SVENSK STANDARD SS-ISO 8756

Transkript

1 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Allmänna Standardiseringsgruppen, STG (9) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA OCH INTERNATIONELLA STANDARDPUBLIKATIONER Air quality Handling of temperature, pressure and humidity data Luftkvalitet Hantering av temperatur-, tryck- och The International Standard ISO 8756:1994 has the status of a Swedish Standard. This document contains the official English version of ISO 8756:1994 with a Swedish translation. Swedish Standards corresponding to documents referred to in this Standard are listed in Catalogue of Swedish Standards, issued by SIS. The Catalogue lists, with reference number and year of Swedish approval, International and European Standards approved as Swedish Standards as well as other Swedish Standards. Den internationella standarden ISO 8756:1994 gäller som svensk standard. Detta dokument innehåller den officiella engelska versionen av ISO 8756:1994 med svensk översättning. Motsvarigheten och aktualiteten i svensk standard till de publikationer som omnämns i denna standard framgår av Katalog över svensk standard, som ges ut av SIS. I katalogen redovisas internationella och europeiska standarder som fastställts som svenska standarder och övriga gällande svenska standarder. ICS Standarder kan beställas hos SIS som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS, Box 6455, STOCKHOLM Telefon: Telefax: Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av STG. Telefon: Telefax: E-post: info@stg.se Prisgrupp L Tryckt i februari 1998

2 Utgåva 1 Sida 2

3 Utgåva 1 Sida 3 1 Omfattning och tillämpning Denna internationella standard beskriver tillvägagångssätt för att justera luftmätningar för ändringar i temperatur, tryck och fukthalt under provtagningsperioden. Standarden specificerar också de referensbetingelser för temperatur, tryck och fukthalt som skall användas vid rapportering av resultaten. Tillvägagångssätten och referensbetingelserna är tillämpliga på metoder för luftmätningar och kan användas vid mätningar av utomhus- och arbetsplatsluft och vid mätning av utsläpp från stationära källor. 2 Tillvägagångssätt för att justera luftmätningar för förändringar av temperatur, tryck och fukthalt under provtagningsperioden 2.1 Utomhus- och arbetsplatsluft Allmänt Luftens temperatur, tryck och fuktighet kan förändras under provtagningsperioden, vilken kan ha en varaktighet av några minuter till flera veckor beroende på var luftmätningarna sker (arbetsplats eller yttre miljö) och ändamålet med att de skall utföras. Tryck och absolut fuktighet ändras långsamt, men temperatur och relativ fuktighet kan ändras mycket fortare. Tryckförändringen under en dag kan t ex vara av storleksordningen ca Pa och sker tämligen jämt med en hastighet av 200 Pa/h. Temperaturändringar kan vara ungefär 20 o C inom loppet av några timmar, men i uppvärmda arbetslokaler inomhus är det sannolikt att temperaturen förblir tämligen konstant. På vissa arbetsplatser i industrianläggningar (t ex nära masugnar) är det tvärtom. Där kan temperaturändringarna vara mycket snabba och stora. Inverkan av förändringar i fukthalt är olika för olika mätmetoder och är inte bara en korrektion för luftprovets volym. För inverkan av fukthalten är det nödvändigt att hänvisa till den specifika mätmetoden Provtagningsperioder på upp till 15 minuter Det är osannolikt att luftens temperatur, tryck och fukthalt ändras påtagligt under någon 15- minutersperiod och korrigeringar är därför inte nödvändiga. I detta fallet skall luftens temperatur och tryck (och i de fall det har betydelse, absolut och relativ luftfuktighet) noteras vid tiden för provtagningen Provtagningsperioder på upp till 1 timma Det är osannolikt att lufttrycket ändras speciellt mycket under en provtagningsperiod på en timma, men temperaturen kan ändras påtagligt vid normala väderförhållanden. I detta fallet skall lufttrycket noteras en gång under provtagningsperioden, temperaturen mätas i början och i slutet av provtagningen och medelvärdet antecknas. Om det har betydelse skall den absoluta eller relativa luftfuktigheten noteras en gång under provtagningen, lämpligen i mitten av perioden Provtagningsperioder på upp till 12 timmar Luftens temperatur och tryck (och i de fall det har betydelse, absolut och relativ luftfuktighet) skall mätas vid starten av provtagningen och sedan med en timmas mellanrum. Medelvärdet skall användas vid utvärderingen av mätresultaten. Ibland,

4 Utgåva 1 Sida 4

5 Utgåva 1 Sida 5 speciellt vid mätning av omgivningsluft, är det inte möjligt att mäta temperatur, tryck och fukthalt varje timma. I sådana fall skall dessa mätningar utföras så ofta som möjligt genom hela mätperioden. Ett tidsviktat medelvärde skall sedan beräknas och användas för mätningen (se anmärkning 1). Om det inte är möjligt att utföra några temperatur-, tryck- eller fukthaltsmätningar under provtagningsperioden skall mätningar göras vid provtagningsperiodens början och slut och medelvärdet används i den följande utvärderingen av mätningen. Detta sätt är emellertid mycket mindre tillförlitligt än att använda tidsviktade medelvärden. Valet av frekvens för mätningarna av temperatur, tryck och fukthalt under provtagningsperioden skall göras mot bakgrund av tidigare erfarenheter om förändringar som har skett vid liknande situationer och det mätfel som kan accepteras för den aktuella mätningen. Betydelsen av luftfuktighetsmätningar avgörs utifrån den använda mätmetoden. ANM Tidsviktade medelvärden ger inte tidsmedelvärdet för provtagningsperioden men skillnaden mellan det sanna medelvärdet och det tidsviktade medelvärdet kommer att vara litet och i nästan alla fall kommer felet att bli mindre än det totala felet för den aktuella mätningen av luftparametern Provtagningsperioder på mer än 12 timmar I de fall det har betydelse för resultatet skall temperatur, tryck och absolut och relativ fuktighet mätas i början av provtagningsperioden och om möjligt registreras kontinuerligt eller om detta inte går, mätas med tillräcklig frekvens (6 timmar är det rekommenderade intervallet) under provtagningen för att erhålla ett medelvärde för provtagningsperioden som har rimlig säkerhet. Betydelsen av fuktmätningar skall fastställas utifrån använd mätmetod. Frekvensen för temperatur- och tryckmätningar beror på de variationer som kan förväntas baserat på tidigare erfarenheter i liknande situationer och det mätfel som kan accepteras för slutresultatet (jämför anmärkning 1). Vid mycket långa provtagningsperioder (t ex en vecka eller mer) och då registrerande utrustning inte är tillgänglig, får max-min-termometrar användas för att registrera extremvärdena under dygnet. 2.2 Utsläpp från fasta anläggningar Allmänt Ändringar i atmosfärens tryck, temperatur och fukthalt har liten inverkan på resultaten från utsläppsmätningar om man betänker de svårigheter och osäkerheter som är förknippade med provtagning av gasformiga utsläpp från industrianläggningar. Provgasvolymen skall korrigeras för temperatur och tryck, och volymen av våt gas skall omräknas till volym torr gas var gång utrustningen för bestämning av volym (eller flöde) inte mäter på torr gas Alla provtagningsperioder Provtagning av gasformiga utsläpp innebär att följa mycket noggrant angivna procedurer som specificeras i de enskilda mätmetoderna, och procedurerna skall följas exakt med avseende på frekvens och mätmetod för temperatur, tryck och fukthalt i utsläppen. 3 Referensförhållanden för temperatur, tryck och fukthalt Eftersom mätningar av luftkvalitetsparametrar görs vid olika temperaturer, tryck och fukthalter är det nödvändigt att resultaten uttrycks med avseende på standardiserade referensförhållanden så att tillförlitliga jämförelser kan göras av luftmätningar från olika platser och tidpunkter och under olika klimatförhållanden. För metoder för mätning av luftkvalitet är de rekommenderade standardreferensförhållandena följande: referenstryck: 101,3 kpa; referenstemperatur: 273 K. På grund av svårigheterna att justera resultaten för varierande fukthalter (fukthalten påverkar inte endast provtagningsvolymen utan dess effekt är olika för olika mätmetoder) skall ett referensvärde endast användas där det är tillämpligt, t ex vid mätningar av utsläpp från fasta anläggningar.

6 Utgåva 1 Sida 6