Barnhälsovården. i FyrBoDal. Barnhälsovårdsverksamhet

Transkript

1 Barnhälsovården i FyrBoDal Barnhälsovårdsverksamhet

2 BHV i siffror Innehåll Barnhälsovårdens mål Dokumentationens bakgrund Verksamhet på BVC Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer Insamling av hälsodata Barnavårdscentraler i FyrBoDal Geografiskt område BVC-enheten Arbetstid med barnhälsovård Verksamhet för att främja barnhälsovårdens kvalitet Samverkan Barnantal Hembesök hos nyfödda, födda Amning, barn födda Föräldrastöd, barn födda EPDS, barn födda Vaccinationer, barn födda Tal- och språktest 2½ år, barn födda årsundersökning, barn födda Rökvanor hos föräldrar, barn födda Sammanfattning

3 Barnhälsovårdens mål Främja barns hälsa, trygghet och utveckling Det övergripande målet uppnås genom l Att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap l Att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn l Att uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle l Att minska dödlighet, sjuklighet och handikapp hos barn l Att genomföra differentierad hälsoövervakning av alla barn före skolåldern l Att minska väsentliga hälsoproblem för barnfamiljen l Att ge behovsanpassad service, vård och stöd till föräldrar och barn Målen konkretiseras i l Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763) l Socialstyrelsens Föreskrifter och Allmänna råd (1993:11, 1994:26, 1999:26, 2001:17, 2005:12, 2006:22, 2006:24, 2008:8, 2008:31) l Kvalitetssäkring av barnhälsovården Att skydda skyddsnätet. Rapport från Socialstyrelsen 1994 l Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland, fastställd av Hälsooch sjukvårdsutskottet 28 april Dnr. HSS , RSK l Rikshandboken för barnhälsovård. l Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC l Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring på BVC l Verksamhetsbeskrivning för MHV/BHV-psykologer i Västra Götalandsregionen l FN: s konvention om barnets rättigheter l Västra Götalandsregionens Krav- och kvalitetsbok på 3

4 Dokumentationens bakgrund Det förebyggande arbetet med barnhälsovård (BHV) har en mycket lång tradition. Från början var arbetet inriktat mot ohälsa förorsakat av näringsbrist och infektionssjukdomar. Genom att bekämpa flera av dessa sjukdomar, bland annat med hjälp av vacciner, inleddes en era som blivit den mest kostnadseffektiva inom hälsovården. Utformningen av barnvaccinationsprogrammet ger alla barn rätt till kostnadsfria vaccinationer på barnavårdscentral (BVC). Vaccinationsprogrammet är under ständig utveckling och revidering. Tidigt insåg man vikten av att spädbarn ammades. Idag vet vi att amningen inte bara är en hälsofaktor för det växande barnet utan den har långtgående verkning upp i vuxen ålder t.ex. som förebyggande faktor vid hjärt-kärlsjukdomar. Dåtidens undernutrition har idag övergått till en ökande grad av övervikt och fetma. Livsstilsfrågor upptar idag en betydande del av barnhälsovårdens arbete. I detta viktiga arbete används främst de två samtalsteknikerna, motiverande samtal och stödjande samtal, som båda kräver kunskap, kontinuerlig handledning och vidareutbildning för att kunna användas. Vaccinationstäckning och amningsmönster har följts regionalt och nationellt under decennier. Preventionsarbetet har under senare år forcerats och går ut på att genom vaccinationer förhindra sjukdomar och därmed kunna minska förbrukning av antibiotika då antibiotikaresistenta bakterier idag utgör ett mycket stort problem i världen. Barn födda efter 1 oktober 2008 får även vaccin mot pneumokocker i ett utvidgat allmänt barnvaccinationsprogram. De senaste decennierna har allergiproblem bland barn ökat. En riskfaktor är föräldrars rökvanor, vilka registrerats i cirka tio år. Genom att följa data inom dessa områden får man en bild av hur utvecklingen förändras. Även andra livsstilsfrågor tas upp till diskussion t.ex. alkoholanvändning sedan man fått barn i familjen. Riskbruk av alkohol har under de senaste åren uppmärksammats gå grund av den ökande alkoholkonsumtionen och ingår i hälsosamtalen både vid individuellt föräldrastöd och vid föräldrastöd i grupp. En allt större del av barnhälsovårdens arbete ligger idag på att stödja familjer i skapandet av god social och psykologisk uppväxtmiljö. För detta arbete krävs tid, kontinuitet, förtroende, kompetens, empati och professionalism. För att kunna följa arbetet över tid kommer rapporten i stor utsträckning att jämföra årets siffror med tidigare års. 4 Verksamhet på BVC Barnhälsovården omfattar tiden från barnets födelse upp till skolstarten. Det är den period som är den mest dynamiska i en människas liv. Barnet befinner sig i ständig utveckling, har en snabb tillväxt och olika behov i olika åldrar. Det späda barnets behov skiljer sig på avgörande sätt från samma barns behov några år senare. Det är därför inte bara viktigt att veta hur många barn som är inskrivna på BVC, utan också hur de fördelas i olika åldrar samt hur ofta de träffar sin BVC-sjuksköterska. Det första levnadsåret är det mest resurskrävande för BVCsjuksköterskan med såväl antalet besök som telefonrådgivning. Av erfarenhet vet man att förstagångsföräldrar behöver extra stöd.

5 Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer Socialstyrelsen, Stiftelsen Allmänna Barnhuset samt en expertgrupp från svensk barnhälsovård tog 2005 fram hälsoindikatorer som man vill ska ingå i ett svenskt kvalitetsregister för barnhälsovård. Processindikatorer: l Föräldrar som deltagit i föräldragrupp l Hembesök under nyföddhetsperioden l Erbjudande om metod/stöd för nedstämdhet hos nyblivna mammor EPDS Indikatorer för resultatmått: l Amningsfrekvens l Vaccinerade med MPR-vaccin l Barn exponerade för tobaksrök l Tillväxt l Nyckelåldersundersökningar i basprogrammet l Tillfredsställelse med verksamheten Indikatorer som strukturmått: l Barnantal l Tjänstgöringsgrad l Läkartid l Organiserat samarbete l Tillgång till psykolog l Vårdtyngd 5

6 Insamling av hälsodata Sjuksköterskorna på BVC i Fyrbodal dokumenterar sina insatser i det enskilda barnets hälsojournal. Vid årets slut görs en rapportering av vissa hälsodata som sammanfattas och bearbetas av Centrala Barnhälsovården. Uppgifterna skickas till våra uppdragsgivare vilka är: Hälso- och sjukvårdsnämnd 1 Norra Bohuslän Hälso- och sjukvårdsnämnd 2 Dalsland Hälso- och sjukvårdsnämnd 3 Trestad = Göta Älvdalen och Uddevalla Socialstyrelsen Smittskyddsinstitutet Uppgifter av lokalt intresse: l Antal barn i olika åldrar inskrivna på BVC l Antal barn som BVC-sjuksköterskan träffat under det gångna året = övervakade l Antal nyfödda till förstagångsföräldrar (= moderns första barn) l Antal förstagångs- och flerbarnsföräldrar som får hembesök l Antal födda med utomnordisk härkomst l Antal förstagångs- och flerbarnsföräldrar som har deltagit i föräldrastöd i grupp l Antal pappor/partners som har deltagit i föräldrastöd i grupp l Antal språkscreeningar utförda vid 2½ och taltest vid 4 års ålder l Vårdtyngd (arbetsinsatser) l Samverkan med barnomsorgen l Samverkan med socialtjänsten l EPDS-screening (Edinburgh Postnatal Depression Scale) l Sjuksköterskans arbetstid med barnhälsovård l Arbetstid för läkare på BVC l Organisation av verksamheten Nationell dokumentation: l Amningsmönster för barn 0-12 mån l Rökvanor hos föräldrar vid två tillfällen efter barnets födelse l Vaccinationsuppgifter 6

7 Barnavårdscentraler i Fyrbodal Alla barn i Sverige i åldrarna 0-6 år erbjuds inskrivning på BVC. Arbetet på BVC benämns barnhälsovård, den är kostnadsfri och en av grundpelarna i folkhälsoarbetet. Syftet är att förebygga fysisk och psykisk ohälsa i barn- och vuxenålder. Barnavårdscentralen betjänar ett geografiskt avgränsat område och leds av en BVCsjuksköterska med påbyggnadsutbildning i Hälso- och sjukvård för barn och ungdom eller Öppen hälso- och sjukvård. Sjuksköterskor från flera BVC kan ha gemensam lokal på samma adress. Läkarna på BVC är distriktsläkare/barnläkare eller läkare som är under specialistutbildning. På BVC görs hälsoundersökningar och utvecklingsbedömningar enligt ett fastställt program. Kostnadsfria vaccinationer ingår och föräldrar informeras genom hälsosamtal i olika hälsofrågor och förhållningssätt till barns utveckling. Målet är att detta sker både individuellt och i grupp. Under 2005 var barn inskrivna i Barnhälsovården FyrBoDal. Barnantalet har successivt ökat och 2009 var barn inskrivna. I Fyrbodal finns 41 BVC-lokaler med 78 BVC-sjuksköterskor anställda för att ge service åt barnen och deras familjer. Cirka var femte sjuksköterska arbetar helt profilerat med barnhälsovård. Geografiskt område Barnhälsovården FyrBoDal täcker de femton kommunerna i Fyrbodal. Resultaten visas enligt hälso- och sjukvårdsnämndernas indelning i områdena Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad. Trestad får ibland också en uppdelad redovisning (Vänersborg, Trollhättan+Lilla Edet och Uddevalla) för att lättare kunna jämföra mindre enheter med tidigare års siffror. 7

8 BVC-enheten Sjuksköterskor Vårdtyngd är den arbetsinsats en BVCsjuksköterska gör för att genomföra barnhälsovårdens program enligt verksamhetsbeskrivningens riktlinjer för ett givet antal barnfamiljer. Med ökad vårdtyngd avses förhållanden som innebär ökad arbetsinsats för BVC-sjuksköterskan, som därmed behöver mer tid för sina arbetsuppgifter. Det kan gälla barn med flyktingbakgrund, barn till föräldrar med missbruksproblem, funktionshandikapp, psykisk sjukdom, påtaglig social problematik eller ibland ensamstående föräldrar. Att vara förstagångsförälder innebär en ökad insats av BVC-sjuksköterskan i form av fler kontakter, mer tid och arbete för föräldrastöd. Nivågruppering Sedan sex år tillbaka gör alla BVC i Fyrbodal en nivågruppering utvecklad av Centrala Barnhälsovården FyrBoDal. Den visar att vissa familjer tar större del av resurserna på grund av socioekonomiska förhållanden. Arbetet med familjerna graderas enligt följande: Grupp Förtydligande 1. Basprogrammet + Detta är normalfamiljen. Remisser enligt basprogrammet enstaka extra kontroller. ingår. 2. Basprogrammet + riktade Hit räknas t.ex: extra hembesök, flertal extra kontakter eller kontroller. Barnläkarkonsult på BVC, MBHV-psykolog. insatser/kontakter=interna kontakter. Socionom/kurator på egen VC. Tolk 3. Basprogrammet + riktade insatser/kontakter= förskola/familjeförskola, BUP-kontakter(barn ungdoms- Förutom ovanstående dessutom t.ex: Flertal besök på interna och externa kontakter. Omfattande läkarkontakter BUM(barn - ungdoms medi- psykiatri), kontakter med sociala myndigheter. Habilitering. cin) 4. Anmälningsärenden Anmälningar enligt socialtjänstlagen (egen anmälan eller där BVC har medverkat) Erfarenhetsmässigt och med stöd av forskning vet vi att en mindre grupp av föräldrar/ barn kräver en mycket större arbetsinsats. I svaga socioekonomiska och invandrartäta områden är detta faktum speciellt tydligt vilket också syns i vår redovisning. Mätningen av vårdtyngd för barn födda 2009 i Fyrbodal visar att fördelningen mellan grupperna är relativt likartade i de tre stora områdena (tabell 1). Skillnaderna är dock relativt stora inom kommunerna vilket kan utläsas i vår mer detaljerade statistik. 8

9 Nämnd Totalt antal inskrivna Grupp I % Grupp II IV % N. Bohuslän Dalsland Trestad FyrBoDal Tabell 1. Vårdtyngdsmätning under 2009 Tidig hemgång efter förlossning Det kan vara på sin plats att påpeka att tidig hemgång efter förlossning idag snarare är regel än undantag. Det blodprov som tas på alla barn (PKU) som förut togs vid 72 timmars ålder, tas sedan november 2007 redan vid 48 timmars ålder. 2/3 av alla nyförlösta mödrar går hem innan fjärde dygnet. Majoriteten av dessa skrivs ut efter två dygn. Detta medför att de flesta barn får sin första kontakt med BVC betydligt tidigare än förr, vilket i sin tur leder till fler besök hos BVCsjuksköterskan. Familjecentralen Antalet familjecentraler har under det gångna året ökat till sju. Samarbetet mellan barnhälsovård, mödrahälsovård, öppen förskola och socialtjänst i samma lokal (familjecentral) ger många vinster. Fyra kommuner har familjecentralsliknande verksamhet. 9

10 Arbetstid med barnhälsovård Sjuksköterskor Norm enligt Nationell målbeskrivning för sjuksköterskor inom Barnhälsovården 2004: I ett normalområde med cirka 60 nyfödda per år behöver BVC-sjuksköterskan 40 arbetstimmar per vecka för att fullgöra uppgifterna inom barnhälsovården. I ett område med ökad vårdtyngd kan barnantalet behöva reduceras i förhållande till tyngden i området alternativt att sjukskötersketiden utökas. Hänsyn tas till om antalet nyfödda minskat i förhållande till större årskullar bland de äldre förskolebarnen. Med hög vårdtyngd kan avses till exempel en stor andel föräldrar med utländsk bakgrund. Även en hög andel förstagångsföräldrar, många ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå hos föräldrarna och hög arbetslöshet eller liknande såsom t.ex. hög omflyttning inom området utgör en ökad vårdtyngd. Normtal = 60 nyfödda/40 timmar = 1,5 under förutsättning att barnhälsovårdens basprogram följs. 1, 5 visar en bra bemanning på BVC i förhållande till antal nyfödda. 1, 6 bemanningen är låg och behöver korrigeras i förhållande till antal nyfödda. De senaste åren har barnantalet stadigt ökat något för varje år i Fyrbodal. Därmed har trycket ökat på ett antal BVC vilket tabell 2 visar. Speciellt pressade är sjuksköterskorna i Trollhättan och Vänersborg som de senaste åren haft mycket höga normtal. Det kan för övrigt finnas stora skillnader mellan de olika BVC-enheterna inom varje kommun. I Fyrbodals 41 BVC-lokaler finns 78 BVCsjuksköterskor anställda för att betjäna barn vilket omräknat blir 43,4 heltidstjänster. Varje heltidsanställd sjuksköterska har då i genomsnitt 386 barn på sin BVC. Motsvarande siffra ifjol var 421 barn och för tre år sedan var det 393 barn. Till skillnad från tidigare år har BVC-sjuksköterskor i Fyrbodal generellt fått mer tid att bedriva barnhälsovård det senaste året. Det är dock svårt att värdera uppgiften korrekt på grund av flera nystartade enheter i samband med att vårdval infördes 1 oktober Dessa enheter redovisar avsatt barnhälsovårdstid men har ännu inte uppnått avsett antal inskrivna barn. Förhållandet mellan arbetstid på BVC och antalet inskrivna barn under 2009 visas i figur 1. Födda 2008 Arbetstid tim. Norm 2009 Norm 2008 Norm 2007 Norm 2006 Norm 2005 N. Bohuslän ,3 1,4 1,5 1,5 1,3 Dalsland ,4 1,4 1,5 1,4 1,6 Vänersborg ,5 2,1 2,1 2,2 2,3 2,1 Trollhättan ,2 1,8 2,1 2,4 2,0 2,2 Lilla Edet ,7 1,8 1,7 1,2 1,0 Uddevalla ,75 1,7 1,7 1,6 1,5 1,4 FyrBoDal ,45 1,6 1,7 1,8 1,6 1,6 10

11 Nämnd Födda 2009 Arbetstid tim. Norm 2009 Norm 2008 Norm 2007 Norm 2006 Norm 2005 N. Bohuslän ,3 1,4 1,5 1,5 1,3 Dalsland ,4 1,4 1,5 1,4 1,6 Trestad ,4 1,8 1,9 2,0 1,7 Tabell 2. BVC-sjuksköterskors arbetstid/antal barn i förhållande till normtalet = 1,5. Åren Figur 1. Förhållande mellan arbetstid och antal totalt födda samt antalet nyfödda under de fyra senaste åren. Andelen nyfödda har ökat med 1% och arbetstiden med 5%. 11

12 Läkare Norm enligt Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC 2005: Behovet av läkare på BVC uppskattas till minst 4 timmar per arbetsvecka i ett område med cirka 60 nyfödda per år. Normtal = 60 nyfödda/3,5 timmar = 17. Den tiden är avsatt för BVC-arbete. För teamarbete och utbildning avsätts tid som inte kan registreras via BVC (vilket förklarar det olika siffrorna 4 resp. 3,5 tim). Ju högre normtal desto sämre bemanning. Enligt fjolårets redovisning låg tiden som läkare disponerade på BVC betydligt under normtalet. Årets redovisning visar liksom fjolårets att läkarbemanningen ligger ca 40% lägre än den rekommenderade tiden (tabell 3). Västra Götalandsregionens verksamhetsbeskrivning liksom läkarnas målbeskrivning och HSK-avtal anger att det ska finnas specialist-bvc över hela området. Detta åtagande uppfylls endast sporadiskt i Uddevalla och Norra Bohuslän. Arbete med att åtgärda problemet pågår. Nämnd Tabell 3. Arbetstid i förhållande till antal födda BVC-läkares arbetstid i förhållande till normtalet = 17 Psykolog Födda 2009 Födda 2009 Arbetstid i timmar Arbetstid i timmar Norm 2009 Norm 2008 Norm 2007 Norm 2006 Spec. BVC ggr/år N. Bohuslän , Dalsland , Vänersborg Trollhättan Lilla Edet , Uddevalla , FyrBoDal , Norm 2009 Norm 2008 Norm 2007 Norm 2006 Spec. BVC ggr/år N. Bohuslän , Dalsland , Trestad , Verksamhetsbeskrivningen för mödra- och barnhälsovårdspsykologer i Västra Götalandsregionen 2006 beräknar behovet av MHV/BHV-psykologer till en tjänst på ett underlag av barn och gravida. Skillnader kan påverkas av befolkningsstrukturen. Uppdraget är att ur ett folkhälsoperspektiv främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos blivande föräldrar, barn 0-6 år och deras föräldrar, genom att tillföra övriga primärvården och andra offentliga eller privata organisationer ett psykologiskt perspektiv på barnets- och föräldraskapets utveckling. Psykologen gör en basutredning på BVC-nivå när det uppkommer frågor kring ett barns utveckling. De fungerar också som handledare och konsulter för BVC-sjuksköterskorna. I Fyrbodal uppfylls normen i primärvårdens regi men med ojämn fördelning.

13 Verksamhet för att främja barnhälsovårdens kvalitet Fortbildning Fortbildning är ett viktigt instrument för att upprätthålla och fördjupa kompetensen hos människor som arbetar med barnhälsovård eftersom det innefattar ett mycket brett kompetensområde (medicin, psykologi, socialpediatrik). Merparten av utbildningstillfällena handhas av centrala BHV-teamet. Under det gångna året har följande utbildningstillfällen arrangerats: l MI-utbildning (motiverande samtal). 1½ utbildningsdag har erbjudits de BVC-sjuksköterskor som inte hade möjlighet att gå 2008 l Riskbruk. Under året har det preventiva arbetet kring riskbruk utvecklats i Fyrbodal. Riskbruksprojektet är ett regeringsuppdrag med målet att frågor och samtal om alkoholvanor ska ha en självklar plats i sjuk- och hälsovårdsarbetet. Inom barnhälsovården är målet med det preventiva hälsosamtalet att få föräldrar att tänka efter på vilket sätt de egna alkoholvanorna påverkar barnen och kanske ändra sina alkoholvanor. Under våren inbjöds Åsa Heimer från Riskbruksprojektet för att vid två tillfällen tala om hur barnhälsovården kan samtala med nyblivna föräldrar om hur barnen kan påverkas av deras alkoholvanor. l Amningsnätverk som avser att stärka BVC-sjuksköterskorna samt öka deras kunskap och kompetens med träffar ett par gånger per termin. Denna förstärkning är en nödvändighet då vi ser att amningsfrekvensen sjunker bland svenska mödrar och att barn och föräldrar går hem från BB så tidigt att amningen ännu inte kommit igång. l Introduktionsutbildning för Verksamhetschefer med barnhälsovård (vårdval) december l Planering av datautbildning inom både Journal III och Medidoc angående åtgärdsregistrering för uttag av statistik via elektroniska data. Planering för en endagsutbildning i januari 2010 för ny BHV-personal i samband med Vårdval. l EPDS (nedstämdhetsscreening) för ny personal har genomförts. l Under andra halvan av 2009 har arbetet med ett internat för barnmorskor, BVC-sjuksköterskor och MBHV-psykologer som arbetar med föräldrastöd pågått. Det kommer att genomföras under Lokala BVC-träffar Två gånger under året görs rundresor till alla områden för lokala träffar. Under vårresan är årsstatistiken det huvudsakliga ämnet men även andra frågor tas upp. Dessa tillfällen ger möjlighet att ta upp nya rutiner och att förankra dessa. Då finns också möjlighet att ta upp olika sorters problematik i vardagen. Detta är ett utmärkt tillfälle att stödja och backa upp personalen. Höstens pandemi gjorde att rundresorna ställdes in och istället erbjöds två informationseftermiddagar. Under vårterminen inbjöds även alla verksamhetschefer separat för genomgång av verksamhetsrapportering. 13

14 Introduktionsutbildning av sjuksköterskor/läkare i barnhälsovård Varje termin anordnas, en tredagarsutbildning i barnhälsovård för nyanställd BVCpersonal. De här regionala grundkurserna har givits under mer än tio år och de är mycket populära. De trettio platser som finns varje omgång fylls snabbt. Under 2008 och 2009 dubblerades dessa kurser på grund Tvärprofessionella samverkansteam Möten med olika vårdkompetenser sker i syfte att förbättra samarbete och underlätta planering för vårdbehövande. Exempel på dessa är: - VIB-gruppen (Very Important Baby) som träffas en gång i månaden. Dessa möten syftar till att förbättra samarbete mellan olika vårdgivare runt gravida kvinnor med diveverse problem, t.ex. missbruk eller psykisk sjukdom. Genom noggrann planering av det som barnmorskan anmäler som ett problem skapas bästa möjliga förutsättningar runt det nya barnet och dess familj. - Arbetsgrupp för flödesschema neuropsykiatri mellan BUP, Barnhab, Barnklinik, BHV. - Dalslandsprojektet Röda tråden, ett tvåårigt projekt för främjande av barns och ungas psykiska hälsa. - Utvecklingsprojekt föräldrastöd i samverkan Uddevalla-FyrBoDal , Från politisk vilja till nytta för brukarna. av många nya medarbetare, delvis en effekt av vårdvalet. En gång varje år anordnas också en fortsättningskurs med fokus på socialpediatrik. - Vänersborg modellområde SKL. Samverkan kring psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. - Samarbetsprojekt BHV-Folktandvård angående satsning prevention 2-åringar. - Ny organisationsmodell speciell hälsokontroll mellan barnklinik, NU-sjukvård och centrala barnhälsovården. Igång sedan oktober HYFS. Hygien i förskolan som är ett samarbete med regionens smittskydd. - Möten två gånger per år med logopeder. Under 2009 planerades för två utbildningstillfällen 2½-års språkscreening som ges tidigt i vår Pandemi. Massvaccination. Tillsammans med regionens smittskyddsenheter arbetat angående riktlinjer och organisation. - Samarbete med Högskolan Väst. Inkluderade bland annat undervisning på distriktssköterskeutbildningen. - Vårdval. Förmedla och förklara information. 14 Vårdkedjemöten Storken är en grupp som träffas i syfte att öka samarbetet mellan MHV, förlossning, neonatal, BB-avd och BVC. Möten med BUP (barnpsykiatrin) brukar ske en gång per termin.

15 Barnavård(s)vett Utkom fyra gånger under Innehåller information om barnhälsovård, nyheter, Metodutveckling Revidering och uppgradering av arbetsmaterialet Mat och Lek, ett primärpreventivt program mot övervikt, som har funnits i Fyrbodal under ett antal år. Arbetsmaterialet ligger nu utlagd på barnhälsovårdens hemsida. Arbete med ett regiongemensamt primärpreventivt program för mat- och viktutveckling. Under planering är ett fortbildningsprogram som handlar om matkrångel. EPDS (Edinburgh postnatal depressive scale) är en nedstämdhetsskala för nyblivna mammor. Frågor om hur mamman mår ges cirka två månader efter förlossningen. Under det gångna året har revidering av EPDS-manual och dokumentation utförts och implementerats vid de lokala BVC-träffarna. Deltagit i nationella implementeringen av riskbruksarbete inom barnhälsovården. I samband med uppmärksamhetsveckan vecka 45 utskick till alla BVC av foldrar, affischer Hemsidan Barnhälsovården i FyrBoDals hemsida www. vgregion.se/bhv-i-fyrbodal skapades till största delen under Den innehåller ett Forskning Under året har Barnhälsovården i FyrBoDal (Uddevalla) också deltagit i en klinisk vaccinprövning av ett vidareutvecklat pneumokockvaccin Prevenar-13. Detta vaccin ingår numera i barnvaccinationsprogrammet. FoU-projektet Obesa gravida kvinnor har recensioner och tips som är till glädje för personal som arbetar med barnhälsovård. och en väntrumsenkät för föräldrar (egen AUDIT). Tillsammans med MHV har BHV skrivit Handlingprogram alkoholförebyggande arbete under graviditet och småbarnstid i Fyrbodal. Teamet har fungerat som bollplank och remissinstans för HSK både i arbetet med Lokal handlingsplan för att motverka övervikt och fetma bland barn och ungdomar (i Fyrbodal). Regionala och lokala möten kring vårdval och BVC-verksamhet har varit en ny arbetsuppgift under året. Tillsammans med övriga centrala BHV-enheter arbetat fram ett nytt regionalt basprogram och vaccinations-pm. De regionala centrala BHV-enheterna har också arrangerat ett nationellt möte för barnhälsovårdsenheter i landet. gediget informationsmaterial, blanketter och länkar för professionen och den nås av både offentliga och privata vårdgivare. planerats under Etikansökan är skriven och skickad. Deltagit i forskargruppen Västra Götalands barn som under året publicerat ett flertal artiklar i vetenskapliga tidskrifter samt abstracts och posters bl.a. på läkarstämman. 15

16 Samverkan I varje BVC-område ska det finnas en planering för barnhälsovårdens samverkan med mödrahälsovård, barnomsorg, socialtjänst och skola. För barn med särskilda behov är dessutom samverkan med många andra parter, t.ex. barnhabilitering, nödvändig. Förskola Målsättningen för hälsovård i förskolan är att BVC-sjuksköterskan besöker förskolan minst en gång årligen, vid behov tillsammans med BVC-läkare och/eller samlar förskolepersonal till regelbundna träffar. Norm enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården i Västra Götaland 2004: Minst 75% av områdets förskolor ska besökas årligen av BVC-sjuksköterskan. Elva av BVC-områdena anger att tid saknas för att besöka förskolor och att besöken ibland ersatts med telefonkontakter. År 2007 fanns 241 förskolor i Fyrbodalområdet. Siffran hade ökat till Sammanlagt utfördes 189 samverkansträffar mellan BVC och förskola vilket är något färre än de tidigare åren. Fördelningen inom området visas i tabell.4. Område Förskolor i FyrBoDal 2009 Förskolor i Fyrbodal 2008 Tabell 4. Antalet besök i förskola under Förskolor i Fyrbodal 2007 Samverkansträffar 2009 Samverkansträffar 2008 Samverkansträffar 2007 N. Bohuslän Dalsland Trestad FyrBoDal Socialtjänst Samverkan kan handla om enskilda barn och familjer i behov av socialtjänstens omsorger eller generellt kring utbildningar, familjecentraler och föräldragrupper. Tabell 5 visar antalet samverkansträffar av såväl individuell som generell karaktär. Även här jämförs året siffror med tidigare års. Antalet individuella ärenden ökade markant under 2008 i såväl Norra Bohuslän som Trestad och den ökningen kvarstår till stor del under Antalet generella ärenden har under 2009 ökat med en tredjedel, vilket är glädjande då kontakten med socialtjänsten är viktig. Där BVC ingår i familjecentral är det lätt att upprätthålla ett nära samarbete. 16 Nämnd Individuella ärenden Tabell 5. Samverkansträffar med socialtjänsten åren Generella ärenden N.Bohuslän Dalsland Trestad FyrBoDal

17 Barnantal Antal barn inskrivna 31 december 2009 Det är av speciellt intresse att följa antalet nyfödda barn (tabell 6) då det ger en uppfattning om kommuners demografiska utveckling över tid. I slutet av varje år görs en inventering av antalet barn som är inskrivna för varje årskull och hur många av dem som träffat sin BVC-sjuksköterska minst en gång under det gångna året. Av barnen födda har % varit på BVC minst en gång under året. Av barnen födda mellan 2006 och 2003 varierar siffrorna mellan 94% och 58%. Det beror på att barn i övre förskoleåldern enligt basprogrammet inte ses rutinmässigt varje år. Födelse år N. Bohuslän Dalsland Vänersborg Trollhättan Lilla Edet Uddevalla FyrBoDal Nämnd N. Bohuslän Dalsland Trestad Tabell 6. Antal barn per årskull inskrivna på BVC den 31 december

18 Vid jämförelse av barn inskrivna på BVC i Fyrbodal de senaste åren visar tabell 7 att det totala antalet inskrivna barn ökar något varje år från barn 2005 till barn Andelen av utomnordisk härkomst och andelen förstfödda är relativt lika över de senaste åren (tabell 8). Figur 2 visar att barnantalet i Fyrbodal ökat under största delen av 2000-talet. Totalt inskrivna N.Bohuslän Dalsland Vänersborg Trollhättan Lilla Edet Uddevalla FyrBoDal Totalt inskrivna N.Bohuslän Dalsland Trestad Tabell 7. Totalt antal inskrivna, födda under åren Mors första barn Av utomnordisk härkomst N.Bohuslän Dalsland Vänersborg Trollhättan Lilla Edet Uddevalla FyrBoDal Mors första barn Av utomnordisk härkomst N.Bohuslän Dalsland Trestad Tabell 8. Andelen födda åren mors första barn respektive av utomnordisk härkomst 18

19 Figur 2. Totalt antal inskrivna barn på BVC i Fyrbodal under åren

20 Hembesök hos nyfödda, födda 2009 Enligt Verksamhetsbeskrivningen ska hembesök erbjudas alla nyfödda inom en vecka efter hemkomsten. Hembesök ska också erbjudas till nyinflyttade, adoptivbarn, flyktingar samt familjer med särskilda behov. Norm 95% av förstagångsföräldrarna ska få hembesök. 80% av flergångsföräldrarna ska få hembesök. Hembesök som arbetsmetod är väl dokumenterad då mycket information erhålles i barnets hemmiljö (Jansson A. Hembesök kan ge nyblivna föräldrar stöd att utvecklas som familj. Läkartidningen 2003;15: ). Den tillit och det förtroende som skapas under besöket är väl tillvaratagen tid och en god bas för fortsatta kontakter. I områden med mindre tid avsatt för BVC är det vanligare att hembesök inte hinns med. Tabell 9 redovisar andelen hembesök, dels till alla nyblivna föräldrar, dels till förstagångsföräldrarna. I figur 3 visas fördelningen i nämndsområden. Precis som tidigare år är det delar av Göta Älvdalen som på grund av tidsbrist ligger alldeles för lågt med sina hembesök. Område Hembesök till nyblivna föräldrar Tabell 9. Hembesök under till förstagångs- respektive flerbarnsföräldrar Varav förstagångsföräldrar N. Bohuslän 81% 83% 78% 77% 96% 94% 89% 92% Dalsland 90% 87% 87% 92% 97% 94% 97% 95% Vänersborg 56% 59% 55% 67% 70% 74% 71% 71% Trollhättan Lilla Edet 58% 56% 45% 44% 64% 61% 55% 52% Uddevalla 76% 74% 76% 75% 91% 85% 88% 88% FyrBoDal 71% 71% 66% 68% 82% 80% 77% 77% Figur 3. Fördelning av andelen hembesök mellan åren i förhållande till normtalen 80% för alla nyfödda och 95% för förstabarnsfamiljerna 20

21 Amning, barn födda 2007 Socialstyrelsen har fastställt nedanstående definitioner, vilka för femte året i rad används i den statistiska redovisningen. Uppgifterna avser andelen barn som ammades vid 1 veckas samt 2, 4, 6, 9 och 12 månaders ålder. Enbart ammade: Barn som enbart fått bröstmjölk samt vitaminer/ läkemedel (t.ex. AD-vitaminer). Delvis ammade: Barn som förutom bröstmjölk fått modersmjölksersättning, välling eller annan kost. Amningsstöd upptar idag en betydande del av arbetstiden då 2/3 av alla nyblivna föräldrar går hem 2:a-3:e dygnet efter förlossningen. Vid denna tidpunkt har amningen ännu inte kommit igång. För att kunna vara behjälplig i detta tidiga skede av amningsperioden krävs att amningsobservationer utförs antingen i hemmet eller på BVC. Ofta är upprepade besök nödvändiga för att förhindra amningskomplikationer och säkra god viktökning för barnet. Att placera en nybliven mamma med amningsproblem i väntrummet är inget som befrämjar fortsatt amning. Det behövs en lugn undanskymd vrå där mamma, pappa/ partner och baby kan vara och där BVCsjuksköterskan i lugn och ro kan observera och korrigera det som gått snett eller bara uppmuntra. Vid en veckas ålder helammas 79% av barnen, i fjol var siffran 84%. Motsvarande siffra för tio år sedan var 94%. Hel- och delamning vid en veckas ålder visas i figur 4. Vid 4 månaders ålder helammas 46% av barnen vilket visas i figur 5. Motsvarande siffra för tio år sedan var 68%. WHO:s mål är att 80% av barnen ska helammas vid 4 månaders ålder. Vid 6 månaders ålder har de flesta startat med någon form av stödkost som gröt eller smakprov av puré och endast 8% helammas. Vid ett års ålder får fortfarande vart tionde barn bröstmjölk vid något tillfälle under dygnet, vilket är lägre än tidigare år. Jämförs Fyrbodal med riket i övrigt har amningsfrekvensen generellt legat något lägre här men även siffrorna för riket som helhet har kraftigt gått ner senaste året enligt figur 6. Figur 4. Hel- och delamning vid en veckas ålder under

22 Figur 5. Andel helt och delvis ammade barn vid fyra och sex månaders ålder, födda 2008 i Fyrbodal Figur 6. Jämförelse av amning mellan Fyrbodal och riket i övrigt vid 4 månaders ålder för barn födda

23 Föräldrastöd, barn födda 2008 Föräldrastöd i grupp är en viktig del av arbetet på BVC. Enligt ett riksdagsbeslut 1979 ålades landstingen att via mödra- och barnhälsovården erbjuda alla blivande och nyblivna föräldrar föräldrautbildning. Syftet var att: l Öka föräldrarnas kunskaper l Bidra till att skapa gemenskap med andra föräldrar l Bidra till ökade kunskaper om samhället Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården i Västra Götaland ska föräldrastöd i grupp erbjudas alla nyblivna föräldrar. Under verksamhetsåret ska minst 70% av förstagångsföräldrarna ha deltagit minst hälften av erbjudna tillfällen. BVC har inte möjlighet att erbjuda alla föräldrar gruppverksamhet på grund av tidsbrist. Förstagångsföräldrar är därför den huvudsakliga målgruppen. Förra året nådde både Norra Bohuslän och Dalsland det uppsatta målet. Under 2009 uppnår ingen BVC i Fyrbodal dessa mål men glädjande är dock att Vänersborg trots tidsbrist nästan fördubblat utbudet till sina förstagångsföräldrar (figur 7). En anledning till de låga siffrorna som helhet kan vara situationen omkring vårdval som startade 1 oktober och den massiva vaccinationskampanj mot den nya influensan som alla inom primärvården koncentrerade sig på. Pappors/partners deltagande i föräldragrupper varierar. Högre frekvens av pappor/partners ses där BVC tar över befintliga grupper från MVC eller om träffarna förläggs till sen eftermiddag. För Fyrbodals förstagångsföräldrar varierar tillgången till föräldrastöd i grupp vilket visas i tabell 10. Det finns också alternativa former så som Babycafé, temaföreläsningsserier där antingen BVC-sjuksköterska eller någon annan profession medverkar. Barn födda 2008 Varav förstagångsmammor Antal % Deltagit minst 3-4 ggr. Antal % Pappor/partner som deltagit >1g. Antal N. Bohuslän Dalsland Trestad FyrBoDal Tabell 10. Föräldrastöd i grupp under 2009 för barn födda 2008 Figur 7. Andel av alla föräldrar respektive förstabarnsföräldrar som deltagit i föräldragrupp minst tre-fyra gånger under året. 23

24 EPDS, barn födda 2009 Edinburgh Postnatal Depression Scale Post partum depression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande drabbar 8-13% av nyblivna mammor (Wickberg G., Hwang P. Post partum depression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Statens Folkhälsoinstitut. 2003:59). Om en post partum depression blir långvarig, kan den få negativa konsekvenser för barnets utveckling, för kvinnans hälsa och för parets relation. Med hjälp av en självskattningsskala (EPDS) kan man lätttare hitta dessa mammor och erbjuda dem olika typer av hjälp. BVC-sjuksköterskan utför screeningen när barnet är ca. 2 månader och om kvinnan visar nedstämdhet erbjuds hon stödjande samtal (1 tim 3-5 ggr) hos BVC-sjuksköterskan. Är utfallet högt eller omständigheterna så kräver tar MHV/BHVpsykolog hand om samtalen för att eventuellt remittera vidare till sjukvården. Barnhälsovården i FyrBoDal har beslutat att metoden ska användas i området och har därmed utbildat BVC-sjuksköterskor sedan Nya BVC-sjuksköterskor erbjuds fortlöpande utbildning av BHV-psykolog. Under 2009 genomförde de flesta BVC-sjuksköterskor i Fyrbodal EPDS-screeningar vilket åskådliggörs i tabell 11. Metoden är svår att använda för kvinnor med annat hemspråk än svenska men alla nyblivna mammor ska erbjudas ett samtal om hur de mår. Under 2008 och 2009 har en verksamhetsuppföljning gjorts som visar att metoden fungerar. Stödsamtal ges av BVC-sjuksköterskor men remisser till MBHV-psykolog respektive vårdcentralsläkare skrivs vid behov (figur 8). Uppföljningen visar att under året som gått har BVC-sjuksköterskorna i Fyrbodal givit behövande mammor cirka 200 samtalstimmar och dessutom har psykologer och doktorer tillsammans givit ytterligare 140 kontakter. Siffrorna följer fjolårets siffror. Nämnd Genomförda EPDS Tabell 11. Utförda EPDS-screeningar åren Utfall över 12 p N. Bohuslän Dalsland Trestad FyrBoDal Figur 8. Antal EPDSstödsamtal samt kontakter med BHV-psykolog och VC-läkare 24

25 Vaccinationer, barn födda 2007 Det generella vaccinationsprogrammet inom barnhälsovården omfattar vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, pneumokocker och sjukdomar orsakade av bakterien Haemophilus influenzae typ b (Hib) samt mässling, påssjuka och röda hund. Vaccin mot tuberkulos och hepatit B erbjuds till riskbarn. Enligt normen i Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland bör: 99% av barnen vara vaccinerade mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och pneumokocker 96% av barnen vara vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund Årets vaccinationsrapport som avser barn födda 2007 visar att drygt 99% av barnen i Fyrbodal vaccineras mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och pneumokocker. Samma höga vaccinationstäckning har även Västra Götaland liksom riket i sin helhet. Genomgång av vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR)visar att den nedgång i vaccinationsfrekvens som inleddes under sista delen av 90-talet nu är över. Vaccinationstäckningen ligger åter över 96% i Sverige och Fyrbodal har passerat 97% (figur 9). Under det gångna året liksom året innan har BVC även vaccinerat yngre barn med MPR-vaccin inför utlandsresor på grund av att flera europeiska länder rapporterat om mässlingsfall. Bulgarien har rapporterat utbrott med fler än sjukdomsfall och av dessa är 20 dödsfall. Även Frankrike, Tyskland och Irland har under året rapporterat flera fall. Mässlingsfall rapporteras in till EU:s sjukdomsövervakning ( Figur 9. Vaccinationsfrekvens av mässling, påssjuka och röda hundvaccin för barn födda De regionala siffrorna jämförs med Västra Götalandsregionen och riket i stort 25

26 Hepatit B Vaccination mot hepatit B rekommenderas till riskbarn. Barn tillhör riskgrupp för hepatit B om förälder/vårdnadshavare, mor-/ farföräldrar eller annan familjemedlem kommer från land med minst 2% förekomst av hepatit B. Denna vaccination infördes under 2005 i Fyrbodal och vaccinationsfrekvensen följer i stort antalet BCG-vaccinerade. Tuberkulos (BCG) BCG-vaccination rekommenderas till riskbarn. Till denna grupp hör personer födda i eller utanför Sverige som uppfyller ett eller flera av nedanstående kriterier: l Familjemedlem eller annan närstående har eller har haft tuberkulos l Den ena eller båda föräldrarna/ vårdnadshavarna eller annan familjemedlem kommer från land där tuberkulos är vanligt dvs. Afrika, Asien, Latin- och Sydamerika, Syd- och Östeuropa l Vistelse planeras i något av ovanstående länder med nära kontakt med lokalbefolkningen Enligt Verksamhetsbeskrivningen för Barnhälsovården i Västra Götaland bör 96% av riskbarnen vara vaccinerade mot tuberkulos. Tabell 12 visar att i FyrBoDal vaccineras 99% av riskbarnen. Invandrartätheten varierar stort i FyrBoDal och de högsta siffrorna har Granngården i Trollhättan och Dalaberg i Uddevalla som bägge har mer än 50% invandrare. Nämnd Antal födda 2007 Varav riskbarn Antal % Tabell 12. BCG-vaccination mot tuberkulos av barn födda 2007 BCG-vaccinerad Antal % N. Bohuslän Dalsland Trestad FyrBoDal

27 Tal- och språktest 2½ år, barn födda 2006 Ett strukturerat tal- och språktest utförs på barnen när de är 2½ år. Syftet med att erbjuda alla barn språk- och utvecklingsbedömning är att så tidigt som möjligt hitta barn med avvikelser i sin utveckling. Genom tidig identifiering av neuropsykiatriska tillstånd möjliggörs tidiga insatser. Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården i Västra Götaland ska 98% av barnen vara undersökta före 3 års ålder och så är fallet i Fyrbodal (tabell 13). Cirka 7% av barnen omtestades vid 3 års ålder och av dessa skickades remiss till logoped i 22% av fallen och BHV-psykologen kontaktades i 4% av fallen. Ett flertal undersökningar har visat att detta test är viktigt för tidig upptäckt av tal- och språkstörning bl.a. av Carmela Miniscalco (Miniscalco C. Language problems at 2,5 years of age and their relationship with early school-age language impairment and neuropshychiatric disorders). De fåtal barn som, beroende på handikapp eller att de varit i Sverige kort tid, inte genomfört undersökningen har ändå besökt BVC för ett samtal. Födda ½ års undersökning Antal % Tabell 13. Tal- och språktest under 2009 av barn födda 2006 Logoped remiss % Kontakt psykolog % N. Bohuslän Dalsland Trestad FyrBoDal årsundersökning, barn födda 2005 En strukturerad 4-årsundersökning innebär att barnet bedöms avseende balansgång, rita en huvudfoting, imitera ett kors, förstå flerledade instruktioner, kan benämna färger, räkna tre föremål. Dessutom genomförs ett syntest. 4-årsundersökning av barn födda 2005 visar att 75% av barnen testades utan anmärkning och att i 14% av fallen skrevs remiss till någon instans. Omtest vid 5½ rör sig i de flesta fall om omtest av syn. 27

28 Rökvanor hos föräldrar, barn födda 2008 Tobaksrök är en av de stora hälsoriskerna för barnet. Kvinnor som slutat röka under graviditeten löper stor risk att börja röka igen efter förlossningen och måste därför kunna erbjudas extra stöd. Jämfört med tidigare års siffror ligger antalet rökare relativt stadigt på 6-15% (tabell 14). BVC registrerar rökvanor hos föräldrar vid 0-4 veckors ålder och 8 månaders ålder. I registreringen ingår också om det förutom mor och far/partner finns andra rökare i barnets närmiljö till exempel syskon, fareller morföräldrar. Definition av rökare (Socialstyrelsen): En person som röker minst en gång dagligen, d.v.s drar i sig rök från cigarett, cigarill, cigarr eller tobak i pipa eller något annat som innehåller tobak. Detta gäller även den person som alltid röker utomhus. Så kallade feströkare, d.v.s. en person som röker någon enstaka cigarett någon gång ibland definieras som icke rökare. Antal barn födda 2008 Rökvanor vid 0-4 veckors ålder Tabell 14. Rökvanor hos föräldrar under 2009 av barn födda 2008 Rökvanor vid 8 månaders ålder Mor % Far/partner % Mor % Far/partner % N. Bohuslän Dalsland Trestad FyrBoDal

29 Sammanfattning Barnhälsovården i FyrBoDal bedrivs enligt generella riktlinjer för hela landet och med mål fastställda i den Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland som antogs av Hälso- och Sjukvårdsutskottet BVC-medarbetarna arbetar målinriktat och engagerat med god kontinuitet vilket är en viktig kvalitetsindikator. Över hela Fyrbodalområdet uppnår man målet avseende rekommenderade hälsokontroller och vaccinationsprogram. Hembesök utförs enligt måluppfyllelse i Norra Bohuslän och Dalsland även om det finns skillnader mellan kommunerna. Föräldrastöd i grupp visar stora skillnader mellan olika BVC-enheter. Arbetstiden för sjuksköterskorna i Göta Älvdalen är sedan lång tid tillbaka alldeles för låg i förhållande till barnantalet. Framför allt visar detta sig i en sämre måluppfyllelse avseende hembesök och föräldrastöd i grupp i Trollhättan. Läkartiden på BVC är knappt tilltagen i hela området med enstaka undantag. Amningsstatistiken visar en sjunkande tendens och sett över en tioårsperiod är siffrorna för helamning vid 4 månaders ålder i stort sett halverade, vilket är mycket bekymmersamt. Detta är ett problem som uppmärksammas nationellt och strategier för att vända trenden måste utarbetas. Tidig hemgång resulterar i att fler nyblivna mödrar behöver tidig amningshjälp. Förutom lokalmässiga behov krävs också mer kompetens om amningsuppstart. Tendens finns också att fler redan slutat amma vid första BVC-besöket. EPDS är en etablerad arbetsmetod på alla BVC i FyrBoDal. Utbildning sker fortlöpande för nyanställd personal och under det gångna två åren har en inventering av metoden gjorts samt en revidering av hur dokumentationen ska utföras. En uppgradering av EPDS-manualen har också gjorts. I Fyrbodal finns nu sju familjecentraler och fler är under planering. I ytterligare fyra kommuner finns familjecentralsliknade verksamhet. En familjecentral ska enligt definitionen innehålla MVC, BVC, socialtjänst och förskola vilket ger goda möjligheter till samverkan i arbetet med barnet/familjen. Det ger större möjlighet att tillgodose familjernas individuella behov, särskilt när det gäller psykosocial problematik. Det gångna året har inneburit mycket extra arbete för barnhälsovårdens personal dels i form av en stor omorganisation Vårdval med start den 1 oktober och en pandemi med intensivt vaccinationsarbete som följd. I flera kommuner i Fyrbodal startade nya vårdgivare med överflyttning av barn (in- och utskrivningar) som krävde stora personella insatser. Höstmånadernas influensavaccination innebar för många att barnhälsovårdsarbetet fick en eftersläpning av basprogrammet. Kommentarer från BVCpersonal är att man i stort sett är ikapp men att det skett tack vare stora ansträngningar och medfört trötthet. Barnhälsovården i FyrBoDal följer i stort sett den rapportering av hälsoindikatorer som Nationellt kvalitetsregister för barnhälsovården i Sverige och Hälso- och sjukvårdskansliet i FyrBoDal föreslår. 29

30 30

31

32 Centrala Barnhälsovården i FyrBoDal Sammanställt av: Nina Knutsson Per Möllborg Anna Magouli Mona Bryggman Mikaela Johansson Telefon Verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdsöverläkare, verksamhetschef Dietist BHV-psykolog Assistent Text: Centrala Barnhälsovården Primärvården FyrBoDal 2009, Grafisk form: Regina Andersson, Tryck: Tryckeriet, Regionens Hus, Vänersborg