Testcyklisterna - Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Testcyklisterna - Slutrapport"

Transkript

1 Testcyklisterna - Slutrapport Rickard Waern Göteborg 1/30/2015

2 INNEHÅLL Sammanfattning... 2 Projektmotivering... 3 Syften, mål och måluppfyllnad... 5 Syfte... 5 Aktivitetsmål... 6 Beteendemål... 8 Effektmål... 8 Genomförande... 9 Aktivitet 1. Projektstart... 9 Aktivitet 2. Uppstartsmöten Aktivitet 3. Coaching Aktivitet 4. Avslutningsmöten Aktivitet 5. Utvärdering Aktivitet 6. Framtagning av spridningsmaterial Aktivitet 7. Spridning Aktivitet 8. Projektledning Utökade och extra tillkomna aktiviteter Extra spridningsmaterial Intervjustudie Resultat Resultat och erfarenheter av att ställa om från bil till cykel Hälsoundersökning Intervjustudie Webbsida och blogg Analys Slutsatser Bilagor Bilaga 1 mötesanteckningar Bilaga 2 Informationsmaterial till kommuner och Testcyklister Bilaga 3 Intervjustudie

3 SAMMANFATTNING Testcyklisterna har drivits och genomförts av Hållbar utveckling Väst och Göteborgsregionens kommunalförbund, med Hållbar utveckling Väst som projektledare. 7 västsvenska kommuner och totalt 37 privatpersoner ifrån dessa har deltagit i Testcyklisterna. Projektet, som genomförts under 2014, syftar till att bidra till ett modalitetsskifte från bil till cykel hos deltagare och allmänhet. Detta skulle ske genom ett antal metoder. Deltagarna, eller Testcyklisterna, vilka var privatpersoner, skulle under en sexmånaders period få låna en cykel som var anpassad efter deras behov och rapportera hur många bilresor de ersatte med cykel. Till stöd hade de också en rescoach som hjälpte dem sätta individuella mål samt stötte och drev på Testcyklisterna under testperioden. En viktig del av projektet var hälsoaspekten. Att vardagscykling har positiva hälsoeffekter är välkänt, men går det att se en förändring på relativt kort tid och hur stor kan den bli? Testcyklisterna genomgick två hälsoundersökningar, en i början och en i slutet, för mäta detta. I varje kommun fanns en följejournalist som bevakade Testcyklisterna och skrev om dem i lokalmedia. En broschyr och en film togs fram där goda exempel lyftes fram. En forskare från Chalmers tekniska högskola har gjort en intervjustudie med 15 av Testcyklisterna. Resultaten från projektet har varit mycket goda. Nästan samtliga projektmål överträffades eller uppnåddes, och de som inte uppnåddes var väldigt nära. I besparad CO 2 och energi har Testcyklisterna mer än dubblerat de mål som projektet satt huvudsakligen genom att de cyklat väldigt många fler kilometer än beräknat. Nästan samtliga deltagare har ersatt 40% eller större andel av sina vardagsbilresor med cykel. Hälsoundersökningarna gav också betydligt större effekt än väntat. Vid det första tillfället var närmare 60% av Testcyklisterna i stort behov av en livsstilsförändring eller åtgärd medan cirka 40% hade bra eller mycket bra resultat. Vid den andra hälsoundersökningen efter 6 månaders vardagscykling hade mer än hälften av de som var i stort behov av förbättring bättre resultat, och över 60% av Testcyklisterna hade nu bra eller mycket bra värden. Den upplevda hälsan har också ökat 87% av deltagarna uppger att de mår bättre idag än innan projektet. Testcyklisterna har under projekttiden lyckats etablera nya resvanor och sprida cyklingen till omgivningen. Projektet har också fått mycket mediauppmärksamhet, inte bara lokalt utan även i regional, nationell och internationell media. 2

4 PROJEKTMOTIVERING Transportfrågan är en central del av miljödebatten. Genom att verka för ett skifte i resevanor från bilresande till alternativ som cykling kan många positiva miljöeffekter uppnås, som till exempel minskade utsläpp av koldioxid, luftföroreningar och andra utsläpp och reducerad energianvändning från transporter. För att nå klimatmål och trygga energiförsörjningen i transportsystemet behöver den egna bilen få en minskad roll som transportmedel i relation till lösningar som kollektivtrafik, gång, och cykling 1. Det finns också betydande sociala vinster vad gäller ett skifte från bil till cykel. Hälsoeffekter är en betydande sådan. Aktiva transportvanor ger hälsofördelar som till exempel längre livslängd 2, ökat psykiskt välbefinnande 3 och, åtminstone för ungdomar, minskad risk för diabetes, övervikt och många andra sjukdomar 4. På samhällsbasis innebär en bättre miljö och förbättrad hälsa stora ekonomiska fördelar i form av minskade kostnader för sjukvård, färre sjukdagar och en längre produktiv livslängd för invånarna. Köpenhamns kommun har beräknat de totala samhällsekonomiska vinsterna till 1,22 DKK per cyklad kilometer. Motsvarande siffra för bilåkande är en förlust på 0.69 DKK per körd kilometer i bil 5. Dessutom minskar samhällets beroende av olja och andra fossila bränslen med cykling, vilket både stärker samhällets motståndskraft mot brister på dessa resurser samt minskar politiskt beroende av oljeproducerande länder. På individbasis ger effekterna ett längre och lyckligare liv, och kan även ge ekonomiska vinster i form av minskade resekostnader då bilägande är betydligt mer kostsamt än cykelägande. Att arbeta för ett skifte från bilåkning till ett mer aktivt transportsätt som cykling är av ovanstående anledningar angeläget för att uppnå miljömål, god folkhälsa och ett mer hållbart samhälle. Tanken med Testcyklisterna var att bidra till ökad cykling genom ett antal metoder. Grundidén var att deltagare med stor demografisk spännvidd skulle ges möjlighet att testa på att skifta sitt resebeteende från bil till cyklel med stöd från projektet. Stor ansträngning lades också på att sprida erfarenheterna från dessa deltagare lokalt, via lokalmedia, och nationellt via trycksaker och en film under projektets gång. 1 Trafikverket, 2013, PM angående utsläpp i transportsektorn 2 Andersen L, Schnohr P, Schroll M, Hein H., 2000, All-Cause Mortality Associated With Physical Activity During Leisure Time, Work, Sports, and Cycling to Work 3 Peter Hassmén, Nathalie Koivula, Antti Uutela, 2000, Physical Exercise and Psychological Well-Being: A Population Study in Finland 4 Stuart JH Biddle, Trish Gorely, David J Stensel, 2004, Health-enhancing physical activity and sedentary behaviour in children and adolescents 5 City of Copenhagen, 2012, Copenhagen city of cyclists Bicycle account

5 Stödet till deltagarna bestod huvudsakligen av två former. Den första av dessa var att projektet visade deltagarna verktyg för effektiv vardagscykling som är relativt okända för svenska konsumenter idag, som till exempel elcyklar, cykelkärror, trehjulingar och cargobikes. Deltagarna fick tillgång till leasad utrustning som en del av projektet för att möjliggöra effektiv cykling och belysa nyttan av olika typer av cyklar och hjälpmedel. Den andra formen utgjordes av en cykelcoach som under projektets gång bidrog med personligt stöd och rådgivning för deltagarna utifrån individuella mål som deltagarna satt upp i samråd med coachen. Resultat från tidigare projekt visar att en tät kommunikation mellan projektledning och deltagare, möjlighet att kunna få råd och svar samt tydlig ledning är viktiga framgångsfaktorer, varför coachen också kom att ha som uppgift att driva på deltagarna. Hälsoundersökningar genomfördes med deltagarna före och efter testperioden, för att visa de goda effekterna av ett aktivt resebeteende. Spridningen är av central betydelse i alla projekt som aspirerar till att skapa förändring av människors beteende. För att säkerställa att projektet genererar de ringar på vattnet som är önskvärda rekryterades följejournalister i alla deltagande kommuner i syfte att belysa projektet och deltagarnas ansträngningar för allmänheten. Det saknades innan projektet bra, handfast information i broschyrform kring cykling och hållbara transporter att dela ut i till exempel den kommunala energi- och klimatrådgivningen eller under Trafikantveckan. Projektet ville identifiera och sammanställa goda exempel från deltagarna i en broschyr vars syfte var att belysa att alla har möjlighet att använda cykeln som ett effektivt, säkert, hälsosamt och ekonomiskt transportalternativ. Broschyren var tänkt att användas av de kommunala energi- och klimatrådgivarna i Västra Götaland och Göteborgsregionens kommunalförbunds nätverk för hållbart resande, samt även delges Energikontoren Sverige, och andra aktörer finansiären kan finna relevanta. Med dessa medel ska projektet bidra till ett skifte i modalitet från bil till cykel. 4

6 SYFTEN, MÅL OCH MÅLUPPFYLLNAD Här återges syftet med projektet samt dess mål. Under varje punkt anges i vilken utsträckning målet är uppnått. Notera att vissa mål är märkta som uppdaterade eller tillkomna. Detta enligt den tilläggsansökan projektet gjort till Energimyndigheten. För ytterligare resultat, se resultatkapitlet. SYFTE Syftet med Testcyklisterna är att: 1. Visa upp goda exempel för hur cykeln kan fungera som transportmedel för vardagsresor för olika målgrupper genom att Testcyklister får coaching och tillgång till cyklar anpassade för deras behov. Dessa exempel ska även visa vilka vinster som kan uppnås för individen avseende hälsa och ekonomi samt hur cykeln kan vara ett både snabbt och effektivt transportmedel. Deltagarna, som har kommit från olika målgrupper, har fått välja mellan ett brett utbud av cyklar och tillbehör i konsultation med en cykelexpert som hjälpt dem hitta en lösning för deras individuella behov. Genom projektet har en rescoach följt deltagarna och både stöttat och drivit på dem. Hälsoundersökningarna och deltagarnas bedömning av sin hälsa efter projektet bekräftar att vardagscykling har haft en positiv inverkan både på verklig och upplevd hälsa. Deltagarna har även sparat pengar och hittat nya sätt att ta sig fram med cykel i sin vardag. Syftet anses uppfyllt. 5

7 2. Inspirera människor till ökat cyklande genom spridning av resultaten till så stora segment av befolkningen i de deltagande kommunerna som möjligt, och även utanför kommunerna genom olika kanaler. Projektet har haft en följejournalist i varje kommun, vilka skrivit artiklar i lokalmedia. Deltagarna har i flera fall även varit med på lokala arrangemang i sina kommuner som till exempel trafikantveckan. Testcyklisterna har även bevakats av både regional och internationell media. En broschyr och en film med goda exempel från projektet har tagits fram och marknadsförts. En slutrapport riktad emot intresserad allmänhet har också tagits fram. Spridning och marknadsföring av projektet fortsätter både genom Hållbar utveckling Västs och Göteborgsregionens kommunalförbunds olika kanaler. Syftet anses uppfyllt. AKTIVITETSMÅL 7 kommuner deltar i projektet. Målet är uppfyllt. Kommunerna som deltagit är: Ale, Alingsås, Halmstad, Lidköping, Lilla Edet, Mölndal och Öckerö. 35 deltagare representerande olika målgrupper medverkar från de 7 kommunerna. Målet är uppfyllt. 37 deltagare representerande olika målgrupper har medverkat. Varje deltagare åtar sig att under projektet ersätta minst en vardagsbilresa med cykel (exempelvis till arbetet, till affären, till förskolan). Målet är uppfyllt. Samtliga deltagare åtog sig att ersätta minst en vardagsbilresa under projektets gång. Varje deltagare genomgår två hälsoundersökningar (före och efter) samt har coachningssamtal vid tre tillfällen under projektet. Målet är delvis uppfyllt. Många deltagare fick förhinder vid en av hälsoundersökningarna en bidragande orsak var att de var tvungna att genomföras på dagtid. Ungefär hälften av deltagarna genomgick båda undersökningarna. De allra flesta deltog vid åtminstone ett tillfälle. Samtliga deltagare har haft coachningssamtal vid minst tre tillfällen under projektet. Deltagarnas erfarenheter och förbättringsförslag kring cykling i kommunen återkopplas till ansvariga för cykelinfrastruktur i respektive kommun. Målet är uppfyllt. Deltagarna blev under uppstartsmötena informerade om vart de kunde vända sig med kommentarer och förslag. Under avslutningsmötena fick de delge sina erfarenheter direkt till kommunrepresentant. 6

8 En journalist i varje kommun följer deltagarna i lokalmedia. Målet är uppfyllt. I en av kommunerna slutade dock en av journalisterna sin tjänst under projektets gång och glömde att informera kommunprojektledaren vilket ledde till lite sämre täckning i den berörda kommunen. Minst ett gott exempel tas fram för vardera av följande målgrupper: pensionär, barnfamilj, ung vuxen, arbetspendlare. De goda exemplen ska vara spridda i kön och ålder. Målet är uppfyllt. De goda exemplen presenteras i en broschyr som trycks upp, samt en film. Spridningsmaterialet distribueras genom olika kanaler, bland annat genom Energikontoren och Trafikantveckan. (Uppdaterat mål) Målet är uppfyllt. Resultaten sprids till andra än de deltagande kommunerna genom presentation på lämpliga konferenser och för nätverk. Målet är uppfyllt. Bortsett från de i det föregående målet nämnda kanalerna har materialet även presenteras för miljöstrateger i Västra Götaland samt via Göteborgsregionens kommunalförbunds Nätverk för hållbart resande. De kommunala energi- och klimatrådgivarna i Västra Götaland kommer under våren 2015 få materialet presenterat för sig. Forskare från Chalmers tekniska högskola djupintervjuar några av testcyklisterna samt införlivar resultatet i sin forskning. (Tillkommit mål) Målet är uppfyllt. Helena Strömberg från Chalmers tekniska högskola har intervjuat 15 deltagare, skrivit en analys och tagit resultaten med sig i sitt fortsatta arbete. 7

9 BETEENDEMÅL Minst 90% av deltagarna har ersatt 50% av sina vardagsbilresor med cykling under projektet. Målet är ej uppfyllt. 80% av deltagarna har ersatt åtminstone 50% av sina vardagsbilresor med cykel. Målet var dock väldigt nära att nås ifall de deltagare som ersatt minst 40% av resorna tas med kommer procentsatsen upp i över 90%. Mätverktygen kunde inte mäta effekten med den precision som krävdes för att till fullo utvärdera målet, men genom att ta medelvärdet av hur många bilresor i veckan deltagarna ansåg sig göra vid de två resvaneundersökningarna kunde en approximation av varje deltagares bilresor per vecka göras. Genom att dividera antalet ersatta resor per vecka med antalet bilresor per vecka gick det därmed att se ungefär hur stor andel av de veckoliga bilresorna som blev ersatta av varje deltagare. Resultatet kunde därefter summeras och andelen deltagare över 50% räknas ut. Samtliga deltagare uppger vid projektslut att de upplever ökade möjligheter att cykla i sin vardag. Målet är ej uppfyllt. 90% av deltagarna uppgav vid slutenkäten att de ser möjligheter för cykling i sin vardag som de inte såg innan projektet. Frågan formulerades olyckligt nog dock lite annorlunda än projektmålet. Projektet ger upphov till minst 30 inslag i lokalmedia i de deltagande kommunerna samt 5 inslag i regional, nationell eller internationell media. (Uppdaterat mål) Målet är ej uppnått. Projektet har noterat totalt 29 mediainslag, varav 14 var i lokal media och 15 i regional, nationell eller internationell media. Dessa är alla samlade på Utöver de nyheter som publicerats online känner projektledningen till att flera av de lokala tidningarna inte publiceras på nätet. Dock är de verifierade mediainslagen endast 29 av målsatta 35. EFFEKTMÅL Förbättrad hälsa och minskad miljöpåverkan hos deltagarna. 35 deltagare sparar tillsammans 3,3 ton CO 2 samt minskar sin energianvändning med 12,5 MWh genom att ersätta bilvardagsresor med cykel. Målet är uppnått. 37 deltagare har tillsammans sparat 6,9 ton CO 2 samt minskat sin energianvändning med 29,8 MWh. Uträkningarna är baserade på ett 0,19 kg/km CO 2-utsläpp, en bränsleförbrukning på 0,89 liter/mil samt antagandet att 1 liter bensin innehåller 9,1 kwh. Testcyklisterna ersatte allt som allt ,7 km bilresor med cykel under projektet. 8

10 Samtliga deltagare som har ökat sin cykling har förbättrade värden i andra hälsoundersökningen, jämfört med första. Målet är sannolikt uppnått. Projektet kunde och ville inte av integritetsskäl se enskilda individers värden, utan fick en sammanställning av hela gruppens hälsoförändring. Denna talar dock för att målet är uppnått: Vid det första tillfället var närmare 60% av Testcyklisterna i stort behov av en livsstilsförändring eller åtgärd och cirka 40% hade bra eller mycket bra resultat. Vid den andra hälsoundersökningen efter 6 månaders vardagscykling hade mer än hälften av de som var i stort behov av förbättring bättre resultat, och över 60% av Testcyklisterna hade nu bra eller mycket bra värden. Med tanke på den stora förbättringen verkar det därmed rimligt att anta att hälsan generellt förbättras hos deltagarna. GENOMFÖRANDE Följande aktiviteter var planerade under projektet, vilket planerades genomföras från januari till december Nedan anges hur de genomförts, varefter ytterligare aktiviteter i projektet som tillkommit under tiden beskrivs. AKTIVITET 1. PROJEKTSTART Under projektstarten rekryterades intresserade kommuner till projektet allt som allt sju stycken. Projektledningen tittade på tidigare projekt samt forskning på området för att ta in erfarenheter och kunskap i projektet. Projektet tog in offerter från olika coacher, cykelhandlare och företagshälsovårdsaktörer. Att hitta en coach, cykelexpert samt vårdföretag var relativt okomplicerat, medan det visade sig vara betydligt svårare att hitta cykelhandlare som var intresserade av att satsa på den leasingmodell som projektet hade tänkt sig. I slutändan hittades en leverantör som kunde erbjuda leasing på ett antal av de cykeltyper projektet ville ge deltagarna möjlighet att välja mellan. För de kvarvarande cykeltyperna letades ett par leverantörer upp från vilka projektet kunde köpa de cyklar som behövdes. I de flesta av dessa fall kunde ett avtal skrivas där leverantören erbjöd sig att köpa tillbaka cykeln från projektet ifall Testcyklisten som använt den inte ville köpa loss cykeln från projektet. I slutändan kunde ett brett utbud av cykeltyper och accessoarer erbjudas deltagarna. Dessa var: Elcyklar Vanliga dam- och herrcyklar Trehjulingar för vuxna Vikcyklar Lastcyklar, både två- och trehjuliga Cykelkärror Barnkärror 9

11 Utöver detta basutbud beslöts det att ta in eventuella specialönskemål från deltagarna i mån av budgetutrymme. Ett startmöte hölls med representanter för de deltagande kommunerna (kommunprojektledare), coach, cykelexpert samt projektledning. På mötet diskuterades upplägget på projektet och projektledningen presenterade det informationsmaterial som arbetats fram samt riktlinjer för hur deltagare till projektet skulle rekryteras och vilken profil de borde ha. Efter startmötet påbörjades re krytering av följejournalister och Testcyklisterna själva. Kommunprojektledarna kontaktade journalister i respektive lokalmedia och samtliga lyckades intressera en eller flera lokaltidningar, vilka skulle komma att följa Testcyklisternas resa. Projektledningen tog fram en webbaserad resvaneundersökning samt efterföljande frågor som alla potentiella deltagare behövde fylla i. Kommunprojektledarna marknadsförde därefter projektet i sina respektive kommuner. Nästan 400 ansökningar inkom, vilka sovrades baserat på demografisk fördelning, livssituation, resvanor samt motivering till deltagande. Ett första urval gjordes av kommunprojektledarna, varpå projektledningen granskade de kvarvarande ansökningarna utifrån de kriterier som satts upp för deltagande. I slutänden valdes 37 deltagare ifrån olika demografiska grupper och med olika resbehov ut och kallades till startmöten. AKTIVITET 2. UPPSTARTSMÖTEN Under mars genomfördes uppstartsmöten i varje kommun där projektledning, kommunprojektledaren, coach, cykelexpert och i flera fall media träffade Testcyklisterna för första gången. Flera kommuner hade också med en representant från trafik- eller gatuförvaltningen som var ansvariga för cykelinfrastruktur, drift och underhåll. På mötena fick deltagarna hjälp av cykelexpert med att välja cykel, ett första coachmöte samt information om projektet och sina åtaganden. I slutänden kunde alla Testcyklister erbjudas sitt förstaval vad gällde cykel. 10

12 Efter uppstartsmötena levererades cyklar till Testcyklisterna som sedan påbörjade sin cykling. Alla kom inte igång exakt samtidigt, men de allra flesta började cykla under de första två veckorna i april. Alla deltagare cyklade i ungefär 6 månader. AKTIVITET 3. COACHING Coachen har från uppstarts- till avslutningsmöten haft återkommande och kontinuerlig kontakt med Testcyklisterna. På uppstartsmötet fick alla Testcyklister en individuell konsultation där de satte upp mål med sitt resande och fick diskutera hur de skulle uppnå dem. Coachen följde sedan upp och drev på deltagarna under projekttiden, där mer tid lades på dem som bedömdes behöva mer stöd och mindre på dem som var mer självgående. På avslutningsmötena hölls en avslutande coachingomgång för deltagarna. AKTIVITET 4. AVSLUTNINGSMÖTEN Under oktober och början av november hölls avslutningsmöten för Testcyklisterna i respektive kommun. Projektledning, kommunprojektledare, Testcyklister, coach, ansvariga för cykelinfrastruktur, drift och underhåll och i de flesta fall media var på plats. Projektledning och kommunprojektledare berättade om resultaten, vad som händer i framtiden och tackade deltagarna för sitt stora engagemang. Testcyklisterna fick berätta om sina erfarenheter, lämna feedback till kommunen på hur det var att cykla i kommunen och träffa coachen för ett avslutande samtal. AKTIVITET 5. UTVÄRDERING Inför rekryteringen av Testcyklisterna togs en resvaneundersökning fram vilka alla deltagare svarade på. Denna följdes upp med en enkät efter avslutningsmötena. Två hälsoundersökningar genomfördes, en innan deltagarna började cykla och en i slutet av cykelperioden för att se hur deras hälsa påverkats av projektet. Deltagarna från Halmstad medverkade inte i hälsoundersökningarna då kommunen bett att bli undantagen från dessa på grund av att de nyligen haft ett cykelprojekt där de genomförde liknande undersökningar. Testcyklisterna dokumenterade sitt resande i en webbaserad resedagbok. Varannan vecka gick de in och fyllde i hur mycket de cyklat under perioden. De påmindes genom ett nyhetsbrev som gick ut till alla Testcyklister varannan vecka. All data sammanställdes och jämfördes i slutet av projektet för att mäta resultaten. AKTIVITET 6. FRAMTAGNING AV SPRIDNINGSMATERIAL Den ursprungliga tanken var att ta fram en broschyr vid projektslut. Då projektet visade sig ha väldigt stort mediagenomslag under våren beslöt projektledningen att försöka utöka och tidigarelägga spridningsmaterialet. Resultatet blev en finare broschyr samt en film. Se utökade och extra tillkomna aktiviteter senare i kapitlet för mer information Kommunprojektledarna skickade förslag på vilka de tyckte var lämpliga att vara goda exempel i spridningsmaterialet. Projektledningen valde därefter ut sju Testcyklister att vara med i 11

13 spridningsmaterialet. Viktigt för urvalet var att få en grupp som var spridd i ålder, kön samt livssituation och resvanor. AKTIVITET 7. SPRIDNING En av de viktigaste spridningskanalerna var de följejournalister som rekryterats tidigt i projektet. Dessa bidrog till många tidningsartiklar och ökade den lokala anknytningen och förhoppningsvis därmed igenkänning hos läsarna. Följejournalisterna var med hela vägen genom projektet och hade huvudsakligen kontakt med Testcyklisterna själva samt kommunprojektledarna. En annan central del av spridning och internt stöd till Testcyklisterna var den blogg och hemsida som upprättades. Testcyklisterna uppmuntrades att skriva om sina erfarenheter på dit alla deltagare och kommunprojektledare fick ett konto. På hemsidan lades upp information, tidningsartiklar, spridningsmaterial och annat som var intressant för deltagare och intresserade. Testcyklisterna var mycket aktiva på bloggen hela vägen genom projektet. Intressanta bloggposter, nyheter och annat som hände på websidan var grunden till nyhetsbrevet deltagarna fick varannan vecka för att påminna dem om att rapportera. Hemsidan och bloggen kopplades även till en Facebook-sida. Projektet har presenterats i olika sammanhang, framför allt i Västra Götaland. Det har till exempel presenterats för länets miljöstrateger samt Göteborgsregionens kommunalförbunds Nätverk för hållbart resande. En presentation för de kommunala energi- och klimatrådgivarna planeras genomföras våren AKTIVITET 8. PROJEKTLEDNING Projektledningen, vilken bestått av representanter från Hållbar utveckling Väst och Göteborgsregionens kommunalförbund har löpande under projektet hanterat mediakommunikation, kontakter, ekonomi, löst problem samt tagit fram informationsmaterial, slutrapport och annat som hör projektledning till. UTÖKADE OCH EXTRA TILLKOMNA AKTIVITETER Redan relativt tidigt i projektet var ett antal saker tydliga för projektledningen. Dels hade betydligt mer tid än beräknat gått åt till att hitta och förhandla med cykelhandlare, dels blev cyklarna dyrare än beräknat. Rent generellt gick det åt mer arbetstid än budgeterat. Intresset för projektet var stort och media skrev mycket om Testcyklisterna under våren, vilket resulterade i att projektledningen ville ta fram spridningsmaterialet så tidigt som möjligt och helst även i fler och bättre former än ursprungligen tänkt. Projektet var också intresserat av att hitta en följeforskare till Testcyklisterna som kunde dels bidra med att stärka resultat och utvärdering men framför allt ta vara på projektets erfarenheter och föra dem vidare inom akademin. Detta visade sig svårt utan finansiering. För att lösa dessa problem och ta tillvara på möjligheterna gjordes ett antal extraansökningar. Projektet sökte och fick pengar från både Naturskyddsföreningen och EU:s kampanj Do the right mix för att täcka upp extra cykelkostnader. 12

14 Projektet sökte också extra stöd från energimyndigheten vilket beviljades i detta ingick pengar för extra arbetstimmar och materialkostnader men även finansiering för en film och layoutad broschyr samt en följeforskare. EXTRA SPRIDNINGSMATERIAL Projektledningen tog in offerter från ett antal aktörer för att producera spridningsmaterialet, vilket sedan producerades under sommaren 2014 för att vara klart i tid till Trafikantveckan i september. Resultatet blev dels en broschyr samt en film som nu finns tillgängliga genom Filmen finns också upplagd på Youtube. Då det kommit intresse från internationellt håll finns filmen även textad på engelska och spanska. INTERVJUSTUDIE En följeforskare från Chalmers tekniska högskola rekryterades. Resultatet blev intervjuer med ungefär hälften av Testcyklisterna samt medföljande analys. Studien användes sedan dels för resultat och uppföljning inom projektet men ligger också till grund för vidare forskning inom hållbara transporter. 13

15 RESULTAT 37 deltagare från 7 kommuner medverkade i Testcyklisterna. Kommunerna i projektet var Ale, Alingsås, Halmstad, Lidköping, Lilla Edet, Mölndal och Öckerö. Resultaten baseras på ett antal olika källor. Testcyklisterna har fyllt i en inledande resvaneundersökning samt en motsvarande i slutet. De har också svarat på en slutenkät. Under projektet har deltagarna varannan vecka även rapporterat sina resor via ett webverktyg. I rapporteringen meddelade Testcyklisterna hur många resor de ersatt för varje vecka samt vilken typ av resor som ersattes. Rapporteringen har fallit väl ut. Deltagarna rapporterade i genomsnitt 19,5 veckor var, och hade cyklarna i cirka sex månader eller runt 25 veckor. De behövde heller inte rapportera under de veckor de hade semester. 19,5 veckor/testcyklist bör därmed ses som en mycket god grund för datainsamlingen. Endast en person avvek från rapporteringen, vilket gör att data finns för 36 av de 37 deltagarna. Dataunderlaget och beräkningarna som presenteras nedan är därmed baserade på 36 Testcyklister. Deltagarna genomgick två hälsoundersökningar, en innan de började cykla samt en precis i slutet av projektet. Helena Strömberg, forskare vid Chalmers tekniska högskola, har intervjuat 15 av Testcyklisterna i syfte att undersöka deltagarnas motivation inför, och erfarenheter under, projektet. Detta följdes upp av en analys. Data från ovanstående källor ligger till grund för resultaten som presenteras nedan. RESULTAT OCH ERFARENHETER AV ATT STÄLLA OM FRÅN BIL TILL CYKEL Tillsammans har deltagarna sparat 6,9 ton CO 2 samt minskat sin energianvändning med 29,8 MWh. Varje Testcyklist har ersatt i genomsnitt 136 bilresor med cykel under projektets gång, för en total siffra av 4899 ersatta resor i projektet. Deltagarna rapporterade även vilken typ av resor de ersatt. Ersatta resor i Testcyklisterna 11% 13% 30% 17% 12% 17% Arbete/Studier Hämta/lämna barn Inköpsresor Fritidsresor Sociala resor Övriga vardagsresor 14

16 Den tydligt populäraste resan att ersätta med cykel visade sig vara arbetsresan. Resten av resorna ligger ganska jämt fördelade mellan de andra kategorierna. Det verkar med andra ord som att det går att göra de flesta typer av vardagsresor med cykeln. 90% av Testcyklisterna har hittat nya sätt att använda cykeln på under projektets gång. Många har lämnat kommentarer om hur de hittat möjligheter att göra nya typer av resor som de inte tänkt på innan. Den absolut vanligaste är att handla, vilket många börjat göra när de är på väg hem från jobbet. Som en av Testcyklisterna uttrycker det: Jag handlar mer i matbutiker nu direkt efter jobbet när jag har cyklat. I stort sett alla nära ärenden görs med hjälp av cykeln.. Testcyklisterna har också sparat pengar på sitt cyklande. På sex månader har deltagarna sparat i genomsnitt kr i bensinpengar. Flera av mina kompisar har börjat se över sina resor och funderar också på att cykla till sina jobb är en ganska typisk erfarenhet bland Testcyklisterna. 80% av dem uppger att de påverkat omgivningen med sina nya cykelvanor. Vanligast är att vänner, grannar och kollegor är nyfikna, och flera av Testcyklisterna säger att människor omkring dem blivit inspirerade till att själva börja cykla eller cykla mer. Framför allt de Testcyklister som haft lite ovanligare cykeltyper har även blivit uppmärksammade på stan, av medresenärer på bussen och andra nyfikna. Flera Testcyklister har också låtit intresserade i sin omgivning testa sina cyklar. Överlag är Testcyklisterna mycket nöjda med projektet som helhet och ger det 4,5 av 5, där 5 är bäst. HÄLSOUNDERSÖKNING Hälsoeffekterna av cykling är väldokumenterade i olika projekt och studier, och möjligheten till motion är också en av de vanligaste anledningarna till att människor väljer att cykla. Men går det verkligen att få bättre hälsa av att byta ut ett par resor från bil till cykel i veckan? För att se vilken påverkan 6 månader av detta gav fick ett företagshälsovårdsföretag i uppdrag att kartlägga Testcyklisternas hälsa. Testcyklisterna genomförde två hälsokontroller, en i början av projektet och en i slutet. Resultaten var både överraskande och glädjande. Hälsoundersökning 1 Hälsoundersökning 2 9% 27% 23% 32% 59% 14% 0% 36% I stort behov av livsstilsförändring eller åtgärd Behov av livsstilförändring eller åtgärd Bra livsstil och hälsodata Mycket bra livsstil och hälsodata I stort behov av livsstilsförändring eller åtgärd Behov av livsstilförändring eller åtgärd Bra livsstil och hälsodata Mycket bra livsstil och hälsodata 15

17 Vid det första tillfället var närmare 60% av Testcyklisterna i stort behov av en livsstilsförändring eller åtgärd och cirka 40% hade bra eller mycket bra resultat. Vid den andra hälsoundersökningen efter 6 månaders vardagscykling hade mer än hälften av de som var i stort behov av förbättring bättre resultat, och över 60% av Testcyklisterna hade nu bra eller mycket bra värden. Processen fångas av många kommentarer från Testcyklister, till exempel Jag är piggare på jobbet och känner mig gladare när jag ska göra mina arbetsuppgifter. När jag cyklar hem "cyklar jag av mig" dagens händelser vilket gör att jag känner mig gladare och piggare hemma också. och Har blivit piggare, fått bättre kondition. Har blivit motiverad att hålla mig aktiv.. Just att man känner sig piggare och gladare är vanligt återkommande kommentarer från Testcyklisterna både det fysiska och mentala välbefinnandet har ökat. Deltagarna upplever också att de har bättre kondition, mer muskler, lägre blodtryck, orkar mer, har större flexibilitet, större frihetskänsla, får bättre sömn, är mindre stressade, mer motiverade att hålla sig aktiva, gått ner i vikt, fått mer vardagsmotion och tid att fundera på saker. När Testcyklisterna svarade på om de tyckte att deras hälsa förbättrats av projektet svarade hela 87% ja. INTERVJUSTUDIE 15 av Testcyklisterna har blivit intervjuade av Helena Strömberg vid Chalmers tekniska högskola, som har analyserat och skrivit en forskningsrapport av deras svar. I den dras ett antal slutsatser om projektet och deltagarna. Studiens mål var att få fram vad dessa deltagare kan lära oss om hur människor kan förändra sitt transportbeteende, att utreda om denna form av projekt är ett bra sätt att stödja människor som vill förändra sitt beteende samt att undersöka vilka spridningseffekter ett projekt som Testcyklisterna kan få. Dels visar rapporten att projektet lyckats stötta Testcyklisterna till att börja cykla tre eller fler dagar i veckan och att Testcyklisterna upptäckt många fördelar med cykling, som smidigheten i att komma från dörr till dörr och hälsoeffekterna. Själva cyklandet upplevs också som roligt, och flera av deltagarna pratar om de fina naturupplevelser de haft när de cyklat. De hade inte insett hur mycket man missar när man åker bil - när man cyklar får man se, lukta och känna saker hela vägen. Man upplever också att cyklingen har positiva följdeffekter och många nämner att det är både energigivande och avkopplande. Rapporten bekräftar också att Testcyklisterna, åtminstone i begränsad omfattning, spridit cyklandet vidare till andra i sin omgivning. Deltagarna har däremot stött på en del hinder för cyklandet, men har till stor del anpassat antingen vardagen, hur de använder cykeln, eller vilken cykel de använt för att fortsätta cykla. En cykel anpassad till individens behov kan i många fall motverka de hindrande faktorerna; elassist kan hjälpa mot motvind och backar, speciellt över långa sträckor, och minska behovet av ombyte och dusch när man kommer fram; lastcykel kan hjälpa med att få med sig arbetsutrustning, handla mat på hemvägen eller att skjutsa barn till dagis och skola; vikcykel kan göra att cykeln blir en flexibel och smidig del i resor som görs med flera transportmedel över långa distanser, och en 3-hjuling kan hjälpa cyklisten att känna sig trygg och bekväm på cykeln även när man har problem med en vanlig cykel. 16

18 Det råder stor enighet bland Testcyklisterna om att projektet har varit framgångsrikt och verkligen stöttat dem i sin vilja att börja cykla. Vissa har uppskattat att det finns en coach och en struktur som har lite koll på en. Att behöva rapportera samt att coachen kunde ringa och kolla har sporrat dem att fortsätta. Någon nämner hjälpen med att sätta ramar för sig själv som viktig för att inte ta sig vatten över huvudet, för att sedan ge upp direkt. Projektformatet och coachen gav stöd i detta fall med att sätta upp delmål och med tidsbegränsningen. Annars har coachningen enligt studien inte uppfattats som så nödvändig under projektet, och flera deltagare har uttryckt att den inte gav något. Å andra sidan har det gått väldigt bra för deltagarna så de har inte behövt den extra motivationen som coachen kunde erbjuda. Deltagarna verkar i stor utsträckning ha börjat cykla och är mycket nöjda med cyklingen och de effekter den har gett. Testcyklisterna har lyckats skapa en cykelvana. För en del av dem har den ökade cyklingen inneburit lite anpassningar, för andra inte. Att sätta in cykling i livspusslet kräver planering, och för vissa av Testcyklisterna har det krävts att de ökat sin planering. Andra tycker att livet är en enda stor planering ändå, och det var bara att skifta runt lite i den. Om man ger människor möjligheten att få testa om det fungerar att använda cykling som transportmedel i vardagen utan att det kräver för stora investeringar i tid, ork och pengar så kommer de antagligen att cykla. Det i projektet som hjälpt Testcyklisterna att förändra sitt beteende har framförallt varit möjligheten att testa på cyklingen; att projektet sänkt trösklarna genom att erbjuda stöd att hitta rätt cykel och att de också fått låna en cykel under perioden. Cyklingens många positiva sidor, som hälsofrämjandet, stressminskning, avkoppling, naturupplevelser och cykelglädje, har också gjort sitt för att motivera deltagarna. De har upptäckt vad cykling är bra för och var det passar in i deras vardag. WEBBSIDA OCH BLOGG Websidan var främst till för att vara ett internt stöd till Testcyklisterna där de kunde hitta information, dela med sig av sina erfarenheter och känna att de alla var en del av ett större sammanhang. Sidan lades upp i slutet av mars, och deltagarna fick tillgång till den strax efter startmötena i sina kommuner. 70% av deltagarna uppger att de använt sig av websidan, vissa varje dag och en del någon gång i månaden. De flesta av de som använt sidan och kommenterat uppger att de besökt den några gånger i veckan. Ett antal av Testcyklisterna har varit väldigt aktiva på bloggen, och tillsammans med ytterligare några deltagare som skrev inlägg då och då eller enstaka gånger samt inlägg och uppdateringar från kommunprojektledare och projektledning var sidan väldigt levande under hela projektperioden. Ett sekundärt syfte har varit att bidra till spridningen av projektet. Statistiken för 2014 visar att ungefär 32% av användarna var återkommande, rimligtvis Testcyklister, projektledning och övriga primära användare. Resterande dryga 67% var engångsbesökare. Totalt har sidan haft ungefär visningar, eller drygt 1000 i månaden sedan den skapades. 17

19 ANALYS I besparad CO 2 och energi har Testcyklisterna mer än dubblerat de mål som projektet satt huvudsakligen genom att de cyklat väldigt många fler kilometer än beräknat. Däremot uppnåddes ändå inte målet att 90% av Testcyklisterna skulle ha bytt ut 50% av sina vardagsbilresor mot cykelresor. Anledningen till detta till synes motstridiga resultat kan förklaras av att många Testcyklister valde att byta ut resor på betydligt längre sträckor än projektledningen trott skulle ske, vilket resulterar i många fler kilometer cyklade men inte fler resor utbytta. Det finns också en viss snedfördelning i statistiken många som cyklade mycket gick verkligen in för cyklingen och bytte i flera fall ut i princip alla resor mot cykel och kom upp i väldigt många cyklade kilometer. Det kan även vara så att en del deltagare haft svårt att bedöma sina resmönster i resvaneundersökningen, så det i vissa fall på rapporteringen verkar som att de har betydligt fler eller färre resor per vecka än vad de beräknat. Detta kan dock slå åt båda håll, så det är svårt att bedöma vilken inverkan det kan haft på resultaten. 300,00% Procent bilresor ersatta med cykel 250,00% 200,00% 150,00% 100,00% 50,00% 0,00% Bortsett från dessa goda men något märkliga resultat var resultaten av hälsoundersökningen den största överraskningen. Det diskuterades friskt under projektutvecklingen vilken påverkan, om någon, skulle kunna uppnås på sex månaders ökad vardagscykling. Att deltagarna skulle ha en högre upplevd och mental hälsa var väntat, men det starka fysiska resultatet var över allas förväntan. Det är viktigt att poängtera att det inte går att isolera resultatet till cyklingen deltagare som haft nedslående resultat på den första hälsoundersökningen kan ha gjort andra omställningar, som till exempel inom kost eller träning, för att må bättre. Men oavsett om det funnits andra faktorer i spel så kan det knappast ses som annat än sannolikt att cyklingen spelat en viktig roll. Väldigt många deltagare har också angett att hälsan varit ett av de viktigaste skälen till att de ville börja cykla något som bekräftar erfarenheter från andra håll och kan förklara det stora antalet sökande till projektet. 18

20 Andra glädjande resultat är att deltagarna i väldigt många fall dels har hittat oväntade värden, som naturupplevelser i cyklingen, men framför allt att många hittat nya möjligheter att använda cykeln i sin vardag. Detta stöds inte bara av Testcyklisternas svar på intervjuer och slutenkät, utan även i statistiken. Även om inte alla Testcyklister kommit över 50% ersatta vardagsbilresor så har de som gjort det ofta kommit upp i betydligt högre siffror en hel del har till och med ökat sitt resande och dessutom gjort det med extra cykelresor. Det går förstås inte att utesluta att det kan ligga statistiska missar, som till exempel undervärdering av antal bilresor från deltagarnas sida, bakom. Men då det rör sig om cirka 30% av deltagarna som har väldigt många cykelresor gjorda så är det tveksamt. Intervjustudien konstaterar att deltagarna åtminstone till viss del spridit cykling vidare till sin omgivning. Detta är också Testcyklisternas uppfattning 80% anser sig ha påverkat sin omgivning med sitt cyklande. Det är dock svårt att mäta i vilken omfattning det skett och hur många personer som börjat cykla tack vare den här typen av påverkan. Viktigt att notera är också att projektets upplägg verkar varit framgångsrikt. Intervjustudien pekar framför allt ut möjligheten för deltagarna att få testa en cykel anpassad efter sina behov som en framgångsfaktor. I detta spelade cykelexperten en väldigt viktig roll. Att det funnits krav på motprestation, som till exempel i form av rapportering, har varit positivt. Rapporteringen har också fungerat väldigt bra och förlöpt utan större problem. Svarsfrekvensen följdes upp två gånger under projektet och det fåtal som inte rapporterade blev kontaktade. Endast ett fåtal deltagare har i slutändan haft en bristfällig rapportering, och dessa är också de som varit problematiska på andra sätt. Coachen nämns inte som jätteviktig av deltagarna, men som coachen själv menade på har det varit en väldigt motiverad grupp. Det är däremot viktigt att inte bortse från att coachen även haft den viktiga uppgiften att skapa en kontinuitet i projektet gentemot deltagarna vilken inte bör underskattas. Det är inte heller nödvändigt att deltagarna själva ser nyttan med coachingen. Det är lite svårt att veta vad som genererade det stora mediaintresset i framför allt början av projektet. Det genererades dock en hel del artiklar i lokalmedia under början av projektet tack vare följejournalisterna dessa kan ha bidragit till att större medier sedan fattat intresse. Svårigheterna i projektet har framför allt varit kopplad till hanteringen av cyklarna. Det har tagit väldigt mycket mer tid och kraft i anspråk att hantera dem än beräknat, och de blev även dyrare än budgeterat. Den stora utmaningen var att hitta cykelhandlare som ville ställa upp på en leasingmodell. Detta löste sig i slutändan och cykelhandlarna var i slutet nöjda med resultatet, men det är viktigt att notera inför möjliga framtida projekt att ta dessa erfarenheter i beaktande. 19

testcyklisterna om att byta från bil till cykel

testcyklisterna om att byta från bil till cykel testcyklisterna om att byta från bil till cykel Trampa igång Innehåll 3 Om projektet Testcyklisterna 4 Resultat och erfarenheter av att ställa om från bil till cykel 5 En väg till bättre hälsa 6 Det behövs

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING Bakgrund För att nå klimatmålet om en fossilfri ekonomi år 2030 krävs en omställning till ett hållbart transportsystem. En överflyttning av fler arbetsresor

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Dialog med bilister ger nya vägvanor

Dialog med bilister ger nya vägvanor Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare Nyhetsbrev april 2014 Har du nyheter, tips och goda exempel i arbetet för ett mer hållbart resande? Kontakta Lisa Ström, 031 335 53 12 Dialog med bilister

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

Ny anställning nya vägvanor- en dialog med nyanställda Ett projekt inom ramen för Nya vägvanor, Västsvenska paketet

Ny anställning nya vägvanor- en dialog med nyanställda Ett projekt inom ramen för Nya vägvanor, Västsvenska paketet Ny anställning nya vägvanor- en dialog med nyanställda Ett projekt inom ramen för Nya vägvanor, Västsvenska paketet 2014-06-26 Göteborgsregionens kommunalförbund GR Lisa Ström Målgruppen för rapporten

Läs mer

Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad

Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad Sammanfattning Ett mobilitetskontor i Halmstad ska stimulera till klimatsmartare resval och på så sätt minska koldioxidutsläppen från transporterna. Halmstadsborna

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013

Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Resultat, Sammanfattning/Slutsatser IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-02-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Per Hansson projektledare

Per Hansson projektledare Cyklister - en grupp att räkna med 9:00 Inledning Ulf Agermark, Växjö kommun 9:15 Bra cykelparkering bidra till ökat cyklande Pelle Envall, TUB Trafikutredningsbyrån 10:15 Fika 10:30 Cyklisternas betydelse

Läs mer

Sedan starten år 2000 har över 50 000 personer deltagit i Cykelutmaningen! Femton år sedan starten är Cykelutmaningen mer aktuellt än någonsin!

Sedan starten år 2000 har över 50 000 personer deltagit i Cykelutmaningen! Femton år sedan starten är Cykelutmaningen mer aktuellt än någonsin! Cykelutmaningen är ett verktyg för er som vill uppnå era miljöoch friskvårdsmål. En rolig lagtävling där deltagarna samlar poäng till laget genom att gå, cykla och åka kollektivt till och från jobbet.

Läs mer

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare

Läs mer

Aktivitetsbeskrivning Trafikantveckan i Växjö

Aktivitetsbeskrivning Trafikantveckan i Växjö Aktivitetsbeskrivning Trafikantveckan i Växjö AKTIVITETENS NAMN Namn på aktiviteten/projektet: Trafik och klimatdag 22/9 KONTAKTPERSON Ansvarig kontaktperson Pär Wallin; Lennart Lundberg Organisationstillhörighet

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Lata marknadsföraren

Lata marknadsföraren Lata marknadsföraren *************************************************** * * * * Inre Cirkelns Månadsbrev 8, januari 2015 * * * * *************************************************** Checklista för ett

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011.

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Närvarande: Anders Johansson Rebecca Källberg Thomas Norrby Oscar Kjellberg Ulla Herlitz Nils

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer Föreningen Kulturstorm Rådhusesplanaden 10-12 903 28 Umeå Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer 1. Projektbeskrivning Idén med projektet är att introducera internet på ett lekfullt

Läs mer

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1

värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1 värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1 Alla vinner på smartare idrottsresor kontakt Katarina Bååth, katarina.baath@regionorebro.se Energikontoret Regionförbundet

Läs mer

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010 Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet Enkätundersökning december 2010 Utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet Trafikkontoret Göteborgs Stad 1 Enkät resvanor studenter på

Läs mer

Slutrapport Herbert Felix Växthus

Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Herbert Felixinstitutet startade den 1 juli 29 projektet Herbert Felix växthus. Projektet byggde på att etablera ett växthus innehållande

Läs mer

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR!

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR! Joel Ström, Caroline Lindgren, Emilia Fagerberg, Dennis Berg, Julia Ärleskog, Daniel Holst, Josephine Jansson, Sebastian Moholm, Linus Blomqvist, Jonas Karlsson. Brinellgymnasiet nässjö klass Te08 RÄDDA

Läs mer

Arrangemang av attitydförändringsaktiviteter omkring sol-och pelletssystem

Arrangemang av attitydförändringsaktiviteter omkring sol-och pelletssystem Nätverk för Förnybar Värme Arrangemang av attitydförändringsaktiviteter omkring sol-och pelletssystem Augusti 2012 Nätverk för Förnybar Värme Inledning Den här handboken syftar till att vara till hjälp

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer

pigg och effektiv personal

pigg och effektiv personal Skapa en framgångsrik arbetsplats. pigg och effektiv personal Hälsofrämjande och framgångsrik arbetsplats Vår målsättning är att hjälpa och inspirera människor att bli det bästa de kan bli! Hur jobbar

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag Konsten att sälja hållbart resande - på en eftermiddag hans@arby.se Handboken: Om att bygga samverkan Handledningen: Om att möta kunden på en eftermiddag: Körschema Vem är du, vilket är uppdraget? Drivkrafter

Läs mer

Rapport Passivhusdagarna 2009

Rapport Passivhusdagarna 2009 Rapport Passivhusdagarna 2009 Förord: Den 6-8 november anordnades Passivhusdagarna 2009 i Västra Götaland. Passivhusdagarna är från början ett tyskt initiativ och genomfördes för första gången av IG Passivhaus

Läs mer

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Rapport 2007:25 2007-11-28 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi

Läs mer

Proeff III PROjekt för EnergieFfektivisering till Företag genom tillsyn och rådgivning. 2014-11-25 Veronica Lindeberg, Länsstyrelsen Skåne

Proeff III PROjekt för EnergieFfektivisering till Företag genom tillsyn och rådgivning. 2014-11-25 Veronica Lindeberg, Länsstyrelsen Skåne Proeff III PROjekt för EnergieFfektivisering till Företag genom tillsyn och rådgivning 2014-11-25 Veronica Lindeberg, Länsstyrelsen Skåne Detta har hänt I Skåne har vi drivit projekten PROEFF I, PROEFF

Läs mer

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB Verksamhetsår 2013 Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Energikontoret i Mälardalen AB Syfte Energikontoret i Mälardalen

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Klara, färdiga, träna!

Klara, färdiga, träna! TISDAG 12 OKTOBER 2004 Klara, färdiga, träna! 1,2,3 så kommer du i gång med att motionera Vill du börja träna, men har svårt att komma i gång? Kropp & Hälsa hjälper dig att hitta motivationen. Vi behöver

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström Cykelsatsningen i Gävle Helena Werre Marie Wallström Utgångspunkter Nationella och regionala mål Transportpolitiska mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt

Läs mer

SLUTRAPPORT HÅLLBARA STÄDER I NORDEN Boverkets projekt nr 1413-1075/2012

SLUTRAPPORT HÅLLBARA STÄDER I NORDEN Boverkets projekt nr 1413-1075/2012 1 av 10 SLUTRAPPORT HÅLLBARA STÄDER I NORDEN Boverkets projekt nr 1413-1075/2012 Innehåll Inledning 2 Villkor för stöd och hur dessa har följts 2 Hur förhåller sig resultaten till syftena med stödet? 2

Läs mer

ENERGIKONTOR SYDOSTS NYHETSBREV OM EUROPEISKA TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911)

ENERGIKONTOR SYDOSTS NYHETSBREV OM EUROPEISKA TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911) TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911) Ett 40-tal aktiviteter under trafikantveckan Cirka 40 aktiviteter med koppling till hållbart resande kommer att genomföras i regionen under Europeiska trafikantveckan.

Läs mer

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Sensus studieförbund Projektledare Anna Burack e-postadress anna.burack@sensus.se Tel 08-4061635 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

Tidigare genomförda eller pågående testcyklistprojekt

Tidigare genomförda eller pågående testcyklistprojekt Bilaga 1 Tidigare genomförda eller pågående testcyklistprojekt Provacykel - Ett delprojekt för MM-åtgärder under ombyggnationen av E18 Hjulsta-Kista...1 Testcyklisterna, GR & HUV...2 Testcyklister Mölndal

Läs mer

Vinns av det lag som samlat flest resepoäng genom att gå, cykla, samåka eller resa kollektivt.

Vinns av det lag som samlat flest resepoäng genom att gå, cykla, samåka eller resa kollektivt. Klimatmatchen 2014 Priser - detta kan man vinna Nationella priser Alla lag/grupper är med och tävlar om följande nationella priser: Resetävlingen Vinns av det lag som samlat flest resepoäng genom att gå,

Läs mer

Slutrapport för projekt Biltvätt på gatan

Slutrapport för projekt Biltvätt på gatan Slutrapport för projekt Biltvätt på gatan Februari 2013 Innehåll 1. Sammanfattning och slutsatser... 2 2. Om projektet Biltvätt på gatan... 3 3. Utvärdering... 4 4. Framtida informationskampanjer... 6

Läs mer

Vintertramparna 2010/2011

Vintertramparna 2010/2011 Projektrapport av Grön Trafik: Vintertramparna 2010/2011 Projektperiod: 2010-12-01 2011-04-30 Sammanfattning Vintertramparna genomfördes mellan 1 december 2010 till 31 april 2011och har utgjort en del

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

En hälso- och miljöaktivitet för arbetsplatser

En hälso- och miljöaktivitet för arbetsplatser En hälso- och miljöaktivitet för arbetsplatser Cykelutmaningen är en rolig lagtävling som uppmuntrar fler att använda arbetsrelaterade resor till regelbunden vardagsmotion, och samtidigt göra en insats

Läs mer

Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015. Page 1

Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015. Page 1 Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015 Page 1 Testresenär vår 2015 Page 2 Syfte Att introducera bussen för bilister Att få fler att prova åka buss Att få fler att pendla med buss Att få synpunkter från ovana

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

Res lönsamt. Med kunskap om alternativa kommunikationer kan företag och individer förändra invanda resmönster och nå ett mer hållbart resande.

Res lönsamt. Med kunskap om alternativa kommunikationer kan företag och individer förändra invanda resmönster och nå ett mer hållbart resande. Res lönsamt Tjäna tid, pengar och hälsa Hållbara resor är lönsamma resor. Lönsamt för alla; samhälle, företag, organisationer och privatpersoner. Färre och snabbare arbetsresor, minskat behov av parkeringsplatser

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

du&co hjälper dig att bli bäst på distanshandel

du&co hjälper dig att bli bäst på distanshandel 40 du&co 3 2009 Packat och klart du&co hjälper dig att bli bäst på distanshandel 6 tips för bättre e-handel Fixar fotoalbum på distans Bättre överblick med katalog Så hjälper Posten dig du&co 3 2009 41

Läs mer

Miljöbladet. en informationskampanj

Miljöbladet. en informationskampanj Miljöbladet en informationskampanj Miljöbladet ska vara en informationskampanj med målet att informera de flesta människor om trafikens inverkan på miljön och att påverka dem att resa och färdas miljövänligare.

Läs mer

Referensgrupp möte 2010:1

Referensgrupp möte 2010:1 Kallade: Roger Fredriksson, Karin Steen, Lise-Lotte Boldt, Håkan Wedlund, Folke Göransson, Gunnar Lennermo,, och Maj-Liz Hedendahl Närvarande: Karin Steen, Lise-Lotte Boldt, Håkan Wedlund, Jonas Wedebrand,

Läs mer

Sammanfattning av Insightlabs undersökning

Sammanfattning av Insightlabs undersökning Sammanfattning av Insightlabs undersökning Stockholm 3 april 2014 1 Copyright 2014 Insightlab AB www.insightlab.se Insightlabs undersökning Må bra i vardagen genomfördes elektroniskt under perioden 16-31

Läs mer

Svar till Kommunvelometer 2011

Svar till Kommunvelometer 2011 Svar till Kommunvelometer 2011 Del 1. Inledande frågor Kommunens namn Östersunds kommun Antal invånare 59373 År siffran gäller 2011 Kontaktperson Petter Björnsson Titel Trafikrådgivare, Cykelsamordnare

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120612 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Hållbart resande i Jönköping Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Vad är hållbart resande? - Beteendepåverkan för ökad gång, cykling och resande med kollektivtrafik - Effektiviserad

Läs mer

Projektet Liv & Rörelse

Projektet Liv & Rörelse Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies OMSLAGSFOTO:DIGITALSTUDION Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Stadens nämnder och bolag skall upprätta riktlinjer för resande omfattande såväl resande

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Verksamhetsberättelse Energi- och klimatrådgivningen 2011

Verksamhetsberättelse Energi- och klimatrådgivningen 2011 Verksamhetsberättelse Energi- och klimatrådgivningen 2011 2 Innehållsförteckning INLEDNING... 4 AKTIVITETER... 4 Företagskväll på Norrgården... 4 40-års kalas för kommunen... 4 Ista n utan min bil / Europeiska

Läs mer

Utvärdering av Klimatmatchen 2014 i Skåne

Utvärdering av Klimatmatchen 2014 i Skåne Gif Nike F-02/03 (Lomma) delad förstaplats Klimatmatchen Sverige 2014 och vinnare Skåne Utvärdering av Klimatmatchen 2014 i Skåne Martin Lundgren, Skåneidrotten Bakgrund Idrotten är Sveriges största folkrörelse

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

MAXSUMO. Aktivitet: Testresenär Röbäck/Böleäng 2011. Av: Ida Lundström

MAXSUMO. Aktivitet: Testresenär Röbäck/Böleäng 2011. Av: Ida Lundström MAXSUMO Aktivitet: Testresenär Röbäck/Böleäng 2011 Av: Ida Lundström Övergripande syfte Aktiviteten går ut på att få vanebilister att bryta sin vana (köra bil) och istället ta buss till och från arbetet.

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Riktlinjer för arbetsgrupper. Fastställda av styrgruppen den 4 februari 2015

Riktlinjer för arbetsgrupper. Fastställda av styrgruppen den 4 februari 2015 Riktlinjer för arbetsgrupper Fastställda av styrgruppen den 4 februari 2015 Varför arbetsgrupper? Deltagare i arbetsgrupper ska bidra till nätverkets mål om att stärka aktörers förmåga till landsbygdsutveckling

Läs mer

Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år?

Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år? Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år? Trafiknät Stockholm KTH 2011-12-19 1 EU-projektet OBIS Optimering av lånecykelsystem i europeiska städer Tre år, t.o.m. augusti 2011 51 system i 10 länder, varav

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Bärkraft Journalnummer: 2008-4809 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing

Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing MINNESANTECKNINGAR Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing Medborgardialog Medborgardialogen genomföres den 4 november i hus.

Läs mer

Yttrande över Energimyndighetens rapport Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen

Yttrande över Energimyndighetens rapport Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se M2015/2144/Ee Yttrande över Energimyndighetens rapport Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen Bakgrund

Läs mer

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Syftet med detta projekt har varit att belysa effekterna på miljön av externa affärsetableringar

Läs mer

Marknad Barntotal.se tillhör marknaden för gravida och mammor med bebis, barn och/eller tonåringar.

Marknad Barntotal.se tillhör marknaden för gravida och mammor med bebis, barn och/eller tonåringar. Slutprojekt Social Media Koordinator 2014 Företag: Barntotal.se Input Affärsmål och visioner Dubbla trafiken inom ett år. Att sidan ska betala sig självt i form av annonser. Utöka det redaktionella innehållet.

Läs mer

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara) Webbenkät resvanor Frågor som alla svarar på är numrerade. Större delen av frågorna är följdfrågor som ställs utifrån hur man har svarat på de numrerade frågorna. Gulmarkerat är särskilt intressant för

Läs mer

Nominering - årets miljösatsning Med checklista

Nominering - årets miljösatsning Med checklista Nominering - årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Energieffektivisering i landsbygdsbutiker i Örebro län Journalnummer:

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer