Lärarhögskolan i Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärarhögskolan i Stockholm"

Transkript

1 Lärarhögskolan i Stockholm Institutionen för individ, omvärld och lärande. Ingrid Engdahl Barndomspsykologi fortsatt utveckling Publicerad i Förskoletidningen 2007, 32(2), s Dion Sommer är professor i utvecklingspsykologi i Århus. I en nyutkommen bok presenterar han barndomspsykologiska aspekter på barns utveckling, socialisation och lärande. Han utvecklar också vad som kan inrymmas i begreppet samvarokompetens genom att presentera olika samvaromönster bland femåringar i nordiska förskolor. I ett tiotal år har vi kunnat följa Dion Sommers forskning. På talet argumenterade han för att det har skett ett paradigmskifte inom utvecklingspsykologin (Sommer 1997) talets tidiga teorier gjorde anspråk på universalitet, generaliserbarhet och dessutom studerades barn ofta som objekt. Med denna bakgrund hävdar Sommer i stället en ny barnsyn, som bygger på barns kompetens och aktiva deltagande. Men också på att lärande och utveckling sker i samspel och är beroende av de kulturella och fysiska miljöerna. Han utvecklar sina tankar inom en ny disciplin barndomspsykologi. Jag anser att detta område ligger nära det som jag själv forskar inom vid Lärarhögskolan, barn- och ungdomsvetenskap. Är utveckling positivt? I vår tid, i våra kulturella sammanhang är ordet utveckling ett av de mest positiva ord som finns. Ett undantag skulle kunna vara när vi säger att en tumör har utvecklats. Men inom barnpsykologin associeras utveckling till rörelse och förändring mot något mer, bättre, fördjupad insikt etc. Motsatsen är inte avveckling utan snarare felutveckling, störningar eller hämmad utveckling. Det här grundades i upplysningstiden och bygger på tron på förnuft och vetenskap. Fakta bildar mönster som i sin tur formar teorier. När det gäller barn har utvecklingsteorierna antingen förankrat sig i Lockes tankar från 1600-talet om tabula rasa, där barn liknas vid oskrivna tavlor och där miljön styr barns utveckling. En annan tradition tillskrivs Rousseau på 1700-talet, som menade att barn växer genom mognad och utvecklas genom olika stadier, i enlighet med naturens lagar (Dahlberg & Lenz Taguchi 1994). Under 1800-talet påbörjades vetenskaplig forskning om barn genom noggranna och mätbara observationer. Detta lade grunden till utvecklingspsykologins teorier om barns utveckling inom olika områden. I dessa teorier beskrivs barns utveckling som allmängiltig och lagbunden. Utveckling förknippas med förverkligandet av det goda som i sin tur definieras genom ändamål. Dessa förväntningar bildar ramar inom vilka utvecklingen betraktas som normal, och annat beskrivs patologiserande, (som ett sjukdomsliknande tillstånd), med termer som avvikande, försenat eller stört. Dessa teorier om barns utveckling bildar ramar som riktar vårt seende, man kan säga att vi bara ser det som teorierna beskriver som möjligt att se. Teorierna konstruerar barnen. Utveckling handlar om förändring, framsteg, växt, från ett lägre, mindre utvecklat stadium till ett mer fullkomnat tillstånd. Ofta talar man om progression som enligt Sommer ordagrant kan översättas med just stegvisa framsteg. I barndomen sker förändringar så snabbt att barn och unga lämpat sig särskilt väl att beskriva med utvecklingstermer. Det handlar dock om vuxna människors beskrivningar av barn, där barn oftast studerats som objekt. Skifte i synen på teorier Address Visits Telephone Fax nr Postgiro Box Rålambsv. 34b, H S Stockholm Sweden

2 Sommers genomgång av teorier kring begreppet utveckling visar även att beskrivningarna framställdes som oberoende av sammanhang och kultur. Men dessa europeiskt grundade teorier har inte funnits vare sig i alla tider eller i andra samhällen. De har kritiserats starkt, exempelvis av antropologer och inom feministisk forskning. Den senare delen av talet har inneburit en omprövning av denna syn på förutbestämd och styrd utveckling. De dominerande teorierna har inte kunnat förutsäga exempelvis berlinmurens fall eller terroristattackerna på senare år. Förutsägelsesjukan, som Sommer kallar det, har ersatts av en nyare samhällsvetenskap där man öppnar för försiktigare tolkningar och fler möjliga berättelser. Från de stora generella teorierna, som förutsade normalitet och lagbundenhet, byggs nu mer detaljerad kunskap upp via en stor mängd empiriska studier av avgränsade aspekter på människans utveckling. Sommer utvecklar inom ramen för det han kallar barndomspsykologi ett nytt perspektiv på barn som inte följer modernitetens ordning och lagbundenhet. Sommer beskriver barn som aktiva och intentionella subjekt, med kompetenser vad gäller tanke, känsla, vilja och samvaro. Ett postmodernt tänkande beskriver ett samhälle där synen på barn och familj ändras så snabbt och på ett sätt som de tidigare nämnda teorierna inte har kunnat förutsäga. Flera möjliga scenarier löper parallellt och människors handlande följer inte de klassiska teoriernas lagbundenhet. Det som tidigare betraktats som normalt eller framsteg eller som problem visar sig grunda sig på värderingar som kanske inte längre är tillämpbara i just den här situationen, eller just detta sammanhang. Den praxisnära forskningen och reflektion som professionellt verktyg ger röst åt pedagogernas erfarenhetsbaserade kunskap. Det blir möjligt att skapa mini-teorier kopplade till situationer och till relationer. Socialisation bör omdefinieras Sommer hävdar att begreppet socialisation också behöver granskas och omdefinieras för att kunna tillämpas i vår tid, i vår kultur. Socialisationsbegreppet, så som det utvecklats under efterkrigstiden, bygger på en människosyn som inte helt är i linje med barndomspsykologin av idag. Socialisation uttyds traditionellt som att bli social eller att göra någon social. I många böcker om sociologi startar man fortfarande med att beskriva primär och sekundär socialisation. Primär socialisation sägs äga rum i familjen och innebär en grundläggande prägling av person och personlighet med hjälp av familjen, som utgör särskilt betydelsefulla andra. Sekundär socialisation syftar på när barnet genom kamrater och skola möter andra miljöer, personer, värderingar och där tillägnar sig fler och andra roller och attityder. Men så ser ju inte barndomen ut längre, i alla fall inte i Norden, hävdar Sommer. Familjen är inte uppbyggd som på 50- talet och barn tillbringar inte sina första sex år i familjen. Att utgå från barns uppväxtvillkor idag skulle bättre kunna beskrivas med begreppet dubbel socialisation. Dubbel ja, men vad ska förstås med socialisation? Psykologin beskriver barn idag som aktiva individer från födseln. Vi föds med kompetensen att kommunicera och med kompetens att vara tillsammans med och lära av andra. Är det då rimligt att använda begreppet socialisation i betydelsen att man ska bli någon eller göras till någon, som vore barn objekt? Sommer menar att en anledning till att vi använder socialisation på detta vis är att det fortfarande är vuxna som definierar barnen och ofta genom att beskriva vad de inte är och vad de inte kan. Alltså samma utifrånperspektiv som finns i de utvecklingspsykologiska stadieteorierna och som aktivt ifrågasätts. Nya teorier Det finns dock, precis som när det gäller begreppet utveckling, nyare teorier kring barns sociala kompetens. Sommer hänvisar till en forskningsöversikt av Slater och Buttersworth (1997) som summerar genomgången med orden: Människobarn är födda till att vara sociala varelser. 2

3 Spädbarnsstudier visar exempel på att barn imiterar, härmar och även väljer att inte imitera och härma. Det lilla barnet uppvisar intersubjektivitet, det vill säga barn visar att de uppfattar människor i omgivningen som andra jag, eller med Sommers ord, barn föds med samvarokompetens. Idag beskrivs även små barn som aktiva och handlande subjekt inom barndomspsykologin. Man talar om barns agens. Empiriska studier visar att redan de minsta barnen - gör något tillsammans med andra - har avsikter - konstruerar mening och sammanhang och - aktivt bearbetar information. Sommer hävdar att ett synsätt som bygger på att barn är aktiva, handlande subjekt utmanar den klassiska beskrivningen av socialisationsbegreppet. Om man tillskriver barn agens kan man inte bygga sina förklaringar på att barn är passiva mottagare, receptorer, av erfarenheter. Agens inrymmer både intentioner och handling. Ny definition När man utgår från ett agerande och samvarokompetent barn hamnar banden mellan människor i fokus och ett relationellt perspektiv växer fram. Socialisation, lärande och uppfostran sker som en sorts samreglerande eller motreglerande processer mellan jaget och de andra, de viktiga människorna i omgivningen. Sommer hänvisar till flera olika teoretiker som bidrar till denna betoning av det relationella perspektivet: Allan Fogel utvecklar sin syn med hjälp av det dialogiska självet och Jerome Bruner kallar det för det distribuerade självet. Daniel Stern beskriver i senare verk i sin personlighetsteori olika själv som upplevelser av olika sätt att vara tillsammans med andra på. Sommers genomgång av nyare teorier kring socialisation leder fram till följande förslag till definition av begreppet: Socialisation betecknar den primärt sociala och kommunikativt relativt kompetenta människans aktiva och allt större tillägnelse och hantering av det samhälle och den kultur som hon växer upp i. (s. 60) Barn behöver både barn och vuxna Sommer skriver också om betydelsen av barns samvaro med vuxna och barns samvaro med andra barn. Det rör sig om nödvändiga relationer men sinsemellan av olika slag. Relationen mellan barn och vuxna kallar Sommer för asymmetrisk eftersom det är en grundläggande skillnad avseende auktoritet. Genom en samvaro med empatiska, aktiva och kompetenta vuxna utvecklar barnen nödvändiga kompetenser. De vuxna har förutom sin vuxenauktoritet även kompetensen att gå in i en personlig relation präglad av empati, intresse och insikter om barn vilket är gynnsamt för barnen. Relationen barn barn kallar Sommer för symmetrisk eftersom barn kan betraktas som mer likvärdiga i fråga om kompetens och status. Barn lär sig andra saker av barn än av vuxna. Medan vuxna har större möjligheter att uppmärksamma kulturarv, traditioner och att stödja barns språkutveckling, har barn i sina lekar tillgång till en egen kultur. Där kan språk, normer och regler skilja sig väsentligt år från vuxenvärldens. En tidig integration i samvarokultur med jämnåriga skiljer sig på ett avgörande sätt från samvaron med vuxna. Sommer beskriver dessa olika relationer som komplementära. Barn kan inte lära sig alla slags kompetenser genom att uteslutande vara med vuxna, men inte heller genom att uteslutande leka med andra barn. Ingen av relationerna kan var för sig utveckla alla aspekter av exempelvis barns samvarokompetens. I förskolan finns barn som har svårt för att leka med andra barn, men inga som helst problem att leka med sina föräldrar. Och vice versa, i förskolan gör barn saker tillsammans, som föräldrarna inte klarar av att göra tillsammans med sina egna barn. 3

4 Sommer introducerar begreppet komplementär integration och menar något annat än vad som åsyftades med begreppet dubbel socialisation. Det är inte institutionerna, familjen respektive förskolan, som står i centrum som vid dubbel socialisation. Det är samvaro mellan individer i olika åldersbestämda relationer och sinsemellan skilda förhållanden som leder till att olika kompetenser utvecklas. Fyra samvaromönster Dion Sommer redovisar även i boken ny forskning kring det han kallar för barns samvarokompetens. Han har analyserat en stor mängd observationer av femåringar i förskola i de nordiska länderna. Materialet samlades in inom ramen för BASUN- projektet. Analysen visar på fyra olika samvaromönster bland femåringarna när de är tillsammans i lek; samvarokompetenta, självartikulerande, konformistiska och sociala isoleringsmönster. Hur kommer det sig att barn leker olika och intar olika roller i leken? Varför hamnar några barn utanför medan andra kan starta populära lekar kring och med vad som helst? I ett relationellt och kontextuellt perspektiv är samvaron med andra människor avgörande för den egna självutvecklingen. Samvaron är en socialiserande kraft i sig själv, säger Sommer. Boken innehåller utförliga beskrivningar av olika barn och samspelssituationer liksom tankar krig de vuxnas ansvar. Jag tycker att analysen berikar begreppsapparaten kring barns sociala samvaro och blir därmed ett bidrag till förskolepedagogiken. Socialt gehör De samvarokompetenta barnen har en förmåga att både tyda andra barns intentioner och ta hänsyn till andra barns önskemål och samtidigt markera sina egna preferenser i leken. Sommer skriver att dessa barn har socialt gehör, en förmåga att uppfatta, förstå och samordna andras önskemål och utspel med de egna idéerna. De samvarokompetenta barnen förmår att ta andras perspektiv och de uppvisar även stark impulskontroll. Barnen använder sig av olika strategier för att komma in i leken. De kan observera lite på avstånd för att skapa sig en uppfattning om leken för att sedan glida in i ett socialt samspel. De visar intresse, de kommer med förslag på utveckling, de ger sig själva en roll som de tror passar in eller behövs i leken och så vidare. Denna förmåga till social avkodning byggs upp genom mängder av sociala erfarenheter och leder till att vissa av fem- åringarna har förmåga att hantera socialt mycket komplexa situationer. Dominanta och dominerade Några barn använder sig av självartikulerande mönster, vilket innebär en stark markering av det man själv vill, lite uppmärksamhet mot vad andra barn vill och ingen större vilja att följa andra barn. De här barnen vill bli sedda och hörda och kan typiskt nog göra nästan vad som helst för att få barngruppens uppmärksamhet, helst skratt. Barnen är oftast väldigt kroppsliga i sina lekar, vilda, modiga och högljudda. Sommer spekulerar i om det är så att förskolans stora barngrupper i sig skapar behov av konkurrens och självartikulering. De här barnen präglar ofta samvaron i barngruppen, men de dominerar med hjälp av olika former av maktutövning, inte genom att vara lyhörd för kamraternas önskemål. De lekar som dessa barn startar och deltar i kan bli både provocerande och våldsamma, särskilt i frånvaro av vuxna. Man kan undra över för vilka barn dessa lekar är bra och utvecklande, skriver Sommer. Tillsammans med de självartikulerande barnen ser man nämligen ofta barn vars agerande Sommer beskriver med termen konformitetsmönster. Barnen följer ett annat barns intentioner och förslag, men kommer sällan med egna förslag eller önskningar. Om de bjuds in i lekarna kan de aktivt vara med men de påverkar så att säga inte dagordningen. De anpassar sig till något som andra bestämt. Sommer beskriver även ett konformitetsmönster som innebär att ett barn alltid blir dominerat av ett annat inom ett kamratförhållande och pekar igen på ett lekmönster som fordrar vuxnas mer aktiva närvaro. 4

5 5 De isolerade barnen Sommer kunde också finna en liten grupp barns som uppvisade sociala isoleringsmönster. Här återfinns barn som aktivt avvisar social kontakt och även barn som inte verkar integrerade i barngruppen. Det finns en tendens bland de vuxna att anse att barnen ska klara av att själva integreras i gruppen, men konsekvenserna för socialt isolerade barn är avskräckande. De här barnen står ofta en bit bort, men inte för att läsa av det sociala spelet och finna en ingång i leken, utan de blir aldrig kontaktade eller inbjudna. De hamnar i den sociala periferin. Sommer beskriver korridorer i lekrummen, korridorer mellan de olika lekgrupperna och som barnen är mycket väl medvetna om. De vuxna kanske inte ser dem. Men de socialt isolerade barnen befinner sig i dessa korridorer och verkar sakna förmågan att läsa spelregler. Dessa barn behöver hjälp in i samvaron annars riskerar de att bidra till utvecklandet av sociala stigma, utstötta barn. Den reflekterande praktikern Beskrivningarna av barns samvaromönster sker mot bakgrund av pedagogernas arbetssätt. Det är vanligt idag att vi använder oss av videoinspelningar för vår kompetensutveckling. Sommers detaljerade beskrivningar i den här boken lämpar sig utmärkt för diskussioner i personalgrupper och som studiematerial. Den leder mig även in på frågor om lekpedagogik och den eviga frågan om barns fria lek och vuxnas roll i leken. Sommer utmanar oss pedagoger att lära oss att reflektera över vardagens upplevelser. Genom att vara medveten om det moderna arvet inom barndomspsykologin och samtidigt vara uppmärksam på det som sker här och nu kan vi tillämpa reflexiv kompetens och bli mer professionella. Vårt yrkesutövande förutsätter ett evigt sökande, ett livslångt lärande, där inlärande, omlärande och avlärande ständigt pågår. Olika teorier och erfarenheter kan representera röster i tiden, som bidrar till vår förståelse av barn och av vuxna. Forskaren och praktikern kan mötas i arbetet att förstå barn och det barn uttrycker här och nu. Det finns inte längre en dominerande universell teori att stödja sig på. Olika möjliga tolkningar av händelser i skilda sammanhang skulle snarare, enligt Sommer, kunna inrymma i en multi-versell till skillnad från en uni-versell -förståelse av vardagen. Sommer definierar professionalism i vår tid så här: Den integrerade och flexibla tillämpningen av många typer av relativt abstrakt (men inte universell) ämneskunskap tillsammans med praktiska erfarenheter som kan leda till förändringar i riktning mot ett bättre liv för de människor man arbetar för. (s. 39) Vart är vi på väg? Jag tänker på Skolverkets utvärdering av förskolan fem år efter reformen, Förskola i brytningstid, som kom Den visar att förskolans pedagoger överlag tagit till sig läroplanen och att läroplanen bidragit till att utveckla ett gemensamt yrkesspråk bland förskolepedagoger. Men titelns ord brytningstid syftar på några utvecklingstendenser som inte riktigt kan spåras i förskolereformens intentioner. Skolverket ser en stark tendens till ökad individualisering inom förskolan. Att följa barnens lärande och utveckling, kanske till och med kartlägga, som en grund för utvecklingssamtal hör till förskolans tradition. På senare år genomförs detta ofta inom ramen för pedagogisk dokumentation. Många förskolor arbetar med portfolio i olika former. Men, som jag visat tidigare i artikeln, så finns det inga neutrala universella definitioner av utveckling, socialisation och lärande. Barn blir till i samspel med andra och med den miljö och verksamhet som pågår. Uttrycket det kompetenta barnet leder inte till att vi ska konstruera standardiserade, resultatinriktade checklistor.

6 Utredarna påminner oss också om att förskolan inte har i uppdrag att bedöma enskilda barn. De ser en tendens inom förskolan att rikta in sig på resultat i stället för process genom att strävansmålen bryts ner till avprickningsbara delmål. Det är förskolans verksamhet, inte de enskilda barnen, som ska utvärderas enligt läroplanen. Kvaliteten kan beskrivas och kanske fångas med begrepp som meningsskapande och lek. Rapporten pekar också på ökad betoning av lärande i förskolans verksamhet. Men vad menas då med lärande? Håller lärande på att brytas ut som något eget, trots att läroplanen och traditionen talar om helhetstänkande. Läroplanen inrymmer fler begrepp, till exempel lek, omsorg, fostran och lärande. Det finns en tydlig tendens att den organisatoriska samordningen av förskola och skola har lett till ett språkbruk i förskolan där skolans begrepp styr. Förskolebarn har på vissa ställen numera rast i stället för verksamhet utomhus. Kommer vi att sluta prata om de delar av förskolans verksamhet som inte ryms i skolbegreppen? Kommer vi att använda blanketter och mallar som är gjorda för skolan, som följer skolans uppdrag, trots att de inte fångar förskolans särart och socialpedagogiska verksamhet? Vilken status har förskolans gedigna arbete med pedagogisk dokumentation i skolans värld? Har vi diskuterat oss fram till ett gemensamt synsätt för arbetet med portfolio i förskolan och i skolan? Dion Sommers utveckling av begrepp som beskriver barns samvarokompetens kan hjälpa arbetslagen att utveckla den pedagogiska verksamheten och att bli mer uppmärksamma på barns lek. Uppföljning av barns lek, lärande, utveckling och socialisation kan enligt min uppfattning göras utifrån uppdraget att förskolans ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn och gärna med barnens aktiva deltagande. Vi reflekterande praktiker kan agera professionellt och diskutera våra praktiska erfarenheter och låta dem leda till förändringar i riktning mot ett bättre liv för de människor vi arbetar för för att tala med Sommers ord. Ingrid Engdahl är förskollärare och universitetsadjunkt vid Lärarhögskolan i Stockholm. Hon är också forskarstuderande inom barn- och ungdomsvetenskap Referenser: Sommer, Dion, (2005). Barndomspsykologiska fasetter. Liber Sommer, Dion. (1997). Barndomspsykologi Utveckling i en förändrad värld. Runa förlag OBS: 2005 i ny omarbetad upplaga. Dahlberg, G. & Lenz Taguchi, H. (1994). Förskola och skola - om två skilda traditioner och om visionen om en mötesplats. HLS förlag. Skolverket. (2004). Förskola i brytningstid. Nationell utvärdering av förskolan. Skolverket Rapport 239. Fritzes kundservice. BASUN- projektet, se t ex Kristjánsson, B. (2001). Barndomen och den sociala moderniseringen : om att växa upp i Norden på tröskeln till ett nytt millenium. Stockholm: HLS förlag. 6

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller till och med 2015-12-31. Vår vision På våra förskolor ska barnen

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Östra Förskolan Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att

Läs mer

Att arbeta som lärare i förskolan. Preschool Teaching. Kursen är en specialisering i lärarutbildningen. Den erbjuds även som fristående kurs.

Att arbeta som lärare i förskolan. Preschool Teaching. Kursen är en specialisering i lärarutbildningen. Den erbjuds även som fristående kurs. Inst. för pedagogik Kursplan Kurskod GUX246 Dnr 219/2004-51 Beslutsdatum Reviderad 2004-11-16 2005-04-18 Kursens benämning Engelsk benämning Undervisningsspråk Ämne Poängtal ETCS poäng Nivå Att arbeta

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Skolledarkonferens, Tylösand 25/9 2014 Vem är ledare i förskolan? Förskolechefens ansvar Förskollärarens ansvar

Läs mer

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet.

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Normer och värden MÅL 1 Barnen utvecklar förmåga att leva sig in i andra människors situation. Detta sker bl a när barnen... 1) tröstar andra.

Läs mer

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14 Värdegrund Språkprojekt Pedagogisk dokumentation IKT Treälvens förskola Arbetsplan 2013/14 Årshjul Pedagogiska året Samla kunskap Den barnsyn vi strävar efter och som är kopplad till läroplan för förskolan,

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvarig för planen Förskolechefen Vår vision På förskolan

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

PLäroplan för förskolan Lpfö 98 PLäroplan för förskolan Lpfö 98 Ö 98 Lpfö 98 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Best.nr 06:937 ISBN

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15 Värdegrund IKT Natur/Kultur Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA Arbetsplan 2014/15 Årshjul 2014/15 Pedagogiska året Jun/Jul Semesterperiod Aug/Sep 3,2 P-möte: V.36 1/9 Inskolningar Samla kunskap Maj P-möte: V.21

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Arbetsplan. Brage, Saga och Ymer förskolor

Arbetsplan. Brage, Saga och Ymer förskolor Brage, Saga och Ymer förskolor 1 Vision På Brage Saga och Ymer förskolor strävar vi efter att se kunskap som något som skapas i samspel, i dialog mellan människor och mellan människan och hennes omvärld.

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet Hur kan jag som förskolechef utmana verksamheten genom ställningstaganden och att bygga in värden i organisationen

Läs mer

VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28

VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28 VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28 VÅR VERKSAMHET OCH VÅRT UPPDRAG Vår verksamhet drivs av en ideell förening. Föreningens ändamål är att med personliga insatser av (om än inte uteslutande)

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Ulf Janson, janson@ped.su.se Pedagogiska Institutionen, Stockholms Universitet. Kamratrelationer

Ulf Janson, janson@ped.su.se Pedagogiska Institutionen, Stockholms Universitet. Kamratrelationer Ulf Janson, janson@ped.su.se Pedagogiska Institutionen, Stockholms Universitet Kamratrelationer Delaktighet, samspelsproblem, pedagogiska förhållningssätt RFA:s skolombudskonferens Södertälje 6-7 mars

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

StegVis Ett program för utveckling av barns sociala kompetenser

StegVis Ett program för utveckling av barns sociala kompetenser StegVis Utveckla barnens sociala färdigheter Ett undervisningsprogram för förskola och skola i samarbete med hemmet StegVis Läs om syfte, mål, metoder och material, och få information om försäljning, kurser

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015 Tallbacka Förskoleenhet Förskolan Augustendal Verksamhetsplan Läsår 2014/2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan ! Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer