Fostrar vi verkligen entreprenörer i Sverige?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fostrar vi verkligen entreprenörer i Sverige?"

Transkript

1 Fostrar vi verkligen entreprenörer i Sverige? Den svenska nyhetssajten Realtid.se skrev i veckan att det råder stor internationell efterfrågan på svenska toppchefer. De vill visa att många svenska chefer har fått stora internationella utnämningar men att chefsrekryterare samtidigt säger att vi svenskar inte är kända utomlands som sanna entreprenörer. Hur kommer det sig? Jag har försökt titta lite på det i min bok Frankenstein som jag håller på med här hemma på kammaren. Vad jag frågar mig och andra, speciellt utlänningar, är vad är den svenska ledarstilen? Enligt mig, och många andra, så är det vanligt att svenska chefer ofta utveckla en mjuk och vänlig inställning till andra. Var mjuk i ton men hård i sak var ett buskap som länge har gällt i Sverige, speciellt inom kunskapsintensiva företag. Jag tror också det är mycket viktig för dagens kunskapsföretag att ha chefer som har dessa mjuka egenskaper. Den svenska chefen utvecklar normalt färdigheter i att lyssna, förhandla och respektera andra. De är inte lika snabba, som vissa andra att driva sina åsikter och förslag, som den bästa och enda. I dagens globala affärsmiljö tycker jag också att det är mycket svårt att exportera en svensk, kinesisk, japansk eller kanske amerikansk modell till alla nya marknader i vilket man vill etablera sig. Det kommer vara indier, svenskar, tyskar, kineser och amerikaner som arbetar tillsammans, ibland på samma plats och ibland i virtuella team. Det går då inte att endast använda en stil, man får anpassa sig till allas förutsättningar och behov. Vad som har varit helt tydlig för mig är att många arbetsplatser präglas av delaktighet och ansvar som oftare följer en anställd, oavsett arbetsplats (dvs land) och det leder till lojalitet både till organisation och arbetsgemenskapen. Sociala normer har också skapat ett behov att visa att det är nyttigt och bra att göra bra ifrån sig på jobbet, och personalen hämtar sin legitimitet genom yrket och yrkesetik, speciellt här hemma i Sverige. Nästan alla nya möten börjar med frågan, vad gör du, dvs, vad har du får ett jobb? För mig och förhoppningsvis för många andra, god samhällsstyrning, förvaltning och ledarskap innebär att alla anställda är nöjda. Du vet vad du vill, du kan kommunicera detta och alla vet hur man når dessa gemensamma och individuella mål. Ledare har ofta samma bakgrund som deras anställda, tekniker leder andra tekniker, ekonomer leder andra ekonomer osv. Det finns stora möjligheter för de anställda att utveckla sin yrkesroll men man kan säga att man utvecklar system för att forma specialister. Det är bra om inte ett viss teknikområde föråldrad och vi kan forma om företaget till marknaden nya villkor. Det har varit smärtsamt uppenbart både inom telekom och bilbranschen. Telia och Ericsson tvingades skära tusentals specialister på fast telefoni för ingen var intresserad av denna teknik längre, och vad som nu senast varit bilbranschen problem kanske ingen behöver repetera igen. Det är uppenbart för alla objektiva åskådare att vi har en verklig svaghet i dagens svenska modell att vi inte tillräckligt snabb att anpassa sig till förändringar som påverkar våra företags konkurrenskraft på världsmarknaden. Frågan vi alla kan och bör ställa oss, varför är vi så långsamma? När jag träffar asiatiska eller amerikanska chefer som under en tid arbetat i Skandinavien så säger att något som verkligen kan göra dem frustrerad är lång tid det tar att flytta inriktning eller genomföra nödvändiga beslut i Sverige och övriga Skandinavien. De beskriver oss som långsiktiga planerare, som föredrar att delegera ansvar, än att ta det själva. Ledare är 1

2 duktiga på att utveckla vänskap med underordnade och ambitionen verkar vara att behandla de flesta människor som kollegor, inte nödvändigtvist underordnade. Jag håller med och tycker det är en fördel i många fall men det kan också förhindra att vissa företag växer på samma sätt och hastighet som andra konkurrenter. Dessutom har många människor jag möter under mitt arbete en förutfattad mening att vi är en högkostnadsregion, men jag vill mena att det endast är lågteknologi, inte högteknologi. För många nya företag som är inriktade på innovation och kommersialisering av kunskap, så är Skandinavien många gånger en lågkostnadsregion då du kan finna både bra personal, både med teknik och språkkunskaper, samt många gånger billig eller gratis forskningsresultat som man kan utveckla till spännande företag. Tidigare i veckan var jag på besök i Baltikum för att titta lite på IT i Estland. Baltikum är intressant att jämföra med oss i Norden, naturligtvis mindre och inte lika utvecklat som oss men de växer starkt. Fokus är fortfarande att ge service, egentligen inte främja företag genom innovation men jag är säker på att det finns gott om bra idéer som kan bli nya bolag dem även om jag inte kunde se dem under detta korta besök. Fokus ligger mest på handel och tjänster, speciellt outsourcing till Tyskland, England och Norden. Det är givetvis bra men när jag jämför så ser jag inte det omedelbara värdet för svenska företag i förhållande till många andra marknader jag besöker, till exempel Asien. Produktutveckling kostar inte så mycket mindre i Baltikum idag än jämfört med Norden. Jag är säker på att kvaliteten på arbetet är lika bra som oss men det är inte så billigt i slutändan som många kanske tror. Jag vet att en del företag börjat använda Litauen och jag har inte besökt dem ännu så det är lite tidigt att uttala sig för hela Baltikum. Jag tycker att det är dags för de baltiska länderna att satsa hårt för att göra ett bra innovationssystem, för att kunna marknadsföra och sälja sin egen teknik mer än de gör i dag. Egentligen tror jag de har en fördel jämfört med många mogna EU-länder som Sverige. De inte behöver anpassa sig till gamla systemet och gamla sätt. De kan skapa något flexibel, snabbt och kostnadseffektivt från början. Ibland undrar jag om det inte vore mer intressant för många av oss svenskar som arbetar med kommersialiserings att resa till Baltikum eller vissa delar av Asien och hjälpta dem att ett innovationssystem som fungerar från början, utan att ha problem med att anpassa sig till de gamla byråkrater, tjänstemän och regelverk. Vi behöver tänkande personal, inte lydig personal Inom mitt arbete har jag sett stora skillnader mellan svenska chefer och asiatiska. Vi här i Sverige och Norden har en mer öppen attityd till företagens politik och struktur. Många företag, särskilt små och medelstora som är under tillväxt, har en adhocratisk 1 syn på sin organisation. Resultatet och flexibilitet inom din organisation är viktigare än att följa efter ett visst beslut, en viss organisation eller gamla rutiner. Jag tror personligen många svenska chefer kan bjuda på sig själva mer än många andra jag träffar. Denna mentalitet kan man även se i svenska förskolor och skolor, vi föredrar oberoende barn än lydiga barn. Vi tror på dynamiskt lärande och att man leker fram kunskap och vilja än att man bara skall sitta tyst och lyssna och lära. Vänner i USA har påpekat för mig att vi vill ha självständiga barn men vi måste också bygga upp ett mycket starkt skyddsnät omkring dem och de vill påstå för mig att 1 Kunskapsföretaget, sida , Karl-Erik Sveiby och Anders Risling, Liber

3 man i USA lägger mer fokus mer på att låta barn från mycket unga år, lösa problem själva. Det låter bra och mina amerikanska vänner vill också påstå att man i USA är bättre på att främja oberoende personer som ser inåt, till den egna förmågan, för nya lösningar, snarare än att titta runt dem efter hjälp från andra. Jag är inte säker på att jag håller för om det är sant många av våra fritänkare kommer att få ett mycket kallt uppvaknande när de börjar arbeta inom stora företag för jag tror vi alla vet att vi nästan alltid är beroende av andra. Jag är för att främja fritänkare, även att man har gott om självförtroende men de flesta av oss måste lära sig att ibland underkasta oss gruppen vilja och lära oss att lyssna mer än att prata. Jag vill ha någon jag kan tala med på kontoret, någon som tänker inte bara lyder hela tiden. Den svenska kompisstilen Chefer i svenska företag, speciellt kunskapsföretag, behandla de flesta människor som kollegor inte underordnade. Alla som drivit ett företag i Sverige vet att det kostar så mycket att både anställa och avskeda alla människor så man måste vara mycket försiktig när man göra alla slags personalbeslut. Så du väl har rekryterat någon till din familj så lägger du ofta ned så mycket av dina resurser och egen tid samt energi för att varje person skall blir framgångsrik och en viktig del av ditt team. Det finns inte mycket utrymme för misstag. För många svenska små och medelstora företag så blir arbetskollegor de vänner som man ser mer av än privata vänner och ibland även vanliga familjemedlemmar. Det är naturligt att man utvecklar vänskap och blir kompisar, det skulle annars påverka energin på kontoret. Författare Karl-Erik Sveiby rekommenderade i sin bok 2 att man skall bygga ambassadörer som en del av affärsmodellen när man bygger kunskapsföretag. Vad man menar är att man skall se till att anställda som av olika anledningar slutar skall kunna vara referens, eller ambassadör, för företaget. Det låter bra men för mig personligen har jag svårt att börja planera för skilsmässa i början av äktenskapet. Mitt sätt att arbeta är att försöka bygga upp mycket vad jag kallar individkapital 3, vilket jag behöver för jag har mina dåliga sidor och egenskaper och måste ha kollegor och medarbetare som både känner mina dåliga samt goda sidor. Individkapital är också något man kan bygga upp med affärsmänniskor, ibland kan man göra affärer och ibland inte. Om man är hederlig, uppriktig och direkt så kan människor ofta ha långa relationer även om man inte alltid kan göra affärer. Jag är stolt att säga att jag känner många affärsbekanta där vi delar stort individkapital mellan varandra. Vad förstår vad Sveiby menar med fördelen med ambassadörer men det är också som att skapa ett system med äktenskapsförord eller överenskommelser när man vill skiljas. Jag är inte beredd att förbereda mig för uppsägning utan föredrar att hantera detta när det väl händer. Detta är dock helt mitt personliga sätt att arbeta. Det passar inte mig personligen att tänka och planera för skilsmässa för då lägger jag inte ned den tid och energi jag behöver i mitt ledarskap. Det handlar inte om rätt eller fel, utan hur jag fungerar som ledare. Jag har självklart egna ambassadörer men jag vill tro att det mer handlar om det individkapital jag byggt upp med människor och hur jag hanterat deras önskningar och vilja vid olika tillfällen. 2 Kunskapsföretaget, Karl-Erik Sveiby och Anders Risling, Liber Det finns gott om böcker som beskriver något de kallar humankapital. Vad jag anser detta är så handlar humankapital om alla personers utbildning, tidigare arbetsplatser och erfarenheter, deras tillämpade kunskap och färdigheter samt talang och kompetenser. En del av humankapitalet är även vilka man känner samt hur man gör affärer, etik och mycket mer. Vad jag menar men Individuellt Kapital är humankapital men även empati, förtroende, vänskap och verklig kunskap om varandra, både dåliga men även goda sidor. 3

4 Jag vet också att ledarskapet i ett kunskapsföretag många gånger är att arbeta och leda människor som många gånger är mycket smartare och har längre och mer imponerande utbildning än dig själv. Det är naturligt att ledare då känner sig osäkra och inte vill visa att man kanske inte egentligen hänger med i alla diskussioner inom det egna företaget. En del akademiker jag känner är experter på att skriva och tala som man definitivt inte hänger men, medan många andra jag känner är oerhört ödmjuka och vänliga och verkligen bjuder på sig själva samt försöker sätta sig in hur andra tänker. Om du är gift med någon så kommer de att lära känna alla dina svaga sidor och dåliga vanor, men som du visar dem omtanke, dina starka sidor, empati, respekt och god vilja så kommer du bygga upp ditt individkapital. De kommer då acceptera dina tillfälliga dåliga sidor eller vanor för de vet att du i stort är en bra människa, vän och chef. Det är just detta som ledarskapet handlar om. Werthén utvecklade att man skall vara mjuk och hård Den gamla sätt att hantera medarbetare och kollegor var att vara mjuk i styrelserummet men hård mot egna personalen. Tyvärr finns det kvar i Sverige men än mer i andra länder. Denna typ av topp-till-botten-organisationen använder ofta diktatoriska ledarstilar men de fungerar dåligt i kunskapsföretag. Här hemma i Sverige vi lärde vi oss tidigt att vara mjuk i ton men hård i sak. Hans Werthén på Electrolux skall ha varit en mästare på detta men det finns gott om exempel på detta. Werthén som var den som fick igång innovationsarbetet på Electrolux utvecklade också någon som senare kallas Lux-kulturen. Denna kultur kännetecknades av fokus på affären, marknaden men också beslutssnabbhet och en ytterst liten byråkrati. Vi som skulle sälja till Electrolux lärde oss också att vi inte behövda kostymen utan vi hängde av kavajen och tog på oss en tröja i stället inför möten. När man gjorde affärer med Electrolux skulle man inte vara för formell eller uppklädd. För att attrahera de bästa medarbetarna, rekrytera dem, utveckla dem och ibland behålla dem så måste vi lära oss att vara öppen för nya idéer och olika lösningar på varje problem. Vi måste lära oss att lyssna och skapa system för att människor skall synas och höras. Alla lösningar på problem måste inte komma från chefen, många gånger kommer de från hans närmaste kollegor. Då jag finansierat flera företag med egna pengar kan jag försäkra alla att man inte får ha förutfattade åsikten om vad som är bästa lösningen. Utmaningen är att hitta människor som kan stärka dig och din organisation, fylla gap och kompetens där du är svag. När skall vi lyckas slå sönder den byråkratiska muren? Nu när jag berömt det svenska ledarskapet, vilket jag också tycker många gånger skall få uppmärksamhet så passar det med lite kritik. Vi är alltså bra chefer många gånger men inga entreprenörer, vad är problemet egentligen? Ett av de största problemen vi har i Sverige är att vi har tusentals statliga tjänsteman och statligt anställda som inte har något individuellt incitament att se på den "stora bilden", dvs att man alltid skall tjäna kunden och se till att alla innovationer får en bra chans att utvecklas till företag och ekonomisk tillväxt. Jag tror faktiskt vi har mer entreprenörer som gror ute i landet men de har inte fått rätt näring, kanske inte rätt incitament att våga heller. Då jag redan varit på så många möten, föredrag och seminarium så verkar vi ha allt klart för oss. Processen är klar, mål har satts upp, men hur kommer det då att innovatörer säger att de inte kan få hjälp? De klarar inte att penetrera systemet? Jag känner gott om entreprenörer och företagare som slutat kontakta 4

5 svenska organisationer som är menat att vara stöd och rådgivare för de känner det är bortkastad tid. Varför har vi låtit det komma till detta? Jag tror att Sverige kan och troligen kommer att förlora sin plats som en av de mest innovativa länderna i Europa och världen. Inte för att vi inte investerar i utbildning och forskning, men vi saknar medel och kanske verklig vilja att nå de mål som jag hoppas vi har, dvs skapa företag som skapar och ekonomisk tillväxt. Målet måste väl ändå vara att visa upp ett stort antal svenska framgångsrika företag som byggs vidare på svenska innovationer som grunden för nya kunskapsföretag? Det är många av oss som inte förstår varför vi inte vill hjälpa företag att gå hela vägen från idé till vinstdrivande företag, för innan föreget genererar vinst kan man inte skapa långsiktiga arbetstillfällen. Det är naturligtvis sant att vi inte kan investera pengar vi inte har och ja det stämmer att vi här i Sverige också i hög grad drabbats av den globala finanskrisen, men jag tror inte pengarna är problemet. Innovationssystemet, för mig är att hantera hela värdekedjan från innovativa idéer och forskning till verksamhet i befintliga företag som växer vidare på globala marknader. Staten har redan investerat tillräckligt, frågan är hur vi använder dessa pengar och jag skulle gärna se lite mer Lux-kultur över hela systemet. Mycket förenklat ser jag en ganska normal kommersialiseringsprocess i 5 steg. Nästan alla måste finansieras i någon form och dagens fokus i Sverige är steg 1, där vi finansiera forskning, särskilt i våra universitet och ibland stora bolag i hopp om att detta kommer att resultera i bra företag som kan växa och skapa nya arbetstillfällen. Ledsen att säga men min erfarenhet säger mig kanske att detta inte händer, och de flesta misslyckas under steg 2 och 3 om de ens når dit. Privata investerare och riskkapital är inte intresserade förrän företaget är i steg 4 eller 5 så utmaningen för Sverige eller alla länder, är att skapa system som verkligen tar bra idéer från steg 1 till minst steg 4, helst 5 ibland, där de förhoppningsvis börjar göra lite pengar så andra törs investera i deras vidare utveckling. Detta är egentligen inte nytt för någon som arbetar med kommersialisering. Jag tror många av oss är trötta att delta i möten och seminarium och höra samma historia om och om igen. Vi är många debattörer som identifierade problemet de senaste 10 eller 15 åren. Du kan leda en häst till vatten men du kan inte få den att dricka, det är väl resultatet av våra gemensamma bedrifter. Så länge det inte finns något personligt incitament för chefer på mellannivå och tjänsteman att ändra sitt sätt att arbeta och verkligt ledarskap som klarar att få alla att samarbeta och samverka så är detta som att försöka driva en elefant uppför ett berg. Kanske en kul utmaning men är det verkligen det bästa vi kan göra med vår tid och energi? Min fru brukar i alla fall fråga mig denna fråga. Jag kan också hålla med om att det finns bra invända om att detta är Statens uppgift, skall inte marknaden hantera detta? 5

6 Jag förstår också att det sk innovationspusslet inte är helt lätt att lägga ihop och få att samverka. Det ser lätt ut på skrivbordet men i verkligheten så är det något helt annat. Bitarna verkar ibland helt enkelt inte passa ihop när man skall få ihop hela pusslet. Jag har träffat massor med människor som har kunskap, vilja och energi men också en hel del som inte är ett dugg intresserade att göra något för att förbättra dagens problem. Kanske är det inte konstigt, var man är sin egen dräng och om det inte finns något personligt att tjäna på detta eller tydligt ledarskap att samordna och samverka, varför tror vi att det händer av sig själv? Varför är det så, varför skall vi tillåta detta att fortsätta? Skall vi då bara stå och titta på när andra konkurrerande länder löser det genom egna bättre innovationssystem? Jag tror att en del av att få alla pusselbitar att bättre samverka är att se över belöning och styrsystemen som vi har idag. Det finns en anledning till att svenska patenträttigheter överförs från Sverige till USA i en mycket högre utsträckning än något annat jämförbart land. Vi kanske skall nöjt luta oss tillbaka och räkna med att svenska entreprenörer med hjälp av utländska krafter skapar innovativa företag som skapar succé i San Francisco, New York, Dubai, Doha, Tokyo eller Shanghai. Dessa företagare kan komma tillbaka med massor av pengar och erfarenhet för att återinvestera i Sverige, oavsett i vilken form vi än är då. Frågan vi då kan ställa är om vi då utbilda våra entreprenörer och innovatörer till att vara lämpliga ledare för utländska globala företag? Vi bör också fundera över om det är genom detta vi skalar vår svenska tillväxt? Vill vi skapa riktiga företagare eller innovationer så att de kan bli nya intressanta och globala företag här i Sverige? Självklart! Gör vi det, javisst, men inte i den utsträckning som man kanske kunde förvänta sig av ett land som Sverige som satsar så mycket av sin BNP på just utbildning, forskning, utveckling och bidrag till andra. Jag tror att världen intryck av Sverige kan vara ganska rätt. Vi är inte de entreprenörer som vi ibland utser oss att vara. Vi har mycket att lära av andra, framför allt USA i denna aspekt men jag tror att vi utveckla färdigheter som kan vara bra att ha när vi väl har byggt upp dessa kunskapsföretag. Speciellt när vi försöker att rekrytera, leda och vårda många av dagens "Einstein". Där gör vi mycket rätt tycker jag men hur kan dessa svenska chefer leda de nya svenska bolagen? Den svenska VD kanske lyssna, medla och förhandla innan beslut men jag tror inte att han eller hon är rädd för att göra dem. Baksidan av den svenska modellen när du inte når ditt mål eller står inför en mycket konkurrensutsatt marknad och konkurrenter, som du kan känna frustration över att vissa uppdrag tar för lång tid eller din och andras förväntningar inte uppfylls. Detta är något som är uppenbart för mig när jag träffa och prata med ledare som inte rider på en framgångsvåg utan kämpar för att överleva på konkurrensutsatta marknader. Det är inte helt rätt att vända ett slagskepp i storm. Demokratiska eller adhocratiska beslutsmodeller låter mycket bra men kan också ta tid. Om du deltar i en sk turn-around-process och har organisationen mot dig, inte med dig, så kan 6

7 du behöva utmana gamla sätt att göra saker. Kanske ni kan inte vänta för alla skall bli överens genom en lång förhandling. Du måste då tillfälligt anta en mer diktatorisk stil och få folk att köra ett tag på ditt sätt, men utan att förlora deras energi eller att de väljer att lämna företaget. Som en ledare, om du vet vilka tillgångar du har, du känner dina starka men även svaga sidor i organisation. Du har förhoppningsvis byggt upp en hel del individkapital som reserv när du behöver hantera vissa situationer i svåra stunder. Från mitt perspektiv så är den svenska stilen något som vi bör sträva efter. Samtidigt vet vi att den svenska stilen ofta innebär långa processer, många möten och att många engagera sig i besluten. Problemet med ett kollektiv är också att många människor kan gömma sig inne i kollektivet och ingen tar på sig ett verkligt ansvar. Jag vill mena att detta är något som också känns uppenbart i det svenska innovationssystemet, det är lättare att säga nej och ibland omöjligt att få ett ja. Vad jag känner är att vi bör finna belöningssystem för att generera JA, och bra investeringar, inte behov att spara finansiella medel för egen administration och byråkrati. Jag är för att bli kostnadseffektiv och det är också det jag menar med att jag inte tror vi behöver föra in mer pengar i systemet, vi behöver fundera över hur vi använder våra pengar (skattemedel) som vi redan investerat. De flesta föredrar att säga nej men vi saknar också en bra modell för projektöverföring mellan en organisation till en annan. Allt för ofta får vi höra, detta är inte vårt bord, testa med en annan. När man sedan kontakter denna andra vill de skicka dig tillbaka till första organisationen. Jag har mött det många gånger och om det kan vara ganska frustrerande. Det är också det som många entreprenörer känner, det handlar om för mycket byråkrati och administration, för lite om att finna och skapa affärer. Driver du ett företag och har personal som bemöter dina kunder på detta sätt så får du skicka dem på säljutbildning eller till slut gå i konkurs. Jag känner starkt att vi måste börja se våra innovatörer och entreprenörer som verkliga kunder. Kanske är det därför till slut lösningen på marknadens problem måste komma från marknaden. Vad som då gäller är att Staten inte stör eller konkurrerar. Jag tror inte på detta för jag vet redan att det finns kompetens och kunskap inom de statliga organisationerna och varför måste dessa avvecklas, de borde utvecklas! Jag känner att vi mötet våra kunder på fel sätt och vi har fel styr- och belöningssystem vilket skapar stora brister i samverkan mellan pusselbitarna. Jag känner själv flera innovationsrådgivare som verkligen är trötta på att alltid behöva säga nej till företag, även om de tror på idén och personen framför dem. De är offer för systemet att det är lättare att säga Nej, inte Ja och detta måste vi bryta. Jag har tidigare skrivit att det ibland inte räcker med att ha den goda viljan att bygga företag, det behövs kapital. Jag tror en stor del i att omvärlden inte ser oss som entreprenörer är att de inte ser våra företag i USA, Asien, Indien och Afrika. Visst ser de Volvo, Ericsson, Scania och SKF men det räcker väl ändå inte? Vi har ofta många bra innovationer men de utvecklar inte sig till internationella svenska bolag. Det råder stor brist på riskvilligt kapital och ett stort gap mellan steg 1 och 5 i kommersialiseringsprocessen i Sverige. För detta behöver vi samverkan, samarbete och nya sätt att lösa gamla problem. Frågan vi dock kan ställa oss är hur vi tillsammans någonsin skall lösa detta? Joachim Davidsson Liberal debattör inom innovation & entreprenörskap. 7

Det balanserade ledarskapet

Det balanserade ledarskapet Det balanserade ledarskapet Jag talade nyligen med en utländsk kontakt och vi talade om ledarskap. En av frågorna han ställde till mig var då; hur definierar du skillnaden mellan chef och ledare? Bra fråga

Läs mer

Joachim Davidsson Liberal debattör inom innovation & entreprenörskap

Joachim Davidsson Liberal debattör inom innovation & entreprenörskap Ledarskap, finna den rätta balansen Jag har tillbringat en stor del av sommaren på resande fot i Asien, just nu skrivande stund är jag i Taipei, Taiwan. Det är alltid roligt att besöka Asien, speciellt

Läs mer

Joachim Davidsson Liberal debattör inom innovation & entreprenörskap

Joachim Davidsson Liberal debattör inom innovation & entreprenörskap Innovation, att leda eller lära sig ledas? Jag har funderat mycket kring ledarskap inom sk kunskapsföretag, speciellt kring hur jag själv agerar och reagerar på många personer och omständigheter. Ledarskap

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7)

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP 63 personer deltog i undersökningen De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) 98,3 % rekommenderar MT-gruppen 93,3 % presterar bättre 95

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Joachim Davidsson Liberal debattör inom innovation & entreprenörskap

Joachim Davidsson Liberal debattör inom innovation & entreprenörskap Frankenstein, att bygga företag utan pengar 1 Året är snart slut och i stället för att klaga på bristen av såddfinansiering, riskkapital, rådgivarstöd och annat tänkte jag beskriva lite hur jag själv kom

Läs mer

Djurgårdens Idrottsförening får människor att växa genom idrottens gemenskap, för samhällets bästa

Djurgårdens Idrottsförening får människor att växa genom idrottens gemenskap, för samhällets bästa Bakgrund År 1891 bildades Djurgårdens Idrottsförening. 1990 formades Djurgårdsalliansen för att säkra föreningens existens. Nu 2016, efter att tusentals engagerade djurgårdare - ledare, idrottare, styrelser,

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING KORTVERSION

VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING KORTVERSION BAKGRUND VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING År 1891 bildades Djurgårdens Idrottsförening. 1990 formades Djurgårdsalliansen för att säkra föreningens existens. Nu 2016, efter att tusentals engagerade

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Kundens förväntningar på dig

Kundens förväntningar på dig Kundens förväntningar på dig I slutändan handlar skillnaden på att vinna eller förlora om kunderna. Kunderna har en rad förväntningar på dig som effektiv partner. De företag som kan motsvara kundens förväntningar

Läs mer

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel Hot & Cold Grupp F!! Hur gick det för er? Jämförelse med tidigare plan Initialt följde vi vår plan fram till det första marknadsmötet då vi

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Dale Carnegie Training Whitepaper

Dale Carnegie Training Whitepaper Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Enhance_engagement_062513_wp_EMEA ÖKAT MEDARBETARENGAGEMANG: DEN NÄRMASTE CHEFENS ROLL Medarbetarens

Läs mer

Joachim Davidsson Liberal debattör inom innovation & entreprenörskap

Joachim Davidsson Liberal debattör inom innovation & entreprenörskap På tal om entreprenörskap Nu har vi fått en ny minister för att leda näringslivsutveckling, entreprenörskap och innovationsarbetet här i Sverige. Hon säger i media att hon vill förbättra innovationsklimatet

Läs mer

Sommarpraktik - Ungdom

Sommarpraktik - Ungdom Sommarpraktik - Ungdom 1. Födelseår 2. Kön 3. Inom vilket praktikområde har du praktiserat? 4. Hur är du med den information du fått hemskickad av Ung i Lund? Svara på en skala mellan 1-5 där 1 betyder

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

I N N EHÅ L L I K K AB VA R U MÄ RK ES BO K

I N N EHÅ L L I K K AB VA R U MÄ RK ES BO K > < I N N EHÅ L L I K K AB VA R U MÄ RK ES BO K I N L E DN I N G U p p drage t Vi vill mer. Vi vågar satsa. Vi ger resultat. 6 7 Erbj u dan de t Visa vad våra färger går för. 8 9 Drivk rafte rna 1 0 1

Läs mer

AQ ska vara världsledande inom kostnadseffektivitet, kvalitet, leveranssäkerhet, alerthet och service. Kort sagt reliable.

AQ ska vara världsledande inom kostnadseffektivitet, kvalitet, leveranssäkerhet, alerthet och service. Kort sagt reliable. våra värderingar we are reliable Vi kan produktion, vi agerar långsiktigt och vi satsar helhjärtat för att leva upp till kundernas förväntningar i fråga om kvalitet, leveransprecision och service. AQs

Läs mer

PÅ VÅR ARENA MÖTER VÄXANDE BOLAG NYA INVESTERARE. Din kompletta börsarena

PÅ VÅR ARENA MÖTER VÄXANDE BOLAG NYA INVESTERARE. Din kompletta börsarena PÅ VÅR ARENA MÖTER VÄXANDE BOLAG NYA INVESTERARE Din kompletta börsarena TILLSAMMANS SKAPAR DE VÄLMÅENDE BOLAG RUSTADE FÖR FRAMTIDEN FOKUS PÅ TILLVÄXT välkommen till din börsarena Alla är överens om att

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Vi strävar efter att bli bättre....alltid - vad vi än gör

Vi strävar efter att bli bättre....alltid - vad vi än gör Kulturguide v1.1 Vi strävar efter att bli bättre...alltid - vad vi än gör Vår kultur är grunden för allt vi gör på Squeed Uppdrag Människor Kultur Vår kultur är det vi säger, det vi gör och så vi uppfattas

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Entreprenörer som lyckats

Entreprenörer som lyckats Entreprenörer som lyckats ...har alla något gemensamt. Grant Thornton brinner för att hjälpa entreprenörer att utveckla sina bolag. Under årens lopp har vi samlat på oss en mängd erfarenheter om hur ett

Läs mer

Strategiskt ledande är bra ledande

Strategiskt ledande är bra ledande Strategiskt ledande är bra ledande Ledarskap kan förstås på många olika sätt. Ett sätt att se på det är att uppfatta ledarskapet som ledarens förmåga att styra den energi som finns i organisationen så

Läs mer

Välkommen till Kollektiva

Välkommen till Kollektiva Välkommen till Kollektiva Vi är ett företag som hjälper vanliga människor att ta makten över sina egna pengar. Vi gör det tillsammans som ett kollektiv med hjälp av enkla och smarta mobila tjänster. Vi

Läs mer

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 9 Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 8 11 Varje dag är en ny föreställning. Vi lyssnar aktivt på våra kunder, för att bli bättre. Vi tar personligt ansvar för

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

BYGGRITNING FÖR VÅRT VARUMÄRKE.

BYGGRITNING FÖR VÅRT VARUMÄRKE. BYGGRITNING FÖR VÅRT VARUMÄRKE. Vårt varumärke är så mycket mer än en logotyp och det vi bygger. Det är summan av de förväntningar och känslor som väcks när man tänker på oss vad som förväntas av oss,

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Hur tjänar man pengar på sina uppfinningar?

Hur tjänar man pengar på sina uppfinningar? Ledarskap Affärsutveckling Affärsjuridik Hur tjänar man pengar på sina uppfinningar? Företagarförbundet 2007-05-21 Vilka är vi på B-Open Nordic? Vi hjälper företag inom ledarskap, affärsutveckling och

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Medarbetarskap i Umeå kommun. Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget

Medarbetarskap i Umeå kommun. Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget Medarbetarskap i Umeå kommun Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget Inledning Vi som arbetar i Umeå kommun har ett viktigt uppdrag: att bidra till ett gott liv i Umeå

Läs mer

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa Strategiexperten och managementkonsulten Johan Mathson, Sundbyberg, gör endast ett fåtal föreläsningar per år. De flesta gör han utomlands, men nu är det klart att han kommer till business to businessmässan

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Att leda osäkra och komplexa projekt

Att leda osäkra och komplexa projekt Att leda osäkra och komplexa projekt Vad är problemet? Ett ledarskap som fokuserar på tydlig standardisering samt hård styrning och kontroll resulterar ofta i ineffektivitet, bristande ansvarstagande hos

Läs mer

VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT

VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT WhitePaper från Dale Carnegie Training Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. drive_engagement_031113_wp_sw

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Norlandiavärderingar i vardagen

Norlandiavärderingar i vardagen Norlandiavärderingar i vardagen Tack! BÄSTA MEDARBETARE! Kvalitet uppstår i möten mellan människor. Den skapas av oss, samtliga medarbetare på Norlandia, genom våra arbetsinsatser för våra barn, hotellgäster

Läs mer

Mänskligt ledarskap: 10 budord för den (o)fullständige ledare. Tips från boken

Mänskligt ledarskap: 10 budord för den (o)fullständige ledare. Tips från boken Mänskligt ledarskap: 10 budord för den (o)fullständige ledare Tips som hjälper dig att vara ödmjuk 1. Skaffa en mentor som du vågar blotta dig för. 2. Tänk på mångfalden. Olika bakgrund, kultur, kön och

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

UTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen

UTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen UTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen Ridpasset på ledarskapskursen leds av en ridinstruktör. Eftersom hästar är så tydliga och ärliga i sin feedback kräver dom en anpassning och lyhördhet

Läs mer

Ja, vi är annorlunda! Om Altran och ett annat sätt att vara IT-konsult.

Ja, vi är annorlunda! Om Altran och ett annat sätt att vara IT-konsult. Ja, vi är annorlunda! Om Altran och ett annat sätt att vara IT-konsult. Hade du inte tänkt bli IT-konsult? I så fall vill vi gärna ha ditt CV. Hur får man folk att trivas på jobbet? På Altran bygger vi

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Regeringskansliets. medarbetarpolicy

Regeringskansliets. medarbetarpolicy Regeringskansliets medarbetarpolicy Regeringskansliets medarbetarpolicy Målet för Regeringskansliets verksamhet är att vara ett effektivt och kompetent instrument för regeringen i dess uppgift att styra

Läs mer

Föreläsningar med Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Föreläsningar med Mats Danielsson, Etikettdoktorn Föreläsningar med Mats Danielsson, Etikettdoktorn Affärsetikett Er möjlighet till fler lyckade affärer Vänder sig till Innehåll Er som vill öka kompetensen inom området och få en vassare relation till

Läs mer

1. NYA KRAV PÅ MEDARBETARE OCH LEDARE

1. NYA KRAV PÅ MEDARBETARE OCH LEDARE HUR HAR ARBETSMARKNADEN FÖRÄNDRATS OCH VAD BETYDER DET FÖR UNGA OCH ARBETSGIVARE? 1. NYA KRAV PÅ MEDARBETARE OCH LEDARE Tankearbete Automation Specialisering Sofia Rasmussen Grundare av Rasmussen Analys

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY. #mitthässleholm

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY. #mitthässleholm #mitthässleholm Bilderna är hämtade från Hässleholms kommuns Instagram-konto. Medarbetare har fotograferat och publicerat bilder från sin arbetsvardag. Dela gärna dina historier, bilder och filmer och

Läs mer

Medarbetar- och ledarpolicy

Medarbetar- och ledarpolicy www.hassleholm.se S Medarbetar- och ledarpolicy Policy Innehåll Medarbetar- och ledarpolicy 3 Tillsammans skapar vi Hässleholms kommun 3 Hässleholms kommun som arbetsgivare 3 Medarbetarskap 3 Ledarskap

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G.

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. SMÅ IDÉER STORA RESULTAT LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. ROBINSON En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft 1 2010 SIS Förlag AB SIS HB 345 Små idéer stora resultat En bok om kreativitet,

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

PERSONALPOLITISKT PROGRAM PERSONALPOLITISKT PROGRAM Antagen av kommunfullmäktige: 2011-09-12 Kf 127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Vision 2 Svedala kommuns personalpolitiska program 2.1 En jämlik arbetsgivare 2.2 En flexibel arbetsgivare

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap }

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap } { ledarskap } VAD HAR PERSONER SOM WALT DISNEY, OPRAH WINFREY, STEVE JOBS OCH ELVIS PRESLEY GEMENSAMT? JO, DE HAR ALLA MISSLYCKATS. VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! V isste du att de flesta framgångsrika

Läs mer

Hantera besvärliga typer

Hantera besvärliga typer Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det

Läs mer

ATT VÄLJA SIN CHEF OCH ATT LEDA UNGA

ATT VÄLJA SIN CHEF OCH ATT LEDA UNGA ATT VÄLJA SIN CHEF OCH ATT LEDA UNGA OM MIG Kajsa Asplund Psykolog Doktorerar på Handelshögskolan i Stockholm inom området Talent Management Skriver om organisationspsykologisk forskning på blogg.assessio.se

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling När vi i Rörelse & Utveckling startade 1996 var det med en stark drivkraft att vilja medverka till utveckling bland organisationer, grupper och verksamheter.

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Presentationsteknik. Möta investerare. Tips och råd inför din Pitch 10 min

Presentationsteknik. Möta investerare. Tips och råd inför din Pitch 10 min Presentationsteknik Möta investerare Tips och råd inför din Pitch 10 min Vem lyssnar? Olika presentationer till olika målgrupper. IDAG INVESTERARE!!! Presentationen ska vara klar innan första möte med

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

IVA-seminarium 25 augusti 2003:

IVA-seminarium 25 augusti 2003: IVA-seminarium 25 augusti 2003: Under seminariet presenterades sektorrapporter från telekommunikation, järnväg, energi och försvar av de forskare som författat dem (prof Bertil Thorngren, Harald Haegermark,

Läs mer

Att leda förändring. Jostein Langstrand Daniel Lundqvist. Helixdagen 2015

Att leda förändring. Jostein Langstrand Daniel Lundqvist. Helixdagen 2015 Att leda förändring Jostein Langstrand Daniel Lundqvist Helixdagen 2015 Det är farligt, Frodo, att gå ut genom dörren och ut på vägen. Håller du inte fötterna i styr, vet ingen vart du kan svepas i väg.

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

EXPEDITION FRAMÅT GÅ!

EXPEDITION FRAMÅT GÅ! EXPEDITION FRAMÅT Hej företagare! Vi har ett tillväxtprogram för just er. Programmet heter Expedition Framåt. Ja, vi vet att tillväxt kan kännas som ett ganska uttjatat ord. (En sökning på Google ger 9

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

En bättre matchning mellan utbud och efterfrågan vad krävs? Anna Dyhre för

En bättre matchning mellan utbud och efterfrågan vad krävs? Anna Dyhre för Regional kompetensdag 2013 Från samverkan till samhandling 18 december, 2013 En bättre matchning mellan utbud och efterfrågan vad krävs? Anna Dyhre för Copyright Comborama Text & Layout 2010 Intresse,

Läs mer

Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd.

Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd. Boksammanfattning Våga leda modigare! Om författaren Malin Trossing har en gedigen bakgrund som ledare inom olika branscher och började sin chefsbana redan vid 26 års ålder. Hennes första bok Våga leda

Läs mer

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Agenda Presentation Praktiker Entreprenörskap Forskning i Sverige vad vet vi nu?

Läs mer

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.

Läs mer

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag 1 Bakgrund Praktik (Agneta) möter forskning (Annika) Stark kombination där olika synvinklar vävs samman till en helhet Bokens struktur

Läs mer