanterar sin hälsa och hur man interagerar med vårdpersonal via Mina vårdkontakter. Individualiserade hälsoplaner utvecklades. Patienterna utför hälsofrämjande aktiviteter och rapporterar medicinska mätvården, enligt hälsoplanen som antal steg, puls, blodtryck, blodsocker, PK och 2-kanals EKG. Vårdpersonal anger referensvärden som gör det intuitivt för patienten att tolka sina framsteg genom grafiska diagram. Varannan månad granskas resultaten och hälsoplanen revideras vid behov. En förbättrad livsstil kan minska behovet av medicinsk behandling, larm gör vårdpersonal medveten om nödvändigheten att ändra dosering av läkemedel. Patienterna har tillgång till ett läkemedel stöd genom en on-line tillgång till den faktiska medicineringslista och kan välja att ha ett meddelande när det är dags att ta medicin. De kan också rapportera och följa upp utförd medicinering. Att utvärdera huruvida införandet av storskaliga person stöd, teknik övervakning och hälsocoaching ger fördelar i form av hälsorelaterad livskvalitet, hälsotillstånd och empower till patienter med typ-2 diabetes och hjärt-kärlsjukdomar Utvärderingen sker genom en randomiserad studie med ca 700 patienter med typ-2- diabetes eller hjärtkärlsjukdom. 50 procent av deltagarna deltar i interventionsgruppen. Sociodemografiska data, SF-36, ekonomiska data, intervjuer med vårdpersonal och patienter. Interventionen pågår förnärvarande med alla patienter. Slutlig utvärdering kommer att göras i slutet av testperioden Q Genom att kombinera hälsocoaching med tillgängliga behandlings instruktioner, medicinsk diagnos mätning, visualisering och medicineringsstöd samt engagera och stimulera patienterna kan en hälsosammare livsstil och förbättrad följsamhet till medicinering och hälsoplanen antas 8

9 Eva Karlsson Luleå Tekniska universitet, institutionen för hälsovetenskap Luleå Tekniska Universitet Luleå Telefonnr: , "Fånga dagen" - en fallstudie om att stödja minnet av dagliga händelser hos personer med Alzheimers sjukdom med hjälp av en digital fotodagbok Karin Axelsson, Kjell Fahlander, Stefan Sävenstedt & Karin Zingmark Utvecklingen inom informationsteknologi erbjuder nya och mer avancerade metoder för att arbeta med reminiscens. Olika typer av multimediaverktyg för att stödja minnet och stimulera samtal om personliga händelser har utvecklats, men området är fortfarande nytt. Syftet med denna fallstudie var att utforska möjligheten att stödja minnet av dagliga händelser bland personer med demens med hjälp av en digital fotodagbok. 7 personer med diagnosen Alzheimer s sjukdom boende i eget hem och deras närstående testade den digitala fotodagboken under sex månader. Data i form av intervjuer, observationer och screeninginstrument samlades i tre omgångar under testperioden. Analysen genomfördes stegvis, från ett individuellt perspektiv till en övergripande analys för att finna gemensamma mönster bland deltagarna. En del av deltagarna blev regelbundna användare medan andra använde den digitala fotodagboken mer sporadiskt. Faktorer som den närståendes intresse, stöd och engagemang var avgörande för hur ofta den digitala fotodagboken användes. Andra faktorer som bidrog till acceptansen av och användandet av den digitala fotodagboken var hur väl den stämde överens med deltagarnas förväntningar, reaktioner från omgivningen och hur användbar deltagarna bedömde den. Resultatet visar att den digitala fotodagboken stimulerade samtal mellan personen med demens och dennes närstående, och att den också fungerade som ett stöd minnet av dagliga händelser. Att acceptera och integrera en digital fotodagbok är en process med speciella dimensioner på grund av de kognitiva svårigheter som demensjukdomen medför. Detta innebär att det krävs tid vid introducerandet av digitala hjälpmedel för personer med demens, och att hänsyn tas till varje persons individuella behov i den processen. Resultatet indikerar att den digitala fotodagboken kan användas för att stödja samtal om dagliga händelser, vilket understryker vikten av att hitta sätt att stödja minnet av dagliga händelser och genom det också stödja självbilden hos personer med demens. 9

10 Åsa Holmner Rocklöv Medicinsk Teknik FoU Norrlands Universitetssjukhus Umeå Telefonnr: , Nya möjligheter att stödja KOL-patienter med mobil teknik Karin Wadell, Anders Blomberg, Johan Skönevik Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) räknas i dag till en av folksjukdomarna. Ett viktigt kännetecken är andnöd som uppstår i samband med ansträngning och under förvärringsperioder (exacerbationer) som ofta är infektionsutlösta. Allvarliga exacerbationer följs ofta av längre tids sjukhusinläggning som har en förödande effekt på patientens hälsa och livskvalitet. Det är därför viktigt att försöka undvika akuta exacerbationer genom att uppmärksamma tidiga tecken på försämring i hälsotillståndet. I dag försöker man uppmana patienten att vara vaksam på förändringar som ökad hosta och slemproduktion. Symptombilden kan dock skilja väsentligt från patient till patient och det finns därmed ett stort intresse av att identifiera fysiologiska markörer och självskattningsverktyg som ger förutsättning för en mer objektivt bedömning av hälsoläget på daglig basis. Syftet med studien är att utvärdera potentialen hos spirometri, speciellt måttet inspiratorisk kapacitet (IC), i kombination med självskattning av symptom via COPD-assessment test (CAT) som verktyg att avslöja försämring i patientens hälsostatus i ett tidigt skede. Detta möjliggörs av ett nyutvecklat stöd baserat på mobil teknik som tagits fram inom ramen för ett samarbete mellan Medicinsk Teknik FoU, Medicincentrum, Lung- och Allergisektionen samt Lungrehabiliteringen vid Norrlands Universitetssjukhus. Studien innefatta ca 20 personer rekryterade via lungrehabiliteringens verksamhet i Umeå och genom de regionala hälsocentralerna. Efter en inledande hälsoundersökning kommer studiepersonerna att utföra spirometermätningar morgon och kväll, tre gånger i veckan, med den för ändamålet utvecklade spirometerapplikationen. Vid dagens andra mätning kommer de även att svara på åtta frågor i formuläret COPD Assessment Test, CAT. Data laddas upp automatiskt direkt när mätningen är avslutad och lagras temporärt på en server för att därefter överföras till en databas innanför sjukhusets brandväggar. Ingen patientinformation skickas över nätet. Såväl rådata som resulterande datafiler kommer att hanteras i enlighet med både medicinsk och vetenskaplig praxis. En första pilot med fyra patienter är avklarad och data analyseras för närvarande för att lägga grunden för eventuella modifieringar för den fortsatta studien. Patienterna har haft tekniken hemma i 8-12 veckor och preliminära resultat visar att tekniken är lämplig för att användas i hemmiljö, acceptansen är mycket god bland studiepersonerna och data har registrerats tillfredsställande även för patienter i glesbygd. 10

11 Tid: 16 oktober, kl Lokal: Padjelanta Session 2 Hjärt- och kärlsjukdom Moderator: Mats Eliasson, professor i medicin vid Umeå Universitet och överläkare vid Sunderby sjukhus, Principal Investigator för MONICA-undersökningen i norra Sverige. Föredrag: Äldre män och kvinnors upplevelser av att insjukna i sin första hjärtinfarkt. Folat är associerat med högre nivåer av apolipoprotein A1. Män väntar längre med sjukvårdskontakt vid första insjuknande i hjärtinfarkt data från 126 kvinnor och män i Jämtlands län Förekomst av kronisk lungemboli hos personer som tidigare har haft en akkut lungemboli och identifiering av riskfaktorer för denna utveckling. Natriuretiska peptiders träffsäkerhet hos äldre primärvårdspatienter med misstänkt hjärtsvikt en explorerande studie. Föreläsare: Rose-Marie Isaksson FoU-enheten, Luleå Elisabet Söderström Sunderby sjukhus Gunnar Nilsson Myrvikens hälsocentral, Oviken Stefan Söderberg Hjärtcentrum, NUS, Umeå Mona Olofsson forskningsenheten, Skellefteå 11

12 Rose-Marie Isaksson, Sjuksköterska, MedDr, FoU strateg med inriktning omvårdnad FoU-enheten Landstingshuset Lule Luleå Telefonnr: Äldre män och kvinnors upplevelser av att insjukna i sin första hjärtinfarkt Christine Brulin, Mats Eliasson, Ulf Näslund, Karin Zingmark Hjärt- och kärlsjukdom är den ledande dödsorsaken bland män och kvinnor i Sverige och i övriga västvärlden. Vid hjärtinfarkt är tiden till behandling och effekten av behandling viktigt. Osäkerheten i hur män och kvinnor uppfattar sina symtom på hjärtinfarkt kan vara avgörande när de söker vård, vilket i sin tur påverkar behandling och dödlighet. Trots att en del internationell litteratur presenterat faktorer som är av betydelse när män och kvinnor söker vård, har trots noggrann littertursökning inga svenska studier påträffats som beskriver området. Eftersom kultur, förutom gender, kan påverka beslut om att söka vård var det viktigt att studera fenomenet i ett svenskt kontext Att belysa hur äldre män och kvinnor som haft sin första hjärtinfarkt upplevde insjuknandet, symtomen och hur de resonerade kring beslutet att söka vård. Kvalitativ innehållsanalys Intervjuer med 20 män och 20 kvinnor i åldern år med sin första hjärtinfarkt, boende i Norrbotten och Västerbotten. De äldre männen beskrev hur symtomen utvecklades från ett diffust illabefinnande, till ett kluster av svåra symtom. Männen var osäkra både över orsaken till symtomen, som inte motsvarade deras förväntningar om en hjärtinfarkt, och om de skulle söka vård. Samtidigt vidtog deltagarna olika strategier för att försöka förstå, minska eller behandla symtomen på egen hand, med en strävan att bevara det vanliga/normala i livet. När symtomen utvecklats till en alarmerande och ihållande bröstsmärta insåg männen att alla strategier att hantera symtomen var verkningslösa, insåg allvarlighetsgraden och kom slutligen till beslutet att söka vård. De äldre kvinnorna beskrev hur symtomen stegvis utvecklades från skugglika, ogripbara, kroppsliga förnimmelser, till mer distinkta och slutligen ihållande och överväldigande bröstsmärta. Kvinnorna kämpade mot de inkräktande symtomen genom att tona ner och distansera sig själva från allvarheten i det som de upplevde. De vidtog flera olika strategier med ett uttalat syfte att behålla kontrollen i det dagliga livet. Trots svår smärta hade det sociala ansvarstagandet större prioritet än oron över den egna hälsa. Den prehospitala fasen visade sig i dessa två studier vara en komplicerad upplevelse hos både män och kvinnor, med en dynamisk utveckling av symtom, föreställningar och förväntningar, samtidigt som deltagarna strävade efter att upprätthålla normalitet. Symtomen presenterade en mer heterogen och komplex bild hos både män och kvinnor än vad som vanligtvis beskrivs i litteraturen 12

13 Elisabet Söderström Laboratoriemedicin Sunderby sjukhus Luleå Telefonnr: Folat är associerat med högre nivåer av apolipoprotein A1 Mats Eliasson, Owe Johnson, Göran Hallmans, Lars Weinehall, Jan-Håkan Jansson, Johan Hultdin Homocystein är sedan länge känt att vara en riskmarkör för hjärtkärl sjukdom. Det är dock inte klarlagt på vilket sätt det bidrar och man har studerat olika mekanismer. På senare tid har man börjar undersöka kopplingen till blodfetter såsom kolesterol och apolipoproteiner. Tidigare humanstudier med ett 50 tal män har visat att det finns ett negativt samband mellan homocystein och HDL eller Apo A1. En fall-kontroll studie (n=107 AMI pat.) visade en negativ korrelation mellan homocystein och Apo A1 eller HDL samt en positiv korrelation till folat i helblod. I en finsk (n=1440, ålder: år) respektive kinesisk (n=2058 pat.angiografi) tvärsnittsstudie såg man negativa associationer mellan Apo A1 och homocystein. Endast ett fåtal studier har tittat på sambandet mellan folat och Apo A1. Att studera om homocystein och dess huvudsakliga determinanter folat, vitamin B12 och MTHFR polymorfin har något samband med apolipoprotein nivåer i plasma, i en stor prospektiv nästlad fall-kontroll studie inkluderande såväl män som kvinnor. Prospektiv nästlad fall-kontroll studie inkluderande män och kvinnor. FIA-2 kohorten, 392 män och 158 kvinnor med förstagångshjärtinfarkt. Samt matchade kontroller, 756 män och 302 kvinnor. Median ålder var 59,4 respektive 59,2 år. Vi såg en förväntad skillnad i medianvärde för Apo-A1 mellan fall 1.38 ( )och kontroller: 1.46 ( ) p< Spearman korrelation visade positiva samband för Apo A1 och B12 respektive folat. Endast ett svagt negativt samband sågs för homocystein och Apo A1. Vid univariat linjär regressions analys sågs inte något signifikant samband mellan homocystein och Apo A1. Positiva samband sågs mellan Apo A1 och B12 respektive folat. För folat kvarstod sambandet vid multipel linjär regression. Ett negativt samband sågs mellan Apo A1 och kreatinin respektive högkänsligt CRP som kvarstod även vid multipel linjär regression. Inget samband sågs mellan Apo A1 och MTHFR polymorfin. Vid analys av över 1500 individer kunde vi inte visa på något tydligt samband mellan Apo A1 och homocystein. Istället såg vi en positiv korrelation mellan Apo A1 och folat. 13

14 Gunnar Nilsson Myrvikens hälsocentral Dalsätravägen 6 A Oviken Telefonnr: Män väntar längre med sjukvårdskontakt vid första insjuknande i hjärtinfarkt - data från 126 kvinnor och män i Jämtlands län 2010 Gunnar Nilsson; Eva Samuelsson; Thomas Mooe Egen symtomvärdering kan ha betydelse för när och hur sjukvården kontaktas vid insjuknandet. Tidigare studier av hjärtinfarkt och patients delay har givit resultat i olika riktningar. Aktuell kunskap om patients delay är av betydelse vid primärvårdens arbete med ischemisk hjärtsjukdom. Analys av enkätdata avseende egen symtomuppfattning, första uppgivna vårdkontakt och patients delay, efter symtom tydande på hjärtinfarkt, för män respektive kvinnor utan tidigare hjärtinfarktsdiagnos. Samtliga utskrivna efter en förstagångs hjärtinfart i Jämtlands län 2010, rekryterade från en sekundärpreventiv studie (SPIK-studien), fick en enkät 6-12 månader efter hjärtinfarkten. Tid från symtom till första vårdkontakt skattades enligt tre svarsalternativ: högst en timme; över en timme till högst ett dygn; över ett dygn. Svar från män och kvinnor jämfördes med chi två-test. Enkäten sändes till 141 personer; tre personer hade avlidit, nio svarade inte och tre återtog sin medverkan. Enkätsvaren kom från 84 män, medelålder 65.6 år och 42 kvinnor, medelålder 72.5 år; svarsfrekvens 91 %. 13 % av männen och 10 % av kvinnorna hade en kärlkrampsdiagnos, utan tidigare hjärtinfarkt. I. Enligt enkätsvaren hade 37 % av männen och 61 % av kvinnorna sökt vård inom en timme. 77 % av männen och 83 % av kvinnorna sökte vård inom ett dygn; de övriga sökte senare än efter ett dygn, p 0,04 för differens mellan män och kvinnor. II. 40 % av männen och 24 % av kvinnorna misstänkte själva en hjärtinfarkt, p 0,09. III. Inräknat sjukvårdsrådgivningen svarade primärvården för 48 % av de första vårdskontakterna. Larmnumret 112 var den första kontakten i 37% av fallen. 8 % sökte direkt till akutmottagningen utan föregående kontakt med 112 eller primärvård. Resterande 7 % kunde inte besvara frågan. Att 23 % av männen och 17 % av kvinnorna fortfarande inte hade sökt vård inom ett dygn efter symtomdebut är anmärkningsvärt. Lång patients delay vid hjärtinfarktinsjuknande har tidigare visats korrelera till ett flertal faktorer: ålder, kön, co-morbiditet, socioekonomi, patientens egen tolkning av symtom, underliggande riskfaktorer och känsla av tillit till andra. I den fortsatta studien kommer även socioekonomiskt status, skattat efter utbildningsnivå och som SEI-klass, att vägas in som variabler. Då studien är retrospektiv måste skillnaden i tid till första vårdkontakt valideras prospektivt. Vi kommer därför i nästa fas av studien att använda oss av data från en parallell sekundärpreventiv studie med samma studiepersoner. 14

15 Stefan Söderberg Hjärtcentrum, NUS, Umeå Norrlands universitetssjukhus Umeå Telefonnr: Förekomst av kronisk lungemboli (CTEPH) hos personer som tidigare har haft en akut lungemboli och identifiering av riskfaktorer för denna utveckling Threse Andersson, Flemming Larsen, Camilla Lundgren, Bo Carlberg Kronisk lungemboli kan orsaka svår pulmonell arteriell hyperoni (chronic thromboembolic pulmonary hypertension CTEPH), och föregås ofta av djup ventrombos och/eller akut lungemboli (LE). CTEPH upptäcks ofta sent på grund av diffusa symptom och varierande sjukdomsprogress och incidensen är sannolikt underestimerad, minst 4 % uppskattas utveckla tillståndet efter en akut LE. I många fall har också den akuta LE missats på grund av få och diffusa symptom. Sannolikt ökar vissa sjukdomar risken för CTEPH men detta är oklart. CTEPH kan i många fall (centrala förändringar) behandlas med kurativ kirurgi och om detta ej är möjligt, med nya läkemedel. Våra hypoteser är följande: 1. Incidensen av CTEPH efter akut LE är högre än de 4 % som anges i litteraturen, och ett stort antal patienter med potentiellt botbar sjukdom kommer att identifieras. 2. Ett antal risktillstånd som blod- och metabola sjukdomar är förenat med ökad risk för CTEPH. Fibrinolytiska, metabola och genetiska markörer är oberoende prediktorer för utveckling av CTEPH. 3. Kliniskt användbara cut-offs för diagnostik kan formuleras, och respektive diagnostisk metods sensitivitet och specificitet kan bestämmas. Alla personer i Sverige som under 2005 fått huvud- eller bidiagnos akut LE identifieras, samt deras huvud- och bidiagnoser från alla vårdstillfällen under 5 år dessförinnan väljs eftersom datortomografi då blev standard för att ställa diagnosen akut LE. Vidare kommer dödsorsaker att sökas. Överlevande personer tillsänds frågeformulär om aktuella besvär som dyspné och bröstsmärta och utifrån detta bestäms om personen har hög eller låg risk för CTEPH. De med hög risk utreds vidare med EKG och NTproBNP. Om detta indikerar hjärtbelastning remitteras personen vidare till ventilations perfusions skintigrafi där normalfynd i princip utesluter förekomst av CTEPH. Om skintigrafin visar misstänkta fynd förenliga med CTEPH remitteras personen till respektive PAH centrum. Prediktorer för insjuknande in akut LE respektive CTEPH analyseras inklusive markörer för rubbad proppupplösning och metabol sjukdom. Projektet är godkänt av socialstyrelsen och av forskningsetisk kommitté. Sammanlagt 5793 unika personer vårdades för LE i Sverige under 2005, och 3510 var i livet av 3510 fick tillsänt enkät och 2105 enkäter (65 %) har kommit tillbaka. 670 är helt återställda och utgått ut studien har symptom och/eller risk tillstånd för CTEPH och har fått brev med information och rör för blodprov och uppmaning att ta ett vilo-ekg. 980 har återsänt prov och EKG, och NTproBNP och kreatinin är analyserat och EKG är tolkat enligt Minnesotakod. Efter diverse bortfall återstår nu 946 personer för scintigrafi. Hittills har 618 patienter bedömts av behandlande klinik varav 371 har genomfört lungscintigrafi och 247 är kliniskt bedömda (för gamla, co-morbiditeter, normal 15

16 ekokardiografi etc). Fyrtiofem (45) % av alla scintigrafier visar perfusionsstörning förenlig med intermediär eller större sannolikhet för LE och 169 brev med önskan om ekokardiografi har sänts ut varav 89 är genomförda. Till dags dato har studien identifierat 10 personer med mkt stark misstanke på CTEPH (varav 2 var kända). De 5793 patienterna hade sammanlagt vårdtillfällen under perioden 1998 till 2005, och vi har börjat bearbeta detta material. I korthet visar analysen att sjukhusvård för ischemisk hjärtsjukdom och hjärtsvikt under perioden före tillfället av akut LE uppträdde som comorbiditet om 23 % respektive 20 %, att jämföra med etablerade risktillstånd som cancer som utgjorde 26 % comorbiditet. Detta är ett unikt projekt som har möjligheter att i grunden förändra handläggandet av en stor patientgrupp. Kunskapen om CTEPH är på många håll bristfällig och handläggandet efter en akut LE tar vanligen CTEPH ej i beaktande. Vi tror att denna studie i grunden kan förändra detta, och initiera ett positivt förändringsarbete med en mer strukturerad uppföljning, med aktiv utredning vid kvarstående besvär. Och betydelsen för de enskilda patienterna kan inte överskattas eftersom fler kommer att bli föremål för kirurgi och medicinering. Studien kommer också att bidra med unik kunskap om incidens av CTEPH och prediktorer för dess utveckling. 16

17 Mona Olofsson Forskningsenheten, Medicin-geriatrik klin. Skellefteå sjukhus Skellefteå Telefonnr: Natriuretiska peptiders träffsäkerhet hos äldre primärvårdspatienter med misstänkt hjärtsvikt en explorerande studie Kurt Boman Hos yngre hjärtsviktspatienter har man för natriuretiska peptider funnit negativa prediktiva värden (NPV) mellan %. Syftet med vår studie var att explorera NPV, positiva prediktiva värdet (PPV), sensitivitet (sens.) och specificitet (spec.) för olika Ur en primärvårdskohort identifierades 109 patienter med symtom på hjärtsvikt. Dessa remitterades för ekokardiografi med efterföljande kardiologbedömning. Blodprover togs och frystes för senare analys av BNP (Shionoria) och NT-proBNP (Roche Elecsys probnp immunoassay). Systolisk hjärtsvikt diagnostiserades hos 48 patienter (kvinnor 54 %, män 46 %, medelålder 79 år) övriga 61 (kvinnor 79 %, män 21 %, medelålder 76 år), utgjorde referensgrupp. Vi utvärderade NPV, PPV, sens. och spec. med 95% konfidensintervall (KI) för olika beslutsgränser ( ng/l) av NT-proBNP. Motsvarande beslutsgränser för BNP (10-50 pg/ml) beräknades genom att bestämma kvoten NT-proBNP/BNP hos patienter med en kombinerad systolisk och diastolisk hjärtsvikt. Vi studerade också betydelsen av ålder och kön för nivåerna av natriuretiska peptider. Med en prevalens av 44 % med systolisk svikt i gruppen av 109 patienter, fann vi högsta värdet av NPV och sens. för NT-proBNP på 200 ng/l och för BNP på 20 pg/ml, ej justerat för ålder och kön. För NT-proBNP var NPV 88 % (KI: 73-95), PPV 57 % (KI: 51-63), sens. 92 % (KI: 81-97) och spec. 46 % (KI: 34-58) vid nivån 200 ng/l. Motsvarande resultat för BNP på 20 pg/ml: NPV 87 % (KI: 61-97), PPV 49 % (KI: 45-53), sens. 96% (KI: 87-99) och spec. 21 % (KI: 12-33). En linjär regressionsanalys visade signifikant samband mellan ålder och NT-proBNP (β= 0,035; p<0,001) och BNP (β= 0,030; p<0,001), däremot inte med kön. I multivariat analys fanns signifikanta samband mellan hög ålder (β= 0,036; p<0,001), manligt kön (β=0,270; p=0,014) och högre nivåer av NT-proBNP, medan för BNP fanns sambandet endast för ålder (β= 0,030; p<0,001). I vår studie visade natriuretiska peptider höga NPV för systolisk hjärtsvikt, men lägre värden än påvisat för yngre patienter i andra studier. Natriuretiska peptider som diagnostiskt instrument för hjärtsvikt måste tolkas utifrån kliniska symtom och sjukdomsprevalens, särskilt hos äldre patienter med multipla sjukdomar som i sig kan vara kopplade till högre nivåer av natriuretiska peptider. 17

18 Tid: 16 oktober, kl Lokal: Lapporten Session 3 Bedömning och testning av hälsa och funktioner Moderator: Linnéa Hedman, lektor, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska Universitet, Forskare, OLIN-studierna, Norrbottens läns landsting Föredrag: Gånganalys utfört med ett portabelt rörelseanalyssystem en jämförande studie av patienter med höftledsimplantat och friska kontroller. Det gängse sättet att skatta arbetsförmågan diskriminerar mot överviktiga. Självvärderad hälsa, riskfaktorer och psykosocial belasting. Funktion och hälsobegrepp viktiga för personer med systemisk skleros en kvalitativ studie i fyra europeiska länder. Ålder vid sjukdomsdebuten bestämmer sjukdomens svårighetsgrad och val av behandling vid tidig reumatoid artrit. Föreläsare: Fredrik Öhrberg Medicinsk teknik, FoU, Umeå Benno Krachler Medicinkliniken, Kalix sjukhus Göran Waller Grytnäs vårdcentral, Kalix Malin Matsson, Sjukgymnastiken, Sunderb y sjukhus Lena Innala Reumatologen, Umeå Universitetssjukhus 18

19 Fredrik Öhrberg Medicinsk teknik, FoU Norrlands universitetssjukhus Umeå Telefonnr: Gånganalys utfört med ett portabelt rörelseanalyssystem - en jämförande studie av patienter med höftledsimplantat och friska kontroller Fredrik Öhberg, Helena Grip, Urban Edström, Ola Gustafsson, Jonas Selling, Kjell Nilsson, Ronnie Lundström Även fast majoriteten av äldre personer i Sverige har en god hälsa ökar åldersrelaterade sjukdomar, ex. höftledsartros. När konservativ behandling inte längre hjälper används i många fall höftledsplastik för att öka höftens rörlighet och för att minska patientens smärta. I ett fåtal studier har man studerat hur gångmönster förändrats efter insättning av ett höftledsimplantat och hur det påverkar en patients upplevda livskvalité. Målet med pilotstudien var att kvantifiera rörelsefunktionen hos patienter som genomgått en ensidig höftledsplastik jämfört med en åldersmatchad kontrollgrupp med hjälp av ett billigt och portabelt rörelseanalyssystem. Rörelseregistrering gjordes under ett antal standardiserade rörelser: benböj, höftabduktion/flexion, gång samt en balansövning utförd på ett ben. HOOS (Hip dysfunction and Osteoarthritis Outcom Data från 7 asymptomatiska personer och 4 individer med höftledsimplantat har samlats in. Patienterna hade fått höftledsimplantatet ca 2 år innan studien och avslutat rehabiliteringen 1 år innan studien. Preliminära resultat från en patient indikerar på ett asymmetriskt gångmönster med större rörelseomfång i höftens inåt/utåtrotation och mindre rörelseomfång i höft- och knäflexion på sidan med implantat jämfört med sidan utan implantat. Skillnaden ses inte i kontrollgruppen. HOOS-profilen visar på att höftledsfunktionen är sämre vid sport och andra liknande aktiviteter samtidigt som livskvaliten är lägre hos patientgruppen jämfört med kontrollgruppen. Baserat på resultat från HOOS och preliminära kinematiska data verkar höftfunktionen hos patienterna vara negativt påverkad jämfört med den friska kontrollgruppen trots avslutad rehab. 19

20 Benno Krachler Medicinkliniken Kalix sjukhus Skolgatan Kalix Telefonnr: Det gängse sättet att skatta arbetsförmågan diskriminerar mot överviktiga Kai Savonen, Pirjo Komulainen, Maija Hassinen, Timo A. Lakka, Rainer Rauramaa Arbetsförmågan mäts i regel genom att dividera maximala syreupptagsförmågan genom totala kroppsvikten (viktbaserad standard). Ur både fysiologiskt och epidemiologiskt perspektiv är VO2max dividerat genom fettfri massa (fettfri-massa-standard) ett mera relevant mått. Vi jämför viktbaserad standard och fettfri-massa-standard avseende respektive metods förmåga att ge jämförelsevärden för arbetsförmågan som är oberoende av kroppsmassan. En befolkningsbaserad studie av 578 män (BMI mellan 19 och 47 kg/m2) och 592 kvinnor (BMI mellan 16 och 49 kg/m2) i åldrar år. Kroppens fetthalt skattats med bioimpedans mätning, VO2max skattades med ett maximalt arbetsprov på testcykel med direkt mätning av syrgasupptaget. Vi jämför de faktiska samband mellan VO2max och kroppsvikten/fettfri massa med de samband som impliceras av viktbaserad-standard och fettfri massa standard. DR's EXTRA studien (se ovan) Viktbaserade standarden implicerar att VO2max ökar med 20.7 ml/min hos kvinnor och 26.9 ml/min hos män per extra kilo kroppsvikt. Den faktiska ökningen är bara 8.5 ml/min (95% CI: ) hos män och 10.4 ml/min (95% CI: ) hos kvinnor. För fettfrimassa-standarden är implicerad och observerad ökning av syreupptag 32.3 ml/min och 34.6 ml/min (95% CI: ) ml/min för kvinnor och 36.2 and 37.3 (95% CI: ) ml/min för män. Medan viktbaserade standarden ger en korrekt skattning Förhållandet mellan VO2max och fettfri massa är konstant medan förhållandet mellan VO2max och totala kroppsvikten varierar med kroppsvikten. Därför bör jämförelser av arbetsförmågan baseras på fettfri massa, inte totala kroppsvikten. Att dividera VO2max genom hela kroppsvikten leder till att man systematiskt underskattar arbetsförmågan hos obesa individer. 20

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

PROGRAM. FoU-dagen. 5 november 2008 kl 09.00-15.45 Sunderby sjukhus, konferenscenter

PROGRAM. FoU-dagen. 5 november 2008 kl 09.00-15.45 Sunderby sjukhus, konferenscenter PROGRAM FoU-dagen 5 november 2008 kl 09.00-15.45, konferenscenter Aulan Kl 09.00-09.15 Inledning Elisabeth Holmgren, landstingsdirektör, Norrbottens läns landsting Kl 09.15-09.30 FoU - hur går vi framåt?

Läs mer

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke?

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke? Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke? Kim Ekblom Centrallasarettet Växjö Medicinsk biovetenskap, Klinisk kemi Umeå universitet 2011-10-13 Bilirubin Endogen antioxidant Variabiliteten en av de

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Västerbottens läns landsting

Västerbottens läns landsting 1 (5) Västerbottens läns landsting sjukvårds Universitetssjukvårds Primärvården Familjemedicin Holmsunds hälsocentral (Olov Rolandsson) Backens hälsocentral (Herbert Sandström) Mariehems hälsocentral (Katarina

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Holger Holst Närsjukvårdskliniken Hässleholm Vilka är vi? Holger Holst Med dr, Läkare, Specialist

Läs mer

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012 PAH enkät för dig som är andfådd En undersökning om andfåddhet, trötthet och dålig kondition. Tre vanliga tillstånd som kan vara helt normala, men också kännetecken på ett flertal sjukdomar Undersökningsresultat

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund Den sviktande lungan 10.30-11.00 Endobronkiella stentar vid emfysem Lars

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

RA och Smärta. Långvarig och generaliserad smärta. Stefan Bergman

RA och Smärta. Långvarig och generaliserad smärta. Stefan Bergman RA och Smärta Långvarig och generaliserad smärta Stefan Bergman Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och emo=onell upplevelse =ll följd av en fak=sk eller möjlig vävnadsskada eller

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC. Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.NET I samarbete med EULAR och 22 center i hela Europa - Med stöd av EG:s

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

MIRA- Musslor, Inflammation och Reumatoid Artrit

MIRA- Musslor, Inflammation och Reumatoid Artrit MIRA- Musslor, Inflammation och Reumatoid Artrit Kunskapen om specifik kost för personer med reumatism är idag mycket begränsad. Därför hänvisas man till generella kostråd. MIRA-studien syftar till att

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

EKG- och spirometritolkning

EKG- och spirometritolkning UPPSALAKURSERNA EKG- och spirometritolkning samt översikt av övriga undersökningsmetoder inom klinisk fysiologi Uppsala universitet bjuder in till utbildning 1-4 juni 2015 i Uppsala God kunskap i EKG-

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN

Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN Klinisk behandlingsforskning i Norrland (KBN) Bakgrund Landstingen i Norrland vill erbjuda sina medborgare en sjukvård av högsta klass. Detta

Läs mer

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

Pressmeddelande 2010-01-04

Pressmeddelande 2010-01-04 Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI! ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är

Läs mer

ANVÄNDARMANUAL FÖR VÅRDGIVARE

ANVÄNDARMANUAL FÖR VÅRDGIVARE ANVÄNDARMANUAL FÖR VÅRDGIVARE Vanliga frågor & svar Utgåva 1: december 2009 ANVÄNDARMANUAL 2 Introduktion av COPD Assessment TestTM (CAT) CAT (COPD Assessment Test) är ett verktyg som fylls i av patienten.

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Gothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal

Gothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal Gothia Forum Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal Kvalitetsuppföljning av medicinska data via primärvårdens vårddatabas i Västra Götaland * Vad är kvalitet Servicekvalitet Patientupplevd

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI

EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI MEDICIN & VÅRD 13-16 maj 2014 i Uppsala AVDELNINGEN FÖR uppdragsutbildning DIVISION FOR Contract Education

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mars 2012 Slutrapport från arbetsgruppen

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena

Läs mer

HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL

HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL , STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL PROJEKTLEDARE RITA SJÖSTRÖM ARB GRUPP: MARIANNE PERSSON DISTRIKTSSKÖTERSKA, MARTIN BÄVERGREN PSYKOLOG, HENRIK KARLSSON LEG SJUKGYMNAST OCH AGNETA WESTBERG ASSISTENT Bakgrund Historiskt

Läs mer

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Vårdhygien i primärvård Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Plan för passet med primärvård 10.30 11.30 Kort om såromläggning som ett exempel på risk för spridning mellan patienter Vad

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

EN INTRODUKTION TILL KOL & ehälsa

EN INTRODUKTION TILL KOL & ehälsa EN INTRODUKTION TILL KOL & ehälsa GABRIELLA RUBIN MASTERSTUDENT INDUSTRIDESIGNSKOLAN LUNDS UNIVERSITET BENGT STAVENOW NÄRINGSLIVUTVECKLARE INNOVATIONSSYSTEM REGION SKÅNE Nätverksträff Astma/KOL-sköterskor

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer