Testcyklisterna - Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Testcyklisterna - Slutrapport"

Transkript

1 Testcyklisterna - Slutrapport Rickard Waern Göteborg 1/30/2015

2 INNEHÅLL Sammanfattning... 2 Projektmotivering... 3 Syften, mål och måluppfyllnad... 5 Syfte... 5 Aktivitetsmål... 6 Beteendemål... 8 Effektmål... 8 Genomförande... 9 Aktivitet 1. Projektstart... 9 Aktivitet 2. Uppstartsmöten Aktivitet 3. Coaching Aktivitet 4. Avslutningsmöten Aktivitet 5. Utvärdering Aktivitet 6. Framtagning av spridningsmaterial Aktivitet 7. Spridning Aktivitet 8. Projektledning Utökade och extra tillkomna aktiviteter Extra spridningsmaterial Intervjustudie Resultat Resultat och erfarenheter av att ställa om från bil till cykel Hälsoundersökning Intervjustudie Webbsida och blogg Analys Slutsatser Bilagor Bilaga 1 mötesanteckningar Bilaga 2 Informationsmaterial till kommuner och Testcyklister Bilaga 3 Intervjustudie

3 SAMMANFATTNING Testcyklisterna har drivits och genomförts av Hållbar utveckling Väst och Göteborgsregionens kommunalförbund, med Hållbar utveckling Väst som projektledare. 7 västsvenska kommuner och totalt 37 privatpersoner ifrån dessa har deltagit i Testcyklisterna. Projektet, som genomförts under 2014, syftar till att bidra till ett modalitetsskifte från bil till cykel hos deltagare och allmänhet. Detta skulle ske genom ett antal metoder. Deltagarna, eller Testcyklisterna, vilka var privatpersoner, skulle under en sexmånaders period få låna en cykel som var anpassad efter deras behov och rapportera hur många bilresor de ersatte med cykel. Till stöd hade de också en rescoach som hjälpte dem sätta individuella mål samt stötte och drev på Testcyklisterna under testperioden. En viktig del av projektet var hälsoaspekten. Att vardagscykling har positiva hälsoeffekter är välkänt, men går det att se en förändring på relativt kort tid och hur stor kan den bli? Testcyklisterna genomgick två hälsoundersökningar, en i början och en i slutet, för mäta detta. I varje kommun fanns en följejournalist som bevakade Testcyklisterna och skrev om dem i lokalmedia. En broschyr och en film togs fram där goda exempel lyftes fram. En forskare från Chalmers tekniska högskola har gjort en intervjustudie med 15 av Testcyklisterna. Resultaten från projektet har varit mycket goda. Nästan samtliga projektmål överträffades eller uppnåddes, och de som inte uppnåddes var väldigt nära. I besparad CO 2 och energi har Testcyklisterna mer än dubblerat de mål som projektet satt huvudsakligen genom att de cyklat väldigt många fler kilometer än beräknat. Nästan samtliga deltagare har ersatt 40% eller större andel av sina vardagsbilresor med cykel. Hälsoundersökningarna gav också betydligt större effekt än väntat. Vid det första tillfället var närmare 60% av Testcyklisterna i stort behov av en livsstilsförändring eller åtgärd medan cirka 40% hade bra eller mycket bra resultat. Vid den andra hälsoundersökningen efter 6 månaders vardagscykling hade mer än hälften av de som var i stort behov av förbättring bättre resultat, och över 60% av Testcyklisterna hade nu bra eller mycket bra värden. Den upplevda hälsan har också ökat 87% av deltagarna uppger att de mår bättre idag än innan projektet. Testcyklisterna har under projekttiden lyckats etablera nya resvanor och sprida cyklingen till omgivningen. Projektet har också fått mycket mediauppmärksamhet, inte bara lokalt utan även i regional, nationell och internationell media. 2

4 PROJEKTMOTIVERING Transportfrågan är en central del av miljödebatten. Genom att verka för ett skifte i resevanor från bilresande till alternativ som cykling kan många positiva miljöeffekter uppnås, som till exempel minskade utsläpp av koldioxid, luftföroreningar och andra utsläpp och reducerad energianvändning från transporter. För att nå klimatmål och trygga energiförsörjningen i transportsystemet behöver den egna bilen få en minskad roll som transportmedel i relation till lösningar som kollektivtrafik, gång, och cykling 1. Det finns också betydande sociala vinster vad gäller ett skifte från bil till cykel. Hälsoeffekter är en betydande sådan. Aktiva transportvanor ger hälsofördelar som till exempel längre livslängd 2, ökat psykiskt välbefinnande 3 och, åtminstone för ungdomar, minskad risk för diabetes, övervikt och många andra sjukdomar 4. På samhällsbasis innebär en bättre miljö och förbättrad hälsa stora ekonomiska fördelar i form av minskade kostnader för sjukvård, färre sjukdagar och en längre produktiv livslängd för invånarna. Köpenhamns kommun har beräknat de totala samhällsekonomiska vinsterna till 1,22 DKK per cyklad kilometer. Motsvarande siffra för bilåkande är en förlust på 0.69 DKK per körd kilometer i bil 5. Dessutom minskar samhällets beroende av olja och andra fossila bränslen med cykling, vilket både stärker samhällets motståndskraft mot brister på dessa resurser samt minskar politiskt beroende av oljeproducerande länder. På individbasis ger effekterna ett längre och lyckligare liv, och kan även ge ekonomiska vinster i form av minskade resekostnader då bilägande är betydligt mer kostsamt än cykelägande. Att arbeta för ett skifte från bilåkning till ett mer aktivt transportsätt som cykling är av ovanstående anledningar angeläget för att uppnå miljömål, god folkhälsa och ett mer hållbart samhälle. Tanken med Testcyklisterna var att bidra till ökad cykling genom ett antal metoder. Grundidén var att deltagare med stor demografisk spännvidd skulle ges möjlighet att testa på att skifta sitt resebeteende från bil till cyklel med stöd från projektet. Stor ansträngning lades också på att sprida erfarenheterna från dessa deltagare lokalt, via lokalmedia, och nationellt via trycksaker och en film under projektets gång. 1 Trafikverket, 2013, PM angående utsläpp i transportsektorn 2 Andersen L, Schnohr P, Schroll M, Hein H., 2000, All-Cause Mortality Associated With Physical Activity During Leisure Time, Work, Sports, and Cycling to Work 3 Peter Hassmén, Nathalie Koivula, Antti Uutela, 2000, Physical Exercise and Psychological Well-Being: A Population Study in Finland 4 Stuart JH Biddle, Trish Gorely, David J Stensel, 2004, Health-enhancing physical activity and sedentary behaviour in children and adolescents 5 City of Copenhagen, 2012, Copenhagen city of cyclists Bicycle account

5 Stödet till deltagarna bestod huvudsakligen av två former. Den första av dessa var att projektet visade deltagarna verktyg för effektiv vardagscykling som är relativt okända för svenska konsumenter idag, som till exempel elcyklar, cykelkärror, trehjulingar och cargobikes. Deltagarna fick tillgång till leasad utrustning som en del av projektet för att möjliggöra effektiv cykling och belysa nyttan av olika typer av cyklar och hjälpmedel. Den andra formen utgjordes av en cykelcoach som under projektets gång bidrog med personligt stöd och rådgivning för deltagarna utifrån individuella mål som deltagarna satt upp i samråd med coachen. Resultat från tidigare projekt visar att en tät kommunikation mellan projektledning och deltagare, möjlighet att kunna få råd och svar samt tydlig ledning är viktiga framgångsfaktorer, varför coachen också kom att ha som uppgift att driva på deltagarna. Hälsoundersökningar genomfördes med deltagarna före och efter testperioden, för att visa de goda effekterna av ett aktivt resebeteende. Spridningen är av central betydelse i alla projekt som aspirerar till att skapa förändring av människors beteende. För att säkerställa att projektet genererar de ringar på vattnet som är önskvärda rekryterades följejournalister i alla deltagande kommuner i syfte att belysa projektet och deltagarnas ansträngningar för allmänheten. Det saknades innan projektet bra, handfast information i broschyrform kring cykling och hållbara transporter att dela ut i till exempel den kommunala energi- och klimatrådgivningen eller under Trafikantveckan. Projektet ville identifiera och sammanställa goda exempel från deltagarna i en broschyr vars syfte var att belysa att alla har möjlighet att använda cykeln som ett effektivt, säkert, hälsosamt och ekonomiskt transportalternativ. Broschyren var tänkt att användas av de kommunala energi- och klimatrådgivarna i Västra Götaland och Göteborgsregionens kommunalförbunds nätverk för hållbart resande, samt även delges Energikontoren Sverige, och andra aktörer finansiären kan finna relevanta. Med dessa medel ska projektet bidra till ett skifte i modalitet från bil till cykel. 4

6 SYFTEN, MÅL OCH MÅLUPPFYLLNAD Här återges syftet med projektet samt dess mål. Under varje punkt anges i vilken utsträckning målet är uppnått. Notera att vissa mål är märkta som uppdaterade eller tillkomna. Detta enligt den tilläggsansökan projektet gjort till Energimyndigheten. För ytterligare resultat, se resultatkapitlet. SYFTE Syftet med Testcyklisterna är att: 1. Visa upp goda exempel för hur cykeln kan fungera som transportmedel för vardagsresor för olika målgrupper genom att Testcyklister får coaching och tillgång till cyklar anpassade för deras behov. Dessa exempel ska även visa vilka vinster som kan uppnås för individen avseende hälsa och ekonomi samt hur cykeln kan vara ett både snabbt och effektivt transportmedel. Deltagarna, som har kommit från olika målgrupper, har fått välja mellan ett brett utbud av cyklar och tillbehör i konsultation med en cykelexpert som hjälpt dem hitta en lösning för deras individuella behov. Genom projektet har en rescoach följt deltagarna och både stöttat och drivit på dem. Hälsoundersökningarna och deltagarnas bedömning av sin hälsa efter projektet bekräftar att vardagscykling har haft en positiv inverkan både på verklig och upplevd hälsa. Deltagarna har även sparat pengar och hittat nya sätt att ta sig fram med cykel i sin vardag. Syftet anses uppfyllt. 5

7 2. Inspirera människor till ökat cyklande genom spridning av resultaten till så stora segment av befolkningen i de deltagande kommunerna som möjligt, och även utanför kommunerna genom olika kanaler. Projektet har haft en följejournalist i varje kommun, vilka skrivit artiklar i lokalmedia. Deltagarna har i flera fall även varit med på lokala arrangemang i sina kommuner som till exempel trafikantveckan. Testcyklisterna har även bevakats av både regional och internationell media. En broschyr och en film med goda exempel från projektet har tagits fram och marknadsförts. En slutrapport riktad emot intresserad allmänhet har också tagits fram. Spridning och marknadsföring av projektet fortsätter både genom Hållbar utveckling Västs och Göteborgsregionens kommunalförbunds olika kanaler. Syftet anses uppfyllt. AKTIVITETSMÅL 7 kommuner deltar i projektet. Målet är uppfyllt. Kommunerna som deltagit är: Ale, Alingsås, Halmstad, Lidköping, Lilla Edet, Mölndal och Öckerö. 35 deltagare representerande olika målgrupper medverkar från de 7 kommunerna. Målet är uppfyllt. 37 deltagare representerande olika målgrupper har medverkat. Varje deltagare åtar sig att under projektet ersätta minst en vardagsbilresa med cykel (exempelvis till arbetet, till affären, till förskolan). Målet är uppfyllt. Samtliga deltagare åtog sig att ersätta minst en vardagsbilresa under projektets gång. Varje deltagare genomgår två hälsoundersökningar (före och efter) samt har coachningssamtal vid tre tillfällen under projektet. Målet är delvis uppfyllt. Många deltagare fick förhinder vid en av hälsoundersökningarna en bidragande orsak var att de var tvungna att genomföras på dagtid. Ungefär hälften av deltagarna genomgick båda undersökningarna. De allra flesta deltog vid åtminstone ett tillfälle. Samtliga deltagare har haft coachningssamtal vid minst tre tillfällen under projektet. Deltagarnas erfarenheter och förbättringsförslag kring cykling i kommunen återkopplas till ansvariga för cykelinfrastruktur i respektive kommun. Målet är uppfyllt. Deltagarna blev under uppstartsmötena informerade om vart de kunde vända sig med kommentarer och förslag. Under avslutningsmötena fick de delge sina erfarenheter direkt till kommunrepresentant. 6

8 En journalist i varje kommun följer deltagarna i lokalmedia. Målet är uppfyllt. I en av kommunerna slutade dock en av journalisterna sin tjänst under projektets gång och glömde att informera kommunprojektledaren vilket ledde till lite sämre täckning i den berörda kommunen. Minst ett gott exempel tas fram för vardera av följande målgrupper: pensionär, barnfamilj, ung vuxen, arbetspendlare. De goda exemplen ska vara spridda i kön och ålder. Målet är uppfyllt. De goda exemplen presenteras i en broschyr som trycks upp, samt en film. Spridningsmaterialet distribueras genom olika kanaler, bland annat genom Energikontoren och Trafikantveckan. (Uppdaterat mål) Målet är uppfyllt. Resultaten sprids till andra än de deltagande kommunerna genom presentation på lämpliga konferenser och för nätverk. Målet är uppfyllt. Bortsett från de i det föregående målet nämnda kanalerna har materialet även presenteras för miljöstrateger i Västra Götaland samt via Göteborgsregionens kommunalförbunds Nätverk för hållbart resande. De kommunala energi- och klimatrådgivarna i Västra Götaland kommer under våren 2015 få materialet presenterat för sig. Forskare från Chalmers tekniska högskola djupintervjuar några av testcyklisterna samt införlivar resultatet i sin forskning. (Tillkommit mål) Målet är uppfyllt. Helena Strömberg från Chalmers tekniska högskola har intervjuat 15 deltagare, skrivit en analys och tagit resultaten med sig i sitt fortsatta arbete. 7

9 BETEENDEMÅL Minst 90% av deltagarna har ersatt 50% av sina vardagsbilresor med cykling under projektet. Målet är ej uppfyllt. 80% av deltagarna har ersatt åtminstone 50% av sina vardagsbilresor med cykel. Målet var dock väldigt nära att nås ifall de deltagare som ersatt minst 40% av resorna tas med kommer procentsatsen upp i över 90%. Mätverktygen kunde inte mäta effekten med den precision som krävdes för att till fullo utvärdera målet, men genom att ta medelvärdet av hur många bilresor i veckan deltagarna ansåg sig göra vid de två resvaneundersökningarna kunde en approximation av varje deltagares bilresor per vecka göras. Genom att dividera antalet ersatta resor per vecka med antalet bilresor per vecka gick det därmed att se ungefär hur stor andel av de veckoliga bilresorna som blev ersatta av varje deltagare. Resultatet kunde därefter summeras och andelen deltagare över 50% räknas ut. Samtliga deltagare uppger vid projektslut att de upplever ökade möjligheter att cykla i sin vardag. Målet är ej uppfyllt. 90% av deltagarna uppgav vid slutenkäten att de ser möjligheter för cykling i sin vardag som de inte såg innan projektet. Frågan formulerades olyckligt nog dock lite annorlunda än projektmålet. Projektet ger upphov till minst 30 inslag i lokalmedia i de deltagande kommunerna samt 5 inslag i regional, nationell eller internationell media. (Uppdaterat mål) Målet är ej uppnått. Projektet har noterat totalt 29 mediainslag, varav 14 var i lokal media och 15 i regional, nationell eller internationell media. Dessa är alla samlade på Utöver de nyheter som publicerats online känner projektledningen till att flera av de lokala tidningarna inte publiceras på nätet. Dock är de verifierade mediainslagen endast 29 av målsatta 35. EFFEKTMÅL Förbättrad hälsa och minskad miljöpåverkan hos deltagarna. 35 deltagare sparar tillsammans 3,3 ton CO 2 samt minskar sin energianvändning med 12,5 MWh genom att ersätta bilvardagsresor med cykel. Målet är uppnått. 37 deltagare har tillsammans sparat 6,9 ton CO 2 samt minskat sin energianvändning med 29,8 MWh. Uträkningarna är baserade på ett 0,19 kg/km CO 2-utsläpp, en bränsleförbrukning på 0,89 liter/mil samt antagandet att 1 liter bensin innehåller 9,1 kwh. Testcyklisterna ersatte allt som allt ,7 km bilresor med cykel under projektet. 8

10 Samtliga deltagare som har ökat sin cykling har förbättrade värden i andra hälsoundersökningen, jämfört med första. Målet är sannolikt uppnått. Projektet kunde och ville inte av integritetsskäl se enskilda individers värden, utan fick en sammanställning av hela gruppens hälsoförändring. Denna talar dock för att målet är uppnått: Vid det första tillfället var närmare 60% av Testcyklisterna i stort behov av en livsstilsförändring eller åtgärd och cirka 40% hade bra eller mycket bra resultat. Vid den andra hälsoundersökningen efter 6 månaders vardagscykling hade mer än hälften av de som var i stort behov av förbättring bättre resultat, och över 60% av Testcyklisterna hade nu bra eller mycket bra värden. Med tanke på den stora förbättringen verkar det därmed rimligt att anta att hälsan generellt förbättras hos deltagarna. GENOMFÖRANDE Följande aktiviteter var planerade under projektet, vilket planerades genomföras från januari till december Nedan anges hur de genomförts, varefter ytterligare aktiviteter i projektet som tillkommit under tiden beskrivs. AKTIVITET 1. PROJEKTSTART Under projektstarten rekryterades intresserade kommuner till projektet allt som allt sju stycken. Projektledningen tittade på tidigare projekt samt forskning på området för att ta in erfarenheter och kunskap i projektet. Projektet tog in offerter från olika coacher, cykelhandlare och företagshälsovårdsaktörer. Att hitta en coach, cykelexpert samt vårdföretag var relativt okomplicerat, medan det visade sig vara betydligt svårare att hitta cykelhandlare som var intresserade av att satsa på den leasingmodell som projektet hade tänkt sig. I slutändan hittades en leverantör som kunde erbjuda leasing på ett antal av de cykeltyper projektet ville ge deltagarna möjlighet att välja mellan. För de kvarvarande cykeltyperna letades ett par leverantörer upp från vilka projektet kunde köpa de cyklar som behövdes. I de flesta av dessa fall kunde ett avtal skrivas där leverantören erbjöd sig att köpa tillbaka cykeln från projektet ifall Testcyklisten som använt den inte ville köpa loss cykeln från projektet. I slutändan kunde ett brett utbud av cykeltyper och accessoarer erbjudas deltagarna. Dessa var: Elcyklar Vanliga dam- och herrcyklar Trehjulingar för vuxna Vikcyklar Lastcyklar, både två- och trehjuliga Cykelkärror Barnkärror 9

11 Utöver detta basutbud beslöts det att ta in eventuella specialönskemål från deltagarna i mån av budgetutrymme. Ett startmöte hölls med representanter för de deltagande kommunerna (kommunprojektledare), coach, cykelexpert samt projektledning. På mötet diskuterades upplägget på projektet och projektledningen presenterade det informationsmaterial som arbetats fram samt riktlinjer för hur deltagare till projektet skulle rekryteras och vilken profil de borde ha. Efter startmötet påbörjades re krytering av följejournalister och Testcyklisterna själva. Kommunprojektledarna kontaktade journalister i respektive lokalmedia och samtliga lyckades intressera en eller flera lokaltidningar, vilka skulle komma att följa Testcyklisternas resa. Projektledningen tog fram en webbaserad resvaneundersökning samt efterföljande frågor som alla potentiella deltagare behövde fylla i. Kommunprojektledarna marknadsförde därefter projektet i sina respektive kommuner. Nästan 400 ansökningar inkom, vilka sovrades baserat på demografisk fördelning, livssituation, resvanor samt motivering till deltagande. Ett första urval gjordes av kommunprojektledarna, varpå projektledningen granskade de kvarvarande ansökningarna utifrån de kriterier som satts upp för deltagande. I slutänden valdes 37 deltagare ifrån olika demografiska grupper och med olika resbehov ut och kallades till startmöten. AKTIVITET 2. UPPSTARTSMÖTEN Under mars genomfördes uppstartsmöten i varje kommun där projektledning, kommunprojektledaren, coach, cykelexpert och i flera fall media träffade Testcyklisterna för första gången. Flera kommuner hade också med en representant från trafik- eller gatuförvaltningen som var ansvariga för cykelinfrastruktur, drift och underhåll. På mötena fick deltagarna hjälp av cykelexpert med att välja cykel, ett första coachmöte samt information om projektet och sina åtaganden. I slutänden kunde alla Testcyklister erbjudas sitt förstaval vad gällde cykel. 10

12 Efter uppstartsmötena levererades cyklar till Testcyklisterna som sedan påbörjade sin cykling. Alla kom inte igång exakt samtidigt, men de allra flesta började cykla under de första två veckorna i april. Alla deltagare cyklade i ungefär 6 månader. AKTIVITET 3. COACHING Coachen har från uppstarts- till avslutningsmöten haft återkommande och kontinuerlig kontakt med Testcyklisterna. På uppstartsmötet fick alla Testcyklister en individuell konsultation där de satte upp mål med sitt resande och fick diskutera hur de skulle uppnå dem. Coachen följde sedan upp och drev på deltagarna under projekttiden, där mer tid lades på dem som bedömdes behöva mer stöd och mindre på dem som var mer självgående. På avslutningsmötena hölls en avslutande coachingomgång för deltagarna. AKTIVITET 4. AVSLUTNINGSMÖTEN Under oktober och början av november hölls avslutningsmöten för Testcyklisterna i respektive kommun. Projektledning, kommunprojektledare, Testcyklister, coach, ansvariga för cykelinfrastruktur, drift och underhåll och i de flesta fall media var på plats. Projektledning och kommunprojektledare berättade om resultaten, vad som händer i framtiden och tackade deltagarna för sitt stora engagemang. Testcyklisterna fick berätta om sina erfarenheter, lämna feedback till kommunen på hur det var att cykla i kommunen och träffa coachen för ett avslutande samtal. AKTIVITET 5. UTVÄRDERING Inför rekryteringen av Testcyklisterna togs en resvaneundersökning fram vilka alla deltagare svarade på. Denna följdes upp med en enkät efter avslutningsmötena. Två hälsoundersökningar genomfördes, en innan deltagarna började cykla och en i slutet av cykelperioden för att se hur deras hälsa påverkats av projektet. Deltagarna från Halmstad medverkade inte i hälsoundersökningarna då kommunen bett att bli undantagen från dessa på grund av att de nyligen haft ett cykelprojekt där de genomförde liknande undersökningar. Testcyklisterna dokumenterade sitt resande i en webbaserad resedagbok. Varannan vecka gick de in och fyllde i hur mycket de cyklat under perioden. De påmindes genom ett nyhetsbrev som gick ut till alla Testcyklister varannan vecka. All data sammanställdes och jämfördes i slutet av projektet för att mäta resultaten. AKTIVITET 6. FRAMTAGNING AV SPRIDNINGSMATERIAL Den ursprungliga tanken var att ta fram en broschyr vid projektslut. Då projektet visade sig ha väldigt stort mediagenomslag under våren beslöt projektledningen att försöka utöka och tidigarelägga spridningsmaterialet. Resultatet blev en finare broschyr samt en film. Se utökade och extra tillkomna aktiviteter senare i kapitlet för mer information Kommunprojektledarna skickade förslag på vilka de tyckte var lämpliga att vara goda exempel i spridningsmaterialet. Projektledningen valde därefter ut sju Testcyklister att vara med i 11

13 spridningsmaterialet. Viktigt för urvalet var att få en grupp som var spridd i ålder, kön samt livssituation och resvanor. AKTIVITET 7. SPRIDNING En av de viktigaste spridningskanalerna var de följejournalister som rekryterats tidigt i projektet. Dessa bidrog till många tidningsartiklar och ökade den lokala anknytningen och förhoppningsvis därmed igenkänning hos läsarna. Följejournalisterna var med hela vägen genom projektet och hade huvudsakligen kontakt med Testcyklisterna själva samt kommunprojektledarna. En annan central del av spridning och internt stöd till Testcyklisterna var den blogg och hemsida som upprättades. Testcyklisterna uppmuntrades att skriva om sina erfarenheter på dit alla deltagare och kommunprojektledare fick ett konto. På hemsidan lades upp information, tidningsartiklar, spridningsmaterial och annat som var intressant för deltagare och intresserade. Testcyklisterna var mycket aktiva på bloggen hela vägen genom projektet. Intressanta bloggposter, nyheter och annat som hände på websidan var grunden till nyhetsbrevet deltagarna fick varannan vecka för att påminna dem om att rapportera. Hemsidan och bloggen kopplades även till en Facebook-sida. Projektet har presenterats i olika sammanhang, framför allt i Västra Götaland. Det har till exempel presenterats för länets miljöstrateger samt Göteborgsregionens kommunalförbunds Nätverk för hållbart resande. En presentation för de kommunala energi- och klimatrådgivarna planeras genomföras våren AKTIVITET 8. PROJEKTLEDNING Projektledningen, vilken bestått av representanter från Hållbar utveckling Väst och Göteborgsregionens kommunalförbund har löpande under projektet hanterat mediakommunikation, kontakter, ekonomi, löst problem samt tagit fram informationsmaterial, slutrapport och annat som hör projektledning till. UTÖKADE OCH EXTRA TILLKOMNA AKTIVITETER Redan relativt tidigt i projektet var ett antal saker tydliga för projektledningen. Dels hade betydligt mer tid än beräknat gått åt till att hitta och förhandla med cykelhandlare, dels blev cyklarna dyrare än beräknat. Rent generellt gick det åt mer arbetstid än budgeterat. Intresset för projektet var stort och media skrev mycket om Testcyklisterna under våren, vilket resulterade i att projektledningen ville ta fram spridningsmaterialet så tidigt som möjligt och helst även i fler och bättre former än ursprungligen tänkt. Projektet var också intresserat av att hitta en följeforskare till Testcyklisterna som kunde dels bidra med att stärka resultat och utvärdering men framför allt ta vara på projektets erfarenheter och föra dem vidare inom akademin. Detta visade sig svårt utan finansiering. För att lösa dessa problem och ta tillvara på möjligheterna gjordes ett antal extraansökningar. Projektet sökte och fick pengar från både Naturskyddsföreningen och EU:s kampanj Do the right mix för att täcka upp extra cykelkostnader. 12

14 Projektet sökte också extra stöd från energimyndigheten vilket beviljades i detta ingick pengar för extra arbetstimmar och materialkostnader men även finansiering för en film och layoutad broschyr samt en följeforskare. EXTRA SPRIDNINGSMATERIAL Projektledningen tog in offerter från ett antal aktörer för att producera spridningsmaterialet, vilket sedan producerades under sommaren 2014 för att vara klart i tid till Trafikantveckan i september. Resultatet blev dels en broschyr samt en film som nu finns tillgängliga genom Filmen finns också upplagd på Youtube. Då det kommit intresse från internationellt håll finns filmen även textad på engelska och spanska. INTERVJUSTUDIE En följeforskare från Chalmers tekniska högskola rekryterades. Resultatet blev intervjuer med ungefär hälften av Testcyklisterna samt medföljande analys. Studien användes sedan dels för resultat och uppföljning inom projektet men ligger också till grund för vidare forskning inom hållbara transporter. 13

15 RESULTAT 37 deltagare från 7 kommuner medverkade i Testcyklisterna. Kommunerna i projektet var Ale, Alingsås, Halmstad, Lidköping, Lilla Edet, Mölndal och Öckerö. Resultaten baseras på ett antal olika källor. Testcyklisterna har fyllt i en inledande resvaneundersökning samt en motsvarande i slutet. De har också svarat på en slutenkät. Under projektet har deltagarna varannan vecka även rapporterat sina resor via ett webverktyg. I rapporteringen meddelade Testcyklisterna hur många resor de ersatt för varje vecka samt vilken typ av resor som ersattes. Rapporteringen har fallit väl ut. Deltagarna rapporterade i genomsnitt 19,5 veckor var, och hade cyklarna i cirka sex månader eller runt 25 veckor. De behövde heller inte rapportera under de veckor de hade semester. 19,5 veckor/testcyklist bör därmed ses som en mycket god grund för datainsamlingen. Endast en person avvek från rapporteringen, vilket gör att data finns för 36 av de 37 deltagarna. Dataunderlaget och beräkningarna som presenteras nedan är därmed baserade på 36 Testcyklister. Deltagarna genomgick två hälsoundersökningar, en innan de började cykla samt en precis i slutet av projektet. Helena Strömberg, forskare vid Chalmers tekniska högskola, har intervjuat 15 av Testcyklisterna i syfte att undersöka deltagarnas motivation inför, och erfarenheter under, projektet. Detta följdes upp av en analys. Data från ovanstående källor ligger till grund för resultaten som presenteras nedan. RESULTAT OCH ERFARENHETER AV ATT STÄLLA OM FRÅN BIL TILL CYKEL Tillsammans har deltagarna sparat 6,9 ton CO 2 samt minskat sin energianvändning med 29,8 MWh. Varje Testcyklist har ersatt i genomsnitt 136 bilresor med cykel under projektets gång, för en total siffra av 4899 ersatta resor i projektet. Deltagarna rapporterade även vilken typ av resor de ersatt. Ersatta resor i Testcyklisterna 11% 13% 30% 17% 12% 17% Arbete/Studier Hämta/lämna barn Inköpsresor Fritidsresor Sociala resor Övriga vardagsresor 14

16 Den tydligt populäraste resan att ersätta med cykel visade sig vara arbetsresan. Resten av resorna ligger ganska jämt fördelade mellan de andra kategorierna. Det verkar med andra ord som att det går att göra de flesta typer av vardagsresor med cykeln. 90% av Testcyklisterna har hittat nya sätt att använda cykeln på under projektets gång. Många har lämnat kommentarer om hur de hittat möjligheter att göra nya typer av resor som de inte tänkt på innan. Den absolut vanligaste är att handla, vilket många börjat göra när de är på väg hem från jobbet. Som en av Testcyklisterna uttrycker det: Jag handlar mer i matbutiker nu direkt efter jobbet när jag har cyklat. I stort sett alla nära ärenden görs med hjälp av cykeln.. Testcyklisterna har också sparat pengar på sitt cyklande. På sex månader har deltagarna sparat i genomsnitt kr i bensinpengar. Flera av mina kompisar har börjat se över sina resor och funderar också på att cykla till sina jobb är en ganska typisk erfarenhet bland Testcyklisterna. 80% av dem uppger att de påverkat omgivningen med sina nya cykelvanor. Vanligast är att vänner, grannar och kollegor är nyfikna, och flera av Testcyklisterna säger att människor omkring dem blivit inspirerade till att själva börja cykla eller cykla mer. Framför allt de Testcyklister som haft lite ovanligare cykeltyper har även blivit uppmärksammade på stan, av medresenärer på bussen och andra nyfikna. Flera Testcyklister har också låtit intresserade i sin omgivning testa sina cyklar. Överlag är Testcyklisterna mycket nöjda med projektet som helhet och ger det 4,5 av 5, där 5 är bäst. HÄLSOUNDERSÖKNING Hälsoeffekterna av cykling är väldokumenterade i olika projekt och studier, och möjligheten till motion är också en av de vanligaste anledningarna till att människor väljer att cykla. Men går det verkligen att få bättre hälsa av att byta ut ett par resor från bil till cykel i veckan? För att se vilken påverkan 6 månader av detta gav fick ett företagshälsovårdsföretag i uppdrag att kartlägga Testcyklisternas hälsa. Testcyklisterna genomförde två hälsokontroller, en i början av projektet och en i slutet. Resultaten var både överraskande och glädjande. Hälsoundersökning 1 Hälsoundersökning 2 9% 27% 23% 32% 59% 14% 0% 36% I stort behov av livsstilsförändring eller åtgärd Behov av livsstilförändring eller åtgärd Bra livsstil och hälsodata Mycket bra livsstil och hälsodata I stort behov av livsstilsförändring eller åtgärd Behov av livsstilförändring eller åtgärd Bra livsstil och hälsodata Mycket bra livsstil och hälsodata 15

17 Vid det första tillfället var närmare 60% av Testcyklisterna i stort behov av en livsstilsförändring eller åtgärd och cirka 40% hade bra eller mycket bra resultat. Vid den andra hälsoundersökningen efter 6 månaders vardagscykling hade mer än hälften av de som var i stort behov av förbättring bättre resultat, och över 60% av Testcyklisterna hade nu bra eller mycket bra värden. Processen fångas av många kommentarer från Testcyklister, till exempel Jag är piggare på jobbet och känner mig gladare när jag ska göra mina arbetsuppgifter. När jag cyklar hem "cyklar jag av mig" dagens händelser vilket gör att jag känner mig gladare och piggare hemma också. och Har blivit piggare, fått bättre kondition. Har blivit motiverad att hålla mig aktiv.. Just att man känner sig piggare och gladare är vanligt återkommande kommentarer från Testcyklisterna både det fysiska och mentala välbefinnandet har ökat. Deltagarna upplever också att de har bättre kondition, mer muskler, lägre blodtryck, orkar mer, har större flexibilitet, större frihetskänsla, får bättre sömn, är mindre stressade, mer motiverade att hålla sig aktiva, gått ner i vikt, fått mer vardagsmotion och tid att fundera på saker. När Testcyklisterna svarade på om de tyckte att deras hälsa förbättrats av projektet svarade hela 87% ja. INTERVJUSTUDIE 15 av Testcyklisterna har blivit intervjuade av Helena Strömberg vid Chalmers tekniska högskola, som har analyserat och skrivit en forskningsrapport av deras svar. I den dras ett antal slutsatser om projektet och deltagarna. Studiens mål var att få fram vad dessa deltagare kan lära oss om hur människor kan förändra sitt transportbeteende, att utreda om denna form av projekt är ett bra sätt att stödja människor som vill förändra sitt beteende samt att undersöka vilka spridningseffekter ett projekt som Testcyklisterna kan få. Dels visar rapporten att projektet lyckats stötta Testcyklisterna till att börja cykla tre eller fler dagar i veckan och att Testcyklisterna upptäckt många fördelar med cykling, som smidigheten i att komma från dörr till dörr och hälsoeffekterna. Själva cyklandet upplevs också som roligt, och flera av deltagarna pratar om de fina naturupplevelser de haft när de cyklat. De hade inte insett hur mycket man missar när man åker bil - när man cyklar får man se, lukta och känna saker hela vägen. Man upplever också att cyklingen har positiva följdeffekter och många nämner att det är både energigivande och avkopplande. Rapporten bekräftar också att Testcyklisterna, åtminstone i begränsad omfattning, spridit cyklandet vidare till andra i sin omgivning. Deltagarna har däremot stött på en del hinder för cyklandet, men har till stor del anpassat antingen vardagen, hur de använder cykeln, eller vilken cykel de använt för att fortsätta cykla. En cykel anpassad till individens behov kan i många fall motverka de hindrande faktorerna; elassist kan hjälpa mot motvind och backar, speciellt över långa sträckor, och minska behovet av ombyte och dusch när man kommer fram; lastcykel kan hjälpa med att få med sig arbetsutrustning, handla mat på hemvägen eller att skjutsa barn till dagis och skola; vikcykel kan göra att cykeln blir en flexibel och smidig del i resor som görs med flera transportmedel över långa distanser, och en 3-hjuling kan hjälpa cyklisten att känna sig trygg och bekväm på cykeln även när man har problem med en vanlig cykel. 16

18 Det råder stor enighet bland Testcyklisterna om att projektet har varit framgångsrikt och verkligen stöttat dem i sin vilja att börja cykla. Vissa har uppskattat att det finns en coach och en struktur som har lite koll på en. Att behöva rapportera samt att coachen kunde ringa och kolla har sporrat dem att fortsätta. Någon nämner hjälpen med att sätta ramar för sig själv som viktig för att inte ta sig vatten över huvudet, för att sedan ge upp direkt. Projektformatet och coachen gav stöd i detta fall med att sätta upp delmål och med tidsbegränsningen. Annars har coachningen enligt studien inte uppfattats som så nödvändig under projektet, och flera deltagare har uttryckt att den inte gav något. Å andra sidan har det gått väldigt bra för deltagarna så de har inte behövt den extra motivationen som coachen kunde erbjuda. Deltagarna verkar i stor utsträckning ha börjat cykla och är mycket nöjda med cyklingen och de effekter den har gett. Testcyklisterna har lyckats skapa en cykelvana. För en del av dem har den ökade cyklingen inneburit lite anpassningar, för andra inte. Att sätta in cykling i livspusslet kräver planering, och för vissa av Testcyklisterna har det krävts att de ökat sin planering. Andra tycker att livet är en enda stor planering ändå, och det var bara att skifta runt lite i den. Om man ger människor möjligheten att få testa om det fungerar att använda cykling som transportmedel i vardagen utan att det kräver för stora investeringar i tid, ork och pengar så kommer de antagligen att cykla. Det i projektet som hjälpt Testcyklisterna att förändra sitt beteende har framförallt varit möjligheten att testa på cyklingen; att projektet sänkt trösklarna genom att erbjuda stöd att hitta rätt cykel och att de också fått låna en cykel under perioden. Cyklingens många positiva sidor, som hälsofrämjandet, stressminskning, avkoppling, naturupplevelser och cykelglädje, har också gjort sitt för att motivera deltagarna. De har upptäckt vad cykling är bra för och var det passar in i deras vardag. WEBBSIDA OCH BLOGG Websidan var främst till för att vara ett internt stöd till Testcyklisterna där de kunde hitta information, dela med sig av sina erfarenheter och känna att de alla var en del av ett större sammanhang. Sidan lades upp i slutet av mars, och deltagarna fick tillgång till den strax efter startmötena i sina kommuner. 70% av deltagarna uppger att de använt sig av websidan, vissa varje dag och en del någon gång i månaden. De flesta av de som använt sidan och kommenterat uppger att de besökt den några gånger i veckan. Ett antal av Testcyklisterna har varit väldigt aktiva på bloggen, och tillsammans med ytterligare några deltagare som skrev inlägg då och då eller enstaka gånger samt inlägg och uppdateringar från kommunprojektledare och projektledning var sidan väldigt levande under hela projektperioden. Ett sekundärt syfte har varit att bidra till spridningen av projektet. Statistiken för 2014 visar att ungefär 32% av användarna var återkommande, rimligtvis Testcyklister, projektledning och övriga primära användare. Resterande dryga 67% var engångsbesökare. Totalt har sidan haft ungefär visningar, eller drygt 1000 i månaden sedan den skapades. 17

19 ANALYS I besparad CO 2 och energi har Testcyklisterna mer än dubblerat de mål som projektet satt huvudsakligen genom att de cyklat väldigt många fler kilometer än beräknat. Däremot uppnåddes ändå inte målet att 90% av Testcyklisterna skulle ha bytt ut 50% av sina vardagsbilresor mot cykelresor. Anledningen till detta till synes motstridiga resultat kan förklaras av att många Testcyklister valde att byta ut resor på betydligt längre sträckor än projektledningen trott skulle ske, vilket resulterar i många fler kilometer cyklade men inte fler resor utbytta. Det finns också en viss snedfördelning i statistiken många som cyklade mycket gick verkligen in för cyklingen och bytte i flera fall ut i princip alla resor mot cykel och kom upp i väldigt många cyklade kilometer. Det kan även vara så att en del deltagare haft svårt att bedöma sina resmönster i resvaneundersökningen, så det i vissa fall på rapporteringen verkar som att de har betydligt fler eller färre resor per vecka än vad de beräknat. Detta kan dock slå åt båda håll, så det är svårt att bedöma vilken inverkan det kan haft på resultaten. 300,00% Procent bilresor ersatta med cykel 250,00% 200,00% 150,00% 100,00% 50,00% 0,00% Bortsett från dessa goda men något märkliga resultat var resultaten av hälsoundersökningen den största överraskningen. Det diskuterades friskt under projektutvecklingen vilken påverkan, om någon, skulle kunna uppnås på sex månaders ökad vardagscykling. Att deltagarna skulle ha en högre upplevd och mental hälsa var väntat, men det starka fysiska resultatet var över allas förväntan. Det är viktigt att poängtera att det inte går att isolera resultatet till cyklingen deltagare som haft nedslående resultat på den första hälsoundersökningen kan ha gjort andra omställningar, som till exempel inom kost eller träning, för att må bättre. Men oavsett om det funnits andra faktorer i spel så kan det knappast ses som annat än sannolikt att cyklingen spelat en viktig roll. Väldigt många deltagare har också angett att hälsan varit ett av de viktigaste skälen till att de ville börja cykla något som bekräftar erfarenheter från andra håll och kan förklara det stora antalet sökande till projektet. 18

20 Andra glädjande resultat är att deltagarna i väldigt många fall dels har hittat oväntade värden, som naturupplevelser i cyklingen, men framför allt att många hittat nya möjligheter att använda cykeln i sin vardag. Detta stöds inte bara av Testcyklisternas svar på intervjuer och slutenkät, utan även i statistiken. Även om inte alla Testcyklister kommit över 50% ersatta vardagsbilresor så har de som gjort det ofta kommit upp i betydligt högre siffror en hel del har till och med ökat sitt resande och dessutom gjort det med extra cykelresor. Det går förstås inte att utesluta att det kan ligga statistiska missar, som till exempel undervärdering av antal bilresor från deltagarnas sida, bakom. Men då det rör sig om cirka 30% av deltagarna som har väldigt många cykelresor gjorda så är det tveksamt. Intervjustudien konstaterar att deltagarna åtminstone till viss del spridit cykling vidare till sin omgivning. Detta är också Testcyklisternas uppfattning 80% anser sig ha påverkat sin omgivning med sitt cyklande. Det är dock svårt att mäta i vilken omfattning det skett och hur många personer som börjat cykla tack vare den här typen av påverkan. Viktigt att notera är också att projektets upplägg verkar varit framgångsrikt. Intervjustudien pekar framför allt ut möjligheten för deltagarna att få testa en cykel anpassad efter sina behov som en framgångsfaktor. I detta spelade cykelexperten en väldigt viktig roll. Att det funnits krav på motprestation, som till exempel i form av rapportering, har varit positivt. Rapporteringen har också fungerat väldigt bra och förlöpt utan större problem. Svarsfrekvensen följdes upp två gånger under projektet och det fåtal som inte rapporterade blev kontaktade. Endast ett fåtal deltagare har i slutändan haft en bristfällig rapportering, och dessa är också de som varit problematiska på andra sätt. Coachen nämns inte som jätteviktig av deltagarna, men som coachen själv menade på har det varit en väldigt motiverad grupp. Det är däremot viktigt att inte bortse från att coachen även haft den viktiga uppgiften att skapa en kontinuitet i projektet gentemot deltagarna vilken inte bör underskattas. Det är inte heller nödvändigt att deltagarna själva ser nyttan med coachingen. Det är lite svårt att veta vad som genererade det stora mediaintresset i framför allt början av projektet. Det genererades dock en hel del artiklar i lokalmedia under början av projektet tack vare följejournalisterna dessa kan ha bidragit till att större medier sedan fattat intresse. Svårigheterna i projektet har framför allt varit kopplad till hanteringen av cyklarna. Det har tagit väldigt mycket mer tid och kraft i anspråk att hantera dem än beräknat, och de blev även dyrare än budgeterat. Den stora utmaningen var att hitta cykelhandlare som ville ställa upp på en leasingmodell. Detta löste sig i slutändan och cykelhandlarna var i slutet nöjda med resultatet, men det är viktigt att notera inför möjliga framtida projekt att ta dessa erfarenheter i beaktande. 19

testcyklisterna om att byta från bil till cykel

testcyklisterna om att byta från bil till cykel testcyklisterna om att byta från bil till cykel Trampa igång Innehåll 3 Om projektet Testcyklisterna 4 Resultat och erfarenheter av att ställa om från bil till cykel 5 En väg till bättre hälsa 6 Det behövs

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING Bakgrund För att nå klimatmålet om en fossilfri ekonomi år 2030 krävs en omställning till ett hållbart transportsystem. En överflyttning av fler arbetsresor

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Rapport från Hälsotrampare Kronoberg 2012. Av Jörgen Gustavsson, Lena Bååt och Pär Wallin

Rapport från Hälsotrampare Kronoberg 2012. Av Jörgen Gustavsson, Lena Bååt och Pär Wallin Rapport från Hälsotrampare Kronoberg 2012 Av Jörgen Gustavsson, Lena Bååt och Pär Wallin 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Syfte med projektet... 4 Beskrivning av genomförandet...

Läs mer

Dialog med bilister ger nya vägvanor

Dialog med bilister ger nya vägvanor Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare Nyhetsbrev april 2014 Har du nyheter, tips och goda exempel i arbetet för ett mer hållbart resande? Kontakta Lisa Ström, 031 335 53 12 Dialog med bilister

Läs mer

Uppföljning Nyanställda 2014

Uppföljning Nyanställda 2014 Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Sedan starten år 2000 har över 50 000 personer deltagit i Cykelutmaningen! Femton år sedan starten är Cykelutmaningen mer aktuellt än någonsin!

Sedan starten år 2000 har över 50 000 personer deltagit i Cykelutmaningen! Femton år sedan starten är Cykelutmaningen mer aktuellt än någonsin! Cykelutmaningen är ett verktyg för er som vill uppnå era miljöoch friskvårdsmål. En rolig lagtävling där deltagarna samlar poäng till laget genom att gå, cykla och åka kollektivt till och från jobbet.

Läs mer

Per Hansson projektledare

Per Hansson projektledare Cyklister - en grupp att räkna med 9:00 Inledning Ulf Agermark, Växjö kommun 9:15 Bra cykelparkering bidra till ökat cyklande Pelle Envall, TUB Trafikutredningsbyrån 10:15 Fika 10:30 Cyklisternas betydelse

Läs mer

Det vinnande Skånelaget Kävlinge HK F99. Utvärdering av Klimatmatchen 2013 i Skåne. November 2013, Jonas Hedlund, Hållbar Mobilitet Skåne

Det vinnande Skånelaget Kävlinge HK F99. Utvärdering av Klimatmatchen 2013 i Skåne. November 2013, Jonas Hedlund, Hållbar Mobilitet Skåne Det vinnande Skånelaget Kävlinge HK F99 Utvärdering av Klimatmatchen 203 i Skåne November 203, Jonas Hedlund, Hållbar Mobilitet Skåne Bakgrund Idrotten är Sveriges största folkrörelse och resorna till

Läs mer

Vintertramparna 2013/2014

Vintertramparna 2013/2014 Projektrapport av Grön Trafik: Vintertramparna 2013/2014 Med stöd från Länsstyrelsen i Jämtlands läns klimatmiljon för ett Fossilfritt Jämtland 2013 Projektperiod: 2013-11-15 2014-04-30 Sammanfattning

Läs mer

Ny anställning nya vägvanor- en dialog med nyanställda Ett projekt inom ramen för Nya vägvanor, Västsvenska paketet

Ny anställning nya vägvanor- en dialog med nyanställda Ett projekt inom ramen för Nya vägvanor, Västsvenska paketet Ny anställning nya vägvanor- en dialog med nyanställda Ett projekt inom ramen för Nya vägvanor, Västsvenska paketet 2014-06-26 Göteborgsregionens kommunalförbund GR Lisa Ström Målgruppen för rapporten

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare

Läs mer

Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad

Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad Sammanfattning Ett mobilitetskontor i Halmstad ska stimulera till klimatsmartare resval och på så sätt minska koldioxidutsläppen från transporterna. Halmstadsborna

Läs mer

Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013

Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Resultat, Sammanfattning/Slutsatser IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-02-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Sammanfa2ning sta6s6k över deltagande. 11 kommuner totalt 258 anmälda klasser elever km 32,35 ton CO2

Sammanfa2ning sta6s6k över deltagande. 11 kommuner totalt 258 anmälda klasser elever km 32,35 ton CO2 Uppföljning 2015 Sammanfa2ning sta6s6k över deltagande 11 kommuner totalt 258 anmälda klasser 6 023 elever 181 716 km 32,35 ton CO2 Uppföljning På egna ben 2015 Enkätundersökning (Defgo.se) 233 enkäter

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Hela Dalarna Cyklar utmaningen

Hela Dalarna Cyklar utmaningen Projektredovisning till Trafikverket Hela Dalarna Cyklar utmaningen Syfte Syftet med Hela Dalarna Cyklars cykelutmaning är att locka fler att cykla mer - för hälsa, miljö och plånbok. Att genom samverkan

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Utvärdering av Klimatmatchen 2014 i Skåne

Utvärdering av Klimatmatchen 2014 i Skåne Gif Nike F-02/03 (Lomma) delad förstaplats Klimatmatchen Sverige 2014 och vinnare Skåne Utvärdering av Klimatmatchen 2014 i Skåne Martin Lundgren, Skåneidrotten Bakgrund Idrotten är Sveriges största folkrörelse

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Aktivitetsbeskrivning Trafikantveckan i Växjö

Aktivitetsbeskrivning Trafikantveckan i Växjö Aktivitetsbeskrivning Trafikantveckan i Växjö AKTIVITETENS NAMN Namn på aktiviteten/projektet: Trafik och klimatdag 22/9 KONTAKTPERSON Ansvarig kontaktperson Pär Wallin; Lennart Lundberg Organisationstillhörighet

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Förstudie hållbart resande

Förstudie hållbart resande Förstudie hållbart resande Resande i vår region Transporterna står för 37 procent av de totala utsläppen i regionen. Ungefär hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer och många skulle kunna

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Klara, färdiga, träna!

Klara, färdiga, träna! TISDAG 12 OKTOBER 2004 Klara, färdiga, träna! 1,2,3 så kommer du i gång med att motionera Vill du börja träna, men har svårt att komma i gång? Kropp & Hälsa hjälper dig att hitta motivationen. Vi behöver

Läs mer

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resultat av enkät genomförd 2 27 oktober 2006 Kortversion Göteborg 2006-11-20 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Göteborgs

Läs mer

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning

Läs mer

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet. PK 2010-6 Slutrapport Projektnamn: FFA Förebyggande Friskvårds Arbete Diarienr: 2009-306217 Projektperiod (2010-01-11 2011-06-30) Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta spridning

Läs mer

Vänlig väg till skolan

Vänlig väg till skolan Vänlig väg till skolan Jag har 261 steg till skolan och jag gillar att gå. Christopher, Risebergaskolan, Malmö Att gå eller cykla till skolan gör barnen piggare, friskare och minskar biltrafiken. Det sparar

Läs mer

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA Annika Nilsson Footer 1 Om forskningsprojektet PASTA Startade i november 2013 och ska pågå i 4 år Det största forskningsprojektet i Sverige

Läs mer

Så utvecklar vi kommunikationen med hjälp av workshop

Så utvecklar vi kommunikationen med hjälp av workshop Så utvecklar vi kommunikationen med hjälp av workshop Västra Götaland 49 kommuner 1,5 miljoner invånare Västra Götalandsregionen: Hälso- och sjukvård, regional utveckling, kultur, miljö, kollektivtrafik,

Läs mer

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet Nationell strategi för ökad och säker cykling Nationell strategi Regeringen avser att arbeta för en ökad och säker cykling. Ett led i detta arbete är att i dialog med berörda aktörer ta fram en nationell

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010 Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet Enkätundersökning december 2010 Utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet Trafikkontoret Göteborgs Stad 1 Enkät resvanor studenter på

Läs mer

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Stockholm 2015-08-28 Referens: dnr M2015/2144/Ee Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Föreningen EnergiRådgivarna tackar för förfrågan angående remiss av Översyn

Läs mer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer Föreningen Kulturstorm Rådhusesplanaden 10-12 903 28 Umeå Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer 1. Projektbeskrivning Idén med projektet är att introducera internet på ett lekfullt

Läs mer

Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården

Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården Rapport 25:8 1 april 25 Dokumentinformation Titel Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården Serie nr Trivector rapport 25:8 Författare Johan

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Röingegården Röinge Rapport 20141017 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

ENERGIKONTOR SYDOSTS NYHETSBREV OM EUROPEISKA TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911)

ENERGIKONTOR SYDOSTS NYHETSBREV OM EUROPEISKA TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911) TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911) Ett 40-tal aktiviteter under trafikantveckan Cirka 40 aktiviteter med koppling till hållbart resande kommer att genomföras i regionen under Europeiska trafikantveckan.

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Erfarenhet av cykel.

Erfarenhet av cykel. Erfarenhet av cykel. - Kommunal erfarenhet i 12 år. Påverka internt att prioritera cykling, påverka innevånarna att cykla. - Fyra år på regional nivå i Trafikverket för att öka hållbart resandet. 1 2012-12-13

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 215 Projektnummer: TRV 213/4576 Markör Innehåll Bakgrund Syfte, metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information

Läs mer

Bästa cykelstället. jonkoping.se

Bästa cykelstället. jonkoping.se Bästa cykelstället. jonkoping.se Bästa cykelstället. Vilken arbetsplats är bäst att ta cykeln till och från? Vi tror att om det är enkelt att ta cykeln, då kommer fler att cykla. Därför vill vi premiera

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Arrangemang av attitydförändringsaktiviteter omkring sol-och pelletssystem

Arrangemang av attitydförändringsaktiviteter omkring sol-och pelletssystem Nätverk för Förnybar Värme Arrangemang av attitydförändringsaktiviteter omkring sol-och pelletssystem Augusti 2012 Nätverk för Förnybar Värme Inledning Den här handboken syftar till att vara till hjälp

Läs mer

Vandrande skolbussar Uppföljning

Vandrande skolbussar Uppföljning Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

Slutrapport Herbert Felix Växthus

Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Herbert Felixinstitutet startade den 1 juli 29 projektet Herbert Felix växthus. Projektet byggde på att etablera ett växthus innehållande

Läs mer

Hjärnkoll förändrar attityder

Hjärnkoll förändrar attityder Datum 2012-06-01 Diarienummer 2012/0002 Hjärnkoll förändrar attityder Uppföljning och effektutvärdering av Hjärnkoll Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Hjärnkoll förändrar

Läs mer

Analys Syfte och Mål:

Analys Syfte och Mål: Analys Syfte och Mål: Det är ett sviktande befolkningsunderlag i vår region och det geografiska läget är ett gemensamt problem. Det upplevs som svårt att rekrytera och behålla ledarkompetens. Det är få

Läs mer

Beslut om statligt bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Ut i Malmö

Beslut om statligt bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Ut i Malmö BESLUT 1(5) Vår referens Miljöavdelningen Magnus Berglund 040-25 24 72 Malmö kommun Utbildningsförvaltningen Rönnbladsgatan 1b 212 16 Malmö Beslut om statligt bidrag för det lokala naturvårdsprojektet

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

Valseger 2014 valplan grön ungdom väst och göteborg

Valseger 2014 valplan grön ungdom väst och göteborg Valseger 2014 valplan grön ungdom väst och göteborg Inledning Grön Ungdom ska synas och höras. Ingen ska kunna missa att på något sätt under 2014 komma i kontakt med oss eller med Miljöpartiet. Grön Ungdom

Läs mer

Enkätsvar. Tack till alla som tog sig tid att svara och fortsätt gärna komma med förbättringsförslag eller nya idéer!

Enkätsvar. Tack till alla som tog sig tid att svara och fortsätt gärna komma med förbättringsförslag eller nya idéer! Enkätsvar Under hösten 2013 skickades en enkät ut till de som valt att inte förnya sin B-licens vid Solängets travsällskap mellan åren 2000-2010. Detta för att försöka förstå anledningen till varför man

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv i livets alla skeden. Arbetsgivare. smålandsbilder.se

Ett hållbart arbetsliv i livets alla skeden. Arbetsgivare. smålandsbilder.se smålandsbilder.se Ett hållbart arbetsliv i livets alla skeden Arbetsgivare Arbetsgivare för anhöriga, Sverige - Medlem i det internationella nätverket Employers for Carers Vad är projektet Arbetsgivare

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Ny adress nya vägvanor Ett projekt inom ramen för Västsvenska paketet med delfinansiering av Energimyndigheten

Ny adress nya vägvanor Ett projekt inom ramen för Västsvenska paketet med delfinansiering av Energimyndigheten Ny adress nya vägvanor Ett projekt inom ramen för Västsvenska paketet med delfinansiering av Energimyndigheten 2013-04-30 Göteborgsregionens kommunalförbund GR Lisa Ström Målgruppen för slutrapporten är

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Under rubriken Kommentarer har vi lagt in viktiga påpekanden från volontärerna.

Under rubriken Kommentarer har vi lagt in viktiga påpekanden från volontärerna. 1 Enkätstudie 214 Riktat till volontärer inom IM Vid 214 års enkätstudie har ca 7 personer haft möjlighet att besvara ett stort antal frågor som rör dem som personer, deras syn på stödet från IM samt hur

Läs mer

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr Vikmanshyttan Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. Foto: Berit Zöllner Projektägare: Hedemora Näringsliv AB Projektledare: Inger Wilstrand Kommun: Hedemora Dnr: 84 Jnr:

Läs mer

En hälso- och miljöaktivitet för arbetsplatser

En hälso- och miljöaktivitet för arbetsplatser En hälso- och miljöaktivitet för arbetsplatser Cykelutmaningen är en rolig lagtävling som uppmuntrar fler att använda arbetsrelaterade resor till regelbunden vardagsmotion, och samtidigt göra en insats

Läs mer

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning Guide Att genomföra en resvaneundersökning Varför genomföra en resvaneundersökning? En resvaneundersökning kan vara en viktig hörnsten i ett systematiskt arbete med hållbara resor och transporter. Resultaten

Läs mer

Klimatsmart Affärssmart

Klimatsmart Affärssmart Klimatsmart = Affärssmart FAS 2 Viktiga steg till stärkta affärer! - med hållbarhet i fokus! Frågeformulär för djupintervjuer I samverkan med: IUC Norrbotten, LTU Affärsutveckling (f d Centek) och Almi

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011.

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Närvarande: Anders Johansson Rebecca Källberg Thomas Norrby Oscar Kjellberg Ulla Herlitz Nils

Läs mer

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Slutrapport Örebro universitet Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och Urval... 4 Svarsfrekvens... 4 Disposition... 4 Resultat... 5 Fråga 1. Vilken skola...

Läs mer

Svar till Kommunvelometer 2011

Svar till Kommunvelometer 2011 Svar till Kommunvelometer 2011 Del 1. Inledande frågor Kommunens namn Östersunds kommun Antal invånare 59373 År siffran gäller 2011 Kontaktperson Petter Björnsson Titel Trafikrådgivare, Cykelsamordnare

Läs mer

Svar på motion från Ulrik Bergman (M) om hyrcykelsystem

Svar på motion från Ulrik Bergman (M) om hyrcykelsystem 2015-11-17 2015/37189 1(5) Vår adress Kommunstyrelsen Borlänge kommun Adress Hållbarhetsutskottet Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Gustaf Karlsson 0243-74093 gustaf.karlsson@borlange.se

Läs mer

TappaTrampet 2015. Höstens stora aktivitetstävling. Utmana dina kollegor i. Klarar ni att gå 7 storstäder på 7 veckor?

TappaTrampet 2015. Höstens stora aktivitetstävling. Utmana dina kollegor i. Klarar ni att gå 7 storstäder på 7 veckor? Utmana dina kollegor i Höstens stora aktivitetstävling TappaTrampet 2015 17 sep tem 5 nove ber mber Klarar ni att gå 7 storstäder på 7 veckor? Gör något roligt och aktivt tillsammans på jobbet! Läs om

Läs mer

Protokoll från distriktsstyrelsens möte 2014-06-14-15, #695

Protokoll från distriktsstyrelsens möte 2014-06-14-15, #695 Protokoll från distriktsstyrelsens möte 2014-06-14-15, #695 Närvarande Anna Gottfridsson Karolina Natt och Dag Magnus Bernhardson Jenny Irwert Jan Månsson Pernilla Niemi Micael Andreasson Mathilda Wihlborg

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN FASTIGHETSKONTORET Handläggare: Annika Feychting tel Avdelningen för Strategisk Trafikplanering

TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN FASTIGHETSKONTORET Handläggare: Annika Feychting tel Avdelningen för Strategisk Trafikplanering GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET Handläggare: Annika Feychting tel 508 264 91 Avdelningen för Strategisk Trafikplanering Dnr 03-300-3698:1 2004-11-23 TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2004-12-14 Till Gatu- och fastighetsnämnden

Läs mer

Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015. Page 1

Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015. Page 1 Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015 Page 1 Testresenär vår 2015 Page 2 Syfte Att introducera bussen för bilister Att få fler att prova åka buss Att få fler att pendla med buss Att få synpunkter från ovana

Läs mer

Den goda skolmaten. Slutrapport. Den goda skolmaten - temadag i Bjurholm Foto: Dagmar Schröder. Projektet pågick mars-november 2011

Den goda skolmaten. Slutrapport. Den goda skolmaten - temadag i Bjurholm Foto: Dagmar Schröder. Projektet pågick mars-november 2011 Den goda skolmaten Slutrapport Den goda skolmaten - temadag i Bjurholm Foto: Dagmar Schröder Projektet pågick mars-november 2011 Mat- och Jordbruksnätverket Kontakt: Eva-Lena Rådberg eva-lena.radberg@naturskyddsforeningen.se

Läs mer

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling

Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling - En rapport om samverkan mellan miljöstrateger och upphandlare i upphandlingsprocessen i Västra Götaland 2010-09-14 Kommunnätverket för hållbar utveckling

Läs mer

................................... ....................... .. .. .. .. .. .. .. .. ................ .. .. .. ... .. ....

................................... ....................... .. .. .. .. .. .. .. .. ................ .. .. .. ... .. .... Vandrande Skolbuss Att gå till skolan tillsammans gör barnen piggare och friskare, minskar biltrafiken vid skolorna, sparar tid på morgonen, och ger bättre luft för alla! Vill du röra på dig tillsammans

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Välkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012

Välkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012 Välkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012 Sverige är ett populärt land! 2012 kommer YFU Sverige att ta emot totalt 76 utbytesstudenter varav 4 är sommarstudenter, 5 är halvårsstudenter och 67 är helårsstudenter.

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Rescoachning. Ett projekt för ändrade resvanor. Göteborgs Stad Trafikkontoret, 2007

Rescoachning. Ett projekt för ändrade resvanor. Göteborgs Stad Trafikkontoret, 2007 Rescoachning Ett projekt för ändrade resvanor Göteborgs Stad Trafikkontoret, 2007 Deltagarna åtog sig att ställa bilen och vid minst tre tillfällen per vecka gå, cykla eller åka kollektivt. Inledning I

Läs mer

värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1

värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1 värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1 Alla vinner på smartare idrottsresor kontakt Katarina Bååth, katarina.baath@regionorebro.se Energikontoret Regionförbundet

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Hållbara bygder vår framtid

Hållbara bygder vår framtid Hållbara bygder vår framtid Projektet utgjorde grunden för att ta fram en ny utvecklingsstrategi för bygden. Projektägare: Svartådalens Bygdeutveckling ekonomisk förening Projektledare: Jan Forsmark Kommun:

Läs mer

Resandet tar mycket tid och en överlevnadsfråga för oss är att så många av mötena som möjligt kan klaras utan resor. Citat ur ett enkätsvar

Resandet tar mycket tid och en överlevnadsfråga för oss är att så många av mötena som möjligt kan klaras utan resor. Citat ur ett enkätsvar Trafikantveckan 2012 Resfria Möten Resandet tar mycket tid och en överlevnadsfråga för oss är att så många av mötena som möjligt kan klaras utan resor. Citat ur ett enkätsvar Vem är jag? Född och uppvuxen

Läs mer