Testcyklisterna - Slutrapport
|
|
- Anita Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Testcyklisterna - Slutrapport Rickard Waern Göteborg 1/30/2015
2 INNEHÅLL Sammanfattning... 2 Projektmotivering... 3 Syften, mål och måluppfyllnad... 5 Syfte... 5 Aktivitetsmål... 6 Beteendemål... 8 Effektmål... 8 Genomförande... 9 Aktivitet 1. Projektstart... 9 Aktivitet 2. Uppstartsmöten Aktivitet 3. Coaching Aktivitet 4. Avslutningsmöten Aktivitet 5. Utvärdering Aktivitet 6. Framtagning av spridningsmaterial Aktivitet 7. Spridning Aktivitet 8. Projektledning Utökade och extra tillkomna aktiviteter Extra spridningsmaterial Intervjustudie Resultat Resultat och erfarenheter av att ställa om från bil till cykel Hälsoundersökning Intervjustudie Webbsida och blogg Analys Slutsatser Bilagor Bilaga 1 mötesanteckningar Bilaga 2 Informationsmaterial till kommuner och Testcyklister Bilaga 3 Intervjustudie
3 SAMMANFATTNING Testcyklisterna har drivits och genomförts av Hållbar utveckling Väst och Göteborgsregionens kommunalförbund, med Hållbar utveckling Väst som projektledare. 7 västsvenska kommuner och totalt 37 privatpersoner ifrån dessa har deltagit i Testcyklisterna. Projektet, som genomförts under 2014, syftar till att bidra till ett modalitetsskifte från bil till cykel hos deltagare och allmänhet. Detta skulle ske genom ett antal metoder. Deltagarna, eller Testcyklisterna, vilka var privatpersoner, skulle under en sexmånaders period få låna en cykel som var anpassad efter deras behov och rapportera hur många bilresor de ersatte med cykel. Till stöd hade de också en rescoach som hjälpte dem sätta individuella mål samt stötte och drev på Testcyklisterna under testperioden. En viktig del av projektet var hälsoaspekten. Att vardagscykling har positiva hälsoeffekter är välkänt, men går det att se en förändring på relativt kort tid och hur stor kan den bli? Testcyklisterna genomgick två hälsoundersökningar, en i början och en i slutet, för mäta detta. I varje kommun fanns en följejournalist som bevakade Testcyklisterna och skrev om dem i lokalmedia. En broschyr och en film togs fram där goda exempel lyftes fram. En forskare från Chalmers tekniska högskola har gjort en intervjustudie med 15 av Testcyklisterna. Resultaten från projektet har varit mycket goda. Nästan samtliga projektmål överträffades eller uppnåddes, och de som inte uppnåddes var väldigt nära. I besparad CO 2 och energi har Testcyklisterna mer än dubblerat de mål som projektet satt huvudsakligen genom att de cyklat väldigt många fler kilometer än beräknat. Nästan samtliga deltagare har ersatt 40% eller större andel av sina vardagsbilresor med cykel. Hälsoundersökningarna gav också betydligt större effekt än väntat. Vid det första tillfället var närmare 60% av Testcyklisterna i stort behov av en livsstilsförändring eller åtgärd medan cirka 40% hade bra eller mycket bra resultat. Vid den andra hälsoundersökningen efter 6 månaders vardagscykling hade mer än hälften av de som var i stort behov av förbättring bättre resultat, och över 60% av Testcyklisterna hade nu bra eller mycket bra värden. Den upplevda hälsan har också ökat 87% av deltagarna uppger att de mår bättre idag än innan projektet. Testcyklisterna har under projekttiden lyckats etablera nya resvanor och sprida cyklingen till omgivningen. Projektet har också fått mycket mediauppmärksamhet, inte bara lokalt utan även i regional, nationell och internationell media. 2
4 PROJEKTMOTIVERING Transportfrågan är en central del av miljödebatten. Genom att verka för ett skifte i resevanor från bilresande till alternativ som cykling kan många positiva miljöeffekter uppnås, som till exempel minskade utsläpp av koldioxid, luftföroreningar och andra utsläpp och reducerad energianvändning från transporter. För att nå klimatmål och trygga energiförsörjningen i transportsystemet behöver den egna bilen få en minskad roll som transportmedel i relation till lösningar som kollektivtrafik, gång, och cykling 1. Det finns också betydande sociala vinster vad gäller ett skifte från bil till cykel. Hälsoeffekter är en betydande sådan. Aktiva transportvanor ger hälsofördelar som till exempel längre livslängd 2, ökat psykiskt välbefinnande 3 och, åtminstone för ungdomar, minskad risk för diabetes, övervikt och många andra sjukdomar 4. På samhällsbasis innebär en bättre miljö och förbättrad hälsa stora ekonomiska fördelar i form av minskade kostnader för sjukvård, färre sjukdagar och en längre produktiv livslängd för invånarna. Köpenhamns kommun har beräknat de totala samhällsekonomiska vinsterna till 1,22 DKK per cyklad kilometer. Motsvarande siffra för bilåkande är en förlust på 0.69 DKK per körd kilometer i bil 5. Dessutom minskar samhällets beroende av olja och andra fossila bränslen med cykling, vilket både stärker samhällets motståndskraft mot brister på dessa resurser samt minskar politiskt beroende av oljeproducerande länder. På individbasis ger effekterna ett längre och lyckligare liv, och kan även ge ekonomiska vinster i form av minskade resekostnader då bilägande är betydligt mer kostsamt än cykelägande. Att arbeta för ett skifte från bilåkning till ett mer aktivt transportsätt som cykling är av ovanstående anledningar angeläget för att uppnå miljömål, god folkhälsa och ett mer hållbart samhälle. Tanken med Testcyklisterna var att bidra till ökad cykling genom ett antal metoder. Grundidén var att deltagare med stor demografisk spännvidd skulle ges möjlighet att testa på att skifta sitt resebeteende från bil till cyklel med stöd från projektet. Stor ansträngning lades också på att sprida erfarenheterna från dessa deltagare lokalt, via lokalmedia, och nationellt via trycksaker och en film under projektets gång. 1 Trafikverket, 2013, PM angående utsläpp i transportsektorn 2 Andersen L, Schnohr P, Schroll M, Hein H., 2000, All-Cause Mortality Associated With Physical Activity During Leisure Time, Work, Sports, and Cycling to Work 3 Peter Hassmén, Nathalie Koivula, Antti Uutela, 2000, Physical Exercise and Psychological Well-Being: A Population Study in Finland 4 Stuart JH Biddle, Trish Gorely, David J Stensel, 2004, Health-enhancing physical activity and sedentary behaviour in children and adolescents 5 City of Copenhagen, 2012, Copenhagen city of cyclists Bicycle account
5 Stödet till deltagarna bestod huvudsakligen av två former. Den första av dessa var att projektet visade deltagarna verktyg för effektiv vardagscykling som är relativt okända för svenska konsumenter idag, som till exempel elcyklar, cykelkärror, trehjulingar och cargobikes. Deltagarna fick tillgång till leasad utrustning som en del av projektet för att möjliggöra effektiv cykling och belysa nyttan av olika typer av cyklar och hjälpmedel. Den andra formen utgjordes av en cykelcoach som under projektets gång bidrog med personligt stöd och rådgivning för deltagarna utifrån individuella mål som deltagarna satt upp i samråd med coachen. Resultat från tidigare projekt visar att en tät kommunikation mellan projektledning och deltagare, möjlighet att kunna få råd och svar samt tydlig ledning är viktiga framgångsfaktorer, varför coachen också kom att ha som uppgift att driva på deltagarna. Hälsoundersökningar genomfördes med deltagarna före och efter testperioden, för att visa de goda effekterna av ett aktivt resebeteende. Spridningen är av central betydelse i alla projekt som aspirerar till att skapa förändring av människors beteende. För att säkerställa att projektet genererar de ringar på vattnet som är önskvärda rekryterades följejournalister i alla deltagande kommuner i syfte att belysa projektet och deltagarnas ansträngningar för allmänheten. Det saknades innan projektet bra, handfast information i broschyrform kring cykling och hållbara transporter att dela ut i till exempel den kommunala energi- och klimatrådgivningen eller under Trafikantveckan. Projektet ville identifiera och sammanställa goda exempel från deltagarna i en broschyr vars syfte var att belysa att alla har möjlighet att använda cykeln som ett effektivt, säkert, hälsosamt och ekonomiskt transportalternativ. Broschyren var tänkt att användas av de kommunala energi- och klimatrådgivarna i Västra Götaland och Göteborgsregionens kommunalförbunds nätverk för hållbart resande, samt även delges Energikontoren Sverige, och andra aktörer finansiären kan finna relevanta. Med dessa medel ska projektet bidra till ett skifte i modalitet från bil till cykel. 4
6 SYFTEN, MÅL OCH MÅLUPPFYLLNAD Här återges syftet med projektet samt dess mål. Under varje punkt anges i vilken utsträckning målet är uppnått. Notera att vissa mål är märkta som uppdaterade eller tillkomna. Detta enligt den tilläggsansökan projektet gjort till Energimyndigheten. För ytterligare resultat, se resultatkapitlet. SYFTE Syftet med Testcyklisterna är att: 1. Visa upp goda exempel för hur cykeln kan fungera som transportmedel för vardagsresor för olika målgrupper genom att Testcyklister får coaching och tillgång till cyklar anpassade för deras behov. Dessa exempel ska även visa vilka vinster som kan uppnås för individen avseende hälsa och ekonomi samt hur cykeln kan vara ett både snabbt och effektivt transportmedel. Deltagarna, som har kommit från olika målgrupper, har fått välja mellan ett brett utbud av cyklar och tillbehör i konsultation med en cykelexpert som hjälpt dem hitta en lösning för deras individuella behov. Genom projektet har en rescoach följt deltagarna och både stöttat och drivit på dem. Hälsoundersökningarna och deltagarnas bedömning av sin hälsa efter projektet bekräftar att vardagscykling har haft en positiv inverkan både på verklig och upplevd hälsa. Deltagarna har även sparat pengar och hittat nya sätt att ta sig fram med cykel i sin vardag. Syftet anses uppfyllt. 5
7 2. Inspirera människor till ökat cyklande genom spridning av resultaten till så stora segment av befolkningen i de deltagande kommunerna som möjligt, och även utanför kommunerna genom olika kanaler. Projektet har haft en följejournalist i varje kommun, vilka skrivit artiklar i lokalmedia. Deltagarna har i flera fall även varit med på lokala arrangemang i sina kommuner som till exempel trafikantveckan. Testcyklisterna har även bevakats av både regional och internationell media. En broschyr och en film med goda exempel från projektet har tagits fram och marknadsförts. En slutrapport riktad emot intresserad allmänhet har också tagits fram. Spridning och marknadsföring av projektet fortsätter både genom Hållbar utveckling Västs och Göteborgsregionens kommunalförbunds olika kanaler. Syftet anses uppfyllt. AKTIVITETSMÅL 7 kommuner deltar i projektet. Målet är uppfyllt. Kommunerna som deltagit är: Ale, Alingsås, Halmstad, Lidköping, Lilla Edet, Mölndal och Öckerö. 35 deltagare representerande olika målgrupper medverkar från de 7 kommunerna. Målet är uppfyllt. 37 deltagare representerande olika målgrupper har medverkat. Varje deltagare åtar sig att under projektet ersätta minst en vardagsbilresa med cykel (exempelvis till arbetet, till affären, till förskolan). Målet är uppfyllt. Samtliga deltagare åtog sig att ersätta minst en vardagsbilresa under projektets gång. Varje deltagare genomgår två hälsoundersökningar (före och efter) samt har coachningssamtal vid tre tillfällen under projektet. Målet är delvis uppfyllt. Många deltagare fick förhinder vid en av hälsoundersökningarna en bidragande orsak var att de var tvungna att genomföras på dagtid. Ungefär hälften av deltagarna genomgick båda undersökningarna. De allra flesta deltog vid åtminstone ett tillfälle. Samtliga deltagare har haft coachningssamtal vid minst tre tillfällen under projektet. Deltagarnas erfarenheter och förbättringsförslag kring cykling i kommunen återkopplas till ansvariga för cykelinfrastruktur i respektive kommun. Målet är uppfyllt. Deltagarna blev under uppstartsmötena informerade om vart de kunde vända sig med kommentarer och förslag. Under avslutningsmötena fick de delge sina erfarenheter direkt till kommunrepresentant. 6
8 En journalist i varje kommun följer deltagarna i lokalmedia. Målet är uppfyllt. I en av kommunerna slutade dock en av journalisterna sin tjänst under projektets gång och glömde att informera kommunprojektledaren vilket ledde till lite sämre täckning i den berörda kommunen. Minst ett gott exempel tas fram för vardera av följande målgrupper: pensionär, barnfamilj, ung vuxen, arbetspendlare. De goda exemplen ska vara spridda i kön och ålder. Målet är uppfyllt. De goda exemplen presenteras i en broschyr som trycks upp, samt en film. Spridningsmaterialet distribueras genom olika kanaler, bland annat genom Energikontoren och Trafikantveckan. (Uppdaterat mål) Målet är uppfyllt. Resultaten sprids till andra än de deltagande kommunerna genom presentation på lämpliga konferenser och för nätverk. Målet är uppfyllt. Bortsett från de i det föregående målet nämnda kanalerna har materialet även presenteras för miljöstrateger i Västra Götaland samt via Göteborgsregionens kommunalförbunds Nätverk för hållbart resande. De kommunala energi- och klimatrådgivarna i Västra Götaland kommer under våren 2015 få materialet presenterat för sig. Forskare från Chalmers tekniska högskola djupintervjuar några av testcyklisterna samt införlivar resultatet i sin forskning. (Tillkommit mål) Målet är uppfyllt. Helena Strömberg från Chalmers tekniska högskola har intervjuat 15 deltagare, skrivit en analys och tagit resultaten med sig i sitt fortsatta arbete. 7
9 BETEENDEMÅL Minst 90% av deltagarna har ersatt 50% av sina vardagsbilresor med cykling under projektet. Målet är ej uppfyllt. 80% av deltagarna har ersatt åtminstone 50% av sina vardagsbilresor med cykel. Målet var dock väldigt nära att nås ifall de deltagare som ersatt minst 40% av resorna tas med kommer procentsatsen upp i över 90%. Mätverktygen kunde inte mäta effekten med den precision som krävdes för att till fullo utvärdera målet, men genom att ta medelvärdet av hur många bilresor i veckan deltagarna ansåg sig göra vid de två resvaneundersökningarna kunde en approximation av varje deltagares bilresor per vecka göras. Genom att dividera antalet ersatta resor per vecka med antalet bilresor per vecka gick det därmed att se ungefär hur stor andel av de veckoliga bilresorna som blev ersatta av varje deltagare. Resultatet kunde därefter summeras och andelen deltagare över 50% räknas ut. Samtliga deltagare uppger vid projektslut att de upplever ökade möjligheter att cykla i sin vardag. Målet är ej uppfyllt. 90% av deltagarna uppgav vid slutenkäten att de ser möjligheter för cykling i sin vardag som de inte såg innan projektet. Frågan formulerades olyckligt nog dock lite annorlunda än projektmålet. Projektet ger upphov till minst 30 inslag i lokalmedia i de deltagande kommunerna samt 5 inslag i regional, nationell eller internationell media. (Uppdaterat mål) Målet är ej uppnått. Projektet har noterat totalt 29 mediainslag, varav 14 var i lokal media och 15 i regional, nationell eller internationell media. Dessa är alla samlade på Utöver de nyheter som publicerats online känner projektledningen till att flera av de lokala tidningarna inte publiceras på nätet. Dock är de verifierade mediainslagen endast 29 av målsatta 35. EFFEKTMÅL Förbättrad hälsa och minskad miljöpåverkan hos deltagarna. 35 deltagare sparar tillsammans 3,3 ton CO 2 samt minskar sin energianvändning med 12,5 MWh genom att ersätta bilvardagsresor med cykel. Målet är uppnått. 37 deltagare har tillsammans sparat 6,9 ton CO 2 samt minskat sin energianvändning med 29,8 MWh. Uträkningarna är baserade på ett 0,19 kg/km CO 2-utsläpp, en bränsleförbrukning på 0,89 liter/mil samt antagandet att 1 liter bensin innehåller 9,1 kwh. Testcyklisterna ersatte allt som allt ,7 km bilresor med cykel under projektet. 8
10 Samtliga deltagare som har ökat sin cykling har förbättrade värden i andra hälsoundersökningen, jämfört med första. Målet är sannolikt uppnått. Projektet kunde och ville inte av integritetsskäl se enskilda individers värden, utan fick en sammanställning av hela gruppens hälsoförändring. Denna talar dock för att målet är uppnått: Vid det första tillfället var närmare 60% av Testcyklisterna i stort behov av en livsstilsförändring eller åtgärd och cirka 40% hade bra eller mycket bra resultat. Vid den andra hälsoundersökningen efter 6 månaders vardagscykling hade mer än hälften av de som var i stort behov av förbättring bättre resultat, och över 60% av Testcyklisterna hade nu bra eller mycket bra värden. Med tanke på den stora förbättringen verkar det därmed rimligt att anta att hälsan generellt förbättras hos deltagarna. GENOMFÖRANDE Följande aktiviteter var planerade under projektet, vilket planerades genomföras från januari till december Nedan anges hur de genomförts, varefter ytterligare aktiviteter i projektet som tillkommit under tiden beskrivs. AKTIVITET 1. PROJEKTSTART Under projektstarten rekryterades intresserade kommuner till projektet allt som allt sju stycken. Projektledningen tittade på tidigare projekt samt forskning på området för att ta in erfarenheter och kunskap i projektet. Projektet tog in offerter från olika coacher, cykelhandlare och företagshälsovårdsaktörer. Att hitta en coach, cykelexpert samt vårdföretag var relativt okomplicerat, medan det visade sig vara betydligt svårare att hitta cykelhandlare som var intresserade av att satsa på den leasingmodell som projektet hade tänkt sig. I slutändan hittades en leverantör som kunde erbjuda leasing på ett antal av de cykeltyper projektet ville ge deltagarna möjlighet att välja mellan. För de kvarvarande cykeltyperna letades ett par leverantörer upp från vilka projektet kunde köpa de cyklar som behövdes. I de flesta av dessa fall kunde ett avtal skrivas där leverantören erbjöd sig att köpa tillbaka cykeln från projektet ifall Testcyklisten som använt den inte ville köpa loss cykeln från projektet. I slutändan kunde ett brett utbud av cykeltyper och accessoarer erbjudas deltagarna. Dessa var: Elcyklar Vanliga dam- och herrcyklar Trehjulingar för vuxna Vikcyklar Lastcyklar, både två- och trehjuliga Cykelkärror Barnkärror 9
11 Utöver detta basutbud beslöts det att ta in eventuella specialönskemål från deltagarna i mån av budgetutrymme. Ett startmöte hölls med representanter för de deltagande kommunerna (kommunprojektledare), coach, cykelexpert samt projektledning. På mötet diskuterades upplägget på projektet och projektledningen presenterade det informationsmaterial som arbetats fram samt riktlinjer för hur deltagare till projektet skulle rekryteras och vilken profil de borde ha. Efter startmötet påbörjades re krytering av följejournalister och Testcyklisterna själva. Kommunprojektledarna kontaktade journalister i respektive lokalmedia och samtliga lyckades intressera en eller flera lokaltidningar, vilka skulle komma att följa Testcyklisternas resa. Projektledningen tog fram en webbaserad resvaneundersökning samt efterföljande frågor som alla potentiella deltagare behövde fylla i. Kommunprojektledarna marknadsförde därefter projektet i sina respektive kommuner. Nästan 400 ansökningar inkom, vilka sovrades baserat på demografisk fördelning, livssituation, resvanor samt motivering till deltagande. Ett första urval gjordes av kommunprojektledarna, varpå projektledningen granskade de kvarvarande ansökningarna utifrån de kriterier som satts upp för deltagande. I slutänden valdes 37 deltagare ifrån olika demografiska grupper och med olika resbehov ut och kallades till startmöten. AKTIVITET 2. UPPSTARTSMÖTEN Under mars genomfördes uppstartsmöten i varje kommun där projektledning, kommunprojektledaren, coach, cykelexpert och i flera fall media träffade Testcyklisterna för första gången. Flera kommuner hade också med en representant från trafik- eller gatuförvaltningen som var ansvariga för cykelinfrastruktur, drift och underhåll. På mötena fick deltagarna hjälp av cykelexpert med att välja cykel, ett första coachmöte samt information om projektet och sina åtaganden. I slutänden kunde alla Testcyklister erbjudas sitt förstaval vad gällde cykel. 10
12 Efter uppstartsmötena levererades cyklar till Testcyklisterna som sedan påbörjade sin cykling. Alla kom inte igång exakt samtidigt, men de allra flesta började cykla under de första två veckorna i april. Alla deltagare cyklade i ungefär 6 månader. AKTIVITET 3. COACHING Coachen har från uppstarts- till avslutningsmöten haft återkommande och kontinuerlig kontakt med Testcyklisterna. På uppstartsmötet fick alla Testcyklister en individuell konsultation där de satte upp mål med sitt resande och fick diskutera hur de skulle uppnå dem. Coachen följde sedan upp och drev på deltagarna under projekttiden, där mer tid lades på dem som bedömdes behöva mer stöd och mindre på dem som var mer självgående. På avslutningsmötena hölls en avslutande coachingomgång för deltagarna. AKTIVITET 4. AVSLUTNINGSMÖTEN Under oktober och början av november hölls avslutningsmöten för Testcyklisterna i respektive kommun. Projektledning, kommunprojektledare, Testcyklister, coach, ansvariga för cykelinfrastruktur, drift och underhåll och i de flesta fall media var på plats. Projektledning och kommunprojektledare berättade om resultaten, vad som händer i framtiden och tackade deltagarna för sitt stora engagemang. Testcyklisterna fick berätta om sina erfarenheter, lämna feedback till kommunen på hur det var att cykla i kommunen och träffa coachen för ett avslutande samtal. AKTIVITET 5. UTVÄRDERING Inför rekryteringen av Testcyklisterna togs en resvaneundersökning fram vilka alla deltagare svarade på. Denna följdes upp med en enkät efter avslutningsmötena. Två hälsoundersökningar genomfördes, en innan deltagarna började cykla och en i slutet av cykelperioden för att se hur deras hälsa påverkats av projektet. Deltagarna från Halmstad medverkade inte i hälsoundersökningarna då kommunen bett att bli undantagen från dessa på grund av att de nyligen haft ett cykelprojekt där de genomförde liknande undersökningar. Testcyklisterna dokumenterade sitt resande i en webbaserad resedagbok. Varannan vecka gick de in och fyllde i hur mycket de cyklat under perioden. De påmindes genom ett nyhetsbrev som gick ut till alla Testcyklister varannan vecka. All data sammanställdes och jämfördes i slutet av projektet för att mäta resultaten. AKTIVITET 6. FRAMTAGNING AV SPRIDNINGSMATERIAL Den ursprungliga tanken var att ta fram en broschyr vid projektslut. Då projektet visade sig ha väldigt stort mediagenomslag under våren beslöt projektledningen att försöka utöka och tidigarelägga spridningsmaterialet. Resultatet blev en finare broschyr samt en film. Se utökade och extra tillkomna aktiviteter senare i kapitlet för mer information Kommunprojektledarna skickade förslag på vilka de tyckte var lämpliga att vara goda exempel i spridningsmaterialet. Projektledningen valde därefter ut sju Testcyklister att vara med i 11
13 spridningsmaterialet. Viktigt för urvalet var att få en grupp som var spridd i ålder, kön samt livssituation och resvanor. AKTIVITET 7. SPRIDNING En av de viktigaste spridningskanalerna var de följejournalister som rekryterats tidigt i projektet. Dessa bidrog till många tidningsartiklar och ökade den lokala anknytningen och förhoppningsvis därmed igenkänning hos läsarna. Följejournalisterna var med hela vägen genom projektet och hade huvudsakligen kontakt med Testcyklisterna själva samt kommunprojektledarna. En annan central del av spridning och internt stöd till Testcyklisterna var den blogg och hemsida som upprättades. Testcyklisterna uppmuntrades att skriva om sina erfarenheter på dit alla deltagare och kommunprojektledare fick ett konto. På hemsidan lades upp information, tidningsartiklar, spridningsmaterial och annat som var intressant för deltagare och intresserade. Testcyklisterna var mycket aktiva på bloggen hela vägen genom projektet. Intressanta bloggposter, nyheter och annat som hände på websidan var grunden till nyhetsbrevet deltagarna fick varannan vecka för att påminna dem om att rapportera. Hemsidan och bloggen kopplades även till en Facebook-sida. Projektet har presenterats i olika sammanhang, framför allt i Västra Götaland. Det har till exempel presenterats för länets miljöstrateger samt Göteborgsregionens kommunalförbunds Nätverk för hållbart resande. En presentation för de kommunala energi- och klimatrådgivarna planeras genomföras våren AKTIVITET 8. PROJEKTLEDNING Projektledningen, vilken bestått av representanter från Hållbar utveckling Väst och Göteborgsregionens kommunalförbund har löpande under projektet hanterat mediakommunikation, kontakter, ekonomi, löst problem samt tagit fram informationsmaterial, slutrapport och annat som hör projektledning till. UTÖKADE OCH EXTRA TILLKOMNA AKTIVITETER Redan relativt tidigt i projektet var ett antal saker tydliga för projektledningen. Dels hade betydligt mer tid än beräknat gått åt till att hitta och förhandla med cykelhandlare, dels blev cyklarna dyrare än beräknat. Rent generellt gick det åt mer arbetstid än budgeterat. Intresset för projektet var stort och media skrev mycket om Testcyklisterna under våren, vilket resulterade i att projektledningen ville ta fram spridningsmaterialet så tidigt som möjligt och helst även i fler och bättre former än ursprungligen tänkt. Projektet var också intresserat av att hitta en följeforskare till Testcyklisterna som kunde dels bidra med att stärka resultat och utvärdering men framför allt ta vara på projektets erfarenheter och föra dem vidare inom akademin. Detta visade sig svårt utan finansiering. För att lösa dessa problem och ta tillvara på möjligheterna gjordes ett antal extraansökningar. Projektet sökte och fick pengar från både Naturskyddsföreningen och EU:s kampanj Do the right mix för att täcka upp extra cykelkostnader. 12
14 Projektet sökte också extra stöd från energimyndigheten vilket beviljades i detta ingick pengar för extra arbetstimmar och materialkostnader men även finansiering för en film och layoutad broschyr samt en följeforskare. EXTRA SPRIDNINGSMATERIAL Projektledningen tog in offerter från ett antal aktörer för att producera spridningsmaterialet, vilket sedan producerades under sommaren 2014 för att vara klart i tid till Trafikantveckan i september. Resultatet blev dels en broschyr samt en film som nu finns tillgängliga genom Filmen finns också upplagd på Youtube. Då det kommit intresse från internationellt håll finns filmen även textad på engelska och spanska. INTERVJUSTUDIE En följeforskare från Chalmers tekniska högskola rekryterades. Resultatet blev intervjuer med ungefär hälften av Testcyklisterna samt medföljande analys. Studien användes sedan dels för resultat och uppföljning inom projektet men ligger också till grund för vidare forskning inom hållbara transporter. 13
15 RESULTAT 37 deltagare från 7 kommuner medverkade i Testcyklisterna. Kommunerna i projektet var Ale, Alingsås, Halmstad, Lidköping, Lilla Edet, Mölndal och Öckerö. Resultaten baseras på ett antal olika källor. Testcyklisterna har fyllt i en inledande resvaneundersökning samt en motsvarande i slutet. De har också svarat på en slutenkät. Under projektet har deltagarna varannan vecka även rapporterat sina resor via ett webverktyg. I rapporteringen meddelade Testcyklisterna hur många resor de ersatt för varje vecka samt vilken typ av resor som ersattes. Rapporteringen har fallit väl ut. Deltagarna rapporterade i genomsnitt 19,5 veckor var, och hade cyklarna i cirka sex månader eller runt 25 veckor. De behövde heller inte rapportera under de veckor de hade semester. 19,5 veckor/testcyklist bör därmed ses som en mycket god grund för datainsamlingen. Endast en person avvek från rapporteringen, vilket gör att data finns för 36 av de 37 deltagarna. Dataunderlaget och beräkningarna som presenteras nedan är därmed baserade på 36 Testcyklister. Deltagarna genomgick två hälsoundersökningar, en innan de började cykla samt en precis i slutet av projektet. Helena Strömberg, forskare vid Chalmers tekniska högskola, har intervjuat 15 av Testcyklisterna i syfte att undersöka deltagarnas motivation inför, och erfarenheter under, projektet. Detta följdes upp av en analys. Data från ovanstående källor ligger till grund för resultaten som presenteras nedan. RESULTAT OCH ERFARENHETER AV ATT STÄLLA OM FRÅN BIL TILL CYKEL Tillsammans har deltagarna sparat 6,9 ton CO 2 samt minskat sin energianvändning med 29,8 MWh. Varje Testcyklist har ersatt i genomsnitt 136 bilresor med cykel under projektets gång, för en total siffra av 4899 ersatta resor i projektet. Deltagarna rapporterade även vilken typ av resor de ersatt. Ersatta resor i Testcyklisterna 11% 13% 30% 17% 12% 17% Arbete/Studier Hämta/lämna barn Inköpsresor Fritidsresor Sociala resor Övriga vardagsresor 14
16 Den tydligt populäraste resan att ersätta med cykel visade sig vara arbetsresan. Resten av resorna ligger ganska jämt fördelade mellan de andra kategorierna. Det verkar med andra ord som att det går att göra de flesta typer av vardagsresor med cykeln. 90% av Testcyklisterna har hittat nya sätt att använda cykeln på under projektets gång. Många har lämnat kommentarer om hur de hittat möjligheter att göra nya typer av resor som de inte tänkt på innan. Den absolut vanligaste är att handla, vilket många börjat göra när de är på väg hem från jobbet. Som en av Testcyklisterna uttrycker det: Jag handlar mer i matbutiker nu direkt efter jobbet när jag har cyklat. I stort sett alla nära ärenden görs med hjälp av cykeln.. Testcyklisterna har också sparat pengar på sitt cyklande. På sex månader har deltagarna sparat i genomsnitt kr i bensinpengar. Flera av mina kompisar har börjat se över sina resor och funderar också på att cykla till sina jobb är en ganska typisk erfarenhet bland Testcyklisterna. 80% av dem uppger att de påverkat omgivningen med sina nya cykelvanor. Vanligast är att vänner, grannar och kollegor är nyfikna, och flera av Testcyklisterna säger att människor omkring dem blivit inspirerade till att själva börja cykla eller cykla mer. Framför allt de Testcyklister som haft lite ovanligare cykeltyper har även blivit uppmärksammade på stan, av medresenärer på bussen och andra nyfikna. Flera Testcyklister har också låtit intresserade i sin omgivning testa sina cyklar. Överlag är Testcyklisterna mycket nöjda med projektet som helhet och ger det 4,5 av 5, där 5 är bäst. HÄLSOUNDERSÖKNING Hälsoeffekterna av cykling är väldokumenterade i olika projekt och studier, och möjligheten till motion är också en av de vanligaste anledningarna till att människor väljer att cykla. Men går det verkligen att få bättre hälsa av att byta ut ett par resor från bil till cykel i veckan? För att se vilken påverkan 6 månader av detta gav fick ett företagshälsovårdsföretag i uppdrag att kartlägga Testcyklisternas hälsa. Testcyklisterna genomförde två hälsokontroller, en i början av projektet och en i slutet. Resultaten var både överraskande och glädjande. Hälsoundersökning 1 Hälsoundersökning 2 9% 27% 23% 32% 59% 14% 0% 36% I stort behov av livsstilsförändring eller åtgärd Behov av livsstilförändring eller åtgärd Bra livsstil och hälsodata Mycket bra livsstil och hälsodata I stort behov av livsstilsförändring eller åtgärd Behov av livsstilförändring eller åtgärd Bra livsstil och hälsodata Mycket bra livsstil och hälsodata 15
17 Vid det första tillfället var närmare 60% av Testcyklisterna i stort behov av en livsstilsförändring eller åtgärd och cirka 40% hade bra eller mycket bra resultat. Vid den andra hälsoundersökningen efter 6 månaders vardagscykling hade mer än hälften av de som var i stort behov av förbättring bättre resultat, och över 60% av Testcyklisterna hade nu bra eller mycket bra värden. Processen fångas av många kommentarer från Testcyklister, till exempel Jag är piggare på jobbet och känner mig gladare när jag ska göra mina arbetsuppgifter. När jag cyklar hem "cyklar jag av mig" dagens händelser vilket gör att jag känner mig gladare och piggare hemma också. och Har blivit piggare, fått bättre kondition. Har blivit motiverad att hålla mig aktiv.. Just att man känner sig piggare och gladare är vanligt återkommande kommentarer från Testcyklisterna både det fysiska och mentala välbefinnandet har ökat. Deltagarna upplever också att de har bättre kondition, mer muskler, lägre blodtryck, orkar mer, har större flexibilitet, större frihetskänsla, får bättre sömn, är mindre stressade, mer motiverade att hålla sig aktiva, gått ner i vikt, fått mer vardagsmotion och tid att fundera på saker. När Testcyklisterna svarade på om de tyckte att deras hälsa förbättrats av projektet svarade hela 87% ja. INTERVJUSTUDIE 15 av Testcyklisterna har blivit intervjuade av Helena Strömberg vid Chalmers tekniska högskola, som har analyserat och skrivit en forskningsrapport av deras svar. I den dras ett antal slutsatser om projektet och deltagarna. Studiens mål var att få fram vad dessa deltagare kan lära oss om hur människor kan förändra sitt transportbeteende, att utreda om denna form av projekt är ett bra sätt att stödja människor som vill förändra sitt beteende samt att undersöka vilka spridningseffekter ett projekt som Testcyklisterna kan få. Dels visar rapporten att projektet lyckats stötta Testcyklisterna till att börja cykla tre eller fler dagar i veckan och att Testcyklisterna upptäckt många fördelar med cykling, som smidigheten i att komma från dörr till dörr och hälsoeffekterna. Själva cyklandet upplevs också som roligt, och flera av deltagarna pratar om de fina naturupplevelser de haft när de cyklat. De hade inte insett hur mycket man missar när man åker bil - när man cyklar får man se, lukta och känna saker hela vägen. Man upplever också att cyklingen har positiva följdeffekter och många nämner att det är både energigivande och avkopplande. Rapporten bekräftar också att Testcyklisterna, åtminstone i begränsad omfattning, spridit cyklandet vidare till andra i sin omgivning. Deltagarna har däremot stött på en del hinder för cyklandet, men har till stor del anpassat antingen vardagen, hur de använder cykeln, eller vilken cykel de använt för att fortsätta cykla. En cykel anpassad till individens behov kan i många fall motverka de hindrande faktorerna; elassist kan hjälpa mot motvind och backar, speciellt över långa sträckor, och minska behovet av ombyte och dusch när man kommer fram; lastcykel kan hjälpa med att få med sig arbetsutrustning, handla mat på hemvägen eller att skjutsa barn till dagis och skola; vikcykel kan göra att cykeln blir en flexibel och smidig del i resor som görs med flera transportmedel över långa distanser, och en 3-hjuling kan hjälpa cyklisten att känna sig trygg och bekväm på cykeln även när man har problem med en vanlig cykel. 16
18 Det råder stor enighet bland Testcyklisterna om att projektet har varit framgångsrikt och verkligen stöttat dem i sin vilja att börja cykla. Vissa har uppskattat att det finns en coach och en struktur som har lite koll på en. Att behöva rapportera samt att coachen kunde ringa och kolla har sporrat dem att fortsätta. Någon nämner hjälpen med att sätta ramar för sig själv som viktig för att inte ta sig vatten över huvudet, för att sedan ge upp direkt. Projektformatet och coachen gav stöd i detta fall med att sätta upp delmål och med tidsbegränsningen. Annars har coachningen enligt studien inte uppfattats som så nödvändig under projektet, och flera deltagare har uttryckt att den inte gav något. Å andra sidan har det gått väldigt bra för deltagarna så de har inte behövt den extra motivationen som coachen kunde erbjuda. Deltagarna verkar i stor utsträckning ha börjat cykla och är mycket nöjda med cyklingen och de effekter den har gett. Testcyklisterna har lyckats skapa en cykelvana. För en del av dem har den ökade cyklingen inneburit lite anpassningar, för andra inte. Att sätta in cykling i livspusslet kräver planering, och för vissa av Testcyklisterna har det krävts att de ökat sin planering. Andra tycker att livet är en enda stor planering ändå, och det var bara att skifta runt lite i den. Om man ger människor möjligheten att få testa om det fungerar att använda cykling som transportmedel i vardagen utan att det kräver för stora investeringar i tid, ork och pengar så kommer de antagligen att cykla. Det i projektet som hjälpt Testcyklisterna att förändra sitt beteende har framförallt varit möjligheten att testa på cyklingen; att projektet sänkt trösklarna genom att erbjuda stöd att hitta rätt cykel och att de också fått låna en cykel under perioden. Cyklingens många positiva sidor, som hälsofrämjandet, stressminskning, avkoppling, naturupplevelser och cykelglädje, har också gjort sitt för att motivera deltagarna. De har upptäckt vad cykling är bra för och var det passar in i deras vardag. WEBBSIDA OCH BLOGG Websidan var främst till för att vara ett internt stöd till Testcyklisterna där de kunde hitta information, dela med sig av sina erfarenheter och känna att de alla var en del av ett större sammanhang. Sidan lades upp i slutet av mars, och deltagarna fick tillgång till den strax efter startmötena i sina kommuner. 70% av deltagarna uppger att de använt sig av websidan, vissa varje dag och en del någon gång i månaden. De flesta av de som använt sidan och kommenterat uppger att de besökt den några gånger i veckan. Ett antal av Testcyklisterna har varit väldigt aktiva på bloggen, och tillsammans med ytterligare några deltagare som skrev inlägg då och då eller enstaka gånger samt inlägg och uppdateringar från kommunprojektledare och projektledning var sidan väldigt levande under hela projektperioden. Ett sekundärt syfte har varit att bidra till spridningen av projektet. Statistiken för 2014 visar att ungefär 32% av användarna var återkommande, rimligtvis Testcyklister, projektledning och övriga primära användare. Resterande dryga 67% var engångsbesökare. Totalt har sidan haft ungefär visningar, eller drygt 1000 i månaden sedan den skapades. 17
19 ANALYS I besparad CO 2 och energi har Testcyklisterna mer än dubblerat de mål som projektet satt huvudsakligen genom att de cyklat väldigt många fler kilometer än beräknat. Däremot uppnåddes ändå inte målet att 90% av Testcyklisterna skulle ha bytt ut 50% av sina vardagsbilresor mot cykelresor. Anledningen till detta till synes motstridiga resultat kan förklaras av att många Testcyklister valde att byta ut resor på betydligt längre sträckor än projektledningen trott skulle ske, vilket resulterar i många fler kilometer cyklade men inte fler resor utbytta. Det finns också en viss snedfördelning i statistiken många som cyklade mycket gick verkligen in för cyklingen och bytte i flera fall ut i princip alla resor mot cykel och kom upp i väldigt många cyklade kilometer. Det kan även vara så att en del deltagare haft svårt att bedöma sina resmönster i resvaneundersökningen, så det i vissa fall på rapporteringen verkar som att de har betydligt fler eller färre resor per vecka än vad de beräknat. Detta kan dock slå åt båda håll, så det är svårt att bedöma vilken inverkan det kan haft på resultaten. 300,00% Procent bilresor ersatta med cykel 250,00% 200,00% 150,00% 100,00% 50,00% 0,00% Bortsett från dessa goda men något märkliga resultat var resultaten av hälsoundersökningen den största överraskningen. Det diskuterades friskt under projektutvecklingen vilken påverkan, om någon, skulle kunna uppnås på sex månaders ökad vardagscykling. Att deltagarna skulle ha en högre upplevd och mental hälsa var väntat, men det starka fysiska resultatet var över allas förväntan. Det är viktigt att poängtera att det inte går att isolera resultatet till cyklingen deltagare som haft nedslående resultat på den första hälsoundersökningen kan ha gjort andra omställningar, som till exempel inom kost eller träning, för att må bättre. Men oavsett om det funnits andra faktorer i spel så kan det knappast ses som annat än sannolikt att cyklingen spelat en viktig roll. Väldigt många deltagare har också angett att hälsan varit ett av de viktigaste skälen till att de ville börja cykla något som bekräftar erfarenheter från andra håll och kan förklara det stora antalet sökande till projektet. 18
20 Andra glädjande resultat är att deltagarna i väldigt många fall dels har hittat oväntade värden, som naturupplevelser i cyklingen, men framför allt att många hittat nya möjligheter att använda cykeln i sin vardag. Detta stöds inte bara av Testcyklisternas svar på intervjuer och slutenkät, utan även i statistiken. Även om inte alla Testcyklister kommit över 50% ersatta vardagsbilresor så har de som gjort det ofta kommit upp i betydligt högre siffror en hel del har till och med ökat sitt resande och dessutom gjort det med extra cykelresor. Det går förstås inte att utesluta att det kan ligga statistiska missar, som till exempel undervärdering av antal bilresor från deltagarnas sida, bakom. Men då det rör sig om cirka 30% av deltagarna som har väldigt många cykelresor gjorda så är det tveksamt. Intervjustudien konstaterar att deltagarna åtminstone till viss del spridit cykling vidare till sin omgivning. Detta är också Testcyklisternas uppfattning 80% anser sig ha påverkat sin omgivning med sitt cyklande. Det är dock svårt att mäta i vilken omfattning det skett och hur många personer som börjat cykla tack vare den här typen av påverkan. Viktigt att notera är också att projektets upplägg verkar varit framgångsrikt. Intervjustudien pekar framför allt ut möjligheten för deltagarna att få testa en cykel anpassad efter sina behov som en framgångsfaktor. I detta spelade cykelexperten en väldigt viktig roll. Att det funnits krav på motprestation, som till exempel i form av rapportering, har varit positivt. Rapporteringen har också fungerat väldigt bra och förlöpt utan större problem. Svarsfrekvensen följdes upp två gånger under projektet och det fåtal som inte rapporterade blev kontaktade. Endast ett fåtal deltagare har i slutändan haft en bristfällig rapportering, och dessa är också de som varit problematiska på andra sätt. Coachen nämns inte som jätteviktig av deltagarna, men som coachen själv menade på har det varit en väldigt motiverad grupp. Det är däremot viktigt att inte bortse från att coachen även haft den viktiga uppgiften att skapa en kontinuitet i projektet gentemot deltagarna vilken inte bör underskattas. Det är inte heller nödvändigt att deltagarna själva ser nyttan med coachingen. Det är lite svårt att veta vad som genererade det stora mediaintresset i framför allt början av projektet. Det genererades dock en hel del artiklar i lokalmedia under början av projektet tack vare följejournalisterna dessa kan ha bidragit till att större medier sedan fattat intresse. Svårigheterna i projektet har framför allt varit kopplad till hanteringen av cyklarna. Det har tagit väldigt mycket mer tid och kraft i anspråk att hantera dem än beräknat, och de blev även dyrare än budgeterat. Den stora utmaningen var att hitta cykelhandlare som ville ställa upp på en leasingmodell. Detta löste sig i slutändan och cykelhandlarna var i slutet nöjda med resultatet, men det är viktigt att notera inför möjliga framtida projekt att ta dessa erfarenheter i beaktande. 19
testcyklisterna om att byta från bil till cykel
testcyklisterna om att byta från bil till cykel Trampa igång Innehåll 3 Om projektet Testcyklisterna 4 Resultat och erfarenheter av att ställa om från bil till cykel 5 En väg till bättre hälsa 6 Det behövs
Läs merTestcyklisterna - Slutrapport
Testcyklisterna - Slutrapport Rickard Waern Göteborg 1/30/2015 INNEHÅLL Sammanfattning... 2 Projektmotivering... 3 Syften, mål och måluppfyllnad... 5 Syfte... 5 Aktivitetsmål... 6 Beteendemål... 8 Effektmål...
Läs merSlutrapport Vintercyklist 2018/2019 Ett projekt inom Hållbart resande väst
1 Slutrapport Vintercyklist 2018/2019 Ett projekt inom Hållbart resande väst Innehåll Bakgrund... 4 Syfte... 4 Mål Vintercyklist 2018/ 2019... 4 2 Aktivitetsmål... 4 Resultat... 5 Beteendemål... 5 Resultat...
Läs merChecklista för Europeiska Trafikantveckan
1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit
Läs merSthlm Eltramp Maj Kontaktperson: Sara Nilsson
Sthlm Eltramp Maj 2018 Kontaktperson: Sara Nilsson 3 (15) Sammanfattning Under våren 2018 genomförde Klimatsmarta stockholmare Sthlm Eltramp en kampanj med syfte att uppmuntra hållbart resande. Tio vanebilister
Läs merKLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!
vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande
Läs merUppföljning Nyanställda 2014
Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING
HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING Bakgrund För att nå klimatmålet om en fossilfri ekonomi år 2030 krävs en omställning till ett hållbart transportsystem. En överflyttning av fler arbetsresor
Läs merSthlm Vintertramp
Sthlm Vintertramp 2017-2018 Klimatsmarta stockholmare Sthlm Vintertramp 2017-2018 Kontaktperson: Sara Nilsson 3 (12) Sammanfattning Under vintern 2017-2018 genomförde Klimatsmarta stockholmare Sthlm Vintertramp.
Läs merSlutrapport Vintercyklist 2017/2018 Ett projekt inom Hållbart resande väst
1 Slutrapport Vintercyklist 2017/2018 Ett projekt inom Hållbart resande väst Innehåll Bakgrund... 4 Syfte... 4 Mål Vintercyklist 2017/ 2018... 4 2 Aktivitetsmål... 4 Resultat... 4 Beteendemål... 5 Resultat...
Läs merATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013
ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...
Läs merSvenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER
Kansli Svenska Cykelstäder info@svenskacykelstader.se 073-324 77 84 Svenska Cykelstäder Verksamhetsplan för 2018 2019 Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 Introduktion Svenska Cykelstäder vill öka andelen
Läs merRapport från Hälsotrampare Kronoberg 2012. Av Jörgen Gustavsson, Lena Bååt och Pär Wallin
Rapport från Hälsotrampare Kronoberg 2012 Av Jörgen Gustavsson, Lena Bååt och Pär Wallin 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Syfte med projektet... 4 Beskrivning av genomförandet...
Läs merResvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130
Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:
Läs merMedUrs Utvärdering & Följeforskning
MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat
Läs merFörslag på matcher Klimatrådet 29 nov
Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov Förslag till ställningstagande Att Klimatrådet ställer sig bakom en av nedanstående förslag på match Transportmatchen, Platsmatchen eller. Att inventering sker hos
Läs merLATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket
LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens
Läs merEN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT
EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och
Läs merPer Hansson projektledare
Cyklister - en grupp att räkna med 9:00 Inledning Ulf Agermark, Växjö kommun 9:15 Bra cykelparkering bidra till ökat cyklande Pelle Envall, TUB Trafikutredningsbyrån 10:15 Fika 10:30 Cyklisternas betydelse
Läs merNy anställning nya vägvanor- en dialog med nyanställda Ett projekt inom ramen för Nya vägvanor, Västsvenska paketet
Ny anställning nya vägvanor- en dialog med nyanställda Ett projekt inom ramen för Nya vägvanor, Västsvenska paketet 2014-06-26 Göteborgsregionens kommunalförbund GR Lisa Ström Målgruppen för rapporten
Läs mertokiga transporter SPN-uppdrag
HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du
Läs merÄven de äldre vill vara med
Även de äldre vill vara med Organisation NBV Väst Projektledare Zinijad Jagurdzija e-postadress zinijad.jagurdzija@nbv.se Tel 0734-61 47 99 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Syfte är att komma åt
Läs merSedan starten år 2000 har över 50 000 personer deltagit i Cykelutmaningen! Femton år sedan starten är Cykelutmaningen mer aktuellt än någonsin!
Cykelutmaningen är ett verktyg för er som vill uppnå era miljöoch friskvårdsmål. En rolig lagtävling där deltagarna samlar poäng till laget genom att gå, cykla och åka kollektivt till och från jobbet.
Läs merMöte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket
Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Lathund #2 för framgångsrikt påverkansarbet ingår Svenska Ridsportförbundets satsning för att stärka dialogen mellan ridklubbar och beslutsfattare.
Läs merDet vinnande Skånelaget Kävlinge HK F99. Utvärdering av Klimatmatchen 2013 i Skåne. November 2013, Jonas Hedlund, Hållbar Mobilitet Skåne
Det vinnande Skånelaget Kävlinge HK F99 Utvärdering av Klimatmatchen 203 i Skåne November 203, Jonas Hedlund, Hållbar Mobilitet Skåne Bakgrund Idrotten är Sveriges största folkrörelse och resorna till
Läs merGuide till slutrapport
Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden
Läs merVintertramparna 2013/2014
Projektrapport av Grön Trafik: Vintertramparna 2013/2014 Med stöd från Länsstyrelsen i Jämtlands läns klimatmiljon för ett Fossilfritt Jämtland 2013 Projektperiod: 2013-11-15 2014-04-30 Sammanfattning
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Röingegården Röinge Rapport 20141017 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall
Läs merFördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3
Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare
Läs merSlutrapport Vintercyklist 2016/2017 Ett projekt inom Hållbart resande väst
Slutrapport Vintercyklist 216/217 Ett projekt inom Hållbart resande väst Innehåll Bakgrund... 4 Syfte... 4 Mål... 4 Aktivitetsmål... 4 Resultat... 4 Beteendemål... 5 Resultat... 5 Effektmål... 5 Resultat...
Läs merLokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012
Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när
Läs merUppföljning rörelseglada barn
Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merDialog med bilister ger nya vägvanor
Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare Nyhetsbrev april 2014 Har du nyheter, tips och goda exempel i arbetet för ett mer hållbart resande? Kontakta Lisa Ström, 031 335 53 12 Dialog med bilister
Läs merKlara, färdiga, träna!
TISDAG 12 OKTOBER 2004 Klara, färdiga, träna! 1,2,3 så kommer du i gång med att motionera Vill du börja träna, men har svårt att komma i gång? Kropp & Hälsa hjälper dig att hitta motivationen. Vi behöver
Läs merTappaTrampet 2015. Höstens stora aktivitetstävling. Utmana dina kollegor i. Klarar ni att gå 7 storstäder på 7 veckor?
Utmana dina kollegor i Höstens stora aktivitetstävling TappaTrampet 2015 17 sep tem 5 nove ber mber Klarar ni att gå 7 storstäder på 7 veckor? Gör något roligt och aktivt tillsammans på jobbet! Läs om
Läs merProjekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör
Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 215 Projektnummer: TRV 213/4576 Markör Innehåll Bakgrund Syfte, metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information
Läs merAktivitetsbeskrivning Trafikantveckan i Växjö
Aktivitetsbeskrivning Trafikantveckan i Växjö AKTIVITETENS NAMN Namn på aktiviteten/projektet: Trafik och klimatdag 22/9 KONTAKTPERSON Ansvarig kontaktperson Pär Wallin; Lennart Lundberg Organisationstillhörighet
Läs merDialog med hushållen Nya vägvanor 2013
Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Resultat, Sammanfattning/Slutsatser IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-02-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46
Läs merSlutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer
Föreningen Kulturstorm Rådhusesplanaden 10-12 903 28 Umeå Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer 1. Projektbeskrivning Idén med projektet är att introducera internet på ett lekfullt
Läs merSammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011
Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari
Läs merSAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun Populärversion Under våren 2012 genomförde Vectura, på uppdrag av Halmstads kommun, en resvaneundersökning (RVU 12) för att för att
Läs merSammanfa2ning sta6s6k över deltagande. 11 kommuner totalt 258 anmälda klasser elever km 32,35 ton CO2
Uppföljning 2015 Sammanfa2ning sta6s6k över deltagande 11 kommuner totalt 258 anmälda klasser 6 023 elever 181 716 km 32,35 ton CO2 Uppföljning På egna ben 2015 Enkätundersökning (Defgo.se) 233 enkäter
Läs merTestresenär Avslutningsmöte Vår 2015. Page 1
Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015 Page 1 Testresenär vår 2015 Page 2 Syfte Att introducera bussen för bilister Att få fler att prova åka buss Att få fler att pendla med buss Att få synpunkter från ovana
Läs merFörstudie hållbart resande
Förstudie hållbart resande Resande i vår region Transporterna står för 37 procent av de totala utsläppen i regionen. Ungefär hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer och många skulle kunna
Läs merResvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap
Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning
Läs merTestresenärer på Öresundståget
Testresenärer på Öresundståget Fokusområde nr 2: Pendlingsresor med tåg mellan Kalmar och Växjö Projektledare: Hannele Johansson Testperiod: 214-3-3 214-3-28 Energikontor Sydost AB Besöksadress: Västra
Läs merVänlig väg till skolan
Vänlig väg till skolan Jag har 261 steg till skolan och jag gillar att gå. Christopher, Risebergaskolan, Malmö Att gå eller cykla till skolan gör barnen piggare, friskare och minskar biltrafiken. Det sparar
Läs merRiktlinje. Riktlinje för genomförande av medborgardialoger. Beslutas av kommunstyrelsen och gäller för samtliga nämnder och förvaltningar
DIARIENUMMER: KS 136/2017 101 FASTSTÄLLD: KS 130/ 2017-08-14 VERSION: 1 SENAST REVIDERAD: -- GILTIG TILL: -- DOKUMENTANSVAR: Kanslichef Riktlinje Riktlinje för genomförande av medborgardialoger Beslutas
Läs merHela Dalarna Cyklar utmaningen
Projektredovisning till Trafikverket Hela Dalarna Cyklar utmaningen Syfte Syftet med Hela Dalarna Cyklars cykelutmaning är att locka fler att cykla mer - för hälsa, miljö och plånbok. Att genom samverkan
Läs merTILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG
20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser
Läs merÅtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad
Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad Sammanfattning Ett mobilitetskontor i Halmstad ska stimulera till klimatsmartare resval och på så sätt minska koldioxidutsläppen från transporterna. Halmstadsborna
Läs merUnder rubriken Kommentarer har vi lagt in viktiga påpekanden från volontärerna.
1 Enkätstudie 214 Riktat till volontärer inom IM Vid 214 års enkätstudie har ca 7 personer haft möjlighet att besvara ett stort antal frågor som rör dem som personer, deras syn på stödet från IM samt hur
Läs merBarns delaktighet i socialtjänsten
Barns delaktighet i socialtjänsten Erfarenheter av Västernorrlandsmodellen i Västra Sverige FoU Välfärds konferens 2O18, 2O september Jeanette Olsson, Forskare Bakgrund Stiftelsen Allmänna Barnhuset projekt
Läs merUtvärdering av Klimatmatchen 2014 i Skåne
Gif Nike F-02/03 (Lomma) delad förstaplats Klimatmatchen Sverige 2014 och vinnare Skåne Utvärdering av Klimatmatchen 2014 i Skåne Martin Lundgren, Skåneidrotten Bakgrund Idrotten är Sveriges största folkrörelse
Läs merSammanställning regionala projektledare
Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att
Läs merHälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA
Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA Annika Nilsson Footer 1 Om forskningsprojektet PASTA Startade i november 2013 och ska pågå i 4 år Det största forskningsprojektet i Sverige
Läs merKlimatsmart Affärssmart
Klimatsmart = Affärssmart FAS 2 Viktiga steg till stärkta affärer! - med hållbarhet i fokus! Frågeformulär för djupintervjuer I samverkan med: IUC Norrbotten, LTU Affärsutveckling (f d Centek) och Almi
Läs merSå utvecklar vi kommunikationen med hjälp av workshop
Så utvecklar vi kommunikationen med hjälp av workshop Västra Götaland 49 kommuner 1,5 miljoner invånare Västra Götalandsregionen: Hälso- och sjukvård, regional utveckling, kultur, miljö, kollektivtrafik,
Läs merENERGIKONTOR SYDOSTS NYHETSBREV OM EUROPEISKA TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911)
TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911) Ett 40-tal aktiviteter under trafikantveckan Cirka 40 aktiviteter med koppling till hållbart resande kommer att genomföras i regionen under Europeiska trafikantveckan.
Läs merSlutrapport Herbert Felix Växthus
Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Herbert Felixinstitutet startade den 1 juli 29 projektet Herbert Felix växthus. Projektet byggde på att etablera ett växthus innehållande
Läs merResvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning
Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resultat av enkät genomförd 2 27 oktober 2006 Kortversion Göteborg 2006-11-20 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Göteborgs
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merISM 2015 VI OCH VÅRA BOKARE
VI OCH VÅRA BOKARE Utförd av: RESURS för Resor och Turism i Norden AB Januari 2015 På uppdrag av: Informus Resurs för Resor och Turism i Norden AB 1 Vi och våra bokare Syfte Syftet med denna lilla undersökning
Läs merPreliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057
Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424
Läs merVANDRANDE SKOLBUSS. så gjorde vi! VARJE STEG GÖR GOTT. Vi brukar hitta roliga små saker på vägen, det är himla kul med fina stenar.
Vi brukar hitta roliga små saker på vägen, det är himla kul med fina stenar. Sofia och Olivia 8 år SAMVERKAN FÖR HÅLLBART RESANDE är ett samarbete mellan Vägverket och kommuner i Stockholmsregionen. Vi
Läs merVandrande skolbussar Uppföljning
Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)
Läs merResultat av enkät nr 2 Testresenären
Resultat av enkät nr Testresenären Maj 010 010-0-04 Innehållsförteckning Bakgrund...3 1. Hur ofta åkte du buss den första månaden?... 3. Vilka arbetstider har du?... 4 3. Vilket yrke har du?... 4 4. Vilken
Läs merVerksamhetsplan för kompetens- och projektplattformen Hållbart resande väst 2018
Verksamhetsplan för kompetens- och projektplattformen Hållbart resande väst 2018 Bakgrund I juni 2015 beslutade kollektivtrafiknämnden att en kompetens- och projektplattform för Hållbart resande Hållbart
Läs merRapport Ekokompetens för beslutsfattare Diarienummer: /11 Projektnummer: 384
Rapport 2011 Ekokompetens för beslutsfattare Diarienummer: 19-13901/11 Projektnummer: 384 Ekokompetens för beslutsfattare Diarienummer: 19-13901/11 Projektnummer: 384 Rapport för stöd till insatser på
Läs merPå Egna Ben- ett sätt att skapa Nya vägvanor i arbetsmarknadsregionen
På Egna Ben- ett sätt att skapa Nya vägvanor i arbetsmarknadsregionen www.paegnaben.se Lisa Ström, Göteborgsregionens kommunalförbund Sara Hellgren, Trafikkontoret Göteborg Stad Vad pratar vi om? Hållbart
Läs merÅtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering
Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Sammanfattning Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar kommunens Lokala
Läs merOm Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.
PK 2010-6 Slutrapport Projektnamn: FFA Förebyggande Friskvårds Arbete Diarienr: 2009-306217 Projektperiod (2010-01-11 2011-06-30) Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta spridning
Läs merEnkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning
Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...
Läs merErfarenhet av cykel.
Erfarenhet av cykel. - Kommunal erfarenhet i 12 år. Påverka internt att prioritera cykling, påverka innevånarna att cykla. - Fyra år på regional nivå i Trafikverket för att öka hållbart resandet. 1 2012-12-13
Läs merSlutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor
Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning
Läs merVälkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012
Välkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012 Sverige är ett populärt land! 2012 kommer YFU Sverige att ta emot totalt 76 utbytesstudenter varav 4 är sommarstudenter, 5 är halvårsstudenter och 67 är helårsstudenter.
Läs mer................................... ....................... .. .. .. .. .. .. .. .. ................ .. .. .. ... .. ....
Vandrande Skolbuss Att gå till skolan tillsammans gör barnen piggare och friskare, minskar biltrafiken vid skolorna, sparar tid på morgonen, och ger bättre luft för alla! Vill du röra på dig tillsammans
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merKlimatklivet - stöd till lokala klimatinvesteringar!
Nyheter från din kommun Det här är Mariestads kommuns nyhetsbrev för näringslivet, här kan du läsa om vad som händer i kommunen och näringslivet. Har du nyheter som du vill lyfta i det här forumet tar
Läs mer2004 Mäklarsamfundets rekommendation om prissättning för att motverka lockpriser.
ett år senare! 2004 Mäklarsamfundets rekommendation om prissättning för att motverka lockpriser. 2011 "Av säljaren accepterat pris - en frivillig överenskommelse mellan fastighetsmäklarna i Stockholms
Läs merOKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT
Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver
Läs merÄn en gång varmt välkommen! Anna Johansson, ordförande i Göteborgs socialdemokratiska partidistrikt
Socialdemokraterna i Göteborg är en förening som drivs av viljan att skapa ett jämlikt samhälle, en stad som ger barn de bästa möjliga uppväxtvillkor, där alla som kan jobba också ska ha ett jobb och där
Läs merEnkätsvar. Tack till alla som tog sig tid att svara och fortsätt gärna komma med förbättringsförslag eller nya idéer!
Enkätsvar Under hösten 2013 skickades en enkät ut till de som valt att inte förnya sin B-licens vid Solängets travsällskap mellan åren 2000-2010. Detta för att försöka förstå anledningen till varför man
Läs merSlutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.
Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet
Läs merKlimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa
KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från
Läs merTYNGDLYFTNING FÖR TJEJER
TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER En rapport om hur kvinnor kan uppmuntras och introduceras till tyngdlyftningssporten Till Svenska Tyngdlyftningsförbundet och Västerbottens Idrottsförbund Av Lucy Rist och Frida
Läs merMinnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011.
Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Närvarande: Anders Johansson Rebecca Källberg Thomas Norrby Oscar Kjellberg Ulla Herlitz Nils
Läs merRapport Projekt Affärsutveckling
Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009
Läs merSlutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län
Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.
Läs merEn hälso- och miljöaktivitet för arbetsplatser
En hälso- och miljöaktivitet för arbetsplatser Cykelutmaningen är en rolig lagtävling som uppmuntrar fler att använda arbetsrelaterade resor till regelbunden vardagsmotion, och samtidigt göra en insats
Läs merFramtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media
Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret
Läs merCYKELBESIKTNING 2009 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga VIVA resurs / NTF Västerbotten 2009-10-02
CYKELBESIKTNING 2009 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga VIVA resurs / NTF Västerbotten 2009-10-02 Sammanfattning Projektet Hållbart resande i Umeåregionen arbetar för att resorna i Umeåregionen
Läs merUngdomars resor. - Ungdomars upplevelser av transportsystem. Linda Hallenberg
Ungdomars resor - Ungdomars upplevelser av transportsystem Linda Hallenberg RAP. 6 juli 2005 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...5 2 SYFTE...6 3 METOD...6 4 RESULTAT...6 4.1 T-BANAN ÄR EN OTRYGG OCH
Läs merLeasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården
Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården Rapport 25:8 1 april 25 Dokumentinformation Titel Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården Serie nr Trivector rapport 25:8 Författare Johan
Läs merMAXSUMO. Aktivitet: Testresenär Röbäck/Böleäng 2011. Av: Ida Lundström
MAXSUMO Aktivitet: Testresenär Röbäck/Böleäng 2011 Av: Ida Lundström Övergripande syfte Aktiviteten går ut på att få vanebilister att bryta sin vana (köra bil) och istället ta buss till och från arbetet.
Läs merUtvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014
Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.
Läs merHur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015
Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel
Läs merSammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna
Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:
Läs merMotivation till hälsa
Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL
Läs mer