SÖDRA BOHUSLÄN. Årsstatistik för BVC Årsrapport Amningsstatistik Rökregistrering Vaccinationsrapport

Transkript

1 Årsstatistik för BVC 2004 Årsrapport Amningsstatistik Rökregistrering Vaccinationsrapport SÖDRA BOHUSLÄN Centrala Barnhälsovården Krokslätts Vårdcentral Box Mölndal Tfn: Fax: E-post:

2 Innehållsförteckning sida Introduktion och syfte... 2 Barnantal på BVC... 3 Hembesök... 4 Föräldrastöd i grupp... 6 Hälsoövervakning enligt nationellt basprogram vid 2½ år och 4 år... 8 Arbetstid med Barnhälsovård Amning Rökvanor hos föräldrar Vaccinationer BCG-vaccinerade Hepatit B-vaccinerade barn födda Barnhälsovårdsekonomi Sammanfattning av barnhälsovårdsåret Ansvariga för denna rapport: Barnhälsovårdsöverläkare Thomas Arvidsson Vårdutvecklare Anita Elfström Samordnande psykolog Gunilla Källgren Teamassistent Anna Zackrisson-Toller

3 Introduktion och syfte Alla barn i Sverige i åldern 0-6 år har rätt till kostnadsfri barnhälsovård. På barnavårdcentralen (BVC) hälsoundersöks och vaccineras barnen enligt det nationella basprogrammet och deras föräldrar får råd och stöd individuellt och i grupp. ( Allmänna Råd, SoS, 1991:8, SOSFS 1996:1, 1999:18, 1999:26) Det förebyggande arbetet på BVC har lång tradition. Från början var barnhälsovårdsarbetet inriktat mot ohälsa på grund av näringsbrist. Allteftersom olika vaccin utvecklades fick BVC en viktig roll i arbetet att bekämpa infektionssjukdomar. Det utvecklades ett nationellt program som gav alla barn rätt till kostnadsfri vaccination på BVC. Amningsmönster och vaccinationstäckning har följts nationellt under flera decennier. Föräldrars rökvanor har registrerats sedan mitten av 90-talet. På senare år har alltmer av BVC:s arbete fokuserats på barns uppväxtmiljö och familjens psykiska hälsa bl a genom successivt införande av depressionsscreening enligt EPDSmetoden. Detta ställer stora krav på BVC-organisationens psykosociala kompetens och förmåga att kunna samverka med andra professioner och organisationer. Dagens hälsoproblem präglas av brist på tid och tillit. BVC:s arbete måste därför vara tillitsskapande, dvs familjerna skall bemötas med kompetens och empati när behoven uppstår. Infektionssjukdomar bekämpas ofta med vaccination, en åtgärd, som kan genomföras på 2 minuter. Det nya ohälsopanoramat kräver istället tid; tid för en empatiskt präglad process med familjen. Därför inriktas denna rapport på hur tiden präglar utformandet av BVC-arbetet. Nyligen har regionens hälso- och sjukvårdsstyrelse tagit beslut om att dokumentet Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården inom Västra Götalandsregionen. skall användas som styr- och uppföljningsinstrument för BVC. I tabellerna hänvisas till normen och då avses de kvalitets- och kvantitetsindikatorer, som dokumentet beskriver. Barnavårdscentralerna betjänar ett geografiskt område. En regel är att området avgränsas så att det omfattar barn per heltidsarbetande BVC-sjuksköterska (SoS rapport 1994:14 justerad efter bortfallet av 6-åringarna) vilket motsvarar 60 nyfödda på ett år. Barnantalet per BVC-sjuksköterska bör reduceras i områden med ökad vårdtyngd. Detta blir fallet vid stor andel föräldrar med utländsk härkomst, hög andel förstabarnsföräldrar, hög andel nyfödda, många ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå hos föräldrarna, hög arbetslöshet och hög omflyttning inom området. Denna rapport återspeglar det hälsofrämjande arbetet som bedrivits på BVC i Södra Bohuslän. I den övergripande beskrivningen redovisas statistiken dels kommunvis, dels nämndområdesvis. Verksamheten har bedrivits på 63 BVC (BVC betyder här en sjuksköterska med ett definierat geografiskt ansvarsområde.), varav 26 enbart arbetar med barnhälsovård och 37 arbetar med barnhälsovård som en del av sitt arbete inom Primärvården Södra Bohuslän. Ale kommun hör sjukvårdsadministrativt till Södra Bohuslän fr.o.m vilket förklarar den språngvisa uppgång i totalt barnantal som sker då. 2

4 Barnantal på BVC Antal barn per årskull på BVC Södra Bohuslän år totalt Barn med utomnordisk härkomst totalt Ale Härryda Kungälv Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Södra Bohuslän Nämnd Nämnd 4 S Nämnd Utomnordisk bakgrund avser att barnet eller någon av barnets föräldrar är född utom Norden. För att en familj med ickesvensk språklig och kulturell bakgrund skall kunna få full tillgång till BVC:s verksamhet krävs extra resurser i form av tolkhjälp, informationsmaterial på hemspråk, längre samtalstid och kanske extra hembesök. I Stockholms läns landsting värderas varje utomnordisk familj vårdtyngds- och resursmässigt motsvarande 2 svenska familjer. Antal nyfödda barn inskrivna under åren Ale Härryda Kungälv Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Södra Bohuslän Nämnd Nämnd 4 S Nämnd Sedan år 2001 har antalet nyfödda ökat med knappt 10%, med kraftigaste ökningen senaste året. Enligt födelsetal från första halvåret 2005 och MVC-rapporter tycks denna ökning fortsätta, vilket måste beaktas i ekonomisk planering både för Region och kommuner. Ökningen är störst i Ale, Partille och Stenungsund. 3

5 Hembesök BVC sjuksköterskan gör normalt ett besök i hemmet en kort tid efter att barnet har fötts. Detta är unikt för BVC. Alla andra generella samhällsinsatser riktade till barnfamiljer bygger på att föräldrarna kommer till en mottagning. Samtal i familjens hem ger föräldrarna en starkare ställning än då man kommer till en mottagning. Forskning och gedigen erfarenhet visar att stödet och samarbetet med föräldern blir bättre om BVC:s kontakter inleds med ett hembesök. Andelen föräldrar som fått hembesök har dock minskat i stort. BVC-sjuksköterskorna förklarar detta med att flera föräldrar själva väljer att komma till barnavårdscentralen, fr a om inte BVC-sköterskan har tid att komma inom ett par dygn efter hemkomst. De verksamheter, som först blir lidande när BVC-sköterskans tid ej räcker till, är hembesök och föräldrautbildning. Hembesöken görs med kort varsel, och är därmed svåra att planera in i en överfull arbetsdag. Det är därför intressant att studera hembesöksfrekvens i relation till enkla mått på tillgänglig skötersketid. Hembesök till barn födda 2003 i relation till skötersketid inskrivna barn/ heltid sjuksköterska Nyfödda/heltid sjuksköterska Skötersketid i relation till normen Andel familjer, (60 nyfödda per som fått första heltid) hembesök. Ale % 58 % Härryda % 65 % Kungälv % 57 % Mölndal % 63 % Partille % 54 % Stenungsund % 44 % Tjörn % 81 % Öckerö % 31 % Södra Bohuslän % 58 % Nämnd % 57 % Nämnd 4 S % 44 % Nämnd % 61 % *VG-region norm < % 90%* Se bilaga 1 för siffror från varje enskild BVC * Normen är egentligen 80% för flerbarnsfamiljer och 95 % för förstabarnsfamiljer. De flesta familjer, som kommer ifråga för hembesök är förstabarnsfamiljer. Vi kan konstatera att Tjörn lyckats upprätthålla hembesöksfrekvensen någorlunda med 81%. Här finns, med 364 barn per heltid sjuksköterska, lite mer tid för barnhälsovård än i övriga Södra Bohuslän, vilket är en viktig, om än inte enda, förklaring. Motsatsen finner vi inom Öckerö PVO, där den låga siffran 31% förklaras av stort barnantal, 470 barn per heltid sköterska. Hönö vårdcentral har en hembesöksfrekvens på 9% medan Öckerö BVC ligger på 43% och Bohus Björkö på 61 %. Detta avspeglar sannolikt både en tradition och hur mycket BVC-sköterskan har chans att styra upp sin arbetsdag. Hönö är en liten vårdcentral och det är svårt för sköterskan att avvika från 4

6 arbetsplatsen med kort varsel, för att göra hembesök, då hon har fler funktioner än BVCarbetet att fylla. Istället har man börjat göra depressionsscreening (EPDS) i samband med hembesök när barnet är 2½ månad gammalt. Andel, som fått 1:a hembesök, utveckling Ale 58% 51 % 59 % Härryda 65% 69 % 62 % 73 % 65 % 69 % Kungälv 57% 55 % 57 % 71 % 75 % 67 % Mölndal 63% 57 % 63 % 82 % 87 % 88 % Partille 54% 65 % 55 % 74 % 81 % 91 % Stenungsund 44% 50 % 55 % 59 % 66 % 57 % Tjörn 81% 73 % 90 % 94 % 73 % 86 % Öckerö 31% 23 % 24 % 24 % 40 % 60 % Södra Bohuslän 58% 55 % 59 % 71 % 73 % 75 % Hembesöksfrekvensen har de senaste 6 åren minskat från 75% till 58% i Södra Bohuslän. I vissa PVO, Tjörn och Härryda ligger frekvensen stabilt och på Tjörn på en god nivå. Andra PVO, Partille, Kungälv och Öckerö står för huvuddelen av minskningen. I Partille är förklaringen omorganisation med färre utbudspunkter och minskad personal i ett par omgångar. Inget PVO når upp till normen (80/95%), men frågan är hur realistisk normen är idag. Alla föräldrar vill inte ha hembesök och under semestrar finns inte en chans att klara av alla nyfödda utan att verksamheten koncentreras och rationaliseras. Som jämförelse visas här 2004 års siffror för VG-regionen i sin helhet. Hembesök till barn födda 2003 i % 90% 80% 80% 77% 70% 71% 60% 60% 58% 50% 40% 30% 20% 24% Hembesök till barn födda 2003 i % 10% 0% Göteborg Norra Bohuslän Norra Älvsborg Skaraborg Södra Bohuslän Södra Älvsborg Norm: Enligt Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland, antagen av Hälso- och sjukvårdsutskottet 29 april 2004, skall 95 % av förstagångsföräldrarna och 80 % av flerbarnföräldrarna få hembesök. Eva Bodin, BHV NÄL

7 Föräldrastöd i grupp Föräldragrupper utgör ett viktigt led i BVC:s arbete för att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap presenterades utredningen Stöd i Föräldraskapet, som var tänkt att stimulera en utveckling av föräldrastödet både vad gällde metoder och åldersgrupper. Sedan dess har det tyvärr gått i motsatt riktning på många håll. Minskade personalresurser, brist på driftmedel och ej ändamålsenliga lokaler gör att föräldragrupper på många ställen för en tynande tillvaro. Detta har resulterat i en nyligen av Folkhälsoinstitutet (på uppdrag av Socialdepartementet) genomförd och presenterad utredning, vid namn Nya redskap för föräldrar. Här betonas vikten av ett föräldrastöd, som följer familjens utveckling under barnets uppväxt och som är bättre anpassat till dagens föräldrabehov. Socialdepartementet förväntas nu i ett andra steg bidraga med pengar till denna utveckling. Föräldragrupper är svåra att driva i glest befolkade områden och där det finns många språkgrupper. Kontinuiteten och engagemanget från BVC är oerhört viktiga faktorer. På flera håll förstärks gruppverksamheten också av en engagerad socialtjänst, ibland av kyrkan. Det gäller att finna resurspersoner, som ställer upp ideellt eller med sina arbetsgivares goda minne. I diagrammet nedan illustreras den stora Regionala variationen i föräldragruppsfrekvens. I Norra Älvsborg deltar 24% av föräldrarna till de barn, som är födda 2003 medan Södra Älvsborg når 55% och södra Bohuslän 53%. Totalt antal barn födda 2003 som deltagit i föräldragrupper på BVC i % 60% 50% 40% 30% 20% 10% Totalt antal barn födda 2003 som deltagit i föräldragrupper i % 0% Göteborg Norra Bohuslän Norra Älvsborg Skaraborg Södra Bohuslän Södra Älvsborg Eva Bodin, BHV NÄL

8 Antal föräldrar i Södra Bohuslän, som har deltagit i föräldragruppsverksamhet, barn födda 2003 Ant. barn f Antal 1:a barn Antal som deltagit totalt Andel som deltagit totalt Ale % Härryda % Kungälv % Mölndal % Partille % Stenungsund % Tjörn % Öckerö % Södra Bohuslän % Nämnd % Nämnd 4 S % Nämnd % Se bilaga 1 för siffror från varje enskild BVC I Västa Götalands kravspecifikation finns normen att 70% av förstagångsföräldrar deltar i föräldragrupper. Riksdagsbeslutet om föräldragruppsverksamhet på BVC från 1979 angav att ena eller båda föräldrarna skulle deltaga 5 ggr eller mer under barnets första levnadsår, men här har vi räknat med alla, som deltagit, och inte bara förstagångsföräldrar. I första hand erbjuds förstgångsföräldrar deltagande, men då flerbarnsföräldrar oftast är en tillgång i gruppen försöker många BVC-sköterskor även få med sådana. Andelen barn vars föräldrar deltagit under åren Ale 60% 57 % 62 % Härryda 51% 44 % 68 % 92 % 79 % 82 % Mölndal 55% 65 % 63 % 51 % 53 % 62 % Partille 58% 43 % 54 % 56 % 58 % 67 % Kungälv 40% 70 % 66 % 70 % 72 % 63 % Stenungsund 48% 59 % 77 % 48 % 47 % 53 % Tjörn 63% 58 % 29 % 46,0 % 52 % 35 % Öckerö 44% 47 % 54 % 67 % 48 % 48 % Södra Bohuslän 53% 56 % 61 % 61 % 60 % 63 % Generellt har frekvensen gått ned något, men variationen är stor från år till år. Tillfälliga nedgångar beror oftast på organisatoriska förändringar eller övergående personal-problem. Den generella minskningen från 63% till 53% kan hänföras till en större arbetsbelastning på BVC idag och därmed nedprioritering av gruppverksamheten. Metoder och rutiner behöver förnyelse för att verksamheten skall vara stimulerande för föräldrar och gruppledare. Hönö prövar nu ett program med 8 träffar under 2 års tid och man tar över grupperna oförändrade från MVC. Bl a noteras ett större pappadeltagande. 7

9 Hälsoövervakning enligt nationellt basprogram vid 2½ år och 4 år Språkundersökning vid 2½ år. Barn födda 2001 Av undersökta Ant. Barn f Utan anmärkning Ska följas upp vid 3 år Remiss till logoped Ej bedömda Ej bedömda pga tid. känd Ale % 7% 3% 2% 1% Härryda % 7% 2% 0% 2% Kungälv % 9% 5% 0% 1% Mölndal % 7% 3% 0% 2% Partille % 14% 3% 0% 2% Stenungsund % 4% 5% 0% 3% Tjörn % 13% 1% 0% 4% Öckerö % 6% 3% 0% 5% Södra Bohuslän % 8% 3% 0% 2% Se bilaga 2 för siffror från varje enskild BVC Vid 2½ års språkundersökning bedömer BVC-sjuksköterskan om barnet förstår ord, förstår meningar, härmar, benämner leksaker och talar i två-ordsatser. De barn som inte klarar undersökningen följs upp vid 3 år. Detta är den enskilt viktigaste screeningundersökningen för att identifiera barn med språkstörning och andra utvecklingsmässiga avvikelser. Av de undersökta barnen remitteras 3% till logoped. De flesta av dessa kommer också att undersökas av psykolog och läkare för att orsaken till språksvårigheterna skall fastställas. Tyvärr har vi idag inte någon årlig statistik på vilka problem och diagnoser, som döljer sig i utfallsgruppen. Carmela Miniscalco, logoped i Centrala Barnhälsovården, Södra Bohuslän, bedriver dock ett avhandlingsarbete, som bygger på uppföljning av utfallsbarn i 2½-års-kontrollen. Endast enstaka barn har inte genomfört 2½-årskontrollen, de flesta pga redan tidigare känd utvecklingsavvikelse. Utvecklingsbedömning vid 4 år. Barn födda Ant. Barn f Bedömning u.a. Bedömning ej u.a. Ej bedömd pga "tidigare känd" Ale % 16% 3% Härryda % 25% 0% Kungälv % 17% 1% Mölndal % 16% 2% Partille % 14% 1% Stenungsund % 10% 5% Tjörn % 11% 7% Öckerö % 11% 6% Antal remisser ögon Antal remisser öron/hörcentral Antal remisser logoped Saknas Södra Bohuslän % 16% 2% Se bilaga 2 för siffror från varje enskild BVC 8

10 I utvecklingsbedömningen vid 4 år ingår balansgång, trä pärlor på en tråd, rita av ett kors, rita huvudfoting, räkna tre föremål, språkbedömning (Värmlandstestet), syntest och hörselundersökning i form av enkät. I denna årskull barn har utfallet ökat till 16% jämfört med föregående årskull, som låg på 7%. Variationen är stor från år till år. En vanlig observation av BVC-sköterskorna är att 4-åringars teckningar är mer omogna idag. Barn tar del av mycket bilder via media, men producerar färre bilder själva. Flera av 4-åringskontrollens metoder har ett lågt prediktivt värde för framtida problem. Bedömning av syn och hörsel är dock ett viktigt moment vid denna ålder. 4-årskontroll av dessa 2907 barn har resulterat i 288 remisser till ögon, öron, hörcentral, förutom en del ytterligare remisser av medicinska och psykologiska orsaker. Alla barn i årskullen är undersökta, med undantag för enstaka barn, vars utvecklingsavvikelser redan varit kända. Således är hälso- och utvecklingsscreening vid 2½ och 4 års ålder utfört på i det närmaste 100% av respektive årskull. 9

11 Arbetstid med Barnhälsovård I ett normalområde har sjuksköterskan 60 nyfödda/år och heltidstjänst. I ett område med färre än 25 nyfödda/år kan det bli svårt att upprätthålla kompetens och erfarenhet. I ett område med c:a 60 nyfödda/år är behovet av läkartid på BVC 4,5 veckotimmar. För mottagningsverksamhet behövs c:a 3,5 timmar/vecka. Under mottagningstid arbetar läkaren enbart med barnhälsovård. Den övriga tiden skall avsättas för samråd med sjuksköterskan och BVC-konsulter (teamkonferens), samverkan med barnomsorgen, deltagande i föräldrautbildning. (Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovård inom Västra Götaland, april 2002) Antal barn och vårdtyngd 2004 Totalt antal: Inskrivna, Nyfödda, Utomnordiska och 1:a barn Totalt antal Inskrivna 2004 NyföddaNyfödda i % Varav 1:a Barn Totalt antal Utomnordiska Utomnordiska i % 1:a Barn i % Ale % % 37 % Härryda % % 47 % Kungälv % % 51 % Mölndal % % 43 % Partille % % 32 % Stenungsund % % 45 % Tjörn % % 45 % Öckerö % % 47 % Södra Bohuslän % % 43 % Nämnd % % 45 % Nämnd 4 S % % 45 % Nämnd % % 41 % Andelen nyfödda motsvarar i stort den förväntade andelen i varje åldersklass. I Södra Bohuslän är åldrarna generellt jämnt fördelade även om enstaka BVC kan ha en relativt större andel nyfödda. Detta gäller de hyreshusområden där man bildar familj, föder sitt första barn och sedan söker sig till villaområden. En högre andel nyfödda än 16-17% antyder ökad vårdtyngd. Andelarna 1:a barn i familjerna är på motsvarande sätt likformigt fördelade mellan kommunerna. Andelarna utomnordiska familjer är högre i Ale, Partille och Mölndals kommuner och betydligt lägre i Tjörn och Öckerö kommuner, vilket bör beaktas när man jämför personaltäthet. Vid mötet med den utomnordiska familjen finns ofta både en språk- och kulturbarriär, vilket kräver extra resurser i tid och pengar, till t.ex. tolk. Den tilltagande barnfattigdomen, dvs barnfamiljers ökande skillnad i levnadsstandard gentemot övriga samhället, påverkar också BVC:s arbete. 10

12 Ofta följs fattigdom och utländsk härkomst åt med följd att många barn växer upp i ett både kulturellt och ekonomiskt utanförskap. Det ställs stora krav på barnhälsovårdens sjuksköterskor och psykologer vid mötet med dessa, så stora att personalen med nuvarande resurser tvingas använda olika referensramar och ambitionsnivåer beroende på vilken familj de möter. Generellt kan man säga att den utomnordiska familjen kräver dubbelt så mycket tid som en svensk normalfamilj. Denna tid finns inte och då måste ambitionsnivån sänkas. Andra faktorer, som ökat kraven på BVC-sjuksköterskan idag är tidig hemgång från BB. Mamman kommer hem innan hon hunnit landa med sitt barn och innan amningen kommit igång. Här kräver den svenska normalfamiljen ofta mycket stöd av BVC, då kvinnans erfarenhet av spädbarn är liten och den nära omgivningen har brist på både kompetens och tid för att stödja mamman. Vår tids sätt att söka kunskap i olika källor och tro att vi kan finna sanningen bara vi letar tillräckligt, gör att familjen lätt tappar tro på sin egen kompetens och också lätt misstror andra. Här skall BVC hjälpa familjen återfinna tilliten till sig själva och förmedla praktiskt användbara kunskaper och råd. Detta betyder att den, till det yttre, resursstarka familjen också tar mer tid idag. Således kan man konstatera att samtidigt med att en viss nedrustning av barnhälsovården skett har kraven på personalen ökat, med en diskrepans mellan upplevda behov och resurser som följd, fr a i områden med ökade sociala behov. Sjuksköterske- och läkartid i relation till antalet inskrivna och nyfödda barn Ant. timmar sjuksköterska /vecka Inskrivna barn/heltid sjuksköterska Nyfödda/heltid sjuksköterska Ant. timmar BVCläkare/vecka Ant. timmar BVC-läkare/60 nyfödda/vecka Ale ,3 18,9 3,4 4,4 Härryda ,8 15,5 2,2 2,4 Kungälv ,9 19,9 2,6 2,7 Mölndal ,0 37,7 3,0 3,2 Partille ,0 15,1 2,0 2,4 Stenungsund ,5 15,8 3,4 3,4 Tjörn ,2 7,7 2,4 3,5 Öckerö ,9 5,6 2,8 2,5 Södra Bohuslän ,5 136,0 2,7 3,0 Nämnd ,2 52,0 2,8 3.2 Nämnd 4 S ,5 15,8 3,4 3,4 Nämnd ,8 68,2 2,5 2,8 VG-region norm < ,5 Personaltätheten på våra BVC följer, förutom på Öckerö, normen 400 barn per sköterska väl. Skötersketiden har generellt i Södra Bohuslän minskat med 5%, sett i 11

13 relation till åtagandet i form av barnantal och nyfödda vid jämförelse mellan 2003 och Läkartiden har minskat med 10% utifrån en redan låg nivå. Det finns ingen marginal för extra arbete med flyktingar/invandrare eller långa hembesöksresor i glesbygd. Tjörn är ett undantag härvidlag, vilket bl a kan ses i Tjörns goda hembesökssiffror. Läkartillgången är dålig. 3,0 tim läkare per 60 nyfödda år 2003 har minskat till 2,7 tim år Normen anger 4,5 tim. Trots det anser vi att kapacitetsbristerna på sjuksköterskesidan är större, då läkarinsatsen lättare kan begränsas och kompenseras från annat håll, utan att det får omedelbara konsekvenser för BVC-arbetet. Psykologtillgången är tillfredsställande efter den översyn av tjänsterna, som gjorts inför Under 2005 har en arbetsbeskrivning för mödra- barnhälsovårdspsykologerna utarbetats. Denna skall tydliggöra det specifika med psykologarbetet inom mödra- barnhälsovård och underlätta uppföljning av psykologernas verksamhet. Logopedtillgången är sämre, men denna fråga får just nu sin egen utredning inför

14 Amning 2004 års amningsrapportering gäller barn födda Amning, helt eller delvis, registreras vid 1 vecka, 2, 4, 6, 8, 10, 12 månaders ålder. Definitioner: Enbart ammade: Delvis ammade: Ej ammade: Barn som enbart fått bröstmjölk, men kan ha fått smakportioner. Barn som förutom bröstmjölk även fått modersmjölksersättning, välling eller annan kost. Barn som inte fått bröstmjölk. Enligt WHO:s riktlinjer, som finns angivna i Amningsvänliga sjukhus, för att skydda, stödja och främja amning, (SOU, 1993:86) skall alla länder ha som målsättning att 80% av barnen enbart får bröstmjölk under de första fyra månaderna. Andel ammade och delvis ammade barn i procent vid 4 månader 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Enbart ammade f Delvis ammade f % 10% 0% Ale Härryda Kungälv Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Södra Bohuslän De tidigare mycket goda amningssiffrorna för Södra Bohuslän står sig. Man kan dock se en nedgång vid en veckas ålder sedan tidig hemgång från BB blivit regel. Det sker sedan en upphämtning till samma goda 4-månaderssiffror som förut. Slutsatsen är att amningsstödet brister under första levnadsveckan, delvis pga att det tar några dagar efter hemgång innan kontakten med BVC etablerats. 13

15 Rökvanor hos föräldrar 2004 års registrering av rökvanor hos föräldrar gäller barn födda Rökregistreringen görs vid en och åtta månaders ålder. BVC-sjuksköterskan markerar i BVC-journalen om mor, far eller någon annan sammanboende röker. Antal genomgångna BVC-journaler uppges, samt hur många BVC-journaler som inte kan bedömas. Definitioner: Med rökare menas att man regelbundet röker cigarett/cigarr/pipa. Även de som alltid röker utomhus räknas som rökare. Så kallade feströkare, som röker någon enstaka gång räknas inte som rökare. Antal rökande föräldrar till barn födda 2003 Ant. Barn födda 2003 Mor röker vid 1 mån Far röker vid 1 mån Mor röker vid 8 mån Far röker vid 8 mån Ale Härryda Kungälv Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Södra Bohuslän Observera att antalet rökare anges i absoluta tal. Det är idag inte många barn, som tvingas tillbringa sin första tid i rökig miljö. 14

16 Vaccinationer 2004 års vaccinationsrapport gäller för barn födda Dagens generella vaccinationsprogram på BVC omfattar vaccination mot difteri, tetanus(dt), kikhosta, polio, haemophilus influenzae (HIB) och mässling, påssjuka och röda hund(mpr). BCG-vaccination utförs på vissa riskgrupper. WHO rekommenderar också vaccination mot hepatit B. Socialstyrelsen anser att det räcker att vaccinera riskgrupper mot hepatit B. Det rör sig i praktiken om samma grupp, som tuberkulosriskgruppen. I VG-region vaccineras hepatit B-riskbarnen i alla PVO utom Göteborg och södra Bohuslän. (Från 2006 kommer alla barn i VG-region att hepatit B vaccineras.) Andel barn födda 2002 fullständigt vaccinerade mot DT- Polio HIB Kikhosta - MPR 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% DT Polio HIB Kikhosta MPR 65% 60% Ale Partille Stenungsund 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% DT Polio HIB Kikhosta MPR 65% 60% Södra Bohuslän Nämnd 4 Nämnd 4 S Nämnd 7 15

17 Efter en nedgång i vaccinationsfrekvensen för några år sedan har siffrorna åter nått rekordnivåer, globalt sett. En del föräldrar känner dock oro inför kombinerade vacciner, dvs vaccin mot flera sjukdomar på en gång, exempelvis det Pentavac (stelkramp-difteri-polio-hemofilus-kikhosta) som ingår i VG-regionens barnvaccinationsprogram. Man vill inskränka sig till att vaccinera mot stelkramp och eventuellt polio. Detta är ett fåtal föräldrar, men det finns inga goda och väl beprövade alternativ att ta till. Följden blir att 17 barn i denna årskull från Södra Bohuslän gör sina första upptäcktsfärder utomhus utan stelkrampsskydd. En del av dessa får sin vaccination senare, men inte alla. MPR-vaccinationssiffrorna har också återhämtat sig, 19 av 20 barn vaccineras vid 18 månader och ytterligare några lite senare. Samtidigt vaccineras i stort sett alla barn vid nästa vaccinationstillfälle i skolans 6:e årskurs. Det betyder att barn och ungdomar nu är så väl vaccinerade att det inte finns förutsättningar för spridning av dessa sjukdomar i Sverige idag. BCG-vaccinerade Definition av riskgrupp Barn födda i Sverige eller utrikes, vilka uppfyller ett eller flera av nedanstående kriterier: - Familjemedlem eller annan närstående har eller har haft tuberkulos. - Den ena eller båda föräldrarna/vårdnadshavarna eller annan hushållsmedlem kommer från land där tuberkulos är vanligt d v s Afrika, Asien, Latinamerika, Öst- eller Sydeuropa. - Vistelse planeras i något av ovanstående länder med nära kontakt med befolkningen. BCG-vaccinerade barn födda 2002 Ant. riskbarn vaccinerade Ant. riskbarn ej vaccinerade Ant. ej riskbarn vaccinerade Ale Härryda Kungälv Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Södra Bohuslän Nämnd Nämnd 4 S Nämnd

18 86% av alla riskbarn vaccineras mot tuberkulos. Verksamhetsbeskrivningen anger 96% som krav. Vissa områden, bl a Öckerö, men även en del större kommuner i VG-region når i stort sett 100 % av riskbarnen. För att komma dithän krävs tidig identifikation av riskbarnen på BB eller helst redan på MVC. Vaccinationen skall sedan ske i nära samarbete med, eller på BVC vid ca 6 mån ålder. Man måste också ha flexibilitet och kapacitet nog för att hinna vaccinera de barn, som tidigt under spädbarnstiden skall besöka sitt föräldrahemland. De skall helst ha fått vaccinationen innan de lämnar BB. På SU:s förlossningsavdelningar sker ingen tidig identifikation av riskgrupper och det finns inte heller tid att vaccinera dem, som skulle behöva det. När det kan bli aktuellt med vaccination har barnet redan skickats hem. Således identifieras riskbarnen sent och innan vaccination planerats på barnmottagningarna har en del barn redan rest utomlands och en del föräldrar hörsammar inte vaccinationskallelsen, trots mycket information. Skall vi bli bättre bör riskgrupper identifieras redan på MVC och vaccination planeras i nära samverkan mellan BVC och vaccinerande barnmottagning, alternativt starta BCG-vaccination på en del större BVC. Hepatit B-vaccinerade barn födda 2002 Hepatit B ingår i vaccinationsprogrammets riktade del tillsammans med BCG. Ofta erhåller barnen sin hepatit B vaccination på annan mottagning än BVC och finns inte alltid dokumenterad i BVC-journalen. De som är riskgrupp för BCG-vaccination är även riskgrupp för hepatit B-vaccination. Observera att barn i Göteborg och Södra Bohuslän av ekonomiska skäl inte erbjuds vaccination mot hepatit B. Ett fåtal barn vaccineras trots det, om de har på påbörjat vaccination i en annan del av landet, eller väljer att köpa vaccinationen. Ant. barn som fått 4 doser Ant. barn som fått 3 doser Ant. barn som fått 2 doser Ant. barn som fått 1 doser Ant. barn som fått 0 doser Antal riskbarn Ale Härryda Kungälv Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Södra Bohuslän Nämnd Nämnd 4 S Nämnd Se utredning om kostnader för hepatit B-vaccination som bilaga 3 17

19 Barnhälsovårdsekonomi Det är svårt att jämföra resurser till barnhälsovård mellan olika områden. I Västra Götaland är det bara Göteborgs och Södra Bohusläns barnavårdscentraler, som finansieras med BVC-peng. Övriga primärvårdsområden har anslagsfinansiering och ett tydligt uppdrag att genomföra det uppdrag, som beskrivs i dokumentet Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården inom Västra Götalandsregionen.. Närmast bör Södra Bohuslän jämföras med storstadsregionerna, även om vi har en del glest befolkade områden. Vi vill då visa en jämförelse mellan avtalen för BVCpeng i Stockholm och Göteborg och Södra Bohuslän. Exemplen Rinkeby och Kista är valda för att de har olika tung invandrarproblematik. Rinkeby kan snarast jämföras med Hammarkullen och Kista mer med generell Göteborgs-/Södra Bohuslänsproblematik. BVC-pengjämförelse, 2004 Rinkeby 2309 Kista 2014 Hammarkullen 1792 Majorna 1650 Askim 1514 Torslanda 1510 Bohus nämnd Bohus nämnd Av vidstående tabell och diagram på följande sida framgår att Kista har 27 % högre ersättning än nämnd 7 och 34% mer än nämnd 4 i avtal för Sedan 2003 har det skett en minskning av ersättningen till BVC i Stockholm, så detta avtal avspeglar inte den tidigare stockholmska politiska frikostigheten med pengar. BVC-pengjämförelse i kr Rinkeby Kista Hammarkullen Majorna Askim Torslanda 18

20 Eftersom övriga Västra Götaland inte har BVC-peng är det svårt att jämföra Göteborgs och Södra Bohusläns ekonomi med grannarna i regionen. Däremot kan man göra en ungefärlig uppskattning av vårdtyngd i respektive områden och ställa den i relation till personaltäthet. Vårdtyngd är ett relativt begrepp. Andel utomnordiska familjer är ett gott mått då det samvarierar med arbetslöshet, socialbidragsfrekvens, sjuklighet osv. I det bostadsområde där det bor många utomnordiska familjer finns även de svenska familjerna med sämre sociala förhållanden. I en vårdtyngdsberäkning från Stockholm räknar man med att varje utomnordisk familj kräver dubbelt så stora resurser på BVC, vilket ligger till grund för nedanstående tabell antal inskrivna barn antal barn födda 2003 antal barn med utomnordisk härkomst andel nyfödda i % vårdtyngdsfaktor Göteborg ,1 1,4 Norra Bohuslän ,2 1,0 NÄL, Göta Älvdalen ,3 1,0 NÄL, Dalsland ,4 1,0 Skaraborg ,1 1,1 Södra Bohuslän ,1 1,1 Södra Älvsborg ,7 1,0 Totalt VG-regionen ,4 1,2 Vi ser att Göteborg skiljer sig tydligt från övriga regionen, men att även Södra Bohuslän och Skaraborg har invandrarunderlag att ta hänsyn till. Om dubbla resursen krävs för att ge barn med utomnordisk härkomst en likvärdig barnhälsovård krävs i Södra Bohuslän 10 % mer resurser, dvs vårdtyngdsfaktorn blir 1,1. Man kan hävda att det är verksamhetens sak att styra resurserna så att alla får en likvärdig barnhälsovård. Det kan dock vara svårt när resurserna ligger så snävt att man ändå inte klarar att uppfylla basprogrammets krav. Inför 2005 har beställarna förstärkt BVC-pengen med 13% inom 4S och 6,5% inom området för nämnd 4 och 7. 4S har då en BVC-peng på 1700 kr och övriga har 1600 kr. I beräkningstablå, bilaga 3 framgår de olika posterna i BVC-pengen och med 400 barn per heltid sjuksköterska hamnar man på en kostnad av 1723 kr per barn och år. Vid 380 barn blir kostnaden 1805 kr. Här är förklaringen till att BVC har blivit en tärande verksamhet i vårdcentralen. Intäkterna täcker inte kostnaderna för det allmänt accepterade och förväntade nationella basprogrammet 19

21 Sammanfattning av barnhälsovårdsåret har präglats av små successiva personal- och verksamhetsförändringar med mål att nå ekonomisk balans i barnhälsovården, ett mål man ännu inte uppnått. Samtidigt har övriga vårdcentralsverksamheter också fått en snävare ekonomi. Detta leder till att BVC-sjuksköterskorna alltmer måste ta på sig andra uppgifter inom vårdcentralen. Exempelvis prioriteras alltid allmän telefonrådgivning högre än BVC, vid tillfällig personalbrist. Barnen på BVC är ju ändå friska! Resultatet blir en splittrad arbetssituation på BVC och en försämrad service till barnfamiljerna. Telefonundersökningar på barnklinikens akutmottagning tyder på att uppemot hälften av de problem som föräldrar ringer om egentligen borde handlagts på BVC, men kapaciteten räcker inte till där. Barnhälsovårdens utbildningsdagar har tidigare alltid varit fullsatta. Senaste året har inte alla sköterskor kommit och man förklarar detta med att man inte har tid, oavsett hur gärna man vill. Allmänläkare kommer bara i undantagsfall. Måste vara på mottagningen och plocka pinnar! Alltfler inom personalen (både Göteborg och Södra Bohuslän) framför synpunkten att barnhälsovården borde vara en egen organisation, med en ledningsfunktion skiljd från sjukvården, enligt den modell som WHO ofta förespråkat. Samtidigt måste påpekas att barnhälsovården ekonomiskt ändå prioriterats inom Primärvården Södra Bohuslän, så att en anpassning till ekonomin sker mjukare än vad man skulle tvingas till som egen, ensam organisation. Allt i förhoppning om att barnhälsovårdens nya Verksamhetsbeskrivning skall leda till en mer jämlik barnhälsovård i VG-region på några års sikt. Resultatmässigt har verksamheten klarat sig väl efter omständigheterna. Basprogrammets nyckelåldersundersökningar genomförs till nära 100% och de flesta familjer med uppfödningssvårigheter får tillräckligt stöd på BVC. En undersökning i regi av Centrum för Verksamhetsutveckling (Anita Elfström, Lena Holmberg, Anna Maria Westlund et al) visar att mammor är mycket nöjda med BVC:s amningsstöd. Samtidigt vet vi att stödet kommer igång för sakta. Vi har inte lyckats ersätta det som förlorades på BB när tidig hemgång blev regel, därav nedgång i amningsfrekvens under denna tid. Det tidiga hembesöket behövs idag mer än någonsin, men blir allt svårare att leverera. Tyvärr betraktas det som en lyxverksamhet av vissa chefer i vården, som inte drar sig för att blotta sin kunskapsbrist så flagrant. Föräldrautbildningen är också ett eftersatt område, vilket ju uppmärksammats av Socialdepartementet och Folkhälsoinstitutet, även om vi också har lysande exempel på aktiv föräldragruppsverksamhet. Här krävs politisk stimulans och uppmärksamhet från regeringsnivå till lokalpolitisk nivå för att få verksamheten att ta nya tag i detta viktiga projekt. 20

22 Vaccinationsverksamheten har utvecklats lysande i hela landet, naturligtvis inte bara i södra Bohuslän, och här kan man se vad en stark uppslutning kring ett gemensamt program kan åstadkomma. Sverige håller, tillsammans med Finland, en unik vaccinationsnivå jämfört med vilket annat land som helst. Vi uppfattar att de närmaste årens viktigaste utvecklingsfrågor är följande: - Översyn av kapacitet och ekonomi så att vi inom VG-region har en likvärdig BVC-kvalitet och ett gemensamt vaccinationsprogram. - Stimulering av tidiga hembesök och tidigt amningsstöd. - Fortsatt utveckling av stöd till nedstämda mammor, EPDS. - Utveckling av föräldrautbildningen. - Vända utvecklingen tillbaka mot ren BVC-verksamhet för sköterskorna. - Likvärdig logopedkapacitet inom olika BHV-områden. 21

23 BILAGA 1 Hembesök och föräldrastöd i grupp hos familjer med barn födda 2003 Antal inskrivna och födda 2003 Hembesök Antal hembesök hos födda 2003 Andel hembesök i % av inskrivna Föräldrastöd i grupp Antal barn vars föräldrar deltagit Andel barn i % vars föräldrar deltagit Barnavårdscentral 811, Bohus Centrum , Bohus Surte , Nödinge , Älvängen N , Älvängen S , Nol - alafors , Nol , Skepplanda , Skepplanda ALE , Mölnlycke , Mölnlycke , Mölnlycke , Mölnlycke , Hindås , Landvetter , Landvetter , Landvetter , Rävlanda HÄRRYDA , Nordmannatorget , Kärna Romelanda , Solgärde , Solgärde , Solgärde , Centrumpraktiken , Ytterby , Ytterby KUNGÄLV , Krokslätt , Krokslätt , Krokslätt , Mölndals VC , Mölndals VC , Åby , Åby , Åby , Balltorp , Kållered , Lindome , Lindome , Lindome , Lindome MÖLNDAL

24 Antal inskrivna och födda 2003 Hembesök Antal hembesök hos födda 2003 Andel hembesök i % av inskrivna Föräldrastöd i grupp Andel Antal barn barn i % vars vars föräldrar föräldrar deltagit deltagit Barnavårdscentral 411, Kyrktorget , Kyrktorget , Sävedalen , Sävedalen , Björndammen , Björndammen , Öjersjö PARTILLE , Sundet , Sundet , Jörlanda , Jörlanda , Hasselbacken ,Ödsmål STENUNGSUND , Kållekärr , Kållekärr , Rönnäng , Skärhamn TJÖRN , Öckerö , Bohus - Björkö , Hönö ÖCKERÖ Södra Bohuslän

25 BILAGA 2 Barnavårdscentral Språkundersökning vid 2,5 år. Barn födda årsundersökning. Barn födda 2000 Antal inskrivna barn, födda 2001 Andel barn i %, ej ua Andel barn i %, som ej screenats. Antal inskrivna barn, födda 2000 antal undersökta barn Andel barn i % ej ua Antal remisser till ögon, öron, hörcentral 811, Bohus Centrum , , Bohus Surte , , Nödinge , , Älvängen N , , Älvängen S , , Nol - alafors , , Nol , , Skepplanda , , Skepplanda , ALE , , Mölnlycke , , Mölnlycke , , Mölnlycke , , Mölnlycke , , Hindås , , Landvetter , , Landvetter , , Landvetter , , Rävlanda , HÄRRYDA , , Nordmannatorget , , Kärna , Romelanda , , Solgärde , , Solgärde , , Solgärde , , Centrumpraktiken , , Ytterby , , Ytterby , KUNGÄLV , , Krokslätt , , Krokslätt , , Krokslätt , , Mölndals VC , , Mölndals VC , , Åby , , Åby , , Åby , , Balltorp , , Kållered , , Lindome , , Lindome , , Lindome , , Lindome , MÖLNDAL ,

26 Språkundersökning vid 2,5 år. Barn födda årsundersökning. Barn födda 2000 Antal inskrivna Antal barn, Andel barn i inskrivna antal födda Andel barn i %, som ej barn, födda undersökta Andel barn i 2001 %, ej ua screenats barn % ej ua Antal remisser till ögon, öron, hörcentral Barnavårdscentral 411, Kyrktorget , , Kyrktorget , , Sävedalen , , Sävedalen , , Björndammen , , Björndammen , , Öjersjö , PARTILLE , , Sundet , , Sundet , , Jörlanda , , Jörlanda , , Hasselbacken , ,Ödsmål , STENUNGSUND , , Kållekärr , , Kållekärr , , Rönnäng , , Skärhamn , TJÖRN , , Öckerö , , Bohus - Björkö , , Hönö , ÖCKERÖ , Södra Bohuslän , ALE , HÄRRYDA , KUNGÄLV , MÖLNDAL , PARTILLE , STENUNGSUND , TJÖRN , ÖCKERÖ , Södra Bohuslän ,

27 BILAGA Barnhälsovården Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Västra Götalandsregionen Rekommendation om vaccination av barn med ökad risk att exponeras för hepatit B Bakgrund Hepatit b är idag den vanligaste orsaken till levercancer och leverinsufficiens. Smittan kan överföras via blodprodukter, medicinska redskap, kontakt med annans blod, från mor till barn eller sexuell kontakt. Globalt sker huvuddelen av hepatitsmitta från mor till barn eller från annan person till barn i samband med skador. Nordiska barn löper störst risk att smittas vid den obligatoriska jorden runt-luffen i sena tonåren, eller vid sexuell kontakt med smittbärande individ. Därför erbjuds i Norge vaccination mot hepatit B i tidiga tonåren. WHO rekommenderar att alla barn skall vaccineras mot hepatit B. Detta görs i större delen av Europa, men inte i Sverige eller Holland. Svenska förhållanden Barn till hepatitsmittade mödrar erbjuds idag vaccination tidigt efter födelsen via våra infektionskliniker. BVC berörs ej av dessa barns vaccinationsrutiner. Däremot aktualiserar Socialstyrelsen, i ett kommande meddelandeblad, WHOrekommendationen att de barn, vars familjer kommer från ett land med hepatitförekomst hos 2% eller mer hos befolkningen, bör vaccineras. Bilden nedan visar utbredningen av hepatit B i världen. Denna rekommendation är således utformad på samma sätt som rekommendationen om riskgruppsvaccination mot tuberkulos. 26

28 I praktiken sammanfaller de grupper, som skall hepatitvaccineras med den grupp, som vaccineras mot tuberkulos, vilket underlättar identifieringen av riskfamiljerna. Vaccinationen sker genom att barnet vid 3, 5 och 12 månaders ålder får samma vaccin, som ges till alla nyfödda, men med tillägg av hepatit B, dvs vaccinet Pentavac ersätts med vaccinet Hexavac, eller motsvarande. Flera av Sveriges landsting har infört, eller håller på att införa hepatitvaccination av riskgrupper. I Västra Götaland är det idag endast Göteborg och Södra Bohuslän, som inte vaccinerar riskgrupper. Efter vaccination enligt standardschema varar skyddet mot hepatit B i minst 20 år, dvs under den tid vi hittills hunnit utvärdera vaccinet. Kostnad Med tillägg av hepatit B kostar grundvaccinationen i dagens priser 261 kr/dos, medan vaccin utan hepatit B kostar 162 kr/dos. Extrakostnaden blir därmed 297 kr/vaccinerat barn. Rekommendation Undertecknad barnhälsovårdsöverläkare önskar att Göteborgs och Södra Bohusläns primärvårdsledningar fattar beslut om följande: 1. De barn, som hör till riskgruppen för smitta med hepatit B skall snarast få denna vaccination i samband med ordinarie grundvaccination på BVC. 2. Förhandling med nämnderna upptas omedelbart om finansiering av vaccinationen 3. Övriga BVC-barn, som föräldrarna önskar hepatitvaccinera, skall erbjudas denna vaccination i samband med grundvaccinationen på BVC efter erläggande av merkostnaden, 300 kr. Skrivelse med motsvarande budskap skickas av undertecknad till HSN 4, 5, 7, 11, 12 och beställarförbundet 4S. Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare Göteborg och Södra Bohuslän Bilagor: 1. Merkostnader för barnhälsovården i Göteborg vid riskgruppsvaccination. 2. Merkostnader för barnhälsovården i Södra Bohuslän vid riskgruppsvaccination. 27

29 Årskull 2001, 2003 års statistik, merkostnad per dos 99 kr. Merkostnad för hepatit B vaccination av riskgrupp i Göteborg Barnavårdscentral antal barn i årskullen riskbarn kr merkostnad BVC Lövgärdet BVC Gårdsten BVC Hjällbo BVC Hammarkullen BVC Kortedala BVC Bergsjön NORDOST BVC Olskroken/Lunden BVC Ekmanska BVC Munkebäck/Björkekärr SÖDER BVC Kungshöjd BVC Majorna BVC Linnestaden CENTRUM BVC Topasgatan BVC Frölunda BVC Högsbo BVC Opalen/Tynnered BVC Askim BVC Styrsö BVC Hagen VÄSTER BVC Tuve BVC Torslanda BVC Biskopsgården BVC Länsmansgården BVC Kärra BVC Backa BVC Lundby BVC Kyrkbyn HISINGEN GÖTEBORG totalt

30 Årskull 2001, Södra Bohuslän, 2003 års statistik, merkostnad per dos 99 kr. Merkostnad för hepatit B vaccination av riskbarn i Södra Bohuslän Primärvårdsområde antal inskr BVC Risk-barn merkostnad kr ALE HÄRRYDA MÖLNDAL PARTILLE KUNGÄLV STENUNGSUND TJÖRN ÖCKERÖ Södra Bohuslän Årskull 2002, 2004 års statistik Antal Primärvårdsområde nyfödda Antal riskbarn Merkostnad ALE HÄRRYDA KUNGÄLV MÖLNDAL PARTILLE STENUNGSUND TJÖRN ÖCKERÖ Södra Bohuslän Nämnd Nämnd 4 S Nämnd