R1-R4 ENSREG stresstest - extrema väderförhållanden

Transkript

1 Ringhals AB Dokumenttyp Dokumentstatus Statusdatum Dokument-ID/Version Rapport-projekt Frisläppt / 2.0 Intern dokumentägare Sekretessklass Gäller t o m Alt. dokument-id 1 PRRT Hemlig Externa händelser PSG / FSG enl dok.nr Ersätter Alt. dokument-id 2 Handläggare Granskat av Godkänt av Sjöberg Klas PRRTAE Spåls Johanna PRRTAR Lindau Jenny PRRTAR Back Carine PRRTAS Eklöw Kajsa PRRTAS Frisläppt av Lövefors Daun Annette PRRQ R1-R4 ENSREG stresstest - extrema väderförhållanden SAMMANFATTNING Denna rapport är ett svar på strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) beslut om Förnyade säkerhetsvärderingar av tålighet mot extrema väderförhållanden som är ett tillägg till tidigare genomförda av ENSREG specificerade säkerhetsvärderingar. Rapporten innehåller en utvärdering av väderhändelser inom design samt en utvärdering av marginalerna ifall designvärdena överskrids. Inom design utvärderas händelserna låg/hög utomhustemperatur, hög luftdensitet, snöfall, rimfrost, saltstorm, tjäle, hög havsvattentemperatur, stark vind, tromb, regn, hagel, åska samt kravis. Enligt gällande kravbild skall anläggningen klara samtliga väderhändelser, antingen genom instruktioner eller genom sin konstruktion, upp till händelseklass H4. De krav som ställs på anläggningen gällande väderhändelser är därmed starka. Den gällande kravbilden är dock inte ursprunglig kravbild och anläggningen kommer inte förrän år 2015 i enlighet med till SSM kommunicerad plan leva upp till den nya kravbilden. I rapporten värderas de brister som därmed finns inom design och slutsatsen är att samtliga identifierade brister och ofullständigheter bedöms vara säkerhetsmässigt acceptabla. Utanför design, vilket är väderhändelser med en lägre frekvens än H4 (även kallat extremt väder), utvärderas händelsegrupperna nederbörd, vindhändelser, åska, samt utomhustemperatur. Slutsatsen är att anläggningen har marginaler för att klara händelserna hög/låg temperatur, stark vind, hagel samt blixt (yttre åskskydd) utanför design. För händelserna tromb (samt trombmissil), regn, snöfall samt blixt (inre åskskydd) är det inte möjligt att generellt säga att marginaler för händelser utanför design finns. Delgivning och distribution Delgivning för åtgärd: KAEK, ANLO, MAJV, TGSAB, JOEH, JAGU, JSLS, KLSJ, CAIH, TMAAB, VACA, LGKA, PEDY, HNLS, LEAL, CABA, CHBE, BJMY Delgivning för kännedom: Distribution: 1 (45)

2 R E V I D E R I N G S F Ö R T E C K N I N G Version Nr. Reviderade sidor Orsak Handläggare/ Frisläppt av 2.0 Nytt dokument JLAU/ANLO Hemlig 2 (45)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING VÄDERHÄNDELSER INOM DESIGN Generella konstruktionsförutsättningar Konstruktionsstyrande väderhändelser Omfattning Utomhustemperatur Snöfall Rimfrost/underkyld dimma Saltstorm Tjäle Hög havsvattentemperatur Vindhändelser Stark vind Tromb/Trombmissil Regn Hagel Åska Kravis Slutsatser kring anläggningens förmåga att hantera väderhändelser inom design Isstorm VÄDERHÄNDELSER UTANFÖR DESIGN Värdering av säkerhetsmarginaler Utomhustemperatur Nederbörd Hagel Regn Snöfall Slutsats nederbörd Vindhändelser Stark vind Tromb Slutsats vindhändelser Åska Stressning av yttre åskskydd Stressning av inre åskskydd Slutsats åska Slutsatser om anläggningens marginaler mot väderhändelser utanför design - Tänkbara åtgärder för att förbättra anläggningens robusthet42 4 REFERENSER...44 Hemlig 3 (45)

4 BILAGOR Bilaga 1 R1 Redovisning stressning av temperatur Bilaga 2 R2 Redovisning stressning av temperatur Bilaga 3 R3 Redovisning stressning av temperatur Bilaga 4 R4 Redovisning stressning av temperatur Bilaga 5 Beräkning tromblaster Bilaga 6 Beräkning temperaturstegring i en ledare Hemlig 4 (45)

5 1 INLEDNING Med anledning av kärnkraftsolyckan i Fukushima bestämde det europeiska ministerrådet den 25 mars 2011 att medlemsstaterna skulle inleda en översyn av säkerheten vid sina kärnanläggningar genom en samlad risk- och säkerhetsbedömning, så kallade stresstester. Organisationen ENSREG (European Nuclear Safety Regulatory Group) har därefter tagit fram en EU-gemensam specifikation för de analyser som skall utföras. Ringhals AB har av SSM fått ett föreläggande [10] att genomföra stresstesterna i enlighet med ENSREG specifikationen som återfinns i [10] (bilaga 2). Specifikationen omfattar områdena jordbävning, översvämning, hantering av svåra haverier, fullständig bortfall av el samt bortfall av slutlig värmesänka. Resultatet från stresstesterna presenteras områdesvis i [3], [4], [5] och [6]. I [30] åläggs Ringhals AB att komplettera stresstestanalyserna med en analys över extrema väderförhållanden. Enligt förläggandet skall RAB redovisa området extrema väderförhållandet samt beskriva konsekvenserna, samt när så är möjligt, nivån av cliff edge -effekter orsakade av extremt väder som går utöver konstruktionsförutsättningarna. Med extremt väder avses de typer av väderförhållanden som är redovisade i SAR, men förvärras utanför tidigare analysförutsättningar. Ringhals ABs svar på [30] återfinns i denna rapport. Hemlig 5 (45)

6 2 VÄDERHÄNDELSER INOM DESIGN 2.1 Generella konstruktionsförutsättningar Väderhändelser är en delmängd av händelsegruppen yttre händelser. Yttre händelser är kravställda av Strålsäkerhetsmyndigheten i 14 av SSMFS 2008:17 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om konstruktion och utförande av kärnreaktorer där det står att: Kärnkraftsreaktorn skall vara dimensionerad för att motstå naturfenomen och andra händelser som uppkommer utanför eller inne i anläggningen och som kan leda till en radiologisk olycka. För sådana naturfenomen och händelser skall dimensionerande värden vara fastställda. Naturfenomen och händelser med så snabbt förlopp att skyddsåtgärder inte hinner vidtas då de inträffar, skall dessutom händelseklassas. För varje slag av naturfenomen som kan leda till en radiologisk olycka skall det finnas en fastlagd handlingslinje för de situationer då de dimensionerande värdena riskerar att överskridas. Ringhals ABs tolkning av 14 beskrivs i rapport [1]. Rapporten ger följande riktlinjer för hur yttre händelser skall omhändertas på Ringhals: Ringhals skall upprätta en lista på potentiella yttre händelser gällande för samtliga anläggningar (Ringhals 1, 2, 3 och 4). Av dessa skall yttre händelser med snabbt händelseförlopp även händelseklassas. För händelser med långsamma förlopp, där rimlig tid av förvarning kan förväntas, skall det finnas förberedda handlingsplaner och instruktioner med förutbestämda gränsvärden för när anläggningen skall tas och bibehållas i säkert läge. För yttre händelser med snabba förlopp, där någon rimlig tid av förvarning inte kan förväntas, skall anläggningen vara så konstruerad att den t.o.m. händelseklassen H4 1 kan tas till säkert läge. För punkt 2 är det viktigt att poängtera att för de långsamma händelser som har händelseklassats (trots att 14 inte kräver händelseklassning av långsamma händelser) finns det inte med automatik någon korrelation mellan de laster som kommer ut från händelseklassningen och de förutbestämda gränsvärdena. Ibland sammanfaller de dimensionerade värdena med de förutbestämda gränsvärdena (men inte nödvändigtvis med händelseklassningslasten) och ibland sätter man gränsvärdena konservativt. Händelseklassningslasterna för de långsamma händelserna kan istället ses som de laster anläggningen skall klara genom att tillgripa de förberedda handlingsplanerna och instruktionerna. I rapport [1] tas även begreppet sammanfallande händelser upp. En sammanfallande händelse innebär att en andra händelse inträffar samtidigt med den egentliga inledande händelsen. Den sammanfallande händelsen inträffar oberoende av den inledande händelsen eller som mindre sannolikt följdfel vid vissa grundorsaker till den inledande händelsen. Begreppet 1 En H4 händelse har en frekvens inom intervallet 10-4 till 10-6 per år. För yttre händelser är det dock praxis att använda 10-5 som nedre gräns. Hemlig 6 (45)

7 sammanfallande händelse motsvarar enligt [1] begreppet coincident occurences i ANSI/ANS Enligt ANSI behöver dessa händelser beaktas om sannolikheten för att den sammanfallande händelsen inträffar tillsammans med den inledande händelsen är högst 10-2 per inledande händelse. I [2] sammanställs den verksgemensamma händelseklassningen av yttre händelser. Där beaktas sammanfallande händelser genom att olika lastfall (händelser) kombineras som vid byggnadsteknisk dimensionering i Boverkets Konstruktionsregler BKR, dvs man applicerar att olyckslaster (H4) kan förekomma ihop med normallaster (H2). Kombinationer av händelser som deterministisk ger en sannolikhetsnivå lägre än 10-7 /år beaktas inte. Inga ytterligare kombinationer av händelser än det som ansätts ovan kommer att ske. Det har noterats att det i rapport [1] och dess underliggande dokument [2] finns en otydlighet när det gäller vilka yttre händelser som skall anses kunna förekomma samtidigt och vilka som skall kombineras, se vidare diskussion i avsnitt Konstruktionsstyrande väderhändelser Omfattning Anläggningarna är inte ursprungligen konstruerade efter 14 av SSMFS 2008:17. Då SKIFS 2004:2 (vilket var föregångaren till SSMFS 2008:17) trädde i kraft var det ett nytt regelverk som inte ersatte en tidigare utgåva. När Ringhals 1, 2, 3 och 4 konstruerades förelåg därmed inga krav på yttre händelser mer än s.k. krigslast (vilket är benämningen på en fiktiv last vars verkan är avsedd att täcka in ett antal krigsrelaterade händelser som explosioner, direktbeskjutning m.m.). För byggnader var de dimensionerande lasterna normenliga snö- och vindlaster tagna ifrån SBN (Svensk Bygg Norm) 67. I dagsläget lever därmed inte anläggningen fullt upp till de krav som ställs i SSMFS 2008:17. Det pågår dock ett omfattande arbete med att uppfylla kraven ställda i SSMFS 2008:17 som skall vara avslutat år Som en följd av att arbete med att uppfylla 14 pågår varierar omfattning och urvalet av väderhändelser i säkerhetsredovisningarna. För Ringhals 3 och 4 finns det en övergångsplanssäkerhetsredovisning (ÖGP PSAR) som är en frisläppt PSAR som redovisar de ändringar som skall göras i Ringhals 3s och 4s säkerhetsredovisningar som en följd av arbetet med att uppfylla SSMFS 2008:17. Detta underlag är dock ej helt komplett och kan komma att behövas kompletteras. ÖGP PSAR återfinns i [18] och är den SAR som kommer att hänvisas till för Ringhals 3 och 4 om motsvarande text inte återfinns i frisläppt SAR. I Ringhals 1 SAR är kravbild samt uppfyllande av 14 tillsammans med de brister/ofullständigheter som kvarstår infört. I Ringhals 2 SAR har mycket lite kring uppfyllandet av 14 införts då man har valt att avvakta att verifikat i form av instruktioner och analyser skall färdigställas. P.g.a. att redovisningen av väderhändelser i nuläget inte är enhetlig har [2] använts som en utgångspunkt för vilka väderhändelser som är dimensionerande för anläggningen istället för de väderhändelser som står i säkerhetsredovisningen. Referens [2] är dock en referens till samtliga säkerhetsredovisningar. Hemlig 7 (45)

8 I [2] sammanställs som tidigare nämnts den verksgemensamma händelseklassningen av yttre händelser. De dokument som har legat till grund för bedömningarna i [2] angående väderhändelser är [7], [19] och [21]. Händelserna delas enligt direktiv angivna i [1] in i tre kategorier: händelser som inte beaktas, långsamma händelser och snabba händelser. De väderrelaterade händelserna som listas i [2] är sammanställda i tabell 1 och 2. I tabell 1 listas och kommenteras de väderhändelser som enligt [2] inte beaktas eller täcks in av andra händelser och därmed inte kommer att analyseras vidare i denna rapport. Tabell 2 innehåller de händelser som beaktas. Hemlig 8 (45)

9 Tabell 1 Väderfenomen som ej beaktas Händelse Klassificering Kommentar Sandstorm Beaktas ej Ej beaktad eftersom det inte finns stora sandytor i omgivningen. Händelsen starka vindar täcker påverkan av vinden. Låg havsvatten temperatur Isvallar (stampisvallar och packisvallar) Beaktas ej Beaktas ej Ej beaktad då havsvattnets temperatur på grund av dess salthalt inte kan understiga ca 1,6 C. Kanaler och system som kommer i beröring med vattnet klarar den låga temperaturen. Problem med isbildning behandlas i händelserna kravis samt is på vattenytan. Ej beaktad inom design, packisvallar är mycket sällsynta och händelsen är exkluderad enligt rapport [7]. Utanför design är den värsta tänkbara konsekvensen förlust av slutgiltig värmesänka. Bortfall av slutgiltig värmesänka tas upp i ENSREG rapport [3] och denna händelse tas därför inte upp i föreliggande rapport. Dimma Långsam Ej relevant eftersom det endast indirekt ger påverkan på anläggningen genom en liten ökad risk för transportolyckor p.g.a. dålig sikt. Torka Långsam Ej relevant eftersom kylvattenförsörjningen sker direkt från havet och sötvattenförsörjning sker från kommunalt vattenverk där vattnet tas från ett sjösystem. Is på vattenytan Långsam Is på havsvatten kan potentiellt blockera kylvatteninloppet. Risken bedöms dock i [2] som mycket osannolik. Den värsta tänkbara konsekvensen är förlust av slutgiltig värmesänka. Bortfall av slutgiltig värmesänka tas upp i ENSREG rapport [3] och denna händelse tas därför inte upp i föreliggande rapport. Hög grundvattennivå Långsam Hög grundvattennivå har behandlats i ENSREG rapport [5] och händelsen tas därför inte upp i föreliggande rapport. Låg havsvattennivå Snabb Ej relevant händelse inom design. Enligt [7] är låg havsvattennivå med frekvensen 10-5 per år +98,34 m. Inflödet till system 715 riskeras inte så länge vattennivån ej understiger m. Låg havsvattennivå utanför design täcks av fall 3 (inget vatten tillgängligt för system 715) i ENSREG rapport [3]. Hög havsvattennivå Snabb Hög havsvattennivå har behandlats i ENSREG rapport [5] och händelsen tas därför inte upp i föreliggande rapport. Hemlig 9 (45)

10 Tabell 2 Beaktade väderfenomen med laster. Händelse Klassificering Last H2 H4 Hög utomhustemperatur Låg utomhustemperatur Långsam 35,4 C 40 C Långsam -29,2 C -45 C Hög luftdensitet Långsam Luftens densitet påverkas av dess temperatur och tryck. En låg temperatur medför hög densitet hos luften. Lufttryckets variationer påverkar dock endast marginellt luftdensiteten vilket medför att denna händelse täcks in av händelsen låg utomhustemperatur. Snöfall Långsam 1,5 kn/m 2 (5) 3,0 kn/m 2 (5) Rimfrost, underkyld dimma Långsam T luft < 2 C Relativ luftfuktighet > 99 % Saltstorm Långsam Inga laster angivna Tjäle Långsam Inga laster angivna Hög havsvattentemperatur Långsam Händelseklassning av olika havsvattentemperaturer finns ej Stark vind Snabb 25 m/s (3) 35 m/s (3) Tromb Snabb m/s (4) Trombmissil Snabb -- Missiler enligt Regulatory guide 1.76 Regn Snabb 19 mm/10 min, 82 mm/ 24 h (1) 37 mm/10 min, 145 mm/24 h Hagel Snabb Täcks in av snöfall Åska Snabb 100 ka, 80 ka/μs (2) 400 ka, 500 ka/μs, 50 MJ/Ω Kravis Snabb Inga laster angivna 1. Dessa värden återfinns ej i [2], se avsnitt Dessa värden återfinns ej i [2], se avsnitt Dessa värden avser referensvärde för vindhastighet enligt definition i BSV Detta värde avser maximal vindhastighet. 5. Detta värde avser S0 definierade enligt EKS Boverkets föreskrifter och allmänna råd för tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder. Hemlig 10 (45)

11 I efterföljande avsnitt avhandlas väderhändelserna angivna i tabell 2. För varje händelse diskuteras händelsens potentiella inverkan på Ringhals 1-4, eventuella lasters tillämplighet, hur anläggningen uppfyller kravbilden samt brister i kravuppfyllnad (och eventuella åtgärdsplaner). Det refereras även till var händelsen beskrivs i SAR. För förståelsen av nedanstående analys är det viktigt att känna till att Ringhals 1 är uppdelad i två fysiskt och funktionellt separerade delar, OPS (Original Plant Section) och DPS (Diversified Plant Section). De flesta händelser hanteras av båda anläggningsdelarna, men yttre händelser i händelseklass H4 hanteras av DPS. R1 SAR kapitel 6.0 innehåller mer information kring uppdelningen mellan OPS och DPS Utomhustemperatur Låg/hög utomhustemperatur är långsamma händelser som främst påverkar funktionen hos ventilationssystem vilket i sin tur kan leda till miljöpåverkan för säkerhetsklassad utrustning i olika delar av anläggningen. En förhöjd temperatur leder till att exempelvis el-utrustning åldras. Temperaturen behöver dock vara förhöjd under en längre tid innan utrustningen påverkas märkbart. Låg lufttemperatur utomhus kan ge nedisning och igensättning av luftintag för ventilation och dieselaggregat. Nedisning/igensättning behandlas i avsnitt H2 värdena angivna i tabell 2 är baserade på statistik från SMHI [8] och avser troligtvis entimmesvärden. Dygnsmedeltemperaturer är avsevärt lägre respektive högre vid extrem värme respektive kyla. Inga anläggningsspecifika beräkningar har genomförts för framtagande av temperaturer med frekvens lägre än SMHI har dock enligt [7] genomfört beräkningar för extrema lufttemperaturer vid Öresundsbron. Från denna beräkning är H4 värdena tagna. Lokal bestämning av H4 temperaturvärden är därmed önskvärt. För temperaturhändelser är dock inte extremvärden under en kort tid det som utmanar anläggningen utan den dimensionerande händelsen är hög/låg temperatur under en längre tidsperiod. Därför bör varaktighetsdiagram liksom dygns- och veckomedelvärden tas fram för H2 och H4 utomhustemperatur låg/hög. Utomhustemperaturer behandlas för R1 i SAR AD avsnitt samt För R2 står 100 årsvärdena angivna i SAR PART 2 Plant Site och i SAR Part GDC 2 visar hur man uppfyller kraven. För Ringhals 3 och 4 redovisas krav samt principer för klassning gällande låg/hög lufttemperatur i [18] kapitel 2. Låg/hög lufttemperatur behandlas även i [18] avsnitt För Ringhals 1 har det analyserats vilken påverkan H4 låg respektive hög temperatur har på anläggningen. Resultaten sammanfattas i [40]. Slutsatsen är att Ringhals 1 klarar händelserna hög/låg temperatur om vissa manuella åtgärder vidtas. Instruktioner/anvisningar för dessa åtgärder behövs tas fram. Även fysiska åtgärder som att montera fasta termometrar, utnyttja mobila kylare/värmare samt elgeneratorer föreslås. Arbete med åtgärdande av brister pågår inom arbetet att uppfylla SSMFS 2008:17. Motsvarande analyser är ej Hemlig 11 (45)

12 2.2.3 Snöfall framtagna för Ringhals 2, 3 och 4 men planeras att tas fram. De brister som har identifierats för Ringhals 1 bör dock även gälla för Ringhals 2-4. Sammanfattningsvis finns brister relaterade till händelserna låg/hög utomhustemperatur, främst relaterade till anvisningar/instruktioner för manuella åtgärder. Då utomhustemperatur är en långsam händelse bedöms det trots bristen på anvisningar/instruktioner att det finns tillräckligt med rådrum för att komma fram till vilka manuella åtgärder som måste genomföras och genomföra dessa innan reaktorsäkerheten påverkas. Snöfall är en långsam händelse som kan påverka byggnaders integritet, ge problem med luftintag för ventilation och dieselaggregat, orsaka bortfall av yttre nät samt isolera anläggningen. Byggnadspåverkan från snölaster beskrivs i R1 SAR AD avsnitt samt och snöpåverkan på luftintag beskrivs i R1 SAR AD avsnitt samt Snöfall beskrivs även i R2 SAR PART External Events och för Ringhals 3 och 4 i avsnitt i [18]. Vid den ursprungliga dimensioneringen av byggnaderna användes Svensk Byggnorm (SBN 67). Idag gällande snölaster beskrivs i EKS Boverkets föreskrifter och allmänna råd för tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder. Dessa laster motsvarar händelseklass H2. Snölasten motsvarande händelseklass H4 är framtagen utifrån följande resonemang. I [20] analyseras nederbördsdata från SMHI. Enligt [20] har snödjupsdata inte systematiskt uppmäts av SMHI och istället baseras analysen på bl.a. nederbördsdata (som även inkluderar snöfall) från Halmstad och Göteborg uppmätta mellan samt en fördelning av maximal nederbörd per dygn i Sverige för varje månad. Slutsatsen är att ett snöfall på 100 cm snö per dygn är rimligt att ansätta som en maximal snömängd. Detta antagande stöds av de historiska snöfall som inträffat i södra Sverige som presenteras i [9]. H4 Snölasten, S k, har därmed i [20] ansatts till 2,4 kn/m 2 vilket motsvarar ett snödjup på 1 m. S 0 som anges som H4 snölast i tabell 2 blir 3,0 kn/m 2 utifrån definition enligt EKS. Konservatismen i bestämning av H4 last anses som acceptabel utifrån den begränsande mängd snödata som finns tillgänglig. Som tidigare nämnts är byggnaderna inte ursprungligen dimensionerade för H4 snölast. I [22] analyseras vilka säkerhetsrelaterade byggnader som klarar alternativt inte klarar H4 snölast. De byggnader som inte klarar snölasten är: Turbinbyggnad R1 R2 Turbinbyggnad R3 R4 Reaktorbyggnad R1 Bränslebyggnad R2 Mellanbyggnad R1 Kopplingskammaren på block 1 och 2 Dieselbyggnad R1 R2 Servicebyggnad R3 och R4 För dessa byggnader behövs skottningsplaner tas fram för att säkra att snölasten på byggnadernas tak inte blir för hög. Angående R1/R2 elbyggnad Hemlig 12 (45)

13 är det oklart ifall ställverksdelen klarar H4 snölast då endast kontrollrumsdelen berörs i [22]. Detta bör utredas. Anvisningar till utformning av skottningsplaner för skottning av tak finns framtagna för byggnaderna ovan bortsett från R2 Bränslebyggnad samt R1 Mellanbyggnad. För R1 Mellanbyggnad har Ringhals 1 genomfört en screening som visar att det inte finns någon säkerhetsrelaterad utrustning i de rum där tjockleken på taket är tunnare än 260 mm. Denna utvärdering saknar emellertid en skriftlig dokumentation. Ur ett reaktorsäkerhetsperspektiv kan en utvärdering anses tillräcklig (resonemanget bör dokumenteras), dock bör en skottningsplan tas fram även för Mellanbyggnaden. R2 bränslebyggnad är ett gränsfall där det är troligt att noggrannare beräkningar skulle visa att bygganden klarar H4 snölast. Dessa beräkningar behövs dock genomföras alternativt behövs skottningsplaner tas fram även för R2 bränslebyggnad. Som en del av skottningsinstruktionspaketet bör det även ses över att det finns tillräcklig utrustning för skottning på anläggningen samt rutiner för att kalla hit (och få hit) skottningspersonal. Som nämndes inledningsvis kan snö även ge problem med igensatta luftintag för ventilation och dieselaggregat. Ventilationsgaller är därför placerade över förväntat snödjup (över 1 m) vilket är en generell konstruktionsprincip för samtliga block. Detta framgår dock inte i SAR för Ringhals 2, 3 och 4. På Ringhals 2 tas enligt SAR PART External Events snö över luftintagsgaller bort manuellt. Det är dock oklart hur detta är styrt då ingen instruktion finns. Ytterligare potentiella problem med snöfall är isolering av anläggningen från omvärlden samt bortfall av yttre nät. Händelsen bortfall av yttre nät är ett postulat i de flesta säkerhetsanalyser och därmed en händelse anläggningen förutsätts klara. För vidare information om hur anläggningen klarar bortfall av yttre nät, se ENSREG rapport [3]. Om anläggningen blir isolerad från omvärlden och yttre nät faller bort är det främst tillgången till diesel- och smörjolja som sätter gränsen för hur länge anläggningen kan vara isolerad utan att reaktorsäkerheten påverkas. I avsnitt 2.2 i [3] diskuteras hur länge den diesel- och smörjolja som finns på anläggningsplatsen varar vid bortfall av yttre nät och den generella slutsatsen är att de varar i 7 dagar. Enligt [7] är det inte rimligt att anläggningen skulle vara isolerad så länge. Sammanfattningsvis finns det ofullständigheter relaterade till anläggningens förmåga att hantera händelsen kraftigt snöfall. Bl.a. saknas skottningsinstruktioner för de tak som inte klarar en snölast motsvarande H4. Sådana instruktioner är dock under framtagande. Då snöfall är en långsam händelse bedöms det trots bristen på instruktioner att det finns tillräckligt med rådrum för att komma fram till vilka manuella åtgärder som måste genomföras och genomföra dessa innan reaktorsäkerheten påverkas Rimfrost/underkyld dimma Rimfrost är en långsam händelse som kan leda till att luftintag får en beläggning av is och därmed sätts igen. Beläggningen inträffar vanligtvis när luftens relativa fuktighet uppgår till 100 % samt är 0 C eller kallare. Vid mycket låga utomhustemperaturer kommer ingen rimfrost att bildas då Hemlig 13 (45)

14 2.2.5 Saltstorm rimfrostbildning kräver fuktig luft. Vid temperaturer från +2 C till ca -25 C kan det således bildas rikligt med rimfrost, speciellt om det inte finns is på havsytan. Som gränsvärde för dimensionering och vidtagande av åtgärder bedöms det därmed vara rimligt att använda lufttemperatur < 2 C och relativ luftfuktighet > 99 %. På Ringhals 1 är luftintagen på DPS- och kylsystembyggnaden eluppvärmda och rimfrost är därmed inte ett problem. För övriga byggnader har rumstemperaturberäkningar, se [11] samt [40], för händelsen bortfall av ventilation gjorts för de rum som innehåller DPS-utrustning. Vid denna händelse antas även att yttre nät faller bort. Analysen visar att temperaturen i rummen inte uppnår kritiska nivåer och temperaturstegringen sker så långsamt att manuella åtgärder kan krediteras. Motsvarande analyser är ej framtagna för Ringhals 2, 3 och 4 men kommer att tas fram i arbetet med övergångsplanerna. Det finns en risk att dieselaggregatens luftintag kan sättas igen vid rimfrost vilket därmed skulle kunna äventyra dieslarnas funktion. Dieselaggregaten för R1 DPS (DG150 och DG160) har dock el-uppvärmda luftintag vilka även är dieselsäkrade. För dieselaggregat tillhörande OPS samt dieselaggregat för Ringhals 2, 3 och 4 kan luftintagen frysas på. Innanför det yttersta gallret på respektive luftintag sitter ett finmaskigt galler som är ledat i sin nedre del samt hålls av en brytpinne i den övre delen. Vid eventuell igenisning av det finmaskiga gallret ramlar detta in och luftpassagen friläggs. Om även det innanförliggande filtret fryser igen öppnar dock backspjäll en luftväg förbi dessa så att förbränningsluft till dieseln kan garanteras. Om rimfrosten blir mycket kraftig behöver manuell skrapning av det yttersta gallret utföras. Ringhals samtliga dieslar klarar därmed händelsen rimfrost. Rimfrost finns inte nämnd i säkerhetsredovisningen. Rimfrost leder dock delvis till samma effekter som låg temperatur (igenfrysning av luftintag). Var låg temperatur återfinns i SAR redovisas i avsnitt Brister mot gällande kravbild som håller på att åtgärdas i och med arbetet med att uppfylla SSMFS 2008:17 är att vissa analyser saknas för hur Ringhals 2, 3 och 4 påverkas vid bortfall av ventilation samt att driftinstruktioner för att hantera händelsen rimfrost saknas. Då rimfrost är en långsam händelse bedöms det trots bristen på anvisningar/instruktioner att det finns tillräckligt med rådrum för att komma fram till vilka manuella åtgärder som måste genomföras och genomföra dessa innan reaktorsäkerheten påverkas. Den långsamma händelsen saltstorm uppstår då stormvindar drar med sig salt från havet in över land. Konsekvensen av en saltstorm är i första hand saltbeläggning på isolatorer i det yttre ställverket. Saltbeläggning av ställverken kan leda till bortfall av yttre nät. Händelsen bortfall av yttre nät är ett postulat i de flesta säkerhetsanalyser och därmed en händelse anläggningen förutsätts klara. För vidare information om hur anläggningen klarar bortfall av yttre nät, se ENSREG rapport [3]. För att undvika saltbeläggning spolas ställverken enligt instruktion [13]. Spolvattnet tas ifrån sötvattenreservoaren. Vid vilka betingelser spolning skall tillgripas samt Hemlig 14 (45)

15 2.2.6 Tjäle tillvägagångssätt ifall spolningen inte hjälper (såsom effektminskning för att minimera risken att yttre nät fallerar vid samtidigt bortfall av flera block vid full effekt) beskrivs i instruktion [12]. Spolning får enligt instruktionerna inte tillämpas vid minusgrader eftersom risk av isbildning i isolatorerna då föreligger. Spolning är ej effektiv vid alltför höga vindhastigheter. Enligt [7] går gränsen vid vindhastigheter på m/s. Hur anläggningen hanterar saltstormar beskrivs i R1 SAR AD kapitel samt i R3/R4 SAR AD kapitel Inga svagheter relaterade till anläggningens förmåga att hantera händelsen saltstorm har identifierats. Tjäle är en långsam händelse som skulle kunna leda till att markförlagda ledningar fryser. Detta skulle främst ge bekymmer för dricksvatten-, råvattenförsörjning och avlopp. Det kommer dock att ta mycket lång tid med mycket kallt väder innan tjälen når tillräckligt djupt och historiskt sett har anläggningen inte haft problem p.g.a. tjäle. Det markförlagda brandvattensystemet är försett med värmekabel; om temperaturen understiger 5 C går värmarna igång. Om temperaturen på brandvattnet skulle understiga 3 C utlöses ett larm i kontrollrummet. De enda ledningar med säkerhetsmässig betydelse som kan påverkas av tjäle är råvattenledningarna som dels går till Ringhals och dels mellan lågvattenreservoarerna. I ledningarna finns dock ett ständigt flöde vilket bidrar till att frysning inte sker. Händelsen tjäle beskrivs ej i SAR. Inga svagheter relaterade till anläggningens förmåga att hantera tjäle har identifierats Hög havsvattentemperatur Hög havsvattentemperatur är en långsam händelse som kan leda till att de säkerhetsklassade kylkedjornas förmåga att kyla efter exempelvis en LOCA äventyras. Detta ställer krav på maximal temperatur i havet. Om havsvattentemperaturen överskrider enligt STF dimensionerande kylvattentemperatur skall reaktoreffekten reduceras. I R1 STF tabell anges att effekten skall börjas reduceras vid 25 C och att anläggningen skall tas till säkert läge då havsvattentemperaturen överstiger 27 C. Tillåten effekt som en kombination av havsvattentemperatur, kondensationsbassängens temperatur och kylkapaciteten har för Ringhals 1 utreds i [16] och [39]. Händelsen hög havsvattentemperatur tas även upp i R1 SAR AD avsnitt och I R2 STF LCO samt i R4 STF LCO står det att anläggningen skall tas i säkert läge då temperaturen överstiger 25 C. Havsvattentemperaturens påverkan på berörda säkerhetsfunktioner för Ringhals 2 har utredds i [17]. Händelsen hög havsvattentemperatur tas även upp i R2 SAR PART External Events. I R3 STF LCO står det att anläggningen skall tas till säkert läge om medeltemperaturen för ett dygn överstiger 26,5 C eller om temperaturen överstiger 27 C. Hemlig 15 (45)

16 Om temperaturen överstiger de i STF definierade temperaturgränserna skall anläggningen tas till säkert läge. H2 och H4 temperaturer är inte bestämda, men så länge som blocken har tagits till säkert läge finns det ingen väderrelaterad havsvattentemperatur som skulle leda till problem för anläggningen att klara t.ex. en LOCA. Temperaturer på havsvattnet som kan ge problem för en avställd anläggning kan endast uppträdda ifall in- och utloppssidan blockeras totalt och recirkulation behövs tillämpas under en längre tid. Det är m a o inte väderhändelsen hög havsvattentemperatur som sätter den maximala gränsen för havsvattentemperaturen utan händelsen blockerat kylvattenintag. I ENSREG rapport [3] analyseras olika scenarier där anläggningen ej längre har full (alternativt ingen) tillgång till havet som värmesänka. Sammanfattningsvis har inga svagheter relaterade till anläggningens förmåga att hantera händelsen hög havsvattentemperatur identifierats. Det kan dock noterats att maximal tillåten havsvattentemperatur skiljer sig åt mellan Ringhals 3 och 4 och det finns planer på att utreda detta vidare. Det bedöms dock inte som en brist utan är snarare en tillgänglighetsfråga Vindhändelser Stark vind Vindhändelser är snabba händelser som påverkar byggnader strukturellt genom tryckpåverkan och missiler (tromb). Vindhändelser kan även skapa oönskad tryckfördelning så att ventilationen inte fungerar samt orsaka bortfall av yttre nät. Vindhändelserna stark vind och tromb/trombmissil beskrivs i avsnitten nedan. Ursprungligen dimensionerades byggnaderna i Ringhals enligt de vindlaster som anges i Svensk Byggnorm SBN 67 som ger en påverkan på byggnaderna likvärdig med nyare normer. Normal vindlast (H2 last) kommer ifrån Boverkets handbok om Snö- och vindlast (BSV 97) som för varje landsdel anger en referensvind vilken för Varbergs kommun är 25 m/s. Referensvind är definierad enligt följande: Medelvindhastighet under 10 minuter Höjd 10 m över omgivande mark Öppen terräng (terrängtyp II) Sannolikheten att referensvinden överskrids är 0,02 per år Referensvinden ligger sedan till grund för beräkning av karakteristisk vindhastighet och vindtryck som varierar med höjden. Byggnadspåverkan beräknas enligt BSV 97. Enligt [19] är vindhastigheten med en frekvens på 10-5 för en vind på 10 meters höjd som varar i 10 minuter 41 m/s. Vindvärdena som har bearbetas i [19] är uppmätta av SMHI under 24 år. Då anläggningen tillhör terrängtyp 1 Hemlig 16 (45)

17 (öppen terräng med få eller inga hinder, t.ex. kustlandskap) reduceras vindhastigheten på 41 m/s till en referensvind på 35 m/s vilket är H4 vindlasten. I tabell 4-7 i [19] diskuteras de olika felkällorna i uppskattningen av H4 vindlasten. Slutsatsen är att konservatismen i vindstyrkorna anses acceptabel. Hur Ringhals 1 hanterar vind (inklusive tromb) m a p byggnadspåverkan beskrivs i R1 SAR AD avsnitt samt Hur Ringhals 1 hanterar vindpåverkan på nödventilation och luftintag beskrivs i R1 SAR AD avsnitt , , och Hur Ringhals 2 hanterar vind (inklusive tromb) beskrivs i R2 SAR PART External Events. För Ringhals 3 och 4 beskrivs vind och tromblasterna i avsnitt i [18] och i R3/R4 SAR SD avsnitt 3.8 visas att acceptanskriterier för byggnadskonstruktioner innehålls. I [24] och [25] sammanfattas resultaten från byggnadstekniska analyser av ett antal yttre händelser och slutsatsen är att samtliga byggnader som innehåller säkerhetsrelaterad utrustning klarar H4 vindlasten. Vindpåverkan på nödventilation beskrivs i R1 SAR AD avsnitt och Vindpåverkan på luftintag för ventilation och dieselaggregat beskrivs i R1 SAR AD avsnitt samt Motsvarande avsnitt finns inte i R2, R3 och R4 SAR. Enligt R1 SAR är den dimensionerande vindstyrkan cirka 20 m/s på en nivå 10 m över havet förutom för kylning av DPS utrustning i DPS- och kylsystembyggnad samt kylning av DPS dieselaggregat som skall klara H4 vind- och tromblaster. Enligt R1 SAR kan följden av starka vindar och trombers påverkan på ventilationsluftintag bli att ventilationen slutar fungera. Dock bedöms ventilationssystemen vara så utformade att påverkan från starka vindar och tromber inte skadar luftbehandlingsaggregaten utan endast ger en tillfällig utslagning av ventilationsfunktionen. Denna slutsats bör även gälla för Ringhals 2, 3 och 4. Händelsen låg och hög temperatur ställer därmed högre krav (genom att händelsen påverkar ventilationen under en längre tid) på ventilationssystemen än stark vind och vindpåverkan på ventilationssystemen kommer därför inte att behandlas närmare. Sammanfattningsvis har inga svagheter relaterade till anläggningens förmåga att hantera händelsen stark vind identifierats Tromb/Trombmissil Tromber uppstår i samband med åskmoln, oftast i varmluft framför en kallfront med kall torr luft i högre luftlager. Under molnet bildas en karakteristisk molnslang som når marken. I Sverige är tromber enligt SMHI [20] ett tämligen ovanligt väderfenomen och därmed är mängden insamlad väderdata ytterst begränsad. SMHI gör dock uppskattningen att vindhastigheten i tromben kan uppnå till maximalt mellan 80 och 90 m/s, vilket baseras på högsta uppmätta hastigheten i kortvariga vindar. SMHI uppskattar att sannolikheten för att en viss punkt drabbas av tromb är 1 på under ett år. Om en tromb med vindhastigheter på m/s beaktas är sannolikheten nere på 1 på under ett år. Observera att det inte finns något samband mellan hög vindhastighet och stor yttäckning av en Hemlig 17 (45)

18 tromb. Sambandet är snarare omvänt då hög vindhastighet är förknippat med en liten virvelradie och därmed mindre drabbad yta. I [23] ges bakgrunden till den ansatta H4 tromben. H4 tromben samt missiler från tromb är tagna från Regulatory Guide I Reg. Guide 1.76 delas USA upp i tre olika trombzoner med olika definierade vindstyrkor. Den tromb på 72 m/s som appliceras på Ringhals är den med lägst styrka, vilket motsvarar region III i USA. Trombmissiler som ansätts enligt Regulatory Guide 1.76 är: Rör φ 168 mm, längd 4,58 m, vikt 130 kg och horisontell hastighet 24 m/s Bil mått 4,5 m x 1,7 m x 1,5 m, vikt 1178 kg och horisontell hastighet 24 m/s Stålkula φ 25,4 mm och hastighet 6 m/s Konservatismen i bestämning av H4 tromb får utifrån SMHI resonemang i [20] anses som acceptabel i ljuset av den begränsande mängd trombdata som finns tillgänglig. Det kan också konstateras att de enligt design ansatta missilerna är väl tilltagna och att motsvarande H4 tromb uppträder med en frekvens av 10-6 per år och vanligtvis har H4 laster för yttre händelser en sannolikhet på 10-5 per år. Hur blocken hanterar tromb beskrivs i samma SAR avsnitt som vind (se avsnitt ). I [24] sammanfattas resultaten från byggnadstekniska analyser av ett antal yttre händelser. R1 DPS- och kylsystembyggnad ingick inte i denna analys utan dessa har analyserats i [25]. Slutsatserna är att ett antal byggnader inte klarar tromb och/eller trombmissillasten. För ett antal byggnader görs dock i [24] bedömningen att det inte får några säkerhetsmässiga konsekvenser att t.ex. ett tak inte klarar trombmissil då ingen säkerhetsrelaterad utrustning förväntas skadas. De byggnader som efter dylika resonemang kvarstår är dels R2 dieselbyggnad som inte klarar suglasten från tromb eller trombgenererad missil och dels R1 reaktorbyggnadstak som inte klarar trombgenererad missil. Åtgärder för att förstärka taket på dieselbyggnaden pågår. Konsekvensen av missilträff på R1 reaktorbyggnadens tak antas vara att bränsle i bränslebassängerna skadas med utsläpp som följd. Analysen visar att den postulerade missilen endast kan ge ett lokalt genomslag, någon risk för takkollaps föreligger således inte. I [21] görs även bedömningen att utsläppen blir ringa. Utsläppen täcks in av analyserna avseende hanteringsmissöde som ger mekanisk skada som återfinns i R1 SAR AD avsnitt Själva bränslebassängernas integritet riskeras inte. Den sammantagna bedömningen är att konsekvenserna av missilträff på R1 reaktorbyggnadstak är acceptabla och ingen förstärkning av taket krävs. Sammanfattningsvis klarar enligt [24] ett antal byggnader inte tromb och/eller trombmissilasten. Efter vidare analys kvarstår R2 dieselbyggnad samt R1 reaktorbyggnadstak. Åtgärder för att förstärka taket på dieselbyggnaden pågår. De utsläpp som skulle kunna ske ifall R1 reaktorbyggnadstak skadas har dock bedömts som acceptabla och ingen förstärkning av taket krävs. Man bör även komma ihåg att händelsen tromb har en frekvens på 10-6 per år till skillnad mot majoriteten av yttre händelser Hemlig 18 (45)

19 2.2.9 Regn som har en frekvens på 10-5 per år. Sammanfattningsvis bedöms anläggningen klara händelsen tromb/trombmissil på ett säkerhetsmässigt acceptabelt sätt. Regn är klassificerad som en snabb händelse som kan ge påverkan på byggnadsstrukturer (tak utan tillräcklig avvattning) samt leda till översvämning. I [2] anges endast H4 värdena, 37 mm/10 min och 145 mm/24 h. H2 värdena finns dock beskrivna i R1 SAR samt i R3/R4 SAR. H4 värdet 37mm/10 min (samt H2 värdena) är hämtat från SMHI rapport [8]. Hur dessa värden har tagits fram är inte tydligt då rapporten hänvisar vidare till en analysrapport som ej är tillgänglig. H4 värdet 145 mm/24 h återges i [19] och kommer ursprungligen från en tidigare version av SMHI rapport [20] från Värdet bygger på nederbördsdata för Göteborg från Ett flertal brister kring angivandet av H2 och H4 nederbörden har identifierat, bl.a. att värdena angivna i rapport [20] skiljer sig något från de värden angivna i [8] samt den tidigare versionen av rapport [20] från Då [20] är nyare och betydligt mer utförlig och transparent än tidigare SMHI rapporter bör det övervägas att ersätta de tidigare värdena med värden tagna från denna rapport. Nederbörd tas upp i R1 SAR AD avsnitt samt , R2 SAR PART 2.4 Meterological conditions samt External Events och R3/R4 SAR avsnitt Regn är som sagt klassificerad som en snabb händelse men mer korrekt vore att klassificera regn som både en långsam och en snabb händelse där H4 händelsen 37mm/10 min är en snabb händelse medan H4 händelsen 145 mm/24 h är en långsam händelse. För byggnadskonstruktioner med platta tak omgivet av sarger finns det en risk att vatten samlas på taken om regnintensiteten överstiger takens avbördningsförmåga. Den yttersta konsekvensen kan bli att drabbat tak ger vika och delar av taket ramlar in i byggnaden vilket kan leda till att säkerhetsrelaterad utrustning skadas. Alla tak klarar minst av den gamla snölasten enligt SBN 67 som motsvarar 80 mm regn och därmed klarar samtliga tak 10 min H4 regnlast. Tak som klarar H4 snölast klarar även 24 timmars H4 regnlast. För de tak som inte med säkerhet klarar H4 snölast (se avsnitt 2.2.2) är det befogat att kontrollera dräneringen om mer än 80 mm faller under ett dygn. Anvisningar för inspektion av tak och rengöring av avbördningsanordningar är planerade att tas fram. En förutsättning för instruktionen är dock att mängden regn som fallit det senaste dygnet kan bestämmas och i nuläget mäts inte regnmängden lokalt. Då regnmängd är ett lokalt fenomen bör därför nyttan av en lokal regnmätning utredas. För att begränsa vattennivån är många av taken försedda med bräddavlopp som skall träda i funktion om de permanenta takavloppen är igensatta. Bräddavlopp är rör som är installerade på en viss nivå i sargen runt taket. Takavloppens funktion inspekteras flera gånger om året. För Ringhals 1 har bräddavlopp på mellanbyggnaden och reaktorbyggnadens tak studerats [25]. En motsvarande genomgång bör även göras för Ringhals 2-4 byggnaders bräddavlopp. Slutsatsen är att kapaciteten hos bräddavloppen är osäker och Hemlig 19 (45)

20 Hagel Åska att placeringen av bräddavlopp bör utvärderas för att bedöma dräneringens påverkan på intilliggande byggnader. Särskilt viktigt är att bräddavloppen, i de områden av mellanbyggnadens tak, där extra vatten från reaktorbyggnadens taks bräddavlopp rinner ut kan ansamlas har hög dräneringskapacitet. Ombyggnadsåtgärder för att förbättra avrinningen från mellanbyggnadens tak är beslutade. Översvämning på grund av kraftig nederbörd förhindras genom att gårdsplaner är utförda med lutningar från byggnaderna som gör att vatten som samlar sig på planer i allmänhet rinner från byggnaden mot kylvattenkanalen. Dagvattensystemet är utformat så att det klarar stora vattenmängder. Vattnet rinner med självfall ut i svallschakt och intagskanaler. Vid riktigt stora vattenmängder rinner vattnet på gårdsplanerna mot intagskanaler och svallschakt. Översvämning på gårdsplan kan fylla upp dagvattensystemet vilket gör att vatten blir stående. Om vattennivån blir högre än ett par decimeter finns risk för att luckor översvämmas och vatten rinner ner i bergsspalten. I bergsspalten finns pumpar, men då dessa pumpar ut vatten till dagvattensystemet innebär det att vatten bara kommer pumpas runt. Detta fall kan jämföras med översvämning orsakad av förhöjd havsvattennivå vilket beskrivs i ENSREG rapport [5]. Sammanfattningsvis har ett antal ofullständigheter relaterade till anläggningens förmåga att hantera händelsen kraftigt regn identifierats. En del av dessa (såsom framtagandet av instruktioner för tak som inte klarar H4 snölast) håller på att åtgärdas i och med arbetet att uppfylla 14 av SSMFS 2008:17 medan övriga (såsom utredning av lokal regnmätning) bör övervägas att inkluderas i detta arbete. Inga av de identifierade ofullständigheterna bedöms dock som en reaktorsäkerhetsbrist utan snarare som förbättringsmöjligheter till att utöka anläggningens robusthet. Hagel är till skillnad mot snö en snabb händelse men den maximala last som hagel kan tänkas ge täcks med god marginal in av snölast. Storleken på hagel kan i extrema fall bli mycket stora, i [9] nämns t.ex. en händelse i norra Tyskland med hagel som vägde 2,5 kg. Hagel av den storleken får anses som en restrisk och ingår inte i de konstruktionsstyrande väderhändelserna. Dock förväntas hagel av den storleken ha andra effekter än snö och hagel kommer därför att redovisas som ett separat händelse i väderhändelser utanför design. Åska är klassificerad som en snabb händelse. Åska resulterar sammanfattningsvis i följande påverkan: Termisk påverkan genom energiutveckling då blixtströmmen flyter genom olika delar som ingår i åskskyddet eller i andra ledande delar av byggnaden i fråga. Mekanisk påverkan genom strömkrafter. Blixtströmmen kan skapa explosionsartade förlopp vid för klent dimensionerade åskledare. Hemlig 20 (45)

21 Elektromagnetisk påverkan på elektriska kretsar. Påverkan kan ske genom kapacitiv, induktiv eller konduktiv koppling. Påverkan kan resultera i utebliven såväl som obefogad funktion i anläggningselektriska system. H4 värdena togs fram i samarbete med Uppsala Universitet vid säkerhetsmoderniseringen av Ringhals 1 i projekten RPS och SP2, se [26]. Värden för H4 blixt har tagits fram mot bakgrund av den största blixt som har mätts upp i världen uppräknat med viss marginal. Värden för händelseklass H2 har tagits fram i ett senare skede efter fastställandet av [2]. H2 värdena definierades ursprungligen i samarbete med Uppsala Universitet vid ursprunglig konstruktion av Ringhals 1 och 2. Blixtar med parametrar överskridande dessa värden uppskattades ursprungligen förekomma en gång per 200 år. Vid jämförelse med åskstatistik för åren har det kunnat konstateras att sannolikheten för att en blixt med H2 amplitud träffar någon av Ringhals anläggningar är en gång på mellan 100 och 200 år. Den ursprungliga bedömningen står sig därmed även mot relativt ny åskstatistik. På grund av blixtars fysikaliska egenskaper tenderar de att söka sig till i första hand höga byggnadsdelar. Denna egenskap ökar med ökande blixtamplitud. På grund av denna egenskap kommer lägre byggnader att utsättas för blixtar med lägre amplitud (dock kan amplituden överskrida 100 ka). D.v.s. högre byggnader skyddar i viss mån lägre byggnader mot direktträffar. De fåtal byggnader/konstruktioner på Ringhals som därmed kommer att kunna utsättas för direktträff av blixt av storleken 400 ka är: Ringhals 1 skorsten Reaktorbyggnader samt hjälpsystembyggnadernas skorstenar på Ringhals 2, 3 och kv ledningarnas kraftledningsstolpar och topplinor För Ringhals 1 är åskskydd för anläggningsdel DPS dimensionerat för blixt i händelseklass H4 och åskskydd för anläggningsdel OPS dimensionerat för blixt i händelseklass H2. Händelsen blixt redovisas i R1 SAR AD avsnitt samt Den för anläggningsdel DPS dimensionerande blixten antas konservativt leda till att anläggningsdel OPS faller bort, men eftersom anläggningsdel DPS innehåller erforderliga säkerhetsfunktioner och dessa inte vedervågas av bortfall av OPS, leder händelsen inte till otillåten påverkan. Anläggningsdel DPS hämtar dock kylvatten från intagsbyggnad 2 som får elkraftmatning från OPS eller alternativt från Ringhals 2. Om denna kraftmatning slås ut finns det dock redundanta kylvägar. Kylvattenflödet för intagsbyggnad 2 är dessutom så lågt att kravet på fungerande rensutrustning inte är lika uttalat som för intagsbyggnad 1 som förser Ringhals 1 och 2 med huvudkylvatten. Händelsen att intagsbyggnad 2 blir helt igensatt täcks in av ENSREG rapport [3]. Även Ringhals 1 bränslebassängkylning elkraftmatas från anläggningsdel OPS och kan därmed inte hantera åska i händelseklass H4. Bortfall av bränslebassängkylning analyseras i ENSREG rapport [41]. Åskskyddet för vätgasfabriken värderas inte inom ramen för denna rapport. Hemlig 21 (45)

22 Byggnader i vätgasfabrikens närhet, som innehåller säkerhetsfunktioner, kan hantera en explosion enligt R1 SAR referensdel R155. Åskskyddet för Ringhals 2 konstruerades ursprungligen parallellt med åskskyddet för Ringhals 1 och har därmed principiellt samma utförande som åskskyddet för Ringhals 1 anläggningsdel OPS. Dimensionerande parametrar har inte förändrats och är därmed blixt i händelseklass H2. Åskskydd, system 696, behandlas inte R2 SAR. Beskrivning av åskskyddet finns i systembeskrivning för anläggningens elkraftsystem [27]. Händelsen blixt tas dock upp i R2 SAR PART External Events. För Ringhals 3 och 4 kom åskskyddsfrågan in tidigare i konstruktionsarbetet och det fanns därmed en möjlighet att integrera åskskyddet i byggnadskonstruktionerna, vilket är fördelaktigt. Bl.a. är samtliga viktiga byggnader försedda med fasadplåt alternativt svetsade rutnät i armeringen. En mer konservativ konstruktionsförutsättning kunde därmed tillämpas. Som dimensionerande blixt togs den största blixt som fram till dess någonsin hade uppmätts i världen med en amplitud på 300 ka och branthet på 120 ka/μs. Åskskyddet för Ringhals 3 och 4 kan därmed med god marginal hantera blixt i händelseklass H2. Åskskyddets utformning beskrivs i R3/R4 SAR SD kapitel 8.2. Dimensionerande nivå nämns dock inte i SAR men återfinns i systembeskrivning för åskskyddssystemet [28,29]. Som beskrivits ovan kan Ringhals 2, 3 och 4 i dagsläget inte hantera en H4 blixt. Inom arbetet med att uppfylla 14 har en bedömning gjorts av åskskydden för Ringhals 2, 3 och 4 för att identifiera tänkbara åtgärder för att åskskydden skall kunna hantera blixt i händelseklass H4. Bedömningen har fokuserat på säkerhetsklassad utrustning. Bedömningen har även omfattat en genomgång av det befintliga yttre åskskyddets kondition. För Ringhals 2 tar genomgången hänsyn till de moderniserade instrument- och kontrollsystemen som installerades i projekt TWICE. Utifrån detta arbete har ett antal punkter som behöver värderas vidare identifierats: Ett antal åskledare och anslutningar till jordtag/ringledare i mark behöver kompletteras. Skydd av befintlig utrustning placerad på tak behöver förbättras. Byggnader för Ringhals 2 har ett yttre åskskydd bestående av relativt glest maskade åskledare. Ringhals 2 byggnader består också till stor del av prefabricerade betongelement där armeringen inte är inbördes sammankopplad. Påverkan på elektriska kretsar från inträngande magnetiskt fält behöver studeras vidare. Risk för vedervågning från icke säkerhetsklassad utrustning behöver värderas vidare. Det finns ett antal icke säkerhetsklassade kablar som går utanför/mellan byggnader t.ex. kontrollkablar till ställverken för 400 kv/130 kv samt kablar för kraft och belysning till olika delar Hemlig 22 (45)