Joachim Davidsson Liberal debattör inom innovation & entreprenörskap

Transkript

1 Lär dig dansa med de stora elefanterna Jag hann tyvärr inte skriva något månadsbrev inom innovation och entreprenörskap förra månaden så jag skickar härmed ett för både november och december, det sista för året. Jag tror att många, nu när man räknar ihop allt för 2011, konstaterar att det var ett skitår. Både politiker och naturkatastrofer har gjort vardagen mycket svårare än vad de flesta någonsin kunnat gissa. Jag talar inte speciellt mycket om svenska politiker utan vår utsatta position i norra Europa som också gör att vi mest får anpassa oss till andras misstag och problem, än de vi kanske själva skapar. Här hemma i Sverige tycker jag dock att individfokuseringen har blivit starkare än någonsin, hoppas det inte beror på innehållet. Hoppas också att det kan ändras innan nästa val. Jag behöver inte hymla med att jag står Alliansen nära men politik kan inte bara betyda allt ljus på mig om jag får låna en titel från Bo Kaspers orkester. Media detta år har varit enormt individfixerad, mindre sak och mycket mindre analytisk kring verkliga förslag och vad man vill nå tillsammans. Kanske hade politiker inte mycket att komma med i år som var rätt paketerat för media men nästan hela året har varit fyllt med vad det är för fel på andras förslag, än vad man vill uträtta tillsammans. Förutom daglig krishantering så har media i år mest handlat om hur man vinklar en sak, än att analysera fakta. Jag är dock ingen mediaresurs som analyserar allt utan det är min högst personliga reflektion efter tagit del av det media och informationsflöde som kommer just till mig själv. Politiska resultat jag själv ser från fältet Privata friskolor och vårdföretag har kommit i skottgluggen de senaste månaderna men jag tycker nog att jag som brukare av både privat skola till mina barn samt privata vårdföretag tycker det har hänt en hel del till det bättre. Det är många gånger inget fel på kommunala förskolor, skolor eller regionala vårdlösningar men de behöver också konkurrensutsättas. Jag som individ vill kunna bestämma vem som skall ge mig service, vem som skall utföra dessa tjänster. Jag som individ kan gärna få hjälp från myndigheter med kvalitetsarbetet men jag vill fortfarande se att jag som individ bestämmer, än att tjänstemän på myndigheter. Detta med att man är tjänstegivare, inte bara en kontrollmyndighet och förmyndare, är också något vi alla borde uppmärksamma mer i det totala kvalitetsarbetet hos myndigheter. De senaste åren har jag sett klara förbättringar hos Skatteverket, Bolagsverket, PRV och Arbetsförmedlingen. Fyra myndigheter jag har en hel del kontakt med som företagare och tycker vi kan se förbättringar med att ge service till oss brukare. Tycker även att Försäkringskassan blivit bättre på teknik men fortfarande kan lära sig arbeta snabbare. Kanske får nya generaldirektören Dan Eliasson bukt med detta och kan skapa en effektivare och snabbare myndighet. Jag tror inte det beror på människorna inom Försäkringskassan utan mer på vilka regelverk, processer och synsätt man valt att arbeta efter och tror det finns mycket mer att göra för att närma sig brukarna. Det finns gott om kommunala, regionala och statliga bolag och organisationer som jag tycker är rent ut sagt dåliga när det gäller att ge service och tjäna kunderna men jag väljer denna gång att peka ut alla dessa i en lång lista. Vi har nog alla våra egna favoriter. 1

2 Jag har skrivit många gånger att jag är mycket positiv till den utveckling jag sett de åren där man börjat rekrytera mer från näringslivet då jag länge vänt mig mot vad man beskriver som du skall ha erfarenhet av politiskt styrda organisationer när man rekryterar inom kommunal, regional och statlig förvaltning. Jag tycker dock man inte är i närheten av var man behöver vara inom detta område för att effektivisera och höja servicegrad till oss kunder. Jag tror inte argumentet håller mot alla problem man upptäcker att vi måste få mer medel till vår verksamhet för tjänstemannaväldet har skapat en kultur att man arbetar alldeles för mycket med att söka större budget än att nå resultat med det man har. Många gånger har jag skrivit att vi alla måste anpassa oss till vår egna plånbok, samt att vi skall bli mycket bättre att få ut mer för varje krona vi investerar i statliga och kommunala tjänster. Jag håller med Johanna Graf som nyligen avgått som oppositionsråd i Solna för Socialdemokraterna att det finns ett bäst-före datum för heltidsarvoderade politiker. Jag ser problemet att släppa in nya då man tidigare kanske var tjänsteman/kvinna eller industriarbetare med kr till kr i månadslön medan man som kommunalråd haft kr till kr i månadslön. Jag tycker inte det är fel att man tjänar pengar på att vara kommunalråd för det är ett helt annat yrke där man alltid är i tjänst men ser problemet med återväxt om det inte finns regler för att man maximalt skall sitta en eller i alla fall max två mandatperioder. Självklart finns det många som satsar egen tid och resurser åt att arbeta ideellt men problemet med återväxt inom politik är också detta att människor cementerar sig på positioner och bygger murar med hjälp av kontakter och tjänster vilket knappast gör att vi har de bästa på alla positioner runt om i hela landet, oberoende vilket parti man representerar. Jag håller med Johanna Grafs kommentar i Svenska Dagbladet; har man mer år i politiken, än i verkliga arbetslivet, så borde alla ta sig en ordentlig tankeställare för vilka kvalifikationer och erfarenheter har man egentligen? Elefanternas dans i dagens tvistekonomi Jag har kallat detta månadsbrev lär dig dansa med de stora elefanterna. Vårt gemensamma välfärdssamhälle i Sverige byggs enligt de flesta på att vi är duktiga på att skapa en sk kunskapsekonomi. Vi kan detta med forskning och att skapa bra tjänste- och teknikföretag även om alla inte är överens om att vi är duktiga på kommersialisering. Vår kunskapsekonomi håller dock på att utvecklas till en tvistekonomi där mer handlar om att processa och skapa juridiska hinder för konkurrenter, än att bara skapa, marknadsföra, sälja innovationer och produkter. Steve Jobs, koncernchef och grundare av Apple, som nyligen gick bort lyckas revolutionera hur vi konsumerar musik, hur vi använder telefonen, hur vi konsumerar text och information med hjälp av pekdatorer och nästa steg för Apple skulle bli att revolutionera vardagsrummet och erbjuda nya innovativa TV-apparater. Apple har blivit världens ledande IT-företag men också en mycket aggressiv aktör inom det immaterialrättsliga området, t.o.m. mer aggressiv än Microsoft som varit aktiv med att stämma och skydda immaterialrättsliga tillgångar under många år. När man nu är störst så verkar man ha en strategi att hålla andra borta med teknik, men också mycket med juridik. Sydkoreanska Samsung och Apple har samarbetat länge där Apple köper flera viktiga komponenter från Samsung som sedan taiwanesiska Foxconn monterar till kompletta produkter i Kina. Den som var leverantör igår kan bli konkurrent idag. Apple började snabbt nå framgångar inom mobiltelefoni med sina iphone och nu vill även Samsung växa till en av de största inom pekdatorer. Apple skapade i princip marknaden för pekdatorer/surfplattan med sin ipad och nu vill även Samsung lansera 2

3 sina lösningar inom samma område. Apple verkar anse att främsta hotet kommer från Sydkorea och just nu från Samsung. Detta har skapat juridiska processer över hela världen där man söker stopp varandras teknik och produkter för egna marknadsfördelar. Apple och Samsung anklagar varandra för patentintrång samt piratkopiering. Detta är dock inte ovanligt inom IT och telekom idag. De flesta företag kan inte utveckla en färdig produkt med egen teknik, man köper och säljer patentlicenser, samt design och mjukvara för att kunna erbjuda en komplett lösning till marknaden. En stor del av Apples framgångar är att man erbjuder en komplett från ax till limpa lösning, man sålde inte bara MP3 spelare, man sålde ett nytt sätt att konsumera musik. Som jag skrev så har Apple nu siktet inställt på vardagsrummet och man skall sedan länge vara på väg med en egen tv-apparat. Apple TV som finns idag handlar om att koppla din enhet till en vanlig tv för att spela upp filmer. Samsung och LG leder utveckling av TVapparater där nu Apple skall in och konkurrera. Apple har tidigare köpt mycket skärmar av Samsung för sina telefoner, MP3-spelare och pekdatorer men det talas om att man skall lägga över mer till japanska Sharp. Samsung har mer än anställda. Det är mer än 3 gånger större än Volvo eller nästan 4 gånger större än Ericsson. Apple och Samsung är enormt stora bolag men massor av resurser men inte ens de klarar idag at självständigt sköta alla sina tvister utan söker samverkan och samarbete, kanske även visst statligt stöd för att hindra andra, och skydda egna intressen och tillgångar på marknaden. De senaste åren har vi sett massor av förslag från storföretag om hur de vill skydda sina rättigheter, speciellt online som ligger nära IT och telekom där jag ofta verkar. Det handlar om förslag hur man skall blockera webbplatser, filtrera innehåll, koppla bort användare, få fram användare från operatörer och mycket mer. Jag tycker inte om att lyssna till Piratdebatten som i princip säger att man inte skall kunna skydda sitt arbete på internet men jag anser också själv att vi inte funnit rätt balans mellan rättighetsinnehavare samt brukare. Lyssnar gärna till argument för personlig integritet, yttrandefrihet och i vissa unika fall mänskliga rättigheter. Jag tycker vi kan diskutera vilka rättssäkerhetsgarantier som man kan föreslå för att motverka trenden i förebyggande blockering och filtrering av innehåll, och intyga att rättssäkerhet och oskuldspresumtionen samt personliga integriteten respekteras. Jag tycker också debatt kan föras mellan vilka lösningar och balans vi kan skapa mellan operatör (ISP) ansvar och sekundärt intrång i upphovsrätten. Om man verkligen skapar tjänster, hemsidor, mässor, event eller annat som marknadsför piratkopiering eller bättre lösningar för detta, är man verkligen så oskyldig? Detta tycker jag dock att svensk domstol redan delvis svarat på. Jag vill se bra upphovsrätt, även digitalt, men vi måste även kunna föra en saklig debatt kring integritet samt rättspraxis och verkställighet. Det var inte mening att spåra ut i en IPRED-debatt igen men det ligger nära vad jag studerat under många år. För att komma tillbaka till Elefanterna på marknaden så klarar inte ens storföretag som Apple och Samsung att hålla hur många tvister igång samtidigt men de klarar detta mycket bättre än svenska teknikbolag och innovatörer. Jag har ofta kritiserat de förslag om Patentbolag och Patenttvistförsäkring som jag inte anser löser det verkliga problemet vi har idag även om de är goda förslag. Vad jag menar men detta är att man inte förstår vilka belopp det är vi talar om. Man ger sig in i en boxningsmatch genom att sätta en flugviktare mot en tungviktare. Vem kommer vinna? Vad är det som gör att tungviktaren skall komma till förhandlingsbordet när han ser att han kan göra mos av denna flugviktare? Boston Business 3

4 Journal gjorde redan 2006 en analys som sade att om man var inblandad i en patenttvist där värdet på patentet var över 25 miljoner USD så kostade intrångsundersökningsdelen 3.2 miljoner USD i genomsnitt och sedan själva tvisten med överklaganden ca 5.2 miljoner USD i genomsnitt. Vill poängtera igen att detta är ett genomsnitt, det kan också bli mycket dyrare. Apple och Samsung lägger ned massor av pengar på sina patenttvister och det är just trenden som bara eskalerar att vi kallar det en tvistekonomi, snarare än en kunskapsekonomi idag. Det talades mycket om ett Patentbolag som skulle hjälpa uppfinnare och innovatörer med att förhandla med storföretag och se till att de sköter sig på marknaden. Detta bolag skulle få 30 och 45 miljoner kronor för de första 3-4 åren och sedan skall man klara egen finansiering. Iden är god och man gör den redan i Asien men man leker inte med småpengar som jag anser vi gör i Sverige. Om ni förstår vilka belopp vi talar om via Boston Business Journal undersökning, eller ringer runt bland Sveriges största företag och kontrollerar vilka belopp som är i rörelse, Vad skall du 10 miljoner om året uträtta, hjälpa en riktigt duktig innovatör? Vem skall vi då välja och vilka skall vi välja bort? Vi behöver personer med verklig praktiskt erfarenhet till detta samt politiska ledare som kan se 20 år framåt och satsa hundratals miljoner i detta projekt som ett infrastrukturprojekt inom vår kunskapsekonomi och välfärd. Svenska innovationsrådet, en resurs för svenska företag Jag har redan många gånger skrivit om att vi lever i en patentstorm. Det faktum att länder som Japan, Sydkorea och Taiwan nu skapar bolag för att förvärva teknik och patenträttigheter som sedan egna företag skall kunna använda vid patenttvister är ett tydligt tecken på att vi verkar i en tvistekonomi, inte bara i en kunskapsekonomi. Vi har redan haft idén att skapa dessa resurser men jag hoppas vi också kan få ihop politiska viljan att göra det rätt. Förutom att det är dyrt med patent så har vi även problemet med kvalitet på patent. Det finns för många patent, för många dåliga patent och ett system som saknar bra verktyg att snabbt stoppa eller lösa rättstvister innan en skapar orimliga kommersiella problem på marknaden som vi nu har sett skapats mellan Apple och Samsung på olika marknader. Vad detta då har skapat, förutom de resurser som IP-bank man ny börjar skapas i Asien är att vi numera inte har en dödens dal utan minst två eller flera. När man talar om kommersialisering så talar man ofta om steg eller en trappa med större och större finansiella trappsteg allt medan tiden går och företag förhoppningsvis växer. Dödens dal (Valley of Death) är alla de kostnader man behöver ta innan man kan börja se intäkter av en viss innovation. Problemet för många innovatörer är att man inte bara har en massa kostnader för produktutveckling, personal och marknadsföring, man drunknar i juridiska kostnader och att domstolar inte stoppar intrång fort nog och på ett kostnadseffektivt sätt. Vardagen för många är att man får så mycket juridiska kostnader, samt måste lägga så mycket kreativ energi åt dessa juridiska problem, att det blir ett dödligt sänke för både företaget och innovationen innan de kan börja generera nya arbetstillfällen. Är inte detta något vi borde 4

5 arbeta mer med? Självklart och detta hoppas jag kunna göra de kommande åren. Ser man på kommersialiseringstrappan så kan trappsteget när man skulle växa på marknaden i stället bli en fallgrop där man faller ihop och dör som företag. Det land och Regering som kan lösa detta bäst för sina egna företag har bäst förutsättningar att utvecklas bäst i morgondagens tvistekonomi. Jag tror ett Innovationsråd med gott om resurser för att bevaka och hjälpa våra innovatörer och politiker är något vi behöver men jag vill se människor från fältet inom detta råd, inte endast akademiker och tjänstemän. Inkubator görs sig bäst med ett stort företag En viktig komponent i vårt innovationsarbete är självklart såddfinansiering, men också bra inkubatorer. Det finns både bra och dåliga inkubatorer i Sverige och över hela världen. En del som använder dem ser dem som billiga kontorshotell och satsar inte på att skapa samverkan och samarbete. En del saknar både pengar, kunskap och kontakter för att hjälpa sina företag vidare på marknaden. En del gör det riktigt bra och har både kunskap och nätverk men kunde troligen göra mer med lite mer finansiella resurser. Själv tycker jag att de exempel som jag sett som fungerar bäst är när stora företag, eller verkliga finansiellt starka entreprenörer, finns i kärnan av en inkubator. Man bygger en inkubator och nätverk runt om en biltillverkare, eller mobiltelefontillverkare eller motsvarade. Ett sådant exempel kanske är på väg att skapas i Köpenhamn nu med viss hjälp eller pga Nokia. Många vet säkert redan att Nokia är en av många företag som måste anpassa kostymen till dagens och morgondagens marknad. Man har tvingats dra ned rejält i Danmark men som ett slags avgångsvederlag så har man skapat Copenhagen Innovation Center i deras gamla lokaler i Köpenhamn. Universitetet i Aalborgs kommer under nästa år flytta in i deras lokaler och får samtidigt en hel del utrustning till skänks från Nokia. Kanske en samarbetspartner för våra telekominkubatorerna i södra Sverige och Blekinge? Tanken är att skapa ett en modell baserat på Stanfords sätt med att arbeta med tekniköverföring och finansiering som en viktig del i Silicon Valley. Nokia har sagt att man redan hjälp tillgång 30 personer med sina idéer och affärsplaner. Tolv av dessa skall redan fått en första såddfinansiering och Nokia kallar detta nya program för Bridge-programmet. Vi får följa hur det går för dem i Danmark men jag villar idén med att bygga inkubator mycket nära och i samverkan med Nokia som storföretag. Hoppas kunna starta forskningsprojekt 2012 Många har säkert redan sett att jag dragit igång ett eget forskningsprojekt. Tyvärr sade Vinnova nej till att finanseria detta utan jag har fått vända mig till andra partners. Finansieringen är inte löst men det finns dock gott om människor även i Sverige som ser vi har stora brister inom vår innovations och kommersialiseringsarbete idag. Förutom en svensk högskola och vissa institutioner så har jag institutioner och akademiker i både USA, Japan och Sydkorea intresserade att vara med och diskutera ett samarbete kring detta. Jag har även ett solenergiföretag och ett investmentbolag från USA samt ett sjukhusutrustningsföretag från Japan intresserad att samarbeta med mig inom detta forskningsprojekt. Vi har några även i Sverige men hoppas på fler. Hoppas skapa ett internationell grupp som ser både på sin egen marknad, samt kan lära av varande var man gör för att hjälpa sina innovatörer och småföretag vidare på internationella marknader. 5

6 Forskningsprojektet kommer fokusera på internationell kommersialisering på mogna marknader, dvs där man kommit långt inom utbildning, forskning men också där det finns tillgång till både kapital och köpstarka konsumenter. Vi kommer studera kommersialisering på lärosäten och institutioner, men även utanför, men i nära anslutning till, dessa institutioner. Vi kommer studera tekniköverföring, finansiering och kommersialisering. Speciellt såddfinansiering men även hjälp med hela resan till en sk riskkapitalinvestering och verklig etablering av företag och varumärke på marknaden. En sak vi kommer studera är finanseringsgapet (eller avgrunden som en del vill beskriva det) mellan såddfinansiering och riskkapital på olika marknader. Vi kommer studera näringslivsförutsättningar, vilket land/marknader, erbjuder de bästa villkoren för nystartade samt forskningsintensiva företag? Finns det speciellt fördelaktiga marknader när det gäller skattelättnaden, eller avdrag, som hjälper små företag vidare? Samspelet forskning, kommersialisering, jobb och tillväxt. Vad kan vi lära av oss av företag som redan gjort en kommersialiseringsresa på olika marknader, och hur har man kunnat skydda sig bäst på respektive marknad? Vi måste se på förutsättningar för små företag på olika marknader för att se vad vi gör rätt och vad vi måste anpassa och korrigera för att konkurrera i framtiden. En stor del av kommersialiseringen är hur man kan skydda och hävda sina immaterialrättsliga tillgångar. Vi måste se att vi gått från en renodlad kunskapsekonomi på dessa marknader till olika varianter av. De marknader vi avser att fokusera på är Sverige, Singapore, Taiwan, Sydkorea, Japan och USA. Alla mogna med exportfokus och alla långt framme inom de områden vi anser viktiga i Sverige, dvs bioteknik, läkemedel, telekom och informationsteknologi. Jag har exkluderat marknader som Kina, Indien och Ryssland vilka har helt andra förutsättningar än de mogna marknader vi både kan sälja till och konkurrerar med främst på den globala marknaden. Detta är vad jag avser att forska mer kring de kommande tre åren och alla de som vill bidra med något är mycket välkommen att höra av sig till mig. Låt mig avsluta med att önska er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År Alla prognoser för nästa år är kanske inte en rolig läsning för alla och envar men jag tycker vi skriver av detta skitår och tar nya tag för nästa år. Joachim Davidsson Liberal debattör inom innovation och entreprenörskap. 6