Lärarhögskolan i Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärarhögskolan i Stockholm"

Transkript

1 Lärarhögskolan i Stockholm Institutionen för individ, omvärld och lärande. Ingrid Engdahl Barndomspsykologi fortsatt utveckling Publicerad i Förskoletidningen 2007, 32(2), s Dion Sommer är professor i utvecklingspsykologi i Århus. I en nyutkommen bok presenterar han barndomspsykologiska aspekter på barns utveckling, socialisation och lärande. Han utvecklar också vad som kan inrymmas i begreppet samvarokompetens genom att presentera olika samvaromönster bland femåringar i nordiska förskolor. I ett tiotal år har vi kunnat följa Dion Sommers forskning. På talet argumenterade han för att det har skett ett paradigmskifte inom utvecklingspsykologin (Sommer 1997) talets tidiga teorier gjorde anspråk på universalitet, generaliserbarhet och dessutom studerades barn ofta som objekt. Med denna bakgrund hävdar Sommer i stället en ny barnsyn, som bygger på barns kompetens och aktiva deltagande. Men också på att lärande och utveckling sker i samspel och är beroende av de kulturella och fysiska miljöerna. Han utvecklar sina tankar inom en ny disciplin barndomspsykologi. Jag anser att detta område ligger nära det som jag själv forskar inom vid Lärarhögskolan, barn- och ungdomsvetenskap. Är utveckling positivt? I vår tid, i våra kulturella sammanhang är ordet utveckling ett av de mest positiva ord som finns. Ett undantag skulle kunna vara när vi säger att en tumör har utvecklats. Men inom barnpsykologin associeras utveckling till rörelse och förändring mot något mer, bättre, fördjupad insikt etc. Motsatsen är inte avveckling utan snarare felutveckling, störningar eller hämmad utveckling. Det här grundades i upplysningstiden och bygger på tron på förnuft och vetenskap. Fakta bildar mönster som i sin tur formar teorier. När det gäller barn har utvecklingsteorierna antingen förankrat sig i Lockes tankar från 1600-talet om tabula rasa, där barn liknas vid oskrivna tavlor och där miljön styr barns utveckling. En annan tradition tillskrivs Rousseau på 1700-talet, som menade att barn växer genom mognad och utvecklas genom olika stadier, i enlighet med naturens lagar (Dahlberg & Lenz Taguchi 1994). Under 1800-talet påbörjades vetenskaplig forskning om barn genom noggranna och mätbara observationer. Detta lade grunden till utvecklingspsykologins teorier om barns utveckling inom olika områden. I dessa teorier beskrivs barns utveckling som allmängiltig och lagbunden. Utveckling förknippas med förverkligandet av det goda som i sin tur definieras genom ändamål. Dessa förväntningar bildar ramar inom vilka utvecklingen betraktas som normal, och annat beskrivs patologiserande, (som ett sjukdomsliknande tillstånd), med termer som avvikande, försenat eller stört. Dessa teorier om barns utveckling bildar ramar som riktar vårt seende, man kan säga att vi bara ser det som teorierna beskriver som möjligt att se. Teorierna konstruerar barnen. Utveckling handlar om förändring, framsteg, växt, från ett lägre, mindre utvecklat stadium till ett mer fullkomnat tillstånd. Ofta talar man om progression som enligt Sommer ordagrant kan översättas med just stegvisa framsteg. I barndomen sker förändringar så snabbt att barn och unga lämpat sig särskilt väl att beskriva med utvecklingstermer. Det handlar dock om vuxna människors beskrivningar av barn, där barn oftast studerats som objekt. Skifte i synen på teorier Address Visits Telephone Fax nr Postgiro Box Rålambsv. 34b, H S Stockholm Sweden

2 Sommers genomgång av teorier kring begreppet utveckling visar även att beskrivningarna framställdes som oberoende av sammanhang och kultur. Men dessa europeiskt grundade teorier har inte funnits vare sig i alla tider eller i andra samhällen. De har kritiserats starkt, exempelvis av antropologer och inom feministisk forskning. Den senare delen av talet har inneburit en omprövning av denna syn på förutbestämd och styrd utveckling. De dominerande teorierna har inte kunnat förutsäga exempelvis berlinmurens fall eller terroristattackerna på senare år. Förutsägelsesjukan, som Sommer kallar det, har ersatts av en nyare samhällsvetenskap där man öppnar för försiktigare tolkningar och fler möjliga berättelser. Från de stora generella teorierna, som förutsade normalitet och lagbundenhet, byggs nu mer detaljerad kunskap upp via en stor mängd empiriska studier av avgränsade aspekter på människans utveckling. Sommer utvecklar inom ramen för det han kallar barndomspsykologi ett nytt perspektiv på barn som inte följer modernitetens ordning och lagbundenhet. Sommer beskriver barn som aktiva och intentionella subjekt, med kompetenser vad gäller tanke, känsla, vilja och samvaro. Ett postmodernt tänkande beskriver ett samhälle där synen på barn och familj ändras så snabbt och på ett sätt som de tidigare nämnda teorierna inte har kunnat förutsäga. Flera möjliga scenarier löper parallellt och människors handlande följer inte de klassiska teoriernas lagbundenhet. Det som tidigare betraktats som normalt eller framsteg eller som problem visar sig grunda sig på värderingar som kanske inte längre är tillämpbara i just den här situationen, eller just detta sammanhang. Den praxisnära forskningen och reflektion som professionellt verktyg ger röst åt pedagogernas erfarenhetsbaserade kunskap. Det blir möjligt att skapa mini-teorier kopplade till situationer och till relationer. Socialisation bör omdefinieras Sommer hävdar att begreppet socialisation också behöver granskas och omdefinieras för att kunna tillämpas i vår tid, i vår kultur. Socialisationsbegreppet, så som det utvecklats under efterkrigstiden, bygger på en människosyn som inte helt är i linje med barndomspsykologin av idag. Socialisation uttyds traditionellt som att bli social eller att göra någon social. I många böcker om sociologi startar man fortfarande med att beskriva primär och sekundär socialisation. Primär socialisation sägs äga rum i familjen och innebär en grundläggande prägling av person och personlighet med hjälp av familjen, som utgör särskilt betydelsefulla andra. Sekundär socialisation syftar på när barnet genom kamrater och skola möter andra miljöer, personer, värderingar och där tillägnar sig fler och andra roller och attityder. Men så ser ju inte barndomen ut längre, i alla fall inte i Norden, hävdar Sommer. Familjen är inte uppbyggd som på 50- talet och barn tillbringar inte sina första sex år i familjen. Att utgå från barns uppväxtvillkor idag skulle bättre kunna beskrivas med begreppet dubbel socialisation. Dubbel ja, men vad ska förstås med socialisation? Psykologin beskriver barn idag som aktiva individer från födseln. Vi föds med kompetensen att kommunicera och med kompetens att vara tillsammans med och lära av andra. Är det då rimligt att använda begreppet socialisation i betydelsen att man ska bli någon eller göras till någon, som vore barn objekt? Sommer menar att en anledning till att vi använder socialisation på detta vis är att det fortfarande är vuxna som definierar barnen och ofta genom att beskriva vad de inte är och vad de inte kan. Alltså samma utifrånperspektiv som finns i de utvecklingspsykologiska stadieteorierna och som aktivt ifrågasätts. Nya teorier Det finns dock, precis som när det gäller begreppet utveckling, nyare teorier kring barns sociala kompetens. Sommer hänvisar till en forskningsöversikt av Slater och Buttersworth (1997) som summerar genomgången med orden: Människobarn är födda till att vara sociala varelser. 2

3 Spädbarnsstudier visar exempel på att barn imiterar, härmar och även väljer att inte imitera och härma. Det lilla barnet uppvisar intersubjektivitet, det vill säga barn visar att de uppfattar människor i omgivningen som andra jag, eller med Sommers ord, barn föds med samvarokompetens. Idag beskrivs även små barn som aktiva och handlande subjekt inom barndomspsykologin. Man talar om barns agens. Empiriska studier visar att redan de minsta barnen - gör något tillsammans med andra - har avsikter - konstruerar mening och sammanhang och - aktivt bearbetar information. Sommer hävdar att ett synsätt som bygger på att barn är aktiva, handlande subjekt utmanar den klassiska beskrivningen av socialisationsbegreppet. Om man tillskriver barn agens kan man inte bygga sina förklaringar på att barn är passiva mottagare, receptorer, av erfarenheter. Agens inrymmer både intentioner och handling. Ny definition När man utgår från ett agerande och samvarokompetent barn hamnar banden mellan människor i fokus och ett relationellt perspektiv växer fram. Socialisation, lärande och uppfostran sker som en sorts samreglerande eller motreglerande processer mellan jaget och de andra, de viktiga människorna i omgivningen. Sommer hänvisar till flera olika teoretiker som bidrar till denna betoning av det relationella perspektivet: Allan Fogel utvecklar sin syn med hjälp av det dialogiska självet och Jerome Bruner kallar det för det distribuerade självet. Daniel Stern beskriver i senare verk i sin personlighetsteori olika själv som upplevelser av olika sätt att vara tillsammans med andra på. Sommers genomgång av nyare teorier kring socialisation leder fram till följande förslag till definition av begreppet: Socialisation betecknar den primärt sociala och kommunikativt relativt kompetenta människans aktiva och allt större tillägnelse och hantering av det samhälle och den kultur som hon växer upp i. (s. 60) Barn behöver både barn och vuxna Sommer skriver också om betydelsen av barns samvaro med vuxna och barns samvaro med andra barn. Det rör sig om nödvändiga relationer men sinsemellan av olika slag. Relationen mellan barn och vuxna kallar Sommer för asymmetrisk eftersom det är en grundläggande skillnad avseende auktoritet. Genom en samvaro med empatiska, aktiva och kompetenta vuxna utvecklar barnen nödvändiga kompetenser. De vuxna har förutom sin vuxenauktoritet även kompetensen att gå in i en personlig relation präglad av empati, intresse och insikter om barn vilket är gynnsamt för barnen. Relationen barn barn kallar Sommer för symmetrisk eftersom barn kan betraktas som mer likvärdiga i fråga om kompetens och status. Barn lär sig andra saker av barn än av vuxna. Medan vuxna har större möjligheter att uppmärksamma kulturarv, traditioner och att stödja barns språkutveckling, har barn i sina lekar tillgång till en egen kultur. Där kan språk, normer och regler skilja sig väsentligt år från vuxenvärldens. En tidig integration i samvarokultur med jämnåriga skiljer sig på ett avgörande sätt från samvaron med vuxna. Sommer beskriver dessa olika relationer som komplementära. Barn kan inte lära sig alla slags kompetenser genom att uteslutande vara med vuxna, men inte heller genom att uteslutande leka med andra barn. Ingen av relationerna kan var för sig utveckla alla aspekter av exempelvis barns samvarokompetens. I förskolan finns barn som har svårt för att leka med andra barn, men inga som helst problem att leka med sina föräldrar. Och vice versa, i förskolan gör barn saker tillsammans, som föräldrarna inte klarar av att göra tillsammans med sina egna barn. 3

4 Sommer introducerar begreppet komplementär integration och menar något annat än vad som åsyftades med begreppet dubbel socialisation. Det är inte institutionerna, familjen respektive förskolan, som står i centrum som vid dubbel socialisation. Det är samvaro mellan individer i olika åldersbestämda relationer och sinsemellan skilda förhållanden som leder till att olika kompetenser utvecklas. Fyra samvaromönster Dion Sommer redovisar även i boken ny forskning kring det han kallar för barns samvarokompetens. Han har analyserat en stor mängd observationer av femåringar i förskola i de nordiska länderna. Materialet samlades in inom ramen för BASUN- projektet. Analysen visar på fyra olika samvaromönster bland femåringarna när de är tillsammans i lek; samvarokompetenta, självartikulerande, konformistiska och sociala isoleringsmönster. Hur kommer det sig att barn leker olika och intar olika roller i leken? Varför hamnar några barn utanför medan andra kan starta populära lekar kring och med vad som helst? I ett relationellt och kontextuellt perspektiv är samvaron med andra människor avgörande för den egna självutvecklingen. Samvaron är en socialiserande kraft i sig själv, säger Sommer. Boken innehåller utförliga beskrivningar av olika barn och samspelssituationer liksom tankar krig de vuxnas ansvar. Jag tycker att analysen berikar begreppsapparaten kring barns sociala samvaro och blir därmed ett bidrag till förskolepedagogiken. Socialt gehör De samvarokompetenta barnen har en förmåga att både tyda andra barns intentioner och ta hänsyn till andra barns önskemål och samtidigt markera sina egna preferenser i leken. Sommer skriver att dessa barn har socialt gehör, en förmåga att uppfatta, förstå och samordna andras önskemål och utspel med de egna idéerna. De samvarokompetenta barnen förmår att ta andras perspektiv och de uppvisar även stark impulskontroll. Barnen använder sig av olika strategier för att komma in i leken. De kan observera lite på avstånd för att skapa sig en uppfattning om leken för att sedan glida in i ett socialt samspel. De visar intresse, de kommer med förslag på utveckling, de ger sig själva en roll som de tror passar in eller behövs i leken och så vidare. Denna förmåga till social avkodning byggs upp genom mängder av sociala erfarenheter och leder till att vissa av fem- åringarna har förmåga att hantera socialt mycket komplexa situationer. Dominanta och dominerade Några barn använder sig av självartikulerande mönster, vilket innebär en stark markering av det man själv vill, lite uppmärksamhet mot vad andra barn vill och ingen större vilja att följa andra barn. De här barnen vill bli sedda och hörda och kan typiskt nog göra nästan vad som helst för att få barngruppens uppmärksamhet, helst skratt. Barnen är oftast väldigt kroppsliga i sina lekar, vilda, modiga och högljudda. Sommer spekulerar i om det är så att förskolans stora barngrupper i sig skapar behov av konkurrens och självartikulering. De här barnen präglar ofta samvaron i barngruppen, men de dominerar med hjälp av olika former av maktutövning, inte genom att vara lyhörd för kamraternas önskemål. De lekar som dessa barn startar och deltar i kan bli både provocerande och våldsamma, särskilt i frånvaro av vuxna. Man kan undra över för vilka barn dessa lekar är bra och utvecklande, skriver Sommer. Tillsammans med de självartikulerande barnen ser man nämligen ofta barn vars agerande Sommer beskriver med termen konformitetsmönster. Barnen följer ett annat barns intentioner och förslag, men kommer sällan med egna förslag eller önskningar. Om de bjuds in i lekarna kan de aktivt vara med men de påverkar så att säga inte dagordningen. De anpassar sig till något som andra bestämt. Sommer beskriver även ett konformitetsmönster som innebär att ett barn alltid blir dominerat av ett annat inom ett kamratförhållande och pekar igen på ett lekmönster som fordrar vuxnas mer aktiva närvaro. 4

5 5 De isolerade barnen Sommer kunde också finna en liten grupp barns som uppvisade sociala isoleringsmönster. Här återfinns barn som aktivt avvisar social kontakt och även barn som inte verkar integrerade i barngruppen. Det finns en tendens bland de vuxna att anse att barnen ska klara av att själva integreras i gruppen, men konsekvenserna för socialt isolerade barn är avskräckande. De här barnen står ofta en bit bort, men inte för att läsa av det sociala spelet och finna en ingång i leken, utan de blir aldrig kontaktade eller inbjudna. De hamnar i den sociala periferin. Sommer beskriver korridorer i lekrummen, korridorer mellan de olika lekgrupperna och som barnen är mycket väl medvetna om. De vuxna kanske inte ser dem. Men de socialt isolerade barnen befinner sig i dessa korridorer och verkar sakna förmågan att läsa spelregler. Dessa barn behöver hjälp in i samvaron annars riskerar de att bidra till utvecklandet av sociala stigma, utstötta barn. Den reflekterande praktikern Beskrivningarna av barns samvaromönster sker mot bakgrund av pedagogernas arbetssätt. Det är vanligt idag att vi använder oss av videoinspelningar för vår kompetensutveckling. Sommers detaljerade beskrivningar i den här boken lämpar sig utmärkt för diskussioner i personalgrupper och som studiematerial. Den leder mig även in på frågor om lekpedagogik och den eviga frågan om barns fria lek och vuxnas roll i leken. Sommer utmanar oss pedagoger att lära oss att reflektera över vardagens upplevelser. Genom att vara medveten om det moderna arvet inom barndomspsykologin och samtidigt vara uppmärksam på det som sker här och nu kan vi tillämpa reflexiv kompetens och bli mer professionella. Vårt yrkesutövande förutsätter ett evigt sökande, ett livslångt lärande, där inlärande, omlärande och avlärande ständigt pågår. Olika teorier och erfarenheter kan representera röster i tiden, som bidrar till vår förståelse av barn och av vuxna. Forskaren och praktikern kan mötas i arbetet att förstå barn och det barn uttrycker här och nu. Det finns inte längre en dominerande universell teori att stödja sig på. Olika möjliga tolkningar av händelser i skilda sammanhang skulle snarare, enligt Sommer, kunna inrymma i en multi-versell till skillnad från en uni-versell -förståelse av vardagen. Sommer definierar professionalism i vår tid så här: Den integrerade och flexibla tillämpningen av många typer av relativt abstrakt (men inte universell) ämneskunskap tillsammans med praktiska erfarenheter som kan leda till förändringar i riktning mot ett bättre liv för de människor man arbetar för. (s. 39) Vart är vi på väg? Jag tänker på Skolverkets utvärdering av förskolan fem år efter reformen, Förskola i brytningstid, som kom Den visar att förskolans pedagoger överlag tagit till sig läroplanen och att läroplanen bidragit till att utveckla ett gemensamt yrkesspråk bland förskolepedagoger. Men titelns ord brytningstid syftar på några utvecklingstendenser som inte riktigt kan spåras i förskolereformens intentioner. Skolverket ser en stark tendens till ökad individualisering inom förskolan. Att följa barnens lärande och utveckling, kanske till och med kartlägga, som en grund för utvecklingssamtal hör till förskolans tradition. På senare år genomförs detta ofta inom ramen för pedagogisk dokumentation. Många förskolor arbetar med portfolio i olika former. Men, som jag visat tidigare i artikeln, så finns det inga neutrala universella definitioner av utveckling, socialisation och lärande. Barn blir till i samspel med andra och med den miljö och verksamhet som pågår. Uttrycket det kompetenta barnet leder inte till att vi ska konstruera standardiserade, resultatinriktade checklistor.

6 Utredarna påminner oss också om att förskolan inte har i uppdrag att bedöma enskilda barn. De ser en tendens inom förskolan att rikta in sig på resultat i stället för process genom att strävansmålen bryts ner till avprickningsbara delmål. Det är förskolans verksamhet, inte de enskilda barnen, som ska utvärderas enligt läroplanen. Kvaliteten kan beskrivas och kanske fångas med begrepp som meningsskapande och lek. Rapporten pekar också på ökad betoning av lärande i förskolans verksamhet. Men vad menas då med lärande? Håller lärande på att brytas ut som något eget, trots att läroplanen och traditionen talar om helhetstänkande. Läroplanen inrymmer fler begrepp, till exempel lek, omsorg, fostran och lärande. Det finns en tydlig tendens att den organisatoriska samordningen av förskola och skola har lett till ett språkbruk i förskolan där skolans begrepp styr. Förskolebarn har på vissa ställen numera rast i stället för verksamhet utomhus. Kommer vi att sluta prata om de delar av förskolans verksamhet som inte ryms i skolbegreppen? Kommer vi att använda blanketter och mallar som är gjorda för skolan, som följer skolans uppdrag, trots att de inte fångar förskolans särart och socialpedagogiska verksamhet? Vilken status har förskolans gedigna arbete med pedagogisk dokumentation i skolans värld? Har vi diskuterat oss fram till ett gemensamt synsätt för arbetet med portfolio i förskolan och i skolan? Dion Sommers utveckling av begrepp som beskriver barns samvarokompetens kan hjälpa arbetslagen att utveckla den pedagogiska verksamheten och att bli mer uppmärksamma på barns lek. Uppföljning av barns lek, lärande, utveckling och socialisation kan enligt min uppfattning göras utifrån uppdraget att förskolans ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn och gärna med barnens aktiva deltagande. Vi reflekterande praktiker kan agera professionellt och diskutera våra praktiska erfarenheter och låta dem leda till förändringar i riktning mot ett bättre liv för de människor vi arbetar för för att tala med Sommers ord. Ingrid Engdahl är förskollärare och universitetsadjunkt vid Lärarhögskolan i Stockholm. Hon är också forskarstuderande inom barn- och ungdomsvetenskap Referenser: Sommer, Dion, (2005). Barndomspsykologiska fasetter. Liber Sommer, Dion. (1997). Barndomspsykologi Utveckling i en förändrad värld. Runa förlag OBS: 2005 i ny omarbetad upplaga. Dahlberg, G. & Lenz Taguchi, H. (1994). Förskola och skola - om två skilda traditioner och om visionen om en mötesplats. HLS förlag. Skolverket. (2004). Förskola i brytningstid. Nationell utvärdering av förskolan. Skolverket Rapport 239. Fritzes kundservice. BASUN- projektet, se t ex Kristjánsson, B. (2001). Barndomen och den sociala moderniseringen : om att växa upp i Norden på tröskeln till ett nytt millenium. Stockholm: HLS förlag. 6

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Presentation. Gagnef kommuns vision

Presentation. Gagnef kommuns vision Lokal arbetsplan Presentation Vår förskola är belägen i en äldre fastighet söder om Västerdalälven. Förskolan har öppet 6:30-18:00 och ibland 6:00 18:30. På går 17 barn. Tolv barn är födda 2011 och tre

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Pedagogisk dokumentation som grund för uppföljning och utvärdering för förändring Ingela Elfström, Stockholms universitet

Läs mer

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström

Läs mer

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T 2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Orminge skolenhet 2014-03-12. Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014.

Orminge skolenhet 2014-03-12. Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014. Orminge skolenhet 2014-03-12 Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014. 1 Orminge skolenhets organisation. Orminge skolenhet består av F- 6 skola, Myrans heldagskola och Östbacka

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Anvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande

Anvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 1 (16) Anvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande Syfte Syftet med förskolans självvärdering är att granska och bedöma den egna verksamheten.

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Handlingsplan för 2012/2013

Handlingsplan för 2012/2013 2012-06-27 Sid 1 (16) Handlingsplan för Östers förskola 2012/2013 X X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (16) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Förskolan är till för ditt barn. En broschyr om förskolans läroplan

Förskolan är till för ditt barn. En broschyr om förskolans läroplan Förskolan är till för ditt barn En broschyr om förskolans läroplan Förskolan är till för ditt barn Skolverket, reviderad upplaga 2007 Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 2015-2016

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 2015-2016 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 2015-2016 Innehållsförteckning Kommunens värdegrund... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision... 4 Förskolans

Läs mer

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerligt utvecklingsarbete Ingela Elfström, Stockholms universitet Föreläsning i Malmö 141023 Förskolans uppdrag Att

Läs mer

Pedagogisk dokumentation

Pedagogisk dokumentation Pedagogisk dokumentation Pedagogisk dokumentation är en metod för att öka medvetenheten om det egna arbetet i förskolan och skolan och därmed göra det möjligt att synliggöra och reflektera över förhållningssätt

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan 0 Verksamhets idé Förskolan Gnistan Ht 2016/Vt 2017 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget

Läs mer

Barnsynen i Nannyprogrammen

Barnsynen i Nannyprogrammen Barnsynen i Nannyprogrammen Den barnsyn som Nannyprogrammen i tv ger uttryck för är helt oacceptabel. Den är en gengångare av gamla förhållningssätt, men det är barnen här och nu som far illa av den. Dels

Läs mer

Broby Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Broby Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår ht-16-vt-17 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk

Läs mer

MED LUPPEN PÅ VERKSAMHETEN MENINGSFULLT UTVECKLINGSARBETE

MED LUPPEN PÅ VERKSAMHETEN MENINGSFULLT UTVECKLINGSARBETE MED LUPPEN PÅ VERKSAMHETEN MENINGSFULLT UTVECKLINGSARBETE Hur kan vi synliggöra barns lärande utan att bedöma barnen mot strävansmålen i läroplanen? Uppdraget är formulerat så att förskollärare ska följa

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Villekulla. Avdelning/Masken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Villekulla. Avdelning/Masken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Villekulla Avdelning/Masken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden sidan

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi reviderar den för att stämma

Läs mer

för Havgårdens förskola

för Havgårdens förskola Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt

Läs mer

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012 Läsåret 2011/2012 Arbetsplan Förskola/skola och hem - visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolan personal och barnens familjer - föra fortlöpande

Läs mer

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvarig för planen Förskolechefen Vår vision På förskolan

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,

Läs mer

Verksamhetsplan. för förskolan. Trollbacken 2016/2017

Verksamhetsplan. för förskolan. Trollbacken 2016/2017 Verksamhetsplan för förskolan Trollbacken 2016/2017 Innehållsförteckning Kommunens värdegrund 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Det pedagogiska verksamhetsåret 7 Språkutveckling - läsförståelse

Läs mer

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017 Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017 Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 13/14 1 Innehållsförteckning Kommunens vision... 3 Verksamhetsidé... 4 "Vision"... 5 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Ängavångens förskola Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön 2014-06-05 Sid 1 (10) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2014/2015 Lådbilen Grön X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Förskolan Klockarängens Arbetsplan Förskolan Klockarängens Arbetsplan 1. Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

V E R K S A M H E T S P L A N 2009 Brunna, Gröna-Lund och Stamvägens förskolor

V E R K S A M H E T S P L A N 2009 Brunna, Gröna-Lund och Stamvägens förskolor Ekerö Kommun Februari 2009 V E R K S A M H E T S P L A N 2009 Brunna, Gröna-Lund och Stamvägens förskolor Uppdraget Enhetens uppdrag är att erbjuda barn i åldrarna 1-5 år förskoleverksamhet. Vi erbjuder

Läs mer

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvarig för planen: Erja Svensson, förskolechef Vår

Läs mer

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling!

Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling! PEDAGOGISK PLATTFORM Stenhamra och Drottningholms förskolor Arbetslaget är navet i förskolans utveckling! Vad är viktigast för kvalitet i förskolan? I vår enhet har vi barnet i fokus vilket innebär att

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2012-2013 1 Presentation Pedagogisk omsorg är en form av förskoleverksamhet som till största delen bedrivs i den anställdes hem och mestadels

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 FörskolanVillekulla Avdelning Masken Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem Grunden för ett livslångt lärande Dagordning. Lpfö 98 reviderad 2010 Pedagogisk plattform Miljöns betydelse för barns lärande Lotus

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer