Lärarhögskolan i Stockholm
|
|
- Ingeborg Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lärarhögskolan i Stockholm Institutionen för individ, omvärld och lärande. Ingrid Engdahl Barndomspsykologi fortsatt utveckling Publicerad i Förskoletidningen 2007, 32(2), s Dion Sommer är professor i utvecklingspsykologi i Århus. I en nyutkommen bok presenterar han barndomspsykologiska aspekter på barns utveckling, socialisation och lärande. Han utvecklar också vad som kan inrymmas i begreppet samvarokompetens genom att presentera olika samvaromönster bland femåringar i nordiska förskolor. I ett tiotal år har vi kunnat följa Dion Sommers forskning. På talet argumenterade han för att det har skett ett paradigmskifte inom utvecklingspsykologin (Sommer 1997) talets tidiga teorier gjorde anspråk på universalitet, generaliserbarhet och dessutom studerades barn ofta som objekt. Med denna bakgrund hävdar Sommer i stället en ny barnsyn, som bygger på barns kompetens och aktiva deltagande. Men också på att lärande och utveckling sker i samspel och är beroende av de kulturella och fysiska miljöerna. Han utvecklar sina tankar inom en ny disciplin barndomspsykologi. Jag anser att detta område ligger nära det som jag själv forskar inom vid Lärarhögskolan, barn- och ungdomsvetenskap. Är utveckling positivt? I vår tid, i våra kulturella sammanhang är ordet utveckling ett av de mest positiva ord som finns. Ett undantag skulle kunna vara när vi säger att en tumör har utvecklats. Men inom barnpsykologin associeras utveckling till rörelse och förändring mot något mer, bättre, fördjupad insikt etc. Motsatsen är inte avveckling utan snarare felutveckling, störningar eller hämmad utveckling. Det här grundades i upplysningstiden och bygger på tron på förnuft och vetenskap. Fakta bildar mönster som i sin tur formar teorier. När det gäller barn har utvecklingsteorierna antingen förankrat sig i Lockes tankar från 1600-talet om tabula rasa, där barn liknas vid oskrivna tavlor och där miljön styr barns utveckling. En annan tradition tillskrivs Rousseau på 1700-talet, som menade att barn växer genom mognad och utvecklas genom olika stadier, i enlighet med naturens lagar (Dahlberg & Lenz Taguchi 1994). Under 1800-talet påbörjades vetenskaplig forskning om barn genom noggranna och mätbara observationer. Detta lade grunden till utvecklingspsykologins teorier om barns utveckling inom olika områden. I dessa teorier beskrivs barns utveckling som allmängiltig och lagbunden. Utveckling förknippas med förverkligandet av det goda som i sin tur definieras genom ändamål. Dessa förväntningar bildar ramar inom vilka utvecklingen betraktas som normal, och annat beskrivs patologiserande, (som ett sjukdomsliknande tillstånd), med termer som avvikande, försenat eller stört. Dessa teorier om barns utveckling bildar ramar som riktar vårt seende, man kan säga att vi bara ser det som teorierna beskriver som möjligt att se. Teorierna konstruerar barnen. Utveckling handlar om förändring, framsteg, växt, från ett lägre, mindre utvecklat stadium till ett mer fullkomnat tillstånd. Ofta talar man om progression som enligt Sommer ordagrant kan översättas med just stegvisa framsteg. I barndomen sker förändringar så snabbt att barn och unga lämpat sig särskilt väl att beskriva med utvecklingstermer. Det handlar dock om vuxna människors beskrivningar av barn, där barn oftast studerats som objekt. Skifte i synen på teorier Address Visits Telephone Fax nr Postgiro Box Rålambsv. 34b, H S Stockholm ingrid.engdahl@lhs.se Sweden
2 Sommers genomgång av teorier kring begreppet utveckling visar även att beskrivningarna framställdes som oberoende av sammanhang och kultur. Men dessa europeiskt grundade teorier har inte funnits vare sig i alla tider eller i andra samhällen. De har kritiserats starkt, exempelvis av antropologer och inom feministisk forskning. Den senare delen av talet har inneburit en omprövning av denna syn på förutbestämd och styrd utveckling. De dominerande teorierna har inte kunnat förutsäga exempelvis berlinmurens fall eller terroristattackerna på senare år. Förutsägelsesjukan, som Sommer kallar det, har ersatts av en nyare samhällsvetenskap där man öppnar för försiktigare tolkningar och fler möjliga berättelser. Från de stora generella teorierna, som förutsade normalitet och lagbundenhet, byggs nu mer detaljerad kunskap upp via en stor mängd empiriska studier av avgränsade aspekter på människans utveckling. Sommer utvecklar inom ramen för det han kallar barndomspsykologi ett nytt perspektiv på barn som inte följer modernitetens ordning och lagbundenhet. Sommer beskriver barn som aktiva och intentionella subjekt, med kompetenser vad gäller tanke, känsla, vilja och samvaro. Ett postmodernt tänkande beskriver ett samhälle där synen på barn och familj ändras så snabbt och på ett sätt som de tidigare nämnda teorierna inte har kunnat förutsäga. Flera möjliga scenarier löper parallellt och människors handlande följer inte de klassiska teoriernas lagbundenhet. Det som tidigare betraktats som normalt eller framsteg eller som problem visar sig grunda sig på värderingar som kanske inte längre är tillämpbara i just den här situationen, eller just detta sammanhang. Den praxisnära forskningen och reflektion som professionellt verktyg ger röst åt pedagogernas erfarenhetsbaserade kunskap. Det blir möjligt att skapa mini-teorier kopplade till situationer och till relationer. Socialisation bör omdefinieras Sommer hävdar att begreppet socialisation också behöver granskas och omdefinieras för att kunna tillämpas i vår tid, i vår kultur. Socialisationsbegreppet, så som det utvecklats under efterkrigstiden, bygger på en människosyn som inte helt är i linje med barndomspsykologin av idag. Socialisation uttyds traditionellt som att bli social eller att göra någon social. I många böcker om sociologi startar man fortfarande med att beskriva primär och sekundär socialisation. Primär socialisation sägs äga rum i familjen och innebär en grundläggande prägling av person och personlighet med hjälp av familjen, som utgör särskilt betydelsefulla andra. Sekundär socialisation syftar på när barnet genom kamrater och skola möter andra miljöer, personer, värderingar och där tillägnar sig fler och andra roller och attityder. Men så ser ju inte barndomen ut längre, i alla fall inte i Norden, hävdar Sommer. Familjen är inte uppbyggd som på 50- talet och barn tillbringar inte sina första sex år i familjen. Att utgå från barns uppväxtvillkor idag skulle bättre kunna beskrivas med begreppet dubbel socialisation. Dubbel ja, men vad ska förstås med socialisation? Psykologin beskriver barn idag som aktiva individer från födseln. Vi föds med kompetensen att kommunicera och med kompetens att vara tillsammans med och lära av andra. Är det då rimligt att använda begreppet socialisation i betydelsen att man ska bli någon eller göras till någon, som vore barn objekt? Sommer menar att en anledning till att vi använder socialisation på detta vis är att det fortfarande är vuxna som definierar barnen och ofta genom att beskriva vad de inte är och vad de inte kan. Alltså samma utifrånperspektiv som finns i de utvecklingspsykologiska stadieteorierna och som aktivt ifrågasätts. Nya teorier Det finns dock, precis som när det gäller begreppet utveckling, nyare teorier kring barns sociala kompetens. Sommer hänvisar till en forskningsöversikt av Slater och Buttersworth (1997) som summerar genomgången med orden: Människobarn är födda till att vara sociala varelser. 2
3 Spädbarnsstudier visar exempel på att barn imiterar, härmar och även väljer att inte imitera och härma. Det lilla barnet uppvisar intersubjektivitet, det vill säga barn visar att de uppfattar människor i omgivningen som andra jag, eller med Sommers ord, barn föds med samvarokompetens. Idag beskrivs även små barn som aktiva och handlande subjekt inom barndomspsykologin. Man talar om barns agens. Empiriska studier visar att redan de minsta barnen - gör något tillsammans med andra - har avsikter - konstruerar mening och sammanhang och - aktivt bearbetar information. Sommer hävdar att ett synsätt som bygger på att barn är aktiva, handlande subjekt utmanar den klassiska beskrivningen av socialisationsbegreppet. Om man tillskriver barn agens kan man inte bygga sina förklaringar på att barn är passiva mottagare, receptorer, av erfarenheter. Agens inrymmer både intentioner och handling. Ny definition När man utgår från ett agerande och samvarokompetent barn hamnar banden mellan människor i fokus och ett relationellt perspektiv växer fram. Socialisation, lärande och uppfostran sker som en sorts samreglerande eller motreglerande processer mellan jaget och de andra, de viktiga människorna i omgivningen. Sommer hänvisar till flera olika teoretiker som bidrar till denna betoning av det relationella perspektivet: Allan Fogel utvecklar sin syn med hjälp av det dialogiska självet och Jerome Bruner kallar det för det distribuerade självet. Daniel Stern beskriver i senare verk i sin personlighetsteori olika själv som upplevelser av olika sätt att vara tillsammans med andra på. Sommers genomgång av nyare teorier kring socialisation leder fram till följande förslag till definition av begreppet: Socialisation betecknar den primärt sociala och kommunikativt relativt kompetenta människans aktiva och allt större tillägnelse och hantering av det samhälle och den kultur som hon växer upp i. (s. 60) Barn behöver både barn och vuxna Sommer skriver också om betydelsen av barns samvaro med vuxna och barns samvaro med andra barn. Det rör sig om nödvändiga relationer men sinsemellan av olika slag. Relationen mellan barn och vuxna kallar Sommer för asymmetrisk eftersom det är en grundläggande skillnad avseende auktoritet. Genom en samvaro med empatiska, aktiva och kompetenta vuxna utvecklar barnen nödvändiga kompetenser. De vuxna har förutom sin vuxenauktoritet även kompetensen att gå in i en personlig relation präglad av empati, intresse och insikter om barn vilket är gynnsamt för barnen. Relationen barn barn kallar Sommer för symmetrisk eftersom barn kan betraktas som mer likvärdiga i fråga om kompetens och status. Barn lär sig andra saker av barn än av vuxna. Medan vuxna har större möjligheter att uppmärksamma kulturarv, traditioner och att stödja barns språkutveckling, har barn i sina lekar tillgång till en egen kultur. Där kan språk, normer och regler skilja sig väsentligt år från vuxenvärldens. En tidig integration i samvarokultur med jämnåriga skiljer sig på ett avgörande sätt från samvaron med vuxna. Sommer beskriver dessa olika relationer som komplementära. Barn kan inte lära sig alla slags kompetenser genom att uteslutande vara med vuxna, men inte heller genom att uteslutande leka med andra barn. Ingen av relationerna kan var för sig utveckla alla aspekter av exempelvis barns samvarokompetens. I förskolan finns barn som har svårt för att leka med andra barn, men inga som helst problem att leka med sina föräldrar. Och vice versa, i förskolan gör barn saker tillsammans, som föräldrarna inte klarar av att göra tillsammans med sina egna barn. 3
4 Sommer introducerar begreppet komplementär integration och menar något annat än vad som åsyftades med begreppet dubbel socialisation. Det är inte institutionerna, familjen respektive förskolan, som står i centrum som vid dubbel socialisation. Det är samvaro mellan individer i olika åldersbestämda relationer och sinsemellan skilda förhållanden som leder till att olika kompetenser utvecklas. Fyra samvaromönster Dion Sommer redovisar även i boken ny forskning kring det han kallar för barns samvarokompetens. Han har analyserat en stor mängd observationer av femåringar i förskola i de nordiska länderna. Materialet samlades in inom ramen för BASUN- projektet. Analysen visar på fyra olika samvaromönster bland femåringarna när de är tillsammans i lek; samvarokompetenta, självartikulerande, konformistiska och sociala isoleringsmönster. Hur kommer det sig att barn leker olika och intar olika roller i leken? Varför hamnar några barn utanför medan andra kan starta populära lekar kring och med vad som helst? I ett relationellt och kontextuellt perspektiv är samvaron med andra människor avgörande för den egna självutvecklingen. Samvaron är en socialiserande kraft i sig själv, säger Sommer. Boken innehåller utförliga beskrivningar av olika barn och samspelssituationer liksom tankar krig de vuxnas ansvar. Jag tycker att analysen berikar begreppsapparaten kring barns sociala samvaro och blir därmed ett bidrag till förskolepedagogiken. Socialt gehör De samvarokompetenta barnen har en förmåga att både tyda andra barns intentioner och ta hänsyn till andra barns önskemål och samtidigt markera sina egna preferenser i leken. Sommer skriver att dessa barn har socialt gehör, en förmåga att uppfatta, förstå och samordna andras önskemål och utspel med de egna idéerna. De samvarokompetenta barnen förmår att ta andras perspektiv och de uppvisar även stark impulskontroll. Barnen använder sig av olika strategier för att komma in i leken. De kan observera lite på avstånd för att skapa sig en uppfattning om leken för att sedan glida in i ett socialt samspel. De visar intresse, de kommer med förslag på utveckling, de ger sig själva en roll som de tror passar in eller behövs i leken och så vidare. Denna förmåga till social avkodning byggs upp genom mängder av sociala erfarenheter och leder till att vissa av fem- åringarna har förmåga att hantera socialt mycket komplexa situationer. Dominanta och dominerade Några barn använder sig av självartikulerande mönster, vilket innebär en stark markering av det man själv vill, lite uppmärksamhet mot vad andra barn vill och ingen större vilja att följa andra barn. De här barnen vill bli sedda och hörda och kan typiskt nog göra nästan vad som helst för att få barngruppens uppmärksamhet, helst skratt. Barnen är oftast väldigt kroppsliga i sina lekar, vilda, modiga och högljudda. Sommer spekulerar i om det är så att förskolans stora barngrupper i sig skapar behov av konkurrens och självartikulering. De här barnen präglar ofta samvaron i barngruppen, men de dominerar med hjälp av olika former av maktutövning, inte genom att vara lyhörd för kamraternas önskemål. De lekar som dessa barn startar och deltar i kan bli både provocerande och våldsamma, särskilt i frånvaro av vuxna. Man kan undra över för vilka barn dessa lekar är bra och utvecklande, skriver Sommer. Tillsammans med de självartikulerande barnen ser man nämligen ofta barn vars agerande Sommer beskriver med termen konformitetsmönster. Barnen följer ett annat barns intentioner och förslag, men kommer sällan med egna förslag eller önskningar. Om de bjuds in i lekarna kan de aktivt vara med men de påverkar så att säga inte dagordningen. De anpassar sig till något som andra bestämt. Sommer beskriver även ett konformitetsmönster som innebär att ett barn alltid blir dominerat av ett annat inom ett kamratförhållande och pekar igen på ett lekmönster som fordrar vuxnas mer aktiva närvaro. 4
5 5 De isolerade barnen Sommer kunde också finna en liten grupp barns som uppvisade sociala isoleringsmönster. Här återfinns barn som aktivt avvisar social kontakt och även barn som inte verkar integrerade i barngruppen. Det finns en tendens bland de vuxna att anse att barnen ska klara av att själva integreras i gruppen, men konsekvenserna för socialt isolerade barn är avskräckande. De här barnen står ofta en bit bort, men inte för att läsa av det sociala spelet och finna en ingång i leken, utan de blir aldrig kontaktade eller inbjudna. De hamnar i den sociala periferin. Sommer beskriver korridorer i lekrummen, korridorer mellan de olika lekgrupperna och som barnen är mycket väl medvetna om. De vuxna kanske inte ser dem. Men de socialt isolerade barnen befinner sig i dessa korridorer och verkar sakna förmågan att läsa spelregler. Dessa barn behöver hjälp in i samvaron annars riskerar de att bidra till utvecklandet av sociala stigma, utstötta barn. Den reflekterande praktikern Beskrivningarna av barns samvaromönster sker mot bakgrund av pedagogernas arbetssätt. Det är vanligt idag att vi använder oss av videoinspelningar för vår kompetensutveckling. Sommers detaljerade beskrivningar i den här boken lämpar sig utmärkt för diskussioner i personalgrupper och som studiematerial. Den leder mig även in på frågor om lekpedagogik och den eviga frågan om barns fria lek och vuxnas roll i leken. Sommer utmanar oss pedagoger att lära oss att reflektera över vardagens upplevelser. Genom att vara medveten om det moderna arvet inom barndomspsykologin och samtidigt vara uppmärksam på det som sker här och nu kan vi tillämpa reflexiv kompetens och bli mer professionella. Vårt yrkesutövande förutsätter ett evigt sökande, ett livslångt lärande, där inlärande, omlärande och avlärande ständigt pågår. Olika teorier och erfarenheter kan representera röster i tiden, som bidrar till vår förståelse av barn och av vuxna. Forskaren och praktikern kan mötas i arbetet att förstå barn och det barn uttrycker här och nu. Det finns inte längre en dominerande universell teori att stödja sig på. Olika möjliga tolkningar av händelser i skilda sammanhang skulle snarare, enligt Sommer, kunna inrymma i en multi-versell till skillnad från en uni-versell -förståelse av vardagen. Sommer definierar professionalism i vår tid så här: Den integrerade och flexibla tillämpningen av många typer av relativt abstrakt (men inte universell) ämneskunskap tillsammans med praktiska erfarenheter som kan leda till förändringar i riktning mot ett bättre liv för de människor man arbetar för. (s. 39) Vart är vi på väg? Jag tänker på Skolverkets utvärdering av förskolan fem år efter reformen, Förskola i brytningstid, som kom Den visar att förskolans pedagoger överlag tagit till sig läroplanen och att läroplanen bidragit till att utveckla ett gemensamt yrkesspråk bland förskolepedagoger. Men titelns ord brytningstid syftar på några utvecklingstendenser som inte riktigt kan spåras i förskolereformens intentioner. Skolverket ser en stark tendens till ökad individualisering inom förskolan. Att följa barnens lärande och utveckling, kanske till och med kartlägga, som en grund för utvecklingssamtal hör till förskolans tradition. På senare år genomförs detta ofta inom ramen för pedagogisk dokumentation. Många förskolor arbetar med portfolio i olika former. Men, som jag visat tidigare i artikeln, så finns det inga neutrala universella definitioner av utveckling, socialisation och lärande. Barn blir till i samspel med andra och med den miljö och verksamhet som pågår. Uttrycket det kompetenta barnet leder inte till att vi ska konstruera standardiserade, resultatinriktade checklistor.
6 Utredarna påminner oss också om att förskolan inte har i uppdrag att bedöma enskilda barn. De ser en tendens inom förskolan att rikta in sig på resultat i stället för process genom att strävansmålen bryts ner till avprickningsbara delmål. Det är förskolans verksamhet, inte de enskilda barnen, som ska utvärderas enligt läroplanen. Kvaliteten kan beskrivas och kanske fångas med begrepp som meningsskapande och lek. Rapporten pekar också på ökad betoning av lärande i förskolans verksamhet. Men vad menas då med lärande? Håller lärande på att brytas ut som något eget, trots att läroplanen och traditionen talar om helhetstänkande. Läroplanen inrymmer fler begrepp, till exempel lek, omsorg, fostran och lärande. Det finns en tydlig tendens att den organisatoriska samordningen av förskola och skola har lett till ett språkbruk i förskolan där skolans begrepp styr. Förskolebarn har på vissa ställen numera rast i stället för verksamhet utomhus. Kommer vi att sluta prata om de delar av förskolans verksamhet som inte ryms i skolbegreppen? Kommer vi att använda blanketter och mallar som är gjorda för skolan, som följer skolans uppdrag, trots att de inte fångar förskolans särart och socialpedagogiska verksamhet? Vilken status har förskolans gedigna arbete med pedagogisk dokumentation i skolans värld? Har vi diskuterat oss fram till ett gemensamt synsätt för arbetet med portfolio i förskolan och i skolan? Dion Sommers utveckling av begrepp som beskriver barns samvarokompetens kan hjälpa arbetslagen att utveckla den pedagogiska verksamheten och att bli mer uppmärksamma på barns lek. Uppföljning av barns lek, lärande, utveckling och socialisation kan enligt min uppfattning göras utifrån uppdraget att förskolans ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn och gärna med barnens aktiva deltagande. Vi reflekterande praktiker kan agera professionellt och diskutera våra praktiska erfarenheter och låta dem leda till förändringar i riktning mot ett bättre liv för de människor vi arbetar för för att tala med Sommers ord. Ingrid Engdahl är förskollärare och universitetsadjunkt vid Lärarhögskolan i Stockholm. Hon är också forskarstuderande inom barn- och ungdomsvetenskap Referenser: Sommer, Dion, (2005). Barndomspsykologiska fasetter. Liber Sommer, Dion. (1997). Barndomspsykologi Utveckling i en förändrad värld. Runa förlag OBS: 2005 i ny omarbetad upplaga. Dahlberg, G. & Lenz Taguchi, H. (1994). Förskola och skola - om två skilda traditioner och om visionen om en mötesplats. HLS förlag. Skolverket. (2004). Förskola i brytningstid. Nationell utvärdering av förskolan. Skolverket Rapport 239. Fritzes kundservice. BASUN- projektet, se t ex Kristjánsson, B. (2001). Barndomen och den sociala moderniseringen : om att växa upp i Norden på tröskeln till ett nytt millenium. Stockholm: HLS förlag. 6
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merArbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Läs merLäroplan för förskolan
UTKAST 1: 2017-09-11 Läroplan för förskolan 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Förskolan ingår i skolväsendet. Enligt skollagen (2010:800)
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp
ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merVarför, vad och hur?
Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans
Läs merEmpirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn
Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till
Läs merUppdraget. Vad innebär den reviderade läroplanen och den nya skollagen?
Uppdraget Vad innebär den reviderade läroplanen och den nya skollagen? Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik
Läs merPEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT
SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.
Läs merInnehå llsfö rteckning
1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merPedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad
Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merNy skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar
Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget
Läs merVITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Läs merKVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merPedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt
Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merFörskolan Rödkulla K V A L I T E T S G A R A N T I
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Dnr 1,2.1.11-2012 Förskolan Rödkulla Förskolan som utvecklar miljön utifrån barns idéer och tankar Förskolan Rödkulla ligger mitt i Herrängens villaområde med
Läs merVerksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013
Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och
Läs merMatildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd
Matildaskolan AB Förskoleplan för Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB augusti 2016 1 Inledning Hösten 2011 startar vi med att använda förskoleplanen, och gruppen för systematiskt kvalitetsarbete
Läs merVerksamhetsplan 2017
Verksamhetsplan. 2017 Drakens vision Draken är en plats för gemenskap, lärande, möten och vänskap. En plats där olikheter samspelar och värden skapas. Förskolans uppdrag och verksamhet Förskolans ska lägga
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan
Läs merVälkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola
Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola Innehåll: Barn och barndom som begrepp Barndomshistoria Socialisation Barn som sociala aktörer
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merHandlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merHur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?
Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Pedagogisk dokumentation som grund för uppföljning och utvärdering för förändring Ingela Elfström, Stockholms universitet
Läs merGlad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet
Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merHandlingsplan för. Nya Lurbergsgården
Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merLpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!
1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merHANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Läs merVerksamhetsidé för Solkattens förskola
Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras
Läs merPresentation. Gagnef kommuns vision
Lokal arbetsplan Presentation Vår förskola är belägen i en äldre fastighet söder om Västerdalälven. Förskolan har öppet 6:30-18:00 och ibland 6:00 18:30. På går 17 barn. Tolv barn är födda 2011 och tre
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i vardagen
Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerligt utvecklingsarbete Ingela Elfström, Stockholms universitet Föreläsning i Malmö 141023 Förskolans uppdrag Att
Läs merTyck till om förskolans kvalitet!
(6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till
Läs merEn förskola på kristen grund
En förskola på kristen grund Arbetsplan 2018-2019 Innehållsförteckning 1. Värdegrund 2. Organisatoriska förutsättningar 3. Pedagogiska förutsättningar (byta rubrik) 3.1 Miljö och material 3.2 Ett utforskande
Läs merRiktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16
PROFESSIONELL I FÖRSKOLAN Pedagogers arbets- och förhållningssätt Utgiven av Gothia Fortbildning 2016 Författare: Susanne Svedberg Utbildningschef för förskolan i Nyköpings kommun. Hon har mångårig erfarenhet
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Vi vill varje dag ta till vara och uppmuntra allas förmågor 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN
ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad
Läs merInnehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall
Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp
Läs merHandlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016
Handlingsplan Storhagens förskola 2015/2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan
Läs merARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR
SIG3000, v4.0, 2012-09-24 2017-06-30 ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR [Skriv rubrik] Steninge förskolor 2017-2018 Vår vision och verksamhetsidé: Vår verksamhetsidé bygger på demokratiska värden, där pedagogens
Läs merKvalitetsarbete på Solveigs förskolor
Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av
Läs merFörskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA
Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet. Ansvariga för planen: Ingrid Wennerth Svensson, förskolechef Vår vision:
Läs merVerksamhetsplan. Förskolorna område Öst
Förskolorna område Öst Lunden, Snövit, Skogsbacken, Katthult, Kotten, Junibacken 2013/2014 Vi har höga förväntningar på oss själva och barnen. Vi erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg,
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merÖrkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS
Läs merATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se
ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar
Läs mer2.1 Normer och värden
2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs mer2.1 Normer och värden
Riktlinjerna anger förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Riktlinjerna anger också uppdraget för var och en i arbetslaget, där förskollärare, barnskötare
Läs merVerksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Läs merPedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Villekulla. Avdelning/Masken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Villekulla Avdelning/Masken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden sidan
Läs merLokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012
Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges
Läs merFörfattningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik
Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är
Läs merLokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015
Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och
Läs merFlerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan
Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter
Läs merTEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130
TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer
Läs merTillsammans är vi starkare
Tillsammans är vi starkare 1 Innehåll Verksamhetschefen har ordet 4 Nuläge 7 Pysslingen Förskolors kultur 10 Förskolans framtid 15 Barnsyn 16 Lärmiljöer 21 Vår tjänst 23 Utvecklingsinriktade ledare 25
Läs merLäsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012
Läsåret 2011/2012 Arbetsplan Förskola/skola och hem - visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolan personal och barnens familjer - föra fortlöpande
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 FörskolanVillekulla Avdelning Masken Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen
Läs merÖrkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 2015-2016
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 2015-2016 Innehållsförteckning Kommunens värdegrund... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision... 4 Förskolans
Läs merÖrkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 13/14 1 Innehållsförteckning Kommunens vision... 3 Verksamhetsidé... 4 "Vision"... 5 Förskolans uppdrag...
Läs merArbetsplan 2015/2016
Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och
Läs merOrminge skolenhet 2014-03-12. Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014.
Orminge skolenhet 2014-03-12 Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014. 1 Orminge skolenhets organisation. Orminge skolenhet består av F- 6 skola, Myrans heldagskola och Östbacka
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Villekulla
Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Villekulla 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 5
Läs merLindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31
Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merVerksamhetsplan. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Solhaga Fo rskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Förskolechef Gäller till: 2019-06-30
Läs merVERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015
VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga
Läs merUnderlag för självvärdering
Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna
Läs merVerksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017
Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017 Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt
Läs merFörskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015
Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan
Läs merHandlingsplan GEM förskola
1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:
Läs merVärldsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merVår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.
Vår vision Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling Kvarnens förskola Lokal arbetsplan läsåret 2017-2018 Vår vision Vi utbildar barn
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Läs merFörskolan är till för ditt barn. En broschyr om förskolans läroplan
Förskolan är till för ditt barn En broschyr om förskolans läroplan Förskolan är till för ditt barn Skolverket, reviderad upplaga 2007 Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm
Läs merFörskolan Anemonen/Blåsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Anemonen/Blåsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs mer